Barn med övervikt och fetma

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Barn Unga Samhälle

Examensarbete

10p

Barn med övervikt och fetma

Nina Ahlqvist

Lärarexamen 140 poäng Handledare: Fredrik Nilsson Höstterminen 2006 / Examinator: Caroline Ljungberg Vårterminen 2007

Abstract

Barn med övervikt och fetma

Nina Ahlqvist

Ahlqvist, Nina. (2007). Barn med övervikt och fetma. Malmö: Lärarutbildningen.

Examensarbetet inriktar sig på att undersöka föreställningar och idéer om dagens mat- och motionsvanor. Syftet är att undersöka hur media med fokus på Dagstidningar, Lärarnas tidning och Socialstyrelsens rapporter talar om ämnet barn med övervikt och barnfetma. Det gör jag med Helena Sandbergs avhandling, Medier & Fetma: En analys av vikt (2004) som utgångspunkt. Huvudfrågan är: Hur talas det i Dagstidningar, Lärarnas tidning och

Socialstyrelsens rapporter om barnfetma eller barn med övervikt?

Jag har införskaffat material till undersökningen genom Mediearkivets, Lärarnas tidnings och Socialstyrelsens hemsida. Det införskaffade materialet resulterade i artiklar, insändare och rapporter. I materialet gör sig pedagogers, privatpersoners och experters åsikter hörda. De som benämns som experter är forskare och läkare.

Jag har använt mig av den kvalitativa metoden, textanalys. Materialet analyserade jag utifrån följande frågeställningar som sedan sammanställdes.

- Vad anses orsaka övervikt/fetma?

- Vad görs för att gå tillväga med problemet?

- Var läggs fokus på problemet? Skiljer sig problemet mellan pojkar och flickor, etnicitet eller andra grupper i samhället?

I undersökningen kom jag fram till att en av de största orsakerna till fetma anses vara dåliga matvanor i kombination med otillräcklig fysisk aktivitet. Jag har även uppmärksammat att barnfetma i media antingen ses som ett problem, eller som ett försök att hitta en lösning på problemet i form av förebyggelse.

Innehållsförteckning

1. Introduktion... 7

1.1 Introduktion till problemområdet ... 7

1.2 Syfte ... 9

1.3 Problemformulering ... 10

1.4 Centrala begrepp ... 10

2. Tidigare forskning... 11

2.1 Bourdieu ... 11

2.2 Forskning om massmedia och fetma ... 12

2.3 Genus... 15 3. Metod... 16 3.1 Metodval... 16 3.2 Urval... 17 3.3 Genomförande ... 18 3.4 Analysbeskrivning... 18 3.5 Forskningsetiska övervägande ... 19 3.6 Disposition ... 19 4. Dagstidningar ... 20 4.1 Artiklar ... 20 4.1.2 Vanor... 21 4.1.3 Analys av artiklar ... 21 4.2 Insändare ... 22 4.2.1 Vanor... 22 4.2.2 Analys av insändare ... 23 4.3 Åtgärder... 24 4.3.1 ”Goda vanor”... 24 4.3.2 Skolidrott... 25 4.3.3 Genus... 26 4.3.4 Etnicitet ... 26

5. Lärarnas tidning... 28 5.1 Artiklar ... 28 5.1.2 Vanor... 28 5.1.3 Analys av artiklar ... 29 5.2 Åtgärder... 30 5.2.1 ”Goda vanor”... 30 5.2.2 Etnicitet ... 31

5.3 Lärarnas tidnings bild av fetma- en sammanfattning: ... 32

6. Socialstyrelsen... 33 6.1 Rapporter ... 33 6.1.2 Vanor... 33 6.1.3 Analys av rapporter ... 34 6.2 Åtgärder... 34 6.2.1 Etnicitet ... 35

6.3 Socialstyrelsens rapport kring barn och övervikt- en sammanfattning ... 35

7. Analys av undersökningens resultat ... 37

8. Sammanfattning och Diskussion... 39

1. Introduktion

Jag har valt att skriva mitt examensarbete om barnfetma. Det har jag gjort eftersom barnfetma är ett problem som fått stor uppmärksamhet i media sedan en tid tillbaka. Syftet är att undersöka hur media talar om ämnet barn med övervikt och barnfetma. Fetma är ett växande problem som berör många barn i Sverige i dag. Denna ökning är en skrämmande utveckling som anses vara följden av ett mer inaktivt och ohälsosamt levnadssätt. Att äta och motionera regelbundet är viktigt för att vi ska orka mer och leva länge. Kosten och motionen har en betydelsefull roll i allas dagliga liv. Oavsett kön, sysselsättning, klasstillhörighet eller ålder engagerar fetma alla människor på något sätt. Detta gör att det finns många starka åsikter om ämnet. Dessa åsikter gör sig i undersökningen hörda genom privatpersoner, pedagoger och experter i ämnet.

I stycket ”Tidigare forskning” fokuserar jag på Pierre Bourdieus teori om ”Habitus och smak”. Bourdieu menar att vi skiljer oss åt beroende på vår livsstil och tidigare erfarenheter. Jag relaterar även till Helena Sandbergs avhandling, Medier & Fetma: En analys av vikt (2004). Sandberg beskriver bilden av fetma i media och dessutom använder jag Varför

flickor? (2003) av Birgitta Meurling. Arbetet innehåller även en studie där jag undersöker

föreställningar och idéer om fetma, med textanalys som metod.

Uppsatsen riktar sig till både hem och skola. Förhoppningsvis kan arbetet göra människor medvetna om problemets storlek, samt engagera och vara en inspirationskälla till att göra små gradvisa förändringar i sina liv.

1.1 Introduktion till problemområdet

Vi lever i ett informationssamhälle där modeindustrin har stor makt. Modeindustrin sätter trender och bestämmer hur vi ska se ut och leva. Detta leder till att vi matas med bilder av hur den s.k. ideala kroppen ska se ut. I media stöter vi dagligen på dessa ideal genom smala

kroppen. Denna typ av information kommer från experter och andra människor som har möjlighet att nå ut till allmänheten och innehåller direktiv att följa för att nå sin målvikt. Oavsett om vi vill eller ej påverkas vi alla av modet både medvetet och omedvetet. Vi kommer med största sannolikhet även i framtiden matas med artiklar som behandlar skönhet och hälsa. Varför? Jo, vi köper tidningarna som har ”lösningen” på hur vi ska komma i form och nå idealvikten. Stor del av befolkningen har dock inte denna s.k. ideala kroppen, utan kämpar istället med sin övervikt.

Vad är problemområdet? Fetma är i dag ett samhällsproblem som klassas som en av vår tids

största folksjukdomar. Det råder en fetmaepidemi som sprider sig i hela landet, och det är ett hälsoproblem som finns i alla åldrar men det syns framförallt en tydlig ökning av fetma bland barn skriver Helena Sandberg (2004)

På 70-talet började barnfetma öka kraftigt i Sverige, och ökningen har fortsatt sedan dess menar Sandberg (2004). Experter i ämnet återkommer till problematiken av ökningen i artiklar, rapporter och böcker. I dessa beskrivs att en förändring måste ske genom att undervisa lärare, föräldrar och barn vad som är ”bra” mat och följden av regelbunden motion. Experter menar vidare att små förändringar kan vara att uppmuntra barnen att börja med någon sport utanför skolan, mer idrottstimmar i skolan, föredrag och tema om god hälsa inom skolans verksamhet, även bra förebilder är betydelsefullt (Göteborgs-Posten, 2006-02-26).

Vad är orsaken till övervikt och fetma bland barn? Beror fetma på bristande information,

okunskap, lathet, en stillasittande livsstil, ett behov av att göra sig sedd eller kan det vara något annat? Är det möjligt att bryta en negativ vana och i stället göra den positiv? I flertal artiklar anses felaktiga matvanor i kombination med otillräcklig fysisk aktivitet vara en av de största orsakerna till övervikt, stämmer detta?

Vilka blir följderna för ett barn med fetma? Följderna av fetma anses bidra till både psykiska

och fysiska problem. De psykiska besvären anses medföra dålig självkänsla och kroppsuppfattning, där omgivningens bemötande spelar stor roll. De fysiska besvären anses i längden leda till en rad olika följdsjukdomar som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar

I en nätupplaga på Dagens Nyheter skriver Peter Friberg, som är professor och överläkare på Sahlgrenska Universitetet, och Mats Johansson, som är överläkare vid samma universitet, att vi står inför en hotande epidemi av hjärt- och kärlsjukdomar. Diabetes, högt blodtryck och åderförkalkning kommer i framtiden att orsaka mycket lidande och bidra till stora

samhällskostnader. I de industrialiserade länderna har fysisk inaktivitet, näst efter

tobaksrökning, blivit den viktigaste riskfaktorn för dålig hälsa (Dagens Nyheter, 2002-10-21).

Vad kan göras för att åtgärda barnfetma? För att kunna åtgärda barnfetma måste orsaken

fastställas. Är orsaken för mycket stillasittande? Är det okunskap? Eller är det något annat? När orsaken är fastställd är det möjligt att lägga upp ett individuellt program för att åtgärda problemet.

I kursplanen (2000) står att ”Ämnet idrott och hälsa syftar till att utveckla elevernas fysiska, psykiska och sociala förmåga samt ge kunskaper om den egna livsstilens betydelse för hälsan.” Ett sätt kan vara att lära barn vad sundkost innebär genom skollunchen. Samtidigt måste skollunchen utgöra ett attraktivt alternativ till fet skräpmat. En viktig målsättning är att mager, hälsosam föda ska uppfattas som normalkost och att den till och med smakar bättre än mycket fet mat menar Andersson mfl (1998).

1.2 Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka föreställningar och idéer kring barnfetma. Syftet är även att undersöka vilka de bakomliggande orsakerna anses vara. Jag som blivande pedagog känner att detta är ett ämne som måste få större plats i undervisningen, och att det enda sätt vi kan bli kvitt fetma är genom information och kunskap.

Alla som arbetar med barn borde fortbildas i hur det är möjligt att i klassen arbeta med motion och kost. Detta för att kunna hjälpa de elever som har problem med sin vikt, men även de barn som inte är medvetna om att de har problem med sin vikt. Om kunskap och information ges i tid kan framtida problem med vikten förhoppningsvis förhindras.

1.3 Problemformulering

Min huvudfråga som jag genom denna studie vill undersöka är:

– Hur talas det i Dagstidningar, Lärarnas tidning och Socialstyrelsens rapporter om barnfetma eller barn med övervikt?

För att få en bredd på undersökningen utgår jag från följande frågor:

- Vad anses orsaka övervikt/fetma?

- Vad görs för att gå tillväga med problemet?

- Var läggs fokus på problemet? Skiljer sig problemet mellan pojkar och flickor, etnicitet eller andra grupper i samhället?

1.4 Centrala begrepp

I detta avsnitt kommer jag att beskriva de begrepp som jag anser vara viktiga för förförståelsen i uppsatsen. Samtliga begrepp är hämtade ur Nationalencyklopedin (www.ne.se).

Fetma, abnorm ansamling av fettvävnad i kroppen, vanligen liktydigt med övervikt.

Kost, den blandning av olika livsmedel som intas dagligen för att täcka en persons

näringsbehov.

Motion, aktivitet främst för att förbättra hälsa, fysisk kapacitet och välbefinnande.

2. Tidigare forskning

Jag kommer i detta avsnitt belysa Pierre Bourdieus teori om habitus och smak som handlar om livsstil och livsvillkor, Helena Sandbergs avhandling Medier & fetma, en analys av vikt (2004), samt Varför flickor? (2003) av Birgitta Meurling som belyser ideal, självbilder och kroppen utifrån flickors perspektiv. Detta för att belysa olika föreställningar i ämnet. Hur kopplas föreställningar om fetma till föreställningar om status, manligt, kvinnligt och kultur osv.

2.1 Bourdieu

Pierre Bourdieu är en fransk sociolog som undersöker företeelse som mode, konst utbildning och arbetsliv. Bourdieu undersöker enskilda människor med hjälp av levnadsbiografier, intervjuer enkätundersökningar och statistik. Genom undersökningen har han kunnat se att smaken är en mätare av våran sociala tillhörighet. I Bourdieus originalutgåva La Distinction på 900 sidor beskrivs all material från undersökningen i detalj.

Bourdieu diskuterar ”Habitus och smak”. Habitus kan översättas till beteende, vana och livsstil. Habitus och smak är ett grundläggande begrepp som uppstår genom individens livsvillkor. Detta system bestämmer en persons sätt att uppfatta, värdera, välja och handla i olika situationer. Habitus har formats av ens tidigare liv och styr det framtida beteendet. Våra ideal är enligt Bourdieu klassbundet. Begreppet används för att förklara likheter och skillnader mellan såväl individer som grupper och klasser. Vi lär oss tycka om och ha åsikter kring olika saker, vilket leder till att vår livsstil styrs genom Habitus. Ett exempel på detta beskriver Sandberg (2004) genom att vi beroende av bakgrund föredrar korvgryta framför sushi eller dansbandsmusik framför opera. Detta visar enligt Bourdieu var vi står i den sociala hierarkin, och därmed var vi hör hemma. Detta beskriver även Birgitta Meurling (2003) genom att det skapas ett system för att separera det normala från det onormala. Vad som är normalt och onormalt är en social och kulturell konstruktion och skiljer sig mellan sociala och kulturella skillnader.

Bourdieus menar att vi via våra föreställningar betraktar kroppen som ett fysiskt kapital genom individens habitus och smak. Vissa kroppar tycks ha ett högt värde, medan andra kroppar tycks ha ett lägre. En smal person anses vara en vacker och bra människa i samhället, men fet person anses däremot vara ful och osund. Detta är en inställning som finns i stora delar utav västvärlden. Detta håller Meurling (2003) med om och menar att människan ställs till svar utifrån hur hennes kropp ser ut, eftersom detta ses som ett uttryck för hennes moral. Synen på kroppen varierar avsevärt mellan kulturer.

2.2 Forskning om massmedia och fetma

Som utgångspunkt i uppsatsen kommer jag att använda mig utav Helena Sandbergs avhandling Medier & fetma, en analys av vikt (2004). Sandberg beskriver ingående om ett av våra största hälsoproblem, övervikt och fetma. Avhandlingen utgår ifrån fyra forskningsområden – kropp, konsumtion, risker samt medier. Problemet hon belyser rör frågeställningar runt övervikt utifrån ett medialt perspektiv.

Sandbergs avhandling skiljer sig från min uppsats genom att hon inte inriktat sig på någon speciell åldersgrupp, utan berör ämnet i stort. Sandberg beskriver övervikt som ett stort samhällsproblem. För att vara ett samhällsproblem krävs det att ett stort antal människors liv eller hälsa står på spel, och är på så sätt ett problem som människan själv kan förbättra och påverka. Hon redogör även för medias betydelse i att upplysa om aktuella frågor som berör ämnet, samt förmedla kunskap. Detta gör hon genom en medial undersökning utifrån ett kritiskt perspektiv. Hon menar att media bidrar till problemet genom att dramatisera och stigmatisera.

Frågor som fokuseras i avhandlingen är: - Hur presenteras övervikt i medierna?

- Vilka konsekvenser kan denna representation få för allmänhetens uppfattning om övervikt?

Textanalysen består av studier från fyra dagstidningar, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Helsingborgs Dagblad och Västerbottens-Kuriren. Studien inkluderar allt publicerat material under en femårsperiod med artiklar som är publicerade mellan 1997-2001. Sandberg beskriver att anledningen till att startåret för undersökningen blev 1997 är att läkemedlet Xenical som behandlade kraftig övervikt kom ut på marknaden. Genom Xenicals marknadsföring och försäljningsframgångar blev övervikt ett ämne som fick större plats i dagstidningar menar Sandberg.

Genom massmedia fick Sandberg fram ca 3500 artiklar med hjälp av sökorden övervikt och fetma. Artiklarna skrevs ut och kopior togs bort samt ett stort antal artiklar som bedömdes vara ovidkommande. Dessa artiklar har tagits bort för att de används i ett löst sammanhang och inte har något med kroppsvikt att göra t.ex. ”De vann matchen med fyra måls övervikt” 1925 artiklar blev kvar efter gallringen för att bearbetas och analyseras. Utefter resultatet jämfördes hur stort utrymme övervikt och fetma fick mellan 1997-2001, och hur de olika tidningarna framställer övervikt.

En fjärdedel av det totala materialet publicerades år 2000. Detta tyder på att problemet fetma och övervikt då fick en högre prioritering. År 2001 minskar rapporteringen igen. Varför finns det inget svar på. Övervikt betraktas i dag som ett större problem än år 2001. Sandberg menar att publiceringen har varit en stadig uppåt- och nedåtgång under år 2000-2001 då undersökningen ägt rum. Resultatet av forskningens rapporter visar att Aftonbladet ensam står för mer än hälften av all rapportering i ämnet, Dagens Nyheter står för mindre än en tredjedel av materialet och de två återstående tidningarna visade sig stå för 20% av rapporteringen.

Rapporteringen har i Sandbergs studie visat sig skilja mellan två grupper:

1. Övervikt som hälsorisk- Ämnet behandlas som en struntsak i artiklar och löper därför stor

risk att gå läsaren obemärkt förbi, ämnet behandlas förbigående. För läsaren utan expertis i ämnet kan informationen som behandlas i artiklarna vara svårtolkade och fyllda med facktermer. När övervikt presenteras som en hälsorisk är det främst den fysiska aktiviteten som framhålls och kosten tycks inte ha lika stor betydelse.

2. Övervikt som ett kosmetiskt dilemma- Det kosmetiska dilemmat breder i dag ut sig mer och

mer med hjälp av uppseendeväckande rubriker som lockar till läsning. Hälsa blir allt mer en utseendefråga. I denna typ av rapportering fokuseras det kring maten, ät enligt anvisningar och blir både vacker och smal. Övervikt som ett kosmetiskt dilemma förekommer i alla dagstidningarna.

Helena Sandberg (2004) ställer sig frågan, Hur definieras övervikt? Hon kom fram till att synen på övervikt skiljer sig beroende på vem som uttalar sig och mellan olika tidningsartiklar i tre framträdande punkter. Övervikt beskrivs bland annat som en sjukdom, genom att vara en av våra största folksjukdomar där idag bara rökning är en större fara, ett kosmetiskt lyte dvs. ett skönhetsfel. Dessa artiklar vänder sig ofta direkt till kvinnor, och beskriver exempelvis olika metoder för att komma i form. Slutligen beskrivs övervikt som ett normaltillstånd. I dessa artiklar presenteras inte övervikt som något problem utan som ett normalt tillstånd, och det är snarare det motsatta som är avvikande. Övervikten kommer smygande och

befolkningen ”förfetas” som en normal utveckling.

Artiklarna som endast rör barnfetma och inte övervikt i stort är få, men får vid dessa enstaka tillfällen stort utrymme i tidningarna, och då främst genom en så kallad skrämselpropaganda. Ett exempel på skrämselpropaganda är artikeln ”För mycket läsk gör barn feta”. I mindre tidningar förkortas samma ”stora” artikel till en liten notis. Detta tolkar Sandberg att vissa tidningar framhåller problemet som större och andra tidningar som mindre. Andra frågor som ställs är: Hur stor betydelse har skrämselpropaganda? Hjälper det eller stjälper det? Och hur är det möjligt att göra i stället?

En slutsats som Sandberg gör är att övervikt är ett undervärderat samhällsproblem i de undersökta dagstidningarna. Detta överraskade mig med tanke på omfattningen av problemet. En förändring har dock skett på senare tid genom en ökning av fitness- och hälsoprogram. Dessa program ska hjälpa människor att ändra sina vanor genom att lägga om sin kost och att motionera mera. Hon menar att media är ett forum där vi till stor del skapar oss en uppfattning om fetma, därför är det viktigt hur fetma presenteras där.

2.3 Genus

Birgitta Meurling beskriver i Varför flickor? (2003) att det som flicka är viktigt att visa upp sig och att bete sig på ett iögonfallande sätt. För många unga flickor är kroppen den viktigaste identitetsfaktorn. Flickor bör enligt Meurling göra saker för att bli uppmärksammade. Detta leder till att flickor till största del identifiera sig med sitt utseende.

Meurling menar att människor producerar och konsumerar varor för att skapa tillfredsställelse i sina liv. Dyra kläder och smycken har alltid spelat en stor roll i människans försök och önskan att visa upp sig. Samma sak gäller fina frisyrer, kosmetika och kroppen i sig. Ett annat utmärkande drag hos människan tycks vara att hon har ett medfött behov av att tävla, ett behov som snabbt gör sig gällande på konsumtionsområdet. Konsumtion kommer därför att göra skillnad mellan människor. Det finns en önskan att demonstrera att man är förmer än andra och markera att man skiljer sig menar Meurling. Detta görs med kroppen som redskap. Hon beskriver även hur människor kategorisera varandra i olika grupper som t.ex. atlet – otränad, stark – svag, hälsosam – ohälsosam och hur varje individ måste förhålla sig till detta. Det som anses vara vackert i ett sammanhang kan vara fult i ett annat, beroende på var och vem som uttala sig i ämnet.

3. Metod

Enligt Johansson & Svedner (1996) finns det en mängd olika metoder att använda sig av för att samla in uppgifter till en c-uppsats. Dessa kallas kvalitativa och kvantitativa metoder. Den kvalitativa metoden består bland annat av intervjuer och observation. Den kvantitativa metoden består av enkäter och annan undersökning. Denna typ av metod gör att åsikter från en stor grupp människor blir synliga.

I den kvalitativa intervjun är endast frågeområdet bestämt, medan frågorna kan variera individuellt, beroende på hur den intervjuade svarar och vilka aspekter denne tar upp. Syftet med den kvalitativa intervjun är att få så uttömmande svar som möjligt om det som intervjun behandlar. Då måste det vara möjligt att anpassa frågorna för han eller hon som blir

intervjuad. Vid observation är det bra att göra dagboksanteckningar när observationspassets är slut för att skriva ner viktiga händelser. En annan metod är löpande protokoll, där

kontinuerligt observation och egna ord beskriver utveckling och situationer (Johansson & Svedner, 1996).

Trost (2001) anser att enkäter är ett så kallat bekvämlighetsurval. Med detta menar inte Trost att detta är en dålig metod, tvärtom är det ett sätt att snabbt samla in basfakta om ett antal personer för att eventuellt senare välja ut rätt personer till djupare intervju. Det är en tidsekonomisk metod till skillnad från intervjuer, och dessutom är svarsfrekvensen relativt hög. Ovanstående författare menar att detta är en metod som är strukturerad och går relativt snabbt att sammanställa i jämförelse med intervjuer och en metod att använda sig av för att ställa samman resultat genom tabeller och diagram.

3.1 Metodval

Jag har använt mig av en kvalitativ metod i undersökningen. Metoden jag använde mig av kallas textanalys och grundar sig på att undersöka utbudet av material om övervikt och fetma i Dagstidningar, Lärarnas tidning och Socialstyrelsens rapporter. Detta är en bra metod som gör

(1996). En fördel med textanalys är att det är möjligt att få fram så mycket information som möjligt i ämnet. Syftet är att genom textanalys undersöka likheter och skillnader i artiklarna. Sandberg (2004) har som jag valt att arbeta med textanalys som metod. Sandberg undersöker med hjälp av textanalys hur övervikt framställs i media, och hur stor plats ämnet får. Syftet med textanalys är att beskriva, analysera och problematisera hur övervikt representeras i medierna. Sandberg menar att en svaghet med metoden är att frågan varför ej är möjlig att besvara. Sandberg beskriver att en viktig uppgift är att synliggöra det osynliga, det vill säga det som skrivits mellan raderna.

3.2 Urval

Urvalet i min undersökning är Dagstidningar, Lärarnas tidning och Socialstyrelsen. Dagstidningarna (www.retriever-info.com) publicera bilden av fetma som ska nå ut till allmänheten, och belyser privatpersoner och experters syn på problemet. Lärarnas tidning (www.lararnastidning.se) inriktar sig mot pedagoger som arbetar inom skolverksamheten. Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se) styrs av staten, och presenteras i form av rapporter i ämnet.

Dessa tre ovanstående materialgrupper kom jag och min handledare fram till gemensamt. Detta gjorde vi utifrån examensarbetets inriktning. För att begränsa urvalet valde vi artiklar, insändare och rapporter publicerad år 2000-2006. Anledningen till just dessa urvalsgrupper är att jag vill undersöka hur det talas om barn med övervikt och fetma inom tre helt skilda verksamheter. Utifrån dessa urval har jag undersökt bilden av fetma.

Som redskap för att hitta material använde jag mig av Internet. Detta gjorde på Mediearkivets, Lärarnas tidnings samt även Socialstyrelsens hemsida där jag använde mig av sökorden: Övervikt och fetma. Jag skrev ut artiklar, insändare och rapporter. Därefter uteslöt jag all material som inte innehöll något eller några av orden: Barn, skola, fetma och vanor. Detta för att begränsa artiklarna under kategorin Dagstidningar och för att få fram så många träffar som möjligt i Lärarnas tidning och Socialstyrelsen. Det är viktigt att framföra att resultatet på antal sökningar skiljer sig från gång till gång och är därför inte ett bestående resultat.

Resultat av antal sökningar från 2000-2006 Övervikt Fetma Dagstidningar 7523 3837 Lärarnas tidning 14 11 Socialstyrelsens rapporter 95 48

3.3 Genomförande

Materialet från Dagstidningar, Lärarnas tidning och Socialstyrelsens rapporter som innehöll privatpersoners, pedagogers och experters föreställningar och idéer om övervikt och fetma skrev jag ut för att analysera. Jag sammanställde materialet systematiskt för att finna svar på följande frågor i texten:

- Vad anses orsaka övervikt/fetma?

- Vad görs för att gå tillväga med problemet?

- Var läggs fokus på problemet? Skiljer sig problemet mellan pojkar och flickor, etnicitet eller andra grupper i samhället?

Genom hela undersökningen har jag i både artiklar, insändare och rapporter använt mig av ovanstående frågor att besvara. Det har jag gjort för att arbeta konsekvent och kunna jämföra likheter och skillnader i materialen. Genom att arbeta systematiskt med fråga efter fråga kunde jag sedan sammanställa resultaten i undersökningens olika rubriker.

3.4 Analysbeskrivning

När material är inhämtat och nedskrivet ska resultatet analyseras. Data måste tolkas för att sammanställa ett resultat, och detta bör göras systematiskt menar Repstad (1999). Genom systematisk bearbetning av materialet har jag kunnat jämföra likheter och skillnader på mina tre materialgrupper, Dagstidningar, Lärarnas tidning och Socialstyrelsen.

3.5 Forskningsetiska övervägande

Eftersom jag arbetar utifrån artiklar där människor har blivit intervjuade eller insändare som skrivits av dem personligen har jag endast redovisat namn på personer som i intervjun lämnat ut sitt namn och där igenom gett sitt tillstånd att namnet kan publicerat. I de fall där personens namn är skyddade har jag använt mig av de namn som framgår i artikeln.

3.6 Disposition

Dispositionen av min undersökning skiljer sig delvis mellan Massmedia, Lärarnas tidning och Socialstyrelsen. Detta beror på att materialet som redovisas skiljer sig beroende på om det är artiklar, insändare eller rapporter som presenteras. Dessa redovisas först i varje kapitel, och följs därefter av rubriken Vanor som sedan sammanställs med en analys.

Åtgärder är även en gemensam rubrik i Dagstidningar, Lärarnas tidning och Socialstyrelsen, men i underrubrikerna skiljer sig resultatet. Dagstidningar presenterar ”Goda vanor”, Skolidrott, Genus och Etnicitet. Lärarnas tidning presenterar ”Goda vanor” och Etnicitet, och slutligen presentera Socialstyrelsen endast Etnicitet. Dessa rubriker har skapats genom att de är av vikt i undersökningen. Sist kommer en kort sammanfattning som gemensam rubrik utifrån de tre undersökningsgrupperna.

4. Dagstidningar

4.1 Artiklar

Övervikt bland barn har dubblerats sedan tjugo år tillbaka i tiden, och det anses leda till både fysiskt och psykiskt lidande. Orsakerna till övervikt anses vara många och därför är det nödvändigt att bekämpa fetma från flera håll, både genom kost och motion (Göteborgs-Posten, 2006-02-26).

Vad är det som gör att vi i dag blir allt fetare och fetare? Är det en ekonomisk fråga? Eller handlar det om habitus, tillfredställelse, belöning, trötthet eller stress? Och Vad är det som gör att betydelsen av att äta rätt och motionera regelbundet inte når fram? Är det på grund utav bristande information, eller ignoreras den på grund av okunskap? Detta är bara några enstaka frågor som ställs. Artiklarna innehåller även experters tips och ”goda” råd på hur vi ska leva våra liv för att skapa en god hälsa.

Jag undrar vad experterna menar med god hälsa. Är god hälsa samma sak för alla? Experterna är eniga om att barn behöver aktivera sig mera i vardagen och äta rätt för att få en hälsosam livsstil.

Det som skiljer artiklarna åt är att de är vinklade åt olika håll och belyser antingen fetma som ett problem eller att de försöker hitta en lösning på problemet genom förebyggelse. Budskapet är detsamma, fetma måste besegras. Artiklarna som talar om fetma som ett problem nämner bl.a. en ökning av godis- och läskkonsumtion och betydelsen av fysiskt aktivitet (Svenska Dagbladet, 2006-06-14). Dessa artiklar vill informera och lära oss hur vi ska leva, och hur vår livsstil bör se ut. Vi får även veta vad som händer om vi inte följer råden. Denna kategori visar även hur många personer som drabbas av fetma och andra besvär till följd av fetma. Artiklarna som talar om fetma genom förebyggelse beskriver vad vi kan göra för att förhindra att fetma uppkommer genom olika behandlingsprogram som finns runt om i landet. Artiklarna presenterar olika hjälpmedel och projekt som förebygger fetma innan problemet brutit ut.

4.1.2 Vanor

Enligt överläkare Staffan Mårild anses orsaken till övervikt vara brist på rörelse och dåliga matvanor. ”Det handlar om att minska läskkonsumtion och snabbmat, att tillbringa mindre tid i bilen eller framför dator och teve” menar Mårild. Det generella problemet anses vara okunskap att bryta vanor. Viljan finns men i många fall behövs stöd från familj och vänner för att inte ge upp utan kämpa vidare, även när målvikten är nådd. Det är lätt att falla tillbaka i gamla vanor, och det finns därför en likhet mellan människor som försöker går ner i vikt och människor som försöker sluta röka. Han menar att det krävs ett samarbete i samhället för att kunna göra något åt problemet. Artikeln fastställer att övervikt är ett stort problem, men vikten i artikeln läggs på hur vi kan arbeta för att förebygga det (Göteborgs-Posten, 2006-02-26).

En fråga som ställs utifrån problemet är: Varför har inte övervikt bland barn större prioritet i samhället i form av förebyggande arbete? Detta är en fråga som ställs av privatpersoner, idrottslärare och andra personer i skolan som menar på att barnen är vår framtid och den bör förvaltas väl. Läkare som uttalat sig menar att förebyggande arbete är a och o för en hälsosam livsstil, och det är här föräldrarna kommer in i bilden genom att vara goda förebilder för sina barn. Genom mer motion och ”rätt” mat hade många barn sluppit komma till läkare för hjälp. Projektledare och överläkare Staffan Mårild anser ”att de först ska titta på sig själva och sina egna vanor” och menar då de överviktiga barnens föräldrar. Barns vanor skapas via föräldrarna i första hand, men även skolan har en viktig roll att vara förebild genom att skapa goda vanor att föra vidare till eleverna (Göteborgs-Posten, 2006-02-26).

4.1.3 Analys av artiklar

Vi har alla en uppfattning om övervikt. Vår uppfattning har betydelse genom hur vi väljer att leva, och hur vi behandlar andra i vår omgivning. Här spelar medierna en stor roll. Dagstidningarnas roll är att påverka, men på vilket sätt?

Fetma måste behandlas från flera håll. Det krävs en kombination av hälsosam mat och motion för önskvärt resultat. Det handlar om att byta vanor och att leva utifrån en hälsosam livsstil.

En annan fråga som ställs är: Vem kan ställas till svars för överviktsproblematiken? Denna fråga ger olika svar i artiklarna. Denna ansvarsfråga delas upp i två grupper, i debattmaterialet menas främst att ansvaret för medborgarnas kroppar och hälsa ligger på staten, medan ledarmaterialet presenterar att ansvaret ligger på individen i större uträckning menar Sandberg

4.2 Insändare

De granskade artiklarna är inte bara skrivna av journalister som har intervjuat experter med professionell kunskap i ämnet. Det finns ett stort intresse hos privatpersoner att skriva insändare. Snabbt kunde jag i insändarna se att övervikt bland barn berör många människor runt om i Sverige i dag. Detta fastställde jag genom hur tonen många insändare skrivits, många skriker efter hjälp. En mamma till ett överviktigt barn beskriver i en insändare att hon känner sig både arg och ledsen eftersom hon inte blir hörd och ”Mia” som hon kallar sig vill ha hjälp med vad hon gör för fel. ”Det är påfrestande att som förälder dag efter dag säga nej och trycka undan ett barns beteende genom att hindra ett barn från att äta för mycket samtidigt som man får truga i de andra barnen mat” (Östersunds-Posten, 2006-06-05). I artikeln lyfts främst bristen på hjälp fram, och detta gäller då inte endast för de överviktiga barnen, utan även till föräldrar som kan behöva hjälp om hur de ska handla och bete sig i olika situationer som kan uppstå i vardagen.

Jag såg snabbt ett samband mellan de olika insändarna genom att ansvaret i många av dessa fall flyttas över till någon annan. Detta kan beror på att stor del av dem som skriver dessa insändare är föräldrar till överviktiga barn som inte får den hjälp de behöver, och som skriver en insändare i sista utväg för att bli hörda. Idrottslärare och övrig personal på skolan reagerar starkt på denna negativa utveckling, och då främst på minskade idrottstimmar, och dess både kort- och långsiktiga förändringar i framtiden.

4.2.1 Vanor

känner en frustration att dag efter dag följa dessa goda matvanor, utan att se något resultat. Så vad är nästa steg? ” (Östersunds-Posten, 2006-06-05).

4.2.2 Analys av insändare

Att skriva en insändare är ett sätt för privatpersoner att komma till tals och att uttrycka sina åsikter, positiva och negativa. Det är också ett sätt att göra sig hörd hos en stor grupp människor.

Sandberg (2004) jämför hur ämnet övervikt framförs i ledarsidorna och debattartiklar. Sandberg kunde komma fram till att övervikt har en underordnad roll på ledarsidorna, och varken övervikt eller fetma nämns i rubriken. Detta resultat förvånade mig, och jag frågade mig hur det kan komma sig att fetma och övervikt inte nämnts en enda gång i denna typ av text, och vad prioriteras i så fall att skriva om istället? Detta är en fråga som jag tyvärr inte kunde få något svar på genom Sandberg. Övervikt och fetma framkommer däremot i enstaka av debattsidornas rubriker. På dessa debattsidor presenteras en tydlig varning av problemet. Debattartiklarna presenterar hälsorisken, orsaker, konsekvenser samt även riskgrupper. En annan av orsakerna till att ”Mia” skrev insändare är för att det inte går att få någon professionell hjälp på grund av långa köer. Detta trots att hennes barn ligger i riskgruppen till övervikt eftersom det finns ärftlighet till övervikt i släkten.

Syftet med alla artiklar och insändare är att nå ut till den stora massan, men det finns även ett intresse att nå ut till en speciell grupp, olika experter och yrkesgrupper som exempelvis läkare, politiker, privatpersoner, skolan samt privatpersoner i samhället. En idrottslärare som vill ha fler idrottstimmar i skolan vill nå ut till politikerna som har makten att ändra på detta. Däremot vill en förälder som skriker efter hjälp nå ut till Landstingsfullmäktige på orten för att få hjälp. Detta gör att artiklarna textmässigt till viss del anpassas till vilken läsare syftet är att nå. Rubriken kan vara, Är ditt barn överviktigt? Eller Barn med övervikt måste prioriteras ekonomiskt! Den första typen av artikel riktar sig direkt till föräldrarna, medan den andra artikeln riktar sig till personer med ekonomiskt ansvar.

4.3 Åtgärder

Att arbeta förebyggande är viktigt eftersom problemen då inte hunnit bryta ut. Fetma är en av 2000-talets största vällevnadssjukdom, och har utvecklats långsamt sedan lång tid tillbaka. En liten förändring kan ha stor betydelse i det långa loppet. Svenska forskare har i tidigare undersökningar bekräftat att det finns ett samband mellan fetma och förhöjt blodtryck och diabetes menar Sandberg (2004). I artiklar och insändarna nämns det några exempel på hur det är möjligt att arbeta för att förhindra problemet, och hur det är möjligt att som enskild individ hjälpa sig själv genom att förebygga att det inte bryter ut.

4.3.1 ”Goda vanor”

I artikeln Dagens medicin (2003-09-03) beskrivs hur det arbetas i Västra Götaland med att dela ut en så kallad behandlingsmanual till familjer i behov. Om ett barn är överviktigt behöver många gånger även föräldrarna stöd, och då framför allt psykiskt genom någon utomstående att tala med. Syftet är att hjälpa till att öka barns- och föräldrars kunskap, genom att förmedla betydelsen av motion och regelbundna mattider, samt hur det är möjligt att tillaga olika nyttiga måltider tillsammans i hemmet. Manualen är utvecklad av en psykolog och dietist med stor kunskap inom ämnet från Sahlgrenska universitetssjukhus i Göteborg, och bygger på att föräldrar och barn tillsammans tar ett stort ansvar och arbetar mot målet tillsammans. Ju tidigare barnen sätts in i ett program desto bättre. Projektet har visat sig vara framgångsrikt.

Jag förundrades i artiklarna av att olika instanser som skolor och sjukhus m.m. som har kunskapen och makten att påverka i samhället inte samarbeta mer tillsammans. Skulle det inte vara lättare att ta tag i problemet tillsammans, för att få ett snabbare och bättre resultat? Kan dietister och vårdpersonal komma ut till skolorna och föreläsa för elever och dess föräldrar om vikten av att äta och motionera? Eller kan det vara möjligt för en skolklass att åka på studiebesök till en vårdcentral för information?

Vem bär huvudansvaret för dagens överviktstrend bland barn? Är det skolan, hemmet, politikerna, ansvariga inom landstinget, media eller är det någon annan? Detta är en fråga som ges olika svar i de olika artiklarna.

4.3.2 Skolidrott

Skolidrotten har blivit viktigare för barnen på senare år. En av orsakerna till detta är att idrottstimmarna har minskat. I Lpo94 framgår att skolan är en betydelsefull och hälsofrämjande arena där idrott och hälsa är ett av huvudmålen. Professor Claude Marcus på Huddinge sjukhus menar i artikeln att signalerna skolan sänder ut i Läroplanen är helt motsatt till hur det ser ut i verkligheten, och att en förändring måste ske inom snarast framtid (Göteborgs-Posten, 2002-12-26).

Skolidrotten är ett ypperligt tillfälle för eleverna att testa olika sportaktiviteter. Förhoppningsvis leder detta till att barnen får ett fortsatt intresse att utöva någon av dessa sporter även utanför skolan, om inte så är det alltid viktigt med uppmuntran. För att det nya intresset ska fortskrida bör det ske en omprioritering i betygskriterierna genom att rörelseglädje bör gå före prestation menar Claude Marcus. I Stockholm pågår projektet ”Stopp”. Syftet med projektet är att undersöka om förändringar i skolmiljön påverkar övervikt hos barn i åldrarna sex till tio år. Ett mätinstrument som kallas accelerometer undersöker barnens fysiska aktivitet. Resultatet visade stora skillnader. De mest aktiva barnen rör sig många gånger mer än barnen som rör sig minst under vardagar. Under helgerna har skillnaderna visat sig vara dubbelt så stora (Göteborgs-Posten, 2002-12-26).

Det finns flera projekt runt om i landet som arbetar för en bättre hälsa ett beskrivs i Ludvika tidning, där ett stort antal klasser i Ludvika gått med i projektet ”Rent Spel.” Kommunen har insett allvaret med barnfetma och har stora planer för att denna hälsosatsning ska sprida sig. ”Rent Spels” syfte är att vara goda förebilder genom att hjälpa barn till att skapa sig goda vanor. Detta sker genom att klassvis aktivera hjärta och hjärna en halvtimme om dagen genom olika aktiviteter (Ludvika tidning, 2005-08-25).

4.3.3 Genus

I projektet ”Rent Spel” har 300 elever deltagit i fysiologiska tester genom att svara på en psykosocial enkät. Resultatet bland de 10-åriga flickorna som deltog i testet visade att 30% var överviktiga, och hela 60% hade låg kondition. Resultatet bland de 13-åriga flickorna visade att 25% var överviktiga, medan konditionen försämrats i jämförelse mot de 10-åriga flickorna till 64 %. Hur vanorna ser ut framkommer inte i artikeln utan visar endast statistiskt resultat, och syftar till att presentera ett åtgärdsprogram för att komma vidare (Ludvika tidning, 2005-08-25).

Testet visade även att bland de 10-åriga pojkarna var 24% överviktiga, och 26% hade låg kondition. Resultatet av de 13-åriga pojkarna visade sig förändrats markant, inte mer än 8% visade tecken på övervikt, medan 32% hade låg kondition. Undersökningen visar att förändringar skett genom att överviktiga barn minskat med åldern, och en stor positiv förändring går att se på skillnaden mellan de 10-åriga flickorna och de 13-åriga flickorna konditionsmässigt. Jag ställer mig tveksam till resultatet och frågar mig, hur är det möjligt att mäta kondition med hjälp av en psykosocial enkät? Hur sannolikt blir resultatet på denna typ av test (Ludvika tidning, 2005-08-25).

4.3.4 Etnicitet

I artikeln Skolidrotten förebygger övervikt hos barn (Göteborgs-Posten, 2002-12-26)

presenteras en undersökning utförd med hjälp av forskaren Anders Raustorp, där han med hjälp av stegräknare har undersökt hur barns dagliga aktivitet ser ut i dag. Resultatet visade en stor skillnad mellan de inaktiva och de aktiva barnen. Undersökningen visade även att de inaktiva barnen var de sämst ställda barnen i samhället. För dessa barn kan skolidrotten vara den enda aktivitet barnen får, och därför betyder den väldigt mycket. Han menar att det finns ett klart samband mellan skolmiljö och övervikt. Desto lägre socialgrupp barnen befinner sig i ju större blir skillnaden mellan de fysiskt aktiva barnen, och de passiva barnen.

I artikeln Läsk och godis vardagsmat för barnen i invandrartät förort till Göteborg (Dagens medicin, 2003-09-03) beskrivs hur mer än var tionde mellanstadieelev, i en invandrartät förort till Göteborg, dricker tre och en halv liter läsk eller mer i veckan, och bara hälften påstod att

och många ligger i riskzonen för kalcium- och järnbrist. Detta är en betydligt högre siffra än genomsnittet hos barn.

Förutom sambandet mellan genus, etnicitet och samhällsklasser är det ett resultat som återkommer i artiklarna gång på gång, och det är föräldrarnas roll. Föräldrarna har ett ansvar att lära barnen goda vanor, och att vara goda förebilder. Föräldrarna har stor makt att påverka sina barn att äta och motionera genom att i hemmet lära ut vad goda vanor innebär, och som de sedan kan föra vidare till nästa generation.

4.4 Dagstidningars bild av fetma - en sammanfattning

Frågor som återkommer är:

- Vad är det som gör att vi blir allt fetare? - Varför når betydelsen av goda vanor inte fram?

Fetma uppkommer genom brist på rörelse i samband med dåliga matvanor. Detta har blivit en av vår tids allvarligaste hälsosjukdomar. Livsstilsförändringar måste ske snarast genom bra och nyttiga vanor.

Det som i artiklar och insändarna anses vara det svåraste är att inte falla tillbaka i gamla mönster. Artiklarna visade även att det finns tydligt skilda uppfattningar mellan samhällsklasserna, goda och dåliga vanor.

Artiklarna har visat skilja dig åt mellan två grupper: 1. Artiklar som belyser fetma som ett problem

2. Artiklar som belyser fetma genom förebyggelse eller genom att försöka hitta lösningar på problemet.

5. Lärarnas tidning

5.1 Artiklar

Inte oväntat läggs stor vikt på skolans ansvar. En fråga som ställs är ”varför inför inte skolorna snask och läskförbud”? Skolan har i uppgift att ta kontrollen över läsk och godisätandet. Maten som serveras i skolan är näringsrik samtidigt som godis och läsk sälj i cafeteriorna på löpande band menar experten Claude Marcus är ett tecken på att det finns en dubbelmoral i skolan. Vi lever i dag i ett överkonsumerande samhälle. Vårt intag av mat är inget undantag. Mängden mat måste anpassas i förhållande till hur mycket kroppen förbränner. Detta sker inte i dag. Artikeln menar att det överkonsumerande samhället vi lever i är en bidragande faktor till barnfetma (Belöna inte barn med gräddtårta, nr 19/04).

”Kroppen tenderar hela tiden att vilja tillbaka till den maxvikt den haft. Varför det är så vet man inte i dag. Det är därför bantningskurer misslyckas. Den som vill gå ner i vikt måste räkna med att vara hungrig, äta på bestämda tider och utnyttja alla tillfällen till motion. (Claude Marcus, 2004-11-04)

Utifrån ovanstående citat ställer jag mig frågan, måste man verkligen vara hungrig för att gå ner i vikt? Finns det inget annat sätt för att komma i form? Är inte detta att plåga sig själv? Jag anser att det inte borde vara någon omöjlighet att äta utan att varken överkonsumera eller att ”svälta” sig själv.

5.1.2 Vanor

Dagens livsstil har förändrat våra vanor. Sockret är en av orsakerna till detta. Varifrån har dessa vanor kommit ifrån? En av orsakerna till övervikt bland barn anses vara att vi lever i ett överkonsumerande samhälle (Belöna inte barn med gräddtårta, nr 19/04). Vi konsumerar mer än vi behöver, och detta gäller alltså inte bara prylar utan även mat. Jag undrar vad detta

En av faktorerna till att fetma uppkommer anses vara våra nya och förändrade konsumerande livsstil. Denna livsstil beror till stor del på ett för stort intag av socker dagligen genom läsk, godis och annat småätande. Godiskonsumtionen har ökat de senaste tio åren. Detta leder efter en tid till av regelbunden konsumtion till att barn blir feta, och inte får i sig tillräckligt mycket av den näring som de behöver för att orka mer och må bra. Läsk ger en mättnadskänsla, och detta bidrar till att barnen äter mindre. Dessa barn löper stor risk att drabbas av kalciumbrist. För att en förändring ska ske måste sockerförbrukningen som i detta fall gäller läsk minskas omgående (För mycket läsk gör barn felnärda, nr 15/2003)

5.1.3 Analys av artiklar

Individens syn på konsumtion och dess kroppsuppfattning har visat sig påverkas genom media. Detta har därefter visat sig ha betydelse genom att vara en bidragande orsak till övervikt menar Sandberg (2004). Vår syn på konsumtion har förändrats under åren till att ha utvecklats till något mer positivt än förr. I dag konsumerar vi för nöjes skull oavsett om vi är glada, ledsna eller bara vill ta hand om oss själva, till skillnad från förr då det konsumerades vid behov. Vardagskonsumtion och lyxkonsumtion är i dag två kända begrepp. Mat är ett exempel på vardagskonsumtion medan dyrare produkter är lyxkonsumtion. Frågor som Sandberg ställer sig är: Vad menar vi med konsumtion? Vad och varför konsumerar vi? Vad bestämmer konsumtionen? Det sägs enligt Sandberg att det vi konsumerar säger något om vem vi är eller vill vara.

Att vi lever i ett överkonsumerande samhälle relaterar jag till artikeln Belöna inte barn med

gräddtårta, 2004-04-11. Artikeln är sedd ur ett skolperspektiv och syftar främst till att den

ökande läskförbrukningen som ett stort och bidragande problem som leder till att barn blir överviktiga. Frågor som diskuteras är, vad är skolans ansvar? Och vad kan skolan göra för att vara ett föredöme och att sänka denna höga sockerförbrukning?

Förutom konsumtion är information ett ord som återkommer när det talas om övervikt. Artiklarna beskriver att skolan måste ta sitt ansvar genom att informera vart dagens livsstil leder, men även att skolpersonal bör bli fortbildade för att föra vidare informationen till eleverna. Skolans ansvar att föra vidare goda vanor påpekas, men även föräldrarnas roll

gammalt sätt att försöka sprida ut sitt budskap, oavsett om det gäller hur cigaretter och snus påverkar vår hälsa negativt eller vad dålig mat gör med oss. Skrämselpropaganda är en metod som används för att försöka påverka oss genom att ändra vårt beteende. Frågan är i vilken grad vi låter den påverka oss?

5.2 Åtgärder

Kunskap sägs vara makt, och det är känt sedan länge att fetma bidrar till stora hälsorisker som exempelvis Diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar, höga blodfetter m.m. Dagens livsstil har gjort att vi lever i en så kallad ”unna-sig-kultur”. Vi belönar oss själva och varandra med mat utan att tänka på var dessa vanor kan föra oss. (Belöna inte barn med gräddtårta, 2004-11-04). För att kunna göra något åt problemet är det viktigt med en attitydförändring, det vill säga hur vi tänker och förhåller oss till mat och motion. Artikeln kritiserar dagens överkonsumtion genom hur vi förhåller oss till mat i olika situationer, samt skolans roll som inte anses ta sitt ansvar för att skapa en hälsosam skolmiljö för våra barn.

5.2.1 ”Goda vanor”

Ett exempel på hur det delvis är möjligt att gå vidare med övervikt är att ta bort godis och läsk inom skolans väggar. ”Motiveringen kunde vara densamma som vid förbud mot rökning: Det är skadligt för elevernas hälsa.” Detta menar Jonas Hållen som är författare till artikeln (Hjälp

barnen att inte bli tjocka, nr 19/2003).. På grund av att hälsosituationen ser ut som den gör

finns det inga motargument som håller för att läsken inte skulle försvinna från våra skolor. Detta är ett sätt för skolan att göra något åt problemet, och att ta kontroll över läskkonsumtionen inom skolan för att på så vis slippa dessa typer av mediala angrepp i framtiden menar Jonas Hållen (Hjälp barnen att inte bli tjocka, nr 19/2003). För att det ska bli ett resultat måste även gränser sättas i hemmet, förbrukningen av läsk och godis måste begränsas. Samarbete mellan hem och skola är därför viktigt, och gemensamma gränser måste sättas för att tillsammans arbeta mot ett resultat. Jonas Hållen pekar på att skolgårdarna är viktiga och har stor betydelse genom hur eleverna rör sig. Genom att rusta upp skolgårdar

Vem bär huvudansvaret för dagens överviktstrend bland barn? Är det skolan, hemmet, politikerna, ansvariga inom landstinget, media eller är det någon annan? Vem som bär ansvaret är ett frågetecken och framgår olika i artiklarna.

5.2.2 Etnicitet

Barnen med lägst klass i samhället drabbas i större grad av fetma än barnen som tillhör medelklass eller mer välbärgade familjer. Stockholms landstings Centrum har gjort en undersökning mellan fattiga och rika områden. Där kom forskarna fram till att barn som tillhör arbetar- och underklassen i större grad äter snabbmat, eller hoppar över måltider. Grönsaker, mellan mål och näringsriktiga frukostar tillhör ovanligheten mer än vanligheten. När det gäller motion syns även en stor skillnad. Oavsett samhällsklass visade sig undersökningen från Stockholm att alla barnen aktiverade sig lika mycket under skoldagen. Det som skiljer de två grupperna åt är hur mycket barnen rör sig på fritiden. Detta har visat sig genom att barnen från invandrartäta bakgrunder är mer inaktiva än barnen i övriga samhället (Jonas Hållen: Hjälp barnen att inte bli tjocka, nr 19/2003). Är detta kopplat till ekonomin frågar jag mig? Eller handlar det bara om olika attityder? Hur mycket påverkar vår omgivning oss? Och hur kan vi som enskilda individer påverka vår omgivning? Det som till största del utmärker denna artikel är den stora skillnaden som visades i resultatet.

En undersökning har gjorts i Angered som är en invandrartät kommun utanför Göteborg. Denna undersökning visar att en tredjedel av eleverna lider av fetma. Detta har visat sig orsakas av stor läskförbrukning. Artikeln understryker att denna undersökning inte utmärker Angered kommun i stort utan visar bara hur vanorna ser ut i samhället i dag (För mycket läsk

5.3 Lärarnas tidnings bild av fetma - en sammanfattning

Ett stort problem som framkommer i artiklarna är den stora läskförbrukningen. Problemet återkommer i många artiklar och visar att stor läskkonsumtion ger en överförbrukning av socker och kan även leda till sockerberoende. Dessutom har det visat sig att stor förbrukning av läsk kan ge kalciumbrist. En fråga som ställs är: ”Varför inför inte skolorna snask och läskförbud?” Hemmet och skolans ansvar betonas genom att kunskap och goda vanor ska förmedlas ut till eleverna i tid.

Det räcker inte att bara ändra sina vanor genom att äta bättre mat. Mängden mat måste anpassas i förhållande till hur mycket kroppen förbränner. Det är viktigt att det finns en jämvikt mellan vad vi stoppar i oss, och hur mycket vi förbränner. För att kunna göra något åt problemet är det viktigt med en attitydförändring, det vill säga hur vi tänker och förhåller oss till mat och motion.

6. Socialstyrelsen

6.1 Rapporter

Det som är den viktigaste orsaken till fetma är fel mat i förhållande till för lite motion, även ärftliga faktorer spelar en viss roll och är en del av problemet. Ett av problemen är att fetma idag påverkar barn i alla åldrar. Detta medför bland annat psykisk ohälsa samt sjunkande självkänsla. Det har i studier framkommit att många flickor idag är missnöjda med sina kroppar. Att trivas med sitt utseende och sin kropp är viktigt för ungas identitetsutveckling och självuppfattning. Identitetsutvecklingen och självkänslan har stor betydelse genom att vara grundläggande förutsättningar till god hälsa. En utveckling sedan 20 år tillbaka visar att ca 4% av barnen lider av fetma i dag. Detta resultat har visat sig utifrån BMI (body mass

index) och beräknas utifrån relationen mellan kroppsvikt och kroppslängd (Ungdomars behov av samhällets stöd, 2005). Denna rapport beskriver problemet genom statistik, och jämför hur

det såg ut förr och hur det ser ut idag. Rapporten beskriver även följder av övervikt.

Ett resultat av genomförd undersökning är att personer med övervikt inte söker till vårdcentraler och medicinkliniker i tid, utan först när problemet aktualiseras (Behandling av

fetma vid vårdcentraler och medicinkliniker, 2004-06-06).

6.1.2 Vanor

Som i artiklar och insändare nämns även i rapporter att fetma beror på fel mat i förhållande till för lite kondition. Förändringar anses ha skett under de senaste 30 åren. Idag äts mer

rotfrukter, frukt, bär, grönsaker, pastaprodukter och matbröd. Däremot har energiintaget ökat. Sedan början av 90-talet har det skett en negativ utveckling. Detta har visat sig genom att fel mat och otillräcklig aktivitet under en längre tid utvecklar sig snabbt till en vana. Denna vana kan vara svår att göra sig av med. För kroppen blir fet mat normalt och något som kroppen vänjer sig vid och måste ha i vardagen som ett slags beroende. Att äta fel mat gör att kroppen till slut har svårt att röra sig och orkar inte med daglig motion som är ett måste för hälsan. Detta gör att kroppen inte kan förbränna maten. En vana blir på detta sätt en ovana, och denna

ovana utvecklas till en ond cirkel som kan vara svår att bryta (Folkhälsorapport 2005: Uppdaterad: 2005-03-18).

6.1.3 Analys av rapporter

Rapporter från undersökningar innehåller till största del fakta med statistik och resultat.. Rapporterna skiljer sig från insändare och artiklar på så vis genom att rapporter inte till lika stor del innehåller information runt problemet, utan en rapports syfte är att på ett kortfattat sätt föra fram resultatet. Rapport är en text som används för att på ett väldigt kortfattat eller utförligt sätt föra fram resultatet på undersökningar, och är en sorts redogörelse.

Sandberg (2004) beskriver att vi lever i ett samhälle som handlar om att passa in och att inte utmärka sig för mycket i mängden. Vi ska alla vara på ett speciellt sätt och vi ska se ut på ett speciellt sätt för att bli accepterade. Vi sätter höga krav på oss själva och vill se perfekta ut. Vem bestämmer idealet? Svaret på den frågan är enligt Sandberg media. I rapporten (Ungdomars behov av samhällets stöd, 2005) framkommer det att många flickor i dag är missnöjda med sina kroppar. Detta medför bland annat psykisk ohälsa samt sjunkande självkänsla, och är en oroande utveckling. En fråga som jag ställer mig är hur ska vi motarbeta detta?

6.2 Åtgärder

Genom uppdrag från regeringen har Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut gjort en kartläggning genom att redovisa behandlingsmöjligheter att arbeta med fetma. Detta uppdrag har redovisats av Statens beredning för utvärdering (SBU) i juni 2002. Kartläggningen från Socialstyrelsen skickades ut i form av frågeformulär till samtliga medicinkliniker samt till var tionde vårdcentral. Svarsfrekvensen visade att 79 % av medicinklinikerna, och 68 % av vårdcentralerna besvarade enkäten. Genom undersökningen gick det att läsa att övervikt och fetma behandlas på både vårdcentraler och medicinkliniker genom individuella program (Behandling av fetma vid vårdcentraler och medicinkliniker, 2004-06-06).

att de behandlar runt 20 patienter i månaden. Vårdcentraler och medicinkliniker uppger att de behandlar fetma enligt särskilda program. Till största del handlar det då om så kallade individuella program, och i mindre utsträckning om strukturerade vårdprogram. En stor del av vårdcentralerna behandlar patienterna på den egna mottagningen, närmare bestämt 95%. Däremot uppger medicinklinikerna att 60% behandlas vid egen klinik, som är en specialklinik efter remittering eller vid annan klinik vid sjukhuset.

6.2.1 Etnicitet

En folkhälsorapport från 2005 visar att fetma är vanligare bland utrikesfödda än bland infödda. Detta är ett resultat som jag har sett återkomma. Barn och ungdomar i Sverige har mycket god hälsa jämfört med barn i många andra länder. Detta är positivt samtidigt som orostecken växer sig tydligare, främst psykologiska som exempelvis nervositet och huvudvärk. Vad som är orsaken till detta har jag inte fått något svar på. Folkhälsorapporten visade att fetma är vanligare hos människor med låg utbildning, samt att fetma är vanligare hos kvinnor födda utanför Europa än hos kvinnor som är födda i Sverige (2005-03-18 Pressmeddelande Folkhälsorapport 2005: Ökad livslängd, vissa hälsoförbättringar men många varningssignaler).

6.3 Socialstyrelsens bild av barn och övervikt - en

sammanfattning

Det som anses vara den viktigaste orsaken till fetma är fel mat i förhållande till för lite kondition, men även ärftliga faktorer spelar en viss roll och är en del av problemet. En utveckling sedan 20 år tillbaka visar att ca 4 % av barnen lider av fetma i dag, och visar att fetma i dag påverkar barn i alla åldrar.

Svenska barn och ungdomar anses ha god hälsa i jämförelse med barn från andra länder. I en folkhälsorapport visas att fetma är vanligare bland barn födda utomlands än bland barn födda i Sverige.

Övriga resultat som redovisas är:

– Fetma är vanligare hos människor med låg utbildning.

– Fetma är vanligare hos kvinnor födda utanför Europa än hos kvinnor som är födda i Sverige.

7. Analys av undersökningens resultat

Resultat som tas upp i undersökningen är:

- Fel eller för stort intag av mat i förhållande till vad kroppen förbränner kan i längden bidra till övervikt.

- Övervikt som ett växande problem.

- Övervikt är ett problem som finns i hela samhället, men är störst i invandrartäta samhällen och i fattiga och lågavlönade familjer.

- Orsaken till övervikt beror i stor del på höjd sockerförbrukning genom exempelvis läsk och godis.

I artiklarna kunde jag se snabbt se hur det talas om fetma utifrån två perspektiv.

1. Artiklar som belyser fetma som ett problem. Dessa artiklar innehåller statistik och procent

för hur stor sannolikheten är för personer med fetma i olika åldrar, kön och med olika etniska bakgrunder att drabbas av följdsjukdomar samt för tidig död.

2. Artiklar som försöker hitta en lösning på problemet. Dessa artiklar ställer sig frågor hur ska

personer med övervikt få hjälp? Var ska de ta vägen?

Helena Sandberg (2004) ställer sig frågan, Hur definieras övervikt? Hon kom fram till att synen på övervikt skiljer sig beroende på vem som uttalar sig och mellan olika tidningsartiklar i tre framträdande punkter.

- Övervikt beskrivs som en sjukdom, genom att vara en av våra största folksjukdomar.

- Övervikt beskrivs som ett kosmetiskt lyte dvs. ett skönhetsfel. Dessa artiklar vänder sig ofta direkt till kvinnor.

- Övervikt beskrivs som ett normaltillstånd. I dessa artiklar presenteras snarare det motsatta som är avvikande.

Hur talas det i Dagstidningar, Lärarnas tidning och Socialstyrelsens rapporter om barnfetma eller barn med övervikt?

Dagstidningar belyser vikten av nyttig mat och föräldrarnas roll genom att lära sina barn goda vanor. I dagstidningarna ställs frågor som, hur kan vi göra för att bryta dåliga vanor, och ta oss ur gamla mönster?

Lärarnas tidning belyser skolans roll genom att servera näringsrik mat. I Lärarnas tidning framställs sockret som den största boven, och då främst genom läsk. Läskförbrukningen bland eleverna har visat sig tydligare på skolorna bara under de senare åren. Detta gör att skolans ansvar ifrågasätts och diskuteras.

Socialstyrelsens rapporter skiljer sig mest ifrån Dagstidningar och Lärarens tidning genom att Socialstyrelsen till största del presentera rapporter med ren information och statistik i ämnet från olika undersökningar. Socialstyrelsen har kommit fram till att fetma medför psykisk ohälsa och sjunkande självkänsla.

8. Sammanfattning och diskussion

Syftet med min studie är att undersöka följande fråga: Hur belyser Dagstidningar, Lärarnas

tidning samt Socialstyrelsens rapporter barnfetma eller barn med övervikt? Denna fråga har

jag försökt få svar på med hjälp av Helena Sandberg, och hennes avhandling Medier &

Fetma: En analys av vikt (2004). Hennes avhandling skiljer sig från min uppsats genom att

den är betydligt mer omfattande, och den berör även fetma i stort till skillnad från mitt arbete som har inriktat mig på barnfetma.

För att söka svar på huvudfrågan genomfördes en kvalitativ studie genom en undersökning i form av en textanalys. Jag har i undersökningen försökt ge en bild av hur tre skilda verksamheter presenterar problemet fetma bland barn. Undersökningen bygger på nedanstående frågor som är ställda utifrån Dagstidningar, Lärarnas Tidning och Socialstyrelsens rapporter. Frågorna i undersökningen löd:

- Vad anses orsaka övervikt/fetma?

- Vad görs för att gå tillväga med problemet?

- Var läggs fokus på problemet? Skiljer sig problemet mellan pojkar och flickor, etnicitet eller andra grupper i samhället?

Mitt resultat i undersökningen baseras på ovanstående verksamheter, Dagstidningar, Lärarnas tidning samt Socialstyrelsens rapporter. Detta har resulterat i artiklar, insändare och rapporter. Innehållet har visat skilja sig åt, och jag fick betydligt fler träffar inom Massmedia än inom både Lärarnas tidning och Socialstyrelsen tillsammans.

Jag har kunnat se ett samband i undersökningen genom när fetma motarbetas genom samarbete nås bästa resultat. På så vis är det möjligt att ta hjälp av varandras olika kompetenser på området. Av resultatet i min undersökning anser jag att det inte är lätt att komma tillrätta med problemet med övervikt och fetma bland barn och ungdom. Det är många faktorer som spelar in så som resurser, ekonomi och tid men också viljan att ändra vanor både från barn och från föräldrars sida.

Föräldrarnas ansvar återkommer i artiklarna. Föräldrarna har ett ansvar för sina barns hälsa, det är viktigt att nå ut med information i förebyggande syfte. Denna information bör innehålla vikten av kost och motion, samt konsekvenserna vid övervikt. Genetiska faktorer spelar också en viss roll vid fetma.

Den gemensamma uppfattningen i undersökningen är att fetma bland barn är ett problem som snarast måste åtgärdas. Jag har kunnat se ett samband i undersökningen genom när fetma motarbetas tillsammans är det möjligt att utnyttja varandras kompetenser.

En sak är säker, det finns inga mirakelmetoder som gör att vi snabbt och enkelt nå vår idealvikt, och det finns ingen annan som kan göra det åt oss. För att gå ner i vikt fordras det goda matvanor och motion regelbundet. Ett fel som många gör är att skapa sig för stora förväntningar i början av sin viktminskning och tror att stora förändringar kommer ske under en allt för kort tid. Jag vill poängtera att jag anser att förväntningar är bra så länge som de är realistiska annars är sannolikheten stor att projektet läggs på is. Stegvisa mål är det bästa sättet att nå sina mål och är bra för självförtroendet som får en kick.

Varför nöjer vi oss inte med normalvikt. Budskapet som sänds ut i samhället i dag är ”Svält ihjäl dig eller ät ihjäl dig”. Jag vet inte riktigt vad jag skulle välja om jag var tvungen. Var har det svenska ”lagomsamhället” tagit vägen? Är det på väg att försvinna. En sak är säkert vi nöjer oss inte längre med att bara bli mätta, vi vill ha ännu mer. I dag dricker vi inte vanlig mellanmjölk, i dag dricker vi läsk och helst light för då går vi ju ner i vikt samtidigt, eller? En sak är säkert artiklarna och forskningsrapporter talar sitt tydliga språk. Läsk innehåller socker och stort intag av socker gör att vi går upp i vikt, oavsett om det står light på förpackningen eller ej.

Vem är ansvarig för övervikt och fetma? Är det föräldrarna som ska förmedla och föra vidare goda matvanor, eller är det skolan och därmed lärarnas ansvar att undervisa i ämnet? Svaret på frågan skiljer sig mellan artiklarna. En gemensam nämnare i artiklarna är ordet ansvar. Vems ansvaret än är så är det viktigt att förebyggande information når ut till barnen. Denna information bör fokusera runt tre punkter, orsak, följd och åtgärd. Genom att ta upp dessa

Hur är det möjligt att förhindra barnfetma? Svaret är enkelt, genom att se till så det inte uppkommer. Det är inte lika lätt som det låter, för hur ska vi göra detta? Mitt svar är om vi hade ett svar skulle inte problemet finnas. Så är det okunskap som är resultatet av fetma eller lathet? Att människan är lat av naturen är ingen nyhet, men små gradvisa förändringar kan vi alla göra som att välja ett nyttigare alternativ när vi är i affären.

Under processens gång har jag fått ta del av olika undersökningar, teorier och åsikter i ämnet. Detta har gett mig möjlighet att se på fetma ur olika synvinklar. Under denna perioden har jag också uppmärksammat att fetma belysts i media genom radio, tv eller tidningar i stort sätt dagligen.

Referenslista

Böcker

Grundskolan: kursplaner och betygskriterier (2000) Stockholm: Skolverket.

Johansson, Bo mfl (1996). Examensarbetet i Lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget. Meurling, Birgitta (2003). Varför flickor? Lund: Studentlitteratur.

Rössner, Stephan mfl (1998) Fetma/ Fedme- en nordisk lärobok Lund: studentlitteratur. Sandberg Helena (2004), Medier & fetma- En analys av vikt, Lunds universitet: Lund. Trost, Jan (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Mediearkivet

Bergström Monica (2006-06-05), Mamma till 5-åring: - Vi får ingen hjälp, Östersunds-Posten.

Dragan Mitic (2006-02-26), Alla måste hjälpas åt att bryta dåliga vanor, Göteborgs-Posten. Ennart Henrik, Barns dåliga kost hot mot folkhälsan- Fyraåringar dricker 2 dl läsk om dagen,

(2006-06-14), Svenska Dagbladet.

Friberg, Peter, Johansson, Mats, Nytt larm om ungas hälsotillstånd. Barn drabbas av åderförkalkning, (2002-10-21) Dagens Nyheter.

Hjälm Sarah (2005-08-25), Kommunen tar tag i barnfetman- hälsosammare fritid, Ludvika tidning.

Marcus Claude, Gärdsell Per och Ericsson Ingegerd (2002-12-26), Skolidrotten förebygger

övervikt hos barn, Göteborgs- Posten.

Nordin Eva, Läsk och godis vardagsmat för barnen i invandrartätort till Göteborg. (2003-09-03), Dagens medicin.

Von Hall Gunilla, WHO tar krafttag mot fetman, (2006-11-18), Svenska Dagbladet.

Hjälp barnen att inte bli tjocka (nr 19/ 2003)

Socialstyrelsen

Behandling av fetma vid vårdcentraler och medicinkliniker (2004-06-06)

Pressmeddelande Folkhälsorapport 2005: Ökad livslängd, vissa hälsoförbättringar men

många varningssignaler (2005-03-18) Ungdomars behov av samhällets stöd (2005)

Övrigt

www.ne.se (Nationalencyklopedin) www.retriever-info.com (Mediearkivet) www.lararnastidning.se (Lärarnas tidning) www.socialstyrelsen.se (Socialstyrelsen)