Malmö högskola
Fakulteten för lärande och
samhälle
Individ och samhälle
Examensarbete – Avancerad nivå
15 högskolepoäng
Värdegrundsarbete i grundskolans tidiga
skolår
Work with fundamental values in early school years
Karin Bergh
Desirée Dahlgren
Lärarexamen 210 hp
Samhällsvetenskap och lärande 2011-11-01
Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Bo Persson
Sammanfattning
Syftet med detta examensarbete är att se hur våra respektive praktikskolor jobbar med skolans värdegrund och vad detta får för uttryck för eleverna i de två tredjeklasserna vi har valt att undersöka. Den ena skolan jobbar utifrån modellen EQ och den andra skolan har SET som modell. Skolans värdegrund är ett diffust begrepp och vi kommer även att belysa detta i vårt arbete.
I vår undersökning har vi intervjuat två stycken årskurs 3 klasser. Vi har valt att endast belysa skillnader och likheter mellan de två klasserna och har därför inte lagt fokus på att beskriva skolornas upptagningsområde. Vi har också valt att göra intervjuer med sex elever i varje klass för att komplettera undersökningen där vi valt att ställa frågor med förskrivna svarsalternativ.
Den slutsats vi kommit fram till är att oavsett vilken modell skolan väljer är det viktigt att det finns en röd tråd så att värdegrundsarbetet blir förankrat hos eleverna och deras vardag. Det är viktigt att eleverna har en förståelse för syfte och mål i modell för att den ska fungera.
Modellerna är till för att hjälpa läraren att skapa rätt förutsättningar för eleverna så att de socialiseras till att bli fungerande medlemmar i samhället.
Den stora skillnaden mellan de två klasserna är att i den ena klassen är värdegrundsarbetet inskrivet på schemat som Livskunskap. Det är tydligt att eleverna är medvetna om syftet och målet med ämnet och de använder det i sin vardag. I den andra klassen är det inte schemalagt och eleverna har svårt att se hur värdegrundsarbetet kan appliceras i deras vardag.
Nyckelord: EQ värdegrund SET livskunskap
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 6
2. Problem, syfte och frågeställning... 7
3. Om begreppet värdegrund ... 8
3.1 Begreppet värdegrund ... 9
3. 2 Skolans värdegrund och uppdrag ... 10
3.2.1 Grundläggande värden ... 10 3.3 Konkreta mål i Lgr11 ... 11 4. Tidigare forskning... 13 5. EQ och SET... 15 5.1 Valda metoder ... 15 5.1 EQ och SET... 16 6. Metod... 18 6.1 Val av metod ... 18 6.2 Urval... 19 6.3 Tillvägagångssätt... 20 6.4 Etiska överväganden ... 20 6.5 Bearbetning av data... 20 7. Resultat... 22 7.1 Val av skola... 22 7.2 Sammanfattning av undersökningsresultat... 22 7.2.1 Allmänt om Livskunskap ... 23 7.2.2 Värderingsfrågor ... 24 7.2.3 Lugna-ner-dig-teknik ... 24
7.2.4 Stärker livskunskap klassens sammanhållning?... 25
7.2.5 Ansvar ... 25
7.2.6 Värderingsfrågor om Livskunskap och inflytande... 26
7.2.7 Livskunskap på schemat... 26
7.2.8 Begreppen inom livskunskap ... 27
7.2.9 Konflikter ... 28
7.2.10 Sammanhållning... 28
7.3 Sammanställning av intervju... 28
7.3.1 Skola X... 29
7.3.2 Skola Y... 30
8. Diskussion och slutsats... 32
8.1 Uppfyller klasserna det som står i Lgr11? ... 34
8.2 Mänskliga rättigheter och grundläggande värderingar och empati... 34
8.3 Respekt för andra människor... 35
8.4 Ansvar för närmiljön ... 35
8.5 Rättigheter och skyldigheter... 36
8.6 Livskunskap - ett roligt ämne på schemat? ... 36
9. Sammanfattning och slutsats... 38
10. Förslag till fortsatt forskning ... 39
11. Referenser ... 40
11.1 Internetadresser ... 40
12. Bilagor ... 42
1. Inledning
Som blivande lärare har vi under vår lärarutbildning många gånger diskuterat och hört ordet värdegrund. Värdegrund är inget konkret ämne men ska genomsyra all verksamhet i skolan. Skolans värdegrund är ett viktigt begrepp och är inskriven i läroplanens första kapitel. Som blivande samhällslärare ligger värdegrunden oss varmt om hjärtat då ämnet samhällskunskap syftar till att ge eleverna verktyg till att skapa ett klimat och främja allas lika värde.
Samhällskunskap skall även bidra till att eleverna skall utveckla en förståelse för mänskliga rättigheter och demokratiska processer. Självfallet är vi medvetna om att det finns fler ämnen - om inte alla - där värdegrunden går igen.
Detta ledde till att vi grundade vårt examensarbete på skolans värdegrundsarbete med två olika värdegrundsmodeller i fokus, nämligen EQ- och SET- modellen. Vi valde dessa två eftersom vi redan varit i kontakt med dem ute på respektive partnerskolor. Vi vill med denna undersökning se hur de två modellerna appliceras i klasserna. Dessutom har skolverket gjort en omfattande rapport som utvärderar olika metoder som kan vara intressant för oss.
2. Problem, syfte och frågeställning
När vi valt vårt ämne och vi satte oss ner för att göra vår grovplanering och struktur för detta examensarbete så insåg vi ganska fort att begreppet värdegrund är ett diffust begrepp och som är svårt att sätta fingret på. Vi menar att i och med att begreppet är diffust och tolkningsbart kommer utfallen av vår undersökning i två klasser på två olika skolor med olika lärare resultera i olika svar bland eleverna.
Vi har valt att göra vår undersökning i två årskurs tre klasser på våra respektive VFT skolor, med EQ- metoden och SET- metoden i fokus. Vi kommer också att belysa värdegrunden som begrepp och tydliggöra dess betydelse. Syftet blir också att visa på att begreppet kan tolkas på olika sätt och vilka uttryck detta får på de två skolorna.
Vår frågeställning:
• Hur genomförs värdegrundsarbetet? • Hur uppfattar eleverna värdegrundsarbete?
3. Om begreppet värdegrund
År 2009 fick Skolverket i uppdrag av regeringen att ”genomföra insatser som främjar, stärker och sprider kunskap om skolans värdegrund, såsom den beskrivs i läroplanerna för förskolan (Lpfö98), obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen, fritidshemmet (Lpo94) och de frivilliga skolformerna (Lpf94).”1 Beslutet från regeringen grundar sig i att skolans värdegrund har sin utgångspunkt i allas lika värde och att lärarna ska vara med och stödja föräldrarna i fostrandet. Beslutet är taget efter att flera undersökningar har visat att många skolor idag brister i sitt värdegrundsarbete. Regeringen ville därför att skolan utvecklar konkreta verktyg som kan vara till hjälp för eleverna i sitt tänkande och arbete med värdegrunden. Regeringen anser att värdegrundsarbetet kan ligga som grund för god skolmiljö genom att eleverna får arbetsro men främst för att alla människor bemöts med respekt, oavsett om man är elev eller vuxen. Om det finns ett fungerande värdegrundsarbete så kan också eleverna få tillbaka den trygghet som skolan är tänkt att stå till förfogande med.2
Läraren är nyckelpersonen till att skapa olika miljöer i skolan som gynnar inlärning och dessutom ger trygga och glada elever. Detta i sin tur tror vi viktigt för att ett
värdegrundsarbete ska få genomslagskraft. Några förutsättningar som gynnar elevernas lärande är:
• Att ha ett klimat i klassrummet som ger alla barn möjlighet att lära sig utifrån sin förmåga.
• Att ha den ro i rummet som är förutsättningen för lärande.
• Att ha ett tillåtande gruppklimat där eleverna ser och uppskattar att alla är olika. • Att bygga upp en grupp utifrån att alla känner sig välkomna och behövda. • Att barnen känner sig sedda och märker att läraren tror på att de klarar av saker.
1 Skolverket: Redovisning av regeringensuppdrag Dnr 2009:419
http://www.skolverket.se/2.3894/2.3901/2.4245
2 Ibid s3
• Att man som lärare har roligt, tycker om sitt jobb och ser problem som utmaningar som man växer av.3
3.1 Begreppet värdegrund
”Värdegrunden, om den alls finns får vi nog vackert snickra ihop själva, oavsett vilken tro och vilken livshållning vi önskar följa, odla och vårda” skriver Olof Franck i en artikel i Pedagogiska magasinet (nummer 1 februari 2010). I artikeln åberopar han även till en definition av
”demokratisk värdegrund som beskrivs på följande sätt: ”En demokratisk värdegrund utgörs av en samling specificerade värden vilka inom ramen för en demokratiska gemenskap utnämnts som funda-mentala för de där pulserande mellanmänskliga relationerna”.
Nationalencyklopedin definierar begreppet värdegrund som ” de grundläggande värderingar som formar en individs normer och handlingar”4 och med normer menas beteende som är acceptabla och önskvärda respektive oacceptabla och oönskade beteende.5
Social kompetens är enligt Kimber ”att kunna hantera känslor i relation till andra människor, att hantera förhållanden, läsa av sociala situationer och att kunna röra sig i olika sociala miljöer. Det innebär också att man skall använda sig av sina känslor vid samarbete, förhandlingar, konfliktlösningar och vid hantering av andra människors känslor, samt att kunna använda olika verktyg för att lösa konflikt- och problemsituationer”. 6
Det finns olika definitioner av begreppet värdegrund och ovan ser ni två av dem. Som vi tidigare nämnt är problemet att begreppet är diffust men gemensamt är att det handlar om att kunna delta i ett socialt sammanhang och grundar sig i att alla människor är lika mycket värda. Många menar på att det är tolkningsbart men om vi går vidare till läroplanen så är det intressant att se på vilket sätt det är definierat och om det verkligen stämmer med vår
uppfattning om att det är diffust. I Lgr 11 finns det riktlinjer för varje enskilt ämne, men det finns däremot inget färdigt material på hur läraren tillämpar dessa riktlinjer i klassrummet. Det är därför vi kommer att se över vad styrdokumenten egentligen säger om skolans värdegrund.
3Kimber, (2005) .s11 Lyckas som lärare. 4Nationalencyklopedin: www.ne.se
5 Thornberg (2009) s.274 Det sociala livet i skolan 6 Kimber (1999. s 11 EQ – livsnödig kompetens
3. 2 Skolans värdegrund och uppdrag
3.2.1 Grundläggande värden
”skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen ( 2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö”.7
Så inleder den läroplanen för grundskolan 2011 och den nya Lgr11 skiljer sig inte avsevärt från Lpo94. I ”Kommentarmaterial till kursplanen i samhällskunskap” under rubriken
”Förändringar jämfört med den tidigare kursplanen” menar skolverket att den nya kursplanen inte har inneburet några större förändringar men att det trots allt finns vissa förändringar som är märkbara, tex att den nya kursplanen på ett tydligare sätt lyfter fram sociala strukturer i samhället. Men framförallt hävdar texten att kursplanen innehåller mer om
identitetsutveckling och grupptillhörighet.
Vad innebär det egentligen för dagens elever och hur synliggörs dessa värderingar och värden i skolan idag? Vidare avslutas ovanstående stycke med ”Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet”.8
Underrubriken ”Rättigheter och skyldigheter ” påvisar Lgr11 att det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskapen om grundläggande demokratiska värderingar.
Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den skall utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar”. I nya läroplanen Lgr 11 under rubriken Skolans uppdrag står också att:
”En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer
7 Lgr11, s 7 8 Lgr11, s 7
och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt att utveckla sin förmåga att arbeta så väl självständigt som tillsammans med andra...”9
I Lgr11 finns det fyra perspektiv som skall vara övergripande för all undervisning: • Historiskt perspektiv
• Miljöperspektiv
• Internationellt perspektiv • Etiska perspektivet
Dessa fyra perspektiven innebär att eleverna skall få möjligheter att kunna stärka sin förmåga till att kunna möta framtiden genom att förstå samtiden och skapa sig verktyg till ett
dynamiskt tänkande. Även det hållbara samhället får en plats genom perspektiven, från det personligt planet till det globala spektra. Förståelsen för den kulturella mångfalden flätas in i undervisningen men verksamheten skall även gagna elevernas kunnande till att göra
personliga ställningstagande.
3.3 Konkreta mål i Lgr11
Vidare kommer läroplanens konkreta mål som varje elev ska uppnå. Det är övergripande mål som belyser normer och värden och som eleverna på ett praktiskt sätt kan tillämpa i sin vardag. Skolans mål är bl.a. att eleven kan:
• Göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
• Respektera andra människors egenvärde,
• Tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
• Kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och,
• Visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. 10
9 Lgr 11 s. 9 10 Lgr11 s12
För att uppnå dessa mål finns det också riktlinjer för hur lärarna ska jobba. Lärarens uppgift blir att hjälpa sina elever att utveckla samhörighetskänsla, solidaritet och ansvar för
människor, oavsett om de är klasskamrater eller inte. Genom sitt arbete ska läraren också aktivt försöka motverka diskriminering och kränkande behandling och lära eleverna att visa respekt för andra människor utifrån ett demokratiskt förhållningssätt.
4. Tidigare forskning
I boken Värdegrundsboken (2000) skriver Zackari och Modigh att skolan skall vara en medmänsklig arena där vi tillsammans på ett aktivt sätt ska värna om vissa värden. Några av dessa värden är demokrati, alla människors lika värde, skyldigheter och rättigheter. Vidare menar Zackari och Modigh att det är viktigt att lärare på en skola därför tillsammans bör fundera ut hur de kan applicera och få värdegrunden att genomsyra hela verksamheten. För att bevara vår demokrati så krävs det också att den blir ifrågasatt och kritiskt tolkad i en
diskussion som kan föra värdegrunden vidare, det är alltså inget statiskt utan förändras med tid. För att elever ska kunna utveckla ett demokratiskt förhållnings- och tankesätt krävs det därför att skolans värderingar synliggörs. Det är också viktigt att eleverna får uppleva, konfrontera och samtala om dessa värderingar så att de utvecklas till demokratiska medborgare.11
Mellan år 1999 och 2000 skapade Zackari och Modigh värdegrundsprojektet. Projektets syfte var att finnas till hjälp för skolor att implementera värdegrunden i praktisk handling så att värdegrunden dessutom låg som grund för all den bedrivna verksamheten ute på skolor.12 Värdegrunden ska som tidigare nämnt genomsyra all verksamhet.
I projektet nämns också konsekvenserna av att värdegrunden i skolan idag är målstyrd men saknar konkreta begrepp. Dessutom menar Zackari och Modigh att detta kan försvåra arbetet på skolorna eftersom det endast finns mål att sträva mot. Saknas det då tid så kan det hända att samtal om värdegrunden hamnar i skymundan för de andra skolämnena. Att ta fram konkreta arbetssätt för en skola om värdegrunden tar tid, och det ska ta tid. Kritiken ligger också i att värdegrunden inte är mätbara på samma sätt som kunskapsmålen.13 Vidare menar Modigh och Zackari att värdegrunden är ett av skolans viktigaste uppdrag och därför måste även den kunna utvärderas.
11 Zackari och Modigh (2000) s 7-9 Värdegrundsboken- om samtal för demokrati i skolan 12 Zackari och Modigh (2000), s 11 Värdegrundsboken- om samtal för demokrati i skolan 13 Modigh och Zackari (2000), s 78 Värdegrundsboken- om samtal för demokrati i skolan
Skolverket har även gjort en omfattande rapport huruvida olika metoder fungerar mot mobbning. Rapporten omfattar både kvalitativa och kvantitativa undersökning gjorda på 39 skolor i Sverige. Uppdraget genomfördes mellan år 2007 -2011 i syfte att göra en utvärdering om insatserna i form av olika program kan förebygga och åtgärda mobbning.14 SET är ett utav programmen som behandlas i rapporten och 15 av de utvärderade skolorna använder sig av SET som metod. Bland de tillfrågade lärarna som undervisar i SET i sina klasser är det blandade tankar om SET som metod. Några lärare menar att det är bra med ett styrt innehåll och lärarhandledning med röd tråd medan andra lärare menar att det snarare är för strikt och istället borde anpassas efter varje skola.15 Rapporten lyfter fram att hur legitimt SET blir på en skola har att göra med huruvida personalen lyckas förankra det inom lärarlaget. Den visar också att om lektionerna får positiv genomslagskraft så är dessa i linje med Lgr 11 som säger att skolan ska främja elevers förståelse för andra.16
14 Skolverket rapport 353 s. 5 15 Skolverket rapport 353 s. 82-86 16 Skolverket rapport 353 s. 88
5. EQ och SET
Idag finns det skolor som valt ett färdigt program som syftar till social och emotionell träning. Det finns ett stort utbud av olika metoder idag, det finns en del som är gratis men de flesta metoder kostar pengar. Detta bidrar till att det kan bli en kostnadsfråga och det händer att skolor gör sina val efter vilka resurser som finns att tillgå på en skola. Vi har valt att se närmare på hur två skolor med två olika modeller jobbar med värdegrunden.
Ett program eller en metod som vi nämner i detta arbete, är ett pedagogiskt program som syftar till kontinuitet med en röd tråd för ett successivt förlopp i en verksamhet.17 Kimber som står som grundare för SET, som är en av våra valda metoder uttrycker det såhär:
”ett pedagogiskt program som innehåller lärarhandledning och lektionsinnehåll med olika övningar. Läraren följer en i förväg bestämd plan för vad som skall tas upp under dessa lektioner. Man kan jämföra det med ett ämne men ett program är målstyrt och strukturerat.”.18
5.1 Valda metoder
Tanken bakom EQ och SET metoderna/modellerna är att rusta individerna med verktyg för att behärska olika situationer som han/hon kommer att hamna i. Att ha undervisning i skolan enligt EQ och SET är tanken dessutom att eleverna skall få en bättre inlärningsmiljö, både i och utanför det egna jaget.19
Det traditionella mätinstrumentet IQ indikerar vår förmåga att tillgodogöra oss akademiska kunskaper och färdigheter. Skillnad mellan IQ och EQ är att den sistnämnde kan läras och kan utvecklas livet ut. EQ och IQ kompletterar varandra och båda behövs för framgång i livet.20
17 Nilsson (2001) s 9 Det goda samspelet - går det att lära ut? 18 Ibid s.9
19 Kimber (1999) s11 EQ – livsnödig kompetens. 20 Ibid s.11
Redan 1983 lanserade den amerikanska psykologen Howard Gardner sin bok Frames of Mind: The Theory of Multiple Intelligences där han menar att man ser på människans
intelligens med ett allt för snävat spektra. Sju år senare myntades begreppet EQ – emotionell intelligens - av de två psykologerna Peter Salovey och John Mayer. Men det dröjde ytterligare några år innan begreppet fick sitt stora genombrott. Då genom Daniel Golemans bok
Emotional intelligence (svensk titel Känslans intelligens), som år 1995 fick stor uppmärksamhet i en artikel i Time.21
5.1 EQ och SET
EQ står för emotionell intelligens/känslomässig intelligens. Med hjälp av EQ får människan möjligheten att skaffa sig förmågan att tolka och förstå sina egna känslor och andras känslor och därmed kunna dra användbara slutsatser. Den emotionella förmågan går att träna upp (även som vuxen). Det är inte endast i skolans värld som EQ kan användas, utan även på andra arbetsplatser, i föräldrarollen och i förhållanden. 22
Birgitta Kimber är personen bakom metoden SET som står för social och emotionell träning. Denna metod har Kimber tagit fram eftersom hon precis som så många andra i skolans värld menar att elever idag behöver hjälp att utveckla sin sociala och emotionella förmåga. Idag finns det många skolor där bl.a. bråk, vandalisering och skolk har blivit en del av vardagen. Det psykiska ohälsan har ökat. Därför tror Kimber att om man hjälper elever att stärka den sociala och emotionella förmåga lägger man grunden till ett gott liv.23 Kimber menar också att dessa förmågor är förutsättningen för ett gynnsamt inlärningsklimat för när eleverna mår bra så är det också lättare att hämta in kunskap. Både EQ handlar SET om att lära eleverna att fungera tillsammans och forma dem till demokratiska medborgare med respekt för de
rättigheter var och en människa har rätt till. Detta anser vi vara en del av värdegrundsarbetet.
21 Gottman (1999) EQ för föräldrar : hur du utvecklar känslans intelligens hos ditt barn 22 Kimber (1999) EQ – livsnödig kompetens.
23 Kimber ( 2009) s 5 Att främja barns och ungdomars utveckling av social och emtionell kompetens
Precis som i SET – metoden är grunderna i EQ-metoden att kunna känna igen sina egna känslor, kunna ge namn på dem och berätta för andra människor vad man känner. Båda metoderna har en snarlik uppbyggd med fem olika steg:
• Självkännedom kunna identifiera sina egna känslor när de uppstår, kunna ge namn åt sina känslor, kunna delge andra människor vad man känner, kunna/våga uttrycka sina känslor eller medvetet välja att inte göra det, kunna känna igen känslouttryck samt kunna hantera sina egna känslor
• Empati är ett begrepp som kommer från grekiskan och betyder ”inkännande” och som bygger på att kunna identifiera vad andra känner och se på vilka olika sätt andra individer uttrycker sina känslor. Dessutom skall man kunna leva sig in i andras känslor och förstå sin egen roll i relation till andras känsloliv
• Ansvar är att man står för vad man t.ex. har gjort. Man tara ansvar för sitt känsloliv och att man kan se konsekvenser av sitt eget handlande. Man skall även utveckla förmågan att se olika alternativ och våga välja nya handlingsmönster
• Kommunikation Kunna ta ansvar för sin egen kommunikation samt förstå effekten hos sig själv och andra av positiva och negativa kommunikationsmönster
• Konflikthantering innefattar att kunna använda olika verktyg till hjälp och utveckla sin förmåga till att hantera och lösa vardagliga konflikter och problemsituationer Om eleven vet varför den känner på ett visst sätt blir det också lättare att hantera det och våga prata om det. Ovan finns de gemensamma punkterna för de två metoderna. Det visar sig att de är ganska snarlika men vi kommer ändå att fortsätta nämna EQ och SET.
Livskunskapen med SET och EQ som modeller är en förberedelse för livet och som på ett konkret sätt arbetar med skolans värdegrund.24
24 Kimber ( 2009) s 104 Att främja barns och ungdomars utveckling av social och emotionell kompetens
6. Metod
Metoder kan beskrivas i termer av validitet och reliabilitet, det vill säga, tillförlitlighet. Det innebär att metoden gör vad den avser att göra och att den åstadkommer det varje gång den används och oberoende av användaren.
De två vanligaste metoderna som finns att tillgå när man genomför en undersökning är den kvantitativa och den kvantitativa metoden. Den kvantitativa metoden kännetecknas av att den data man får fram är mätbar. Resultatet kan presenteras med siffervärde och ger ett representativt svar, vilket betyder att svaret är gångbart för fler människor än bara de som var med i själva undersökningen. I den kvalitativa metoden är det texten som är det centrala uttrycket och arbetsmaterialet. Exempel på kvalitativa metoder är observationer, intervjuer och källanalyser. Den kvalitativa metoden går på djupet dvs. man studerar exempelvis enbart en eller ett fåtal miljöer. 25 Ytterligare ett sätt att genomföra en undersökning är genom metodtriangulering, vilket innebär att man använder sig av flera olika metoder i undersökningen. Larsen26 menar att alla metoder har någon svaghet och då man använder sig av mer en kompletterar dessa varandra. Vi valde att använda oss av kvalitativa metoder i vår undersökning, då vi hade för avsikt att belysa värdegrunden som begrepp och tydliggöra dess betydelse. Undersökningen genomfördes genom att eleverna fick svara på enkäter med efterföljande intervjuer. Vi var intresserade av att få kunskap om elevernas tankar om sin undervisning i och av värdegrunden.
6.1 Val av metod
För att möjliggöra denna undersökning valde vi att använda oss av enkäter och intervjuer för att samla in undersökningsmaterialet. Eftersom vår studie avser att jämföra arbetet mellan två tredjeklasser på två olika skolor angående deras arbete med värdegrunden med hjälp av sina
25 Larsen (2009) s 22-23 Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod 26 Larsen (2009) Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod
respektive värdegrundsmetoder, SET och EQ, ansåg vi att det föll sig naturligt att använda oss av sex kompletterande intervjuer till vår enkätundersökning. Motivet till att vi inte använde oss av observationer i vårt arbete grundar sig på att bearbetningen av den insamlade data är ganska resurskrävande arbetsform. Dessutom ansåg vi att vi löpte stor risk att förlora information i processen då det var ganska tänkbart att vi inte skulle hinna med att anteckna allt som försiggick. Därtill menade vi att vi löpte stor risk att vi inte skulle klara av att genomföra observationen utan att ställa frågor för att få relevant information.27 Vi valde att göra en intervjuguide där de inledande frågorna hade som syfte att vara
”uppvärmningsfrågor” för att sedan omärkt glida över till själva intervjun (se bilaga). Själva intervjun genomfördes mer som ett samtal än en intervju, för att skapa en avspänd och bekväm situation. Ytterligare ett steg till att eftersträva detta mål innebar att vi var för sig genomförande intervjuerna på utvalda skolor.
6.2 Urval
Genom att använda oss av sannolikhetsurval blir det möjligt för oss att generalisera, vilket innebär att vi kan dra slutsatser som gäller fler personer än de som ingår i undersökningen .28 Eftersom vi ämnade undersöka utfallet av värdegrundsarbete utefter två olika arbetssätt föll det sig naturligt att välja de skolor där vi gör vår VFT (verksamhetsförlagd tid), då våra partnerskolor arbetar utefter de två olika modellerna EQ och SET, valet klusterurval skulle kunna appliceras här.
I de två klasser där vi gjorde våra enkätundersökningar och intervjuer var hos elever som går på våra respektive partnerskola och som vi där med redan är kända hos eleverna, vilket till viss del låg till grund för vårt val av klasser, med andra ord, vi valde klasser som vi redan var förtrogna med. Dessutom var redan en relation med klassläraren till klasserna etablerad vilket vi menar har medfört att vi redan hade en förtrogenhet med varandra vilket gav en bredare inblick i lärarnas arbete med eleverna än vad vi annars troligtvis åstadkommit om vi kommit som främmande personer. Vi är väl medvetna om att vårt val kan ha inverkan på resultatet men anser att fördelen med att vara förtrogen med eleverna överväger till elevernas fördel men reflekterar även till vår fördel vid intervjutillfällena. Vi önskade att skapa en avslappnad
27 Larsen (2009) s. 92 Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod 28 Ibid s.38
och naturlig atmosfär vid intervjuerna som skulle få eleverna att uppleva intervjun mer som ett samtal än en intervju. Trost29 menar att då man intervjuar vuxna är det lättare att få denne att berätta om sig själv, medan med barn kan det vara svårare att få dem till att berätta om sig själva. Vidare menar Trost30 att intervjuaren måste ha kunnighet och skicklighet i att ha empati i barns tillvaro och för att kunna sätta sig in i barnets värld.
6.3 Tillvägagångssätt
Första kontakten med skolorna var redan etablerad, då vi valde att utföra våra undersökningar på våra partnerskolor. Att vi valde att göra vårt genomförande av examensarbete på respektive partnerskola bemöttes positivt. Klasslärarna på respektive skola tillfrågades muntligt om det var möjligt för oss att genomföra vår undersökning i klassen. Då inga hinder fanns skickades informationsbrev ut till elevernas målsmän för godkännande.
Första delen i vår undersökning var en enkät med 18 frågor med färdigställda svarsalternativ. Enkäterna besvarades av eleverna i helklass. Vi fanns kvar i klassrummet för att besvara eventuella frågor som uppkom vid tillfället.
6.4 Etiska överväganden
När vi skulle utföra vår undersökning började vi att få målsmännens samtycken då vi skulle samtala och banda minderåriga. Vid själva samtalstillfället var vi noga med att berätta att samtalet spelades in och att anonyma och att det insamlade stoffet kom att behandlas med konfidentiellt.31 På motsvarande sätt behandlades tillvägagångssättet med enkäterna.
6.5 Bearbetning av data
För att bearbeta intervjuerna i vår undersökning använde vi oss av en metod som enligt Trost32 innebär att man lyssnar till ljudupptagningen, skriver ner minnesanteckningar och sedan skriver ner en sammanfattning av intervjun där man dessutom strukturerar om svaren så
29 Trost, (2005) Kvalitativa intervjuer 30 Trost (2007) Enkätboken
31 Trost (2005) Kvalitativa intervjuer 32 Trost, (2005) Kvalitativa intervjuer
att svaren kommer i samma ordning och passa intervjuguiden som man har. Detta medför att alla intervjudata får samma struktur och det blir lättare att analysera data som man har samlat in.
Eftersom vi samtalade med barn upplevde vi det svårt att följa intervjuguiden eftersom barnen gärna ville berätta om mer och andra saker än vad vi som ingick i vår undersökning. Vid våra intervjutillfällen har samtalen inte följt intervjuguiden och genom att använda metoden som Trost beskriver blev det enklare att leta upp informationen vi var ute efter. Och precis som Trost33 nämner har man fördelen att bortse från all ointressant material och bisaker som inte har med studien att göra.
33 Trost (2005) Kvalitativa intervjuer
7. Resultat
I denna del kommer vi att presentera vår enkätundersökning samt intervjuerna. Vi har valt att dela in texten i mindre stycke för att det ska bli lättare för läsaren att orientera sig. Vi har också valt att svara med antal elever vilket vi tror kan underlätta förståelsen för resultatet.
7.1 Val av skola
Det fann sig ganska naturligt att välja våra respektive praktikskolor då de jobbar med två olika program när det gäller livskunskap. Eftersom vi endast är ute efter att jämföra våra
partnerskolors svar i denna kvalitativa undersökning så kommer vi därför inte lägga någon vikt vid att beskriva de två olika skolornas upptagningsområde etc. Vi kommer inte heller gå in på skolornas egna dokument om värdegrund utan det som för denna undersökning och arbete är intressant för oss är hur eleverna uppfattar sina livskunskapslektioner, skillnader och likheter mellan klassernas svar. Vi kommer att i fortsättningen benämna skolorna som skola X och skola Y. Skola X arbetar med SET och skola Y arbetar med EQ.
7.2 Sammanfattning av undersökningsresultat
För att eleverna skulle komma igång med enkätundersökningen valde vi att börja med att ställa frågor om de är pojke eller flicka och hur gamla de är. På skola X deltar 10 pojkar och 14 flickor. Skola X deltar med 24 elever sammanlagt. På skola Y är det också 10 pojkar men bara 8 flickor. På skola Y är det därför 18 elever som deltar. På båda skolorna är alla elever mellan 8-9 år gamla. Frågan om kön är endast tänkt som en mjukstart för att låta dem komma igång och kommer inte ha fortsatt betydelse för undersökningen.
7.2.1 Allmänt om Livskunskap
Det råder delade meningar om hur många tillfällen i veckan klassen har sin livskunskap. På Skola X svarar 13 att livskunskap ligger som ett lektionstillfälle i veckan och 4 elever svarar att livskunskap sker vid 2 tillfällen. Det är 7 som säger att de har det lite då och då.
På skola Y är det 3 elever svarar att tillfället är en gång i veckan, samtidigt som 3 motsätter sig och säger att det sker lite då och då. I klass Y är det däremot 12 stycken som antingen inte vet eller passar på frågan.
Är livskunskap ett roligt ämne? Om vi ser till X så har 12 svarat ja och endast 1 har svarat nej. Resten har valt att fylla i svarsalternativet ”Det beror på vad vi gör”. Det sistnämnda håller även 11 elever på skola Y med om. Här är det endast 4 som svarat JA, 1 elev har svarat NEJ medan 2 elever har valt att passa på frågan helt.
Ett begrepp som finns i båda modellerna är KÖRA. KÖRA är ett begrepp som programmen menar är en röd tråd och därför bör repeteras kontinuerligt tills eleverna har lärt sig begreppet. Det handlar om hur man ska förhålla sig vid samtal, oavsett om man är mottagare eller den som pratar. K står för kroppshållning. Ö är att man ska ha ögonkontakt, R står för röstläge så att man tänker på att använda rätt röst vid rätt tillfälle så att mottagaren inte missuppfattar, och slutligen A står för att eleverna ska Använda rätt ord.
Vid frågan om eleverna vet vad varje enskild bokstav står för svarar endast 2 elever på skola X att de inte vet vad det betyder. Resterande 22 elever vet innebörden. I den andra klassen var det endast 12 som visste bokstävernas betydelse medan 6 stycken valde att svara NEJ.
Även begreppet PASS är återkommande och ett av nyckelorden i metoderna. Vi valde därför att fråga eleverna om detta. Begreppet PASS innebär att eleverna inte behöver svara om de blir tillfrågade. Detta är viktigt eftersom elever som inte vill svara ändå har möjligheten att få säga PASS, på så sätt har eleverna deltagit. Att passa behöver därför inte betyda att eleven inte kan svara på frågan utan att eleven snarare aktivt väljer att avstå. På skola X svarade alla utom 1 elev JA på frågan. På skola Y svarade alla 18 elever att de visste vad PASS betyder. Eftersom PASS är något som eleverna kan svara under varje lektionstillfälle så ville vi också veta hur många av eleverna som använt sig av att säga PASS. Det visade sig att på skola X så hade 16 elever använt sig av att PASSA medan 8 aldrig hade gjort det. På skola Y svarade 14 att de använt sig av det medan bara 4 svarade NEJ.
7.2.2 Värderingsfrågor
Livskunskap handlar mycket om att hjälpa eleverna att hantera sina känslor när de blir arga. Men hur agerar egentligen eleverna i undersökningen när de blir arga? Eleverna fick välja mellan fem olika svarsalternativ vilka vi ansåg skulle vara konkreta för barnen.
Svarsalternativen var följande: a. Går därifrån
b. Försöker lugna ner mig
c. Letar upp en vuxen och ber om hjälp d. Går och leker med någon annan e. Vet inte
I klass X har 10 elever svarat alternativ a, de går därifrån. 4 elever valde b, att de försöker lugna ner sig. 6 elever försöker gå ifrån och leka med någon annan medan endast 1 elev väljer att leta upp en vuxen. 3 elever har valt att svara e, vet inte.
På skola Y är det 8 elever som väljer att gå därifrån medan 5 elever först försöker lugna ner sig. Här är det 2 elever som ber om hjälp till skillnad från skola X där endast 1 elev valde att gå till en vuxen. 2 elever leker med någon annan istället och endast 1 elev har valt att svara att de inte vet.
7.2.3 Lugna-ner-dig-teknik
I de båda metoderna finns det något som kallas för lugna-ner-dig-teknik. Det handlar om att hjälpa eleverna att hitta en teknik som fungerar för just dem när de blir arga/upprörda/ledsna osv. Tekniken är individuell och det finns ingen given teknik som fungerar bättre än någon annan. Det viktiga är att det fungerar för den enskilda eleven då denne känner sig i behov av tekniken som redskap för att klara sig ur en uppkommen situation. Den första frågan om denna blev därför om eleverna hade någon teknik. på skola X svarade alla utom 2 att de hade en lugna-ner-sig-teknik. 1 av de 2 eleverna valde att passa på frågan vilket inte svarar på om eleven har en teknik eller ej.
På skola Y är det 10 av eleverna som har en teknik medan 4 svarar NEJ och lika många väljer att avstå med ett svar. 12 på skola X hävdar att deras teknik fungerar. 9 svarar att den
fungerar ibland. 2 elever svarar nej och 1 elev har valt att svara pass. På Skola Y svarar 7 att den fungerar. Lika många svarar att den fungerar ibland. 3 elever väljer att passa på frågan och 1 elev svarar nej.
7.2.4 Stärker livskunskap klassens sammanhållning?
Det är många som hävdar att livskunskapen är till för att skapa god stämning för en klass. I fokus ligger många gånger elevernas förmåga till förståelse för andra, det vi kallar empati. Vi ville därför ha med en fråga som berör huruvida eleverna tror att livskunskap kan vara med och bidra till att klassen fungerar bättre tillsammans. Vad vi menar med fungerar bättre är hur eleverna uppfattar att alla behandlas med lika värde och respekt. Vi frågade därför eleverna om de tror ”att livskunskap kan hjälpa dig och dina kamrater att fungera bättre tillsammans?” Svarsalternativen blev följande:
a. JA, vi bråkar mindre sen vi började med livskunskap. b. NEJ, det är ingen skillnad
c. Ibland tänker jag på det vi lär oss på livskunskapen men ibland är det ändå svårt när man blir arg/ledsen.
d. PASS
Majoriteten på skola X, d.v.s. 17 valde alternativ a. 5 elever svarade c och 2 elever svarade antingen b eller pass.
På den andra skolan var det däremot endast 1 elev som svarade ja på frågan, alternativ a. Majoriteten på Y svarade pass d.v.s. 10. 3 skrev b som alternativ och 4 fyllde i alternativet c.
7.2.5 Ansvar
Eftersom värdegrunden inte bara handlar om att värna om andra människor utan också om miljön vi befinner oss i så har vi plockat fram en fråga som rör nedskräpning på skolgården för att se om eleverna tar ansvar. Även om det finns många soptunnor utställda på en skolgård innebär inte det alltid att skräpet garanterat hamnar rätt. Här fick eleverna välja mellan att låta det ligga kvar på marken, plocka upp det, be sin kamrat plocka upp det eller att svara pass på frågan om vad man gör när man ser skräp på skolgården. Ingen av eleverna i de två klasserna svarade att man bad en kompis ta upp det. I båda klasserna svarade 7 elever att de låter
skräpet ligga kvar. I klass X är det 11 som plockar upp det och 6 har valt att passa. I den andra klassen valde endast 3 elever att passa medan resterande 8 väljer att plocka upp skräpet även här.
7.2.6 Värderingsfrågor om Livskunskap och inflytande
Till följande frågor har vi valt att sammanställa svaren i tabellform då vi tror att det är lättare för läsaren att läsa ut och hänga med.
Eleverna fick uppskatta hur bra de tycker att livskunskap är. Skalan går från 1-10 där 10 är det roligaste och 1 motsvarar det tråkigaste. I nedanstående tabell redogörs hur många i varje klass som valt de olika siffrorna på skalan. Vi fick fram följande svar:
skala SKOLA X SKOLA Y 1 3 2 1 3 1 1 4 2 5 4 5 6 2 1 7 1 2 8 2 0 9 2 1 10 10 2
Om man ser till svaren för skola X så går det att utläsa att
majoriteten har valt att lägga sig på skalan mellan 6-10 medan på skola Y är det jämnare fördelat mellan 1-10.
7.2.7 Livskunskap på schemat
Då vi som tidigare nämnt känner lärarna väl så vet vi också hur ofta klasserna har sin livskunskap. På skola X sker det vid ett tillfälle i veckan som är schemalagt, men om det händer något under veckan som är förknippat med det eleverna lär sig på livskunskapen, d.v.s SET så lägger lärarna också stor vikt vid detta och låter det ta sin tid från andra lektioner. Detta för att eleverna ska få ett sammanhang och kunna koppla det till SET. Många av eleverna har klart för sig att SET är schemalagt en gång i veckan men eftersom en stor del
trots allt har svarat ”lite då och då” så tolkar vi detta som att eleverna då räknar in dessa tillfällen som läraren trots att de har ett annat ämne, faktiskt stannar upp och pratar om SET. 4 av eleverna har dessutom svarat att livskunskap sker 2 gånger i veckan.
När vi kommer till skola Y så visar sammanställningen att eleverna inte riktigt vet när livskunskap sker. Det är 12 som har svarat vet ej/pass. De andra som svaren är utspridda på resterande tre alternativ vilket vi vill tolka som att livskunskap som ämne inte är lika etablerat på denna skola om man jämför med skola X. Detta kan bero på många saker men vi tänker också att första steget i ett program bör vara att det finns en röd tråd och då är det viktigt att eleverna är medvetna om helheten och att de ser EQ som ämne.
Om vi fortsätter att se på skola Y så visar det sig att 11 har svarat att livskunskap är roligt beroende på vad man gör. Detta kan i sin tur ha att göra med att eleverna inte ser den röda tråden eller anser att livskunskap sker kontinuerligt vilket den bör. Det kan också bero på att eleverna inte kan sätta det i relation till andra ämnen utan att det handlar om små grejer som man gör på en lektion och inte för att det är ett ämne i sig man jobbar utifrån. På skola X har hälften svarat att de tycker att det är kul och 11 har svarat att det beror lite på vad man gör.
7.2.8 Begreppen inom livskunskap
KÖRA – endast 2 elever svarade nej på frågan om de visste vad begreppet stod för.
Resterande 22 elever på skola X svarade att de vet vad begreppet innebär. På skola Y är det 6 som inte visste vad det betyder. I programmen för de båda klasserna är KÖRA något som förespråkas ska återkomma som en röd tråd i arbetet med värdegrunden. Därför tänker vi oss att detta kan ses som att lärarna inte lyckas förankra vad livskunskap innebär eftersom KÖRA är en av grunderna. Det handlar inte om kunskap utan om förståelse för hela ämnet. KÖRA representerar ju hur en god medmänniska ska vara i ett samtal med en annan. Därför tycker vi också att det är viktigt att alla vet vad det betyder eftersom det ligger som en byggsten för att sedan få helheten av ämnet livskunskap oavsett vilken metod som används. Även här har pedagogerna lyckats bättre på skola X med att förankra livskunskapen som ämne.
PASS- När det gäller att säga PASS som är ett viktigt redskap inom både EQ och SET så visar sammanställningen att 23 elever på skola X vet vad det är och det är endast 1 elev som
svarar nej på frågan. På skola Y svarade alla elever ja. Mer än hälften i båda klasserna hade använt sig av PASS.
7.2.9 Konflikter
Det alternativ som majoriteten av eleverna i båda klasserna valt är att gå ifrån när man blir arg. Vi kommer att återkomma till denna fråga i samband med att vi presenterar intervjuerna. Men det som går att utlösa som rör elevernas val är att det sammanlagt i de båda klasserna endast är 3 som tar hjälp av en vuxen när man blir arg. Detta är mycket positivt om det är så att eleverna har en vilja att försöka lösa konflikter/problem själva i första hand. Detta är något för pedagogerna att jobba vidare på i sitt tänk kring livskunskap.
7.2.10 Sammanhållning
När det gäller hur livskunskap påverkar klassen så i jämförelse mellan klassernas svar är det stora skillnader. Detta i sin tur kan ha att göra med som nämnts tidigare att livskunskap fått större utrymme på skola X. På skola X svarar nämligen 17 elever att det har blivit bättre och 5 svarar att de brukar tänka på livskunskapen men ibland kan det ändå vara svårt att förhålla sig när känslorna tar över. Vi väljer att tolka dessa 5 som något positivt då de inte svarat Nej på frågan. På skola Y är det däremot endast 1 elev som svarat ja. De flesta svarade pass.
Eftersom det trots detta endast är 3 elever som sagt att det inte är någon skillnad så vill vi tro att även detta har att göra med att eleverna inte har en ordentlig uppfattning om livskunskap som ämne. Att passa i en sådan fråga kan bero på att de faktiskt inte vet. Svaren visar att elever i klass X har en tydligare bild av livskunskap som ämne.
7.3 Sammanställning av intervju
Vi kommer här att redogöra för det som framkom i intervjuerna och som vi finner intressant i förhållande till undersökningen. Vi har valt ut delar som stärker elevernas svar på enkäten och som kan hjälpa oss senare i vår slutsats. Därför kommer vi inte att redogöra för alla frågor i intervjuerna utan plocka det vi anser vara väsentligt för att få detta arbetet att få ett djup. Vi valde slumpmässigt ut 6 elever från varje klass och vi kommer också att slumpmässigt att redogöra för några av deras svar.
7.3.1 Skola X
Eleverna som blev intervjuade håller alla med om att livskunskap är bra av olika anledningar. Den anledning som alla nämner är att de nu bråkar mindre och att SET hjälper dem att lösa problem. Vidare när eleverna blir tillfrågade om vad de menar med problem så nämner hälften att det funnits problem bland tjejerna i klassen. Förra året när klassen inte använde sig av SET så bråkade tjejerna nästan varje dag. Men nu när de börjat med SET så märker de stor skillnad i jämförelse med förra året. Skillnaden menar eleverna ligger i att de nu pratar ut om det uppstår något problem, och de pratar om sina känslor och hur det känns. Tillsammans pratar de också om olika lösningar och varför det är så viktigt att lösa en konflikt.
”Jag bråkade mer innan. Nu bråkar jag mindre när jag har min teknik.”
Alla de tillfrågade har en lugna-ner-sig-teknik och alla håller med om att det är bra. En av de tillfrågade nämner att denne förr kunde vara arg eller ledsen en hel dag för att eleven i fråga inte visste hur han/hon skulle hantera en uppkommen situation. Idag är det annorlunda för nu har eleven sin lugna-ner-sig-teknik. Att den fungerar bekräftar också klasskompisen då denne nämner i sin intervju att eleven sett han/hon använda sig av sin teknik vid ett bråk.
När det gäller de olika teknikerna håller några med om att det ibland kan vara svårt att tänka på att använda sig av den, det beror liksom på vad det handlar om. Men de håller alla med om att det har underlättat och deras mål är att hitta fler tekniker som fungerar. Trots att alla har en teknik är det inte alla som använder sig av den då de menar att de inte brukar hamna i bråk. En elev nämner att de ger varandra tips under SET lektionen och sedan så plockar man det som verkar bra för en själv.
De intervjuade blir också tillfrågade om de tycker att de får bestämma mycket i skolan. Alla utom en tvekar men efter att ha pratat lite om vad det innebär att få bestämma så håller denna elev också med om att de faktiskt har en del att säga till om, bl.a. på klassrådet. Två elever tycker att det ändå är bra att det är lärarna som bestämmer mest, det känns tryggt. Vidare menar dessa elever att de ändå kan vara med och påverka eftersom de får lov att räcka upp handen och uttrycka hur de känner och vad de vill om de skulle önska.
” Man pratar om känslor, man pratar om hur alla är lika”. Det har förändrats för vi har pratat om att de som har bråkat ska lösa problemet utan någons hjälp. Man ska inte kalla på andra kompisar för då blir det bara större. ”
”jag tycker att det är bra att man får säga sina känslor och problemlösaren…Man lär sig mycket och man lär känna varandra och så bråkar man mindre för man vet hur andra känner.”
”Man slutar å bråka, man känner sig äldre…Jag börjar säga ifrån mer”
Dessa tre citat visar att livskunskap har en betydande roll för eleverna. Det första citatet sammanfattar värdegrundens tankar, att alla är lika värda. Citaten ovan visar också att livskunskap i form av SET hjälper eleverna att strukturera sin vardag så att de får det bättre tillsammans. De två sista citaten visar att eleverna bråkade mer innan men upplever att de själva kan hantera känslorna och på så vis inte hamna i bråk i lika stor utsträckning som innan tack vare sina tekniker. I alla samtal framgår det tydligt att eleverna tycker att livskunskap är bra och att de kan använda det i sin vardag. Enligt tre elever så bidrar även livskunskap till att det är mindre snack på lektionerna. En elev nämner också att eleven upplever att klassen är mer rädd om sina saker, de har pratat om värdet och att vara rädd om sakerna som finns i skolan. Och eleven tror att det är lättare att vara rädd om sina saker om man förstår att någon annan tycker om det. I alla intervjuerna framgår det tydligt att de vet vad livskunskap är, att de har koll på att det är schemalagt och att ämnet syftar till att de ska ha det bättre med varandra.
7.3.2 Skola Y
Majoriteten av dem som intervjuas på skola Y ser inte meningen med EQ, de har svårt att se sammanhanget och hur EQ kan appliceras i det vardagliga livet. En elev nämner också att det skulle kvitta om man tog bort ämnet. Senare säger samma elev att de har det bra med varandra vilken kan vara anledningen till att eleven inte tror att EQ gör skillnad. När eleverna blir tillfrågade om vad EQ innebär så svarar en elev att det är när man leker lekar. En annan elev menar dessutom att det är tråkigt för att man pratar om känslor vilket eleven anser inte behövs. Eleven uttrycker också att det enda som sker på EQ-lektioner är att de bara pratar. Efter en bit in på intervjun så minns en elev att i EQ ingår även stoppljuset. Eleven berättar vidare om hur stoppljuset fungerar vilket däremot inte betyder att det är något som läraren aktivt pratar om. Eleven nämner däremot inte om stoppljuset är bra eller dåligt. När det
kommer till elevernas lugna-ner-sig-teknik så svarar de flesta att det bara är att gå därifrån. Utöver detta är det ingen elev som säger något mer om någon teknik.
När det gäller bråk svarar majoriteten att de tillkallar en vuxen, direkt eller efter rasten. På frågan om de inte brukar lösa problemet som uppstått själva, svarar en elev att det händer men det brukar inte hjälpa. En annan elev nämner att det var ett stort bråk i förra veckan och där sa man till sin fröken som i sin tur pratade med eleven. Det är ingen som uttrycker att de själva tar tag och löser problemen utan läraren tar tag i det åt dem. I dessa intervjuer framgår inte om eleverna som är inblandade i bråk diskuterar och pratar om problemet som uppstått. Vi vet därför inte om de pratar om olika lösningar och varför det är viktigt att lösa konflikter. Av dessa intervjuer får vi upplevelsen att det är en klass med sammanhållning. På frågan vad som är sämst i klassen har de flesta svårt att hitta något dåligt. Majoriteten vill inte ändra på någonting.
Det är ingen av eleverna som nämner att de använder sig av metoder plockade från EQ-modellen, inte heller är det någon som uttrycker en önskan att lära sig mer om den. Detta kan i sin tur ha att göra med att de inte ser poängen med EQ.
8. Diskussion och slutsats
Vårt arbete syftar till att se hur två tredjeklasser använder sig av sitt värdegrundsarbete. Vi har tidigare presenterat svaren för undersökningen och intervjuerna. Vi kommer att fortsätta benämna skolorna som X och Y i denna diskussion. Vi kommer också att belysa hur Lgr 11 synliggörs i värdegrundsarbetet i respektive klass. Diskussionen kommer även att belysa skillnaderna respektive likheterna mellan de två klasserna. För att klargöra för arbetets mål så kommer återigen vår frågeställning som lyder:
• Hur genomförs värdegrundsarbetet?
• Hur uppfattas elevernas värdegrundsarbete?
Det finns både likheter och skillnader mellan de två klasserna. Men oavsett så jobbar lärarna utifrån samma läroplan. Det finns det många färdiggjorda metoder i form av program. Skola X och Y har båda valt att använda sig av programmen EQ och SET. De två programmen grundar sig på samma värderingar förenliga med de som finns i Lgr 11. Det handlar om att låta barnen komma närmare sina egna känslor och få insikt om dessa, känna empati och få förståelse för allas lika värde. Programmen utmärker sig av att de båda har en röd tråd som förväntas att följas för att skapa en process som är målstyrd. Än så länge finns det inte några skillnader. Men det som sedan händer är att trots att programmen har värdegrunden som utgångspunkt så ter det sig så att eleverna i de två klasserna tar till sig livskunskap på olika sätt. Det är här skillnaden ligger. De har samma grundtankar men ändå olika utfall i
undersökning och i intervju. Vad detta beror på kommer vi däremot inte att diskutera utan det som är relevant för detta arbete är att diskutera och belysa skillnader och likheter och hur värdegrunden synliggörs i elevernas tankar.
Det är tydligt att eleverna på skola X ser livskunskap som ett ämne med tydlig struktur. De flesta har klart för sig vad ämnet syftar till och eleverna svarar utan att tveka att det är till för deras skull, för att få det bättre tillsammans. De uttrycker också att det blivit bättre sen de började med ämnet. Läraren har lyckats synliggöra syftet med värdegrundsarbetet och
eleverna har tagit det till sig. Inledningen i läroplanen säger också att skolans ansvar är att få eleverna att delta aktivt i ett demokratiskt samhälle som genomsyras av allas lika värde. Den stora skillnaden som vi ser det ligger i att klass X har livskunskap schemalagt en gång i veckan och läraren låter det ta utrymme från de andra lektionerna när behov finns. Trots att läraren kan uppleva en händelse som bagatellartad låter hon händelsen ta plats. Genom att koppla händelser till SET, oavsett när de uppstår, lär sig eleverna i denna klass att använda sig av de redskap de har fått genom SET- metoden. De kan koppla teorin till praktiska händelser och på så vis synliggörs lärarens värdegrundsarbete på elevernas nivå.
I klass Y däremot så finns livskunskap inte på schemat och lektion i EQ sker lite då och då, hela poängen med en metod som förespråkar kontinuitet för att etablera sina grundtankar faller därför. I denna klass har inte EQ som metod fått lika stort utrymme vilket också resulterar i att eleverna verkar ha svårt att koppla det till konkreta händelser. Eleverna i klass Y har tidigare haft en annan lärare så det vore ett ypperligt tillfälle att förankra ämnet på nya schemat i samband med att hon tog emot klassen efter sommaren. Tidigare lärare verkar inte ha lagt stor vikt vid värdegrundsarbetet då eleverna inte kan se sambandet mellan praktik och teori av EQ. Oavsett om detta beror på att klassen redan har en fin sammanhållning så är det ändå viktigt att följa upp värdegrundsarbetet i förebyggande syfte för framtiden. Vi tror inte att man kan ha för mycket värdegrundsarbete utan ju mer desto bättre för eleverna. Vi tänker oss också att eleverna har mycket att lära om de tränas i att diskutera och samtala. Finns det utrymme för detta i elevernas vardag så kan detta uppmuntra eleverna i det demokratiska uppdraget. En elev uttrycker under sin intervju att det skulle kvitta om man tog bort ämnet. Lgr 11 nämner i inledningen om att skolan vilar på demokratins grund. Genom att låta eleverna samtala om konflikter som uppstår eller uteblir så utvecklas också elevernas sociala och emotionella kompetens. Eleverna får en större förståelse för andra om det sker ett utbyte av tankar. För hur ska en elev annars lära sig om förståelse om de inte får öva sig på
varandra?
Problemet med värdegrunden enligt Modigh och Zackari som vi nämner på sidan 8, är att det inte finns några konkreta mål för hur arbetet ska utövas, det är mycket diffust och det tar tid för ett arbetslag och en pedagog att jobba fram något bra. På respektive skola finns det som nämnt redan metoder men det betyder inte att värdegrundsarbetet är fulländat. Det som
däremot är viktigt är att eleverna kan relatera och förstå utifrån sitt perspektiv. På så vis är det också enklare att jobba med värdegrunden. Eleverna i klass X tycker dessutom att det är roligt när de ser positiv förändring på sammanhållningen. Det som eleverna däremot lätt halkar in på i alla intervjuerna är att de kopplar livskunskap till konflikthantering. Givetvis handlar ämnet om så mycket mer än konflikthantering men för att få en bra grund i
värdegrundsarbetet krävs det också att eleverna har en förståelse för sig själva och varandra. Dessutom är det eleverna själva som uttryckt att SET är bra eftersom de nu bråkar mindre. Detta är hur eleverna uttrycker sig och det är viktigt att belysa, för demokrati handlar också om att respektera andra. Att lösa konflikter anser vi därför ingår i det pedagogiska arbetet för demokrati. Modigh och Zackari menar att för att utveckla ett demokratiskt förhållningssätt hos eleven så krävs det också att eleverna får uppleva, konfrontera och samtala om
värderingar. Detta införlivas när eleverna diskuterar sina problem. Dessutom så tror vi att förutsättningen för att lära är att alla elever mår bra, då är det också av stor betydelse att se till så att konflikter blir lösta.
8.1 Uppfyller klasserna det som står i Lgr11?
Vi har tidigare nämnt fem mål ur styrdokumenten. Målen är alla kopplade direkt till
värdegrunden och det är konkreta mål om vad eleven bör kunna. De fem punkterna förenklat behandlar bl.a. mänskliga rättigheter och grundläggande värderingar, respekten för andra människors egenvärde, medverkan till att hjälpa andra och inte kränka, förståelse för andra och en vilja att handla efter det bästa, samt visa respekt för sin närmiljö. Nedan delar vi in de fem punkterna för att lättare få en överblick och kunna jämföra våra undersökningsklasser.
8.2 Mänskliga rättigheter och grundläggande värderingar och
empati
Om vi ser till intervjuerna så tänker vi oss att skola X jobbar med dessa mål genom sin metod SET. Några uttrycker allas lika värde och att de jobbar med SET för att respektera varandras åsikter. De tar också hänsyn till personliga erfarenheter när de jobbar med empati. Klass X pratar och diskuterar ständigt om det som sker i barnens vardag vilket är en förutsättning för demokrati.
Klassen på skola Y har vi däremot svårare att se och utvärdera om metoden EQ jobbar mot detta mål. Eleverna uttrycker att de har EQ lite då och då och eleverna är inte riktigt överens om vad lektionspassen innehåller. Eftersom det inte är förankrat hos eleverna så anser vi därför att de kan tydliggöra sitt arbete ytterliggare. Det är ingen som nämner i någon av intervjuerna att alla människor är lika mycket värda. Någon ifrågasätter också vad det ska vara bra till att prata om känslor. Ja, de pratar om känslor men om eleverna inte förstår varför så är det svårt att ha ett strävande mål.
8.3 Respekt för andra människor
Eleverna blev tillfrågade om deras metod bidragit till bättre sammanhållning i klassen. Majoriteten av eleverna i klass X svarade ja, att de bråkar mindre nu. De kan se ett samband med SET vilket vi tycker är förenligt med att säga att de respekterar varandra. Elever
uttrycker i intervju att de genom SET lär känna varandra bättre och på så vis kan lära sig att alla är olika men att alla ändå ska respekteras.
I klass Y är det inte lika tydligt om läraren jobbar med detta som mål. Det tydliggörs
åtminstone inte om vi ser till hur eleverna uppfattar sin metod. Om det uppstår bråk eller tjafs så går de flesta elever därifrån. Detta kan å andra sidan ses som en respekt mot den andre. Men, det väsentliga är att det inte framgår tydligt i vare sig intervju eller undersökning om detta mål synliggörs för eleverna.
8.4 Ansvar för närmiljön
Eleverna blev tillfrågade om de slänger skräp som ligger på skolgården. Det är mer än hälften av dem som svarat antingen ja eller nej som väljer att plocka upp det på båda skolorna. Det är däremot en del av eleverna som valt att passa helt på frågan. Med detta som facit tolkar vi det som att eleverna är medvetna om att skräp bör ligga i papperskorgen, sedan handlar det givetvis om ett ställningstagande från deras sida. Ska en elev slänga någon annans skräp? Även om det är några som valt att säga nej på frågan så vill vi se det som positivt att mer än hälften faktiskt tar ett ansvar. Eftersom vi inte har ställt vidare frågor om nedskräpning o.s.v. så är det därför också svårt för oss att veta huruvida detta med ansvar för närmiljön arbetas med inom de två metoderna. Det är åtminstone ett bra utgångsläge och om en lärare lyckas
uppfylla alla de andra målen så är det också lättare att förankra värdet av miljön, att vara rädd om sina saker när eleverna förstår att allt har ett värde, kanske inte för dig men kanske för någon annan. I klass X är det en elev som uttrycker detta under sin intervju. Eleven säger att livskunskap kan hjälpa dem att vara bättre rädd om sina saker. Det är lättare att vara rädd om sina saker om man vet att någon annan tycker om det. De fyra perspektiven - historiska, miljöperspektivet, det internationella och det etiska perspektivet – kan ledsaga eleverna till att gå från det lilla (tex sitt eget närområde) till det stora (världen) i olika
undervisningssituationer.
8.5 Rättigheter och skyldigheter
Under rättigheter och skyldigheter står att demokratiska arbetsformer ska bidra till att eleverna utvecklar en förmåga att ta personligt ansvar. Detta för att kunna delta i
samhällslivet. Sett till undersökning och intervju anser vi att skola X har lyckats bättre än skola Y vad gäller att implementera värdegrundsarbetet som är förankrat i styrdokumenten. Upplevelsen är att eleverna får mer inflytande genom att vardagliga händelser får ta plats. Detta är en del i formandet av en demokratisk medborgare. Det är viktigt att låta detta få ta tid, även om det sedan är svårare att utvärdera detta arbete i förhållande till andra ämnen. Skola Y däremot har inte ännu lyckats förankra syftet med sitt värdegrundsarbete bland eleverna.
8.6 Livskunskap - ett roligt ämne på schemat?
I enkätundersökningen som belyser hur roligt eleverna anser att lektionerna för EQ och SET är fick vi stor skillnad på svar. På en skala mellan 1-10 där 10 motsvarar det roligaste visar det sig att i klass X lägger sig fler än majoriteten på skalan någonstans mellan 8-10. På
motsvarande 8-10 är det däremot endast 3 elever på skola Y. Vi tror att detta också kan ha att göra med att läraren bättre lyckats med att förmedla syftet med ämnet. För att elever ska tycka att ett ämne är roligt tror vi att det behövs mer förankring i vad det går ut på så att eleverna får en förståelse för detta. Eleverna i klass X har lätt att applicera värdegrundsarbetet i sin vardag medan den uteblir nästan helt i klass Y. Detta i sin tur kan ha att göra med att klass Y saknar en röd tråd för värdegrundsarbetet. Det är svårt att se helheten och vad målet är med
undervisningen om eleverna inte förstår sammanhanget. Det verkar inte som att de ser
sambandet, att EQ kan appliceras i deras vardag för att underlätta bl.a. relationer och empati. När det kommer till värdegrundsarbetet är även regeringen medveten om att det inte är något statiskt eller konkret. Det som de däremot säger som är oerhört viktigt för alla inom skolans värld är att värdegrundsarbetet bidrar till att skapa trygghet för elever på en skola. Även om det tar tid att jobba fram en värdegrundsplan så tror vi att i slutändan så vinner alla på det. Att ta till en metod som behandlar en del av vår värdegrund är bra på det sättet att det ligger forskning bakom framtagna program. Ett program har en tydlig struktur och är en process som i slutändan går mot styrda mål, men den största utmaningen är inte att välja rätt program utan snarare att lyckas få med sig eleverna i sitt tänk. Det är eleverna vi ska utveckla och det är därför dem vi måste anpassa oss efter oavsett vilken metod som väljs.
9. Sammanfattning och slutsats
Detta arbete har gett oss kunskaper om skolans värdegrund och precis som vi nämnt inledningsvis i vårt arbete så är begreppet värdegrund diffust. Det som sammanför de olika sätten att tolka synsätten är att värdegrunden även bottnar i människors förhållningssätt till varandra. När vi kan se att eleverna använder sig av kunskapen de får under sina EQ -och SET–lektioner, det är då hela värdegrundsarbetet synliggörs och det blir till ett sammanhang för våra elever. Vår slutsats är att för att en metod ska fungera så krävs det en röd tråd för eleverna. Eleverna ska kunna förstå metodens syfte och mål. Därför är det viktigt att lärarna lägger vikt vid detta, speciellt när en ny metod introduceras. Metoder som EQ och SET hjälper dessutom en klass att strukturera upp arbetet med att forma gruppen. Grunderna är desamma för de två metoderna och ett bra verktyg för läraren att använda sig av i arbetet till att socialisera eleverna till framtida fungerande medlemmar av samhället. Det bygger på empati, mänskliga rättigheter och förståelse för andra människor inklusive sig själv. Det spelar ingen roll vilken metod en lärare väljer utan det viktiga är att få med sig eleverna i värdegrundstänket för ett fortsatt arbete mot samma mål som finns i Lgr 11.
10. Förslag till fortsatt forskning
Slutsatserna som vi kommit fram till i vårt arbete är vår tolkning. Undersökningen är gjord på två skolor med olika förutsättningar och vi är medvetna om att det kan vara skillnader skolor emellan. Det är olika skolor, med olika elever och olika miljöer. Vi menar därför att denna undersökning endast tar hänsyn till de två skolor som vi valt att undersöka. På andra skolor kan andra förutsättningar råda och vilket medför att resultatet skulle kunna se annorlunda ut om man valde att genomföra denna undersökning igen.
Eftersom vi i detta arbete lagt fokus på eleverna så vore det även intressant att göra en liknande undersökning för att se hur pedagogerna tänker kring sitt värdegrundsarbete. Självklart vore det också intressant att se hur skolans skolledning och personal ser på värdegrundsarbetet och hur de motiverar sitt val av metod. Utvärderas skolans
värdegrundsarbete och i så fall hur? Hur stort utrymme värdegrundsarbetet får för olika lärare är också intressant, samt om de har livskunskap som ett schemalagt ämne. Det skrivs mycket om att värdegrundsarbetet tar tid och det ska det få lov att göra, då är det också intressant att se över hur skolan disponerar lärarnas tid.
11. Referenser
Gottman, Johan (1999) EQ för föräldrar : hur du utvecklar känslans intelligens hos ditt barn Stockholm : NoK
Kimber, Birgitta (1999) EQ – livsnödig kompetens. Solna: Ekelunds Förlag AB
Kimber, Birgitta (2005) Lyckas som lärare. Förhållningssätt och ledarskap i klassrummet. Värnamo: Gleerups Utbildning AB
Kimber, Birgitta ( 2009) Att främja barns och ungdomars utveckling av social och emtionell kompetens, Dalby: Prepress Litho Montage AB
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod . Malmö: Gleerups
Nilsson Agneta (2001) Det goda samspelet - går det att lära ut? Sundbyberg: BodoniTryck AB
Zackari Gunilla, Modigh Fredrik (2000) Värdegrundsboken- om samtal för demokrati i skolan, Stockholm: Ab Danagårds Grafiska
Thornberg, Robert (2009) Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare Trost, Jan (2007) Enkätboken Poland: Studentlitteratur
Trost, Jan (2005) Kvalitativa intervjuer, Lund: Studentlitteratur
11.1 Internetadresser
Skolverket
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3 A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2580
Tillgängligt 2011-10-28
Skolverket: Redovisning av regeringensuppdrag Dnr 2009:419 http://www.skolverket.se/2.3894/2.3901/2.4245
Tillgängligt 2011-11-13
Skolverket: Utvärdering av metoder mot mobbning rapport 353 40
http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverk et.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3 D2498
Tillgängligt 2011-11-10
