EXAMENSARBETE - MAGISTERNIVÅ
SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA
VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD 2020:59
Unga kvinnors attityder och värderingar till antikonception
En kvalitativ intervjustudie
Terese Svensson
Amanda Söder
Uppsatsens titel: Unga kvinnors attityder och värderingar till antikonception Författare: Terese Svensson & Amanda Söder
Huvudområde: Sexuell och reproduktiv hälsa Nivå och poäng: Magisternivå, 15 högskolepoäng Utbildning: Barnmorskeutbildning
Handledare: Karin Högberg Examinator: Christina Nilsson
Sammanfattning
Den sexuella debuten sker i yngre åldrar än tidigare. Unga kvinnor har en riskfylld sexuell livsstil, aborttalen ökar liksom prevalensen av könssjukdomar. Detta får konsekvenser på den sexuella och reproduktiva hälsan. Studier visar att kvinnor och män anser att de ska ta ett delat ansvar för antikonception men ansvaret tas till största del av kvinnan. Antikonception behövs under många år relaterat till tidig sexualdebut och barnönskan sent i den fertila perioden. Syftet med studien är att belysa unga kvinnors värderingar och attityder gällande antikonception. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats har valts för studien där totalt 20 unga kvinnor intervjuats i tre fokusgrupper. Under analysen framkom ett tema:
Antikonception är en komplex fråga för unga kvinnor att ta ställning till, omgärdad av osäkerhet på flera plan. Resultatet redovisas i fyra kategorier. Resultatet visar att den
studerade gruppen använder antikonception främst i syfte att inte bli gravid och att lindra menstruationsbesvär. Antikonception används i låg grad som skydd mot könssjukdomar som ansågs som ett avlägset hot. De unga kvinnorna söker främst information om antikonception i samspel med vänner och på internet. Frågan om antikonception gör de unga kvinnorna osäkra och oroliga och de hittar olika strategier för att hantera detta. Resultatet har betydelse för de som arbetar med unga kvinnor för att förstå vilka attityder och värderingar de har till
antikonception. Det är av vikt att fortsätta forskningen på området för att främja och öka den sexuella och reproduktiva hälsan hos befolkningen likväl som för att främja hållbar
utveckling.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 1
BAKGRUND 1
Sexuell och reproduktiv hälsa 1
Förekomst av könssjukdomar och oönskad graviditet 2
Antikonception 3 PROBLEMFORMULERING 5 SYFTE 5 METOD 6 Ansats 6 Urval 6 Datainsamling 7 Dataanalys 7 Etiska överväganden 8 Förförståelse 8 RESULTAT 9
Antikonception är en komplex fråga för unga kvinnor att ta ställning till, omgärdad av
ensamhet och osäkerhet 9
Partner upplevs som oengagerad 10
Tjejen tar ansvaret 10
Partner som icke ansvarstagande, ointresserad och outbildad 10 Strävan efter att ta kontroll över sin kropp 11
Strategier för att behålla kontrollen 11
Oro för graviditet 11
Källor till information och kunskap om preventivmedel 12
Att dela erfarenheter med vänner 12
Få information via internet 12
Varierande motiv till att använda preventivmedel 13 Andra användningsområden än antikonception 13
Skydd mot graviditet och könssjukdomar 13
DISKUSSION 14
Metoddiskussion 14
Ansats 14
Urval 14
Dataanalys 15
Resultatdiskussion 16
Partner uppfattas som oengagerad 16
Strävan efter att ta kontroll över sin kropp 16 Källor till information och kunskap om preventivmedel 17 Varierande motiv till att använda preventivmedel 18
KONKLUSION 19 Kliniska implikationer 19 REFERENSER 20 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3
1
INLEDNING
Under barnmorskeutbildningen har nya insikter kommit slag i slag. Litteraturen har tydligt visat att infertiliteten ökar hos de svenska kvinnorna som allt senare i livet blir varse sin barnönskan. Beteendemönster ändras och sex och kärlek ses av många som separata ting vilket inte längre tillhör den privata sfären utan appar som till exempel Tinder gör det som tidigare var privat offentligt och känt för alla som vill ta del. Hög ålder vid barnönskan och obehandlade könssjukdomar påverkar möjligheten att själv bestämma när man vill bli förälder.
Antikonception är och har länge varit en stor del av livet under adolescensen då en oönskad graviditet kan vara en katastrof i en ung kvinnas liv och en könssjukdom kan påverka hennes fertilitet på sikt. Aborttalen och risken att drabbas av könssjukdomar ökar till följd av ett större sexuellt risktagande. Mot bakgrund av detta och med erfarenheter som gymnasielärare, tonårsförälder och blivande barnmorska känns det angeläget att ta reda på vilken syn unga kvinnor har på antikonception.
BAKGRUND
Sexuell och reproduktiv hälsa
Sexuell och reproduktiv hälsa omfattar hela människans livscykel och har en stor betydelse vad gäller välbefinnande och hälsa hos varje individ. Den reproduktiva hälsan ger möjlighet för människor att ha ett tryggt och tillfredsställande samliv med frånvaro av sjukdom, att den bidrar till en fri vilja att planera sitt barnafödande samt tillgång till en trygg och god hälso- och sjukvård vid graviditet och förlossning. Det innefattar även rätten att välja om, när och hur man vill skaffa barn vilket också är en mänsklig rättighet (Folkhälsomyndigheten 2018). Det ingår i barnmorskans kompetensområde att stödja människor till att göra medvetna och informerade val så att alla har möjlighet att fullfölja sina rättigheter. Det innefattar till exempel att stötta till hälsosamma liv med bra kost och frånvaro av beroende av tobak, alkohol och droger, att erbjuda antikonception som passar varje individ och att stödja kvinnan i beslut och genomförande av abort
(Barnmorskeförbundet 2018).
Enligt World Health Organisation, WHO, (2006) definieras sexuell hälsa som ett tillstånd av emotionellt, mentalt, psykiskt och socialt välmående i relation till den individuella människans sexualitet. För att en människa skall kunna nå upp till och bevara en sexuell hälsa måste en människas sexuella rättigheter respekteras, skyddas och uppfyllas.
Sedan 1955 har Sverige haft sex- och samlevnad som ett obligatoriskt ämne i skolan. Där ingår bland annat lärande om relationer och sexualitet. Sex- och samlevnadsundervisning i skolan är en viktig del för att lära ut och främja jämställdhet och jämlikhet i sexuell och reproduktiv hälsa. Lärandet ska ge kunskap om både lagstiftning och normer, samt
individuella perspektiv som kropp, sexuell hälsa, relationer och sexualitet. Framför allt har undervisningen enligt olika studier gett elever kunskap gällande sexuell hälsa och
hbtq-2
perspektiv (Folkhälsomyndigheten 2018). HBTQI är ett paraplybegrepp som innefattar homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer med queer identitet och
intersexpersoner (RFSL 2019).
Sexualitet är ett laddat ämne och värderingar skiljs åt grupper och generationer emellan. Dessa olika värderingar gör att vi som möter kvinnan måste visa intresse och lyssna in andras uppfattningar och erfarenheter gällande sexualitet. Sexualitet hos en individ innefattar bland annat identitet, självbestämmande och respekt men förutsätter inte nödvändigtvis sexuell aktivitet (Hulter 2016, s. 65). Idag kan man se en förändrad attityd gentemot sexualitet och att ungdomar skiljer sexuella relationer ifrån kärleksrelationer blir allt vanligare. Detta i
samband med att det sker en ökning av aborter samt sexuellt överförbara sjukdomar gör att intresset för de ungas livsstil ökar (Lundgren & Berg 2016, s. 25).
En ungdom som är i åldern 10-19 år anses befinna sig i adolescensen, perioden efter
barndomen och innan man betraktas som vuxen. Under denna period befinner sig ungdomar i en ny fas i livet där de får en känsla av självständighet, ett nyupptäckt intresse för framtiden och livet samt en sexuell orientering där man försöker hitta sig själv, vem man är och sin sexualitet (Häggström-Nordin 2016, s. 95).
Förekomst av könssjukdomar och oönskad graviditet
Ett hot mot den sexuella hälsan är sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet. Det finns ett flertal sjukdomar som kan överföras däribland klamydia, gonorré, syfilis, herpes, hepatit B och HIV. Klamydia är den allra vanligaste könssjukdomen i Sverige medan Gonorré stadigt ökar bland populationen sett till fall per antal invånare
(Folkhälsomyndigheten 2019).
Förutom preventivmedelsrådgivning så är sexuellt överförbara infektioner (STI) den vanligaste orsaken till att ungdomar besöker ungdomsmottagningen. Vissa upplever besvär och vill testa sig därför medan andra vill testa sig av annan orsak, exempelvis om de haft en ny partner. Klamydia är den vanligaste bakteriella könssjukdomen i Sverige och kan uttrycka sig genom problem som sveda i underlivet samt trängningar hos både kvinnor och män. Vid positiv provtagning så får man kostnadsfri behandling i form av antibiotika, har man en fast partner bör även hen få behandling trots avsaknad av symtom, provtagning bör dock alltid utföras. I vissa fall uppträder inga besvär trots infektion vilket gör att det kan vara svårt att upptäcka. Risken med en obehandlad klamydiainfektion är att äggledarna tar skada vilket i framtiden kan ge svårigheter för en kvinna att bli gravid (Marions 2016, ss.199-200).
Könssjukdomar som klamydia, gonorré, hepatit b, HIV och syfilis går under
smittskyddslagen vilket innebär att man vid smitta måste uppge vilka man haft sexuell
kontakt med det senaste året för att kunna utföra en smittspårning. Smittspårning utförs bland annat av barnmorskor och sjuksköterskor och innebär att personer som tros kunna vara smittade blir kontaktade för provtagning och eventuell behandling. Smittspårning är lagstadgat och man är som individ skyldig att medverka vid provtagningen (Marions 2016, s.199).
3
Folkhälsomyndigheten (2018) har belyst att det sedan mitten av 1900-talet har skett
förändringar i det sexuella beteendet. I västerländska höginkomstländer, däribland Sverige, så framträder förändringarna bland annat i form av tidigare sexdebut och fler sexuella
förhållanden. Tydén, Palmqvist & Larsson (2012) har jämfört kvinnliga
universitetsstudenters sexuella livsstil under en 10-årsperiod. Resultaten visar att kvinnorna hade en betydligt mer riskfylld sexuell livsstil än de haft tidigare. De hade fler sexuella kontakter, färre hade kondom vid tillfälliga relationer och fler hade egen erfarenhet av sexuellt överförbara sjukdomar. Detta menar författarna kan få allvarliga konsekvenser för den sexuella och reproduktiva hälsa.
En studie från Folkhälsomyndigheten visar att 89 % av ungdomar anser att det är viktigt att skydda sig mot oönskad graviditet och könssjukdomar i en sexuell relation. Fyra procent av killarna uppgav dock att de inte ville ha kondom under sex och blev irriterade om partnern föreslog det. Kondom och femidom är preventivmedel som skyddar mot både könssjukdomar och oönskade graviditeter om de används på rätt sätt. Att endast använda en kondom strax innan utlösning skyddar inte. Dock är det en vanlig metod för att förhindra oönskad graviditet bland den svenska befolkningen (Folkhälsomyndigheten 2017).
I en studie gjord av Cordova et al. (2018) visar resultatet att patienter med könssjukdomar upplever vårdgivare i primärvården som dömande vilket leder till att ungdomar är motvilliga till att avslöja sitt risktagande gällande könssjukdomar. De beskriver också att ungdomar känner sig obekväma när de skall diskutera könssjukdomar och risktagande med vårdpersonal då de märker att även vårdpersonalen är obekväm i situationen. Studien visade även att det fanns ungdomar som inte ville besöka vården då de var oroliga att information skulle förmedlas vidare till deras föräldrar då de inte hade kännedom om vårdpersonalens tystnadsplikt.
Antikonception
Eftersom den svenska kvinnan i genomsnitt är sexuellt aktiv långt innan hon planerar att föda sitt första barn så är det mycket viktigt med ett effektivt preventivmedel (Tydén 2016, s. 134). Idag finns det många olika preventivmetoder att välja på som bland annat spiral, plåster, vaginalring, subkutan p-stav, p-piller, mini- och mellanpiller. Kvinnan bör i bästa mån införskaffa kunskap om preventivmedel själv innan hon skall välja, om metoden sedan är lämplig för just henne beslutas i samråd med legitimerad barnmorska eller läkare.
Hormonell antikonception innefattar olika metoder där den verksamma substansen är syntetiskt gulkroppshormon eller en kombination av syntetiskt gulkroppshormon och syntetiskt östrogen. Icke hormonella metoder är så kallade barriärmetoder såsom kondom eller pessar i kombination med spermiedödande medel eller att man använder sig av säkra perioder och undviker samlag under de dagar i månaden då kvinnan är fertil. Även
kopparspiral är en icke hormonell metod (Läkemedelsverket 2014).
Barnmorskan har kompetens att informera och ge råd om preventivmetoder och
preventivmedel. Det är barnmorskan som förskriver preventivmedel till friska kvinnor i födelsekontrollerande syfte. Med hjälp av skattningsinstrumentet Pearl Index (PI) kan
4
barnmorskan tydliggöra de olika metodernas effektivitet. Detta hjälper barnmorskan att tillgodose patientens rätt till självbestämmande och medverkan i vården
(Barnmorskeförbundet 2018). PI-värdet speglar uppskattat antal oönskade graviditeter som inträffar vid användning av den specifika metoden. Det finns ett värde som speglar det perfekta användandet och ett värde som speglar det typiska användandet, det vill säga det som speglar hur utfallet normalt sett brukar bli (Tydén 2016, ss. 132-133).
Genom att kvinnan själv får ta kontroll över sin egen reproduktion så bidrar detta till en ökad frihet hos kvinnan samt en hållbar utveckling på både individ- och samhällsnivå. Vid
preventivmedelsrådgivning har barnmorskan en mycket viktig uppgift att se till den specifika individens livssituation och anpassa rådgivningen efter just denna (Tydén 2016, s.131). Att se till kvinnans livsvärld och att göra henne delaktig är av yttersta vikt, då kvinnan är en
självklar expert på sig själv och sina behov (Dahlberg & Ekebergh 2015, s. 96). För att kunna möta kvinnan och hennes livsvärld så krävs en öppenhet och en vilja från barnmorskan att genuint försöka förstå henne. En lyckad dialog mellan barnmorskan och kvinnan kan leda till en fungerande preventivmetod för kvinnan vilket i sin tur kan bidra till ett gott hälsotillstånd (Ekebergh 2015, s. 30; Ekebergh 2015, s. 70). Barnmorskan arbetar förebyggande genom att hindra uppkomst av psykiska, fysiska och sociala problem som kan orsaka ohälsa (Barnmorskeförbundet 2018).
Skogdal, Karlsson, Cao, Fadl & Tydén (2018) visar på att många kvinnor i dagens samhälle inte använder de preventivmetoder som är mest lämpliga för deras reproduktiva plan, en del utsätter sig även för oönskade graviditeter genom frånvaro av antikonception. I många av dessa fall skulle individuell rådgivning kunna hjälpa kvinnorna att hitta rätt. En persons reproduktiva livsplan består av önskningar om att ha eller inte ha barn, i så fall när och en plan för hur det ska bli möjligt att nå dit.
Kombinerade p-piller har länge varit ett populärt preventivmedel sedan det kom ut på
marknaden på 1960-talet. Läkemedelsverket rekommenderar nu istället spiral eller p-stav till unga tjejer som ej önskar bli gravida då detta är ett säkrare alternativ än p-piller relaterat till exempelvis tablettglömska. Risken för en oönskad graviditet blir därmed mindre
(Läkemedelsverket 2014).
Långverkande preventivmedel, så kallade LARC (long-acting reversible contraception) är exempelvis spiraler och implantat som har en långtidsverkande effekt med hög säkerhet. Dessa har högre följsamhet än exempelvis p-piller och p-ring vilket kan vara ett bra alternativ till kvinnor som önskar få barn senare i livet och därmed har ett behov av ett välfungerande preventivmedel under en längre period (Läkemedelsverket 2014).
I Sverige får oftast kvinnan stå för preventionen trots att kondom är en av de mest vanliga metoderna. Många ungdomar har ett riskbeteende då de tror att de själva inte kommer att drabbas av könssjukdomar eller oönskad graviditet (Häggström-Nordin & Mattebo 2016, ss. 63-64). I en studie gjord av Ekstrand, Larsson, von Essen & Tydén (2005) visade resultatet att deltagarna generellt tyckte att både kvinnan och mannen skall ha ansvar för att förhindra
5
oönskad graviditet och att det borde vara ett delat ansvar medan det sedan ändå blir tydligt att kvinnorna ser sig själva som mer ansvariga.
Kristjansdottir, Sundelin & Naessen (2018) ville undersöka om det fanns någon skillnad i unga kvinnors hälsorelaterade livskvalitet efter 3 månaders användning av hormonella preventivmedel. Resultatet visade att durationen av den menstruella blödningen reducerades samt att användandet av smärtlindring i samband med menstruation hade minskat,
menstruationens inflytande på det vardagliga livet hade därmed förbättrats. Ingen förändring kunde ses åt det negativa hållet vad gällde deras hälsorelaterade livskvalitet.
I en finsk studie från 2009 undersökte man unga kvinnors skäl till att använda
preventivmedel. De 59 % av tjejerna som använde preventivmedel vid första och senaste samlaget hade en stark känsla för att det var rätt att använda kondom, de avstod därmed hellre från att ha samlag än att inte använda kondom. De 42 % som inte använde kondom hade en god intention att skydda sig men anledningen till att det inte blev så var situationsbundna. Vanliga sådana situationer var press från partnern samt alkoholintag (Suvivuo, Tossavainen & Kontula 2009).
Ekstrand, Larsson, Von Essen & Tydén (2005) undersökte attityder hos svenska 17-åriga flickor för att eventuellt kunna förklara det ökade antalet aborter. De kom fram till att det var flera faktorer som samspelade; liberal syn på sex, sexuellt risktagande, rädsla för hormonell antikonception samt försämrad sexualundervisning i skolan. Att dessa faktorer är
betydelsefulla styrks i en senare studie av Folkhälsomyndigheten (2017) där man undersökte kunskap, attityder och beteende bland unga.
PROBLEMFORMULERING
Ansatsen med studien är att möta tonåringarna där de är, för att få en ökad förståelse för deras tankar och levda erfarenhet. Samlagsdebut i ung ålder och familjebildande i hög ålder betyder att effektiva p-medel krävs under många år. Tillfälliga sexuella relationer och samlag utan kondom blir alltmer vanligt. Unga personer löper stor risk att drabbas av könssjukdomar och oönskade graviditeter relaterat till liberal syn på sexuella relationer. Detta riskerar att bli ett folkhälsoproblem. Härav är det angeläget att få en djupare förståelse för och kunskap om vad som kännetecknar denna grupps värderingar och attityder till antikonception. Då alla
preventivmedel utan kondom förutsätter att tjejen är den aktiva användaren har vi valt att utforska tjejers attityder och värderingar till antikonception. Unga kvinnors syn på antikonception är således viktig men forskning saknas.
SYFTE
Syftet med studien är att belysa unga kvinnors värderingar och attityder gällande antikonception.
6
METOD
Ansats
I studiens syfte är det de unga kvinnornas attityder och värderingar som efterfrågas. För att belysa detta är det lämpligt med en kvalitativ metod som kan identifiera egenskaper eller innebörder. Begreppen attityder och värderingar i studien tolkas som tankar, känslor och uppfattningar.
Intervjuer i fokusgrupper används som metod för datainsamling, för att få fram en rik samling åsikter gällande det som ligger i fokus för intervjun, medan innehållsanalys användes som verktyg för dataanalysen. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats känns igen av att forskaren söker mönster och formulerar möjliga förklaringar av texter som baseras på
människors berättelser. Syftet blir därmed att dra en generell slutsats av ett flertal
observationer för att nå en ny förståelse (Starrin & Renck 1996, s. 56; Kvale & Brinkmann 2014, ss.199-239).
Trovärdighet är ett nyckelbegrepp i kvalitativa studier. Mäter frågan det den är avsedd att mäta? Hur uppfattas begreppet av den intervjuade? Vad menar den intervjuade med
begreppet? Detta är relevanta frågeställningar för att få ett svar på om studien är relevant för problemformuleringen (Trost 2010, s. 133). Utifrån detta har vi frågat oss vad begreppet antikonception står för hos de intervjuade. Utifrån vår förförståelse valde vi att använda begreppet preventivmedel i kommunikationen med informanterna. Vid en sökning i Nationalencyklopedin framkommer att antikonception definieras som metoder för att förhindra befruktning (konception) vid samlag. Preventivmedel definieras som medel som förebygger att samlag resulterar i graviditet (Nationalencyklopedin 2020). Dessa begrepp anser vi väl motsvarar varandra.
Urval
Inklusionskriterier för att delta i studien var att deltagarna skulle definiera sig som kvinna och ha fyllt 16 år men inte vara äldre än 19 år. Studentarbeten på avancerad nivå omfattas inte av etikprövningslagen men hänsyn har tagits till lagen som säger att ungdomar som är mellan 15-18 år lämnar eget samtycke om de inser vad forskningen innebär för hans eller hennes del (Etikprövningsnämnden 2021). Bekvämlighetsurval tillämpades då vi ville ha ett rimligt avstånd att åka till intervjuerna. Efter att ha inventerat egna kontakter föll valet på att intervjua elever på ett gymnasium i Västsverige där vi snabbt fick positiv respons från en lärare. Upptagningsområdet består främst av en närliggande större stad och kommunens egna ungdomar. De två första intervjuerna genomfördes i ett grupprum på skolan med hjälp av elevernas mentor. Den tredje intervjun genomfördes på det närliggande kulturhuset. Deltagarna var även nu elever på tidigare nämnd gymnasieskola men på grund av den rådande pandemin kunde vi inte längre få hjälp från skolan med att komma i kontakt med informanterna såsom tidigare. Totalt intervjuades 20 unga kvinnor vid tre tillfällen. Sex av informanterna var 17 år, övriga var myndiga. Inget bortfall förekom.
7
Datainsamling
I enlighet med forskning som pekar på att det vid kvalitativa studier är lämpligt med ett mindre antal intervjuer för att kunna urskilja materialets likheter och skillnader (Trost 2010, s. 143; Kvale & Brinkmann 2014, s.191). Författarna ansåg det därför lämpligt med tre fokusgruppintervjuer med 6-8 personer närvarande vid varje tillfälle.
Som intervjuperson och observatör bör en medvetenhet finnas om att man är en medskapare då det sker en interaktion med de intervjuade. Med en kvalitativ ansats har forskaren som uppgift att få de intervjuade att utveckla resonemang och forskarna behöver således vara anpassningsbara för att kunna fånga upp det som framkommer under intervjun. Antagandet är således att man inte innan intervjun vet vad som är viktigt och att ha en maximal öppenhet för det som framkommer och att ha en maximal öppenhet för det som framkommer (Starrin & Renck 1996, ss. 53-56; Kvale & Brinkmann 2014, s.180).
Kvale och Brinkmann (2014, s. 76) har beskrivit sju grunddrag i intervjukunskap och menar bland annat att kunskapen inte är given utan att den skapas aktivt i samklang mellan
intervjuaren och den intervjuade. Intervjuerna kan beskrivas som öppna samtal som pågick under 40-60 minuter. Samtalet inleddes med att informanterna fick läsa igenom
informationsbrevet, se bilaga 2, och skriva på samtyckesformuläret, se bilaga 3. Samtycket ska vara frivilligt, uttryckligt och preciserat (Etikprövningsmyndigheten 2019). Inspelningen startade efter detta och intervjuerna genomfördes med stöd av ett intervjuunderlag med elva öppna frågor, se bilaga 1. Samtliga intervjuer inleddes med en så kallad ice breaker där informanterna fick bekanta sig med, och reflektera högt kring, olika metoder för
antikonception såsom kondomer, p-piller, spiraler, p-stav och p-ring. Forskarens uppgift är att introducera ämnet och skapa en stämning som främjar att de intervjuade uttrycker sina
uppfattningar eller tankar kring ämnet.
Målet var inte samstämmighet utan snarare att få fram olika uppfattningar. När det gäller känsliga ämnen kan gruppen främja att man vågar prata om sådant som är tabu eller känsligt när man är ensam (Kvale och Brinkmann 2014, s. 191). Samtliga intervjuer ägde rum under våren 2020.
Forskningsläget framkom efter sökningar i Medline, Cinahl och Pubmed. Flera olika sökord användes, till exempel; young women, attitudes, perception, contraception och birthcontrol.
Dataanalys
Analysprocessen startade med att materialet som samlats in i form av ljudinspelningar transkriberades ordagrant. De transkriberade texterna lästes igenom upprepade gånger av båda författarna för att båda skulle landa i en egen utgångspunkt. Efter flera
förutsättningslösa genomläsningar kunde bearbetningen av texterna ta vid och
8
Allteftersom kunde meningsbärande stycken som var relevanta för syftet urskiljas och dessa användes för att korta ner texten som därefter kodades för att framstå tydligare. På detta sätt kondenserades koderna till underkategorier. Underkategorierna bearbetades ytterligare och 14 stycken reducerades till åtta. Underkategorierna kom sedan att ingå i fyra kategorier. Ur dessa kategorier urskiljdes ett tema, en röd tråd som går genom alla nivåer (Kvale & Brinkmann 2014, s. 241). Lundman och Hällgren Graneheim (2017, ss. 220-221) beskriver denna process som att forskaren genom öppen kodning hittar meningsbärande enheter. Med hjälp av
beskrivande citat förtydligas analysen, citaten numreras 1-3 utifrån vilken intervju de hämtats från.
Etiska överväganden
Enligt Vetenskapsrådet (2017) kan det grundläggande individskyddskravet omarbetas till fyra allmänna huvudkrav gällande forskning. Dessa fyra krav är nyttjandekravet,
konfidentialitetskravet, samtyckeskravet och informationskravet. Kraven ger deltagarna i studien rätt till information gällande syftet med studien samt hur den kommer att genomföras. Deltagarna ges rätt att avbryta studien när de önskar utan krav på förklaring samt att
forskarna ej får delge någon annan information/material gällande forskningen. Med
nyttjandekravet menas att källdatan inte får användas till någonting annat utöver forskningens ändamål.
Hänsyn har tagits till de fyra kraven i all kommunikation med informanterna i denna studie, detta framgår i bilaga 2 och 3. För att följa de fyra kraven och svensk lag förmedlades informationsbrevet (bilaga 2) via kontaktpersonen på skolan till respondenterna så att de var väl informerade när de valde att delta i studien. Informationsbrevet lämnades även till alla deltagare tillsammans med samtyckesblanketten (bilaga 3) vid intervjutillfället.
Enligt svensk lag får forskning endast godkännas om den kan utföras med respekt för människovärdet. Information om syftet med forskningen, den övergripande planen samt att deltagande är frivilligt och kan avbrytas när som helst måste ges till deltagare. Samhället och vetenskapens behov får ej stå i vägen för människors välfärd (Riksdagen 2019; Kvale & Brinkmann 2014, s.107).
Allt material som informanterna lämnat in har hanterats konfidentiellt och kommer att makuleras vid studiens godkännande.
Förförståelse
Författarnas egen förförståelse kan komma att spela roll för vad som framkommer i studien och intervjuerna föregicks av en genomgång av individuell och gemensam förförståelse. Som barnmorskestudenter med egna erfarenheter av att ha varit unga kvinnor, förälder till
tonårsbarn och tidigare gymnasiepedagog har vi förförståelse med oss som kan ha betydelse i intervjusituationen. Dessa erfarenheter bör presenteras då risk föreligger att det färgar
9
RESULTAT
Under analysprocessen har ett tema, fyra kategorier och åtta underkategorier utkristalliserats, dessa presenteras i tabellen nedan.
Tabell 1
Tema Kategori Underkategori
Antikonception är en komplex fråga för unga kvinnor att ta ställning till, omgärdad av ensamhet och osäkerhet.
Partner uppfattas som oengagerad
Tjejen tar ansvar
Partner som icke ansvarstagande, ointresserad och outbildad
Strävan efter att ta kontroll över sin kropp
Strategier för att behålla kontrollen
Oro för graviditet
Källor till information och kunskap om preventivmedel
Att dela erfarenheter med vänner
Få information via internet
Varierande motiv till att använda preventivmedel
Andra användningsområden än antikonception
Skydd mot graviditet och könssjukdomar
Antikonception är en komplex fråga för unga kvinnor att ta ställning till,
omgärdad av ensamhet och osäkerhet.
Det övergripande temat Antikonception är en komplex fråga för unga kvinnor att ta ställning
10
är något som skiljer sig från andra områden i de unga kvinnornas liv. Preventivmedel tillhör på flera sätt något som är dolt och ovisst för de unga kvinnorna. Det finns underförstådda normer kring vem den unga kvinnan kan konsultera i förhållande till preventivmedel och vad hon kan förvänta sig av en partner. Det finns en rad föreställningar som florerar kring möjliga effekter av preventivmedel i form av biverkningar eller positiva effekter och fortsatt finns en del stigmatisering kring graviditet och könssjukdomar i de unga kvinnornas liv. Att använda preventivmedel ter sig som ett experiment för de unga kvinnorna, de vet inte vad de kan förvänta sig i fråga om fysiska eller psykiska effekter. Trots att förhandsinformationen många gånger är bristfällig ser de inget annat alternativ än att använda sig utav preventivmedel då alternativet hade varit att inte använda sig utav det.
Partner uppfattas som oengagerad
Tjejen tar ansvaret
De unga kvinnorna delade inte sina beslut angående antikonception med sina partners. De delade inte heller sina upplevelser av oönskade effekter av antikonception och samliv med sina partners. Ojämlikheten i deras relationer var uttalad och de ansåg inte att ansvaret togs ömsesidigt. Deltagarna i studien var sedan tidiga tonår väl insatta i att detta var deras domän och att de inte kunde förvänta sig stöd från partnern. Tjejerna känner sig ensamma i detta och de tycker att det är orättvist men ser inte att det kan vara annorlunda, åtminstone inte så länge de inte är i en långvarig fast relation.
”Killen får veta att kondomer ska jag ha koll på, det ska jag ha med mig men tjejen får veta att det finns alla de här sjuhundra alternativen du ska och kan välja mellan så det blir liksom lite typ att det inte är en ömsesidig grej alls.”(2)
I fasta relationer tar tjejen ansvar för att utbilda sin partner för att hon själv ska få stöd. Det som lyftes fram var dock inte främst fasta långvariga relationer utan relationer som kunde vara för stunden. Ett fåtal informanter uttrycker att de involverar partnern i en fast relation för att minska sin upplevelse av ensamhet och osäkerhet i förhållande till antikonception.
Preventivmedlet var dock något som på gott och ont gjorde att kvinnan själv fick ta kontroll över situationen. Trots att de tyckte att det var ett stort ansvar så tyckte de flesta att de hellre själva hade ansvaret än att behöva förlita sig på partnern. Tjejen förväntas ta ansvar för antikonception i den sexuella relationen då kondom ansågs påverka partnerns njutning.
”Ska jag bara fucka upp hela min kropp med hormoner så löser jag det för dig.”(2)
”…då skulle vi som kvinnor va tvungna att lita på dom så som dom är tvungna att lita på oss ….det kan ju också va nånting att man är den som har makten eller kontrollen”(1)
Partner som icke ansvarstagande, ointresserad och outbildad
Informanterna i samtliga intervjuer lämnar en samstämmig bild av att killarna i hög grad lämnar över ansvaret till tjejen.
”… det blir inga konsekvenser… …de kan ju bara sticka de behöver ju inte ta något ansvar för det liksom.”(2)
Killarna framstår som icke ansvarstagande i frågan då de inte tar ansvar för att kondom eller annan antikonception används i den intima situationen. Killarna läser inte på om
11
tycker att det ska vara ett delat ansvar men de uttrycker att få killar är intresserade, killarna tar inte upp ämnet, killarna undviker ämnet genom att lämna rummet när det kommer på tal.
“... det är ju inte direkt så att killar nån gång tar upp det ämnet eller frågar något om man pratar om det utan det, av vad jag har upplevt iallafall så är det bara så här ´oj, de pratar om det nu då går jag härifrån” (1)
Något som upplevdes negativt bland några av de intervjuade var att de upplevde att det var deras uppgift att även köpa kondomer vilket de tyckte var lika mycket killens ansvar.
”Killar vill inte ha kondom för att det inte är lika njutningsfullt.”(1)
Strävan efter att ta kontroll över sin kropp
Strategier för att behålla kontrollen
De unga kvinnorna är väl medvetna om att preventivmedel kan innebära både risker och möjligheter för dem. De uttrycker att de själva inte har kontroll över hur kroppen kommer reagera på vald preventivmetod men finner tröst i att de kan byta metod med kort
framförhållning, en strategi som många använder sig av.
”…med p-piller kan man ju testa och om man inte tycker funkar kan man ju byta till någon annan för det går ju lätt att ändra…”(3)
Flera har en strategi med olika steg såsom att man använder kondom som första metod, sedan övergår de till p-piller för att tillslut prova Long-acting reversible contraceptives-produkter (LARC). Det finns en känsla av att de tappar kontrollen om de använder spiral eller p-stav trots att de ofta vet att det kan vara mindre biverkningar av det.
”…rent praktiskt…att sätta in något i sin kropp… …medans p-piller det kan man ju sluta med. Och samma sak med kondom.”(3)
I en intervju framkom det som strategi att byta preventivmedel ofta så att man inte skulle fastna i något som inte är bra redan innan det blivit dåligt. Effekterna på kropp och psyke är något de inte har kontroll över och de upplever sig vara med i ett experiment som de inte kan välja bort.
“Jag har ju egna erfarenheter av typ p-piller och det var ju risker som jag inte var jättemedveten om som har gett stora konsekvenser liksom… det kan vara farligt…”(1)
Oro för graviditet
I intervjuerna framkom en ständig oro för att vara gravid. Det fanns en väl förankrad kunskap i att inget preventivmedel är hundra procent säkert och detta gjorde att oron för graviditet infann sig varje månad trots att de stod på säkra preventivmedel som de tog enligt
rekommendationerna.
”Det är ju inte helt säkert liksom…Det finns alltid en procent av att det blir fel. Vilket gör att, öh, nu går jag på p-piller…, men det är ändå den här att jag går ändå hela tiden och oroar mig. Är jag gravid nu eller varför mår jag som jag gör och om jag mår illa flera dagar i rad kan jag bli orolig över att de faktiskt inte funkar så att det känns som att gå på
preventivmedel… Det gynnar mig kanske inte så mycket som det skulle kunna göra.”(2) ”…någon gång under månaden tänker att Oh my God jag är gravid, jag tror att jag är gravid. Alltså jag har trott att jag har varit gravid massa gånger liksom.” (2)
12
Preventivmedel och tankar på dess verkan eller otillräckliga verkan fanns ständigt närvarande hos de intervjuade som var sexuellt aktiva. Detta resulterade i att de hittade strategier för att hantera oron. Strategier var till exempel att tala med sina vänner och att söka information på internet. I umgänget med vännerna tyckte de flesta att de kunde vara öppna och säga som de kände. Ofta användes humor som en strategi för att avdramatisera oron, undanträngande var också en strategi som användes.
“Lite typ, ha jag tror jag är gravid typ men det blir en skämtgrej typ.” (2)
Källor till information och kunskap om preventivmedel
Att dela erfarenheter med vänner
Som förväntat bland tonåringar och unga vuxna så är det deras vänner som är den största källan till utbyte av information och erfarenheter. Mamma är inte förstahandsalternativet när de unga kvinnorna söker information om antikonception. Det framkom bland de som var myndiga och mer erfarna sexuellt att de informerade sin mamma om sina val men först efter att de hittat den information de behövde. De involverade inte sina mödrar i beslutet men ville att de skulle veta om vad de tänkte göra.
“Alltså jag berättade inte för min mamma, jag gick till UMO och sedan bokade jag en tid och sedan sa jag till min mamma -på tisdag ska jag sätta in en spiral typ…”(2)
Det var ingen som nämnde att de pratade med någon annan förälder än mamman, ett par stycken hade pratat med sin syster om preventivmedel men det var ingen bror eller annan vuxen som nämndes.
“Det känns som att våra föräldrar är lite för gamla för att fatta grejen med preventivmedel.” (2)
Tjejens partner kunde informeras men det framkom endast vid ett tillfälle att partnern bidrog med information. Tjejerna upplevde att de fått väldigt olika undervisning i skolan, de
upplevde att lärarna inte hade en läroplan att följa vilket resulterade i att vissa fick en bristfällig undervisning. Detta gjorde att de fick söka upp kunskap på egen hand. Vissa upplevde att de fick knapphändig information utav barnmorskan då de besökte
ungdomsmottagningen, trots detta upplevdes barnmorskan som en person som ingav respekt och som man hade tillit till.
”jag tyckte att barnmorskorna gjorde stor skillnad.” (2)
Få information via internet
Informanterna i studien använde internet för att hitta fakta, bland annat via UMO.se, 1177.se, RFSU.se och Wikipedia. Tjejerna var uttalat källkritiska och var noga med vem som stod bakom informationen. När de sökte levd erfarenhet gick de till influencers som de följde i poddar och på sociala medier. Namn som Peg Parnevik, Penny Parnevik och Clara Henry nämndes. De använde också information de hittat på internet eller ämnen som influencers tagit upp som neutraliserare. När något känsligt kommit upp i ett flöde kunde de ta upp ämnet i förhållande till hur det lades fram i en social media och ta utgångspunkt i det för att själva slippa stå som avsändare. De intervjuade nådde konsensus om att de inte kunde lita på influencers och sociala medier som fakta men de uppskattade att tabun bröts och att stigmatiseringen avtog.
13
“Det tycker jag är jättebra typ att staten och sådana företag tar ansvar men som sagt, influencers har inte alltid rätt.” (1)
Varierande motiv till att använda preventivmedel
Andra användningsområden än antikonception
Alla som deltog i fokusgruppintervjuerna visste att preventivmedel ger skydd mot graviditet men det var påfallande många som inte använde det nu, eller hade börjat använda det, som skydd mot graviditet. En kvinna i studien uttryckte att det nog var 50-50 om man använde preventivmedel mot problem vid menstruation eller som antikonception, de övriga deltagarna instämde i detta.
“... jag har en kille också och då var de ju bara såhär, jag tänkte egentligen inte på att det egentligen skyddade och bara, åh vad skönt att såhär, mina finnar är borta och att jag inte har ont i magen typ åsså just det, det skyddar ju också så då var det ett till plus.” (1)
Många unga kvinnor är således väl bekanta med antikonception och olika metoder innan de är sexuellt aktiva med en partner. Det fanns en mer eller mindre outtalad tanke om att börja med antikonception var något som måste göras. Kvinnorna upplevde då att det var bättre att vara ute i god tid och bli väl bekant med metoden innan de blev sexuellt aktiva.
“Jag tycker det är bättre att man har det tidigt och typ lär sig att hantera och använda det.” (2)
De hade viss information om att hormonell antikonception även kunde ge positiva effekter såsom humörstabiliserare, bättre hy samt mindre problem med rikliga blödningar och mensvärk. Det framkom också att det fanns de som tyckte att det var häftigt att använda preventivmedel och att det kunde vara en anledning att börja. Någon hade också hört att man kunde få större bröst genom att använda preventivmedel men detta var de osäkra på och visste inte om de kunde tro på.
Skydd mot graviditet och könssjukdomar
Könssjukdomar var något de visste fanns men kunskapsläget var generellt sett knapphändigt. De visste att kondom var det enda som skyddar mot könssjukdomar men könssjukdomar var något som fanns i periferin, det var inte personifierat eller närvarande i deras vardag såsom en oönskad graviditet var.
“Det känns ändå som att det behandlas som något som inte riktigt finns. Det känns som att det är lite såhär det är liksom så att könssjukdomar ska vi akta oss för precis som vi ska akta oss för aliens om de kommer hit till jorden typ.” (2)
Tjejerna visste att de rekommenderades både kondom och annat preventivmedel, även de med spiral fick kondomer på ungdomsmottagningen. Kondom upplevdes som ett bra preventivmedel för vissa då det skyddar både mot graviditet och könssjukdomar. Vissa använde sig alltid av kondom vid samlag trots att de redan använde sig av p-piller, dock inte för att skydda sig mot STI utan för att få ett bättre skydd mot graviditet då vissa uttryckte stor oro över att inget preventivmedel är 100 % säkert.
14
Könssjukdomar var det många som inte tog så allvarligt på och tänkte att det inte händer dem. Skulle de mot förmodan få klamydia så var det ingen större grej eftersom det kunde botas med antibiotika.
“Nej det enda man vet är typ HIV men det är ju inte typ en könssjukdom på det sättet och det var så, alltså det är ju, men det var på 80-talet liksom så allt är typ långt bort.” (2)
DISKUSSION
Metoddiskussion
Ansats
Lundman och Hällgren Graneheim (2017, ss. 230-231) menar att trovärdighet handlar om hur forskarnas förförståelse avspeglas i analysen. De anser att förförståelsen är en tillgång då den kan leda till en djupare förståelse. Genom transparens med den egna förförståelsen, som har varit en ständig fråga för reflektion under studiens gång, minskar risken för att den egna förförståelsen får negativa konsekvenser för studien. Erfarenheterna har varit till nytta då tidigare förvärvad kunskap underlättat att möta ungdomarna där de befinner sig och att ha möjlighet att fördjupa frågorna när det behövts. Att förförståelsen spelar in vet man men om den problematiseras inför och under studien behöver det inte vara ett problem.
Det är av stor vikt att det är deltagarens röst som hörs i resultatet och inte forskarens tolkning. För att förtydliga resultatet har citat valts ut som speglar deltagarnas röster och ger läsaren möjlighet att bedöma studiens trovärdighet. Läsaren har därmed möjlighet att bedöma
studiens validitet. Enligt Fridlund och Mårtensson (2017, s. 432) så kan en beskrivning av hur intervjuerna och transkriberingen utförts leda till en ökad pålitlighet.
Urval
Giltighet och trovärdighet är tätt sammanbundna, exempelvis speglar valet av deltagare och deras erfarenhet hela studiens trovärdighet. Att intervjua elever på en stor kommunal skola med ett brett upptagningsområde från storstad och landsbygd påverkar studiens giltighet. Att söka deltagare från gymnasiet är ett led i att öka studiens tillförlitlighet då den största andelen av de unga kvinnorna i befolkningen går på gymnasiet och resultatet kan därmed förväntas uppnå en bred variation jämfört med att rekrytera deltagare på andra plattformar. De två första intervjuerna genomfördes på skolan där eleverna känner sig hemma och i en miljö där de är väl förankrade. Den tredje intervjun kunde på grund av den rådande pandemin inte genomföras på skolan. Det närliggande kulturhuset användes då vilket var en miljö
deltagarna var väl förtrogna med. Tillförlitligheten har beaktats då författarna i varje steg i analysarbetet diskuterat och reflekterat och tillsammans och enskilt brutit ner texten till olika abstraktionsnivåer. I en kvalitativ studie är forskarna alltid delaktiga och påverkar resultatet men överförbarheten kan ändå vara god, det vill säga att läsaren bedömer att resultatet kan överföras på andra grupper eller sammanhang (Lundman och Hällgren Graneheim 2017, ss. 230-231).
15 Datainsamling
Studien bygger på fokusgruppintervjuer med kvinnliga elever på en gymnasieskola. Tonåringar umgås ofta i grupp. Genom att använda sig av fokusgruppintervjuer möter
författarna de intervjuade där de är (Hammarlund, Lundgren & Nyström 2008). Denna studie är ett försök att undersöka unga kvinnors attityder och värderingar gällande antikonception utifrån ett grupperspektiv. Halvstrukturerad eller semistrukturerad fokusgruppintervju innebär att intervjupersonen utgår från öppna frågor, exempelvis: ”Berätta vad ni har för uppfattningar om/hur ser ni på preventivmedel”. Samtliga intervjuer byggde på samma frågor (bilaga 1). Båda författarna var med på samtliga intervjuer, en var främst intervjuperson och den andra främst observatör vilket gjorde att en kunde observera samspelet i rummet och säkerställa att frågorna förtydligades och breddades vid behov. Informanterna fick förfrågan om att delta i studien genom vuxna i sin närhet som de känner väl. Som elev på
gymnasieskolan är man underordnad sin lärare i makt då läraren är betygssättande. Det kan också finnas en påverkan från andra individer i gruppen som gör att informanten väljer att vara med i studien eller att avstå. För att väga upp obalansen gavs information upprepade gånger både muntligt och skriftligt om möjligheten att säga nej till deltagande och att avbryta deltagandet.
Sex av de totalt 20 informanterna var 17 år och därmed omyndiga vid intervjun. Författarna har tagit samma hänsyn till informanterna såsom forskare har skyldighet att följa lagen om etikprövning av forskning som avser människor även om studentarbeten på avancerad nivå inte lyder under lagen (Etikprövningsmyndigheten 2019). Informanterna fick själva lämna samtycke då deras mentor som känner dem väl bedömde att de var kapabla att inse vad forskningen innebär för deras del. Då de intervjuade var unga och frågorna som berördes var känsliga fanns en beredskap att fånga upp tecken på dåligt mående och hänvisa vidare till skolans kurator eller Ungdomsmottagningen vid behov. Med denna handlingsberedskap torde riskerna med studien inte överstiga nyttan. Materialet bedömdes mättat efter tre intervjuer då dataanalysen visade att en större datamängd inte tillförde ny kunskap.
Dataanalys
Studien har en kvalitativ ansats och innehållsanalys har använts för att analysera data. En kvalitativ analys är lämplig för att uppnå ökad förståelse i ett tidigare outforskat område (Starrin & Renck 1996, s. 56; Kvale & Brinkmann 2014, s.239). Informanterna i studien kände varandra sedan tidigare och kunde fritt uttala sig om sina attityder och värderingar till antikonception. Vissa informanter föreföll mer tillbakadragna och tysta varpå man kan problematisera antalet deltagare per intervju. En farhåga kan vara att någon deltagare påverkats av grupptryck och egentligen inte kände sig bekväm i att delta. Enligt Kvale och Brinkmann (2014, s. 191) kan däremot en grupp främja att känsliga ämnen eller sådant som är tabu blir lättare att prata om. Observatören kunde fånga upp allas möjlighet att komma till tals och att få utrymme i gruppen och komplettera diskussionen med fördjupande frågor. Deltagarna fick inte explicita frågor riktade mot sig utan fokus lades på det som kom fram i gruppen, detta utifrån att det är ett känsligt ämne som berörs och att deltagarna skulle känna att de hade rätt att delta även om de inte själva uttryckte sina tankar och känslor.
Sex till åtta deltagare per tillfälle kan tyckas vara något mycket men med detta ställt mot en mindre grupp där enskilda informanter ofta blir mer tongivande och där det finns en risk med att oplanerat frånfälle får stor inverkan fastställdes antalet. Metoden kvalitativ innehållsanalys är en lämplig metod då datan från fokusgruppintervjuerna svarar mot studiens syfte.
16
Resultatdiskussion
Resultatet presenteras i fyra kategorier med tillhörande subkategorier; Partner uppfattas som
oengagerad, Strävan efter att ta kontroll över sin kropp, Källor till information och kunskap om preventivmedel och Varierande motiv till att använda preventivmedel. Dessa visar på att
den unga kvinnan känner ett stort ansvar och att hon upplever att partnern är ointresserad och att det är på kvinnans ansvar att förhindra en oönskad graviditet. Många upplever att
preventivmedel är mer eller mindre ett måste än ett val de gör och att det ofta också används till andra syften än vad de är utformade för.
Partner uppfattas som oengagerad
Kategorin partner uppfattas som oengagerad med tillhörande subkategorier visar att
kvinnorna upplever att deras partner är ointresserade, oengagerade och att de inte tar ansvar vad gäller att skydda sig i sexuella relationer. I många fall upplever de unga kvinnorna att partnern inte vet om att kvinnorna använder sig utav preventivmedel och att de därmed utsätter både sig själva och kvinnan för risk, både vad gäller en möjlig graviditet och
könssjukdomar. Forskning visar att det blir en allt mer liberal syn på sex genom ett ökat antal sexpartner och att i större utsträckning ha sex utan kärlek. Detta utgör ett större sexuellt risktagande i samhället vilket bland annat har bidragit till ett ökat antal oönskade graviditeter (Tydén, Palmqvist & Larsson 2012; Folkhälsomyndigheten 2017; Herlitz & Forsberg 2010). Resultatet visar att kvinnor ser sig själva som de ytterst ansvariga att förhindra en oönskad graviditet trots att de tycker att det borde vara ett gemensamt ansvar i en relation. Detta liknar resultatet från Ekstrand, Larsson, von Essen & Tydén (2005) som också lyfter fram
ojämlikheten i vem som tar ansvar för antikonceptionen i relationen och att kvinnorna upplever sig vara ensamma om beslut och hantering av preventivmedel.
En annan studie vars syfte var att belysa unga kvinnors erfarenhet av hormonell
antikonception visade på att kvinnor tycker att preventivmedel borde vara ett gemensamt ansvar i en relation. De unga kvinnorna upplevde att det hade varit mindre tabubelagt och lättare att prata kring om det hos båda parter fanns bättre kunskap och förståelse, detta genom att ha en bättre/mer utvecklad sexualundervisning i skolan (Borg & Zakrisson 2018).
Strävan efter att ta kontroll över sin kropp
Resultatet visar att de unga kvinnorna upplever sig osäkra på om de fått tillräcklig och relevant information för deras syfte. De flesta kvinnorna vill inte använda sig av långverkande reversibel prevention (spiral eller p-stav) då de upplever att de tappar kontrollen genom att inte kunna sluta när de önskar. Därmed prioriterar de möjligheten att kunna avbryta en preventivmetod på eget bevåg vid behov framför preventivmedlets effektivitet. Läkemedelsverket (2014) visar att långverkande reversibel prevention samt sterilisering är de absolut säkraste preventivmetoderna. Många andra metoder visar sig också vara lika säkra för att undvika en oönskad graviditet, det är dock högst beroende av kvinnans ålder, motivation och upplevelse av bieffekter. De långverkande reversibla metoderna är de säkraste då de inte kräver något ”kom ihåg” vilket kan vara svårt för ungdomar som lever mycket för stunden (Tydén 2016, s.132).
17
Trots användande av preventivmedel så har de unga kvinnorna en ständig oro över att de kan vara gravida vilket påverkar deras vardagliga liv. En del använder sig utav dubbla
preventivmedel medan vissa går till ungdomsmottagningen efter varje tillfälle de haft sexuell kontakt för att ta ett dagen-efter-piller, bara för att vara på den säkra sidan. Enligt
Läkemedelsverket (2014) är risken högre för unga kvinnor att både bli gravida, på grund av den fertila åldern, samt att få en könssjukdom. Därmed bör en rådgivning gällande
preventivmedel på ungdomsmottagningen innefatta en noggrann anamnes, däribland skall det vara frikostigt med tillfrågningar om önskad provtagning för klamydia samt andra
könssjukdomar. Målet med preventivmedelsrådgivningen är att kvinnan skall vara nöjd med sin metod och att den skall användas på ett korrekt sätt. Kvinnan bör vara konsekvent med sin valda metod, hennes förväntningar på preventivmedlet i relation till hennes aktuella
livssituation och behov bör därför beaktas (Tydén 2016, s.134). Att unga kvinnor prioriterar högt att kunna sluta med preventivmedel, snabbt och på eget bevåg, tolkar författarna som att de vill kunna ta kontrollen över sin egen kropp och att inte preventivmedlet med dess
eventuella biverkningar skall styra. Frågan är om preventivmedelsrådgivningen idag är utformad efter dessa värderingar hos unga kvinnor? Brister det i uppföljningen? Är det förväntningarna hos kvinnan som är för höga eller är det för svårt att nå fram till ungdomarna i deras livssituation då de lever mycket i stunden? Framtida forskning får ge svar på dessa frågor.
Källor till information och kunskap om preventivmedel
Många sökte ständigt efter ny information och var ständigt på jakt efter ett preventivmedel som var bättre än det de hade idag. Kvinnorna sökte mest information om preventivmedel bland sina tjejkompisar. I en studie skriven av Lundberg & Sjödell (2010) så uppger unga kvinnor att de hellre vänder sig till sina vänner om råd, alternativt gissar sig fram till hur de skall göra, om de exempelvis glömt ta ett p-piller istället för att kontakta
ungdomsmottagningen. Detta kan leda till feltolkningar och risktagande bland ungdomar då de inte sitter på lika mycket kunskap som experterna inom området. Risktagandet kan i sin tur leda till oönskade graviditeter vilket kan upplevas som ett trauma för unga kvinnor.
När kvinnorna inte sökte information via kompisar så gjorde de det på olika hemsidor såsom UMO.se och RFSU.se. Alla kvinnor i studien tyckte att skolans sexualundervisning var otillräcklig och önskade en bättre sexualundervisning i skolan för att både kvinnor och män skulle få en ökad förståelse och kunskap gällande sexuell och reproduktiv hälsa.
Regeringskansliet (2020) pekar på denna brist och har sedan 1/1 2021 infört nya examensmål i lärarutbildningarna då granskningar visar att många lärare tycker att det är svårt att
undervisa i sex och samlevnad och att mer utbildning behövs.
Generellt sett har unga människor goda kunskaper om sexualitet och de har ofta en tydlig bild om hur sexualitet kan vara, denna bild ser såklart olika ut för varje individ då den skapats i olika forum såsom kompisar, skola och internet (Häggström-Nordin 2016, s. 96). UMO.se ses som ett bra komplement till den fysiska ungdomsmottagningen då det är lättillgängligt och ungdomarna kan göra ett besök när det bäst passar dem själva (Wendt 2016, s. 366). Studiens resultat visar att både ungdomar och vuxna som jobbar med ungdomar, såsom lärare, tycker att UMO.se är en tillförlitlig och bra sida att söka upp information på. Liksom Larsson poängterar (2016, ss.337-338) så visar studiens resultat att skolan upplevs vara en viktig källa för grundläggande kunskap gällande sexuell och reproduktiv hälsa. Trots detta så
18
brister det på sina håll och sexualundervisningen har fått en otydlig plats vilket idag inte ger den tid för diskussion om attityder och värderingar kring sexuell orientering som de unga vuxna hade behövt. Enligt Nilsson (2016, s.403) finns ett stort behov av att kontinuerligt följa upp, analysera och bedöma sex- och samlevnadsundervisningen för att för att kunna arbeta med en ständig utveckling.
Varierande motiv till att använda preventivmedel
Resultatet visar att det var ungefär hälften av kvinnorna som brukade preventivmedel som använde det i just förebyggande syfte för att skydda mot en oönskad graviditet. Den andra hälften använde antikonception av andra anledningar, såsom att lindra symptom kopplade till menstruation. Det har med tiden blivit allt vanligare att kvinnor som använder sig av p-piller vill ha allt längre perioder av blödningsfrihet. De väljer då att ha en bortfallsblödning när det passar dem själva, exempelvis var 3:e månad, istället för att ha en mer regelbunden blödning. Vid användning av hormonspiral är det inte helt ovanligt att menstruationen uteblir helt (Tydén 2016, ss. 144-154). I en studie av Kristjansdottir, Sundelin & Naessen (2018) hade unga kvinnors vardagliga liv förbättrats efter att de provat preventivmedel som fått
utebliven/minskad och/eller mindre smärtsam menstruation, att preventivmedel här kan ge individen så mycket mer än dess huvudsyfte, att skydda mot oönskad graviditet, är något som bör lyftas.
Kondom användes främst för att förbättra det skydd mot oönskad graviditet de unga kvinnorna redan använde sig av. Många upplevde oro över att inget var 100 % säkert.
Ungdomars kunskap om könssjukdomar visar sig vara låg och endast existera i periferin. Idag är könssjukdomar vanligare än tidigare och det är ett hot mot sexuell och reproduktiv hälsa såväl på individ- som samhällsnivå. Med inställningen att de inte själva kommer drabbas så utgör de en stor risk (Häggström-Nordin & Mattebo 2016, ss. 63-64). Vid en
klamydiainfektion så finns däremot en risk att äggledarna tar skada vilket kan leda till svårigheter att bli gravid i framtiden (Marions 2016, s.200).
Unga kvinnor bör därför oroa sig desto mer över risken att bli smittade av könssjukdomar. Studiens resultat kan jämföras med en studie av Christiansson (2016 s. 301) där hon beskriver att ungdomar ibland tar risker för att de underskattar faran, vilket kan förklaras med att de känner sig odödliga och osårbara. Att de unga kvinnorna inte ser könssjukdomar som ett reellt hot samtidigt som antalet smittade ökar visar att det finns en skev verklighetsbild. Både aborttal och kvinnor som har svårt för att bli gravida ökar, detta är inte hållbart varken på individ- eller samhällsnivå och utökad forskning behövs för att hitta vägar till en hållbar samhällsutveckling (Keltz 2013; Folkhälsomyndigheten 2017). I Agenda 2030 har målet satts att det ska säkerställas att alla senast 2030 har tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård. Detta inkluderar familjeplanering, information och utbildning och att reproduktiv hälsa integreras i nationella strategier och program (Regeringskansliet 2015). Sverige ligger i framkant i jämförelse med andra länder och det finns en stor medvetenhet om dessa
intersektionella frågor samtidigt som denna studies resultat pekar på att det fortsatt råder en stor ojämlikhet mellan könen. Genusordningen, med kvinnan som underlägsen och mannen som överordnad ligger på en strukturell nivå och är för många inte lätt att rubba då den tas för given och naturlig och därmed inget som i de flesta fall ifrågasätts. Ständigt försöker kvinnor och män leva upp till normativa förväntningar på hur de skall vara och bete sig i relation till deras kön. Kvinnlighet och manlighet är något som skapas människor emellan och inget som
19
är medfött. Frångår individen att vara som en “riktig” man eller kvinna genom att agera på ett annat sätt riskeras fördömanden då normer bryts (West & Zinnerman 2002, ss. 3-22).
KONKLUSION
I studien har det framkommit att antikonception är en komplex fråga för unga kvinnor omgärdad av osäkerhet på flera plan. Kvinnorna tar själva ansvar för antikonception i stor utsträckning, partnern ses som oengagerad och icke ansvarstagande. Det finns mycket oro förknippat med antikonception hos de unga kvinnorna som hanteras med strategier såsom att hitta sätt att få kontroll och att prata med sina vänner som de delar osäkerheten med.
Resultatet visar att den studerade gruppen använder antikonception främst i syfte att inte bli gravid och att lindra besvär i samband med menstruation. Antikonception används i låg grad som skydd mot könssjukdomar som ansågs som ett avlägset hot. De unga kvinnorna söker främst information om antikonception i samspel med vänner, de använder även olika internetbaserade källor.
Kliniska implikationer
Studiens resultat belyser unga kvinnors värderingar och attityder gällande antikonception och kan användas av yrkesgrupper som arbetar med och för unga människor. Att de unga
kvinnorna upplever området som omgärdat av ensamhet och osäkerhet och att de upplever dåligt stöd av partner är viktigt att ha kännedom om i den fortsatta utformningen av läroplaner i skolan och för barnmorskor och annan personal på ungdomsmottagningarna. Resultatet kan också tas som utgångspunkt för vidare forskning då detta forskningsområde ytterligare bör problematiseras för att fördjupa kunskapen om unga kvinnors attityder och värderingar till antikonception. Exempel på vidare forskning kan vara liknande studier där killar i samma åldersgrupp är informanter. Det vore önskvärt att ta del av forskning som belyser jämställdhet i förhållande till antikonception och tjejernas upplevda ensamhet och osäkerhet i frågan. För att ha möjlighet att förbättra preventivmedelsrådgivningen och få en ökad förståelse för tjejers val av preventivmedel behöver även barnmorskans perspektiv belysas.
20
REFERENSER
Barnmorskeförbundet (2018). Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska. Stockholm: Svenska barnmorskeförbundet.
https://storage.googleapis.com/barnmorskeforbundet-se/uploads/2020/04/Kompetensbeskrivning-for-legitimerad-barnmorska.pdf
Borg, A. & Zakrisson, C. (2019). Unga kvinnors erfarenheter av hormonell antikonception:
En kvalitativ innehållsanalys. Magisteruppsats, Sexuell och reproduktiv hälsa. Högskolan i
Borås. http://hb.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1303390&dswid=616
Christiansson, M. (2016). Konstruktion av kön och risk bland unga kvinnor och män som hivtestar sig. I Häggström-Nordin, E. & Magnusson, C. (red.). Ungdomar, sexualitet och
relationer. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur AB, ss. 293-310.
Cordova, D., Mendoza Lua, F., Ovadje, L., Fessler, K., Bauermeister, J-A., Salas-Wright, C-P. & Vaughn, M-G. (2018). Adolescent Experiences of Clinician–Patient HIV/STI
Communication in Primary Care. Health Commun. 2018 September ; 33(9): ss. 1177–1183. doi:10.1080/10410236.2017.1339379.
Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (2015). En livsvärldsorienterad etik. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 95-104.
Ekebergh, M. (2015). Hälsa -ett livsvärldsperspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 28-38.
Ekebergh, M. (2015). Att förstå patienten ur ett livsvärldsperspektiv.. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 66-76.
Ekstrand, M., Larsson, M., Von Essen, L. & Tydén, T. (2005). Swedish teenager perceptions of teenage pregnancy, abortion, sexual behavior, and contraceptive habits - a focus group study among 17-year-old female high-school students. Acta Obstetricia et Gynecologica
Scandinavica. 84, 980-986.
Etikprövningsmyndigheten (2019). Vad säger lagen?
Vad säger lagen? - Etikprövningsmyndigheten (etikprovningsmyndigheten.se) [2021-01-12] Folkhälsomyndigheten (2017). Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige –UngKAB15 –en
studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16-29 år. Solna:
Folkhälsomyndigheten.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/11272529714342b390d40fe3200f48cf/se xualitet-halsa-bland-unga-sverige-01186-2017-1-webb.pdf
Folkhälsomyndigheten (2018). Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Sverige 2017.
(SRHR.) Solna: Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat- material/publikationsarkiv/s/sexuell-och-reproduktiv-halsa-och-rattigheter-i-sverige-2017/?pub=60999
21
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistik-a-o/sjukdomsstatistik/gonorre/#statistics-nav
Fridlund, B. & Mårtensson, J. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I (red.) Henricson, M. Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 421-436.
Hammarlund, K., Lundgren I. & Nyström M. (2008). In the heat of the night, it is difficult to get it right – teenagers’ attitudes and values towards sexual risk-taking. Int J Qualitative
Studies on health and well-being, 3(2), ss. 103-112.
Henricson, M. (2017). Diskussion. I Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod – från
idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur AB, ss 411-419.
Herlitz, C. A. & Forsberg, M. (2010). Sexual behavior and risk assessment in different age cohorts in the general population of Sweden (1989-2007). Scandinavian Journal of Public
Health, 38, 32-9. https://doi.org/10.1177/1403494809355072
Hulter, B. (2016). Kvinnohälsa och sexualitet i livets olika skeden. I Lindgren, H.,
Christensson, K. & Dykes, A-K. (red.) Reproduktiv hälsa: barnmorskans kompetensområde. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur AB, ss. 65-103.
Häggström-Nordin, E. (2016). Ungdomars sexualitet och hälsa. I Lindgren, H., Christensson, K. & Dykes, A-K. (red.) Reproduktiv hälsa: barnmorskans kompetensområde. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur AB, ss. 65-103.
Häggström-Nordin, E. & Mattebo, M. (2016). Ungdomars sexualvanor. I Häggström-Nordin, E. & Magnusson, C. (red.) Ungdomar, sexualitet och relationer. 2. uppl., Lund:
Studentlitteratur AB, ss. 55-72.
Keltz, M. D., Sauerbrun-Cutler, M. T., Durante, M. S., Moshier, E., Stein, D. E. & Gonzales, E. (2013). Positivt Chlamydia trachomatis serology result in women seeking care for
infertility is a negative prognosticator for intrauterine pregnancy. Sex Transm Dis, 40(11), 842-5. doi: 10.1097/OLQ.0000000000000035
Kristjansdottir, J., Sundelin, C. & Naessen, T. (2018). Health-related quality of life in young women starting hormonal contraception: a pilot study. The European Journal of
Contraception & Reproductive Health Care, 23:3, ss.171-178.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur AB.
Larsson, M. (2016). Ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa i ett folkhälsoperspektiv. I Häggström-Nordin, E. & Magnusson, C. (red.) Ungdomar, sexualitet och relationer. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur AB, ss. 327-339.
Lundberg, H. & Sjödell, L. (2010). Det är så lätt att glömma; Unga kvinnors inställning till
och kunskap om olika preventivmedelsmetoder. Magisteruppsats, Medicin och
hälsovetenskap. Högskolan i Borås. http://hb.diva-portal.org/smash/get/diva2:1311681/FULLTEXT01.pdf
22
Lundgren, I. & Berg, M. (2016). Professionellt förhållningssätt. I Lindgren, H., Christensson, K. & Dykes, A-K. (red.) Reproduktiv hälsa: Barnmorskans kompetensområde. 2:a uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 19-25.
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2017) I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.) (2017). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. 2:a uppl., Lund:
Studentlitteratur, ss. 219-234.
Läkemedelsverket (2014). Preventivmetoder för antikonception -
behandlingsrekommendation. Uppsala: Läkemedelsverket.
Preventivmetoder för antikonception – behandlingsrekommendation | Läkemedelsverket / Swedish Medical Products Agency (lakemedelsverket.se)
Marions, L. (2016). Sexuellt överförbara infektioner. I Lindgren, H., Christensson, K. & Dykes, A-K. (red.) Reproduktiv hälsa: Barnmorskans kompetensområde. Lund:
Studentlitteratur, ss. 199-206.
Nationalencyklopedin (2020). Antikonception. antikonception - Uppslagsverk - NE.se [2020-12-13]
Nationalencyklopedin (2020). Preventivmedel. preventivmedel - Uppslagsverk - NE.se [2020-12-13]
Nilsson, A. (2016). Sex- och samlevnadsundervisningen har lagt in en ny växel. I Häggström-Nordin, E. & Magnusson, C. (red.) Ungdomar, sexualitet och relationer. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur AB, ss. 395-408.
RFSL (2019). Hbtqi Hbtqi - RFSL : RFSL
Regeringskansliet (2015). Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. att-forandra-var-varld-agenda-2030-for-hallbar-utveckling (regeringen.se) [2021-01-12] Regeringskansliet (2020). Bättre sexualundervisning för unga.
Bättre sexualundervisning för unga - Regeringen.se [2021-01-12]
Riksdagen (2019). Lag (2003:460) Om etikprövning av forskning som avser människor. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Skogsdal, Y., Karlsson, J., Cao, Y., Fadl, H, & Tydén T. Contraceptive use and reproductive intentions among women requesting contraceptive counseling. Acta Obstet Gynecol Scand. 2018 Nov;97(11). ss. 1349-1357.
Starrin, B. & Renck, B. (1996). Den kvalitativa intervjun. I Svensson, P-G & Starrin, B (red.) (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, ss. 52-78.
Suvivuo, P., Tossavainen, K. & Kontula, O. (2009). Contraceptive use and non-use among teenage girls in a sexually motivated situation. Sex Education. 9(4), ss.355-369.
