Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete 10 poäng
Slöjan i den svenska skolan
The veil in the Swedish school
Elif Ajredinovski
Lärarexamen 140 poäng Handledare: Bodil Liljefors-Persson Religionsvetenskap och lärande Examinator: Keijo Eriksson
Sammanfattning
Syftet med detta arbete är att ta reda på vad några lärare och elever anser om bruket av slöja i skolan. För att ta reda på detta har undersökningar i form av intervjuer och enkäter gjorts på tre olika grundskolor. Två av skolorna har hög andel elever med annan bakgrund än svensk och den tredje skolan har en väldigt liten andel elever med utländsk bakgrund. Resultatet av undersökningarna visade sig vara som väntat, i de skolor där större andel elever med annan bakgrund än svensk var representerade fanns det mer tolerans och förståelse för slöjan.
Under mina intervjuer hade jag frågor om hur både lärare och elever ser på elever som bär slöja. Ifall bruket av slöja skapar problem i skolan, eller om elever med slöja möts av respekt och tolerans från både klasskamrater och lärare.
Förord
Jag vill tacka min handledare Bodil för all det stöd, hjälp hon har givit mig och för att hon har gett mig mod att fortsätta och inte ge upp då jag höll på att ”gå under”. Jag vill även tacka mina nära vänner Ana, Kristian, Ayla, mina föräldrar Nebiha och Recep, mina syskon Derya och Cemal, mina morföräldrar Hülkiye och Salih Zeki, och sist men inte minst min bergvägg att alltid falla tillbaka på, min morbror Mehmet, för all hjälp och stöd de har givit mig och för att de har stått ut med mig och lyssnat på mig i stunder av kris. Jag älskar er alla och hade aldrig klarat mig igenom denna utbildning utan er.
Innehållsförteckning
1. Inledning 5
1.1 Bakgrund 5
1.2 Finns det en gemensam värdegrund? 6
1.3 Syfte/Frågeställning 8
2 Teori – Forskningsläge 10
2.1 Slöjans bakgrund 10
2.2 Slöjförbudet i Frankrike 12
2.3 Debatten om burka i Sverige 13
2.4 Muslim i Sverige 14
2.5 Islam i den svenska skolan 15
3. Metod 17
3.1 Urval 17
3.2 Datainsamlingsmetoder 18
3.3 Procedur 19
3.4 Databearbetning och tillförlitlighet 21
4. Resultat 22
4.1 Resultat från skola A och B – elever 22
4.1.1 Elevernas syn på slöjan 22
4.1.2 Slöjförbud 23
4.1.3 Värdegrunden 23
4.1.4 Slöjan i skolan 23
4.2 Resultat från skola A och B – lärarna 24
4.2.1 Lärarnas syn på slöjan 24
4.2.2 Slöjförbud 24
4.3 Resultat från de två elever som går på skola C 25 4.3.1 Synen på slöjan enligt elev 5 och 6 25
4.3.2 Förbud mot slöjan 26
4.4 Resultat skola C – lärare (lärare 4) 26 4.4.1 Lärarens syn på slöjan (lärare 4) 26 4.4.2 Förbud mot religiösa attribut 27
4.4.3 Värdegrunden 27
4.4.4 Problem i skolan 27
5 Analys och diskussion 28
Litteraturförteckning 31
1 Inledning
1.1 Bakgrund
För ca: 1 ½ år sedan, under ramadan månad, bestämde jag mig för att bära slöja (och klädsel därefter) under tre dagar på min partnerskola, där jag för tillfället var lärarkandidat i en sjätteklass. Att komma till skolan var en stor chock för min del! För första gången i mitt liv kände jag mig som en ”utlänning”, som en som inte passar in. Så illa bemött som jag blev under de tre dagarna har jag aldrig blivit förr. Jag förstod att eleverna och lärarna skulle ha frågor och tycka att det var konstigt att se mig med slöja, men jag förstod aldrig att det skulle väcka så många konstiga tankar hos vissa elever och lärare. Den handledaren som jag hade under den tiden frågade mig på en rast väldigt försiktigt: ”Men Elif varför har du slöja på dig? Jag som trodde att du var mycket mer svensk och öppensinnad”. Jag kunde inte förstå att hon ställde en sådan fråga! Jag ”tappade hakan” för en stund och sa sedan bara: Är jag mindre svensk och mindre öppensinnad för att jag har en slöja på mig? Sedan blev det tyst och stämningen var inte den bästa.
Det här var bara en av incidenterna som hände under de dagarna och detta fick mig att fundera väldigt mycket på hur lärarna bemöter elever eller föräldrar med slöja. Tycker elever eller lärare att man borde ha som regel att barnen i skolan inte får bära slöja. Tror lärarna verkligen på värdegrunden? Eller är den inte accepterad i riktig mening då de möter det okända? I Lpo 94 kan man läsa följande:
1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden
Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (1985:1100) slår fast att verksamheten skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (1 kap. 2§).
Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på.
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överenskommelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.
Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell.
Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet (Lärarförbundet, 2002: Lärarens handbok. Sid.9).
Då mitt huvudämne är religionsvetenskap och lärande ville jag skriva mitt examensarbete inom detta område. De dåliga erfarenheterna som jag fick på min partnerskola, då jag bar slöja, fick mig att vilja undersöka om hur människor som bär slöja bemöts på skolorna och undersöka om skolans värdegrund och uppdrag är något som de lärare och elever jag intervjuade är medvetna om och om den efterföljs.
1.2 Finns det en gemensam värdegrund?
Som det svenska samhället är uppbyggt idag, är det inte möjligt att ha en gemensam värdegrund som gäller för alla människor. Det finns många olika nationaliteter, religioner och kulturer som lever tillsammans i det svenska samhället. Alla dessa människor har med sig något i bagaget från sitt hemland och har olika värderingar, som de tror på. Ett exempel på en värdering som skiljer sig från den svenska är att de yngre i Turkiet kysser handen på äldre människor för att visa respekt. Kennert Orlenius, fil.dr i pedagogik, fördjupar sig mer om detta i sin bok, som heter: Värdegrunden – finns den?
Min uppfattning är att begreppet värdegrunden riskerar att bli ett retoriskt flaggskepp, som går på grund och havererar. Om värdegrunden däremot innebär att analysera och
utveckla sin medvetenhet om värdenas betydelse för både tanke och handling, kan vida oceaner öppnas och horisonter vidgas. En skola grundad på värden, en värdegrundad skola som gestaltar och synliggör goda ideal, behöver inte ge sken av att vi är överens i alla avseenden (Kennert Orlenius, 2001: Värdegrunden –finns den? Sid. 222).
Citatet ovan står sist i boken. Tidigare i boken har Orlenius diskuterat värdegrunden i olika perspektiv, t.ex. samhällsperspektivet där han ifrågasätter om det är samhället som använder värdegrunden för att uppnå sina egna mål. Det kan röra sig om mål som är politiska, eller är det ett försök att hitta en gemensam grund i ett segregerat samhälle som ständigt förändras.
Orlenius nämner i boken att det finns vissa grundläggande värden som är centrala t.ex. människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta.
Värdegrunden kan man tolka på många olika sätt, så gör även vi lärare, då vi som alla andra har haft olika uppväxtmiljöer, erfarenheter och olika uppfattningar om hur man ska hantera värdegrunden. Det är också viktigt att komma ihåg att värdegrunden och dess betydelse förändras i samband med samhällsutvecklingen. Ett exempel på detta är trenden med den demokratiska uppfostran som gäller idag, respektive den gamla att ha en auktoritär uppfostran, där det var tillåtet med t.ex. aga av barn. Vi kan också se förändringar i skolan, där den gamla katederundervisningen aldrig tillät att man ifrågasatte kunskapen och dagens individanpassade undervisning där eleverna ska söka kunskapen själva och ifrågasätta den.
För att ständigt utveckla och jobba med värdegrunden är dialogen en av de viktigaste grundstenarna, både mellan pedagoger och mellan vuxna och barn. Undervisningen borde också utformas på ett sätt så att värdegrunden ständigt är närvarande, men av egen erfarenhet vet jag att det ofta händer att t.ex. de teoretiska ämnen förblir endast faktaämnen som barn inte får möjlighet att koppla till sig själva. Vi som pedagoger måste också hela tiden arbeta på att
förbättra kommunikationen med eleverna och att verkligen se dem som individer i varje situation. Värdegrunden handlar om förhållningssätt, om hur man bemöter andra, om hur man bryr sig och visar empati. Skolan är skyldig att bemöta fördomar, t.ex. med kunskaper och ömsesidig kommunikation.
1.3 Syfte/Frågeställning
Syftet med detta arbete är att ta reda på vad några lärare och elever anser om bruket av slöja i skolan.
Mina frågeställningar är:
• Vad anser lärarna om flickor som bär slöja?
• Hur uppfattas flickor med slöja av sina klasskamrater?
• Hur uppfattar flickor med slöja lärarnas och klasskompisarnas inställning gentemot deras slöja?
Från frågeställningarna ovan, intervjuerna och enkät undersökningarna vill jag få svar på om lärarna visar tolerans för slöjan och respekt för individens frihet och integritet? Visar lärarna genom sitt sätt att bemöta eleverna att de tror och efterföljer det som står i läroplanen, om skolans värdegrund och uppdrag, t.ex. alla människors lika värde?
(Min mormor och jag. Det är viktigt att komma ihåg att även om en muslim är troende, så innebär inte detta att hon alltid bär slöja.)
2 Teori - forskningsläge 2.1 Slöjans bakgrund
Islam praktiseras olika i olika länder och även olika inom ett och samma land, då det finns många olika inriktningar inom religionen. Det är även så då det gäller seden och bruket av slöjan. Några av dessa inriktningar kan visa sig tydligt idag genom att muslimska kvinnor täcker sitt hår och bär löst åtsittande kläder som döljer kroppsformerna. De muslimska männen inom dessa inriktningar klär sig också med lösa kläder som döljer kroppsformerna och de låter håret på ansiktet växa.
I västvärlden uppfattas slöjan ofta som kvinnoförtryck, som något männen har tvingat på de muslimska kvinnorna, därför vill jag här skriva om slöjans bakgrund och börjar med att jämföra vad som står i Bibeln och i Koranen, för att ta reda på vad slöjan egentligen står för och när den kom till. I nya testamentet kan vi läsa följande:
Nu vill jag att ni skall veta att Kristus är varje mans huvud, att mannen är kvinnans huvud och att Gud är Kristi huvud. En man som ber eller profeterar med något på huvudet drar skam över sitt huvud. Men en kvinna drar skam över sitt huvud om hon ber eller profeterar barhuvad. Det är samma sak som om hon hade rakat av sig håret, för om en kvinna uppträder barhuvad kan hon lika gärna ha håret avklippt. Men när det nu är en skam för kvinnan att klippa eller att raka av håret måste hon ha någon huvudbonad. En man behöver ju inte ha något på huvudet eftersom han är en avbild och avglans av Gud. Men kvinnan är en avglans av mannen, ty mannen kommer inte från kvinnan utan kvinnan från mannen, och mannen skapades inte för kvinnan utan kvinnan för mannen. Därför måste kvinnan på huvudet bära ett tecken på sin rätt för änglarnas skull ( Första Korinthierbrevet 11:3-10, Bibel 2000, Stockholm).
Som vi kan se är inte slöjan något som har kommit till med islam, utan något som har funnits långt dessförinnan. Bruket av slöja återfinns redan i Bibeln.
Islam har tagit emot det och använder sig av den. Koranen förespråkar blygsamhet och anständighet och i det syftet har kvinnor och män beordrats att sänka sina blickar och skydda sin anständighet och kvinnorna att täcka över huvudet och låta ”täcket” gå ner över halsen och bysten. I Koranen kan följande läsas:
Och säg till de troende kvinnorna att de bör sänka blicken och lägga band på sin sinnlighet och inte visa mera av sina behag än vad som [anständigtvis] kan vara synligt; låt dem därför fästa slöjan så att den täcker barmen (Sura 24:31, Koranens Budskap, 2002, Stockholm).
Mohammed Knut Bernström skriver i sin förklaring till detta uttryck att det menas att med kläder skyla sitt kön och att låta sina begär få utlopp enbart i äktenskapet. Orden att sänka blicken avser fysisk och känslomässig återhållsamhet.
Profet! Säg till dina hustrur och dina döttrar – och till [alla] troende kvinnor – att de [utanför hemmet] noga sveper om sig sina ytterplagg; på så sätt blir de lättare igenkända [som anständiga kvinnor] och undgår att bli ofredade ( Sura 33:59, Koranens Budskap, 2002, Stockholm).
Hela meningen med slöjan är, som Koranen säger, att skydda kvinnan. Det är inte ett tecken på kvinnans underkastelse till mannen eller mannens auktoritet över kvinnan. Det är bara ett tecken på anständighet med syftet att skydda kvinnan. Koranen vill så gärna skydda kvinnans rykte och kropp att ett svårt straff väntar personen som vågar falskt anklaga kvinnan att vara okysk.
Naser Khader anser att profeten Muhammed aldrig påbjöd att alla muslimska kvinnor skulle bära slöja. Han ville bara skydda sina döttrar och hustrur från att bli falskt anklagade. Genom att klä sig på detta viset skulle de
lättare bli igenkända utomhus och därmed slippa bli ofredade. Vidare skriver han i sin bok att slöjan varken idag eller förr i tiden enbart har haft en religiös betydelse, utan den har även varit symbol för uppror bland ungdomar inom islam samtidigt som ungdomarna i väst gjorde uppror genom flower power och hippierörelsen. Naser menar att varken Koranen, eller Muhammed har sagt att alla kvinnor ska skyla sig, utan det var senare uttolkare med hellenistisk-bysantinsk bakgrund som tolkade Koranen väldigt stramt könsåtskild och därför införde slöjan som ett måste med islam, där kvinna ska täcka sig från topp till tå. (Naser Khader, 1996, Familjeliv Och Levnadsmönster Bland Mellanösterns
Muslimer).
2.2 Slöjförbudet i Frankrike
Problemen med slöjan i skolan har Frankrike haft i många år. Redan 1989 förbjöds de religiösa symbolerna som kunde vara ”undertryckande”, eller ”provocerande” i de franska skolorna. Rektorer för varje skola och de lokala myndigheterna skulle bestämma i varje enskild fall genom dialog med vederbörande om vad som skulle ske vid ett sådant fall. I och med förbudet 1989 så har invandrarproblematiken blivit debatterad allt mer, även politiskt. Vissa tyckte att det började uppstå extrema rörelser bland de sex miljoner muslimer som bor i Frankrike. Nuvarande president Chiracs parti ville samla röster från högerextrema Front Nationale i de stundande regionvalen och började föra en alltmer livlig debatt om invandrarpolitiken (Brors,Helena, Chiracs
slöjförbud-diskriminerande.2004-02-19).
Då systrarna Alma och Lila Lévy-Omary anlände beslöjade till skolan i Aubervillier, som är en förort till Paris, uppmärksammades det väldigt mycket. De blev tillsagda av lärarna att ta av sig slöjorna, men vägrade och blev därmed relegerade av skolledningen. Media fokuserade mycket på det här fallet, där barnens pappa är en känd advokat, jude (inte praktiserande), och mamma döpt
katolik från Algeriet. Flickorna hade valt att bära slöja och inte blivit tvingade till det.
Den tionde februari år 2004 röstade franska parlamentet igenom lagförslaget mot religiösa attribut i skolan, där 494 av 559 röstade för förbudet – socialisterna och det konservativa regeringspartiet stod på samma sida. Samtidigt förbjöds bärande av vissa sikhiska turbaner, påtagliga kristna kors, slöjan och judiska kippor i allmänna skolor.
Den nya lagen från år 2004 kan medföra att flera elever stöts ut ur den statliga skolan och börjar på privata koranskolor. Lagen kan eventuellt också bestridas av Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Det största problemet är dock att lagen kan ödelägga dialogen med muslimerna och göra så att segregationen blir ännu större än tidigare. (Helena Brors, 2004: Chiracs
slöjförbud- diskriminerande.)
(Grete Gaulin, 2003: Der hijab möter stengte porter.)
2.3 Debatten om burka i Sverige
I Sverige har det förekommit debatt om bruket av burka, som är en heltäckande klädsel, där även ansiktet täcks. På en gymnasieskola i Göteborg var det två somaliska flickor som kom till skolan iklädda burka. Detta väckte starka känslor hos deras lärare. Läraren tog kontakt med skolverket som gav beskedet att skolans pedagogiska uppgift är viktigare än elevernas bruk av burka som en religiös manifestation. Skolverket lämnade därmed över beslutet till läraren, där det var fritt fram att förbjuda burka.
Lärarna ansåg att burkan kunde vara farlig för eleverna under t.ex. kemi- och fysiklektioner. Dessutom kan inte läraren identifiera eleven om ansiktet är täckt (under prov). (Anita Sjöblom, 2003: Skolor får rätt förbjuda burka.)
2.4 Muslim i Sverige
I boken, Muslim i Sverige, som är skriven av Pernilla Ouis och Anne Sofie Roald har de bl.a. skrivit om främlingsfientlighet bland svenskar och muslimer. Efter 9-11 attacken har fientligheten gentemot islam ökat ännu mer. Relationen mellan icke-muslimer och muslimer har Pernilla och Anne Sofie valt att kalla för islamofobi, där islamofobi syftar på en rädsla, fobi, för religionen islam och muslimer. Här nedan citerar jag ur boken om islamofobi.
I Sverige måste islamofobi ses i perspektivet av maktrelationen mellan den sekulära/kristna majoriteten och den muslimska minoriteten. Islamofobiska uttryck bygger på majoritetssamhällets syn på minoriteten. I detta maktförhållande är det den som definierar som har makt, och maktförhållandet bygger på att den som definierar ”den Andra” är den som också har rätten att definiera samhällets kunskapsbas. ”Vi” är de som gör det ”rätta” och som har de ”riktiga” attityderna, medan ”deras” attityder inte stämmer överens med kunskapsbasen baserad på majoritetssamhällets hegemoni. (Ouis, Pernilla & Roald, Anne Sofie, 2003: Muslim i Sverige. Sid. 26-27).
Att muslimska kvinnor bär slöja anses i väst generellt som kvinnoförtryck, där ”den andra” också blir väldigt synlig i samhället med sin slöja. Muslimer däremot ser slöjan som ett sätt för att skydda kvinnorna och ur Pernillas och Anne Sofies intervjuer med muslimska kvinnor framkommer det också att de anser att slöjan är till för att skydda dem och inte till för att förtrycka dem.
Muslimer som generellt lever väldigt segregerade i Sverige ser också svenskar som ”den Andra”, där ”den Andra” står för alla de saker som ur ett muslimskt synsätt är fel sätt att leva på. I de segregerade områdena där muslimerna inte möter några svenskar i sitt dagliga liv blir svenskarna ännu mer främmande och de fördomar som muslimerna har om icke-muslimer kvarstår.
Integrationen av många muslimska grupper har i stor utsträckning misslyckats, och vi har ännu inte sett muslimer i alla yrkeskategorier. Kvinnor som bär huvudduk
diskrimineras ofta på arbetsmarknaden, paradoxalt nog med motiveringen att de symboliserar kvinnodiskriminering. (Ouis, Pernilla & Roald, Anne Sofie, 2003: Muslim i Sverige. Sid.317).
Citatet ovan är mycket tänkvärt, speciellt i ett land som Sverige där jämlikhet mellan könen anses vara jätte viktigt. Arbetsgivare borde inse att det är de som diskriminerar kvinnor med slöja genom att inte anställa dem på grund av deras val att bära huvudduk.
I boken kan vi också läsa om de muslimer som bor i Sverige. Muslimerna kommer från många olika länder och alla har de sina egna kulturer och synsätt på islam. Dessa kulturer och levnadsmönster kan variera oerhört mycket. De många lagskolor som finns tolkar de islamiska källorna på olika sätt. Det är viktigt att inse att alla muslimer inte lever med samma regler eller på samma sätt.
2.5 Islam i den svenska skolan
Jonas Otterbeck skriver i sin bok, Islam, muslimer och den svenska skolan, hur viktigt det är med kommunikation mellan lärarna, eleverna och föräldrarna. Han påpekar också hur viktigt det är att lärarna lyssnar på föräldrarna och försöker förstå dem och komma fram till kompromisser, som kan fungera för eleverna i skolan, istället för att ta upp lagar och regler och tala om för dem att nu befinner de sig i Sverige och måste följa den svenska ”normen”.
Muslimer från länder som skiljer sig mycket från Sverige, måste få tid på sig att lära sig att våga lita på det svenska samhället och dess institutioner. I detta
ligger också att våga anförtro sina barn till skolan. Många föräldrar skräms av det de läser i tidningar eller ser på TV om skolan. Det verkar saknas disciplin och
barnen får inte lära sig respekt för vuxna. De lär sig om sex och så vidare. (Otterbeck, Jonas, 2000: Islam, muslimer och den svenska skolan. Sid. 49).
Jonas skriver också att både skolan och föräldrarna har mycket att utvinna genom kommunikation. Föräldrarna kan genom att tala om för skolan vad deras förväntningar av skolgången är få mer förståelse och lärarna kan genom att förklara hur deras undervisning går till och vad det är som de lär ut få mer förståelse av föräldrarna.
Jonas talar om olika kompromisser som man har kommit fram till på olika skolor så som t.ex. att gymnastik lektionerna läggs sist på schemat så att eleverna kan gå hem och duscha, eller att det finns enskilda duschar med draperi så att flickorna inte behöver visa sig nakna bland andra flickor. Det finns också de skolor som har kunnat tillhandahålla simundervisning enbart för flickor. Vissa skolor har könssegregerade gymnastik lektioner. Muslimska barn har special muslimsk kost på skolorna de dagar det serveras svinkött eller blodmat, men där uppkommer också problem beroende på vilken syn eleverna, (eller elevernas föräldrar), har på vad som anses vara tillåten, (halal), mat. De finns de elever som väljer att äta vegetarisk mat istället för muslimsk mat, just för att undkomma problemet med att äta kött som inte är halal slaktat.
Det viktiga är att man har förståelse för varandra och för att kunna ha det måste där finnas en ständig kommunikation mellan skolan och föräldrarna.
3 Metod 3.1 Urval
Jag har valt att göra min undersökning på tre olika skolor i södra Sverige. Två av skolorna är invandrartäta, med 80 % invandrare på den ena skolan, som jag här kallar för skola A och 93 % invandrare på den andra skolan, som jag här kallar för B. På den tredje skolan är det ca 40 % invandrare och den kallar jag för C. Valet av skolor har jag gjort för att se om slöjan är mer accepterad i en skola där de flesta eleverna är invandrare. På skola A har jag intervjuat två lärare och två elever, på skola B två elever och en lärare och på skola C två elever och en lärare. Urvalet av antal elever och lärare som ingick i undersökningen skiljer sig mellan dem tre skolorna p.g.a. tillgänglighet från deras sida. Slumpen har avgjort.
Jag har använt mig av olika kontakter på olika skolor för att hitta lärare och elever som ville ställa upp på mina intervjuer samt enkätundersökningar. På skola A intervjuade jag två lärare, en manlig (lärare 1) och en kvinnlig (lärare 2). Den manliga läraren är 38 år och har Sv/So som inriktning och har arbetat som lärare i fyra år. Den kvinnliga läraren är 30 år och har Sv/So samt Sv2 som inriktning och har arbetat som lärare i sju år. Eleverna som blev intervjuade på skola A går i fyran (elev 1) respektive femman (elev 2) och är båda flickor som bär slöja.
På skola B intervjuade jag en kvinnlig lärare (lärare 3) som är 33 år och har inriktning Ma/No och har arbetat som lärare i tio år. Eleverna som jag intervjuade på skola B var två flickor där den ena går i åttan (elev 3) och bär slöja och den andra flickan går i nian (elev 4) och bär inte slöja. Både skola A och B är stora skolor med klasser från F-9.
På skola C, som till största delen består av svenska elever, intervjuade jag två flickor som inte bär slöja och som är svenskar, där den ena flickan går i femte klass (elev 5) och den äldre i sjätte klass (elev 6). Ingen av flickorna bär
slöja. Läraren som jag intervjuade på den här skolan, som är en F-6 skola, har varit lärare i nästan 5 år (lärare 4). Hon är 33 år och har haft Sv/So som inriktning.
Under mina enkätundersökningar på de olika skolorna hade jag en del bortfall. På skola A gjorde jag min undersökning i en fjärde (med 23 elever), respektive femte klass (med 18 elever), där alla elever i både klasserna var närvarande. På skola B gjorde jag däremot undersökningen i en åttonde (med 23 elever), respektive nionde klass (med 11 elever), där det bland åttorna saknades en elev och bland niorna tio elever. Anledningen till att så många i nian var frånvarande var att de hade omprov i kemi den dagen och skolkade därför från lektionen. På skola C har jag inte genomfört någon enkätundersökning då barnen hade jullov och de som har blivit intervjuade har blivit det under jullovet.
3.2 Datainsamlingsmetoder
De böcker som har varit relevanta för detta ämne har lånats på biblioteket, eller köpts på Akademibokhandeln. Relevanta artiklar från Internet om slöjan har också använts.
Först gjordes dem kvalitativa intervjufrågorna och enkäterna för att kunna genomföra undersökningen. Genom intervjuer är det lättare att ta reda på vad människor tänker och tycker, dessutom komplettera med enkätundersökningar för att få en mer generell överblick.
Vad är då en kvalitativ intervju? Enligt Jan Trost är en kvalitativ intervju en intervju där frågor som rör sig om siffror eller begrepp som fler, mer, större, osv. inte används. På detta sätt kommer den intervjuades åsikter fram. Forskaren styr inte intervjun utan låter den intervjuade berätta i den ordning som den själv anser vara bäst. Dock bör det finnas en intervjuguide. Frågorna som ställs bör inte vara snäva, utan frågeområdena ska vara breda och den intervjuade ska få berätta fritt (Jan Trost, 1997 (1993): Kvalitativa intervjuer. Lund).
Två olika intervjuguider användes som grund under intervjuerna, en till lärarna och en till eleverna. Dessutom användes enkätundersökningar bland barnen i de olika klasserna. De stora frågorna i intervjuguiden för lärarna var vad de ansåg om slöjan, om de tyckte att slöjan var något hinder i skolan, hur de förhåller sig till det som står i skolans värdegrund osv. I intervjuguiden för barnen fanns frågor om t.ex. mobbning, gemenskap, utanförskap osv.
3.3 Procedur
Jag började med att ta kontakt med vänner som redan arbetar som lärare och de hjälpte mig att hitta lärare och klasser som var villiga att ställa upp och hjälpa mig med min undersökning. Jag gick till skolorna och träffade klasserna innan själva undersökningen. I samband med mitt besök delade jag ut ett brev till alla barnen som de skulle ta med hem och få påskrivna av sina föräldrar. I brevet presenterade jag kort vem jag var, vad jag gick för utbildning och att jag nu gick min avslutande termin där jag ska skriva ett examensarbete. Jag frågade om deras barn fick lov att delta i mina undersökningar och skickade även med min enkät så att de skulle kunna läsa frågorna. De barn som dessutom skulle bli intervjuade fick även med ett annat brev där jag frågade om det gick bra för föräldrarna att barnen skulle bli intervjuade.
Veckan därpå började jag med att besöka skola A, där samtliga föräldrar hade låtit sina barn få deltaga i undersökningen. Efter att kort ha hälsat på hos fyrorna så lämnade jag klassrummet med flickan som skulle intervjuas. Vi fick sätta oss i ett avskilt rum, där vi i lugn och ro kunde sitta utan att bli störda. Jag började med att berätta kort om mig själv och lät sedan henne göra likadant och därefter började jag med intervjun. Det var också en fördel att vi talade samma hemspråk, då jag kunde förklara för henne på turkiska när hon inte förstod vad jag menade på svenska. När intervjun var slut följde jag med henne till klassrummet.
Läraren följde med mig in till femmorna, där jag kort sa hej till klassen och därefter gick med flickan från femman till samma rum som tidigare och genomförde intervjun på samma sett, med undantag för språket som enbart var svenska. Sedan träffade jag lärare 1 och vi satte oss ner i hans klassrum och jag började min intervju, när intervjun var färdig kom lärare 2 in i klassrummet med sin lärarkandidat och lärare 1 var tvungen att gå iväg. Efter intervjun med lärare 2 så tackade jag för mig och gick. Lärare 1 gjorde enkätundersökningen med fyrorna efter att jag hade gått, och dagen därpå hade hans kollega gjort undersökningen hos femmorna. Någon dag senare kom lärare 1 med enkäterna.
Senare samma vecka var jag på skola B där jag träffade lärare 3 och hennes elever. Först hade hon åttorna och jag genomförde enkätundersökningen hos de. Då flickan (elev 3) som skulle intervjuas var färdig med att svara på enkäten så gick vi och satte oss i det lilla rummet bredvid. Efter intervjun så gick vi in till klassen igen. När de hade slutat så fick vi vänta på att niorna skulle komma. Då niorna kom gjorde jag på samma sätt som hos åttorna och gjorde min intervju med elev 4 i det lilla rummet. När vi var färdiga så gick vi med lärare 3 och satte oss i hennes arbetsrum och genomförde intervjun.
Skola C har jag inte besökt, utan jag har pratat med lärare 4 över telefon och bestämt tid då jag kunde komma hem till henne. Vi satt i hennes kök och gjorde intervjun. De två eleverna som jag har intervjuat på den skolan, där hon jobbar, har jag intervjuat över telefon (elev 5 och 6). Vilket självklart var svårare än om man sitter tillsammans med den man intervjuar. Jag fick över telefonen förklara mina frågor väldigt noga (vad jag menade med dem). Att läsa upp stycken ur skolans värdegrund och förklara vad det innebar var lätt, men att över telefonen förstå om eleven hade förstått vad jag menade var svårare. Det tog längre tid att genomföra intervjun över telefon, än när man satt tillsammans.
Jag har spelat in samtliga intervjuer på en bandspelare, förutom de två sistnämnda intervjuerna som skedde över telefon, där jag har fått sitta och skriva ner svaren direkt på papper.
3.4 Databearbetning och tillförlitlighet
Jag började med att gå igenom mina band, där intervjuerna var inspelade. Jag skrev ner intervjuerna på datorn och skrev ut de i skriftlig form för att sedan sitta och jämföra vad de olika lärarna och eleverna hade sagt. Därefter grupperade jag samtliga svar av eleverna och lärarna efter deras åsikter. Sedan läste jag igenom alla enkäter och grupperade även dessa efter de olika åsikterna som kom fram av elevernas svar.
Bandet med intervjun av lärare 1 och 2 gick i sönder, därför har jag skrivit ner så mycket som jag själv kommer ihåg från de intervjuerna. Så de två intervjuerna är inte lika tillförlitliga som de jag har kunnat lyssna av i efterhand. Då det gäller enkäterna så saknas dessa från skola C, och även från halva klassen i nian på skola B. Därför kommer elevernas åsikter från skola C endast vara de åsikter som de två intervjuade flickorna har haft. I och med enkäterna från klass åtta och halva nian på skola B, anser jag dessa vara tillförlitliga då nästan samtliga hade samma svar på enkäterna. Alla intervjuer, förutom två, skedde i avskildhet, med den intervjuade och mig, där vi kunde sitta och samtala i lugn och ro. De två som inte blev intervjuade på detta sätt är elev 5 och 6, som jag har nämnt tidigare. Där gjorde jag intervjun över telefon, vilket inte ger mig möjlighet att se personens gester, miner, när man pratar. Dessutom så ser jag inte heller på elevens min om hon har förstått vad jag menar med min fråga, eller med det som jag läser för henne. Under de andra intervjuerna kunde jag se på elevens ansikte, kroppsspråk om hon inte hade förstått och då kunde jag stanna upp där och förklara. Genom telefonintervjuerna hade jag inte denna möjlighet.
4 Resultat
Syftet med detta arbete är att ta reda på vad några lärare och elever anser om bruket av slöja i skolan.
Genom intervjuerna och enkätundersökningarna kommer jag att besvara följande frågeställningar:
• Vad anser lärarna om flickor som bär slöja?
• Hur uppfattas flickor med slöja av sina klasskamrater?
• Hur uppfattar flickor med slöja lärarnas och klasskompisarnas inställning gentemot deras slöja?
• Från frågeställningarna ovan, intervjuerna och enkät undersökningarna vill jag få svar på om lärarna visar tolerans för slöjan och respekt för individens frihet och integritet?
Jag har strukturerat kapitel 4 på så sätt att svaren från de två skolor med största andel elever med annan bakgrund än svensk står tillsammans och den skolan som har största andel svenska elever står under en egen underrubrik.
4.1 Resultat från skola A och B – elever
Eleverna i skola A och B, som är två mångkulturella skolor, har alla givit liknande svar.
4.1.1 Elevernas syn på slöjan
De tyckte inte att det var något konstigt, eller störande. Slöjan är för elev 1, 2, och 3 något fint och något som de själva har valt att bära. De anser också att slöjan är enligt religionen bra att bära. Elev 3 tycker att det enda negativa med slöjan är att det blir jätte varmt under sommaren, men påpekar samtidigt att det är ett val hon själv har gjort.
4.1.2 Slöjförbud
Nästa fråga inledde jag med att berätta om förbudet mot religiösa attribut i skolan i Frankrike och frågade om vad de tyckte om den här regeln. Borde denna regel införas i den svenska skolan? Elev 1, 2, 3 och 4 tycker att det är fel med en sådan regel. De tycker att alla människor ska ha rätt att tro på vad de vill och dessutom få stå för sin religion, även om det innebär att bära slöja, kors, eller annat. Eleverna tyckte dessutom att det var fel att döma människor på grund av deras utseende, eller religion. Elev 1 anser att det är orättvist att jämföra slöjan med kors eller andra religiösa föremål, då slöjan enligt henne är ett sätt att praktisera islam på rätt vis. Elev 3 och 4 påpekade även att det skulle vara odemokratiskt att införa en sådan regel i Sverige, för att då skulle inte alla få lov att se ut som de vill. Eleverna på skola A och B tyckte att alla ska få lov att klä sig som dem vill, både på fritiden och i skolan.
4.1.3 Värdegrunden
Jag läste delar ur skolans värdegrund och ställde därefter frågan: Kan regler sättas upp för slöjan med tanke på värdegrunden? Eleverna 1, 2, 3 och 4 anser att det skulle vara fel att sätta upp regler för slöjan, för då skulle inte skolans värdegrund följas. Elev 3 tror att kvinnor som bär slöja har svårt att få jobb i Sverige. Hon tror dessutom att en kvinna med slöja som har jätte bra betyg inte skulle få jobbet, om där fanns en svensk kvinna som sökte samma jobb, trots att den svenska kvinnan skulle ha dåliga betyg.
4.1.4 Slöjan i skolan
På skola A och B tycker inte eleverna att slöjan är något hinder, varken på lektionerna eller på rasterna. De flesta eleverna känner inte att de som bär slöja blir annorlunda behandlade av lärarna, eleverna, eller annan personal på skolan, med undantag för två elever i årskurs nio där den ena skrev: ”Jag tycker att svenskar är rasister. För att de ljuger, de är äckliga och de hatar invandrare. Om
jag hade slöja och en svensk lärare sa nåt då skulle jag gett de på käften”. Den andra eleven tyckte att hon oftare fick höra rasistiska uttryck och påhoppningar när hon bar slöja. De andra eleverna tyckte inte att dem blev mobbade på grund av slöjan, eller att dem hamnade utanför gemenskapen.
Elev 1, 2 och 3 känner inte att det är något hinder med slöjan då de deltar i gymnastiken, de har även inte upplevt något problem med sin gymnastiklärare. Elev 3 säger: ”det är bara att knyta slöjan hårt så att den inte går upp, sen kan man göra precis allt som de andra gör”.
4.2 Resultat från skola A och B - lärarna 4.2.1 Lärarnas syn på slöjan
Lärarna på skola A och B anser att slöjan inte är något störande, utan att det är upp till varje individ om de vill bära slöja eller inte. Lärare 3 säger: ”Vi bor i ett land där det råder religionsfrihet, så tycker man att man ska ha slöja, så varför inte. Det är helt upp till var och en att bära slöja eller inte”. Lärarna på dessa skolor var också överens om att slöjan inte borde förbjudas, då detta är en stor del av barnens identitet. Flickorna borde som alla andra människor få välja själv om dem ska bära slöja. Lärarna tyckte även att det var viktigt med att lära eleverna att alla människor är lika mycket värda, oavsett klädsel, eller utseende.
4.2.2 Slöjförbud
Intervjun fortsatte om slöjförbudet i Frankrikes skolor och om den lagen skulle kunna införas i Sverige. Där var samtliga lärare överens om att det inte skulle vara demokratiskt. De tycker att i ett land där det råder religionsfrihet borde alla få lov att visa, om dem vill, vilken religion dem tror på. Därför borde kors, slöja eller andra religiösa symboler aldrig förbjudas. Lärare 3 påpekar att Sverige som Frankrike är ett sekulariserat land. Kyrkan och staten är åtskilda. Detta innebär
dock inte att individen inte ska kunna få visa vilken religion han/hon tillhör i skolan.
Lärarna tycker att dem kan hitta stöd i skolans värdegrund om att staten inte kan förbjuda religiösa attribut i skolan. De tycker även att individens frihet och integritet aldrig ska inskränkas och med tanke på dessa värderingar kan staten heller inte sätta upp regler för slöjan.
4.2.3 Slöjan - ett hinder?
Lärarna tycker inte att slöjan skapar något problem bland sina elever, då dessa lärare jobbar på skolor som är invandrartäta med många barn som är, eller har muslimsk bakgrund. Lärare tre nämner att det ibland kan bli ”bråk” med pojkarna, som inte vill ta av sig kepsen, där vissa pojkar påpekar att flickorna får ha slöja på sig. Hon förklarar då för barnen att det inte är samma sak, eftersom kepsen inte är en religiös huvudbonad.
Jag frågade även om gymnastiklektionerna, simundervisningen och om detta skapade problem för de flickor som bär slöja. På båda skolorna hade de löst detta på ett galant sätt. Skola A och B har ordnat så att de flickor som inte kan delta under vanlig simundervisning får lov att simma på annan tid och annan simhall där det finns simning för muslimska kvinnor, där inga män varken kan komma in eller se in i simhallen. Gymnastiken i övrigt finns det inga problem med, då det går bra att delta med sin slöja.
4.3 Resultat från de två elever som går på skola C
I skola C är majoriteten elever svenskar.
4.3.1 Synen på slöjan enligt elev 5 och 6
Elev 5 och 6 förstår inte vad det är för mening med slöjan och tycker inte att flickor borde använda den i skolan. Elev 5 har sagt: ”Jag tycker att man inte ska bära slöja i skolan. Om man bor i Sverige så ska man anpassa sig till samhället
och lämna religionen utanför skolan”. Elev 6 tycker att invandrare borde anpassa sig till de seder vi har i Sverige, hon påpekar också att vi får rätta oss efter deras seder när vi åker till deras länder.
Båda eleverna tycker att det skulle vara bättre om slöjan var förbjuden i skolan, för då skulle de som bär slöja slippa bli mobbade och utpekade. Elev 5 tycker att de borde vara mer som ”oss” och få lov att komma t.ex. på födelsedagsdiskon. Elev 6 anser att flickor som bär slöja inte kan hjälpa att de blir mobbade, men att det är svårt att stoppa mobbning och att de faktiskt får ta konsekvenserna, eftersom de själva har valt att bära slöja i skolan.
4.3.2 Förbud mot slöjan
Vi diskuterade om förbudet mot slöja i skolan i Frankrike och båda tyckte att det var en bra idé, men senare när jag hade läst skolans värdegrund och förklarat så tyckte de ändå att alla människor faktiskt ska ha möjlighet att välja själv.
Både eleverna tycker att den skapar grund för mobbning och även att de som bär slöja hamnar utanför gemenskapen. Elev 5 berättade att en kille hade dragit av slöjan på en flicka som hade börjat gråta och hon hade tyckt synd om den flickan. Elev 6 anser att de elever som bär slöja på sommaren har det väldigt jobbigt. De blir varma och trötta av att sitta med slöjan inomhus under sommaren anser hon.
4.4 Resultat skola C – lärare (lärare 4) 4.4.1 Lärarens syn på slöjan (Lärare 4)
Som utgångspunkt tycker läraren att slöjan är något negativt då barn bär den. Hon menar på att en så ung flicka blir hämmad i att välja en egen identitet, eftersom hon tror att slöjan oftast är ett tvång hemifrån. Hon tycker att barnen borde få välja senare i livet då de blir vuxna om de vill bära slöja eller inte, eftersom deras personlighet och tankar är mer utvecklade. De få elever hon har
kommit i kontakt med som har burit slöja anser hon har varit mer tillbakadragna och försiktiga än de andra flickorna i klassen.
4.4.2 Förbud mot religiösa attribut
Läraren tycker att förbudet mot religiösa attribut i Frankrike inte är en bra lösning, men tror att vi på sikt även i Sverige kan hamna i samma situation. Hon anser att problemet inte bara är slöjan, utan hela invandrarproblematiken, där muslimer idag oftast förknippas med det som hände i New York den 11 september 2001 (World Trade Center), Afghanistan och senast Irak. Vidare tycker hon att eleverna som då får gå med slöja i skolan blir som ”gisslan” där de blir en symbol för dessa negativa bilder av islam.
4.4.3 Värdegrunden
När det gäller värdegrunden anser hon att den är viktig och borde följas. Hon säger: ”Individens frihet och integritet måste ju vara att man ska få lov att vara precis som man vill, klä sig som man vill och få lov till detta, utan att känna sig mindre värd”. Därför tycker hon inte att regler för slöjan kan sättas upp i skolan och menar på att detta skulle vara att bryta mot värdegrunden.
4.4.4 Problem i skolan
Läraren berättar om fall där de har haft problem med muslimska flickor, där flickorna inte har velat duscha efter gymnastiken. De hade även samtalat med föräldrarna som inte heller tyckte att flickan skulle duscha naken med andra flickor. Det hela löste sig med att flickan fick vänta tills alla andra var färdiga och hon fick ha duschen för sig själv. Annars så har hon även märkt att vissa av de elever hon har haft har hållit sig mycket för sig själva och inte lekt så mycket med de andra flickorna eller pojkarna.
5 Analys och diskussion
Syftet med detta arbete är att ta reda på vad några lärare och elever anser om bruket av slöja i skolan.
De frågeställningar jag har haft till lärarna och eleverna har varit vad de anser om flickor som bär slöja. De flickor som bär slöja har också fått svara på hur de upplever deras lärare och klasskompisars inställning gentemot bruket av slöjan. Från mina intervjuer, frågeställningar och enkät undersökningarna vill jag få svar på om lärarna visar tolerans för slöjan och respekt för individens frihet och integritet.
Ur intervjuerna framkommer det att alla lärare tycker att värdegrunden är viktig och att lärarna ska tänka på individens frihet och integritet. De tycker även att varje enskild individ ska få välja om den vill bära slöja, eller inte. Lärarna framhävde också hur viktigt det är med människors lika värde och jämställdhet mellan könen, som kan läsas i skolans värdegrund, (Lärarförbundet, 2002: Lärarens handbok. Sid.9). Likadana tankar återfinns hos de elever som har varit med i undersökningarna. Eleverna hade ingenting emot att flickor bar slöja i skolan, utan tyckte att det skulle vara upp till var och en att bestämma. I början av intervjun med elev 5 och 6 tyckte de att flickor inte skulle ha slöja i skolan. När vi hade gått igenom skolans värdegrund, då ändrade de sig till att det skulle vara upp till var och en att få välja om den ville bära slöja eller inte. Detta visar hur ett kort samtal om värdegrunden kan få elever till att ändra åsikt och bli mer förstående för människornas olikheter.
Elevernas åsikt om slöjförbudet i Frankrike var att det var odemokratiskt och att de inte ville ha en sådan lag i Sverige. Lärarna anser också att lagen i Frankrike inte är demokratisk och att Sverige inte ska införa en sådan lag. Läraren på skola C anser att slöjan kan föra med sig negativa tankar hos betraktaren. Slöjan ingår i invandrarproblematiken, där den kan förknippas med negativa bilder av islam, t.ex. terrorism. Detta kan också kopplas till det Naser Khader skriver i sin bok, (Familjeliv och levnadsmönster bland mellanösterns
muslimer), om att slöjan inte enbart har haft en religiös betydelse, utan även varit ett sätt för muslimerna att göra uppror på. Man kan se tydliga tendenser på skola A och B som är invandrartäta att slöjan är något som är accepterad av både elever, lärare och annan personal.
På skola B fanns det en elev som var väldigt fientligt inställd mot svenskar och tyckte att svenskar är rasister. Detta kan visa på att det inte enbart är svenskar som har fördomar om invandrare, utan även att invandrare har fördomar om svenskar. I boken, Islam, muslimer och den svenska skolan, som är skriven av Jonas Otterbeck, har han skrivit ett stycke som heter: Att mötas i skolan, där han poängterar hur viktig kommunikationen mellan skolan och föräldrarna är för eleverna, speciellt med tanke på de muslimer från länder som är väldigt annorlunda än Sverige. Det är viktigt att kunna kompromissa i de situationer som kan uppstå anser han. I boken, Muslim i Sverige, som är skriven av Pernilla Ouis och Anne Sofie Roald, skriver de också om vikten av integration och mötet mellan muslimer och icke-muslimer. För att de ska kunna förstå varandra och för att bilden av ”den Andra” inte ska vara så negativ måste möten mellan dessa grupper ske. De skriver också om vikten att komma ihåg att alla muslimer inte är på samma sätt. Kommunikation är det viktigaste för att kunna utplåna fördomarna från båda sidor. De lärare som jag har intervjuat anser själva att de visar respekt och tolerans för slöjan, men jag vet av egen erfarenhet att så är inte fallet på alla skolor. Jag har upplevt många negativa händelser under den korta tiden, som jag bar slöja på min partnerskola. Av egna erfarenheter vet jag att slöjan inte tolereras av alla lärare.
De tre eleverna som bär slöja anser inte att de har problem med att deltaga på gymnastiklektionerna. Skolorna där jag har genomfört mina undersökningar, har kommit på lösningar, som fungerar för elever som bär slöja, då det t.ex. gäller simundervisning. Jonas Otterbeck har i sin bok: Islam, muslimer och den svenska skolan, behandlat frågan idrott och skriver där om elever som befrias från simundervisningen. Alla skolor kanske inte har samma
möjlighet som exempelvis skola A, där eleverna, som bär slöja, kan simma på annan tid och simhall, där det finns simning enbart för kvinnor. Det är viktigt som lärare att undersöka alternativa lösningar anser jag.
Vi som lärare måste själva tro på skolans värdegrund för att kunna förmedla dessa värderingar till barnen. Tidigare i arbetet har jag skrivit om hur viktigt det är att diskutera vad värdegrunden innebär. Vi måste, som lärare, komma ihåg att hålla värdegrunden levande i skolan och inte bara arbeta med den lite då och då.
Litteraturförteckning
Bernström, Mohammed Knut, 2002: Koranens Budskap, Stockholm.
Första Korintierbrevet 11:3-10, Bibel 2000, Stockholm.
Khader, Naser, 1996: Familjeliv Och Levnadsmönster Bland Mellanösterns
Muslimer. Finland.
Lärarförbundet, 2002: Lärarens handbok. Solna.
Orlenius, Kennert, 2001: Värdegrunden – finns den? Stockholm.
Otterbeck, Jonas, 2000: Islam, Muslimer Och Den Svenska Skolan. Sverige. Ouis, Pernilla & Roald, Anne Sofie, 2003: Muslim i Sverige. Smedjebacken. Trost, Jan, 1997 (1993): Kvalitativa intervjuer. Lund.
Internet källor
Brors, Helena, 2004: Chiracs slöjförbud- diskriminerande. (5.1.2005) http://www.socialisterna.org/offensiv/arkiv/586/sloja
Gaulin, Grete, 2003: Der hijab möter stengte porter. (5.1.2005) http://www.nytid.no/index.php?sk=7&id=1470
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=196193&previousRenderTy pe=6
Bilaga 1
Intervjuguide (för intervjuer med lärarna)
• Vad anser du om slöjan?
• Tycker du att man borde förbjuda slöjan i skolan? Om ja, varför? • Vad anser du om slöjförbudet i Frankrike?
• Vad tycker du värdegrunden i skolan står för med tanke på individens
frihet och integritet?
• Kan man sätta upp regler för slöja eller icke slöja med tanke på
värdegrunden?
• Hur tror du slöjan uppfattas av elever som inte är muslimer? • Kan slöjan skapa problem i skolan?(På lektioner, på raster, osv.)
Bilaga 2 Intervjuguide (för intervjuer med eleverna)
• Vad anser du om slöjan?
• Tycker du att man borde förbjuda slöjan i skolan? Om ja, varför? • Vad anser du om slöjförbudet i Frankrike?
• Vad tycker du värdegrunden i skolan står för med tanke på individens frihet och integritet?
• Kan man sätta upp regler för slöja eller icke slöja med tanke på värdegrunden?
• Hur tror du slöjan uppfattas av elever som inte är muslimer? • Kan slöjan skapa problem i skolan? (På lektioner, på raster, osv.)
Sen ställde jag även frågor kring mobbning, gemenskap, utanförskap i samband med slöjan. Till de elever som bar slöja hade jag med en fråga som löd så här: Hur känner du att du blir behandlad med slöja?
Bilaga 3 Enkätundersökning: Slöjan Ålder: Kön: Klass: Bär slöja: Bär inte slöja:
1. Tycker du att man borde använda slöja i skolan? Om ja, varför? Om nej, varför inte?
2. Tror du slöjan är ett hinder i skolan? Om ja, på vilket sätt?
3. Blir elever med slöja annorlunda behandlade av lärarna? Om ja, på vilket sätt?
4. Blir elever med slöja mobbade? Om ja, hur då?
