Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Läxors betydelse för elevers lärande
The role of homework and how it influences students learning
Josefine Larsson
Annika Söderqvist
Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare Samhällsorienterande ämne och barns lärande
2010-01-14
Examinator: Lena Holmberg
Handledare: Therese Vincenti-Malmgren
2
Sammanfattning
Vårt syfte med undersökningen är att få veta elev-, förälder- och lärares syn på läxor. För att få veta detta använde vi oss av en kvantitativ enkätundersökning i skolår sex samt kvalitativa intervjuer med lärare och föräldrar.
Föräldrarna menade att läxan fanns för att eleverna inte hann lära sig allt i skolan och enligt eleverna hade de läxa för att lära sig att ta ansvar. Lärarna i sin tur ansåg att syftet med läxan var att eleverna förstod läxan, att de lättare lärde sig kunskaperna och övade att planera in sina läxor.
Vi har varit delaktiga i alla delar men vi delade upp huvudansvaret i undersökningen. Annika tog huvudansvar för sammanfattning, kunskapsbakgrund, metod, teoretisk tolkning och Josefine tog huvudansvar för bakgrund, läxfri skola, diagram och sammanfattning. Vi valde att gemensamt ansvara för syfte, etiska övervägande, analys av data, resultat, diskussion, granskning av metod, våra tankar kring arbetet och vidare forskning för där behövde vi använda våra tankar och erfarenheter i undersökningen.
3
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 5
1.1 Bakgrund ... 5
1.2 Politikernas inverkan på läxor ... 6
1.3 Syfte ... 6 1.4 Frågeställningar ... 6 2 Kunskapsbakgrund ... 7 2.1 Historik om läxor ... 7 2.2 Vad är en läxa? ... 7 2.3 Läroplaner ... 7 2.3.1 Lgr 1962 ... 8 2.3.2 Lgr 1969 ... 8 2.3.3 Lgr 1980 ... 8 2.3.4 Lpo 94 ... 8
2.4 Vygotskijs syn på lärandet ... 9
2.5 John Deweys syn på lärandet ... 10
2.6 Forskares syn på läxor ... 11
2.6.1 Jan-Olof Hellsten ... 11 2.6.2 Ingrid Westlund ... 12 2.7 Elevers ansvar ... 13 2.8 Föräldrars ansvar ... 14 2.9 Lärares ansvar ... 14 2.10 Läxfri skola ... 14 3. Metod ... 16 3.1 Vår undersökningsmetod ... 16 3.2 Urval ... 16 3.3 Genomförande ... 16 3.4 Etiska övervägande ... 17 3.5 Analys av data ... 17 4 Resultat ... 18 4.1 Lärarnas perspektiv ... 18
4.1.1Syftet bakom läxan ... 18
4.1.2 Läxors betydelse för lärandet ... 18
4.1.3 Möjlighet att arbeta utan läxor ... 19
4.2 Föräldrarnas perspektiv ... 20
4.2.1 Syftet bakom läxan ... 20
4.2.2 Läxors betydelse för lärandet ... 20
4.2.3 Möjlighet att arbeta utan läxor ... 21
4.3 Elevernas perspektiv ... 22
4.3.1 Läxors betydelse för eleven ... 22
4.3.2 Läxhjälp ... 23
4.3.3 Fritid ... 23
5 Sammanfattande slutdiskussion ... 24
5.1 Sammanfattning ... 24
5.2 Teoretisk tolkning ... 25
5.2.1 Hur ser elever, lärare och föräldrar på läxor ... 25
5.3 Diskussion ... 27
5.4 Granskning av metod ... 28
4 5.6 Vidare forskning ... 29 Källförteckning ... 30 Litteratur ... 30 Internetsidor ... 31 Bilaga A ... 32 Bilaga B ... 34 Bilaga C ... 35
5
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Under sista terminen på Malmö högskola ingår att skriva ett examensarbete om 15 poäng. Examensarbetet syftar till att utveckla relevanta kunskaper för yrket samt stärka förmågan att bidra till kunskapsutvecklingen inom lärarprofessionen (kursplan examensarbete, 2009-09-01). Vi vill med vårt examensarbete undersöka läxors betydelse för elevers lärande. Hemförhållanden ser olika ut vilket gör att elevers förutsättningar för läxhjälp varierar. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94, står att skola tillsammans med vårdnadshavare har ett gemensamt ansvar för att elevers skolgång ska skapa goda förutsättningar för utveckling och lärande (Lpo 94). Hellsten (2000) menar att alla elever inte har god arbetsmiljö i hemmet och det finns de som inte är motiverade till att arbeta med skolarbete under fritiden. Elever kan bete sig annorlunda i skolan jämförelse med hemmet. För vår del lägger detta ett stort ansvar på läraren som ska undervisa elever med olika tillvägagångssätt för sitt lärande. För att ta del av samspelet mellan elever, förälder och lärare behöver vi få veta hur läraren tänker kring läxan. Westlund (2004) skriver att skolan har för lite tid för att hinna med att lära elever allt de ska kunna. Läxorna är för henne uppgifter som eleverna inte hinner göra klart under lektionerna. På vår verksamhetsförlagda tid har vi uppmärksammat elevers attityder till läxor och vi känner att elever är stressade för att hinna med läxorna under fritiden. Därför tycker vi det är viktigt att ta del av föräldrarnas åsikter om läxorna för de har ansvaret att stödja sina barn i skolarbetet. Ofta är det tiden som saknas för att sätta sig ner med barnet men även att föräldern ska förstå läxan. Vygotskij (Partanen, 2007) anser att eleverna behöver ha stöd och hjälp av en vuxen för att klara av en högre svårighetsgrad i sitt lärande. Förälder och skola ska ha ett bra förhållningssätt när de vägleder eleverna i deras lärande och ska även ha förväntningar på dem så att de känner att de klarar av det de gör. Det är föräldrarna som känner sina barn bäst och kan förhoppningsvis tyda barnens kroppsspråk och sinnesstämning när de gör sina läxor. Lärare ska vägleda sina elever och ge dem de bästa möjligheter för lärandet och utvecklingen, men samtidigt ska föräldrar vara delaktiga i skolverksamheten. Vår definition av läxa är att den består av uppgifter som eleverna gör hemma utan lärarstöd och är utformad så att dem kan arbeta med läxan på egen hand utan sina föräldrar. Den är individanpassad efter varje elevs förmåga, kunskapsnivå och hemförhållande. Läxan ska också kännas meningsfull för elevernas lärande samt att de ska förstå läxan och dess syfte. Därför finner vi frågan om läxor betydelsefull.
6
1.2 Politikernas inverkan på läxor
I samhället vi lever i påverkas vi av politikernas inställningar till skola och hur den ska bedrivas. Läxor är en fråga som har debatterats i partierna. Vänsterpartiet menar att skolan måste ta ett större ansvar för den individuella inlärningen för alla elever har olika behov. De förespråkar en läxfri skola där skolan tar ansvar för undervisningen och där elever ges samma möjligheter oavsett klass, kön och etnicitet. De vill ta bort läxorna så att skolan blir anpassad för alla elever, då inte alla har samma möjligheter till att göra läxorna hemma (Vänsterpartiets hemsida). Folkpartiet i sin tur menar att resultaten i den svenska skolan har på många år försämrats, att mobbing, skolk och otrygghet har ökat. Deras skolpolitik skapar möjligheter för elever att växa, forma sina egna liv, förändra omgivningen och sätta individen i centrum. De menar att skolan hela tiden ska utmana och ha förväntningar på dem som inte får detta hemma. Genom det vill de införskaffa fler läxor i skolan (Folkpartiets hemsida). Socialdemokrater anser att skolan ska ge elever läxor men de som inte kan få hjälp med läxorna hemma ska få läxhjälp i skolan. Socialdemokrater menar att alla elever inte har samma förutsättningar att få hjälp i hemmet beroende på föräldrarnas studievana och en god inlärningsmiljö (Socialdemokraternas hemsida). Moderaterna anser att det är upp till varje lärare att själv bestämma hur undervisningen ska vara utformad med eller utan läxor. Det som är viktigt är att kunskapsmålen uppnås inte hur vägen dit är. Enligt dem är det inte upp till politiker hur professionella lärare lägger upp sin undervisning (Moderaternas hemsida).
1.3 Syfte
Vårt syfte med vår undersökning är att ta reda på elev-, förälder- och lärares syn på läxor samt om läxan är anpassad efter varje elevs kunskapsnivå och hemförhållande.
1.4 Frågeställningar
Hur ser elever, lärare och föräldrar på läxor?
Vad är styrkor och svagheter med läxor enligt elever, lärare och föräldrar? Vilken syn har forskare på läxor?
7
2 Kunskapsbakgrund
För att få en historik om läxor genom tiderna använder vi oss av läroplanerna. Vi beskriver Vygotskij och Deweys forskning om lärandet samt olika forskares syn på läxor.
2.1 Historik om läxor
Förr i tiden var läxornas benämning hemarbete och detta används inte längre utan det är ordet läxor eller uppgifter som används i skolan. Större delen av 1900-talet fick eleverna läsa in fakta så att de kunde det utantill. Läraren uppmärksammade att eleverna hade lärt sig nya kunskaper, men inte att de hade förstått. Detta kallades för faktaplugg (Carlgren & Marton, 2000). Under 60-talet ansågs läxan vara en onödig press på eleverna, men trenden med läxor kom tillbaka igen på 80-talet (Österlind, 2001). Under det årtiondet blev det allt mer viktigt med elevernas resultat i olika skolor och då användes läxor som verktyg för det skulle bli bättre (Westlund, 2004).
2.2 Vad är en läxa?
Definitionen av en läxa är enligt nationalencyklopedin avgränsad skoluppgift för hemarbete.
Deweys definition var att läxors upplägg skulle vara att eleverna förstod uppgifterna och att de hade nytta av kunskaperna i vardagen och såg dem som meningsfulla. Läxorna skulle inte vara utantilläxor eller korvstoppning (Dewey, 1999).
Hellstens definition: ”Läxa är det arbete som inte sker på lektionstid” (Hellsten, 2000, s. 120). Han tycker att läxan ska innefatta fyra olika aspekter som först att läraren ger läxan till eleverna och de accepterar den. Sedan förhörs läxan eller använder läraren läxan på ett annat sätt. Eleverna tolkar sin läxa och arbetar med den (Hellsten, 2000).
Westlund anser att det är svårt att definiera ordet läxa men att läxan är ett samspel mellan tid, arbete, fritid, skola och hem (Westlund, 2004).
2.3 Läroplaner
Vi har tagit del av äldre läroplaner och den nuvarande läroplanen för att se hur synen på läxor har sett ut och utvecklats med tiden. I Lpo 94 nämns inte ordet läxa men i de äldre läroplanerna är det specificerat vad en läxa är och hur läraren ska gå till väga med den.
8
2.3.1 Lgr 1962
I läroplanen från 1962 står det skrivet att merparten av det skolbundna arbetet ska eleverna utföra under skoltid. Detta innefattar inlärning i allmänorienterande ämnen och att träna bland annat läsning, skrivning och räkning. Eleverna ges tillfälle att ta ansvar, organisera och fördela tiden när de gör sina hemuppgifter och själva syftet med hemarbetet är att eleverna ska få övning och bli säkra på det de gör. I den första och andra årskursen bör inga hemuppgifter ges men i de högre årskurserna blir det mer regelbundet. Om eleverna måste göra färdigt en uppgift hemma som de inte hunnit med i skolan, till exempel i matematik, blir hemarbetet ofta tungt och stort för de elever som har det svårt i skolan. Hemuppgifterna bör varieras så att det inte bara rör sig om litterära studier. De ska även bestå av bland annat iakttagelser, beskrivningar av miljö och intervjuer (Utbildningsdepartementet, 1962.)
2.3.2 Lgr 1969
I läroplanen från 1969 skriver att elevens fritidssysselsättning bidrar till att eleven utvecklas och får nya kunskaper om yrkesorientering. Elevernas fritidsverksamhet leder dem till olika sociala sammanhang. Hemuppgifterna ska i största möjliga utsträckning vara frivilliga för eleverna och de kan arbeta enskilt eller i grupp. Ett exempel på hemuppgifter som kan göras i grupp är att genomföra en intervju eller ett studiebesök (Utbildningsdepartementet, 1969.)
2.3.3 Lgr 1980
I läroplanen från 1980 beskriver hemuppgifter som en del av skolarbetet där elever arbetar hemifrån. Under hemarbetet lär sig eleverna att ta ansvar och läraren ska anpassa hemarbetet utifrån deras individuella förmåga. Om eleverna inte kan utföra sitt hemarbete ska läraren planera så att det finns tid att arbeta med det i skolan. Elevernas hemuppgifter ska ha samma arbetssätt som utformas i skolan och de bör ha övningar och repetitioner, då deras kunskaper och färdigheter stärks (Utbildningsdepartementet, 1980.)
2.3.4 Lpo 94
I Lpo 94 står det skrivet att skolan ska se till att eleverna får arbeta med varierade arbetsformer för att varje elev ska få en bra utveckling. Skolan ska också se till att varje elev blir stimulerad av sin utbildning och växer med sina uppgifter. I samarbete mellan skolan och elevernas hem ska skolan se till att de utvecklas till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar (Utbildningsdepartementet, 1994.)
9
2.4 Vygotskijs syn på lärandet
Lev Semjonovij Vygotskij (1896-1934) levde i Ryssland och han var en ledande person inom pedagogik och psykologi. Hans teorier har haft en stor betydelse för pedagogikens utveckling och anser att socialt samspel är viktigt för elevernas lärande (Partanen, 2007).
Enligt Vygotskij sker elevernas lärande under socialt samspel för det som eleverna inte kan lära sig på egen hand, kan de lära sig tillsammans med andra. Under samarbetet lär de sig att alla tänker olika och övar på att ta del av andras perspektiv. Basen är den kunskap som eleven redan kan och behärskar. För att eleven ska klara av en högre svårighetsgrad i sitt lärande, behövs det stöd av en vuxen eller av en annan elev. När eleven har möjlighet att klarar av en högre svårighetsgrad befinner sig eleven i den proximala utvecklingszonen. För att eleven ska nå denna svårighetsgrad behöver eleven arbeta med utmaningar som ligger i elevens utvecklingsområde. Om eleven inte får utmaningar som behövs för sin utveckling blir det endast en repetition och då finns det en risk att eleven tappar motivationen till sitt lärande. Om eleven får arbeta utanför sitt utvecklingsområde utsätts eleven för högre krav. Det kan göra att eleven blir passiv i sitt lärande och är i stort behov av att läraren motiverar eleven annars kan det kan göra att eleven känner sig värdelös. Om eleven är nära sitt utvecklingsområde kan läraren se att eleven känner sig engagerad, är intresserad och att eleven ser lärandet som meningsfullt. Läraren måste individualisera undervisningen till varje elev, exempel om två elever är på samma självständiga kompetens kan de behöva olika stöd för att komma vidare i nästa uppgift. Den självständiga kompetensen är det som eleven klarar av att arbeta med på egen hand. Det är viktigt att läraren ändå uppmärksammar den självständiga kompetensen hos varje elev och är nyfiken på hur eleven kan vägledas tillsammans med andra inom sin utvecklingszon, då elever utvecklar sitt lärande tillsammans med andra. När läraren leder elevens lärande ovanför sin utvecklingsnivå, proximala utvecklingszonen, får de stimulans att komma vidare till nya utvecklingsprocesser. För att eleven ska komma vidare i sin utveckling behöver läraren använda sig av nya arbetsmetoder för att stötta dem, men det är enbart eleven som kan skapa sin egen utvecklingszon och för att göra det behövs det att eleven är engagerad i sin utveckling. Det är lärarens roll att hitta elevens engagemang och möta eleven i sina tankar, erfarenheter och att stötta eleven att hitta sin utmaning. Vygotskij hävdar att de största riskerna för elevernas utveckling är de vuxnas förväntningar på dem. Om läraren och föräldrarna har låga förväntningar på eleven blir deras resultat sämre. För att eleverna ska kunna utvecklas är det viktigt att pedagogen och föräldrarna har ett bra förhållningssätt under vägledningen i skolämnena.
10
Eleven kan förverkliga sig själv genom sitt fritidsintresse utanför skolmiljön. Det är bra för de elever som har det svårt i skolan att de är duktiga på andra aktiviteter som bidrar till ett bättre självförtroende. För att eleverna ska bli motiverade till att arbeta måste läraren använda sig av deras vardagserfarenheter och intresse så de ser lärandet som meningsfullt (Partanen, 2007.) Vygotskij anser att dialogen mellan eleven och läraren är viktig. Läraren blir då uppmärksam på om eleven har förstått uppgiften. Vårt språk utvecklas genom språkliga samspel med varandra och elevernas lärande ska bidra till att de lär sig att tänka tillsammans med andra. Elever har lärt sig att ha läshuvudets studieteknik där de endast läser in fakta som de tror läraren ska ha förhör på. Istället anser Vygotskij att eleverna ska ha plugghästens studieteknik. I denna studieteknik uppmuntras eleverna till att utföra olika aktiviteter, hjälpa varandra och dela med sig av sina kunskaper (Strandberg, 2006.)
2.5 John Deweys syn på lärandet
John Dewey (1859-1952) var en amerikansk lärare som tidigt började ägna sig åt filosofi. Han räknas som en av de stora forskarna inom pedagogik och han kritiserade skolor för den traditionsenliga undervisningen. Det han främst anmärkte på var att kunskapen sågs som något man bara förvärvar genom sinnena (Hartman, 2003). Det som Dewey var mest känd för var begreppet ”learning by doing”, då eleverna lärde sig genom att pröva sig fram (Dewey, 1999).
Skolans arbetssätt ska vara anpassat efter varje elevs förmåga. Elevers handlingar påverkas av deras omgivning när de undersöker och prövar sig fram i olika relationer. I samspelet mellan relationer och omgivningar lär eleverna vad som är rätt och fel. Dewey hävdar att elever utvecklar sina moraliska egenskaper tillsammans med andra. Därför anser Dewey att skolan bör tillgodose varje elevs förmåga att relatera till sina egna sociala relationer och till sin omgivning, då eleven övar sitt omdöme till andra människor. Han anser att demokratin ska få en plats i skolundervisningen när eleverna arbetar och att varje elev har ett behov att vilja lära sig nya kunskaper. Därför är det lärarens uppgift att fånga elevernas motivation och stärka den i undervisningen (Roth, 2003). För att elever ska se en mening med det de gör behövs det en miljö som visar dem det. De ska förstå faktakunskaper genom övning och repetitioner för det är inte säkert att eleven har förstått vad den ska göra eller ser något meningsfullt i uppgiften. Enligt Dewey bör läraren ta hänsyn till elevernas kunskapsutveckling genom de fyra F:en. Då menar han fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Fakta beskriver vad eleven ska kunna, förståelse är hur eleven ska gå till väga, färdighet är när eleven kan och förtrogenhet är när
11
eleven känner sig trygg och säker. Om läraren använder detta tillvägagångssätt utvecklas elevernas lärande (Dewey, 1999). Läraren ska använda läromedel som baseras på elevernas intresse, förståelse och vardagserfarenheter. Elever tar till sig kunskaperna lättare och får en förståelse varför de ska kunna de nya kunskaperna samt att de kan använda kunskaperna i deras vardag. Det bidrar till att undervisning blir mer effektiv, då fler elever förstår och lär sig de nya kunskaperna. ”En persons förvärvande av kunskap beror på hans respons på det som kommuniceras” (Dewey, 1999, s. 235). Om läraren inte tar hänsyn till elevernas erfarenheter tror de att de lär sig de nya kunskaperna endast för lärarens skull och inte för sin egen (Dewey, 1999). I undervisningen övas eleverna till att vara kritiska och reflekterande men Dewey tycker också det är viktigt att de vågar prova sig fram till olika lösningar. Han hävdar att eleverna inte enbart ska lära sig nya kunskaper utan att istället ska de bygga vidare på sina tidigare kunskaper med sina erfarenheter, då lär de sig att förstå deras historia och nutid (Roth, 2003.)
2.6 Forskares syn på läxor
Vi valde att arbeta utifrån forskarna Jan-Olof Hellsten och Ingrid Westlunds syn på läxor.
2.6.1 Jan-Olof Hellsten
Jan Olof Hellsten är en av de som började forska om läxors betydelse för elevers lärande och anser att läxor inte är ett positivt inslag i skolan.
Hellsten (2000) skriver att läxor gör eleverna stressade. Han tycker att läxorna kan ses som en romans för vissa elever och en tragedi för andra därför en del elever har nytta av läxorna medan andra kan hamna efter. Läxor är fördel för vissa elever som har lättare att arbeta på egen hand medan andra som arbetar hårt med läxorna utan framgång känner frustation. Elevers inlärning har de bästa förutsättningarna i skolan, för där finns det professionell handledning. Hellsten anser att föräldrar inte ska hjälpa sina barn med läxor om de inte har en förmåga att förklara för dem på ett bra sätt. I vissa fall kan föräldrarna förstöra mer än vad de hjälper. Istället för att låta barnen tänka och analysera själva så ger föräldrarna barnen svaren (Lärarförbundets tidning, 2008-05-08). Hellsten påstår att läxor inte i första hand ökar elevernas kunskaper utan menar att de lär sig att ta eget ansvar, lärs sig att använda disciplin och använda sig av strategier för att lösa olika uppgifter. När läraren planerar läxor vet läraren att det som eleverna har svårt för att arbeta med i skolan kan de ha lättare att arbeta med hemma, då de kan bete sig olika i hem och i skolmiljö. Det är inte omöjligt att elever arbetar bättre med hemuppgifter än med skoluppgifter, men läraren bör tänka på att alla elever inte
12
har en lugn arbetsmiljö i hemmet samt att vissa elever inte är motiverade att arbeta med läxor på fritiden. Läxan ger eleverna möjlighet att själva välja nivå på sina ambitioner och därigenom bygga vidare på sin framtid. Hellsten beskriver situationer där lärarna berättar att det är för de svaga elevernas skull de använder sig av läxor för de får mer tid att tillägna sig innehållet. De muntliga förhören som finns i skolan är hemska om eleverna svarar fel och känner ett misslyckande inför klassen. Han kan inte förstå hur lärare som vill elevernas bästa kan använda denna förhörsmetod. Lärare och elever har alltid sett skolans förhör som ett nödvändigt moment i undervisningen (Hellsten, 2000).
2.6.2 Ingrid Westlund
Ingrid Westlund är doktor i pedagogik och universitetslektor vid institutionen för beteendevetenskap vid Linköpings universitet. Hon är en av de som började forska om läxornas betydelse för elevers lärande och har inte en positiv attityd till läxor (Lärarnas tidning, 2007-03-14).
Westlund anser att läxor skapar en ojämnlik skola och att kunskaperna mellan eleverna varierar beroende på vilken hjälp de kan få hemma, då föräldrars yrke och studier påverkar hjälpen de kan få samt om de har tid att stötta sitt barn. Hon tycker att läraren ska tidbegränsa läxorna, exempel läsa i 15 minuter så blir det lika för alla elever (Westlund, 2004). Westlund hävdar att läxor som tar två timmar per dag är för mycket för elever som går i grundskolan. Hon tycker att elevernas fritid försvinner. Eleverna ska inte ha läxa under helgen för det påverkar den tid de har tillsammans med sin familj. I Westlunds forskning har hon kommit fram till, att elevernas föräldrar och lärare ser läxor som en del av elevernas uppfostrande, då de lär sig att ta ansvar och planera sin framtid. Eleverna ser läxor som ett intrång på sin fritid (Lärarnas tidning, 2007-03-14). Westlund (2004) tycker att läxorna tar för stor plats från elevernas sociala liv och anser att begreppet fritid och arbete är svårt att hålla från varandra. När det handlar om elevens tid att göra läxor inverkar de två på varandra.
13 ”all min tid går åt
ingen tid på fritiden
ingen tid för att göra det roliga ingen tid för att göra något speciellt aldrig tid över till roliga saker har ingen fritid
ingen tid kvar”
(Dikt hämtad från Westlund, 2004, s. 46-47)
Westlund hävdar att eleverna känner sig mer stressade än vad de gjorde för femton år sedan för skolan har lite tid för att hinna med att lära eleverna det som ska hinnas med. När tiden i skolan inte räcker till får eleverna ta hem arbetet de inte hinner göra färdigt. Läxor bidrar till att eleverna blir mindre motiverade att arbeta och kan även börja slarva med dem. Hon har ett förslag om att skolan borde ha längre skoldagar då eleverna kan vara lediga på fritiden. De ämnen som tar mest tid i skolan anser Westlund vara svenska, engelska och matematik. I hennes undersökning har samhällsorienterade ämnen också visats sig vara ett tungt läxämne. Dessa fyra ämnen spenderar elever mest läxtid på. Hon anser att dessa ämnen ska vara utspridda under olika dagar tillsammans med kreativa ämnen för då blir eleverna mer motiverade att arbeta och tycker skolan är roligare. Enligt Westlund blir inte elevernas lektioner lika krävande och enformiga om läraren använder hennes förslag. I hennes forskning har det visats att de elever som inte klarar av att planera sitt arbete i skolan istället får mer läxa. Skolan bör ha stödgrupper till de elever som inte klarar av uppgifterna, för då får de det stöd som behövs för att nå skolmålen. Westlund hävdar att läxor anses vara positivt när eleverna inte får någon arbetsro i klassen, då de har tillfälle att arbeta i lugn och ro hemma (Westlund, 2004.)
2.7 Elevers ansvar
Elevers ansvar kan tolkas olika beroende på vilken bakgrund och erfarenhet de har. Bakgrunden kan antingen underlätta eller försvåra inställningen till eget ansvar beroende på hur de ser på uppgiften. Om eleverna ser läxan som meningsfull blir den positiv men om läxan anses vara onödig blir den negativ. När eleverna gör sina läxor påverkar det hur skolan och hemmet ser på eleven. Genom läxor lär sig eleverna att arbeta självständigt och planera sitt arbete så det blir inlämnat i tid. De har inflytande över läxorna, vilken tid på dygnet uppgiften ska göras, var och hur de löser uppgiften (Österlind, 2001.) Det har blivit en
14
skyldighet att skolan ska ge eleverna läxor i olika ämnen. Det är bättre att eleverna får göra läxor istället för att ha mer fritid till utbudet av media som de har i sitt hem. Eleverna får en bättre psykisk hälsa om de använder mindre av media, att exempelvis använda internet (Lindell, 1990.)
2.8 Föräldrars ansvar
Läxläsningens effekter hos elever kan vara beroende av den hjälp som kan ges i hemmen. Om eleverna inte har någon att fråga om hjälp eller inte förstår läxan kan detta inte vara en god arbetssituation. Elevernas läxor gör att det sker en kontakt mellan barnet, föräldrarna och skolan. Om elevernas föräldrar är aktivt engagerade i deras läxor blir de delaktiga i skolverksamheten (Lindell, 1990.) Elevernas bakgrund påverkar inställningen till läxor och vilka tillvägagångssätt de använder sig av under läxarbetet. Faktorerna som påverkar eleverna är om de får arbetsro hemma, om deras föräldrar har tid och hur deras föräldrars kunskaper ser ut (Österlind, 2001.) Den sociala bakgrunden spelar roll för hur eleven lyckas med sitt skolresultat beroende på vilken utbildning och yrke deras föräldrar har (Wiklund, 2001).
2.9 Lärares ansvar
Lärarens arbete innefattar att planera och utforma verksamheten där eleverna är och att få dem att bli delaktiga i planerade uppgifter, till exempel läxor, är en stor del av arbetet inom läraryrket. Hur mycket elever involveras i ansvaret för arbetet i skolan varierar mellan lärare. Det finns olika sätt att se på läraren och ett är att läraren är den som bestämmer i verksamheten. Där har läraren uppdraget att göra så eleverna gör uppgifterna. Ett annat synsätt är att läraren involverar eleverna i planeringen av uppgifter samt ansvarar för genomförandet. Läxorna ska vara meningsfulla för eleverna, annars kan det påverka deras lärande (Carlgren & Marton, 2000.) Det är viktigt att läraren i ett tidigt stadium uppmärksammar de elever som inte förstår läxorna annars tappar de lusten att lära sig nya kunskaper. Om eleverna har svårt att göra läxorna är det viktigt att läraren berömmer dem när de väl har gjort sin läxa (Österlind, 2001.) Läxorna bör följas upp av läraren så uppgifterna uppmärksammas och eleverna får respons på dem (Wiklund, 2001).
2.10 Läxfri skola
I dagens samhälle finns skolor som inte använder läxor i verksamheten. En av de skolorna är Finnstaskolan i Stockholm. Att Finnstaskolan blev en läxfri skola var ingen slump utan en pojke i skolår fem gjorde uppror mot läxorna. Han startade ett parti som var emot läxor och några andra elever startade ett parti som var för. Detta var i samband med riksdagsvalet 2006.
15
Pojkens parti vann och sedan våren 2007 beskriver sig Finnstaskolan som en läxfri skola (Lärarnas tidning, 2007-03-14 ). De kallar sig för en läxfri skola där de vill att eleverna ska använda sin arbetstid i skolan på ett effektivt sätt för att nå kursmålen. Även om de kallar sig en läxfri skola finns det uppgifter som ska göras hemma efter skoltid. Det kan till exempel vara att eleverna ska förbereda en uppgift de redovisar i klassen eller högläsning. Personalen på Finnstaskolan anser att det är viktigt att eleverna får veta att de har en fritid efter skolan som de får använda hur de vill, för enligt dem ska fritiden inte bestå av läxor. För de elever som vill ha extra lärarledd undervisning fanns det möjlighet till det efter skoltid (Finnstaskolans hemsida, 2009).
16
3. Metod
I vår undersökning använde vi enkäter i skolår sex och intervjuer med deras lärare och två föräldrar för att få ett stort underlag till vårt arbete. Vi valde att göra vår undersökning på en skola i södra Sverige.
3.1 Vår undersökningsmetod
I undersökningen valde vi att utforska läxornas betydelse för lärandet utifrån elevers, föräldrars och lärarnas perspektiv. Vår undersökningsmetod är främst en kvantitativ undersökning, då vi delade ut enkäter till eleverna (se bilaga A). För att undersökningen skulle vara djupare valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer med lärare och föräldrar (se bilaga B). Enkätfrågorna var formulerade så att det finns svarsalternativ där eleverna kryssade i vad de tyckte samt frågor som de besvarade med egna ord. När vi redogör för elevers, föräldrars och lärarnas svar använder vi oss av direkt avskrivna citat. Vi valde att använda oss av detta då det gav oss en större överblick över attityder till läxor. Om vi bara använt oss av alternativ som eleverna kunde kryssa i, hade vi inte fått ta del av deras tankar och erfarenheter. Intervjuerna med föräldrar och lärare ägde rum på fritiden för de skulle ha tid att besvara våra frågor i lugn och ro. Några av frågorna till lärarna och föräldrarna krävde följdfrågor och därför valde vi att använda oss av en diktafon som enligt Kvale (1997) är ett bra redskap under kvalitativa intervjuer.
3.2 Urval
Vi valde att göra undersökningen med elever som vi hade en relation till. För att få större omfång i vår undersökning delade vi ut enkäter i tre klasser i skolår sex som bestod av 62 elever. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer med två lärare och två föräldrar, då det är lärarna som ger läxor och föräldrarna som hjälper barnen och utifrån detta valde vi att få fram deras åsikter och erfarenheter om läxor.
3.3 Genomförande
Under vår undersökning och under intervjuerna har båda varit delaktiga. Vi delade upp arbetsuppgifterna vid intervjun, en intervjuade och den andra skrev fältanteckningar. Vi gjorde undersökningen i klassrummet som var en miljö där eleverna var trygga i. Det tog cirka 15 minuter i var klass att besvara enkäterna. Intervjuerna ägde rum med föräldrarna i deras hemmiljö där de var avslappnade och vid intervjuerna med lärarna använde vi elevernas klassrum efter skoltid. Innan vi började intervjua frågade vi om vi fick deras tillstånd att använda en diktafon och fältanteckningar under intervjun. Lärarna svarade öppet på frågorna
17
om läxor och var intervju tog cirka 20 minuter. Valet av diktafon var för att få ett samtal kring frågorna utan avbrott, att ha all fokus på intervjupersonen samt att underlätta analysarbetet.
3.4 Etiska övervägande
Vi började med att ringa skolans rektor för att få tillstånd att göra enkätundersökningen. Två veckor innan intervjuerna skulle inträffa, fick vi ett skriftligt tillstånd av rektorn och samma dag skickade vi hem en förfrågan till vårdnadshavare med varje elev. När vi hade fått ett godkännande av vårdnadshavarna började vi med enkätundersökningen. Innan vi började med vår enkätundersökning och intervjuerna fick samtliga medverkande information att de skulle vara anonyma. De fick också information att enkäterna skulle förstöras när vi hade sammanställt dem och inspelningarna skulle bli borttagna från diktafonen. Lärarna och föräldrarna döpte vi om så de kunde behålla sin anonymitet. Lärarna kallade vi för lärare A och lärare B och föräldrarna för förälder A och förälder B.
3.5 Analys av data
Vi började med att lyssna av diktafonen och skrev ner intervjuerna med lärarna och föräldrarna ordagrant för att få citat till resultatavsnittet. Vi läste igenom resultatet från fältanteckningarna och intervjuerna för att hitta gemensamma grupperingar. Var för sig skapade vi olika grupperingar för att få varierade förslag. När vi hade läst vilka grupperingar som passade in så sammanställde vi resultatet från lärarna och föräldrarna. Lärarnas och föräldrarnas grupperingar blev syftet bakom läxan, läxans betydelse för lärandet samt möjlighet att arbeta utan läxor. Därefter delade vi upp enkäterna så vi båda sammanställde elevernas resultat. Vi gjorde på samma sätt igen och skapade grupperingar, sedan diskuterade vi vilka vi ville använda. Elevernas svar skiljde sig från de svar som vi fick från intervjuerna och detta resulterade i att grupperingarna blev läxors betydelse för eleven, läxhjälp och fritid. Vi valde att förtydliga elevsvaren från två frågor genom att göra diagram och på frågan om hur ofta elever får läxa i veckan fick vi ta bort fem elevsvar för att de inte hade specificerat ett värde.
18
4 Resultat
Här redovisar vi resultatet av de kvalitativa intervjuerna med lärare och föräldrar samt den kvantitativa undersökningen med eleverna.
4.1 Lärarnas perspektiv
Här redogör vi lärarnas svar från den kvalitativa intervjun.
4.1.1Syftet bakom läxan
Syftet med läxan ansåg Lärare A var att eleverna förstod det de gjorde i skolan, inte att de hann bli färdiga med allt. ”Det jag arbetar efter är att eleverna förstår läxorna jag ger dem. De behöver inte arbeta för att bli färdiga, men de ska förstå det de gör”. Lärare B ansåg att syftet med läxor var att eleverna hade lättare för att lära sig kunskaper med hjälp av dem och att de planerade läxorna själva. De trodde att eleverna hade olika uppfattningar om läxorna i de olika klasserna. Lärare A uppfattade att de tyckte om läxorna och hade inte märkt att det var någon av dem som tyckte det var svårt, medan Lärare B inte trodde att eleverna uppskattade läxorna. Många av eleverna visste inte vad läxorna gick ut på och de blev därför krävande för vissa. Lärarna tog olika hänsyn till elevernas hemförhållanden när de planerade läxorna. Lärare A involverade inte föräldrarna i läxorna för eleverna skulle kunna göra läxorna själva och ta det största ansvaret. ”Det är eleverna själva som ska ansvara för läxorna inte föräldrarna. Eleverna ska själv känna att de kan göra läxan utan hjälp av en vuxen”. Lärare B planerade inte läxorna utifrån elevernas hemförhållanden. ”Jag tänker inte på hemförhållandena när jag planerar läxorna. Jag försöker ibland tänka på hur mycket hjälp de kan få hemma. För om det är rörigt hemma så kan de ha svårt att göra läxorna. Men det är ingenting jag funderar på hela tiden”.
4.1.2 Läxors betydelse för lärandet
Lärarna utformade läxorna olika. Lärare A försökte variera läxorna för att varje elev skulle känna att de klarade av dem själva och att föräldrarna inte skulle behöva hjälpa till. ”Jag försöker variera läxan varje vecka så att alla elever känner att de kan klara av den”. Lärare B gav läxor i engelska, språk, samhällsorienterande ämnen, matematik och svenska. Det var de ämnen som läraren tyckte att eleverna skulle kunna samt använde läxor för att befästa kunskaperna bättre. Lärarna följde upp elevernas läxor på samma sätt genom att de då förhörde deras kunskaper. Lärare B gjorde detta för att se om de hade gjort läxan och kunde den. Lärare A fick alltid nya elever i skolår sex och följde upp läxorna i början av terminen för se hur de låg till. Läraren berättade att man ibland måste ”klämma” till vissa lite extra för
19
att få dem att göra saker. Lärarna hade olika syn på kunskaperna eleverna fick genom läxor. Lärare A ansåg att det var beroende på eleven som individ, vad det fanns för intresse och hur väl de gjorde läxorna hemma. Genom att eleverna förstod det de gjorde tillägnade de sig ämneskunskaper och fick långvariga kunskaper med stor betoning på att de skulle förstå. Det som var positivt med läxor var att lärarna tyckte att eleverna var stolta över vad de hade gjort, att de hade klarat läxorna och fick ta eget ansvar över dem. Enligt Lärare B försämrades kunskaperna om eleverna inte fick med sig läxor hem och de kommer då inte att nå målen. ”Läxorna befäster kunskapen och när de befäster den blir kunskaperna därefter långvariga”.
4.1.3 Möjlighet att arbeta utan läxor
Lärarna hade olika attityder till att arbeta utan läxor. Lärare A såg positivt på att arbeta utan läxor och uppskattade om de inte följde med eleverna hem efter skoldagens slut. Lärare B ville inte arbeta utan läxor, för det försämrade elevernas kunskapsutveckling. Lärare A ansåg att läxor orsakade bråk och tjafs i hemmet. Detta i sin tur påverkade eleverna i deras lärande när de inte fick den hjälp de behövde. Läraren berättade om ett föräldramöte de haft där föräldrarna ville att läxorna skickades hem via mejl, så att de kunde ta del av dem. Detta gick inte läraren med på för det var elevernas ansvar att ta hem läxorna. Lärare A ansåg att om skoldagen var längre behövdes inga läxor och eleverna hade klarat av kursmålen. ”Jag ser gärna att man kan arbeta utan läxor. Men då får man också göra att skoldagen blir lite längre, så det läxorna förmedlar hinns med i skolan”. Lärare B ville inte ha en längre skoldag för att eleverna inte skulle ha läxor. ”Jag tycker det är bättre om de gör läxorna hemma för föräldrarna måste faktiskt ta ansvar över sina barn”. Lärarna erbjöd sina elever läxhjälp om det behövdes men ingen av dem hade en bestämd tid avsatt till detta. Lärare A hade läxhjälp men hade inte använt sig av den detta läsår. ”Mina elever får gärna komma till mig innan skolan började om de vill. Det är den hjälp jag använder mig av nu eller kan de stanna kvar efter skolan, när det finns tid till det”. Lärare B lät eleverna vara kvar efter skolan om de hade problem med läxan. ”Detta är det som jag använder mig av. Men jag vill belysa att det är upp till var lärare att bestämma”.
20
4.2 Föräldrarnas perspektiv
Här redogör vi föräldrarnas svar utifrån den kvalitativa intervjun.
4.2.1 Syftet bakom läxan
Föräldrarna associerade ordet läxa med måsten, något som måste göras och skulle komma att kontrolleras. Läxor var något som lärarna inte hann lära sina elever i skolan och fick därför lära sig dem på egen hand. Föräldrarna hade olika tankar om syftet med läxor. Förälder A ansåg syftet med läxor var att eleverna lärde sig något av det de hade i läxa och fick nytta av till nästa dag. Förälder B ansåg syftet med läxor var att eleverna skulle läsa det som de inte hann med i skolan hemma.
4.2.2 Läxors betydelse för lärandet
Båda föräldrarna ansåg att läxorna påverkade elevernas fritid. Förälder A och barnet hade kommit överens om att läxorna skulle göras innan man gjorde någonting annat. Det blev stressigt de dagar det exempelvis var fotboll och bandy. Föräldern beskrev en situation där barnet hade läxa under sommarlovet. Läxan innebar att barnet skulle läsa 12 böcker som läraren valt ut och skriva vad som hade hänt under dagen i en skrivbok. Detta var för att öva skrivförmågan under sommaren samt att göra klart i matematikboken. Efter sommaren när skolan började skulle detta redovisas för läraren. Föräldern trodde läraren gav denna läxa för att eleverna inte skulle glömma bort vad de precis hade lärt sig, men samtidigt var detta en jobbig sommar med mycket suckande. När höstterminen startade togs detta upp med läraren, för föräldern ansåg inte att det var rimligt att utsätta eleverna för läxor när de var lediga. ”Jag har full förståelse för att man ska hålla läs och skrivutvecklingen igång under det långa sommarlovet men till vilket pris?”. Förälder B ansåg att elever som var högpresterande blev påverkade av att ha läxor då de hade högre krav på sig själva. Samtidigt påverkade det eleverna om läraren hade höga krav på de individuella läxor som gavs. Förälder B beskrev en situation där barnet fick 55 matematikuppgifter varje vecka som gjordes både i skolan och i hemmet. De elever som hade svårt för matematik fick 33 uppgifter. Detta bidrog till stress hemma när uppgifter inte var gjorda. Många uppgifter var a,b,c och det blev egentligen över 150 uppgifter som skulle göras varje vecka. Enligt föräldern skulle barnet själv välja hur många uppgifter som skulle göras från 33 uppgifter och uppåt, för att de skulle kunna påverka sin läxa. Barnet planerade in sina läxor bra och hade därför tid till fritidsintressen som exempelvis dans, scouter och bandy. ”Jag undrar hur andra elever hinner med sina intressen om de inte planerar så bra eller är motiverade i skolan”. Föräldrarna tyckte olika om hur läxorna skulle vara utformade. Förälder A ansåg att eleverna skulle se läxor som något
21
meningsfullt. Förälderns erfarenhet var att det fungerade bra att inte ha läxor och istället låta eleverna bestämma om de behövde läxor för då tog de ansvar för sitt eget lärande. Förälder B ansåg att kunskaper blev korvstoppning när eleverna enbart övade till prov. För med tiden kom det nya prov och den gamla kunskapen försvann. Förälder B: ”Läxor är till för att repetera det som läraren gått igenom samma dag så eleverna förstår det bättre. Jag tycker också att det är konstigt att läxornas upplägg inte har utvecklats och förändrats sedan jag gick i grundskolan som var cirka 25 års sedan. Min dotter har samma typ av läxor som jag hade, exempel räkna en del uppgifter i en traditionell matematikbok”.
4.2.3 Möjlighet att arbeta utan läxor
Föräldrarna hade liknande åsikter om läxor. Förälder A ansåg att man inte gav läxor bara för att eleverna skulle ha det, utan de skulle vara till hjälp för något som kunde komma och de skulle se tydliga mönster på läxa och lärande. ”Läxan ska vara meningsfull för eleven annars blir läxor tråkiga och de blir omotiverade att göra dem”. Förälder B ansåg att skolan inte borde ha läxa när eleverna inte fick någon hjälp hemma och inte kunde få det stöd som läraren gav dem. Föräldern trodde inte att lärarna tänkte på vad syftet var med läxor för det hade blivit en tradition att använda sig av det i skolan. Förälder A ansåg det var bra att ha läxor om eleven såg sambanden och hade nytta av dem, men skulle helst se att barnet inte hade så många läxor. ”En läxfri skola är inte en omöjlighet. Jag tänker på en bra skola som kan under dagen förmedla den kunskapen som behövs för att barnen ska klara av att utvecklas på ett positivt sätt”.
Föräldrarna ansåg att läxor gav en bra inblick i barnens skola, där de kunde se hur barnen lärde sig och fick en insyn på hur de arbetade. Det var ofta sent på dagen och barnen var trötta när de gjorde läxorna. Förälder B hade erfarenhet av att barn blev stressade av läxor. En läxa alla föräldrar skulle göra tillsammans med sina barn var enligt Förälder A att läsa med dem. Föräldern ansåg att fritidshemmet skulle erbjuda läxhjälp då många barn spenderade långa dagar där. Detta skulle vara en fördel både för barnen och föräldrarna om fritidshemmen hade läxhjälp för då blev eleverna inte lika trötta och fick mer kvalitetstid med sina föräldrar. Förälder B ansåg att det var bra att ha läxhjälp i skolan då elever med föräldrar från andra länder kunde ha svårt för att hjälpa dem med läxorna men även föräldrar som inte hade tid att hjälpa till. På barnets skola fanns läxhjälp på elevens val och eleverna kunde själva välja att gå dit. Läxhjälpen kallades för ”Kloka tankar”. Föräldern tyckte att elevens val skulle vara
22
roligt och eleverna skulle välja utifrån intresse, inte för dem kände sig tvingade att gå dit. Föräldern ansåg att läxhjälp skulle ske efter skoltid och skolan skulle erbjuda sina elever det.
4.3 Elevernas perspektiv
Här redogör vi för elevernas svar utifrån den kvantitativa undersökningen.
4.3.1 Läxors betydelse för eleven
På frågan om hur ofta eleverna får läxor i veckan angav inte någon av eleverna att de fick en eller två läxor i veckan. Sju elever valde alternativet tre läxor och 50 elever angav att de fick fler läxor i veckan än de alternativen som var givna. På frågan om vilka ämnen eleverna fick läxor i kunde de själva skriva. Det var 58 elever som angav att de fick läxa i matematik och engelska skrev 59 elever. Det var 14 elever som angav att de fick läxa i samhällsorienterade ämnen och i historia skrev sju elever. I ämnet språkval, där tyska, spanska och franska ingick skrev 60 elever att de fick läxa. Naturorienterade ämnen angav fyra elever, två elever geografi och en elev läsförståelse. Det var 31 elever som skrev att svenska var ett ämne de fick läxa i, (se diagram 1). På frågan om varför eleverna tror de har läxor kunde de ange fler svarsalternativ och detta gjorde att det blev fler svar än elever. Det var 41 elever som kryssade i, att man hade läxor för att lära sig mer medan 43 elever lärde sig ta ansvar, 34 elever angav att lära sig arbeta på egen hand och 28 elever för att man inte hinner göra klart arbetet i skolan, (se diagram 2). På frågan om vad eleverna lär sig när de gör läxorna skrev de att de lärde sig ta ansvar. En elev skrev: ”Jag lär mig att ansvar och att arbeta på egen hand”. De skrev att de lärde sig ämneskunskaper. En annan elev skrev: ”Det beror på vad det är för läxa. Men i matte sätt att öva och i engelska stavningen och uttal, förstår nya ord”. Ett svar som eleverna skrev var att de lärde sig samma kunskaper som i skolan och ett annat svar var att de skulle förstå sin läxa, (se bilaga C).
Diagram 1 Elevernas svar utifrån frågan om vilka ämnen de får i läxa.
Antal elever 0 20 40 60 80 Ma Eng So Hi Språkv al No Geogra fi Läsförst åelse Sv
23
Diagram 2 Elevernas svar utifrån frågan varför de tror att de har läxor.
Antal elever 0 10 20 30 40 50
Lära sig mer Lära sig ta ansvar Lära sig arbeta på egen hand
För att man inte hinner göra klart arbetet i skolan …..………..
4.3.2 Läxhjälp
På frågan om eleverna tycker att läxorna är svåra kryssade en elev i alltid, 10 elever angav ofta, 47 elever angav ibland och fyra elever aldrig. På frågan om eleverna får någon hjälp med sin läxa angav 23 elever att de alltid hade någon som kunde hjälpa dem, 23 elever angav alternativet ofta, 14 elever ibland och en elev aldrig. På frågan om eleverna får respons efter de gjort sin läxa angav sex av eleverna att de alltid fick respons medan 18 elever angav ofta, alternativet ibland var det 30 elever som angav och fem elever aldrig. På frågan om eleverna ville ha en längre skoldag och ta bort läxorna fanns det två svarsalternativ, ja och nej. Det var 34 elever som angav ja och 28 som angav nej.
4.3.3 Fritid
När eleverna blev tillfrågade var de gjorde sin läxa kunde de ange fler än ett alternativ. Alternativen som fanns var hemma, skola och hos kompisar. För alternativet hemma kryssade 59 elever, i skolan fyra elever och 15 elever gjorde läxan hos kompisar.
På frågan om de har gjort en läxa tillsammans med en kompis angav 19 elever att de gjort det en gång. Det var en elev som skrev att de gjort läxan tillsammans med en kompis två gånger och en annan elev som angav tre gånger. Tre elever angav att de har haft en sådan läxa fler gånger än tre. De resterande elever som inte angav något svar på denna fråga hade inte haft en sådan läxa. På frågan om de hinner med fritidsintressen angav 33 elever att de alltid hinner med dem. Det var 11 elever som angav alternativet ofta, 13 elever ibland och två elever angav aldrig.
24
5 Sammanfattande slutdiskussion
Här framför vi sammanfattning av vårt empiriska material, teoretisk tolkning samt vår diskussion. Längre fram i detta kapitel skriver vi även om granskning av metod, våra tankar kring arbetet och vidare forskning.
5.1 Sammanfattning
Syftet med undersökningen var att se hur elever, lärare och föräldrar såg på läxor samt vad styrkor och svagheter var med läxan. Lärarna ansåg att läxa var något eleverna kunde lära sig om de förstod meningen med läxan. De menade om eleverna förstod det de gjorde så tillägnade de sig ämneskunskaper och genom det blev kunskaperna långvariga. Föräldrarna ansåg att om eleven förstod syftet med läxan och fann den meningsfull hade den en funktion i skolan. En av föräldrarna ansåg inte att skolan borde ge läxa, då elever ibland inte får någon hjälp hemma och trodde samtidigt inte att lärarna tänkte på vad syftet var med läxan. Eleverna ansåg att de ämnena som de främst fick läxor i var matematik, engelska och språkval. När de fick frågan om de tyckte läxorna var svåra angav en stor del av eleverna ibland. 43 elever tyckte anledningen till varför de fick läxa var för att de skulle lära sig ta ansvar, men ansåg även att de lärde sig mer kunskaper och övade att arbeta på egen hand. Lärarna ansåg att läxan stärkte elevernas kunskapsutveckling samt var en styrka för eleverna som lärde sig att ta ansvar och fick en större kunskap om det läxan handlar om. En svaghet med läxan var enligt en av lärarna att läxor orsakade bråk mellan barn och föräldrar. Läraren trodde detta påverkade dem i deras lärande när de inte fick den hjälp de behövde. Föräldrarna ville att eleverna skulle se läxan som meningsfull och se samband mellan läxa och lärande. En svaghet föräldrarna ansåg vara med läxan var att elevernas fritid blev påverkad och att de kunde bli stressade av läxor. De menade samtidigt att deras barn inte hade några problem med det för att de planerade in läxorna bra och att de hade tid till fritidsaktiviteter. 33 elever angav att de alltid hann med sina fritidsintressen. Lärarna tog inte samma hänsyn till elevernas hemförhållanden när de planerade läxorna. En av lärarna planerade inte läxorna utifrån elevernas hemförhållanden. Den andra läraren tänkte på att inte involvera föräldrarna i läxorna för eleverna skulle kunna göra dem själva och det var de som hade ansvaret. Föräldrarna ansåg att läxan skulle vara till nytta för eleverna och inte bara fanns för att läraren ville ge läxa. De ansåg att en läxfri skola inte var en omöjlighet men skolan måste kunna förmedla kunskaper till eleverna på ett bra sätt. Lärarna hade olika åsikter om att arbeta i en läxfri skola. En av lärarna tyckte det skulle vara bra att arbeta utan läxor, men ansåg samtidigt att skoldagen behövde vara lite längre. Den andra läraren ville inte arbeta utan läxor, för det
25
påverkade elevernas kunskapsutveckling och de skulle få svårigheter att nå kursmålen. Eleverna var kluvna i frågan om de kunde tänka sig en längre skoldag för att inte få läxa, strax över hälften av de tillfrågade eleverna ville ha en längre skoldag medan de andra istället ville ha kvar läxan och sluta dagen som vanligt.
5.2 Teoretisk tolkning
Här framför vi lärare, elever och föräldrars syn på läxor och sätter de i relation till forskning.
5.2.1 Hur ser elever, lärare och föräldrar på läxor
Dewey hävdade att läxornas upplägg skulle vara att eleverna förstod sin läxa och såg nytta med kunskaperna de fick genom den. Läxorna baserades på elevernas intresse, förståelse och vardagserfarenheter. Eleverna kunde lättare ta tills sig de nya kunskaperna om de använde sig av dem i deras vardag (Roth, 2003.) Enligt Lärare B tyckte eleverna inte om läxorna för att de inte visste vad de gick ut på och därför blev läxorna svåra och krävande. Förälder A tyckte läxorna skulle vara något som eleverna hade nytta av till nästa skoldag och att de förstod vad de hade lärt sig under läxläsningen. Enligt Hellsten (2000) borde lärarna planera läxorna utifrån elevernas hemförhållanden. Det var inte alla elever som fick en lugn arbetsmiljö i sitt hem. Lärarna borde också planera läxorna utifrån de elever som arbetade bättre hemma än i skolan. Elever hade olika förutsättningar att få hjälp i deras hem beroende på vilket yrke och studier som deras föräldrar hade samt om föräldrarna hade tid att stötta sitt barn (Westlund, 2004). I vår undersökning fick vi fram att det var endast 23 elever av 62 som alltid fick hjälp med läxorna. Hellsten (2000) ansåg att föräldrarna inte skulle hjälpa sina barn med läxorna, då de inte hade samma förmåga att förklara på ett bra sätt för det förstörde mer än vad det hjälpte. Elevernas inlärning blev bäst i skolan där det fanns professionell handledning. Westlund (2004) ansåg att lärarna skulle tidsbegränsa läxorna, ett exempel på detta var att elever skulle läsa 15 minuter varje dag för då blir läxorna lika för alla och deras studier jämlika. Förälder A ansåg att den läxan som barnen endast skulle få var att läsa tillsammans med sina föräldrar. Dewey ansåg att läxorna skulle individanpassas utifrån varje elev (Roth, 2003). Lärare A varierade läxornas upplägg för att eleverna skulle känna att de klarade av att arbeta självständigt utan att behöva få hjälp av sina föräldrar. Detta tog inte Lärare B hänsyn till och tyckte att om eleverna inte klarade av sina läxor fick deras föräldrar hjälpa dem för att det var deras ansvar. Enligt Vygotskij behövde eleverna stöd från en vuxen eller från en annan elev för att klara av en högre kunskapsutveckling. Detta får inte eleverna när de gör sina läxor självständigt. Vygotskij ansåg att elever lärde sig i samspel med andra men lärarna utformade inte läxorna så att eleverna kunde göra dem tillsammans (Partanen, 2007). Det var endast 24
26
elever som skrev att de någon gång hade fått uppgifter i läxa som de skulle göra tillsammans med någon. Hellsten anser att elever inte i första hand lär sig nya kunskaper när de gör sina läxor utan att de först och främst lär sig att ta eget ansvar, disciplin och lär sig att använda olika strategier att lösa olika uppgifter. Det var 43 elever som skrev att de lärde sig att ta eget ansvar när de gjorde sina läxor. Eget ansvar kunde tolkas olika beroende på vilken bakgrund och erfarenheter eleven hade. Elevers bakgrund kan antingen underlätta eller försvåra inställningen till eget ansvar. Om eleverna såg läxan som meningsfull och nödvändig blev den positiv men om läxan ansågs av eleven vara onödig blev den negativ (Österlind, 2001).
Förälder B ansåg syftet med läxor var att det som eleverna inte hann med i skolan fick de arbeta med på fritiden. Vygotskij ansåg att eleverna kan förverkliga sig själv genom olika fritidsintressen och det var viktigt för de elever som hade svårt i skolan att känna sig bra i andra aktiviteter. Det gjorde att eleverna fick ett bättre självförtroende (Partanen, 2007). Det var endast 33 elever av 62 som alltid kände att de hann med sina fritidsintressen och två som aldrig hann med dem. Enligt Westlund (2004) tar läxorna för mycket plats från elevernas fritidsintressen. Föräldrarnas erfarenhet av deras barns läxor var att de blev stressade av dem och hade gärna sett att de hade varit utan läxor. Westlund (2004) ansåg att eleverna var mer stressade idag än för 15 års sedan, då tiden inte räckte till att arbeta med det som ska hinnas med i skolan och därför fick eleverna mer i läxa. Om eleverna fick välja att ha en längre skoldag och inte behöva ha läxorna på fritiden, var det 34 elever som ville det och 28 som hellre ville ha läxor.
Lärare A hävdade att kunskap var att förstå och inte enbart att kunna. Det instämmer med Deweys beskrivning att förståelse var den första kunskapsutvecklingen av de fyra F:en (fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet). Utan att förstå går det inte att lära sig nya kunskaper (Dewey, 1999). I vår undersökning var det tre elever av 62 som skrev att läxornas syfte var att förstå. Lärarna följde upp läxorna med hjälp av olika förhör. Lärare B ansåg att under förhören uppmärksammades det om eleverna hade gjort sin läxa och förstått den. Lärare A berättade att man ibland måste ”klämma” till vissa elever lite extra för att de skulle göra sina läxor. Hellsten (2000) hävdade att de muntliga förhören i skolan var hemska och att de elever som svarade fel kände ett misslyckande inför klassen. Förälder B ansåg att läxornas kunskaper blev Korvstoppning när eleverna enbart övade in fakta till förhör och sedan användes inte den kunskapen längre. Därefter kom det nya prov och de gamla kunskaperna försvann. Lärare B hävdade att elevernas kunskaper blev långvariga när detta arbetssätt
27
användes. Dewey (1999) ansåg med förälder B att läxorna inte skulle vara utantilläxor eller korvstoppning. Vygotskij ansåg att denna studieteknik hette läshuvudets studieteknik. Han hävdade att skolan borde använda sig av plugghästens studieteknik som innebar att eleverna uppmuntrades att utföra aktiviteter, hjälpa varandra och dela med sig av sina kunskaper (Strandberg, 2006).
5.3 Diskussion
Dewey (se Roth, 2003) och Vygotskij (se Partanen, 2007) hade liknande åsikter om att elevernas inlärning blev bättre i socialt samspel men lärarna tog inte hänsyn till syftet när de planerade läxorna. Enligt en lärare skulle föräldrarna ta ansvar för elevernas läxläsning. Hellsten (2000) ansåg att föräldrarna inte skulle hjälpa sina barn med läxorna, då de inte hade samma förmåga att förklara på ett bra sätt och för att elevernas inlärning blev bäst i skolan där det fanns professionell handledning. Detta är något som vi håller med om, då eleverna inte hade samma förutsättningar att få hjälp och stöd hemma. Westlund (2004) ansåg att läxor skapade en ojämn skola där elevernas kunskapsutveckling varierade beroende på vilken hjälp de fick hemma. Lärarna berättade att de planerade sin läxhjälp, vilken tid och dag den skulle vara. Ingen av lärarna hade en bestämd dag eleverna fick komma och få hjälp. Detta var något som vi reagerade på eftersom en av föräldrarna berättade att barnet hade läxhjälp på elevens val. Elevens val anser vi skulle vara något roligt som eleverna valde utifrån sitt intresse och inte beroende på vilken hjälp de får med läxorna hemma. Det vi blev förvånande över var att det var jämt fördelat mellan de elever som ville ha en längre skoldag och slippa läxorna och de som hellre ville ha läxor. Vi trodde att det alternativet ja skulle väga över nej. Enligt Westlund (2004) tar läxorna tid från elevernas fritid. Lindell (1990) ansåg att läxorna var till för att påverka elevernas fritid för att hindra dem att använda sig av olika medier. Enligt oss borde eleverna även ha fritidsintressen där de får röra på sig och det är föräldrarnas ansvar att deras barn får en givande fritid. Det var endast 33 elever som alltid hann med sina fritidsintressen. Vi anser inte att läxorna ska påverka elevernas fritid samt att den är viktig för eleverna då de utvecklas i andra aktiviteter och i sociala sammanhang. Föräldrarna och en av lärarna såg inte en läxfri skola som en omöjlighet. De tänkte på en skola som förmedlade kunskapen som behövdes för att eleverna skulle utvecklas på ett bra sätt. Den andra läraren ville inte arbeta utan läxor för elevernas kunskaper påverkades och de skulle ha svårt för att nå kursmålen. För oss hade det inte varit omöjligt att arbeta utan läxor. Då det inte står något om läxa i Lpo 94, är det upp till läraren själv att bestämma om eleverna ska få läxa. Om eleverna ska få läxa anser vi att det ska vara något som de kan arbeta med på egen hand och
28
inte ska behöva be föräldrarna om hjälp. Lärarna ska anpassa läxorna till varje individ så de känner att de klarar av ansvaret själva. Syftet med läxan var enligt lärarna att eleverna skulle förstå läxan, att de lättare skulle lära sig kunskaperna och övade att planera sina läxor. Föräldrarna ansåg att läxan fanns för att det var ett måste och var det som de inte hann göra i skolan. De ville att eleverna såg läxan som meningsfull och såg sambandet mellan läxa och lärandet. Flertalet av eleverna tyckte syftet med läxan var att de skulle ta ansvar. Föräldrarna menade att läxan fanns för att eleverna inte hann med att lära sig allt i skolan och enligt eleverna hade de läxa för att lära sig att ta ansvar. Westlund (2004) ansåg att samhällsorienterande ämnen hade blivit ett tungt läxämne och i vår undersökning ansåg eleverna att de främst fick läxa i matematik, engelska och språkval. Elevernas kunskaper blev jämlika om läraren tidsbegränsade läxorna. Vi anser att det kunde vara bra om läraren tidsbegränsade exempelvis läsning då eleverna läste olika långt i böckerna. Att tidsbegränsa läsning av glosor anser vi är mindre bra för att elever behöver olika lång tid på sig för att lära sig nya ord. Alla läxor kan inte tidsbegränsas för eleverna har olika förutsättningar för att lära sig nya kunskaper.
5.4 Granskning av metod
När vi gjorde vår enkätundersökning uppmärksammade vi brister i den. På den första frågan skulle det finnas en ruta där eleverna kunde skriva i antal läxor. På näst sista frågan skulle det finnas en ruta med alternativet ingen gång och på den sista frågan hade vi använt oss av ordet respons. Det var en del elever som inte visste vad det ordet betydde och därför var det svårt att tyda deras svar när vi inte visste om alla hade förstått frågan. Vi valde denna enkätutformning för att få en variation av elevernas svar. Svagheten med enkäten var att vi inte kunde följa upp svaren med frågor samt att svaren inte blev lika utförliga (Kvale, 1997). På en del frågor fick de välja fyra alternativ som är alltid, ofta, ibland och aldrig. Det gjorde att de var tvungna att välja något av alternativen och att de inte kunde skriva vad de tyckte med egna ord. När vi gjorde undersökningen var den ena klassen stökig, då eleverna sprang omkring, var oroliga, lyssnade inte på oss och på läraren. Detta kunde ha gjort att vissa elever haft svårt för att koncentrera sig när de fyllde i enkäterna. I den andra klassen var eleverna hårt hållna av läraren, då de inte fick ställa frågor till oss av läraren utan att de först var tvungna tänka igenom vad de skulle fråga. Det kan ha gjort att elever hade frågor till oss som de inte vågade ställa inför deras lärare.
29
Styrkor med diktafon var att vi fokuserade på intervjupersonerna utan avbrott och kunde lyssna av den i lugn och ro. Svagheten med diktafon var att det tog lång tid att sammanställa intervjusvaren från den när var lärarintervju tog cirka tjugo minuter. Vi intervjuade föräldrar vi inte kände så bra, på grund av det kunde de hålla tillbaka sina åsikter om frågorna och intervjuerna med dem tog cirka 15 minuter. En av lärarna tyckte att en del frågor vi ställde liknade varandra och detta kan ha berott på att läraren gav långa detaljerade svar och gick själv in på andra frågor som vi skulle ställa. Läraren knäppte med fingrarna vid diktafonen och det gjorde att det blev ett störande ljud när vi lyssnade av samtalet. Det kunde ha gjort att vi missade lite av det som läraren berättade för oss.
5.5 Våra tankar kring arbetet
När vi börjar arbeta i skolan kommer vi att tänka efter vad syftet är om vi ger läxor till våra elever. Vi anser om lärarna ska ge läxor ska de vara utformade på sådant sätt att eleverna kan arbeta med de på egen hand utan hjälp av föräldrarna. Vi hade gärna sett att lärare slutar att ge läxor och att eleverna ska lära sig allt i skolan. Det gör att eleverna får mer tid till fritidsaktiviteter, umgås med familjen och vänner. Vi tror att elever blir mer motiverade att arbeta effektivt i skolan när de vet att de är lediga när de kommer hem. Om eleverna ska ha läxor ska de vara utformad på ett roligt sätt och ska se dem som meningsfulla, ett exempel kan vara att eleverna intervjuar sina föräldrar.
5.6 Vidare forskning
Vi hoppas att Westlund, Hellsten och fler forskare fortsätter att forska kring läxors betydelse för elevers lärande, då skolan är i ständig förändring. Läxor har blivit en skoltradition som inte har förändrats med resten av skolans verksamhet. I Finnstaskolan tog de bort läxorna för att en pojke gjorde motstånd till läxor. Där lyssnade lärarna på elevernas åsikter och ändrade verksamheten utifrån vad de ville. Vi anser att det hade varit bra om skolorna tar del av den forskning som finns om läxor, då lärare och rektorer kan få en annan syn på läxor samt att tänka efter varför de ger dem. Vi vill att forskare ska forska vidare på elevernas stress och krav som påverkar dem genom skolgången. Vi hade gärna sett forskning om hur läraren följer upp elevernas läxor utan att använda sig av förhörsmetoder. Det hade varit intressant att forska vidare om eleverna som går i en läxfri skola, om de klarar av kursmålen.
30
Källförteckning
Litteratur
Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2000). Lärare av i morgon. Stockholm: Lärarförb:s förl. Dewey, John (1999). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos
Hartman, Sven G., Roth, Klas & Rönnström, Niclas (2003). John Dewey: om reflektivt
lärande i skola och samhälle. Stockholm: HLS förl.
Hellsten, Jan-Olof (2000). Skolan som barnarbete och utvecklingsprojekt: en studie av hur
grundskoleelevers arbetsmiljö skapas - förändras - förblir som den är. Diss. Uppsala :
Univ.
Kidwell, Victoria (2004). Homework. New York: Continuum
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Lgr 62. 1962. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm:
Utbildningsdepartementet
Lgr 69. 1969. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Lgr 80. 1980. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Lindell, Ebbe (1990). Läxor: hemarbetets utformning och effekter. Stockholm: Skolöverstyr. Lpo 94. 1994. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm:
Utbildningsdepartementet
Partanen, Petri (2007). Från Vygotskij till lärande samtal. 1. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning
Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts akademiska förlag
Westlund, Ingrid (2004). Läxberättelser: läxor som tid och uppgift. Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap
Wiklund, Ulla (2001). Den lydiga kreativiteten: om barn, estetik och lärande. Stockholm: Utbildningsradion (UR)
Österlind, Eva Elevers förhållningssätt till läxor: en uppföljningsstudie. Falun: Högskolan Dalarna
