Skolkultur och stödundervisning

Malmö högskola

Lärarutbildningen

KSM

Examensarbete

10 poäng

Skolkultur och stödundervisning

School culture and special education

Sara Alfredsson

Marcus Rosenqvist

Lärarexamen 200p

Svenska i ett mångkulturellt samhälle Vårterminen 2006

Examinator: Kent Adelmann

Sammandrag

Syfte med undersökningen var att undersöka hur en gymnasieskola arbetar med stödundervisning och hur den skolkultur som finns på Skolan påverkar stödundervisningens utformning. Studien är en form av deskriptiv fallstudie och de metoder som använts är observationer, intervjuer med en speciallärare och en ledningsperson samt granskning av styrdokument och rapporter. Studiens resultat tyder på att skolkulturen på den undersökta Skolan har inverkan på administreringen av stödundervisningen, samt att denna inte är tillräcklig.

Innehållsförteckning

1 Inledning ……….. 4

1.1 Syfte ……… 5 1.2 Frågeställningar ……….. 5

2 Metod ……… 6

2.1 Metoddiskussion………. 6 2.2 Urval……… 8

2.3 Procedur och datainsamlingsmetoder……….. 9

3 Litteraturgenomgång ……….. 10

3.1 Teoretiska utgångspunkter ……….. 10 3.2 Begreppsdefinitioner……… 10 3.2.1 Elever i behov av stöd………. 11 3.2.2 Läs- och skrivsvårigheter………...11 3.2.3 Skolkultur……….. 12 3.2.4 Inkludering……… 13

3.3 Vad säger styrdokumenten? ……… 14

3.3.1 Skollagen ……….. 14

3.3.2 Gymnasieförordningen ……….. 15

3.3.3 Läroplanen (Lpf 94)……… 15

3.3.4 Kursplan i svenskämnet ………... 16

4 Resultat och analys………... 17

4.1 Skolans profil och atmosfär………. 17

4.2 Stödundervisningen på Skolan………. 20

4.2.1 Språkstudion………. 21

4.3 Analys av skolkulturens inverkan på stödundervisningen………22

4.4 Sammanfattning av resultat……….. 24

5 Diskussion ………. 25

5.1 Konsekvenser för läraryrket………. 25

5.2 Avslutning……… 26

Litteratur- och källförteckning………28

Bilaga 1 Sammanfattning intervju Bilaga 2 Intervjuguide

1 Inledning

Många elever i den svenska gymnasieskolan behöver stöd för att nå målen i svenska. De allra flesta skolor har god beredskap för att möta dessa elever. De elever som har svårt att klara sin utbildning har rätt till stödundervisning, enligt styrdokumenten. Hur detta stöd skall se ut finns dock inte beskrivet. Varje skola har därför rätt att själv bestämma hur stödundervisningen skall utformas, och vilka resurser som den skall tilldelas. Hur fördelningen ser ut bottnar i vilka ideal skolan har att sträva mot. Dessa ideal är en samling idéer grundade på traditioner och tankesätt som går under begreppet skolkultur.

Allt ifrån en skolas traditioner till skolbyggnadens utformning har del i att forma den skolkultur som finns på en skola. Under vår lärarutbildning har vi arbetat med uppgifter kring hur skolkultur påverkar lärandesituationerna i skolan. Skolkulturen blir därför en viktig del att studera då man vill förstå hur en skola arbetar.

Vi har under vår utbildning kommit i kontakt med en gymnasieskola med endast teoretiska program där det dagliga arbetet inte behöver störas av frågor som skolk, skadegörelse och konflikter. Skoldagen kan istället ägnas åt kunskapsinhämtning och lärandet kan stå i fokus. Skolan har anrika traditioner som man håller fast vid än idag. Tidigare kom eleverna på Skolan främst från medelklasshem och hade svenska som modersmål, medan de idag kommer från många sociokulturella bakgrunder och många modersmål finns representerade.

En skola för alla har länge varit en politisk paroll för den svenska skolpolitiken. För att

kunna få en skola där alla har en lika chans till framgång ser vi det som ett måste för alla svensklärare att ha insikt i och kunskap om hur man arbetar med elever som har behov av stöd. Detta för att kunna ta tillvara på, och utgå från varje elevs individuella förutsättningar. Därför ville vi undersöka hur det fungerar i praktiken. Vilket stöd finns för elever på en skola där det är så få elever som är i behov av det, och hur påverkas det dagliga arbetet på en skola av den skolkultur som finns?

1.1 Syfte

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur en gymnasieskola med hög andel elever som når målen i svenska, arbetar med, och förhåller sig till, stödundervisning i ämnet.

Vi avser att undersöka stödundervisningen på Skolan utifrån fyra olika perspektiv, skolledningen, specialläraren, våra egna observationer på Skolan samt styrdokument. Detta för att kunna svara på frågan: Hur arbetar vår undersökta skola för att hjälpa de elever som behöver stöd för att nå målen i svenska?

1.2 Frågeställningar

För att uppnå syftet med undersökningen utgår vi från tre frågeställningar:

- Hur ser den övergripande skolkulturen ut på Skolan? - Hur ser stödundervisningen ut?

- Påverkar skolkulturen stödundervisningens utformning?

2 Metod

2.1 Metoddiskussion

Uppsatsen avser att göra en metodtriangulering. Metodtriangulering kan antingen ske genom användning av både kvalitativa och kvantitativa data, men även genom att utnyttja och jämföra data som insamlats genom olika metoder, det vill säga ett integrerat tillvägagångssätt som kombinerar intervjuer, observationer och dokument. (May 2001 s 201)

Att bedriva forskning i syfte att beskriva något, explorativ forskning, har enligt Denscombe till syfte att upptäcka information som tidigare varit dold. Forskning av detta slag föresätter sig att samla in fakta och beskriva situationer samt händelser. Syftet med sådan forskning är därför inte att kunna generalisera kring resultaten. (2004 s 39)

För att kunna besvara vår frågeställning har vi valt att genomföra en typ av deskriptiv fallstudie, då denna typ av studie bäst lämpade sig för syftet. Enligt Denscombe riktar sig en fallstudie på en undersökningsenhet i syfte att erhålla en djupgående redogörelse för händelser, relationer och processer. (2004 s 178) Johansson och Svedner beskriver fallstudien på ett liknade sätt, och talar om att fallstudien lämpar sig för att undersöka det enskilda i stället för det hela. (2004 s 44) Metodlitteraturen talar om fallstudien som en möjlighet att undersöka ett särskilt fall, vilket i denna kontext blir den enskilda skolan. Vi kallar därför denna undersökning för en deskriptiv fallstudie, då syftet inte varit att kunna generalisera kring resultaten, utan snarare kunna beskriva en process och ett syfte.

Validitet kan, enligt Denscombe, definieras som mätinstrumentets förmåga att mäta det som verkligen avses att mäta. Reliabilitet förklarar Denscombe som att mätinstrumentet skall ge stabil och tillförlitlig information. Denscombe hävdar även att hög reliabilitet innebär att datainsamlingen skall gå att upprepa med samma resultat, samt att det skall vara konsekvent och pålitligt. (2000 s 282)

För att öka såväl validiteten som reliabiliteten i den kvalitativa forskningen kan ett antal åtgärder vidtas. Genom metodtriangulering kan den kvalitativa forskningens data validitet- och reliabilitetsäkras. Metodtriangulering innebär i praktiken att flera olika

metodtriangulering har sitt ursprung i det faktum att de olika kvalitativa metoderna har egna antaganden om den sociala världens natur. Varje metod närmar sig datainsamlingen med en egen uppsättning antaganden och ger därför även data som måste ses i förhållande till den metod som använts. Den främsta fördelen med att använda sig av flera olika metoder är att det ger mer data, och ökar därmed även kvaliteten i forskningen. (Denscombe 2000 s 102)

De data som fås vid en intervju kan användas på flera olika sätt beroende på vilken kontext forskningen och intervjun genomförts i. Den vanligaste användningen är som informationskälla. Som ett informationssamlande redskap kan intervjun användas för att komplettera andra metoders data, dels genom att tillföra detaljer och dels genom att skapa ett djup i forskningen. (Denscombe 2000 s 134)

Denscombe identifierar ett antal fördelar med intervjumetoden. Informationens djup, intervjuer ger djupgående och detaljerade data. Insikter, intervjun kan ge forskaren värdefulla insikter som grundas på den intervjuades kunskaper. Utrustning, för att genomföra intervjuer krävs endast enkel utrustning och de förkunskaper som finns hos forskaren. Informanternas prioriteringar, intervjuer är en god metod för att få fram data som baseras på den intervjuades egna prioriteringar, åsikter och idéer. Informanterna ges dessutom tillfälle att utveckla sina svar och synpunkter. Flexibilitet, intervjumetoden är troligtvis den metod som är mest flexibel i sitt insamlande av data. Justeringar av inriktning av intervjun kan göras direkt på plats, vilket ger metoden möjlighet att utvecklas och förändras under arbetets gång. Validitet, den direktkontakt som finns mellan forskare och informant gör att insamlad datas riktighet och relevans kan kontrolleras under tiden som de samlas in. Hög svarsfrekvens, förbokade intervjuer garanterar ett litet bortfall. (2000 s 161)

Observationsmetoden erbjuder forskaren att på ett direkt och påtagligt sätt ta del av information. Denscombe delar in observationsmetoden i två typer, systematisk observationen och deltagande observation. Den systematiska observationen har ett antal fördelar: direkt datainsamling, forskaren kan direkt registrera vad människor gör, inte vad de säger att de gör, effektivitet, möjligheten att på kort tid samla in avsevärda mängder data, förkodade data, forskaren får data som är förkodade och klara för analys,

Ur en forskningssynvinkel kan skriftliga källor användas på två sätt, för att ge forskaren bakgrundsinformation eller som en datakälla i sig självt. De skriftliga källorna blir då en undersökningsmetod och ett alternativ till frågeformulär, intervjuer och observationer under datainsamlingen. Då skriftliga källor avses att användas som metod bör forskaren utvärdera de dokument som avses att användas. Forskning som använder sig av skriftliga källor kan, enligt Denscombe, utvärderas via fyra kriterier: autencitet, dukumentets äkthet, trovärdighet, i vilket syfte skrevs dokumentet, av vem och när,

representativitet, är dokumentet typiskt för sitt slag och är det redigerat, innebörd, är

dokumentets innebörd tydlig och finns det sådant som måste läsas mellan raderna. Ett flertal fördelar finns med att använda skriftliga källor som forskningsmetod, tillträde till

data, kostnadseffektivitet och beständigheten i datan. (2000 s 187 ff)

2.2 Urval

Den skola som vi avser att undersöka är en gymnasieskola med cirka 900 elever. Skolan har två nationella inriktningar, den samhällsvetenskapliga och den naturvetenskapliga. Skolan ligger centralt i en av Sveriges storstäder och skolhuset är en kulturmärkt byggnad.

Arbetet med undersökningen har baserats på intervjuer med valda delar av fallets representanter. En intervju som genomförts med specialläraren som arbetar på Skolan. Även en intervju med biträdande rektor på Skolan har genomförts för att nyansera bilden. Utöver dessa intervjuer har information fåtts genom observationer från lärare samt elevvårdspersonal på Skolan.

De tryckta källor vi främst använt är offentliga dokument rörande Skolan och dess verksamhet.

För att finna relevant litteratur inom vårt ämnesområde har vi använt oss av sökmotorn på Malmö högskola, VEGA, med sökorden gymnasi*, stödundervisning, läs- och skrivsvårigheter samt skolkultur. Sökning har även gjorts på Skolverkets hemsida, Myndigheten för skolutvecklings hemsida och på Arbetslivsinstitutets hemsida efter relevanta rapporter och publikationer. Även sökning på tidigare examensarbeten har gjorts i syfte att finna tidigare använd relevant litteratur.

2.3 Procedur och datainsamlingsmetoder

I inledningsskedet av uppsatsarbetet genomfördes fyra dagar av observationer på Skolan. Under dessa dagar observerades undervisning, umgängesformer och lärarsamarbete i syfte att få en bild av relationerna inom Skolan. Under observationsdagarna fördes informella samtal och diskussioner med såväl lärare på Skolan och skolledare som skolvårdspersonal och elever.

Under arbetets gång har dokument rörande den svenska gymnasieskolan i stort och den undersökta skolan i synnerhet lästs och granskats. Till dessa dokument räknar vi de nationella styrdokumenten, den lokal arbetsplanen för den undersökta skolan samt skolverkets utbildningsinspektioner.

Efter observationer av undersökningsobjektet och studier av styrdokument genomfördes två intervjuer, en med specialläraren på Skolan samt en med biträdande rektor på Skolan. Efter rådfrågande av uppsatshandledare och metodlitteratur valdes att inte spela in intervjuerna på band då vi ansåg att intervjuernas karaktär och undersökningssyfte inte krävde detta. Istället valde vi att föra noggranna anteckningar. Renskrivning av huvudintervjun bifogas (se bilaga 1). Intervjuerna var bokade i förväg och tid samt plats var bestämt av informanterna. Intervjuerna genomfördes på informanternas arbetsrum, efter informantens eget val. Längden för intervjuerna var förbestämd, och de varade 60 minuter. Båda författarna var närvarande.

Intervjuerna har varit semistrukturerade och har genomförts enligt de rutiner som Johansson och Svedner (2004 s 24f) talar om. Guide till intervju med speciallärare bifogas (se bilaga 2). Hänsyn till de etiska problem som kan uppkomma har tagits (2004 s 24f).

3 Litteraturgenomgång

3.1 Teoretiska utgångspunkter

Ute på skolorna råder det delade meningar om hur man skall bemöta elever med läs- och skrivsvårigheter. En del anser att man med hjälp av små medel snabbt kan komma från problemet, medan andra menar att det är problem som själv kommer att försvinna då eleven mognar (Myrberg 2001 s 4). Den läroplan som ligger till grund för den svenska gymnasieskolan, Lpf 94, fastställer att ”språket är av grundläggande betydelse för lärandet och en väg till kunskap”. (Skolverket 2002)

Språket är en förutsättning för att man även skall förstå de andra skolämnena och tillhör därför inte enbart svenskämnet. Brister i språket kan även leda till att personen får andra problem, så som sociala samt emotionella. Det är därför viktigt att de elever som behöver det får stöd och hjälp för att utvecklas. (Rygvold 2001 s 14) Detta är också befäst i den svenska skollagen där det står att ”…särskilt stöd skall ges till elever som har svårighet i skolarbetet” (Skolverket 2002). Enligt Rygvold (2001 s 81) minskar åtgärderna för elever med läs- och skrivsvårigheter på gymnasiet. Detta menas bero på att skolan nu anser att eleverna är vuxna nog att kunna hantera sitt språk. För elever på gymnasiet är dock ofta de emotionella problem som uppstår med samband med läs- och skrivsvårigheter större. Rädslan för att bli betraktad som dum eller att skiljas ut från gruppen föder en motvilja för specialundervisning. Svårigheter att hitta schemamässiga lösningar för stödet, samt erfarenheter av stödundervisning som inte hjälpt under de tidigare skolåren, bidrar till att många väljer bort den stödundervisning som erbjuds (Rygvold 2001 s 82).

3.2 Begreppsdefinitioner

I uppsatsen kommer begrepp kopplade till skolan att användas. Vissa av dessa begrepp behöver en definition för att öka förståelsen i uppsatsen. I uppsatsen kommer vi att referera till elever med läs- och skrivsvårigheter, och menar då såväl de som har diagnostiserade problem och de som har andra läs- och skrivsvårigheter. Det är svårt att ställa upp tydliga definitioner om elever med särskilt behov av stöd och läs- och skrivsvårigheter på grund av att det råder delade meningar om dessas innehåll. Dock kommer vi här att berätta om de vanligaste åsikterna gällande begreppen. Även begreppen skolkultur och inkludering kommer att behandlas.

3.2.1 Elever i behov av stöd

Skolverket talar i sina rapporter och dokument om elever i behov av särskilt stöd. En definition av detta begrepp finns ej. Skolverkets begrepp avser alla de elever som på grund av fysiska, psykiska eller sociala skäl inte klarar av undervisning utan stöd i någon form. I denna uppsats kommer vi att definiera elever i behov av stöd som elever som inte når upp till de kursmål och läroplanmål som finns.

3.2.2 Läs- och skrivsvårigheter

Att para ihop termen läs- och skrivsvårigheter med dyslexi är vanligt. Vissa menar att dyslexi är ett överordnat begrepp som innefattar andra varianter av läs- och skrivsvårigheter. Andra menar precis tvärtom och säger att det är läs- och skrivsvårigheter som är det överordnade begreppet där alla typer av problem innefattas. (Rydelius 2001 s 250). Såväl läs- och skrivsvårigheter som dyslexi anses vara relativa beteckningar och inte klart avgränsade mot varandra. De två begreppen uppvisar många gemensamma drag och problematiken som följer är ofta densamma. (Rygvold s 16) Men att konstatera om en elev lider av detta är relativt lätt enligt Britta Ericson. Problemet ligger i att bestämma vilken typ av läs- och skrivsvårighet det rör sig om (Ericson 2001 s 29). Rygvold gör en särskiljning mellan de två begreppen, dyslexi och läs- och skrivsvårighet, med att beteckna läs- och skrivsvårigheter som att en elev inte har, av en eller annan anledning, de skriftspråkliga färdigheter som man skulle kunna förvänta sig utifrån elevens ålder eller årskurs (2001 s 15). Dyslexi däremot definieras snävare och Rygvold använder begreppet om elever med specifika läs- och skrivsvårigheter. De gemensamma dragen för läs- och skrivsvårigheter och dyslexi är fonologiska svårigheter och problem med läsförståelse, svårigheter med talspråk samt att problemen med det skriva språket påverkar inlärningen i generell bemärkelse (2001 s 16f).

Vid en definition av läs- och skrivsvårigheter definierar man även vad motsatsen är, d.v.s. vad som anses vara normal språkbehärskning. Skolverkets riktlinjer för normal språkbehärskning avser en förmåga ”att använda tryckt eller handskriven text för att fungera i samhället och fylla kraven i olika vardagssituationer, kunna tillgodose sina behov och personliga mål samt förkovra sig och utvecklas i enighet med sina personliga förutsättningar” (1996 s 13).

3.2.3 Skolkultur

Att tala om ett enhetligt kulturbegrepp är svårt då det inte finns en enighet om hur begreppet skall definieras. Dock kan sägas att kultur är ”det av människorna skapade såsom exempelvis: normer, institutioner, mening, materiella och symboliska artefakter.” (Andersson mfl 2003 s 12) Kultur kan alltså definieras på många olika sätt, liksom följaktligen skolkultur. Inom skolforskningen kan man finna flera olika sätt att se på skolkultur, och i vissa sammanhang likställs skolkultur med skolklimat eller skolanda. (Persson 2004 s 153)

Att tala om en enhetlig skolkultur är därför riskabelt, och man bör se skolan som en blandning av olika kulturer som interagerar med varandra. Skolkulturerna kan vara mer eller mindre homogena och varierar beroende på de normer som skolan i fråga värderar. De traditioner som lever på skolan, den hierarki som råder mellan olika institutioner på skolan, hur skolbyggnaden ser ut och används och det sociala klimat som finns på skolan, påverkar alla den kultur som finns på skolan. Skolkulturen påverkar de relationer som finns mellan aktörerna i skolan, elever, lärare och ledning. Skolkultur kan i sin tur delas upp i en rad underkulturer, såsom lärarkultur, elevkultur, ledningskultur och även föräldrakultur. Hur dessa kulturer interagerar och samverkar påverkar den kultur som finns på skolan. (Andersson mfl 2003 s 16f)

Persson talar om tre särpräglade skolkulturer vilka han kallar tvångskultur, karriärkultur och kunskapskultur. De tre skolkulturerna fokuserar på aspekter som har att göra med undervisning, lärande och sociala relationer i förhållandet mellan skolinstitutionen, lärare och elev. De tre skolkulturerna är renodlingar men det är relativt lätt att finna verkliga skolor som i alla fall i sina huvuddrag motsvarar dem. Detta gäller i synnerhet tvångskultur och karriärkultur. (2004 s 159)

I tvångskulturen är tvånget i form av till exempel förvaring och disciplin i fokus. Man har ett vidgat kunskapsbegrepp och sätter skolkunskaper såväl som social kompetens i fokus. Till stor del sker arbetet i lärarlag på grund av faktiska omständigheter, rektorn ses som en elevvårdare och många elever är i stort behov av stöd. (Persson 2004 s 179)

Karriärkulturen domineras av beroendet av exempelvis betyg och meriter och kunskapssynen domineras av traditionella skolkunskaper och professionalitet. Rektorn ses som en administratör av systemet och lärarna arbetar främst enskilt, även om lärarlagsarbete ibland förekommer med förhinder. Många av eleverna har goda förutsättningar för att arbeta självständigt. (Persson 2004 s 179)

I kunskapskulturen har kunskapen för kunskapens egen skull en central position. I kunskapskulturen är det den klassiska bildningen som står i fokus för kunskapssynen. Elevgruppen är heterogen och elevinflytandet är starkt. Rektorn ses som en visionär som säljer skolan utåt, och lärarna arbetar i lärarlag på grund av övertygelse. (Persson 2004 s 179)

3.2.4 Inkludering

Idag förs en diskussion om huruvida stödundervisningen skall inkluderas eller ej i den ordinarie undervisningen. Diskursanalyser kring begreppet en inkluderande skola handlar om huruvida det är undervisningssituationen eller undervisningsmentaliteten som skall vara inkluderande. Skolverket använder begreppet och avser då ”att delta i en helhet”:

Enligt förespråkarna för inklusion ska undervisningen ske inom ramen för den ordinarie klassen; den sociala gemenskapen och samvaron prioriteras högt. Skillnaden mellan barn accepteras och respekteras. I detta perspektiv blir skillnaderna mellan specialundervisning och vanlig undervisning liten och i princip krävs att all lärarpersonal har tillräckliga kunskaper att undervisa alla barn. (1998 s 21)

De faktorer som är viktiga för att undervisningen skall vara inkluderande är lärarens roll och förhållningssätt i klassrummet, skolans organisation och schemaläggning, lagstiftning och bestämmelser som underlättar för stödundervisning. Den viktigaste faktorn för att skapa ett inkluderande undervisningsklimat tycks vara attityden hos läraren till de elever som är i behov av stöd. Denna attityd är ett resultat av vilka resurser som finns: tid för att ge stöd, undervisningsmaterial, kunskap om olika undervisningsmetoder samt möjligheter till kompetensutveckling. (Vernersson 2002 s 23)

Specialpedagogiken ses som ett sätt för utbildningssystemet att hantera dilemmat med att alla skall få en likvärdig utbildning och samtidigt anpassa sig till individuella olikheter hos eleverna. (Nilholm 2006 s 37)

En fungerande undervisning med ett inkluderande perspektiv kräver att undervisningsgruppens sammansättning och storlek står i tillfredsställande proportion till antalet pedagoger i klassrummet; detta för att varje elev skall ha chans att få individuell hjälp. (Vernersson 2002 s 42)

Skolverket anser att insatser och stödundervisning bör utgå från en kartläggning och analys av elevernas hela skolsituation för att kunna hjälpa eleven på ett så bra sätt som möjligt. (2005)

3.3 Vad säger styrdokumenten?

Den pedagogiska verksamheten i Sverige regleras med ett flertal olika styrdokument formulerade på en rad olika nivåer: statlig, kommunal samt lokal nivå. Riksdag och regering fastställer nationella mål i form av skollag och läroplan och Skolverket beslutar om kursplanen. De enskilda kommunerna och/eller verksamheterna kan sedan utforma sitt arbete efter dessa styrdokument (Skolverkets hemsida 2006). Samtliga styrdokument tar upp att stödmöjligheter skall erbjudas elever i behov av särskilt stöd på ett mer eller mindre tydligt sätt. Vi har valt att lyfta fram de utdrag ur skollagen, gymnasieförordningen, läroplanen för de frivilliga skolformerna från 1994 (Lpf 94) samt kursplanen i svenskämnet, som vi anser relevanta för vår undersökning.

3.3.1 Skollagen

Skollagen fastställs av riksdagen och dess uppgift är att ge en inblick i skolans övergripande värdegrunder, riktlinjer samt mål (Skolverkets hemsida 2006). Skollagen har ett väldigt sparsamt innehåll angående elever i behov av särskilt stöd men i allmänna föreskrifter, kapitel 4 §1 nämns ämnet helt kort i samband med grundskolan. För vilken sorts svårigheter stödet gäller specificeras dock inte: ”Utbildningen i grundskolan skall (…) kunna ligga till grund för fortsatt utbildning i gymnasieskolan (---) Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet” (Skolverket 2002). Särskilt stöd inom gymnasieskolan nämns endast i kapitel 5 § 13 i samband med de krav som de

3.3.2 Gymnasieförordningen

I Gymnasieförordningen finns ytterligare bestämmelser om gymnasieskolan, utöver de bestämmelser som finns i skollagen. Gymnasieförordningen blir därför gällande vissa frågor, ett komplement till skollagen, bland annat elevers rätt till särskilt stöd, i kapitel 8 § 1 sägs: ”En elev skall ges stödundervisning om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de kunskapsmål som anges i kursplanerna eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd. (---) För elever som har behov av särskilt stöd får specialundervisning anordnas inom klassen”. Gymnasieförordningen beskriver hur individuella studieplaner skall upprättas för alla elever. Dessa skall innehålla uppgifter om elevens studieväg, val av kurser samt vilket program (fullständigt, utökat eller reducerat) eleven följer. Vidare talar gymnasieförordningen i kapitel 8 § 1a om de åtgärdsprogram som skall utformas då det uppmärksammats att en elev behöver stöd: ”[då det] framkommit att eleven behöver särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. (…) eleven skall ges möjlighet att delta vid utarbetandet av programmet.” (Skolverket 2002) Enligt Skolverkets inspektionsrapport, gällande 2006, fick Skolan kritik för att inte upprätta individuella studieplaner för alla elever (Skolverket 2006).

3.3.3 Läroplanen (Lpf 94)

Läroplanen fastställs av regeringen och beskriver de krav som regeringen ställer på skolan, de krav lärare ställer på elever samt de krav elever kan ställa på lärare och skola. Som grundande dokument ligger skollagen. (Skolverkets hemsida 2006) Skolans ansvar specificeras i Lpf 94. I stycket Skolans huvuduppgifter, §1.2 skriver Skolverket att ”all verksamhet i skolan skall bidra till elevernas allsidiga utveckling” men även att ”varje elev skall få stimulans att växa med uppgifterna och möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar”. Vidare skriver Skolverket i § 2.1 att lärarnas ansvar är att ”stimulera, handleda och stödja eleven och ge särskilt stöd till elever med svårigheter”. (Skolverket 2002)

I kapitlet Skolans värdegrund och uppgifter står det att ”särskild uppmärksamhet måste ägnas åt de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. (---) Skolan har ett särskilt ansvar för elever med olika funktionshinder”. (Skolverket 2002)

3.3.4 Kursplan i svenskämnet

Kursplanen för svenskämnet på gymnasiet syftar bland annat till att ”utveckla förmågan att skriva och tala” (Skolverket 2002). Vidare beskriver Skolverket i kursplanen hur:

Språket är av grundläggande betydelse för lärandet och en väg till kunskap. Genom språket sker kommunikation med andra och genom läsning och eget skrivande tillägnar sig eleverna nya begrepp och lär sig se sammanhang, tänka logiskt, granska kritiskt och värdera. (---) Svenskämnet har i samverkan med andra ämnen ett ansvar för att denna kunskapsutveckling sker. (---) Att i tal och skrift kunna använda språket är således en förutsättning för studier och att aktivt och ansvarigt kunna delta i samhällslivet. Det är därför ett viktigt uppdrag för skolan att skapa goda möjligheter för eleverna språkutveckling (Skolverket 2002).

4 Resultat och analys

4.1 Skolans profil och atmosfär

När gymnasieintagningen ändrades under 1990-talet, från områdesintagning till betygsintagning, förändrades även elevsammansättningen på Skolan. Tidigare hade skolans elever främst kommit från områden i Staden med hög social status och goda ekonomiska förutsättningar. Majoriteten av dessa hade svenska som modersmål. Då betygsintagningen förändrades fick även elever från andra sociala bakgrunder och med andra modersmål än svenska tillträde till Skolan. Detta har medfört att den tidigare så homogena elevsammansättningen i dagsläget är mycket diversifierad. (Biträdande rektor 2006-04-24)

Byggnaden är, som tidigare nämnts, kulturmärkt vilket Skolan uppmärksammar i den broschyr som Skolan presenterar sig med för framtida elever. Skolan har en 100-årig skoltradition och byggnadens utformning och karaktär är respektingivande samt sätter sin prägel på skolans atmosfär och skolklimat. Klassrummen är relativt små och skolans gemensamma utrymmen är begränsade, utrymmet per elev är 8,8 kvadratmeter (Biträdande rektor 2006-04-24). Skolan har i staden blivit synonym med god utbildning och kamratskap; eleverna känner gemenskap och trygghet. En av de enkätundersökningar som Skolan genomförde under vårterminen 2005 visade att 81 % av eleverna trivs och anser att det är god ordning på Skolan (Biträdande rektor 2006-04-24). Vid varje ny läsårstart undersöks via enkäter vilka faktorer som påverkar eleverna att välja Skolan. Det i särklass viktigaste skälet som eleverna uppgav i undersökningen 2005 var den höga kvalitén på undervisningen på Skolan. Därefter kom stämningen på skolan samt skolans inriktningar. (Biträdande rektor 2006-04-24)

Skolan erbjuder flera olika studieinriktningar, såväl nationella som lokala. Skolan har en rad kontakter med utländska skolor och erbjuder utbytesresor och studieresor. Skolan erbjuder även sina elever att tentera för internationella språkdiplom i moderna språk. (Biträdande rektor 2006-04-24)

Då trycket att få studera på Skolan är stort är meritvärdena för intagningen höga. Resultattabellerna (se tabell 1 och 2 nedan) visar att de är bland de högsta i Staden. Under studiegången på Skolan fortsätter elevernas betyg att vara höga. Över 96 % av eleverna tar studentexamen med behörighet till universitet och högskola, vilket kan jämföras med rikssnittet på 86 % (Biträdande rektor 2006-04-24). Skolans utbildningar och de betyg som Skolans elever har, visar att Skolan lägger stort fokus på att eleverna efter genomgången gymnasieutbildning skall studera vidare vid universitet och högskola.

Tabell 1: Slutbetyg: Naturvetarprogrammet 2005

Antal %

Elever i år 3 den 15/9 2004 112

därav

Elever med samlat betygsdokument 13 12

Elever som ändrat studieväg/avslutat studierna * 9 9

Elever med slutbetyg 99 88 (82)

därav

Utökat program 26 26

Reducerat program 0 0

Slutbetyg med grundläggande högskolebehörighet 98 99 (96) Genomsnitt

Betygspoäng på slutbetyg 17

Meritvärde vid intagningen år 1 256

* Inkluderar elever på specialutformat program Värden för 2004 inom parantes

Källa: Biträdande rektor 2006-04-24

Tabell 2: Slutbetyg: Samhällsvetarprogrammet 2005

Antal %

Elever i år 3 den 15/9 2004 164

därav

Elever med samlat betygsdokument 21 13

Elever som ändrat studieväg/avslutat studierna * 5 3,1

Elever med slutbetyg 149 91 (82)

därav

Utökat program 14 9,4

Reducerat program 2 1,3

Slutbetyg med grundläggande högskolebehörighet 138 93 (98) Genomsnitt

Betygspoäng på slutbetyg 15

Meritvärde vid intagningen år 1 240

* Inkluderar elever på specialutformat program Värden för 2004 inom parantes

För att skapa och upprätthålla ett bra klimat på Skolan för både lärare och elever finns det ett slags ”regelverk” på fem punkter vilket ska genomsyra Skolans atmosfär.

Vi är stolta över vår skola

Det innebär att vi är rädda om vår vackra byggnad och vår miljö på skolan. Klotter och nedskräpning är förbjudet. Det är också förbjudet att röka i skolbyggnaden och på skolgården.

Vi visar hänsyn och respekt för varandra

Vi i personalen visar respekt för er elever och vi kräver samma respekt tillbaka. Mobbing i alla former är bannlyst.

Ni tar studierna på allvar

Ni har kommit hit för att göra ert bästa för att klara av studierna. Om ni får problem av något slag finns vi till för att hjälpa på bästa sätt.

Ni får större frihet men också större ansvar

Det innebär att vi förväntar oss en hög grad av självständighet, planering och ett moget uppträdande.

Vi vill tillsammans skapa en demokratisk anda

Det innebär att vi respekterar varandras olika åsikter och att det är högt i tak för en öppen debatt i olika frågor. (Skolans hemsida)

Dessa värderingar har funnits på Skolan under lång tid och bidragit till den karaktär Skolan har. De observationer som vi genomfört på Skolan har visar att eleverna tar sina skolregler på stort allvar. Dessa regler genomsyrar också de tiotal elevföreningar som verkar aktivt på Skolan. Elevrådet på Skolan är aktivt och engagerat. Eleverna känner sig i stort stolta över sin skola och man skäms inte över att säga att man går där. Detta har vi tydligt märkt då det säljs kläder med Skolans logotyp som bärs av många av eleverna; man vill tydligt signalera att man är en del av Skolans gemenskap.

På Skolan arbetar man inte i lärarlag, lärarna får ensamma ta ansvar för sin undervisning. Ämnesövergripande undervisning förekommer sällan, dock tillämpar de flesta av svensklärarna många olika arbetsmetoder i undervisningen. Våra observationer pekar på att många elever på Skolan förväntar sig en traditionell undervisningskontext, och ifrågasätter ofta nya arbetsmetoder. Skolan har en 100 % behörig lärarkår, varav många av dem har arbetat på Skolan under mer än 10 år. (Biträdande rektor 2006-04-24)

Skolan tar hänsyn till de elever som behöver stöd och uppfyller därmed kraven från styrdokumenten. Dock kunde detta stöd utökas för att ytterligare möta styrdokumentens riktlinjer. Som kursplanen i svenska för gymnasiet beskriver är språket av grundläggande betydelse för förståelse och kunskap i alla skolämnen. Specialläraren uppger hur detta visar sig då elever vill ha hjälp med texter i läroböcker från bland annat biologi och samhällskunskap. Frågan är huruvida detta kan härledas till bristen på stöd i svenskämnet eller huruvida det är ett resultat av den arbetsorganisation Skolans lärare arbetar i. Lärarna på Skolan arbetar sällan ämnesövergripande, vilket enligt biträdande rektor (2006-04-24) är ett mål i Skolans lokala arbetsplan, och detta kan leda till att lärare i andra ämne än svenska har svårt att se svenskämnets samverkan med det egna ämnet; läsförståelse, stavning och språkliga frågor hör till svenskämnet och är därför svensklärarens ansvar. Detta är ett problem som kanske skulle kunna lösas med arbete i lärarlag.

4.2 Stödundervisningen på Skolan

Skolans stödundervisning i svenska har organiserats i form av Språkstudion. Läraren som driver Språkstudion, samt är ensam speciallärare på Skolan, uppger att den är en viktig och välfungerande hjälp för de elever som behöver hjälp med sina studier på ett eller annat sätt.

Under många år har normalitetsbegreppet styrt mycket av det tänkande som finns i Skolan bland lärare och ledning. Att kunskapsmässigt avvika från det som anses vara normalt har varit ett problem som tillskrivits eleven och inte skolsystemet. Den skola vi har idag, ”en skola för alla”, framhåller ett annat perspektiv. De läroplaner som finns idag talar om vikten av att undervisningssituationen anpassas till elevens möjligheter till att förstå och lära. (Vernersson 2002 s 11ff)

På Skolan finns det varje onsdag schemalagd stödundervisning i engelska och matematik. Inför kommande läsår planeras ett utbyggt stöd i engelska. Tidigare fanns läxhjälp i svenska men detta har tagits bort och för tillfället finns inga planer på att återuppta denna läxhjälp. Nu sker all svenskhjälp i vad vi kommer kalla för

När en lärare märker att en elev har svårt att nå kursmålen i svenska skall, enligt styrdokument, ett åtgärdsprogram utarbetas. Detta görs dock inte på Skolan, enligt biträdande rektor. Dock har man på Skolan något man kallar för studiekonferenser som kan liknas vid skolkonferenserna. Skillnaden är att studiekonferensen leds av biträdande rektor istället för rektor. De protokoll som förs vid dessa konferenser används istället för åtgärdsprogram. (2006-04-24)

4.2.1 Språkstudion

Språkstudion ligger i en källarlokal i skolbyggnaden. Verksamheten startades upp 2001, av samma speciallärare som arbetar i Språkstudion nu. Specialläraren som jobbar där är anställd på 75 % och har hand om ungefär 50 elever i snitt per termin. Att säga att det finns någon speciell elevtyp är svårt då det varierar från år till år. Dock kan man se att det oftast är pojkar från det 4-åriga naturprogrammet, med annat modersmål än svenska, som går dit för att få hjälp. Värt att poängtera är att eleverna som går till språkstudion inte alltid vill ha hjälp i svenskämnet utan med svenskan i andra ämnen. Specialläraren har till exempel översatt historieböcker, samhällskunskapsböcker och biologiböcker till ett mer lätthanterligt språk. (2006-04-20)

För tillfället kommer många pojkar med svenska som modersmål till Språkstudion för att få hjälp då de lider av diagnostiserade svårigheter, bland annat dyslexi. Alla som går dit lider dock inte av någon läs- och skrivsvårighetsstörning utan vissa anses vara för ”svaga” för att klara av teoretiska program. (Speciallärare 2006-04-20)

Då specialläraren arbetar 75 % innebär det att det skall finnas 12 lektionstimmar schemalagt stöd per vecka. Specialläraren uppger dock att det i praktiken blir betydligt fler, då trycket från elever att få hjälp är stort, och specialläraren inte vill avvisa någon, dock är det främst elever från årskurs 1 och 2 som får förtur. Specialläraren uppger att det i teorin skall vara så att stödundervisning för elever med specifika problem och för dem med mer allmänna problem skall skiljas åt, men att det i praktiken inte finns någon möjlighet för detta då tid och resurser inte räcker till. (2006-04-20)

Specialläraren uppger att övrig personal på Skolan är positiva till Språkstudion, vilket vi får bekräftat av de andra källorna. Dock fanns det ett motstånd mot att Skolan skulle

när verksamheten startade, och de positiva effekterna av den började märkas. Såväl specialläraren som de svensklärare som vi talat med uppger att samarbetet fungerar bra. (2006-04-20)

Språkstudion är en bra arbetsmodell, enligt specialläraren. Det finns önskemål från skolmyndigheter att stödundervisningen bör integreras i den vanliga svenskundervisningen för att de svagare eleverna inte skall känna sig utsatta och urskiljda från klassen. Detta motsätter sig specialläraren som anser att det är en myt och att de då skulle känna sig ännu mer utsatta och håller fast vid att Språkstudion är en bra modell där eleverna får jobba i lugn och ro. Här kan de jobba aktivt utan att bli störda, känna sig trygga och trivas i lokalen som upplevs som ”mysig”. Att den ligger skild från andra klassrum nere i källaren ses inte som något negativt utan som positivt då de får känna att de får vara i fred. Lokalen är i behov av mindre renoveringar, men specialläraren är noga med att påpeka att hon inte skulle vilja byta den mot någon annan. (2006-04-20)

Stödet är frivilligt och Skolan tvingar ingen att gå till Språkstudion, men lärare och skolledning berättar och gör klart för eleven om de fördelar som stödet innebär. Har eleven väl gått en eller två gånger och märkt att stödundervisningen hjälper, försvinner ofta motviljan eleven haft, uppger specialläraren. (2006-04-20)

4.3 Analys av skolkulturens inverkan på stödundervisningen

I denna studie har vi tittat på hur stödundervisningen på Skolan ser ut, och försökt anlägga ett perspektiv som visar på att mönster i skolkultur påverkar hur de olika aktörerna i Skolan ser på stödundervisning. Utifrån de tre olika skolkulturer som Persson (2004) beskriver så anser vi att den undersökta Skolan passar in som en

karriärkulturskola.

Som Andersson med flera (2003) beskriver så är skolkultur en kombination av de traditioner som lever på Skolan, den hierarki som råder mellan olika institutioner på Skolan, hur skolbyggnaden ser ut och används och det sociala klimat som finns på Skolan, samt att begreppet skolkultur inte är ett enhetsbegrepp, utan att det snarare är ett paraplybegrepp som innefattar alla de olika kulturer som ryms under Skolans tak.

Som redovisats i avsnitt 4.1 så är den undersökta Skolans kultur präglad av den profil som Skolan länge haft. En profil som gett Skolan hög status, och som gjort att Skolan fått en elevkår med höga betyg och mycket goda förutsättningar för att studera vidare på högskola och universitet. Till stor del är det Skolans profil och atmosfär som lockar nya elever. Bland de vanligaste anledningarna till att elever väljer Skolan är, enligt den enkätundersökning som Skolan gjort bland nya elever, Skolans atmosfär och stämning som finns på Skolan, samt Skolans profil. (Biträdande rektor 2006-04-24)

Skolans elevsammansättning har under det senaste decenniet förändrats dramatiskt. Skolan har gått från att vara en skola med i huvudsak elever från medelklasshem med svenska som modersmål till en mångkulturell skola, med elever med skiftande sociala, kulturella och etniska bakgrunder. Det var först när elevsammansättningen förändrades som Skolan märkte att det fanns ett behov av stödundervisning i svenska. När idén om Språkstudion skulle realiseras fanns det till en början ett motstånd bland lärare på Skolan mot den, då de ansåg att Skolan inte behövde en så utvecklad stödundervisning. Vad vi förstått ansåg vissa lärare på Skolan att stödverksamhet i form av Språkstudion inte passade in i Skolans profil. Då många av lärarna har arbetat länge på Skolan så lever många av de värderingar och attityder kvar som var rådande på Skolan innan dess förändring. Det regelverk som Skolans arbete tar sin utgång i har funnits på Skolan under många år, långt innan elevsammansättningen förändrades. Dessa lever kvar i oförändrad form än idag.

Insatser och stödundervisning bör utgå från en analys av undervisningen och den omgivande miljön. Svårigheter att klara av skolarbetet kan bero på, och/eller förstärkas av faktorer som arbetssätt, inlärningstakt, grupperingar och grupprocesser, organisation, attityder och förväntningar, relationer i och utanför Skolan med mera. Viktigt är därför att stödinsatserna utgår från en kartläggning och analys av elevens hela skolsituation. (Skolverket 2005) Frågan är om detta görs på Skolan. Våra observationer tyder snarare på motsatsen. Attityderna hos lärare och ledning på Skolan verkar vara att behöver en elev stöd så ligger problemet hos eleven, inte i Skolans organisation, då denna ju alltid fungerat väl och varit framgångsrik. För att få en fungerande skola som tar hänsyn till, och arbetar för att utveckla varje elevs individuella förutsättningar, så krävs det att lärares attityder och inställning till elever i behov av stöd förändras. Kanske borde

till ett tänkande som innebär att samarbetet och utbytet mellan lärare ökar. Detta borde i sin tur medföra att Skolans personal jobbar som ett lag och där det finns en medvetenhet om att alla lärares insatser är lika viktiga.

4.4 Sammanfattning av resultat

Resultaten tyder på att Skolan har en traditionell inställning till skola, lärande och elever. De resultat som Skolans elever uppvisar visar att eleverna till mycket stor del är studiemotiverade och kapabla till goda skolresultat. Antalet elever som behöver stöd för att nå godkända betyg i svenska är relativt stabilt, men har ökat de senaste fem åren. Skolan startade 2001 Språkstudion då ett växande behov av stöd fanns på Skolan. Idag är trycket fortsatt högt, men ändå finns inga planer på att bygga ut stödundervisningen. Dock kommer stödet i engelska att få extra resurser.

Specialläraren på Skolan är ansvarig för Språkstudion och uppger att de elever som får stöd i svenska för tillfället främst är pojkar med diagnostiserade läs- och skrivsvårigheter med svenska som modersmål, men att elever från alla årskurser, program och sociokulturella bakgrunder förekommer. Specialläraren uppger att eleverna trivs i Språkstudion. Hon uppger även att stödresurserna är för knappa och att det finns elever som på grund av svårigheter med svenskan även behöver stöd i andra ämnen.

Den undersökning vi genomfört av Skolans profil och skolkultur, visar att den i stor utsträckning fortfarande präglas av den elevsammansättning som funnits på Skolan innan 1990-talet, och Skolan profil är tydligt kunskapsinriktad och ställer höga krav på eleverna.

5 Diskussion

5.1 Konsekvenser för läraryrket

Vi anser att det är av största vikt för alla svensklärare att känna till, och ha kunskap om hur stödundervisning ser ut och fungerar. Så som den svenska skolan ser ut i dag, kan inte stödundervisningen vara ett isolerat fenomen, utan stödundervisning och speciallärare och specialpedagoger måste få möjlighet att integreras och inkluderas i den reguljära svenskundervisningen. Det svenska språket är grunden i den svenska skolan, och fungerande kunskaper i det är viktigt för kunskapsinhämtning i alla skolämnen, vilket inte får glömmas, av varken svensklärare eller andra ämneslärare.

Under vår utbildning till lärare ha vi fått förståelse för vikten av integrering av svenska 2 i vår undervisning för att kunna hjälpa de elever som har andra modersmål än svenska. Förståelsen för stödundervisning för de elever som lider av läs-, och skrivsvårigheter, diagnostiserade eller inte, har det dock talats mycket litet om. Det är något som vi anser måste ändras på, om den svenska skolan i framtiden faktiskt skall bli en skola för alla:

Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara handlar om enskilda elevers svårigheter. Specialpedagogiska kunskaper ska bidra till goda utvecklingsbetingelser för alla, men främst för individer som har eller kan väntas få svårigheter. De specialpedagogiska insatserna ska ske så att eleverna blir så lite särskilda som möjligt. Speciallärarpedagogik kan, när den är som bäst, bidra till att vidga synen på all undervisning och skapa förståelse för problem som uppstår i skolan. (Vernersson 2002 s 26)

Pedagoger och skolledare måste se att elever som är i behov av stöd för att klara skolarbetet, inte är problemet, utan att problematiken ligger i skolsystemet. Att lägga skulden för svårigheter att klara skolarbetet enbart på eleven är att förenkla problematiken. I en skola för alla måste inlärningssituationen anpassas till elevens möjligheter att utvecklas och att lära. I styrdokument upprepas att elevernas individuella förutsättningar och olikheter måste tas tillvara på. Att elever har olika förutsättningar att klara av skolarbetet är ett faktum vilket det pedagogiska arbetet måste anpassas till.

5.2 Avslutning

Den undersökning vi genomfört har haft fokus endast på en skola. Hade vi haft med tid till vårt förfogande hade det gått att genomföra en bredare undersökning på flera skolor. Intressant hade även varit att göra en djupare skolkulturstudie av Skolan. En sådan skulle kunna genomföras med kvantitativa metoder för att få ett så brett urval som möjligt.

I inledningsskedet av arbetet visste vi inte vilken riktning undersökningen skulle ta. De resultat vi funnit har delvis varit förväntade. Vårt första intryck av Skolan och dess skolkultur visade sig även finnas hos de lärare och elever som arbetar på Skolan. Vi är glada över att arbetet har tvingat oss att reflektera kring vår syn på elever i behov av stöd. I efterhand är vi tacksamma över att vi har fått arbeta tillsammans under vår praktik då det har gett oss en möjlighet att hjälpa de elever som behöver extra hjälp i klassrummet, men också en möjlighet att kunna diskutera problematiken. Kanske borde alla lärare få den möjligheten att arbeta i par och på så sätt stödja de elever som behöver det, både de starkare och de svagare.

I gymnasieförordningen beskrivs hur, om en elev befaras att inte nå de kursmål som anges i kursplanerna, ett åtgärdsprogram skall utformas. Ansvar för utformning av denna ligger hos rektor. På Skolan utformar man dock inga åtgärdsprogram, utan istället har man studiekonferenser vilkas protokoll bokförs som åtgärdsprogram. Huruvida detta är ett korrekt förfarande enligt styrdokument kan inte vi svara på, men Skolans biträdande rektor såg inte detta som märkligt. Enligt Skolverkets inspektionsrapport, gällande 2006, fick Skolan kritik för att inte upprätta individuella studieplaner för alla elever (Skolverket 2006). I rapporten framkom ingen kritik gällande Skolans system kring åtgärdsplaner. Dock kan sägas att åtgärdsprogram och individuell studieplan hänger samman.

Specialläraren på Skolan var noga med att påpeka sitt missnöje med att inkludera stödundervisningen i vanliga klasser. Detta ansåg hon skulle påverka eleverna negativt då hon trodde att de skulle känna sig mer utpekade och exkluderade från den övriga gruppen. Detta stämmer inte enligt teorin, men Skolan har inte de resurser som krävs för att införa en fungerande inkluderande undervisning. Att då forcera in begreppet i skolan

trots de knappa resurserna, är det enda alternativ som är tillgängligt för tillfället; det finns heller inga planer att bygga ut stödet och ge det mer resurser.

Vi anser, likt specialläraren, att de resurser som finns inte är tillräckliga för den efterfråga av extra stöd som finns på Skolan; en 75 %-tjänst för ca 900 elever är otillräckligt. Stödet bör byggas ut till minst en 100 %-tjänst och den läxhjälp som förr fanns i svenska bör återinföras. Vi anser att ett alternativ skulle kunna vara att de ordinarie svensklärarna turades om att hålla i denna hjälp en gång i veckan under den schemalagda tid då det idag finns stöd i matematik och engelska.

Skolan har en tydlig profil och ställer upp väldigt mycket för de duktiga eleverna. Det sätt på vilket Skolan valt att organisera stödundervisningen för de elever som har svårt att må målen i svenska, är kanske inte det mest optimala. I dagsläget anser vi att det finns en viss snedfördelning av Skolans resurser och att detta beror på den kultur som finns på Skolan. Frågan är dock vilka elever som har störst rätt att ta del av skolans resurser: de starka eller de svaga. Svaret på denna fråga kan inte vi ge. I en skola för

Litteratur- och källförteckning

Andersson G, Bennich-Björkman L, Johansson E, Persson A (2003), Skolkulturer-

tröghet, förändring, framgång, i Persson A (red) Skolkulturer, Lund, Studentlitteratur

Denscombe M (2000), Forskningshandboken- för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna, Lund, Studentlitteratur

Denscombe M (2004), Forskningens grundregler- samhällsforskarens handbok i tio

punkter, Lund, Studentlitteratur

Ericson B (2001), Läs- och skrivsvårigheter i ett historiskt perspektiv, i Ericson B (red)

Utredning av läs- och skrivsvårigheter, Lund, Studentlitteratur

Johansson B, Svedner P-O (2004), Examensarbetet i lärarutbildningen, Uppsala, Kunskapsföretaget

May T (2001), Samhällsvetenskaplig forskning, Lund, Studentlitteratur

Nilholm C (2006), Inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd” – Vad betyder det

och vad vet vi?, Forskning i fokus nr 28, Myndigheten för skolutveckling

Persson A (2004), Pedagogiskt arbete i olika skolkulturer - om likheter och olikheter i

”en skola för alla”, i Arbetslivsinstitutet Nära gränsen? Perspektiv på skolans arbetsliv, Malmö, Arbetslivsinstitutet

Rydelius P-A (2001), Om begreppen dyslexi och läs- och skrivsvårigheter, i Ericson B (red) Utredning av läs- och skrivsvårigheter, Lund, Studentlitteratur

Rygvold A-L (red.) (2001), Barn med behov av särskilt stöd- grundbok i

specialpedagogik, Lund, Studentlitteratur

Skolverket (1998), Elever i behov av stöd, En temabild utgiven av Skolverket, Stockholm, Liber distrubition

Skolverket (1996), Grunden för fortsatt lärande. En internationell jämförande studie av

vuxnas förmåga att förstå och använda tryckt och skriven information. Rapport nr 115

från Skolverket, Stockholm, Skolverket

Skolverket (2002), Regler för målstyrning- Gymnasieskolan, Stockholm, Svensk Facklitteratur

Skolverket (2006), Utbildningsinspektion i Malmö kommun, Lund, Skolverket

Vernersson I-L (2002), Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv, Lund, Studentlitteratur

Elektroniska källor

Skolverkets hemsida: www.skolverket.se

Arbetslivsinstitutets hemsida: www.arbetslivsinstitutet.se

Myndigheten för skolutvecklings hemsida: www.skolutveckling.se

Muntliga källor

Speciallärare på Skolan; Intervju 2006-04-20 Biträdande rektor på Skolan; Intervju 2006-04-24

Bilaga 1

Sammanfattning intervju 20 april 2006

Namn:

Yrke: Speciallärare

Antal år i yrket: som utbildad speciallärare 28 år, aktiv som lärare sedan 1972, arbetat på skolan sedan 2001, arbetat i Staden sedan 1979

Arbetar 75 %, 12h undervisning/vecka

Arbetar som speciallärare, med studiomodellen, ”språkstudion”. Antal elever: kalenderåret 77st, cirka 50 elever i snitt/ år, nu cirka 30 st.

Finns det en ”typisk” elev?

Nej, det växlar från år till år. Men många elever som kommer hit är pojkar från det 4-åriga naturprogrammet, med annat modersmål än svenska. För tillfället är det dock mest pojkar med svenska som modersmål och diagnostiserade problem. Det är en blandning av elever med olika problem, vissa med diagnostiserad dyslexi, vissa med andra läs- och skrivsvårigheter och vissa med språksvårigheter på grund av annat modersmål. Det förekommer även elever som helt enkelt är ”svaga” och kanske inte borde läsa på ett teoretiskt program.

Hur ser arbetsbelastningen ut?

Tanken är att det skall vara 12 h schemalagt stöd i veckan, men i verkligheten blir det betydligt fler. Stödet skulle behövas byggas ut, så att det finns möjlighet att skilja mellan de elever som behöver ”specifikt” stöd, och de som behöver allmänt stöd. På onsdagar finns det schemalagt en lektion för stöd i engelska och matematik, men inte för svenska. Det hade varit ett bra tillfälle för de elever som behöver ett mer allmänt stöd i svenska att kunna få det då.

Det är ett stort tryck från elever att få komma till språkstudion, och ingen skall behöva bli avvisad. Dock har elever från årskurs 1 och 2 förtur.

Många elever kommer till språkstudion för att de behöver hjälp med svenska i andra ämnen, som biologi, historia och samhällskunskap. Stödet skulle behövas byggas ut på så sätt att all undervisning anpassas till svenska 2. tex ordlistor till läroböcker. Det finns en motvilja hos vissa lärare på skolan att skaffa sig kunskap om, och sätta sig in i den problematiken som rör svårigheter med olika ”läs- och skrivsvårigheter”, och då främst svenska 2 problematiken.

För tillfället finns det dock inga planer om att bygga ut stödet.

Hur ser attityderna ut från andra lärare, övrig personal och ledning ut? Alla är positiva till språkstudion, och samarbetet fungerar bra med både lärare och skolvårdspersonal. (det fanns en ovilja mot att stöd skulle behövas) de andra lärarna är glada att det finns extra stöd för de elever som behöver det.

Är språkstudion en bra form för undervisning?

Språkstudion, och studiomodellen är ett bra sätt att arbeta på. Det är från myndigheters håll tal om att stödundervisningen bör integreras i den vanliga svenskundervisningen.

och ro, och eleverna kan arbeta effektivt utan att bli störda. Arbetet bedrivs enskilt eller i grupper om högst 5-6 elever. Det bästa hade varit att kunna ge mer enskilt stöd, men resurserna räcker inte till. Att eleverna skulle känna sig utpekade eller bli mobbade av att gå till språkstudion är en myt, de säger att de känner sig trygga och att de trivs i lokalen och med stödet. Det positiva ryktet från språkstudion sprider sig, och det kommer ofta nya intresserade elever. Att lokalen ligger lite i skymundan tycker många elever är positivt, då det skapar en mer intim atmosfär och de yttre störningarna blir mindre. Lokalen är bra, men den skulle dock behövas ”rustas upp” lite: ny färg på väggarna, nya möbler etc.

Stödet är helt frivilligt, och vissa elever söker sig själva till språkstudion, medan andra behöver påtryckningar från lärare och föräldrar för att ta emot stödundervisningen, men ingen tvingas. Efter hand upptäcker de flesta eleverna att stödet gör deras skolgång lite lättare och att deras resultat förbättras, och då försvinner den eventuella motvilja de haft.

Bilaga 2

Intervjuguide • Namn • Yrke • Antal år i yrket • Arbetsplats Berätta om ditt arbete

• Antal timmar

Är språkstudion det enda stöd som finns i svenska på skolan?

• Schemalagt stöd i engelska och matematik, men inget i svenska. Varför? • Läxhjälp?

Vem kommer till Språkstudion? • Finns det någon typisk elev? • Kön?

• Årskurs? • Modersmål? • Program? • Dyslexi?

Hur ser arbetsbelastningen ut? • Antal elever • Tid/ elev Uppfattningar av Språkstudion • Din • Elevernas • Övriga lärare • Skolledning • Övriga

Hur uppfattar du stödet och attityderna från andra lärare och skolledning?

Vilken annan skolpersonal samarbetar du med?

Tycker du att Språkstudion är en god form för stödundervisning? • Varför

• Vad skulle du vilja förändra

Hur arbetar du med styrdokumenten?

Hur upprättas en handlingsplan? Hur ser din del ut i det arbetet?

Får du innan skolstart reda på om det finns några nya elever som kommer att behöva stöd?

Vad anser du om den stödundervisning som finns på Skolan jämfört med andra skolor du känner till?