Examensarbete
15 högskolepoäng
Förstärka eller motverka fördomar?
- En studie om hur man kan undervisa om ursprungsfolkens
religioner och kulturer i grundskolans senare år
To strengthen or to counteract prejudices?
- a Study of how one can teach about the indigenous religions and
cultures in compulsory school
Jenny Karlsson
Therese Wredström
Lärarexamen 270hp
Religionsvetenskap och lärande 2009-01-13
Examinator: Bodil Liljefors Persson Handledare: Torsten Janson
Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
2
Sammanfattning
I vår studie har vi försökt besvara hur man kan undervisa om ursprungsfolkens religioner och kulturer för att ge en rättvis bild av dessa. Samt om de lärare vi intervjuat undervisar kring ämnet och i så fall hur. Syftet med studien är att visa på problematiken kring stoffurvalet och vad man ska tänka på som lärare för att inte skapa och befästa fördomar och oförståelse hos eleverna. För att kunna besvara dessa frågeställningar valde vi att intervjua två ämneskunniga, samt tre lärare som undervisar i bl.a. religionskunskap. Genom intervjuerna med Hornborg och Liljefors Persson kom vi fram till att man ska se upp med exotiseringen och romantiseringen som finns i många läroböcker. De menade också att det är viktigt med en varierad undervisning där ursprungsfolken själva får berätta sin historia. Resultatet visar också att de tre intervjuade lärarna berör ämnet i liten utsträckning och inte på djupet. Studien visar hur man kan arbeta med ursprungsfolkens religioner och kulturer i grundskolans senare år för att ge en så rättvis bild som möjligt.
3
Innehållsförteckning
1. Inledning... 5
1.1 Definition ... 6
1.3 Syfte och problemställningar ... 8
1.3.1 Problemställningar ... 8
2. Litteraturgenomgång ... 9
2.1 Religionskunskapens historiska bakgrund... 9
2.2 Lpo94 och kursplanen om ursprungsfolkens religioner och kulturer... 10
2.3 Bilder som ges av ursprungsfolkens religioner och kulturer ... 11
2.3.1 Globaliseringens effekter... 11
2.4 Att undervisa i religionskunskap och om ursprungsfolkens religioner och
kulturer ... 14
3. Metod ... 17
3.1 Anders på Apelsinskolan... 18
3.2 Birgitta på Bananskolan ... 18
3.3 Christian på Clementinskolan ... 18
3.4 Upplägg för intervjuerna... 19
4. Resultat... 20
4.1 Resultatet av intervjuerna med Anne-Christine Hornborg och Bodil
Liljefors Persson... 20
4.1.1 Resultatet av intervjun med Anne-Christine Hornborg ... 20
4.1.2 Resultatet av intervjun med Bodil Liljefors Persson... 21
4.2 Resultatet av intervjuerna med lärarna i religionskunskap... 23
4.2.1 Resultatet av intervjun med Anders på Apelsinskolan ... 23
4.2.2 Resultatet av intervjun med Birgitta på Bananskolan ... 24
4.2.3 Resultatet av intervjun med Christian på Clementinskolan... 26
5. Analys ... 28
5.1 Analys av resultatet från intervjuerna med Anne-Christine Hornborg och
Bodil Liljefors Persson... 28
5.1.1 Analys av resultatet från intervjun med Anne-Christine Hornborg ... 29
4
5.2 Analys av resultatet från intervjuer med lärare... 30
5.2.1 Förhållningssätt till läroplanen och kursplanen ... 31
5.2.2 Framställningen av ursprungsfolkens religioner och kulturer ... 32
5.3 Diskussion ... 34
5.3.1 Övergripande diskussion... 345.4 Avslutande kommentarer ... 37
6 Litteraturförteckning... 38
6.1 Elektroniska källor ... 38
Bilaga 1 ... 39
Bilaga 2 ... 40
5
1. Inledning
Under vår utbildning på lärarhögskolan i Malmö läste vi hösten 2006 en kurs under vårt huvudämne Religionsvetenskap och lärande som hette Religioner i världen. Det var här som vårt intresse för ursprungsfolkens religioner och kulturer väcktes och vi började fundera på hur man arbetar med detta i skolan. I kursen var boken Religionshistoria – Ritualer, mytologi,
ikonografi en central del av kurslitteraturen. Det kapitel som handlar om ursprungsfolkens
religioner heter ”Nya världen” och där beskriver olika författare Afrikas, Amerikas och Australiens ursprungsbefolkningar. I inledningen till kapitlet är författaren noga med att poängtera att dessa tre inte är med i samma kapitel för att de har mycket gemensamt utan för att detta är kulturer och religioner som upptäcktes gradvis under 1400-talet och framåt när européerna påbörjade sina världsomseglingar.1 Det som de dock har som en gemensam
nämnare är att de har fått en liten spridning i övriga världen i jämförelse med världsreligionerna som kommit att påverka stora delar av det globala samhället.2
Anledningen till att vi valt att skriva vårt examensarbete om ursprungsfolkens religioner beror på att vi under vår verksamhetsförlagda tid inte har stött på någon undervisning om detta. Det kan ha flera orsaker, vi kan t.ex. varit på skolorna vid fel tidpunkter eller så förekommer undervisning i ämnet i väldigt liten utsträckning om ens alls. Åren 1999-2001 gick vi själva i grundskolans senare år och nu när vi tittar tillbaka upptäckte vi att ingen av oss fått någon som helst kunskap om dessa kulturer och religioner. Ämnet var valbart under årskurs 9 och om man då valde att fördjupa sig i något annat gick man miste om kunskap i detta ämne. Detta har gjort att frågor har väckts om huruvida undervisningen har förändrats och hur den ser ut idag sju år senare. Vi är medvetna om att detta är våra erfarenheter från två olika skolor i två olika kommuner och att våra upplevelser därför inte kan representera hur det ser ut i Sveriges övriga grundskolor. Vår studie kring hur man arbetar med ursprungsfolkens religioner i grundskolans senare år idag och vilka läromedel som används kommer att grunda sig på intervjuer med tre lärare från olika skolor. Vi kommer också att beskriva ämnet ur ett religionsdidaktiskt perspektiv utifrån vad som står skrivet i vetenskaplig litteratur.
1 Olsson T., ”Nya världar” i Jensen T., Rothstein M., Podemann Sörensen J., Religionshistoria – Ritualer,
mytologi, ikonografi, 1996, s. 474
6
1.1 Definition
Ursprungsfolkens religioner, som är huvudämnet för vår studie, kan ha olika beteckningar så som naturfolkens religioner, primitiva religioner, traditionella religioner och skriftlösa folks religioner. Vi har valt att inte använda oss av dessa begrepp då de har en negativ klang. Att använda begreppet naturfolkens religioner kan ge en skev bild av verkligheten menar Tord Olsson i artikeln ”Nya världar” eftersom man vet att det inte är alla kulturer eller religioner som har ett nära samband till naturen. Författaren menar att det är lätt att romantisera bilden om man använder begreppet naturfolk3. Vidare skriver Tord Olsson att begreppet primitiva folks religioner härstammar från synen att den kristna religionen är överlägsen och att andra kulturer som upptäcktes av européerna ansågs lägre stående. Begreppet grundar sig då i en partisk europeisk religionsforskning från 1800-talet4 där socialdarwinismen och dess
föreställning om utvecklingsstegen var utbredd.5 Vi har också valt att inte använda oss av
beteckningen traditionella religioner som annars används i engelskspråkig forskning.6 Vi anser att benämningen dock inte är helt felaktig då den faktiskt inte drar paralleller till tankar om en lägre utvecklingsnivå som tidigare begrepp gjort. Däremot kan ett användande av traditionella religioner kopplas till ett synsätt som står för otidsenlighet och att den inte hör ihop med det moderna samhället.7 När det gäller benämningen skriftlösa religioner anser vi, precis som Mai Palmberg i boken Afrikabild för partnerskap? – Afrika i de svenska
skolböckerna, att det skapar fördomar.8 Vi anser att begreppet skapar tankar kring en lägre intelligensnivå där man inte behärskar den moderna skrivkonsten.
I vår studie har vi därför valt att använda oss av begreppet ursprungsfolkens religioner eftersom vi anser att detta är det begrepp som mest stämmer överens med verkligheten. Bodil Liljefors Persson skriver i artikeln "Kolonialism, stereotyper, myter och bilder - om representationen av Amerikas indiankulturer i svenska läromedel" i boken
Historieundervisning och identitet i det mångkulturella klassrummet att använda sig av
termen ursprungsfolk bör vara det man eftersträvar att använda då detta är ett begrepp som används av FN. Det är också ett begrepp som används i legala dokument.9
3 Olsson T., 1996, s. 474 4 Olsson T., 1996, s. 475
5 Palmberg M., Afrikabild för partnerskap? – Afrika i de svenska skolböckerna, 2000, s.129 6 Olsson T., 1996, s. 474
7 Palmberg M., 2000, s.129 8 Palmberg M., 2000, s.128
7
1.2 Lpo 94 och undervisningen om ursprungsfolkens religioner
I vårt uppdrag som lärare styrs vi alltid av rådande läroplan, för närvarande Lpo 94. Denna är vårt stöd och rättesnöre som visserligen är tolkningsbar men som ändå ger vissa riktlinjer för undervisningen. I kursplanen för ämnet religionskunskap inleder man med målen att sträva mot. Två av dessa mål anser vi pekar på att det är viktigt att undervisa om ursprungsbefolkningarnas religioner, dessa är:
- fördjupa sina kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i vår egen tid och i historisk tid.
- bli medveten om likheter och olikheter mellan etablerade religioner, andra livsåskådningar och nya religiösa rörelser och fenomen.10
Under rubriken ämnets karaktär i kursplanen finner vi också belägg för att ursprungsfolkens religioner kan vara en del av religionsundervisningen. Här skriver man att ämnet skall ge möjlighet till ökad förståelse av såväl den egna som andras religioner, livsåskådningar, traditioner och kulturer. Man tar också upp att ämnet ska vara av sådan karaktär att jämförelser mellan religioner från olika världsdelar och tidsepoker ska ge viktiga bidrag till interkulturell och historisk förståelse.11
Slutligen tar kursplanen upp vilka mål eleven ska ha uppnått i årskurs 9. Eleven skall bl.a. ha kunskap om symboler, riter, centrala berättelser och trosuppfattningar i några världsreligioner samt grundtankar och uttrycksformer i några andra livsåskådningar.12
Ovanstående bör ge undervisande lärare i religionskunskap starka skäl till att ta upp ämnet om ursprungsbefolkningarnas religioner och kulturer i sin undervisning. Dock är det viktigt att som pedagog tänka på hur man väljer att framställa dessa religioner och kulturer för att man inte ska förstärka redan befintliga fördomar hos eleverna. I boken Livstolkning och
värdegrund – att undervisa om religion, livsfrågor och etik tar Ragnar Furenhed upp just
denna problematik. Han menar att en våra viktigaste läraruppgifter är att skapa förståelse för främmande kulturer. Vidare skriver Furenhed att vi i skolan måste komma ifrån den
10 Skolverket, Grundskolans kursplaner och betygskriterier 2000, 2008, s. 82 f. 11 Skolverket, 2008, s. 84
8
exotisering och distansering som görs av ursprungsfolkens religioner och kulturer i många läroböcker.13
1.3 Syfte och problemställningar
Vi vill genom vår studie visa på problematiken kring att välja stoff till religionsundervisningen utan att välja bort eller förminska mindre religioner och kulturer. Vi vill också visa på att fördomar lätt kan förstärkas istället för att motverkas och vad man som lärare kan göra för att inte skapa sådana situationer. I kursplanen går det att läsa att eleverna ska ha kunskap om andra religioner och livsåskådningar.14 Därför anser vi att det är viktigt att i undervisningen ta upp ursprungsfolkens religioner och kulturer. Det är av stor vikt att undervisande lärare framställer ämnet på så sätt att fördomar motverkas istället för att de förstärks. Undervisningen bör inte utgå från ett ”vi- och dem” perspektiv utan istället gå i linje med skolans värdegrund och uppdrag som skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse.15
Vi vill undersöka om och hur lärare på olika skolor arbetar med ursprungsfolkens religioner och kulturer. För att ta reda på detta kommer vi att göra intervjuer med lärare.
1.3.1 Problemställningar
Vårt mål med studien är ta reda på på vilket sätt man kan arbeta med och undervisa om ursprungsfolkens religioner och kulturer så att man ger en rättvis bild av ämnet utan att förstärka fördomar och oförståelse. Ovanstående är vår huvudproblemformulering som vi kommer att arbeta utifrån. Men för att kunna besvara detta måste vi även försöka besvara hur man arbetar med ursprungsfolkens religioner och kulturer i grundskolans senare år.
De frågeställningar vi kommer att bygga vår studie utifrån är alltså:
- Hur kan man undervisa om ursprungsfolkens religioner och kulturer för att ge en nyanserad bild av dessa?
- Hur undervisar intervjuade lärare om ursprungsfolkens religioner och kulturer i grundskolans senare år?
13 Furenhed R., Livstolkning och värdegrund – att undervisa om religion, livsfrågor och etik, 2000, s. 145 f. 14 Skolverket, 2008, s. 85
9
2. Litteraturgenomgång
2.1 Religionskunskapens historiska bakgrund
Med anledning av vårt valda studieområde anser vi att det är relevant att även studera hur religionsundervisningen har sett ut i ett längre perspektiv. Därför har vi valt att läsa Sven-Åke Selanders bok Undervisa i religionskunskap (1993) där han i det första kapitlet ”Religionsundervisningen i svensk skola” tar upp religionsundervisningens bakgrund. Sverige antog 1951 en religionsfrihetslag som kom att innebära religion och samhälle gick skilda vägar. Detta kom att leda till att kyrka och livsåskådning blev ett individuellt val som samhället måste acceptera. Dock förändrades inte religionsundervisningen märkbart utan barnen skulle fortfarande uppfostras till kristendom.16 Enligt Sven G. Hartman i boken
Livstolkning och värdegrund- att undervisa om religion, livsfrågor och etik (2000) har
religionsundervisningen alltid varit ett huvudämne i skolan och detta har bidragit till stora debatter när ämnet förändrats. Hartman menar att i ämnets förändringsprocess finns det fyra vändpunkter varav den första inträffade årtiondena före 1883 års normalplan. Ansvaret för undervisningsplikten gick då från hemmet till skolan och lärarna.17 År 1919 kom den andra vändpunkten i och med undervisningsplanen för folkskolan. Nu togs Luthers lilla katekes bort från undervisningen vilket gjorde att religionsundervisningen inte längre skulle vara bunden till Svenska kyrkan. Detta ledde till att eleverna nu fick undervisning i kristendom istället. Efter en lång debatt om objektivitet i kristendomsundervisningen kom år 1962 den tredje vändpunkten. Nu skulle skolan istället undervisa allsidigt och sakligt om religion. Att skolan gick från att undervisa i religion till att undervisa om religion är ett stort steg i religionskunskapens utveckling. Med 1969 års läroplan övergick man till en mer elevcentrerad undervisning. Tidigare hade stoffet varit i fokus, detta var den fjärde vändpunkten enligt Hartman.18
På 1990-talet gick skolan återigen igenom stora förändringar bl.a. fick man en ny läroplan. Lpo 94 skiljer sig från tidigare läroplaner genom att det nu tillkommer timplaner och kursplaner. Skolan gick nu från att vara regelstyrd till att vara målstyrd.19 Detta fick också
konsekvenser för religionsundervisningen. Med Lpo 94 skulle nu religionsundervisningen bidra med både ett individperspektiv och ett samhällsperspektiv.20 Undervisningen har gått
16 Selander, S-Å., Undervisa i religionskunskap, 1993, s. 9
17 Hartman, S., Livstolkning och värdegrund- att undervisa om religion, livsfrågor och etik, 2000, s, 216 18 Hartman, S., 2000, s, 216
19 Hartman, S., 2000, s, 222 20 Skolverket, 2008, s, 83
10
från en traditionell kristendomsundervisning till en översikt av religionerna och de stora livsåskådningarnas värld. Även om stoffet och dess innehåll ökat har också timmarna för religionsundervisningen minskat markant.21
2.2 Lpo94 och kursplanen om ursprungsfolkens religioner och kulturer
Läroplanen för grundskolan (Lpo 94) talar om vikten att förstå både det egna kulturarvet och delaktigheten i det gemensamma kulturarvet, om vikten av en stark identitet och om värdet av kulturell mångfall. Det bör rimligtvis betyda att man inte får försumma en hel stor kontinents kulturarv.22
Redan i första stycket i Lpo94 där skolans värdegrund och uppdrag behandlas kan man finna belägg för att en undervisning om ursprungsbefolkningars religioner och kulturer är relevant. Här står det bl.a. att en av skolans viktiga uppgifter är att förmedla och förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Skolan ska t.ex. gestalta och förmedla värden om människolivets okränkbarhet, alla människors lika värde och individens frihet och integritet.23 Med vår studie vill vi som vi tidigare nämnt ta reda på hur lärare kan undervisa om ursprungsfolkens religioner och kulturer utan att förstärka fördomar och oförståelse. Detta är ett viktigt mål som alla lärare bör sträva efter då skolan ska bemöta främlingsfientlighet och intolerans med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.24 I Lpo94 står det också att undervisningen ska vara saklig och allsidig och om detta är fallet när lärare tar upp ursprungsfolkens religioner och kulturer i undervisningen kan diskuteras enligt författaren Mai Palmberg.25 I hennes bok Afrikabild för partnerskap? – Afrika i de svenska skolböckerna
(2000) behandlar hon kunskapsbilden som förmedlas av Afrika och dess folk via läroböcker och undervisning. Vi kommer att återkomma till hennes teorier längre fram i litteraturgenomgången.
Syftet för ämnet religionskunskap är att det är viktigt för eleverna att förstå hur människor tänker, handlar och formar sina liv då vi lever i ett internationaliserat samhälle där mångfalden har en stor del. Eftersom skolan aktivt ska bekämpa främlingsfientlighet ska religionskunskapen bidra till en förståelse av traditioner och kulturer som utvecklar elevernas 21 Hartman, S., 2000, s, 232 22 Palmberg M., 2000, s. 58 23 Lärarförbundet, 2004, s. 9 24 Lärarförbundet, 2004, s. 9 25 Palmberg M., 2000, s. 39 passim
11
känsla för tolerans. Att kunna se samband mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser är ett annat av ämnets syften. Vidare i kursplanen kan man läsa att det är viktigt att göra jämförelser mellan religioner från olika världsdelar och tidsepoker för att eleverna ska få en ökad interkulturell och historisk förståelse. I ämnet ska eleverna få möjligheten att studera de etablerade religionerna, nya religiösa rörelser och fenomen. De ska också få möjligheten att studera hur kulturer och traditioner varierar i olika minoritetsgrupper i Sverige26. Att ta upp t.ex. Samerna och dess kultur i undervisningen som en del av ursprungsfolkens religioner och kulturer kan motiveras med ovanstående text.
I de mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret står det bl.a. att eleven skall ha kunskap om symboler, riter, centrala berättelser och trosuppfattningar i några världsreligioner samt om grundtankar och uttrycksformer i några andra livsåskådningar. Ett annat mål som eleven skall ha uppnått är att ha kunskaper om hur estetiska uttryck som konst, musik och dans gestaltas i olika religiösa sammanhang.27 Detta är inte bara ett stöd för att undervisning om ursprungsfolkens religioner och kulturer ska förekomma utan att läraren också har flera verktyg att närma sig detta på.
2.3 Bilder som ges av ursprungsfolkens religioner och kulturer
2.3.1 Globaliseringens effekterGlobaliseringen som skett i världen de senaste decennierna har kommit att bidra till en värld där skilda platser idag är sammanlänkade. Betydligt fler sammanhang och människoliv berörs och är beroende av händelser långt bort från sin fysiska plats.28 I boken Globaliseringens
kulturer – den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället (1999)
tar man upp globaliseringen och effekterna kring denna. Författarna menar att globaliseringen har kommit att innebära stora förändringar vad gäller livsvillkoren för många grupper av människor världen över. Detta leder till att kulturer ersätts av kulturella flöden och att identiteter håller på att förändras. Ofta präglas globaliseringens debatt utav ett västerländsktperspektiv som påtvingats den övriga världen.29 Med globaliseringen har tredje världens kulturer fått stiga åt sidan och blivit allt mer osynliga. Dock blev ursprungsfolkens kulturer uppmärksammade i och med att FN proklamerade 1993 som ”Tredje världens år”.
26 Skolverket, 2008, s.84 27 Skolverket, 2008, s. 85
28 Eriksson C., Eriksson Baaz M., Thörn H., Globaliseringens kulturer – den postkoloniala paradoxen, rasismen
och det mångkulturella samhället, 1999, s. 13
12
Med denna allmänna uppmärksamhet kom också en vilja att ta dessa i beaktande. Ett exempel på detta är att miljöorganisationer i sina kampanjer har kommit att använda ursprungsfolkens religiösa föreställningar kring naturen. Detta har bidragit till att Västvärlden har fått en ny syn på naturen, med ett positivare förhållningssätt enligt författaren Tord Olsson.30
Trots allt blir dessa kulturer ofta undertryckta och homogeniserade i diskussioner kring globala kulturer.31 Som ett exempel kan Afrika och synen på dess historia nämnas. Detta gör författaren V.Y. Mudimbe i sin artikel ”Diskurs om makt och kunskap med de andra – marginalitet och koloniseringens struktur” i boken Globaliseringens kulturer – den
postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället (1999). Författaren
menar att även om koloniseringen bara är en liten del av Afrikas historia får den ett stort utrymme i litteratur och diskussioner. Diskussionen kring Afrikas historia och ursprung består många gånger av två motstridiga myter enligt Mudimbe. Det ges t.ex. en bild av Afrika att det inte fanns någon tideräkning, inga konstarter, ingen skrift, inget samhälle samt en ständig rädsla och fara för våldsam död innan européerna koloniserade världsdelen. En annan bild som ges är att Afrika då hade sin guldålder med frihet, jämlikhet och broderskap enligt författaren. 32
2.3.2 Ursprungsfolkens religioner och kulturer i läroböcker
Palmberg har gjort läromedelsanalyser och hon tar där upp problematiken kring att den koloniala ideologin fortfarande ligger till grund för t.ex. undervisning och läromedel. Hon har analyserat böcker som är skrivna på 1980-talet men också på 1990-talet. I böckerna från 1980-talet menar hon att det finns flera fördomar som ligger kvar från den koloniala ideologin. Hon menar att Afrika ofta beskrivs som en världsdel utan en egen historia och att den istället sammanlänkas med den europeiska. En annan fördom som hon också tycks kunna urskilja ur böckerna är ett Europa som utvecklare av Afrika och att det var européerna som förde med sig civiliseringen och den moderna utvecklingen. Afrikas historia innan kolonialismen får väldigt lite utrymme i läroböckerna. Om ämnet ens tas upp som i t.ex. Gleerups historiebok framställs det förkoloniala Afrikas folk som stammar och man utesluter
30 Olsson T., 1996, s. 476
31 Paolini A., ”Globalisering” i Eriksson C., Eriksson Baaz M., Thörn H., Globaliseringens kulturer – den
postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället, 1999, s. 57
32 Mudimbe V.Y., ”Diskurs om makt och kunskap med de andra – marginalitet och koloniseringens struktur” i
Eriksson C., Eriksson Baaz M., Thörn H., Globaliseringens kulturer – den postkoloniala paradoxen, rasismen
13
helt begrepp som kultur och civilisation.33 Liljefors Persson har kritiskt granskat ett antal läroböcker i religion och historia och hon menar att många läroböcker i religionskunskap för grundskolans senare år tar upp väldigt lite kring ursprungsfolkens kulturer. Ofta får ett folk stå som exempel för alla ursprungsfolkens religioner och kulturer på en hel kontinent. 34 I sin läroboksgranskning fann Liljefors Persson att många läroböcker i religionskunskap främjar ett vi- och dem-perspektiv som främmandegör och romantiserar dessa kulturer. Som exempel nämner hon att indianerna framställs på ett stereotypt sätt där indianen beskrivs som mystisk och vis med magiska förmågor. Ofta beskriver läromedelsförfattarna också att indianerna har en speciell relation till naturen vilket också kan bidra till att öka klyftan mellan vi och dem.35
Palmberg menar vidare att många läroböcker förmedlar en romantiserad och exotisk bild av Afrika och dess befolkningar. Synen på afrikanen som stridslysten och som någon som lever i stammar tar ofta upp en stor del av läroböckerna. Detta är gamla fördomar som till viss del fortfarande lever kvar men med många afrikanska länders självständighet har nya fördomar uppkommit.36 I dagens läroböcker beskrivs ofta ursprungsfolken som en idealtyp utan en egen
historia. Massajerna och Tuaregerna hör till de folk som i läroböcker ofta beskrivs som ett ursprungsfolk med en romantiserande bild. Palmberg menar att en jämförelse mellan massajerna och samerna i undervisningssammanhang kan leda till en mindre exotisk uppfattning av detta folk. Dock menar Palmberg också att många läromedel inte gör någon sådan jämförelse.
I artikeln "Hur framställs etniska religioner i svenska läromedel" av Olov Dahlin i boken Nya
mål? Religions didaktik i en tid av förändring skriver författaren om hur man kan undvika
exotisering i läroböcker och i undervisning. Dahlin menar att i undervisningssammanhang kring etnisk religion37 kan samerna stå som ett gott exempel för det som finns nära.38 Ursprungsfolken beskrivs ofta som om de lever helt isolerade från omvärlden men så är inte fallet då de har studerats av utomstående. Detta i sig är ett tecken på att någon sådan total isolering inte finns.39 Överlag är materialet kring ursprungsfolkens religioner och kulturer tunt i läroböcker. Ursprungsfolkens religioner och kulturer ses ofta som primitiva och omoderna
33 Palmberg M., 2000, s. 64 34 Liljefors Persson B., 2008, s. 83 35 Liljefors Persson B., 2008, s. 85 36 Palmberg M., 2000, s. 13 f.
37 Dahlin O., Nya mål? Religions didaktik i en tid av förändring, 2006, s. 48 38 Dahlin O., 2006 s. 48
14
och heller inte lika intressanta som de religioner som vilar på skrifter. Detta menar Palmberg kan vara en av orsakerna till det tunna stoffet. En annan orsak kan helt enkelt vara bristande intresse kring vardagslivet i Afrika. Man tar hellre upp sådant som kan beröra oss i väst. Palmbergs tredje och det mest troliga skälet till det tunna stoffet i läroböckerna beror på att kunskaperna inom ämnet är dåliga och att läromedelsförfattarna vill undvika att skriva fel. Vidare skriver Palmberg att om ursprungsfolkens religioner och kulturer faktiskt beskrivs är det ur ett historiskt perspektiv och ingenting nämns om hur det ser ut idag. 40
Idag ser man ett ökat intresse för etnografi och religionshistoria bl.a. i Afrika och enligt Tord Olsson kan detta leda till betydelsefulla verkningar då ursprungsfolkens kulturer kan göra intåg på den vetenskapliga arenan. Frågan blir då när detta kommer att synas i skolans undervisning och läromedel?41
2.4 Att undervisa i religionskunskap och om ursprungsfolkens religioner och
kulturer
”Ämnet ger möjlighet till ökad förståelse av såväl den egna som andras religioner, livsåskådningar, traditioner och kulturer. 42
Texten ovan är ett utdrag ur religionskunskapens kursplan och med denna vill vi visa på att man som lärare lätt kan motivera varför det är viktigt att ta upp ursprungsfolkens religioner och kulturer i skolan. Ragnar Furenhed skriver i sin artikel ”Undervisning och förståelse – exemplet religionskunskap” i boken Livstolkning och värdegrund – att undervisa om religion
livsfrågor och etik att ett av det vitigaste uppdraget i religionsundervisningen är att skapa
förståelse för andra människor.43 Vidare skriver Furenhed om religionspedagogen Michael Grimmiths teori att det finns två slags kunskaper inom religionsundervisningen. Dessa två kunskaper innebär att man lär sig om religioner och/eller av religioner. Kunskapen om religioner är faktabaserad och det finns en viss distans mellan stoffet och eleven. Detta perspektiv gör att religionerna lätt kan framstå som exotiska och främmande. Om undervisningen sker på detta sätt är det lätt att som lärare förstärka och bekräfta elevers
40 Palmberg M., 2000, s. 129 41 Olsson T., 1996, s. 477 f. 42 Skolverket, 2008, s. 84 43 Furenhed R., 2000, s. 117
15
fördomar eftersom eleverna inte kan identifiera sig med religionerna. Mai Palmberg skriver att när eleverna möter undervisningen har de redan skapat sig sin egen bild av ämnet genom musik, TV, vitsar, serier och dans.44 Ett pedagogiskt upplägg där läraren undervisar om något, kan innebära att eleverna får svårt att lära sig känna empati. Däremot har skolan som ett av sina uppdrag att lära eleverna just detta.45 En undervisning där man lär av religionerna ger eleverna möjlighet att utveckla och utmana sina egna tankar och värderingar. Det går dock inte att utesluta det ena då ett samspel mellan om och av perspektiven är nödvändigt; för att kunna lära sig av en religion måste man först ha lärt sig om den. Grimmith menar att för att få eleverna att uppfatta undervisningen som meningsfull är det av stor vikt att fokusera på elevernas egna livsfrågor utifrån de olika religionernas trosuppfattningar.
I alla undervisningssituationer måste man som pedagog göra ett urval av stoff. Detta är inte helt enkelt och därför är det bra att ställa sig tre didaktiska frågeställningar innan man lägger upp sitt arbete menar Edgar Almén i sin artikel ” vad studerar vi som ”religion” – hur och varför studerar vi just det?”. Dessa tre frågeställningar är vad?, hur? och varför? När man som lärare ställer sig frågan vad ska jag undervisa om? måste man också ha i åtanke vad man genom sitt val då väljer bort. Kan jag genom mitt urval förmedla en bra och rättvis bild av ämnet till mina elever?46 De arbetsformer som lärare väljer måste kunna kopplas till elevernas tidigare erfarenheter inom ämnet men också stimulera nytänkande. Man måste också fundera kring varför man väljer ett visst undervisningsstoff och om man genom detta kan nå målen.
I artikeln ”Naturfolkens religion” (2000) skriver Furenhed om hur han anser att man på bästa sätt lyfter ursprungsfolkens religioner och kulturer i undervisningen. Han menar att det är viktigt att man som lärare fokuserar på de positiva värdena i ursprungsfolkens levnadsform och livssyn. Målet ska vara att skapa en positiv attityd kring ämnet för att inte framkalla fördomar.47 Furenhed tror själv att för att få denna positiva attityd är det nödvändigt att man som lärare försöker beskriva ursprungsfolken utifrån fyra olika steg. Till att börja med måste man beskriva ursprungsfolkens yttre, fysiska miljö det vill säga naturmiljön, försörjningsformerna och den sociala organisationen. Detta för att eleverna ska kunna se att människorna ingår i ett socialt sammanhang. Precis som Palmberg menar också Furenhed att
44 Palmberg M., 2000, s. 17 45 Furenhed R., 2000, s. 117 f. 46 Almén E., 2000, s. 192 47 Furenhed R., 2000, s. 144
16
läroböckerna alltför ofta ger en orealistisk bild av just detta.48 Därför är det viktigt att i undervisningen börja med att ta upp ursprungsfolkens vardagsliv. Vidare menar Furenhed att det är viktigt att man som lärare gör det tydligt i sin undervisning att ursprungsfolkens samlevnadsideal hänger samman med deras levnadsförhållanden. Det är också viktigt enligt Furenhed att få eleverna att förstå att ursprungsfolkens religion inte är ett slutet teoretiskt system utan att deras föreställningar och riter främjar samma mål. Slutligen skriver han att man i undervisningen ska hjälpa och lära eleverna att känna igen de attityder som finns kring ursprungsfolkens religioner och kulturer. Detta gör att eleverna kan identifiera sig med folkens livserfarenheter och därmed blir religionerna inte lika främmande.49Mai Palmberg menar också att det är viktigt att man ser upp med en del föreställningar kring ursprungsfolkens religioner och kulturer i undervisningen. Som exempel tar hon upp att man lätt ger en bild av Afrika där Västvärlden inte har något att lära sig av istället för att lägga fokus på att Afrika är en mångkulturell världsdel som har mycket att ge.50
Dahlin skriver också i sin artikel från 2006 om goda exempel för att komma bort från ett vi- och dem-tänkande. Han menar att genom att lyfta fram likheter och inte enbart skillnader kan man komma bort från en stereotyp framställning av ursprungsfolkens. Han skriver också att man kan komma bort från en exotisk skildring genom att fokusera på enstaka etiska religioner och presentera dem på djupet. Ett annat sätt att undvika detta problem är att låta eleverna reflektera kring huruvida deras livssyn har några likheter med ursprungsfolkens religioner och kulturer.51 48 Furenhed R., 2000, s. 144 49 Furenhed R., 2000, s. 145 50 Palmberg M., 2000, s. 198 51 Dahlin O., 2006, s, 48
17
3. Metod
För att kunna besvara de frågor vi ställt oss i inledningen fann vi det mest lämpligt att göra en kvalitativ studie. Vi kommer alltså att bygga vår studie på intervjuer och litteraturstudier. Våra intervjuguider finns med sist i arbetet som bilagor. I bilaga 1 hittar du intervjuguiden som vi använde oss av när vi intervjuade Bodil Liljefors Persson och Anne-Christine Hornborg. Intervjuguiden som vi använde vid lärarintervjuerna finns i bilaga 2. Alan Bryman skriver i sin bok Samhällsvetenskapliga metoder (2001) att fokus i en kvalitativ studie snarare ligger på ord än på siffror vid insamling och analys av data.52 För att besvara våra tre frågeställningar har vi använt oss av olika metoder. Vad gäller en av våra frågor i studien, ”Hur kan man undervisa om ursprungsfolkens religioner och kulturer för att ge en nyanserad bild av dessa?” har vi valt att läsa relevant litteratur ämnet samt att göra intervjuer med religionsdidaktikern Bodil Liljefors Persson och Anne-Christine Hornborg som är Fil. Dr. i religionshistoria samt docent. De har även särskilda kunskaper om ursprungsfolkens religioner och kulturer samt hur dessa tas upp i skolan. Att göra en intervju med Bodil Liljefors Persson kändes naturlig då hon är kursansvarig för vår utbildning samt att hon har haft hand om vår undervisning i ämnet. Intervjuerna med Bodil Liljefors Persson och Anne-Christine Hornborg kommer att vara så kallade semi-strukturerade intervjuer där våra intervjufrågor kommer att ha ett specifikt tema men våra respondenter kommer att fritt kunna utforma sina svar. Vi har valt att strukturera upp intervjuerna på så sätt för att vid behov kunna lägga till frågor som inte funnits med i intervjuguiden från början.53Nackdelen med att göra på det här viset är att man inte på samma sätt kan jämföra respondenternas svar med varandra som man kan i en strukturerad intervju.54 Eftersom vår studie inte kräver ett jämförande av respondenternas svar är det av intresse för oss att istället göra semi-strukturerade intervjuer där fokus ligger på det som intervjupersonen anser vara viktigt.55 Då Anne-Christine Hornborg arbetar vid Linköpings universitet har vi inte haft möjlighet att göra intervjun med henne muntligt har och därför valt att göra den via e-post. Fördelarna med detta är att respondenten i lugn och ro kan besvara frågorna samt att hon själv lägger fokus på det som hon anser vara viktigt. Nackdelarna däremot är att vi inte direkt kan ställa några följdfrågor och att vi inte kan uppfatta nyanser och kroppsspråk i brevet som annars blir tydliga. Intervjun med Bodil Liljefors Persson ägde rum på Malmö högskola där hon som vi tidigare nämnt arbetar. Under intervjun ställde huvudsakligen en av oss frågorna från
52 Bryman A., Samhällsvetenskapliga metoder, 2001, s. 249 53 Bryman A., 2001, s. 301f.
54 Bryman A., 2001, s. 123 55 Bryman A., 2001, s. 301
18
intervjuguiden samtidigt som den andre antecknade svaren. För att vara säkra på att få med allt och för att kunna gå tillbaka och lyssna på hur hon svarade spelade vi även in hela intervjun på en inspelningsbar Mp3-spelare. Bryman menar att bara föra anteckningar under intervjun kan göra en distraherad då man är koncentrerad på att få med allt som sägs.56
För att kunna ta reda på hur lärare arbetar med ursprungsfolkens religioner och kulturer i grundskolans senare år har vi valt att intervjua tre lärare som undervisar i religionskunskap i årskurs 7-9. Urvalet av dessa tre lärare är ett bekvämlighetsurval57 där vi utgått från skolor i vår närhet. Vi har via telefon försökt komma i kontakt med lärare som undervisar i religionskunskap. Det har dock varit problem att få tag i lärare som undervisar om ämnet och som har haft tid att ställa upp på en intervju. Därför har urvalet inte utgått från några speciella faktorer. Däremot har utfallet visat sig intressant då de intervjuade lärarna arbetar på olika typer av skolor.
3.1 Anders på Apelsinskolan
Den skola vi först besökte för att göra en intervju ligger en bit utanför en mellanstor stad i Skåne och har ca. 450 elever samt ca. 70 anställda. Här intervjuade vi en man i 40-års åldern som arbetat som SO-lärare i 15 år. Intervjun ägde rum enskilt på hans kontor för att undvika störande inslag. Vi kommer vidare i studien kalla honom för Anders och skolan för Apelsinskolan. Detta gör vi eftersom de intervjuade ska ha rätt till anonymitet.58
3.2 Birgitta på Bananskolan
Den andra skolan som vi besökte ligger precis utanför stadskärnan i den mellanstora staden. Skolan har ca. 150 elever och är därmed en relativt liten skola. Här intervjuade vi en kvinna i 35-40-års åldern som har arbetat som SO-lärare i 8 år. Under denna intervju befann vi oss i ett arbetsrum som hon delade med andra. Vidare i studien kommer vi att kalla henne för Birgitta och skolan för Bananskolan.
3.3 Christian på Clementinskolan
På vår tredje och sista skola intervjuade vi en lärare som har undervisning i de SO-ämnena. Detta är en mellanstor skola med ca. 335 elever som ligger en bit utanför den mellanstora
56 Bryman A., 2001, s. 310f. 57 Bryman A, 2001, s. 114f. 58 Bryman A., 2001, s. 448
19
stadens stadskärna. Vi kommer vidare i studien att kalla den intervjuade läraren för Christian och skolan för Clementinskolan. Christians kollega som också arbetar som SO-lärare på clementinskolan kommer vi vidare i studien att kalla för David. Vår tanke var till en början att intervjua båda SO-lärarna på Clementinskolan men då David fått förhinder fick vi endast möjlighet att prata med Christian. Dock arbetar de på samma sätt eftersom de samkör sina arbetsområden och därmed lägger upp planeringen tillsammans. Christian är i 30-års åldern och har arbetat som SO-lärare i 7 år.
3.4 Upplägg för intervjuerna
Intervjuerna med lärarna ovan har även dessa varit semi-strukturerade. Detta för att lärarna ska kunna utveckla sina svar kring de frågor som för dem är intressanta. Vi har också valt att ställa öppna frågor för att inte styra deras svar. Intervjuerna har gått till på samma sätt som med Liljefors Persson för att vi senare skulle kunna gå tillbaka och lyssna på deras svar när vi utformade resultat och analys.
Vi har inte lagt någon vikt på genus vid urvalet av respondenter, då vi bara varit intresserade av att de faktiskt håller i religionsundervisning. För att besvara hur lärare arbetar med ursprungsfolkens religioner och kulturer skulle vi bara kunnat använda oss av läst litteratur då en del författare ger exempel på detta. Vi anser dock att det material skulle bli för tunt för vår studie samt att intervjuerna med lärarna ger oss en aktuell bild av hur undervisningen går till.
20
4. Resultat
Vi kommer att redovisa resultatet av alla intervjuerna i löpande text men vi kommer att skriva om varje person för sig. Detta gör vi för att vara tydliga och för att man på ett enkelt sätt ska kunna se vem som menar vad. Resultatet vi fått och som beskrivs nedan är till för att besvara våra frågeställningar. Patel och Davidsson skriver i boken Forskningsmetodikens grunder - att
planera, genomföra och rapportera en undersökning (2003) att det är viktigt att man utgår
från frågeställningarna och inte från intervjuguiderna när man lägger fram resultatet.59 Därför kommer resultatet inte att följa samma ordningsföljd som i intervjuguiderna.
4.1 Resultatet av intervjuerna med Anne-Christine Hornborg och Bodil Liljefors
Persson
Intervjuerna med Anne-Christine Hornborg och Bodil Liljefors Persson kommer att vara det som ligger till grund för att kunna besvara frågan om hur lärare kan arbeta med ursprungsfolkens religioner och kulturer i grundskolans senare år. Dessa respondenter har även erfarenhet och en bild om hur och om ämnet tas upp i skolan idag. Därför är dessa intervjuer till hjälp för att besvara vår frågeställning angående om och hur lärare undervisar om ursprungsfolkens religioner och kulturer.
4.1.1 Resultatet av intervjun med Anne-Christine Hornborg
Som vi nämnt i metoden valde vi att göra intervjun med Anne-Christine Hornborg via e-post. Vi skickade vår intervjuguide till henne måndagen den 8:e december 2008 och vi fick tillbaka hennes svar senare samma dag. Hornborg arbetar idag som universitets lektor vid Linköpings universitet och hon är Fil. Dr. i religionshistoria samt docent. Hon har själv erfarenhet av att undervisa på gymnasiet och anser att undervisning om ursprungsfolkens religioner och kulturer tas upp väldigt sparsamt i skolan idag. Själv har hon främst arbetat kring kanadensiska mi'kmaqindianer och har erfarenhet av vilka böcker som kan vara användbara för lärare samt elever. Som exempel tar hon upp lättlästa artiklar som kan användas i årskurs 9. Dessa har hon själv skrivit och de är lättåtkomliga för alla lärare på CTR:s internetskrift RIT (Lunds universitet).
59 Davidsson B., Patel R., Forskningsmetodikens grunder - att planera, genomföra och rapportera en
21
I den mån lärare arbetar med ämnet i skolan tror hon att det framställs som exotiskt och udda. Hornborg tycker att ämnet ska beröras i grundskolans senare år för att detta är något som lockar många elever. Hon menar att elever ofta har skapat sig en egen bild av t.ex. indianer genom film och TV där dessa framställs som spännande. Därför anser Hornborg att det är viktigt att skapa en motbild till dessa romantiserade eller skräckframkallande bilder av "annorlunda" kulturer.
Vidare menar Hornborg att de största misstagen som både lärare och läroboksförfattare gör när de berör ämnet är att de beskriver ursprungsfolken som om de levde för länge sedan. Hon menar att dem många gånger missar att ta upp deras nuvarande levnadsförhållanden i det moderna samhället. För att kunna ge en rättvis bild av ursprungsfolkens religioner och kulturer menar Hornborg att lärarna måste ge en nyare och mer uppdaterad bild av deras levnadssätt i det moderna samhället. För att kunna göra detta finns det enligt Hornborg många bra filmer att visa för eleverna. Dessa filmer beskriver både ursprungsfolkens "nya"- och "gamla"-levnadssätt, menar Hornborg. I ett tidigare mail gav Hornborg exempel på passande filmer som ger just denna nyanserade bild. Dessa filmer heter "Krigarens själ" och "Whale rider" och de handlar båda om maorifolket på Nya Zeeland.
4.1.2 Resultatet av intervjun med Bodil Liljefors Persson
Intervjun med Bodil Liljefors Persson skiljer sig från intervjun med Hornborg då denna genomfördes i hennes arbetsrum på Malmö högskola tisdagen den 9:e december 2008. Att vi under intervjun satt ner tillsammans med Liljefors Persson och samtalade kring ämnet gav oss möjligheten att ställa följdfrågor som gjorde att vi fick en djupare förståelse för hennes svar. Liljefors Persson är utbildad ämneslärare i svenska, religion och geografi för högstadiet och gymnasiet. Idag arbetar hon på lärarutbildningen vid Malmö högskola där hon är ansvarig för huvudämnet Religionsvetenskap och lärande. Hon är även docent och Fil. Dr. i religionshistoria och har flera års erfarenhet av forskning inom mayaindianernas samt andra indiangruppers religioner och kulturer.
Liljefors Persson undervisade under en 20-års period på tre olika högstadieskolor i bl.a. religionskunskap. Hon slutade sin senaste anställning år 2000 för att istället välja till ett arbete inom lärarutbildningen så som hon själv beskriver det. Liljefors Perssons uppfattning kring hur ursprungsfolkens religioner och kulturer tas upp i skolan idag är att detta inte sker i särskilt stor utsträckning. Dock har hon erfarenhet av att hennes tidigare kolleger på
22
högstadiet berörde ämnet men inte i någon stor utsträckning. Under de 20 åren som hon själv undervisade i religionskunskap tog hon alltid upp ämnet bortsett från de första åren då fokus låg på att hitta ett passande arbetssätt och lära sig alla rutiner. Liljefors Persson anser att det är viktigt att lärare i sin religionsundervisning tar upp ursprungsbefolkningarnas religioner och kulturer för att visa på samhällets mångfald. Lärarna bör, enligt henne, göra det tydligt för eleverna att många i Västvärlden idag lever i ett sekulariserat samhälle som präglas av mångfald. Samtidigt som majoriteten av världens befolkning har ett förhållande till religion. Hon tycker också att en undervisning om ursprungsfolk är viktig för att visa på att dessa religioner och kulturer inte är utdöda utan istället lever i symbios med världen. Liljefors Persson menar att synkretism är en stor del av vårt samhälle och att detta är något som sker naturligt och inte behöver vara negativt. Med detta menar hon att man kan visa att religionen inte är statisk utan hela tiden förändras och integreras med andra religioner och kulturer.
Liljefors Persson tror inte att lärare gör direkta misstag vid en undervisning om ursprungsfolkens religioner och kulturer. Däremot menar hon att om man som lärare följer läroböckerna slaviskt blir undervisningen i ämnet ensidig. Vidare menar hon att man som lärare måste ge sina elever andra bilder än de statiska som ofta förmedlas. Som exempel på dessa statiska bilder säger Liljefors Persson att den sydamerikanske indianen ofta framställs som en vilde medan den nordamerikanska indianen framställs på ett naturromantiserande vis. Dessa bilder är enligt henne viktiga att få bort då de inte stämmer överens med verkligheten. Många ursprungsfolk lever t.ex. en del av sina liv i stora städer och detta är en bild som sällan tas upp i läroböcker. Trots att läroböckerna i religionskunskap ofta tar upp en ensidig bild av ursprungsfolken menar Liljefors Persson att det trots allt är bra att ämnet berörs överhuvudtaget. Hon anser också att det är viktigt att lärare och läroboksförfattare använder sig av rätt benämning på ursprungsfolk. Det ger en felaktig bild av folken om man säger skriftlösa folk, naturfolk eller primitiva folk. Hon säger att man ska använda FN:s benämning som är ursprungsfolk. Eftersom läroböckerna i flera fall ger en onyanserad bild av ursprungsfolkens religioner och kulturer är det inte bra om lärarna endast använder sig av dessa. Hon tycker att lärare måste läsa in sig på ämnet genom att läsa annan litteratur i ämnet.
Liljefors Persson anser att för att undervisningen om ursprungsfolkens religioner och kulturer ska bli så bra som möjligt måste varje lärare göra det som känns bäst för just dem. Det som man inte ska glömma bort är att nyansera undervisningen så att man ger en rättvis bild. För att kunna göra detta måste lärare läsa på ämnet på egen hand och inte bara utgå från
23
läroböckerna. För att komma från den romantiserade föreställningen kan man som lärare koppla undervisningen till populärkulturen. Hon menar att man t.ex. kan granska turistbroschyrer som ofta faktiskt ger en romantiserande bild. Detta är också något som unga kan relatera till eftersom många ger sig ut på långa resor världen över. Precis som Hornborg menar Liljefors Persson att filmer är ett bra redskap att använda sig av i undervisningen om ursprungsfolkens religioner och kulturer. Här ger hon filmen "1492" som exempel på en stereotyp. En sådan film kan mycket väl användas i undervisning för analysering. Hon menar att man som lärare bör tänka efter innan man påbörjar arbetsområdet på vem som ska berätta om hur de lever. Det är alltså viktigt att man lyfter fram ett inifrånperspektiv där ursprungsfolken får berätta sin egen historia om det är möjligt.
4.2 Resultatet av intervjuerna med lärarna i religionskunskap
Intervjuerna med de fyra lärarna kommer att ligga till grund för att besvara vår frågeställning om hur och om lärare undervisar om ursprungsfolks religioner och kulturer i grundskolans senare år.
4.2.1 Resultatet av intervjun med Anders på Apelsinskolan
Anders är i 40-års åldern och har nyligen tillträtt som biträdande rektor på Apelsinskolan. Tidigare har han arbetat som ämneslärare i grundskolans senare år i 15 år. Intervjun ägde rum tisdagen den 2:e december 2008 på Anders kontor på Apelsinskolan. Han varierar sitt arbetssätt beroende på område och klass och arbetar både tematiskt och ämnesvis. Dock sätter han alltid betygen ämnesvis. SO-ämnena går mycket in i varandra och detta utnyttjar han. När Anders ska välja ut stoff för religionsundervisningen gör han främst en översiktsplanering där han tittar på vad som är rimligt för eleverna att kunna. Han tycker att det är viktigt att man fokuserar på det som är grunden för att få förståelse av helheten. Han menar också att ju längre man arbetat som lärare ju bättre blir man på att sålla bland stoffet. Anders utgår inte enbart från läroböckerna när han väljer stoffet i undervisningen utan han utgår istället från sig själv och vad han tycker är viktigt och relevant. Däremot tycker han att det är viktigt för eleverna att ha någon form av textmaterial att följa med i. Om det är läroböcker eller annat textmaterial spelar ingen större roll utan det beror på innehållet. Anders anser dock att lärarna på Apelsinskolan har bra tillgång på flera olika läromedel och kan också i den mån det finns pengar köpa in annat material för att testa.
24
I sin religionsundervisning lägger Anders främst fokus på världsreligionerna. Skolan har valt att i årskurs 7-9 ha en röd tråd som tar sin början i kristendomen för att senare ta upp kristendomens olika riktningar och sedan leta sig ut i världen och då prata om de resterande världsreligionerna. Han känner sig dock otillräcklig som religionslärare då han ofta inte har tid att undervisa så mycket om andra livsåskådningar som bl.a. existentialismen och satanism. Många elever har idag inga rötter i religionen utan deras rötter finns istället i en blandkultur där Anders menar att skolan är dålig på att följa med. Då skolan valt att lägga fokus på världsreligionerna anser Anders också att det inte är relevant att välja bort någon av dessa till fördel för de skriftlösa religionerna som Anders valt att benämna ursprungsfolken. Valen styrs också av tiden och det är det lärare alltid får kämpa med.
Anders har inte ett helt arbetsområde om ursprungsfolkens religioner och kulturer men däremot berör han ofta ämnet i annan undervisning. När han t.ex. pratar om Afrika i geografin är det lämpligt att komma in på de skriftlösa folkens religioner och kulturer som han själv valt att benämna det. Han menar att huruvida undervisning ska ske i ämnet också beror på klassen och deras intresse. Han har tidigare haft ett arbetsområde kring ämnet då en klass visade stort intresse för just detta. Då han har haft möjlighet att ta upp ämnet har han gjort det i ett jämförande perspektiv och utgått från flera religioners skapelseberättelser och låtit eleverna jämföra dessa. När han arbetar med detta i årskurs 7 lyfter han fram världsreligionernas skapelseberättelser tillsammans med några afrikanska berättelser. Dock menar Anders att det är svårt att hitta bra material då ämnet tas upp i liten utsträckning i läroböckerna. De läroböcker som lärarna har tillgång till på skolan innehåller inte tillräckligt med information för att kunna lägga upp en rättvis bild kring ursprungsfolkens religioner och kulturer.
4.2.2 Resultatet av intervjun med Birgitta på Bananskolan
Birgitta är i 35-40-års åldern och hon har arbetat som SO-lärare i 8 år. Intervjun med henne ägde rum tisdagen den 9:e december 2008 i hennes arbetsrum på Bananskolan. Birgitta är också lärare i svenska och arbetar till största del tematiskt eftersom skolan har som mål att arbeta på detta sätt. Bananskolan har valt att ej sätta betygen ämnesvis och därför menar Birgitta att det blir enklast att undervisa tematisk i SO-ämnena. På Bananskolan har man också ständiga diskussioner kring kursplanerna och hur dessa ska tolkas. Birgitta själv tycker att detta är svårt och menar också att det rent tidsmässigt är svårt att hinna med allt som hon skulle vilja i sin undervisning. SO består av fyra stora ämnen som hela tiden berör dagens samhälle vilket för med sig att fokus läggs på det mest aktuella.
25
I sin undervisning försöker Birgitta utgå från flera olika material och inte bara läroböcker. Hon utgår mycket från vad som är aktuellt och ser därför tidningar som ett bra redskap i undervisningen. Fokus i religionsundervisningen läggs främst på världsreligionerna och etik och moral. Hon menar att etiken går in i alla arbetsområdena och därför är det bra att arbeta utifrån ett jämförande perspektiv. Birgitta menar vidare att eleverna lär sig genom att göra jämförelser och det är det som är det viktiga. Under hela hösten har de arbetat mycket med religion och haft många diskussioner kring ett jämförande perspektiv. När Birgitta pratar om ursprungsfolk använder hon sig av benämningen naturfolk. Birgitta anser själv att hon känner sig otillräcklig vad gäller undervisning om ursprungsfolkens religioner och kulturer. Det är ett önskemål från hennes sida att kunna ta upp detta i undervisningen och föra diskussioner kring detta. Att hon inte haft så mycket undervisning kring detta motiverar hon på följande vis.
"Det är kanske lite synd att det är just de stora religionerna man tar upp men idag händer det så otroligt mycket i samhället också som är knutet till religionerna och då blir det automatiskt att man pratar om islam och de stora."
Vidare menar Birgitta också att många elever inte sedan tidigare har någon direkt förförståelse för ursprungsfolken och därför inte frågar efter det i undervisningssammanhang. Dock tycker Birgitta att hon berör ursprungsfolkens religioner och kulturer till viss del när hon pratar om Afrikas länder och geografi i allmänhet. Till våren har hon dessutom planerat att i årskurs 9 ta upp i-länder och u-länder samt globalisering. Hon menar att det då är möjligt att hon även kommer att komma in på ursprungsfolkens religioner och kulturer. Hur detta ska ske är inte planerat. Något som Birgitta påpekar i slutet av intervjun är vikten av att inte glömma bort samerna i undervisningen. Samerna tar hon upp när hon undervisar om Sverige och den svenska kulturen. Tidigare har Birgitta inte haft ett helt arbetsområde kring ämnet och kommer förmodligen inte att lägga upp det så i framtiden heller. Däremot säger hon att ämnet tas upp i olika sammanhang och hon nämner ursprungsfolken från och till i undervisningen. Detta är också något som hon ska tänka på och ge utrymme till när hon i framtiden planerar sin religionsundervisning. I årskurs 9 har hon ofta ett område där eleverna får välja att fördjupa sig i en valfri religion. Dock har hon inte haft ursprungsfolkens religioner som ett valbart alternativ här men det ska hon tänka på i framtiden. Vidare anser Birgitta att läroböckerna SOL 3000, som hon använder sig av på Bananskolan, tar upp väldigt lite om
26
ursprungsfolkens religioner och kulturer. Detta gör också det svårt att ha ett helt arbetsområde kring detta ämne.
4.2.3 Resultatet av intervjun med Christian på Clementinskolan
Vår sista intervju gjorde vi tisdagen den 16:e december 2008 med Christian på Clementinskolan. Christian är i 30-års åldern och har arbetat som SO-lärare i 7 år. Från början var det meningen att vi också skulle träffa den andra SO-läraren David på skolan också men då Christian och David ansåg att de arbetade likartat var det överflödigt att göra intervjun med båda två. Christian påpekade i intervjun att vi med stor sannolikhet skulle få samma svar på frågorna av David eftersom dessa arbetar och planerar tillsammans. De arbetar inte klassvis utan de blandar sina båda klasser med varandra utifrån det arbetsområde som de valt. Ibland delar de klasserna efter t.ex. kön och ibland efter elevernas kunskapsbakgrund. Christian menade i intervjun att ett sådant samarbete gynnade eleverna då arbetsätten var väldigt varierande. Det är också givande för dem själva eftersom arbetssättet leder till intressanta diskussioner dem emellan samt nya idéer.
Christian och David arbetar främst tematiskt. Dock kan det variera då de anser att det är viktig att låta eleverna arbeta på ett omväxlande sätt. Christian menar också att aspekter som vad eleverna gjort tidigare och vad eleverna har för intresse spelar in då arbetssätt väljs. Främst är det alltså klassen och deras önskemål som får stå som grund till valet. Fokus läggs främst på det eleverna tycker är viktigt och intressant. Som exempel på detta nämner han att han har en årskurs 6 som är väldigt intresserade av konflikten mellan Israel och Palestina och därför har han lagt fokus på detta under hösten. Det är också något som han kommer att arbeta vidare med.
Christian menar också att Sverige är ett mångkulturellt samhälle där många elever har en annan bakgrund som är viktig att ta hänsyn till. Islam är en växande religion i vårt samhälle idag och därför är det relevant att ta upp detta i skolan. Han tycker att det är viktigt att fokusera på likheter när man talar om religioner för att skapa förståelse. Christian anser att Abraham är en bra utgångspunkt för att få fram likheterna religionerna emellan. Han tycker att projektet i Rinkeby kring Abrahams barn är ett bra exempel på hur man kan arbeta kring detta. 60
60 För information om projektet se följande hemsida:
http://www.pedagogiskamagasinet.net/main.asp?ArticleID=210818&CategoryID=3661&ArticleOutputTemplate ID=94&ArticleStateID=2
27
Christian känner sig otillräcklig och han menar att det hela tiden finns ämnen och stoff som kommer i kläm. Han önskar t.ex. att det fanns mer tid för att lyssna och diskutera etiska problem och funderingar med elever.
Christian använder sig av termen ursprungsfolk när han pratar om ursprungsfolken i skolan. Han anser att man som lärare ska beröra och ta upp ursprungsfolkens religioner och kulturer och då främst samerna. Christian menar att han finner tydliga belägg för detta i läroplanen. Han har dock inte någon undervisning kring ursprungsfolkens religioner och kulturer just nu men när han arbetade på en annan skola hade han det. Då fick eleverna skriva ett eget arbete om ett valfritt ursprungsfolk. Under detta arbete valde eleverna att fördjupa sig i bl.a. Nordamerikas och Sydamerikas indianer, olika stammar i Afrika, aboriginerna i Australien och samerna i Sverige. Detta blev dock inte så lyckat enligt Christian eftersom det resulterade i korta arbeten. Detta berodde på bristen på material. Det fanns inte så mycket material på skolan för eleverna att tillgå vilket gjorde att Christian själv fick leta upp stora delar av materialet. Han fick bl.a. åka till biblioteket för att få tillgång till bra litteratur.
På Clementinskolan har de haft besök av en aborigin som spelade och dansade för eleverna. Han berättade också sin historia och om sitt folks ursprung. Detta inslag uppskattades av såväl elever som lärare på skolan. Besöket avslutades med att eleverna blev målade. För framtiden har Christian och David tänkt göra en planering där samerna tas upp i årskurs 6. Han menar att det är viktigt att ta upp samerna för de är en del av vår kultur. Dessutom berör han ämnet när de i årskurs 9 arbetar om i-länder och u-länder. Detta yttrar sig i diskussioner där han låter eleverna samtala kring bl.a. ursprungsfolkens livssituation.
28
5. Analys
I vår studie har vi valt att utgå från följande frågeställningar.
- Hur kan man undervisa om ursprungsfolkens religioner och kulturer för att ge en nyanserad bild av dessa?
- Hur undervisar intervjuade lärare om ursprungsfolkens religioner och kulturer i grundskolans senare år?
För att kunna besvara ovanstående frågeställningar valde vi att göra intervjuer. Dock blev det inte så många intervjuer med lärare som vi tänkt oss från början. Detta återkommer vi till längre fram i analysen. Intervjuerna med de sakkunniga Hornborg och Liljefors Persson anser vi dock vara tillräckliga för att kunna besvara vår första fråga kring ursprungsfolkens religioner och kulturer. Däremot kan man diskutera huruvida e-post är ett bra sätt att utföra intervjuer på. Detta återkommer vi också till längre fram i analysen.
Syftet med vår studie har varit att visa på problematiken kring att välja stoff till religionsundervisningen utan att välja bort eller förminska mindre religioner och kulturer. Vi vill också visa på vad man som lärare kan göra för att minska fördomar och oförståelse för andra religioner och kulturer bland eleverna. Genom intervjuerna har vi kunnat se att lärare ofta brottas med svårigheterna att välja ut stoff för sin undervisning. Resultatet visar att på att lärarna känner sig otillräckliga och att det alltför ofta är en ständig brist på tid som ligger till grund för detta. Genom intervjuerna har vi också kunnat få svar på hur lärare arbetar med ursprungsfolkens religioner och kulturer och hur man kan göra samt inte bör göra.
5.1 Analys av resultatet från intervjuerna med Anne-Christine Hornborg och
Bodil Liljefors Persson
För att kunna besvara frågeställningen hur man kan undervisa om ursprungsfolkens religioner och kulturer för att ge en rättvis bild valde vi att göra intervjuer med två personer som är kunniga i ämnet. Till en början var tanken att endast göra en intervju, den med Liljefors Persson. Efter överläggning med vår handledare Torsten Janson kom vi fram till att det kunde vara gynnsamt för vårt resultat att även göra en intervju med Hornborg. Vi tycker i efterhand att detta var ett bra tillvägagångssätt då vi fått flera synvinklar på problemet. Intervjuerna med Hornborg och Liljefors Persson kommer att vara en av våra utgångspunkter vid analysen av intervjuerna med lärarna tillsammans med forskningslitteraturen.
29
5.1.1 Analys av resultatet från intervjun med Anne-Christine Hornborg
Vi intervjuade Hornborg och på grund av det geografiska avståndet fann vi det bäst att göra intervjun via e-post. Svaren på våra frågor blev ganska tunna och därför inte så givande för resultatet som vi hoppats på. Vi tror dock inte att detta har påverkat vårt resultat i sin helhet negativt då vi trots allt fick relevanta svar. Då vi också hade ytterligare en intervju samt litteratur anser vi att vi kunnat besvara frågeställningen på ett mer tillfredställande sätt.
Precis som mycket av den litteraturen som tas upp i litteraturgenomgången menar Hornborg också på att det ofta sker en exotisering av ursprungsfolkens religioner och kulturer. Dahlin skriver om hur man kan undvika exotisering i våra läroböcker och i undervisningen genom att ta upp samerna. Han menar att i undervisningssammanhang kring etnisk religion
kan samerna stå som ett gott exempel för det som finns nära. Även Palmberg tar upp detta som exempel för att komma ifrån en exotisk bild. Hon menar att man kan jämföra samerna med andra ursprungsfolk för att minska ett vi- och dem- tänkande. Exotiseringen och vi- och dem- problematiken är inte bara ett problem i skolans värld utan också något som sker via TV, film och musik. Vi anser att det är viktigt att man som lärare är medveten om denna exotisering när man ska undervisa om ämnet. Detta leder till att man kan motverka fördomar och oförståelse istället för att förstärka dem. För att kunna ge en nyanserad bild av ursprungsfolkens religioner och kulturer är det viktigt menar Hornborg att inte bara använda sig av läroböcker. Då läroboksförfattarna ofta presenterar ämnet som något som gammalt och förlegat är det viktigt att man som lärare kompletterar med annat material. Hornborg anser precis som Palmberg, att kunskapen om ämnet i våra läroböcker är alltför bristfällig. Som exempel på annat material ger Hornborg förslag på olika artiklar och filmer som man kan använda sig av i undervisningen. Huvudsaken är att man visar på en ny och uppdaterad bild av ursprungsfolkens religioner och kulturer. Då Hornborg arbetat som gymnasielärare har hon erfarenhet från skolans värld och kan på så sätt ge oss inifrånperspektiv.
5.1.2 Analys av resultatet från intervjun med Bodil Liljefors Persson
Vi intervjuade Liljefors Persson i hennes arbetsrum på Malmö högskola. Till skillnad från förgående intervju kunde vi här direkt ställa följdfrågor som fördjupade innehållet i hennes svar. Då vi sedan tidigare har en relation till Liljefors Persson anser vi att intervjun blev mer öppen och lättsam. Detta kan ha gjort att vi vågade ställa fler följdfrågor och ifrågasätta en del svar. På så sätt anser vi att intervjun blev djupare än den via e-post till Hornborg. Då Liljefors
30
Persson har arbetat som lärare på högstadiet kan även hon ge oss ett inifrånperspektiv från skolans värld.
Precis som författarna skriver i boken Globaliseringens kulturer- Den postkoloniala
paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället (1999) menar även Liljefors Persson i
intervjun att vi idag lever i en globaliserad värld och i ett mångkulturellt samhälle. Därför anser Liljefors Persson att det är viktigt att man i skolan tar upp ursprungsfolkens religioner och kulturer för att visa på samhällets mångfald. Vidare menar hon att majoriteten av världens befolkning har ett förhållande till religion och att synkretism är en naturlig del av vårt samhälle. Trots att detta är en så stor del av vår vardag får detta inte något utrymme i undervisningssammanhang och i läroböcker. Liljefors Persson menar att stoffet som tas upp kring ursprungsfolkens religioner och kulturer är alltför ensidigt och eftersom många lärare följer läroböckerna speglar detta också undervisningen. Dock menar hon att det trots allt är positivt att ämnet berörs överhuvudtaget. Frågan blir då vad det egentligen ger eleverna då bilden är ensidig och exotiserad? Förstärks inte fördomarna istället för att motverkas? Att så är fallet hittar vi tydliga belägg för i litteraturen samt i vår intervju med Liljefors Persson. Hon menar nämligen att man som lärare måste vidga sin kunskap i ämnet och inte bara utgå från läroböckerna. Hornborg och Liljefors Persson är överens om att lärare bör inhämta kunskap kring ämnet genom att läsa annan litteratur. En påläst lärare har större möjlighet att ge en mer nyanserad bild och på så sätt motverka de fördomar som eleverna bär med sig anser vi. Palmberg och Liljefors Persson är också inne på samma spår vad gäller vem som berättar ursprungsfolkens historia. Båda menar att undervisningen måste utgå från ett inifrånperspektiv där ursprungsfolken själva får komma till tals. Om lärare har detta som utgångspunkt blir det också lättare att ge en rättvis bild utav detta.
5.2 Analys av resultatet från intervjuer med lärare
För att få en bild av hur det ser ut med undervisningen om ursprungsfolkens religioner och kulturer i skolan idag valde vi att intervjua tre lärare på olika skolor. Till en början hade vi en önskan om att få intervjua fler lärare men det visade sig att intresset var svalt. Det var betydligt svårare än vad vi trott att få lärare att ställa upp på intervju. Många av dem som vi pratade med bedrev ingen undervisning alls om ursprungsfolkens religioner och kulturer och såg därför ingen anledning att delta i studien. Vi anser dock att resultatet förmodligen inte skulle sett särskilt annorlunda ut om vi hade intervjuat fler lärare. De tre lärarna som är med i
