Att bygga broar

Lärande och samhälle Barn - Unga - Samhälle

Examensarbete i fördjupningsämnet:

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå̊

Att bygga broar

En kvalitativ studie kring arbetet med asylsökande barn i

förskolan

Building bridges

A qualitative study on working with asylum-seeking children in

preschool

Vildana Alagic

Förskollärarexamen: 210 hp Examinator: Jonas Qvarsebo

Förord

Först av allt vill jag tacka alla deltagande i min studie, stort tack för att ni ville ställa upp och delta i min studie. Jag vill rikta ett tack till min underbara familj och mina vänner som har haft tålamod med mig under denna period. Slutligen, vill jag enormt tacka min handledare Hilma Holm, tack för din hjälp, tips och pepp som du har gett mig under denna process.

Malmö, augusti 2017 Vildana Alagic

Sammanfattning

Min studie tar avstamp i det spänningsfält som innebär att i det moderna samhället skall förskolan som institution erbjuda en likvärdig verksamhet för alla barnoavsett språkliga och kulturella skillnader. Syftet med min studie är att genom interkulturellt perspektiv undersöka förskolechefens och förskollärarnas sätt att bemöta asylsökande barn och vårdnadshavare samt hur förskollärarna arbetar med integration och kultur i förskolan. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har gjords med en förskolechef och två förskollärare. Studiens empiriska material har sedan analyserats med hjälp av det interkulturella perspektivet och tidigare forskning inom ämnet.

Studiens resultat visar att bemötande av asylsökande barn och deras föräldrar är ett komplex uppdrag. Bra mottagande beror på personalens förhållningssätt, arbets- och livserfarenheter och organisationen av verksamheten. Trots att det är ett svårt uppdrag som skiljer sig på många olika sätt från de andra uppdrag så är det ingenting som är omöjligt att genomföra.

Studiens resultat pekar även på att trots att det i synnerhet är en segregerad organisatorisk form, får barnen möjlighet till kulturellt utbyte och språkutveckling genom ett genuint samarbete med en integrerad förskola vilket skapar goda förutsättningar för integrering.

Innehållsförteckning:

1. INLEDNING ... 5 1.1. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 6 1.2. DISPOSITION ... 6 2. INNEBÖRDER AV FÖRKOMMANDE BEGREPP ... 7 2.1. ASYLSÖKANDE BARN ... 7 2.2. NYANLÄNDA ... 7 2.3. TAKK ... 8 3. TIDIGARE FORSKNING ... 9 3.2. MOTTAGANDET AV NYANLÄNDA BARN I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN ... 9 3.3. INTEGRERING OCH SEGREGERING ... 10 3.4. SAMVERKAN MED FÖRÄLDRAR ... 11 3.5. KOMMUNIKATION ... 12 3.6. SAMMANFATTNING AV TIDIGARE FORSKNING ... 12 4. TEORI ... 14 4.2. INTERKULTURELLT PERSPEKTIV ... 14 4.3. KOMMUNIKATION ... 15 4.4. INTEGRATION ... 16 4.5. INKLUDERING ... 16 4.6. KULTUR ... 16 4.7. SAMMANFATTNING AV STUDIENS TEORETISKA ANSATS ... 17 5. METOD ... 18 5.2. VAL AV METOD ... 18 5.3. SEMISTRUKTURERADE INTERVJUER ... 18 5.4. URVAL ... 19 5.5. BESKRIVNING AV INFORMANTER ... 19 5.6. GENOMFÖRANDE ... 20 5.7. ANALYSMETOD ... 20 5.8. FORSKNINGSETISKA ASPEKTER ... 21 6. RESULTAT OCH ANALYS ... 23 6.2. BESKRIVNING AV FÖRSKOLAN ... 23 6.3. ORGANISATION AV FÖRSKOLEVERKSAMHETEN ... 24 6.4. KOMMUNIKATION MED BARN ... 26 6.5. KOMMUNIKATION MED FÖRÄLDRAR ... 28 6.6. INTEGRERING ... 30 6.7. MÖTE MED ANDRA KULTURER ... 32 7. AVSLUTANDE DISKUSSION ... 35 7.2. RESULTATDISKUSSION ... 35 7.3. METODDISKUSSION ... 37 7.4. RELEVANS FÖR FÖRSKOLLÄRARYRKET ... 37 7.5. FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 38 8. REFERENSER: ... 39 9. BILAGA 1 ... 41 10. BILAGA 2 ... 42

1. Inledning

Under de senaste decennierna har det uppmärksammats en förändring i den globala migrationen, vilken innebär att den främsta anledningen till att människor emigrerar till andra länder runtom i världen idag är på grund av krig och andra katastrofer. De senaste migrationer har en lång historia bakom sig som blev uppmärksammade både av media och sociala nätverk i hela världen och inte minst i Sverige. Enligt SCB (2017) var antalet asylsökande i Sverige under åren 2010 till 2016 432 740. Den största flyktingtillströmningen beräknades under året 2015 där 162 877 människor sökte asyl i Sverige och av dessa var 18 551 barn i ålder 0 - 6 år (SCB, 2017). Sverige är ett land som människor har invandrat till i många år, och att bemöta en sådan flyktingtillströmning har påverkat hela samhället och inte minst förskolan som institution.

Asylsökande barn har rätt till allmän förskola och en introduktion i samhället (Migrationsverket, 2017A). Den första kontakten med utbildningssystemet blir för många asylsökande barn och vårdnadshavare genom förskolan (Lunneblad, 2013). För alla barn blir förskolan en av platserna där de möter många okända ansikten och ett nytt sätt att uppleva sin barndom och för asylsökande barn innefattar det även ett främmande språk som ska erövras och ett möte med en ny kultur.

Att arbeta med asylsökande barn och deras vårdnadshavare i förskolan är ett område som det inte har forskats mycket om när det gäller globalt (Whitmarsh, 2011) men detta gäller även i Sverige. Däremot finns det forskning kring nyanlända barn vilken främst riktar sig till skolan och inte till förskola (Lunneblad, 2013; Bunar, 2010; Bunar, 2016; Svensson & Eastmond, 2013; Skolinspektion, 2009). Mot bakgrund av ovanstående aspekter, anser jag det finns en ytterst relevans att bidra med denna studie, vilken har som avsikt att bidra med förskollärarnas och förskolechefens uppfattningar om asylsökande barn och deras vårdnadshavare i den svenska förskolan.

1.1. Syfte och frågeställningar

Studiens syfte är att genom interkulturellt perspektiv undersöka förskolechefens och förskollärarnas förhållningssätt till och deras uppfattningar kring arbetet med

asylsökande barn och deras vårdnadshavare. Studien utgår från följande frågeställningar:

• Hur organiserar förskolan mottagandet av asylbarn och deras föräldrar?

• På vilket sätt arbetar förskollärarna och hur kommunicerar de med asylsökande barn och deras föräldrar?

• Vilka uppfattningar har förskollärarna om sitt arbete med att integrera asylsökande barn och deras föräldrar?

1.2. Disposition

I studiens första kapitel redogörs problemområdet samt studiens relevans. Vidare redogörs studiens syfte och frågeställningar. I det andra kapitlet beskrivs några av förkommande begrepp och i tredje kapitlet belyser relevant tidigare forskning. I det fjärde kapitlet redogörs och diskuteras studiens teoretiska utgångspunkt och de centrala begreppen. Uppsatsen femte kapitel behandlar resultat och analys av det insamlade materialet. Analysen baseras på de teoretiska utgångspunkter, begrepp och tidigare forskning som redogjords i kapitel fyra och fem. I studiens sjätte och avslutande kapitel följer en sammanfattande diskussion kring resultat och metod.

2. Innebörder av förkommande begrepp

I detta kapitel följer en beskrivning av förekommande begrepp som har för avsikt att skapa en bättre förståelse för studiens innehåll. För att få en djupare inblick i studiens problemområde följer här en beskrivning av begreppen asylsökande barn, nyanlända barn och TAKK.

2.1. Asylsökande barn

Det finns många olika skäl till att människor söker asyl i Sverige. Enligt Migrationsverket (2017B), är en asylsökande, en som tar sig till Sverige och ansöker om att söka skydd (asyl) här men som ännu inte har fått sin ansökan avgjord (Migrationsverket, 2017B). I och med att Sverige har skrivit på FN:s konvention om barns rättigheter, innebär det att alla barn har samma rättigheter oavsett om de är svenska medborgare, om de bor här tillfälligt eller om de är asylsökande (Migrationsverket, 2017A). Med hänsyn till barns rättigheter utförs särskild prövning av barns asylskäl där utredningen skall anpassas till barnets ålder, mognad och hälsa (Migrationsverket, 2017A). Alla barn från det att de fyllt tre år skall erbjudas en plats i allmän förskola. Det är i den kommunen där barnen bor som ska se till att de får gå i förskolan på samma villkor som andra barn i kommunen (Skolverket, 2008). Förskolan bör ha kunskaper om dessa riktlinjer för att själva kunna skapa en rutin kring hur deras mottagande av asylbarn går till (Ibid). Även om Migrationsverket har huvudansvaret för asylprocessen finns även andra ansvariga myndigheter, såsom kommun, landsting och länsstyrelse (Andersson, Lyrenäs & Sidenhag, 2015).

2.2. Nyanlända

Enligt Migrationsverket (2017B), en nyanländ person är någon som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd för bosättning på grund av flyktingskäl eller andra skyddsskäl. En person är nyanländ under tiden som han eller hon omfattas av lagen om etableringsinsatser, det vill säga två till tre år. Det kan förekomma i litteraturen att asylsökande barn går under begreppet nyanlända vilket inte kommer att ske i denna studie. I kommunen där denna studie utfördes skiljer de på dessa två begreppen. Skillnaden är framförallt, att nyanlända barn har uppehållstillstånd i Sverige medan asylsökande barn bor i Sverige med en ovisshet om framtiden. Deras

socioekonomiska status är ännu lägre än nyanländas eftersom de oftast har ingen permanent boende. I följande kapitel redogörs tidigare forskning.

2.3. TAKK

Eftersom TAKK nämns i mitt resultat väljer jag att förklara det kort redan här. Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) är en metod som används för att förstärka det talande språket och innehåller olika former av teckenkommunikationer (Trygg, 2010). Trygg (2010) skriver att TAKK som stöd används i förskolan i kommunikationen med barn som har olika funktionsnedsättningar och med fördel även med flerspråkiga barn. Enligt Trygg (2010), kan TAKK bidra till en bättre förståelse för innebörden av ordens betydelse genom att förstärka ordet med hjälp av tecken till det talade språket. Stödtecken kan exempelvis vara ”äta”, ”samling”, ”dricka” etc.

3. Tidigare forskning

I följande kapitel presenteras tidigare forskning som finns kring mottagandet av asylbarn och vårdnadshavare. Nationell och internationell forskning i form av artiklar och avhandlingar har sökts i olika internetbaser såsom Malmö högskolans bibliotek Libsearch, Libris, databasen Eric (Ebsco) och SwePub. Sökorden som asylsökande barn och förskolan gav få resultat. För att finna relevant litteratur utökades sökbegreppen till nyanlända barn, migrant barn, förskola*, skola, integration, kultur, mångkultur, föräldrasamverkan och de engelska begreppen asylum seeking children, refugees, migrant child, preschool, kindergarten, school, child, language, parents, integration, interaction och communication. Sökningen visade att det finns relativt många studier om nyanlända, men väldigt få som riktar sig till förskolan. Kapitlets disposition kommer först att beröra mottagandet av nyanlända barn i förskolan och skolan. Vidare beskrivs asylsökandes föräldrasamverkan med förskolan. Slutligen belyses språk och kommunikation.

3.2. Mottagandet av nyanlända barn i förskolan och skolan

Johannes Lunneblad (2013) har i sin studie Tid till att bli svensk: En studie av

mottagandet av nyanlända barn och familjer analyserat förskolepersonalens bemötande

av nyanlända barn och deras föräldrar i förskolan. Lunneblad (2013) utgick ifrån en etnografisk ansats där han under en tvåårsperiod genomförde en fallstudie på två förskolor. Lunneblads resultat visade att förskolor har en utmaning i att utveckla ett mottagande som stödjer nyanlända barn och deras familjer. I och med att förskolan har en betydelsefull del i integrationspolitiken, menar Lunneblad (2013) att med förändrade förutsättningar för integrationspolitiken ökade krav på förskolan. Mottagandet av nyanlända barn och familjer inte hanterades entydigt hos pedagogerna. Han menar att utmaningen blir att organisera mottagande som stödjer nyanlända familjer utan att anta ett bristperspektiv. Resultaten i hans studie visade att bristperspektiv synliggjordes av förskollärares olika sätt att tala om och agera i förhållande till det, det vill säga att nyanländas kulturella bakgrund osynliggjordes och fokus istället riktades mot att konstruera ”svenska” medborgare. Vidare visade resultaten motsatsen till bristperspektivet, det vill säga att förskollärarna stödjs nyanlända genom att både utgå från deras kulturella bakgrund och göra de till en del av det svenska samhället (Ibid).

Resultaten i Lunneblads studie lyfter även “svenskhet" som ligger som norm för verksamheten och svårigheter för föräldrar att anpassa sig till den svenska förskolans rutiner (Ibid).

Nihad Bunar (2015) har i sin studie Det osynliggjorda föräldraskapets nätverk,

länkar och broar – nyanlända föräldrar och den svenska skolan undersökt hur

nyanlända föräldrar ser på mottagandet i skolan. Studien baseras på intervjuer med 26 nyanlända föräldrar i tre kommuner, varav majoriteten utgörs av flyktingar. Studien framhäver betydelsen av släktingar och bekanta som ansågs betydelsefulla både som källor till information men även som ekonomiskt stöd (Ibid). Resultaten i Bunars studie visade att det sociala nätverket var oerhört betydelsefullt för föräldrarna eftersom det prioriteras högre än en bättre boendestandard och bättre integrationsmöjligheter. Segregation och stigmatisering är två faktorer som påverkade integreringen med majoritetsbefolkning (Bunar, 2015). Trots att de intervjuade föräldrarna inte hade bott länge i Sverige var de medvetna om den etniska hierarkin mellan svenskar och invandrare. Resultaten visade att nyanlända föräldrar inte betraktades som självständiga och kompetenta aktörer i relation till skolan (Ibid). Föräldrarna upplevde att lärarna lägger värderingar hos dem. Lärarnas bemötande var oftast präglad med positiv och korrekt ton men avspeglade även misstro, uppläxningar och fördomar vilket försvårade för föräldrarna att ses som aktiva aktörer i barnens skolgång (Ibid).

3.3. Integrering och segregering

Nihad Bunar (2010) i sin studie Nyanlända och lärande: En forskningsöversikt om

nyanlända elever i den svenska skolan synliggör fördelar och nackdelar med

segregerade klasser i skolan. Enligt Bunar (2010) skapade heterogena grupper en viss trygghet hos barnen där de får stöttning i språkutveckling av lärare som är utbildade i svenska som andraspråk. Barnen i hans studie påtalade att de känner sig mer trygga i förberedelseklasser men samtidigt utrycker de en oro för social isolering och utanförskap. Den kritik som framkommit mot förberedelseklasser var att barnen med olika förutsättningar, såsom ålder, samlas i en samma klass, eleverna isoleras fysiskt från resten av skolan och tenderas att hållas kvar där alldeles för länge (Skolinspektionen, 2009). Bunar (2015) menar, för att komma bort från den fysiska segregationen kan eleven direkt placeras i en klass från början eller efter en kort introduktion på en central mottagningsenhet.

Även Malin Svensson och Marita Eastmond (2013) belyser nyanlända barns upplevelse av social marginalisering i relation till svensktalande barn i sin studie: "BETWIXT AND

BETWEEN": Hope and the meaning of school for asylum-seeking children in Sweden.

Studiens syfte var att undersöka vilka erfarenheter asylsökande barn har i svenskskolan. Studien utgick från en etnografisk ansats där tretton barn i åldern 6–16 har intervjuats. Resultaten i Svenssons och Eastmonds studie visar att barnen upplever en social marginalisering i relation till svensktalande kompisar, där den svåra socioekonomiska statusen sätter sin prägel över deras sociala gemenskap med svensktalande barn.

Liksom Bunar (2010) visar även Svensson och Eastmonds (2013) studie att förberedelseklasser förstärkte marginaliseringen bland barnen och att några barn upplevde en önskan av att vara tillsammans med andra barn i de ordinarie klasserna. Nyanlända elever upplevde marginalisering både genom att avskiljas organisatoriskt och rumsligt men också genom att de upplevde ett kallt bemötande från andra elever (Skolinspektionen, 2009). En elev skriver att: ”Jag trivs mycket bra på den här skolan. Allt jag saknar är kompisar” (Ibid). Även om barnen dagligen stöter på dessa svårigheter betraktar de det som betydelsefullt att tillbringa tid i den svenska skolan och som Svensson och Eastmond (2013) uttrycker får barnen en möjlighet att utvecklas som kan gynna dem, oavsett var de befinner sig i framtiden. Resultaten i Svenssons och Eastmonds studie betonar betydelse av dagliga rutiner. I saknaden av det svenska språket kan tydliga rutiner skapa en känsla av trygghet hos barnen. Ändrade rutiner resulterade i osäkra barn eftersom rutiner motverkar bristen på förutsägbarhet i deras liv (Ibid).

3.4. Samverkan med föräldrar

Judy Whitmarsh (2011) i sin studie: Othered Voices: Asylum-Seeking Mothers and

Early Years Education undersöker hur asylsökande mammor från Afghanistan, Iran,

Marocko och Somalia upplever förskolan i Storbritannien. Studien baseras på tre timmars intervju med sex asylsökande mammor. Resultaten visade en ständig kamp att hitta en kulturell identitet där den nya kulturen ställs i kontrast med önskan att behålla det egna kulturarvet.

Vissa mammor upplevde svårigheter att föra kulturen vidare till sina barn som inte pratar sitt hemspråk hemma. Barn tog avstånd från familjens kultur då den kopplas som orsak till den marginaliserade statusen dessa familjer har (Whitmarsh, 2011). Vidare skriver Whitmarsh (2011) om deras första möten med förskolan,

mammorna kände sig välkomna men samtidigt oroliga över att lämna sina barn där ingen kunde förstå eller trösta dem på deras hemspråk. De upplevde även orättvisa då alla barn inte hade samma tillgång till personal som talade deras modersmål. Resultaten visar att mammorna uttryckte en vilja av att endast ha vit infödd personal, i detta fall bara personal som är födda i England. Detta motiverades av att barnen ska ha bästa möjlighet att lära sig språket. Whitmarsh (2011) problematiserade sedan huruvida intervjuade mammor har fördomar mot lärarna med invandrarbakgrund. Barnens autonomi visade sig inte ha någon stor betydelse för mammorna då barn i deras kultur ska lyda sina föräldrar till dess har fyllt arton år. Barnens autonomi skapade ytterligare kulturkrock när föräldrarna upplevde att deras uppfostringsmetoder skiljde sig åt i det landet där asylen söks. Detta upplevde mammorna som ytterst problematiskt.

3.5. Kommunikation

Ellinor Skaremyrs studie (2014) Nyanlända barns deltagande i språkliga miljöer har syftet att bidra med kunskap om nyanlända barns deltagande i språkliga händelser i förskolan samt vilka kommunikativa redskap de praktiserade. Detta gjorde hon genom observationer av barns kommunikation under fem månaders tid. Studien är uppdelad i två perioder. Resultat i första delen visade att barnen praktiserade och kombinerade olika redskap för att få inflytande och vara delaktiga i interaktionen med andra barn i förskolan (Ibid). Kommunikativa verktyg såsom kroppen, rösten användes för att underlätta deltagandet. Resultat av den andra delen i studien visar en utveckling av svenskspråkiga förmågor där metakommunikation praktiserades. Svenska språkets handlingsutrymme användes för att få mer inflytande i förskolan (Ibid).

3.6. Sammanfattning av tidigare forskning

Endast en av de sex studier som presenterats behandlar både förskolan och asylsökande barn vilket belyser behovet av föreliggande studie. Resten av studierna behandlar frågor om nyanlända barn i förskolan och skolan. Delar av den forskning som angår skolan anser jag ha betydelsefullt bidrag för min studie eftersom den kan belysa likheter och skillnader i förhållandet till förskolan. Denna studie tar avstamp i det som framstår i tidigare forskning; att förskolan har en betydelsefull roll i integreringen av asylsökande och nyanlända familjer. Sättet att arbeta med integrering skiljer sig åt i förskolor och beror på förskolans organisation men även pedagogernas förhållningssätt. Det framstår att det finns heterogena och homogena avdelningar vilket har både positiva och negativa

följder på integreringen av asylsökande och nyanlända barn samt deras familjer. En god föräldrasamverkan är önskvärd för att samverkan mellan hemmet och förskolan ska fungera. Vidare framstår det att kommunikativa verktyg är många och används för att få inflytande i förskolan. I följande kapitel redogörs studiens teoretiska utgångspunkter.

4. Teori

För att få djupare förståelsen för förskolechefens och förskollärarnas uppfattningar om bemötande av asylsökande barn och deras föräldrar samt hur integrationsarbetet tar sig i uttryck i förskolans verksamhet används det interkulturella perspektivet. För att ytterligare nyansera förståelsen för det insamlade empiriska materialet beskrivs begreppen kommunikation, integration, inkludering och kultur. Det interkulturella perspektivet och de nämnda begreppen kommer att användas som verktyg i studiens analys, genom tolkning och bearbetning av insamlad empiri.

4.2. Interkulturellt perspektiv

Begreppet interkulturell syftar på en interaktionsprocess där ömsesidig kommunikation sker mellan personer från olika kulturella bakgrunder (Lorentz & Bergstedt, 2016). Därutöver kan begreppet interkulturellt antyda en process, ett gränsöverskridande och ömsesidighet som sätter kvalitativa och värdemässiga aspekter på kulturmöte. Fokus ligger på de etiska värdena såsom ömsesidig respekt, tolerans, jämlikhet och social rättvisa (Lahdenperä, 2004). Olika ursprung - gemenskap i Sverige (SOU 1983:57) skriver att för att ömsesidig kommunikation ska ske mellan personer från olika kulturella bakgrunder behövs det först kulturkunskap av sin egen kultur och medvetenhet om de dolda och omedvetna värderingar den innehåller. ”Dessutom bör man förhindra och förebygga uppkomsten av fördomar och negativa attityder, som kan leda till mobbning och diskriminering i sin förlängning” (SOU 1983:57, s. 264). Kulturkunskap av sin egen kultur kan skapa en bättre förståelse för andra människors livsvärden och synliggör hur stereotyper, fördomar, rasism påverkar kommunikation och sociala relationen (Lahdenperä, 2004). Lahdenperä (2004, s. 68) förespråkar:

En mer kosmopolitisk värdegrund där hela mänsklighetens humana värden står mer i fokus än i den "monokulturella" värdegrunden där tolkningen av de centrala värdena kan te sig som en angelägenhet endast för den svenska skoladministrationen.

Ett synliggörande av de egna normer bidrar till kunskap vilket vidare möjliggör en förändring av eventuella maktstrukturer, som i längden kan leda till en verksamhet på lika villkor (Elmeroth, 2014). För att verksamheten ska ske på lika villkor för alla behövs en ömsesidig öppenhet där pedagoger ska vara beredda att lära sig av och om sina elever och elevernas föräldrar, exempelvis om deras bakgrund, kultur och liv i

Sverige och på de sätt möjliggöra en bra föräldrasamverkan (Lahdenperä, 2004). Enligt Lahdenperä (2004) kan föräldrasamverkan i multietniska områden präglas av osäkerhet då pedagoger från sin synvinkel sett kan känna sig osäkra i mötet med föräldrar från andra kulturer och som pratar ett annat språk men där föräldrar sett ur deras synvinkel kan känna sig utanför och ej välkomna i förskolan på grund av språkliga barriärerna. För att vårdnadshavare ska kunna bli en del av verksamheten i förskolan och känna sig välkomna krävs öppenhet, tolerans, intresse och en vilja att lära om deras kulturella bakgrunder (Elmeroth 2014). Lahdenperä (2004) föreslår att föräldrarna bör informeras och involveras i verksamheten på olika sätt såsom att pedagogen tydliggör förskolans uppdrag som i sin tur kan bidra till att skapa en grundförståelse och en större trygghet hos vårdnadshavaren.

4.3. Kommunikation

Edward T. Hall (1998), menar att kultur främst är ett system för att skapa, sända, lagra och bearbeta information. Kommunikationen är basen i detta system. Vidare menar han att oavsett vilken kultur vi lever i förekommer det delar av gemensamma och grundläggande egenskaper.

Även om vi tenderar att tro att språket är det främsta instrumentet för kommunikation, så är den allmänna uppfattningen bland experter i semiotik (teckenlära) att 80–90 % av den information vi erhåller är kommunicerad utan ord samt att denna kommunikation sker omedvetet (Hall, 1998, s. 53).

Interkulturell kommunikation är djupare och mer komplex än tal och skrift där essensen enligt Hall (1998) är att uppnå rätt respons, att bli rätt uppfattad och förstådd. För interkulturell kommunikation krävs det enligt Lahdenperä (2004) kunskap om kommunikation och möte med individer från olika kulturer. Interkulturell kommunikation borde betecknas som Kosmopolitiskt kommunikation eftersom det enligt Lahdenperä (2004, s. 64): ”är viktigt att man som ledare eller lärare kommunicerar på ett sådant sätt att man inte skapar motsättningar mellan olika grupper, eller att man nedvärderar andra människors kulturer eller trosuppfattningar”. Lahdenperä (2004) menar att lärarna borde undvika att visa "vi och dom - attityder" och ge uttryck åt negativa omdömen om kulturer, religioner, länder och folkslag som finns representerade i verksamheten. ”Interkulturell kompetens är förmågan att effektivt kommunicera i interkulturella situationer och att kunna förhålla sig till en mångfald av kulturella kontexter" (Lorentz, 2009).

4.4. Integration

Integrering kan definieras på många olika sätt och det är ett oerhört brett och öppet vilket skapar stora variationen inom tolkning av själva begreppet integrering. För att skapa en bredare nyansering av själva begreppet i denna studie kommer integrering belysas utifrån Bozarslans (2001) tolkning. Hon lägger vikt på ömsesidig samverkansprocess och definierar integrering som:

För mig innebär integration att alla har lika värde och lika valmöjligheter oavsett ursprung, kön, hudfärg, religion, livsuppfattning, funktionshinder etc. Och att samhället anpassar sina resurser till individens behov. Det möjliggör för människor att leva sitt liv på̊ sina villkor (Bozarslan, 2001, s. 20).

Bozarslan (2001) menar att integration innebär att alla människor är lika mycket värda och möjligheter att göra likvärdiga val i livet oavsett kulturell bakgrund. Vidare menar hon att integrering handlar om relation där det är minst två personer som ger och tar utan att någon av dem känner sig som förlorare. Personer i denna relation är enligt Bozarslan (2001) lika men ändå olika. "En ömsesidig integration förutsätter att båda parter vill vara med och att alla får vara med som de är" (Bozarslan, 2001, s. 21).

4.5. Inkludering

Inkludering innebär att särlösningar ska undvikas och istället ha som mål att alla barn ska vara delaktiga både socialt och i sitt lärande (Nilholm, 2012). En förskola som vill arbeta interkulturellt behöver skapa mötesplatser och tillfällen som inkluderar alla barn oavsett etniskt tillhörighet och som samtidigt lyfter olikheter på ett positivt sätt (Lahdenperä, 2004).

4.6. Kultur

Kultur som fenomen kan tolkas utifrån många olika perspektiv, där skillnader enligt Lahdenperä (2004) är synen på tolkning av den sociala verkligheten.

Ingen kultur är enhetlig utan alla kulturer har oräkneliga delkulturer: sociala, geografiska, åldersmässiga, familjemässiga, yrkesmässiga med sina ord och sina sätt att uttrycka sig (Ladberg, 2003, s. 124).

Ladberg (2003) menar att även om människor har samma härkomst kan det ändå finnas skillnader inom samma kulturkrets. Vidare menar Ladberg (2003) att i alla kulturer finns det familjer som har sina egna familjekulturer och eget kommunikationssätt. Det

som vissa människor upplever konstigt och oacceptabelt kan vara normalt för andra, till exempel ämnen som man pratar öppet om i den ena familjen tiger man om i den andra (Ibid). Fokus borde inte vara på vilken kultur som handlar rätt eller fel utan vara mer öppen och se saker och ting ur olika perspektiv för att utveckla bättre förståelse för andra kulturer (Bozarslan, 2001). Lahdenperä (2004) använder en isbergsmetafor för att definiera kulturbegreppet. Hon menar att det finns synliga delar, på toppen av isberget, och osynliga delar under ytan. Den synliga delen utgörs av artefakter, traditioner, tänkande och språk medan den osynliga delen står för normer, värderingar, och kommunikation i form av relationer, känslor samt aspekter som hör ihop med individers personlighet och identitet (Ibid). Det innebär att pedagoger synliggör och reflekterar kring sig själva i relation till alla aspekter av kulturbegreppet (Ibid).

4.7. Sammanfattning av studiens teoretiska ansats

Nedan följer en sammanfattning av de olika trådar vilka redogjorts för i teorikapitel. Det interkulturella perspektivet sätter sin prägel över denna studie eftersom den utgår från de olika kulturernas möten där respekt, tolerans och jämlikhet framhävs samt hur olika kulturer ses på och används i förskolans verksamhet och dess bidrag till integrering. Perspektivet och begreppen fungerar som analytiska verktyg för att kunna analysera och beskriva en mer transparent tolkning av de intervjuade förskollärarna och förskolechefens berättelser och deras upplevelser. I analyskapitlet kommer fokus att läggas på förskolans organisationssätt och arbetet i relation till integrering av asylsökande barn och deras familjer. I följande kapitel kommer studiens metodval och genomförande presenteras.

5. Metod

I detta kapitel redogörs studiens genomförande. Först redovisas de metodval som gjorts, sedan presenteras de genomförda urvalen. Vidare framförs de informanter som deltagit i studien samt en redovisning av hur genomförandet har gått till. Slutligen presenteras en beskrivning av bearbetning och analys av datamaterialet och ett avsnitt kring de forskningsetiska kraven.

5.2. Val av metod

Syftet med studien är att genom interkulturellt perspektiv undersöka förskolechefens och förskollärarnas sätt att bemöta asylsökande barn och deras vårdnadshavare samt hur förskollärarna arbetar med integration och kultur i förskolan. I relation till studiens syfte valdes en kvalitativ metod, vilket enligt Alvehus (2013) innebär att studien närmar sig det specifika fenomen som undersöks istället för att skapa en generell bild av det. Studien baseras på förskollärarnas åsikter, uppfattningar, känslor och erfarenheter vilket hade inflytande på mitt val att använda sig av semistrukturerade intervjuer.

5.3. Semistrukturerade intervjuer

Semistrukturerade intervjuer innebär att intervjuare undersöker attityder och frågor i detalj vilket enligt Denscombe (2016) vanligtvis förknippas med kvalitativ forskning. Innan intervjuerna påbörjades, gjordes en mall med olika frågor som delades in i fyra olika teman. Denscombe (2016) menar att fördelarna med en semistrukturerad intervju är framförallt att den intervjuande kan utveckla sina idéer och tala mer utförligt om de ämnen som framkommer under intervjun. Att använda en intervjubaserad metod har inneburit en stor fördel som medfört möjlighet till att utveckla och diskutera frågor. Samtidigt är det viktigt att vara medveten om att det även finns nackdelar med den valda metoden. De mest uppenbara nackdelarna enligt Larsen (2009) och Denscombe (2016) är att intervjueffekten kan exemplifieras med intervjuarens personliga identitets påverkan på informanter, det vill säga att informanter svarar på ett sätt som intervjuaren förväntar sig att höra. De typer av intervjuer som användes i studien var gruppintervju och av personlig karaktär. På grund av tidsbrist valde informanterna att dela upp intervjuer på ovannämnda sättet. Den första genomförda intervjun var med en förskolechef och några dagar efter genomfördes en gruppintervju med två förskollärare.

5.4. Urval

Urvalet har gjorts utifrån studiens syfte och frågeställningar vilket har inneburit att deltagarurval gjorts utifrån de förskolor som tar emot asylsökande barn. Val av förskolan gjordes genom att ringa till tre kommuner och fråga om förskolor som tar emot asylsökande barn. Det resulterade i två förskolor. Ett informationsbrev (bilaga 1) där respondenter informerades om studiens syfte författades som dessutom innehöll tydlig information om att informanterna när som helst kunde avbryta sitt deltagande i studien utan att beslutet medförde några negativa konsekvenser. Jag gjorde ett subjektivt urval vilket enligt Denscombe (2016) innebär att urvalet gjordes utifrån relevans för det ämne som undersöks och privilegierade kunskap om ämnet. Den valda förskolan utmärkte sig på så sätt att verksamheten är speciellt inriktad på mottagandet av asylsökande barn och deras familjer. Förskolechefen kontaktades både via telefon och mail. För att få en bredare bild av organisering och mottagandet av asylbarn bokades en privat intervju med förskolechefen. I samtalet med förskolechefen framkom att i förskolans arbetsgrupp framstår av endast två anställda. De anställda är två förskollärare och har flera års erfarenhet av att arbeta i mångkulturella barngrupper. Efter kontakten med förskolelärare bokades en gruppintervju med de. Innan intervjuerna ägde rum önskade respondenterna att få en överblick över intervjuns tema samt tänkbara intervjufrågor (bilaga 2), vilket uppfylldes.

5.5. Beskrivning av informanter

Undersökningen har genomförts med två förskolelärare och en förskolechef på en förskola i en mindre kommun i Sverige. Med hänsyn till informanternas integritet används fingerade namn på de intervjuade samt förskolans namn. Förskolan kommer att kallas Jordgubben. De intervjuade är utbildade förskollärare med olika lång tjänstgöring. Den första som intervjuades är förskolechef Cilla. Cilla har arbetat 19 år som förskollärare. Hon började arbeta som förskolechef för omkring ett år sedan och i nuläget studerar hon till rektor. Förutom förskolan Jordgubben är hon ansvarig för fyra förskolor till, tre förskoleklasser och fritidsverksamheten.

På Jordgubben arbetar även Sara och Malin som förutom sin lärarexamen deltar i en vidareutbildning som handlar om interkulturellt synsätt, mångkulturella möten i förskolan och flerspråkiga barngrupper. Tillsammans har de femtio års erfarenhet inom förskolläraryrket samt olika erfarenhet av arbete med nyanlända och asylsökande barn.

Både Sara och Malin har ett gott samarbete med en förskola som bedriver liknande verksamhet.

5.6. Genomförande

Samtliga intervjuer utfördes i tillhörande förskolas lokaler såsom kontor och samtalsrum. Tid och plats för intervjuerna bestämdes efter informanternas önskemål. Alla respondenter blev tillfrågade om godkännande av att intervjun spelas in på telefon eller surfplatta vilket samtliga gav sitt godkännande till. Anledningen till att intervjuerna spelades in var bland annat för att skapa en samtalssituation där informanten känner sig motiverade att utveckla sina svar och fortsätter att prata, vilket är något som Alvehus (2013). Information gavs även om studiens syfte, att intervjun kan avbrytas när som helst samt att all data kommer att raderas efter att studie har godkänts från högskolans håll.

Informanterna upplystes dessutom om att intervjun skulle pågå som ett samtal där intervjufrågorna som de fick en vecka innan intervjun skulle vara grunden i samtalet (Bilaga 2). Frågor formulerades beroende på vem som intervjuades, eftersom de har olika uppdrag. Alla intervjuer genomfördes ansikte mot ansikte. Enligt Denscombe (2016), ska intervjuaren främja rätt atmosfär för att informanterna ska känna sig avslappnade och ge ärliga svar genom att intervjuaren är punktlig, ärlig, lyhörd och neutral. För att informanter ska slappna av inleddes intervjun med några "lätta frågor" såsom exempelvis deras förhållande till ämnet vilket enligt Denscombe (2016) kan medföra till en avslappnad stämning. Intervjuerna varade i 60–90 minuter. För det mesta styrde informanterna ordningsföljden på egen hand och ibland fick jag sufflera och följa upp tanke vilket enligt Denscombe (2016) kan fördjupa diskussion.

5.7. Analysmetod

Alvehus (2013) skriver att den första delen av att analysen och bearbetning av det insamlade materialet är att förvandla tal till text genom att transkribera intervjuerna. Efter varje utförd intervju transkriberades ljudupptagningen som sedan lästes igenom och kodades för att sortera ut och kategorisera resultaten utifrån studiens syfte, för att på så sätt besvara forskningsfrågor. Att transkribera ljudinspelningar var mycket tidskrävande men det är också, enligt Denscombe (2016), en värdefull del av

forskningsprocessen. Anledningen till att intervjun transkriberades strax efter genomförda intervjuer var att samtidigt anteckna mina egna upplevelser av samtalet. Därefter påbörjades analysen av insamlade data. Analysen är enligt Alvehus (2014) en fundamental del av en uppsats eftersom författarens tankegångar kommer fram. Efter transkriberingen påbörjades en innehållsanalys vilket innebär att empirin sorterades efter mönster och relevans till studiens syfte. Därefter gjordes en tematisk analys där det insamlade materialet delades i olika teman. I relation till studiens syfte valdes temat

organisation, kommunikation, inkludering och kulturmöte. Interkulturellt perspektiv

utgjorde grunden för analysen, medan begreppen kommunikation, inkludering, integration, kultur blev analysverktyg för min tolkning av empirin.

5.8. Forskningsetiska aspekter

I enlighet med vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet 2002) skall fyra etiska krav på kvalitativa studier uppfyllas. De omfattar:

• Informationskravet: innefattar att forskaren informerar deltagare om deras uppgift i studien och information kring forskningen. Informanter ska även upplysas om att deltagandet är frivilligt och om att de har rätt att avbryta sin medverkan (Vetenskapsrådet, 2002). Informationskravet i denna studie uppfylldes genom ett e-mejl som skickades till förskolan. I e-brevet belystes studiens syfte och att informanterna när som helst kan avbryta sin medverkan i undersökningen. Detta har även muntligt förmedlats vid intervjuerna.

• Samtyckeskravet: innebär att deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan och att forskaren ska få informanternas samtycke (Vetenskapsrådet, 2002), vilket i denna studie gjordes muntligt innan intervjun/erna påbörjades.

• Konfidentialitetskravet: innebär att deltagare i studie ska garanteras anonymitet (Vetenskapsrådet, 2002). Detta krav uppfylldes genom att informanternas och förskolans namn avidentifierades.

• Nyttjandekravet: innebär att insamlade uppgifter om enskilda personer endast får användas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2002). Informanterna fick förfrågan om godkännande att intervjun spelas in, varpå samtliga gav sitt godkännande. För att uppfylla nyttjandekravet upplystes samtliga informanter om

att insamlade uppgifter endast skulle användas i denna studie och att all inspelad data raderas efter transkriberingen och godkännande av studien.

6. Resultat och analys

I kommande kapitel redovisas och analyseras studiens empiriska material. Analysen baseras på valda utdrag ur intervjuer med två förskollärare och en förskolechef vars arbete riktas mot bemötande av asylsökande barn och deras familjer. Studiens resultat inleds med en kort beskrivning av förskolan och dess specifika organisation. Detta för att först och främst skapa en bredare förståelse av verksamheten. Följande kapitel delas in efter fyra avsnitt: Kommunikation med barn, Kommunikation med föräldrar,

Integrering och Kulturella möte bygger på och är relevanta för studiens syfte och

frågeställningar. Interkulturellt perspektiv och den tidigare forskning är bärande för min analys av studiens empiriska material.

6.2. Beskrivning av förskolan

Förskolechefen Cilla på förskolan Jordgubben berättar i sin intervju att under 2016 öppnade Migrationsverket ett asylboende i en mindre kommun i Sverige. Området där boendet byggdes ligger nära havet och majoriteten av invånare där är födda i Sverige. Många barn flyttade med sina familjer till detta asylboende vilket ställde krav på kommunen att erbjuda förskoleplatser till dem. För att uppfylla detta krav anlades en barack som ligger i närheten av några andra förskolor, samt en skola och fritids. I och med att Jordgubben ligger tätt intill skolan, åt barnen lunch i skolans matsal. Trots att det var en barack var allt inuti nytt och fräscht med stora barnvänliga rum.

Cilla, som redan hade ansvar för förskolor, förskoleklass och fritids i detta område, fick i uppdrag från kommunen att start en förskola som var speciellt inriktad på mottagandet av asylsökande barn och deras familjer. Förskolan Jordgubben startades i augusti 2016 där 24 asylsökande barn skolades in. Barnen är tre till fem år gamla och har rätt till allmän förskola vilket i denna kommun innebär 15 timmar i veckan. Majoriteten av barnen är födda i Syrien, Afghanistan och Iran. I och med att de tillfälliga asylboende runt omkring kommunen stängs flyttar familjerna till detta boende vilket i praktiken innebär att några av familjerna redan är bekanta med förskolans verksamhet samt att barnen har fått kunskaper i det svenska språket. Det som skiljer denna verksamhet från andra är bland annat deras sätt att organisera den. För att barnen ska få möjlighet att vara i förskolan varje dag har Jordgubben en förmiddagsgrupp och en eftermiddagsgrupp. I varje grupp deltar omkring 10 barn. På förmiddagen samlas

barnen vid klockan halv nio och verksamheten pågår fram till klockan halv tolv med att barnen går till matsalen och äter lunch. Eftermiddagsgruppen börjar sin dag på förskolan med att äta lunch i matsalen för att sedan delta i verksamheten fram till klockan halv fyra. På förskolan arbetar två förskollärare, Sara och Malin, vars modersmål är svenska (Intervju, Cilla).

6.3. Organisation av förskoleverksamheten

I intervjun med förskolechefen Cilla berättar hon att alldeles efter att hon börjat arbeta som förskolechef fick hon i uppdrag att starta en ny förskola vars verksamhet skulle inrikta sig på mottagandet av enbart asylsökande barn och deras familjer. Jag är av uppfattningen att starta en förskola från grunden kan ses som en utmaning där tidigare erfarenheter är en stor fördel. Cilla har däremot ingen erfarenhet av att arbeta i en mångkulturell förskola men hon berättade att hon är förväntansfull och glad för nya utmaningar. Det kan skilja sig mycket från kommun till kommun om det finns några riktlinjer i arbetet med asylsökande barn och deras familjer (Lahdenperä, 2016). På frågan om hon fick några riktlinjer om hur organisationen skulle gå till, svarar Cilla: "Nej, inte riktigt. Som förskolechef styr jag den inre organisationen själv och lägger själv upp hur verksamheten ska vara. Men jag utgår från regler som vi redan har". Med utgångspunkt i ovanstående citat kan en tolkning vara att det är förskolechefen som har det centrala ansvaret för att hitta den bästa organisationsmodell för verksamheten med vissa ramar från den statliga styrningen. Förskolans verksamhet styrs av regering och riksdag genom Skollagen (1985) och Läroplan för förskolan (Utbildningsdepartementet, 98/10). I skollagen står att syftet med förskolans verksamhet är:

att stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg...omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet (8 Kap, 2§).

Lahdenperä (2016) menar att skolledare som är relativt nya inom mångfaldsområdet använder mer av styrdokumentens beskrivningar av ansvar och arbete. Just på denna förskola använder förskolechefen sig av styrdokumentens beskrivningar och frambringar en tydlig uppdelning av ansvarsområdena. Förskolechefen ansvarar för de yttre villkoren, såsom ekonomi som är reglerad av kommunens övergripande organisationen, medan förskollärarna är ansvariga för planering av verksamheten.

Denna verksamhet har en organisatorisk form som innefattar en förmiddagsgrupp och en eftermiddagsgrupp. Förskolechefen berättar att det sättet verksamheten skulle organiseras på berodde på faktorer såsom antal anställda och barnens välbefinnande:

Jag tycker att det är en lugn start här i mindre grupp. Från början tänkte jag anställa tre förskollärare och ha en grupp men jag fick två mycket bra förskollärare och fattade detta beslut. Det är två förskollärare och de har oftast 10 barn per grupp, ibland fler och ibland färre. Det är en bra grupp för barnen. Det är bra för barnen att komma hit varje dag istället för tre dagar i veckan (Intervju, Cilla).

Malin och Sara instämmer att det är lagom stora grupper med tanke på att i början fanns barn som inte kunde någon svenska. Verksamheten är föränderlig eftersom barnen och deras familjer lever i en osäker framtid. Med tanke på omständigheterna påpekar samtliga informanter att verksamhetens mål är att barnen ska lära sig det svenska språket men framförallt att lärandet ska utgå från en trygg verksamhet. En möjlig tolkning kan vara att de yttre omständigheterna, såsom barnens livsvillkor och livserfarenheter, sätter sin prägel över förskoleverksamheten. Enligt Landenperä (2016) strävar skolledningen oftast efter att skapa goda förutsättningar för mottagandet där målet är att barnen får en trygg och bra grund för kunskapsutveckling.

I intervjun med Cilla framgår att två förskollärare med lång livs- och arbetserfarenhet rekryterades för att skapa goda förutsättningar för mottagandet av asylbarn och deras familjer. På frågan om varför inte anställa tvåspråkiga förskollärare, svarar Cilla att det är brist på utbildade tvåspråkiga förskollärare vilket omöjliggjorde att anställa det. Enligt Cilla betyder kunskap och erfarenhet mycket i förhållande till de svåra livsöde som dessa förskollärare möter i arbetet med asylsökande barn och deras familjer. Vidare berättar hon att mottagandet av asylsökande barn främst präglas av förskollärarnas inställning.

Oavsett längden på barnens vistelse i verksamheten, så ska förskollärarna ha i åtanke att, det är en värdefull del av barnens barndom. Varenda minut i förskolan är värdefull för dessa barn. Det är något som barnen ska ha med sig resten av livet (Intervju, Cilla).

Av ovanstående citat kan det utläsas att förskollärarnas livs- och yrkeserfarenhet är bidragande faktorer för att förskolan skall uppnå sina mål, samtidigt är förskollärarnas inställning en avgörande faktor för en god integrering och vistelse i förskolan.

6.4. Kommunikation med barn

I det insamlade materialet framgår det att mottagandet av asylsökande barn är ett komplext men samtidigt oerhört betydelsefullt arbete. Komplexiteten uttrycks i kommunikationssvårigheter som kan vara ett hinder för att uppnå förskolans mål, vilka innefattar språkinlärning och trygghet.

I intervjun med Sara och Malin framstår det att barnens behov genomsyrar verksamhetens utformning. Som nämnts ovan, utrycker Malin att fokus ligger på språkinlärning och att barnen ska känna sig trygga. Sara påpekar att språkinlärning sker kontinuerlig och menar att avsaknaden av den språkliga kommunikationen mellan förskollärarna och barnen begränsar möjligheter till lärandet av andra ämnen. ”Den stora skillnaden, jämfört med en traditionell svensk förskola, är att vi inte har möjlighet att resonera och ställa hypoteser med barnen” (Intervju, Sara). Saras uttalande kan tolkas som belysning av problematiken som medför med endast svensktalande förskollärare som möjligtvis hade kunnat undvikas om förskollärarna hade talat barnens moderspråk. Samtidigt som Sara poängterar problematiken, berättar hon att, även om det går långsamt, kommer de succesivt till städes. Hon menar att lärande sker genom att först bygga upp en trygg bas för barnen men även ett kontinuerligt arbete med att avlägsna språkbarriärer. Utifrån empiri kan det utläsas ett interkulturellt lärande som enligt Lahdenperä (2004) sker i interaktion mellan olika grupper som i detta fall etniska grupper. En tolkning kan vara att förskollärarna arbetar medvetet med att först och främst skapa en trygg bas för barnen där en interaktion mellan de och barnen kan möjligtvis resultera med ett interkulturellt lärande.

I avsikt med att skapa en trygg början för barnen, berättar Cilla att det utförs en kartläggning:

Vi kartlägger det vi behöver veta om barnen, till exempel ett barn har en fobi till vatten och självklart att vi måste veta det, vi är här precis vid havet. Vi vill kunna finnas där för barnen och hjälpa till. Så klart om man flydde från sitt hemland i en liten båt att man har en fobi till vatten.

Det kan utläsas att kartläggning kan skapa bra förutsättningar för en trygg verksamhet. En tolkning kan även vara att svårigheterna som kan uppstå på grund av de språkliga barriärerna, som i detta fall med vattenfobi där barnen inte kan göra sig förstådda om varför de är ledsna, kan förhindras genom kartläggning. I Whitmarsh (2011) studie påtalar några mammor just om denna problematik, att de kände sig oroliga över att lämna sina barn där ingen kunde förstå och trösta dem på deras hemspråk. Även om det

förekommer kommunikationssvårigheter, tycker inte Sara och Malin att detta är ett jobbigt eller omöjligt uppdrag de har utan snarare att det är en rolig och givande utmaning. Nästan samtidigt säger de: "Det gäller att vara kreativ". Båda två uttrycker att för det mesta används kroppsspråk.

I kommunen där studien är genomförd har samtliga förskollärare fått erbjudande att gå på "Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation" (TAKK) utbildning. Att flera förskolor arbetat med TAKK har underlättat kommunikation för barnen som har redan varit i en annan verksamhet och fått chansen att arbeta med TAKK.

Vi märke vid något tillfälle, där det var ett barn som försökte förklara något till oss och vi inte förstod. Vi var som två frågetecken. Helt plötsligt kom barnet på "men jag kan använda tecken" och då använde han ett tecken och vi bara aha… Det är så bra, det blir en förstärkning till det talande ordet. Det är även bra att ha med sig senare när barnen börjar på förskoleklass (Intervju, Sara).

Nu har vi börjat fråga saker så att dem ska få kunna svara och så. Vi har en pojke i samlingen, han vill inte prata på svenska ännu men han visar med tecken. På det sättet deltar han lika mycket som de andra barnen men på sina egna villkor (Intervju, Malin).

I intervjun framkom det att Sara och Malin även använder sig av "In print" bilder som innebär olika bilder med olika symboler på och används som kommunikationsstöd. Malin visar en nyckelknippa med laminerade bilder på. Varje bild föreställer en symbol såsom bild på en talrik med maten på, barnen som sitter i en cirkel, barnen som leker ett cetera. Fördelen med "In print" bilder är att de är lätta att använda och ha med sig. Samma typ av bilder finns upphängda på väggarna i varje avdelningsrum. Ovanstående kan tolkas som att TAKK och ”In print” bilder blir barnens verktyg för att vara delaktiga men även för att få inflytande i verksamheten vilket är i enighet med Skaremyrs resultat (2014) som framgår att barnens praktiserade och en kombination av olika kommunikativa redskap behövs för att få vara delaktiga i interaktionen med andra barn i förskolan. Detta kan sättas i relation till Halls (1998) påstående att 80 – 90 % av kommunikation sker utan det talande språket, som i ovanstående resonemang.

I avsikt att uppnå en trygg bas har förskollärarna en förutsägbar verksamhet där varje dag innehåller lika rutiner. För att betinga trygghet används in print symboler även på dagsschemat. Dagsschemat enligt Sara hjälper barnen att se vad som ska hända under dagen. Användning av dagsschemat kan tolkas som ett hjälpmedel att skapa trygghet hos barnen. Ur det interkulturella perspektivet ses trygghet som bra grund för kunskapsutveckling (Lahdenperä, 2016).

6.5. Kommunikation med föräldrar

Utifrån insamlat material framgår det att samtliga informanter anser att samverkan med och goda relationer till föräldrarna är en betydelsefull del i deras arbete med integrering. "Vi värnar mycket om föräldrakontakten, den är en del av verksamheten. Den typen av samverkan står även i vårt styrdokument "(Intervju, Cilla). Lahdenperä (2004) föreslår att föräldrarna bör informeras och involveras i verksamheten vilket i längden kan skapa en grundförståelse och trygghet hos föräldrar. Tolk används bara i de tillfällen där det handlar att få eller ge nödvändig information såsom vid informationsmöten. Att ha en tolk till hands när det behövs uttrycker alla informanter är bra för att bygga en bra början på relationen samt att viktig information nor fram till alla inblandade. Vid avsaknad av tolk används för det mesta kroppsspråk. Sara och Malin berättar att de använder sig även av den pedagogiska dokumentationen för att visa för föräldrarna vad barnen har gjort under dagen. Dokumentation i form av bilder används även under inskolning av barnen där man med hjälp av bilder visar hur det har gått under dagen.

Som idag när vi har varit på lekplatsen så visar vi kort för föräldrarna som kommer och hämtar barnen. Till exempel, en mamma idag som har lämnat sitt barn här för första gången, vi ville visa att det har gått jättebra idag. Eftersom det är svårt att konversera om det för att förstå varandra, då visar vi bilder: titta så bra det har gått, hon har gungat. Det är ett bra sätt att kommunicera (Intervju, Malin).

I intervjun framkom det att kommunikation ibland sker på engelska då det är några föräldrar som talar engelska vilket ibland används för att översätta information för andra icke engelsktalande föräldrar. Förskollärarnas sätt att kommunicera med föräldrar kan tolkas som interkulturell kommunikation vilket enligt Lahdenperä (2004) förutsätter erfarenheter av interkulturella kontakter och möten som vidare skapar förutsättningar för individen att förstå den andras kultur. Vidare menar Lahdenperä (2004) att även om den utökade interkulturella kompetensen är väsentlig är den inte enkel vilket kan utläsas i Saras och Malins uttalande:

Det är kommunikationen som man verkligen måste jobba med hela tiden. Hur kan vi göra oss förstådda för varandra, hur viktigt det är med tolkandet i början när man sätter grunden för relationen. Det är mycket viktigt att de känner att de vet vad det innebär. Ju mer de nickar och ser glada ut desto mindre har de förstått vad det handlar om, det har man lärt sig med tiden. Det är en utmaning

att fortsätta försöka att förstå vad föräldrar eller barnen vill säga, att man inte ger upp innan man har förstått vad de vill berätta (Intervju, Sara).

Vi försöker vara tydliga, ibland känns det som att vi är för tydliga. Det är inte alltid lätt, framförallt när det handlar om vuxna. Ibland tänker jag att vi kanske bemöter föräldrarna som barn och det ska man inte göra. Det är en utmaning att vara tydlig men på ett vuxet sätt (Intervju, Malin).

Enligt Hall (1998), är interkulturell kommunikation mer djupare och komplex. Vidare menar han att fokus är att uppnå rätt respons, bli korrekt uppfattad och förstådd. En möjlig tolkning av informanternas samtal kan vara att de försöker tillfredsställa barnens behov genom att förhindra bristfällig och otillräcklig information som kan leda till lojalitetskonflikter. En vidare tolkning kan vara förskollärarna använder sig av kosmopolitisk kommunikation genom att de visar engagemang och använder sig av olika kommunikativa verktyg för att skapa bra relationer med föräldrarna. Lorentz (2009) poängterar att den interkulturella kompetensen är förmågan att effektivt kommunicera i interkulturella situationer. Resultaten i Bunars studie (2015) visar att föräldrar efterlyste mer tålamod och engagemang från pedagogerna trots de språkliga barriärerna. Även i kommunikation med föräldrar avspeglas valet av att anställa endast svensktalande personal där personalen som talar samma språk som föräldrarna hade möjligtvis underlättat kommunikation och föräldrasamverkan. Förskollärarnas vilja att kommunicera med andra kommunikativa verktyg och tyder på att det talande språket inte är nödvändig för kommunikation. Borzslan (2001) menar att det går att visa intresse, engagemang och vänlighet utan ord vilket kan utläsas i ovanstående resonemang.

De traditionella föräldramötena är inte genomförbara enligt Sara. För att föräldrarna ska få möjlighet att vara delaktiga bjuds de in på grill eller så brukar Sara och Malin göra ett hembesök till föräldrarna. Båda två uttrycker att det är mer givande och avslappnande jämfört med vanliga föräldramötena. De säger:

Vi har besökt barnens familjer i deras hem för att skapa bättre kontakt. Föräldrarna berättar om sitt liv, sina familjer och då berättar vi lite om oss. På detta sätt så bygger man de där broarna som vi vill göra (Intervju, Sara).

Jag personligen tycker att det är mycket bättre så här. Det är skönt att ha en sådan kontakt med föräldrarna. Då vi inte kan ha föräldramöte på ett vanligt sätt så därför gör vi det på detta viset (Intervju, Malin).

Det kan tydas som ovanlig sätt att inhämta kunskap om barnens kulturella bakgrund. Enligt Lahdenperä (2004), är ett bra samarbete mellan skolan och föräldrar väsentligt

för barnens framgång i skolan eftersom det minskar lojalitetskonflikten och ger betingelser för integration och samverkan. Förskollärarnas tillväga sätt att etablera föräldrasamverkan kan tolkas som interkulturellt eftersom den tyder på öppenhet, intresse och engagemang. En ytterligare tolkning kan vara att förskollärarnas intresse och engagemang förstärks genom att besöka och kommunicera med familjer utan tolk. ”Det går inte att starta en integrationsprocess om pedagoger inte har lyckats skapa en relation till föräldrarna” (Borzslan, 2001, s. 17).

6.6. Integrering

Bozarslan (2001, s. 20) skriver att integrering handlar främst om allas lika värde. Hon menar att det är en pågående process där alla inblandade både ger och tar under

likvärdiga villkor för alla som vistas på förskolan. På frågan om vad integrering innebär för dem, svarade Sara och Cilla:

Det handlar om att ge barnen möjlighet att påverka sin dag och att möjliggöra de förutsättningarna. Vi har stora möjligheter att få kunna tillgodose deras behov och önskningar eftersom vi är med hela tiden (Intervju, Sara).

Att ge dem förutsättningar för att de blir delaktiga och inflytande i sin vardag och att alla kan, om vi ger dem rätta förutsättningarna. Om det nu handlar om att föräldrarna inte kan svenska och hur gör vi då? Ja, då får vi hitta ett sätt som fungerar. Vi åker till där de befinner sig och vi bjuder in de till oss, vi bjuder på korv, vi målar tillsammans och vi välkomnar de in till oss i vår verksamhet. Att skapa de här förutsättningarna så att det sker delaktighet och inflytande (Intervju, Cilla).

Bozarslan (2001, s. 20) framhåller att begreppet integrering har många innebörder och att det är av stor betydelse att varje individ förklarar vilken slags integration den personen menar. Ur de ovanstående citaten kan det urskiljas att samtliga informanter lyfter upp betydelsen av förutsättningar som kan möjliggöra delaktighet och inflytande. En möjlig tolkning kan vara att de försöker frambringa en ömsesidig integration där både barn och deras föräldrar är lika värda och har möjlighet att göra likvärdiga val i livet oavsett kulturell bakgrund. Cilla redogjorde att det var hennes eget ansvar att skapa goda förutsättningar för att integrering ska ske på bästa möjliga sätt. Anledning att hon valde att placera alla asylsökande barn i en homogen förskola är:

Från början hade vi 28 barn. Det fanns inte plats för alla barn i de ordinarie förskolor. Det är en så ombytlig miljö, hela tiden är det nya barn som kommer in i gruppen. Det kan bli jobbigt för alla barn, både för barnen som kommer in,

då det är så många nya relationer att lära känna andra, och det är när barn slutar hela tiden (Intervju, Cilla).

Cillas uttalande kan tolkas till att välja en segregerad verksamhet beror på flera faktorer. En av de är brist på förskoleplatser i de ordinarie förskolorna och den andra är migrationsprocesser som gör att det blir en rörlig verksamhet. Migrationsprocesserna innebär att vissa barn är tvungna att lämna förskolan på grund av eventuellt uppehållstillstånd som leder till omplacering i en annan kommun eller förskola. Ibland händer det att hela familjen måste åka tillbaka till sitt hemland (Migrationsverket, 2017B). Malin resonerar att den främsta fördelen med en segregerad verksamhet är att barnen känner sig trygga med sina kompisar som pratar samma språk. Sara instämmer och poängterar att:

Jag tror att fördelen är att vi lär oss att bygga något nytt. Vi har bara svenska normer kring hur en svensk förskola ska vara och det speglas här rätt så mycket. Det är ändå det emellan som är typiskt för andra kulturer det har vi liksom fått anamma på nåt något vis, kanske mer än om det hade bara varit ett barn på tjugo svenska barn. Då kanske hade dem svenska normer tagit över.

Precis som Bunar (2010) skriver framkommer det att trygghet är en av de största fördelarna i en segregerad klass, vilket kan även tolkas även ur Saras svar. En tolkning på Saras uttalande kan vara att pedagogerna arbetar utifrån en kosmopolitisk värdegrund där enligt Lahdenperä (2004) humana värden står mer i fokus än i den ”monokulturella” värdegrunden. Elmeroth (2014) lyfter upp betydelsen av synliggörandet av normer som framkommer i verksamheter vilket i längden kan leda till en verksamhet på lika villkor. Ur ett interkulturellt perspektiv kan en ytterligare tolkning vara att varje kultur har sina normer men att fokus ska vara på ömsesidig respekt, tolerans, jämlikhet och social rättvisa. Saras uttalande kan ses i relation till Halls tankar (1998) som menar att oavsett vilken kultur vi lever i förekommer det några gemensamma nämnare eftersom vi alla delar grundläggande egenskaper. Bunar (2010) poängterar att segregerade klasser även medför några nackdelar vilket framgår i intervjuns material. Sara och Malin utrycker att nackdelarna är långsammare språkinlärning eftersom barnen pratar svenska bara med förskollärarna. Båda två reflekterar över lösningen på denna nackdel och Malin berättar att: "Nackdelen nog är att de inte pratar med svenska barn och det har man jobbat med och nu samarbetar vi med en förskola som bara har svenska barn som kommer till oss en dag i veckan". Förskollärarna påtalar att största utmaning i denna samarbetet är att få barnen att spontant leka med varandra. Ur interkulturellt perspektiv kan en tolkning vara

att förskollärarna bygger broar mellan olika kulturer där språkinlärning i integrering står i fokus. Lahdenperä (2004) belyser att pedagogerna borde arbeta med att neutralisera "vi och dom" och skapa en positiv upplevelse av en sådan relation vilket kan utläsas i närstående uttalande:

Vi försöker samarbeta lite med fritids, och nu samarbetar vi med "Hallonet", en annan förskola som ligger nära oss. Barnen från "Hallonet" kommer hit en gång i veckan och det är fantastiskt samarbete. På det sättet kan våra barn möta svenska barn (Intervju, Malin).

En möjlig tolkning kan vara att förskollärarna försöker skapa ett möte som möjliggör interkulturell kommunikation där enligt Lahdenperä (2004) krävs det erfarenheter om kommunikation med individer med olika kulturbakgrunder. Förskollärarnas arbetssätt kan möjligtvis tyda på ett möte för ett kulturellt utbyte och språkutveckling. En tolkning kan vara att de skapar goda förutsättningar till inkludering.

6.7. Möte med andra kulturer

Lahdenperä (2004, s. 68) hävdar att verksamheten ska erbjuda lika villkor för alla inblandade. Ett kulturmöte uppstår, enligt Bunar (2015) när invandrare som kommer till Sverige medför med en kultur som skiljer sig från den svenska kulturen. För att kulturkrockar skall undvikas, rekommenderar Bunar (2015) att ha en väl fungerande integrationspolitik. I intervjuerna framgår att både Sara och Malin inte ser på kulturella skillnader som kulturkrockar utan att de har ett mer kosmopolitiskt synsätt där enligt Lahdenperä (2004, s. 68) hela mänsklighetens humana värden står i fokus. Sara berättar att de arbetar med att ge utrymme till andra kulturer samt att fokus blir på allas lika värde. Förskollärarna berättar:

Vi har jobbat jättemycket med att få både barn och deras föräldrar att samarbeta med varandra, eftersom det är både syrier och afghaner och de barnen vill inte leka med varandra. Det är bara så. Vi har verkligen jobbat med det här och nu känner vi att barnen har börjat leka med varandra, nu är det inget konstigt. Nu har vi till och med märkt att föräldrarna har börjat att samarbeta med varandra, lite över gränserna, typ nu kan du åka med mig: fast du är afghan så får du åka med mig (Intervju, Malin).

Det märktes mest när barnen skulle stå i ringen och hålla varandra i hand där man drog sig bara till sin etniska grupp. Även föräldrarna drog sig till sin etniska grupp, men idag kan en mamma från Syren ta sitt barn och ställa den bredvid barn från Afghanistan (Intervju, Sara).