• No results found

Angående gemensamma läkemedelsrekommendationer Motion 2018/19:1242 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Angående gemensamma läkemedelsrekommendationer Motion 2018/19:1242 av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda M) - Riksdagen"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Enskild motion M1160

Motion till riksdagen

2018/19:1242

av Elisabeth Björnsdotter Rahm och Ann-Britt Åsebol (båda

M)

Angående gemensamma

läkemedelsrekommendationer

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna att öka det nationella samarbetet för läkemedelsförskrivning i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Det har stor betydelse för vilken behandling och vård man får var man bor i Sverige. Socialstyrelsens egna undersökningar understryker detta och visar även på att gemensamma läkemedelsrekommendationer kan bidra till en mer jämlik sjukvård i Sverige. Genom att öka det nationella samarbetet och likrikta läkemedelsförskrivningen sker både en effektivisering och en besparing, och vården blir också mer jämställd.

I de baltiska staterna har ett omfattande samarbete inletts när det gäller förskrivning av läkemedel. Bland annat har man gemensamt gjort en rekommendationslista för vilka läkemedel som ska användas vid olika diagnoser. Målet är att skapa en mer jämställd vård och minska kostnaderna.

Sverige borde vandra samma väg. Alla medborgare ska känna trygghet och förvissning om att de får precis lika god vård oavsett var de bor. Därför vill vi

uppmärksamma regeringen på möjligheten att se över förutsättningarna för hur man kan öka det nationella samarbetet för läkemedelsförskrivning i Sverige.

References

Related documents

De "gamla" beteckningarna på de samhällsorienterande ämnena finns inte kvar utan historia kallas nu för "människans verksamhet - tidsperspektivet".. Målen uttrycks

Eftersom det till slut klubbades genom ett beslut om utredning kan det tolkas som att anhängarna till begränsningar av kvinnans yrkesrätt segrade, men Kvinnoarbetskommittén

Erik Wallin tar erfarenheter från skolutveckling i en svensk kommun som utgångspunkt för en diskussion av likvärdighetens form och innehåll, där det förra står för

Genom att låta de studerande i mindre grupper diskutera frågan huruvida Goethes färglära kan anses vara en vetenskaplig teori, framkom deltagarnas mer eller mindre

Dessa förändringar sker och är möjliga inom ramen för den relativa autonomin men det institutionella mottrycket är så starkt att det för skolans förändring och utveckling

Understanding the nature of science has long been considered an aspect of science literacy and therefore taken as an overriding aim of science teaching.. The question of the nature

Dahlin framhåller därför att alternativa kunskapsformer till den klassiska naturvetenskapen bör lyftas fram, speciellt sådana som bygger på en upplevelse av delaktighet i

On the other hand, it is shown that the institutionalization of ethnic and language groupings provides organizational means for the students themselves to transgress linguistic and