• No results found

Interkulturellt lärande i mångkulturella skolor

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Interkulturellt lärande i mångkulturella skolor"

Copied!
43
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1 2

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Interkulturellt lärande i mångkulturella

skolor

En studie om två lärares syn på sin undervisning

Intercultural learning in multicultural

schools

A study of two teachers viewing on their teaching

Summan Azhar

Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare Matematik och lärande

slutseminarium. 2012-01-18

Examinator: Peter Bengtsson Handledare: Ingrid Dash

Lärarutbildningen Natur, miljö, samhälle

(2)
(3)

3

Sammanfattning

I detta arbete har jag gjort en jämförelse mellan enmångkulturell skola d.v.s. en skola där det finns många olika kulturer, språk, etniciteter blandade Lahdenperä & Lorentz (2010), med en skola där fördelningen mellan elever som har svenska som första språk och elever som har det som andra språk är jämn. Syftet med undersökningen har varit att studera vilken betydelse lärare anser att deras undervisning i matematik har för elevens studieresultat i matematik. Jag har även kopplat detta till vilken betydelse lärarna anser att elevernas första språk har för lärande i matematik. I början av arbetet har jag lyft fram olika faktorer som påverkar en elevs förmåga att lära matematik med särskilt fokus på elevers första och andra språk. Något som lärare borde tänka på när de undervisar är att idag är de flesta skolor mångkulturella och då krävs det att även lärarna bedriver en interkulturell undervisning. En interkulturell

undervisning breddar perspektivet på kunskap och ger elever med olika kulturella bakgrunder möjlighet att sätta sig in det svenska samhället Lahdenperä & Lorentz (2010) samt för att kunna hjälpa de elever som inte har svensk bakgrund och försöker sätta sig in det svenska samhället. Intervjuerna med två lärare och två observationer gjordes. Studien visade att interkulturell undervisning uppfattas som viktigt i en mångkulturell skola och att ett interkulturellt perspektiv på kunskap förbättra elevers möjligheter att nå lärandemålen.

Läraren har det yttersta ansvaret för en elevs lärande, men för att en elev ska kunna lära sig på bästa sätt, krävs ett samarbete mellan elevens föräldrar och läraren. Lärare måste också få nya kunskaper om hur man bedriver en interkulturell undervisning, så att elever ska kunna få chans till lika undervisning

Nyckelord: Intekulturell undervisning, Interkulturell matematik, Modersmål, Mångkulturell, Segregation, Svenska som andra språk

(4)
(5)

5

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 1 1 Inledning... 7 1.1 Syfte ...9 1.2 Frågeställningar ...9 2 Bakgrund ... 11 2.1 Språket ... 12 2.2 Segregation ... 13 2.3 Interkulturell pedagogik ... 15 3 Metod ... 19 3.1 Presentation av skolorna ... 20 3.2 Observation ... 20

3.3 Validitet och reliabilitet ... 21

3.4 Etiska överväganden ... 21

3.5 Intervjuer ... 21

4 Analys och resultat ... 23

4.1 Intervju med lärare A... 23

4.1.1 Svårigheter med språket ... 24

4.1.2 Språkets betydelse för lärande ... 25

4.1.3 Faktorer för elevers framgång i skolan ... 27

4.1.4 Interkulturell matematik ... 27

4.1.5 Interkulturell undervisning ... 28

4.2 Intervju med lärare B ... 29

4.2.1 Svårigheter med språket ... 29

4.2.2 Språkets betydelse ... 30

4.2.3 Individanpassad undervisning ... 31

4.2.4 Faktorer för elevers framgång ... 31

4.2.5 Interkulturell undervisning ... 32 4.2.6 Interkulturell matematik ... 32 4.3 Observation på skola A ... 33 4.4 Observation på skola B ... 34 5 Diskussion ... 35 Slutsats... 39

(6)

6

(7)

7

1 Inledning

Samhället som vi bor i håller på att bli mångkulturellt (Sjöwall,1994). Problemet som

skolorna brottas med är hur ska man kunna bedriva en skola som är till för alla? Lärare frågar sig själva hur de ska kunna ha en undervisning för elever som har helt olika förutsättningar (Parszyk,1999). Enligt Löwing & Khilborn (2008) presterar elever som är födda i något annat land än Sverige och kommer hit sämre i matematik än elever födda här. Med tanke på detta problem är det intressant att göra en undersökning om hur det kommer sig att elever som kommer till Sverige presterar sämre än elever födda i Sverige med fokus på matematik. Under min vft var jag placerad på en skola i ett mångkulturellt område, där samtliga elever hade svenska som andra språk. Under min tid på skolan hade jag och min handledare många samtal om hur det var att jobba på en skola med elever som har svenska som andra språk. Min handledare ansåg att, mot bakgrund av att hon tidigare hade haft erfarenhet av att jobba på skolor som inte var mångkulturella, att det var en mycket större utmaning att jobba på denna skola. Hon tyckte att när man har elever med annat modersmål och annan kulturell bakgrund ställs det mycket större krav på lärarna och deras kompetens. En lärare som jobbar i en mångkulturell skola måste kunna ta hänsyn till olika elevers kultur, etnicitet och traditioner. Man måste tänka på att något som man själv tycker är självklart och tror att detta vet man i Sverige, är inte självklart för någon som kanske precis flyttat till Sverige och inte kan något om den svenska kulturen. Det är viktigt att vara noggrann. Lorentz (2006) skriver också om betydelsen att kunna ta hänsyn till de olika elevernas etnicitet, bakgrund, kultur är viktigt i en mångkulturell skola, för att eleverna ska känna sig trygga med sin lärare och kunna känna sig trygga med sin identitet. Enligt Hyltenstam & Lindberg (2004) är det viktigt att elever som har annan kultur och annat modersmål får umgås med elever som har svensk bakgrund, detta för att elever lättare ska lära sig den kultur som finns i Sverige även språket utvecklas bättre om eleverna får höra det i sin omgivning. Enligt SOU (1997:121) är detta viktigt även för de svenska eleverna, för de svenska eleverna lär sig av de elever som har annan kultur. Om eleverna har ett starkt språk har de även lättare för att lära sig andra ämnen

(Lahdenperä,2009). Ett starkt språk dvs ett språk som har stort ordförråd och begrepp i bidrar även till att man har en starkare ställning i samhället, om man inte på något sätt kan förmedla det man vill, känner man sig osäker och utstött från samhället (Tingbjörn & Andersson,1981). Enligt Löwing & Kihlborn (2010) finns det elever som vet vad det är de vill förmedla men p.g.a. språket misslyckas de att kunna föra fram sitt budskap. Eftersom elever lär sig mycket

(8)

8

av varandra och påverkas av varandra i en klass blir detta svårt när segregationen ökar och de flesta invandrar barnen hamnar i en skola medans de flesta svenska hamnar i en annan skola (Bunar,2001.). Enligt (SOU:1997:121) blir det fler homogena klasser när segregationen ökar och detta går ut över de elever som är i behov av att kunna höra det språk de ska lära sig, för då går de elever som är nyanlända oftast i en klass som har elever med samma bakgrund som de själva (inte svensk) och de börjar prata sitt modersmål med varandra istället för svenska, och utvecklar inte sitt språk (Tingbjörn & Andersson, 1981). Enligt Viberg (1996) är det även viktigt att elever som ska lära sig ett nytt språk, får umgås med människor som pratar de språket även på fritiden. Men när segregationen ökar är detta något som blir ett problem (Hyltenstan & Tumoela,1996)

Ett exempel på försök till integregation har gjorts mellan åren 2007-2010.Det var då elever från Krokbäcksskolan, som ligger i ett invandrartät område i Malmö, flyttades till

Linnèskolan, som ligger i en stadsdel som anses vara en av de bättre stadsdelarna och har ett bra rykte. Innan själva förflyttningen gjordes blev det många protester, bråk, argumenterande. Många av föräldrarna till barnen som går på Linnèskolan blev mycket upprörda och oroliga över vad detta skulle innebära. De trodde att det skulle bli oroligare på skolan samt att

studieprestationerna hos eleverna skulle sjunka. Detta berodde på att de hade hört ett rykte om att på Krockbäckskolan finns det ”problem” barn. Att det dras likheter mellan ”problem” barn och invandrare är även något som Lorenzt (2008) skriver om. Bunar (2001) skriver också om att det finns vissa skolor som blir kända för ett rykte och att få bort ett negativt rykte är svårt. Men även om detta rykte inte stämmer är det ändå det som alla vill tro på. Det var några få föräldrar som tyckte det var bra ett det skulle bli en integration mellan invandrarbarn och svenska barn. Integrationsprojektet var särskilt viktigt för att invandrareleverna skulle få möjlighet att få lika undervisning (Lorentz,2006). I Skolverket (2011) nämns det hur viktigt det är att elever ska ha chans till att få lika undervisning, men p.g.a. att elever har olika

förutsättningar (Tingbjörn & Andersson,1981) är detta svårt när det finns vissa elever som går i en skola där det finns större chans till att kunna uppnå ett bättre skolresultat genom att skolan kan erbjuda fler resurser. Hyltenstam (1996) skriver även om hur viktigt det är att elever får vara i en miljö som är stimulerande för lärandet. Enligt (Parszyk,1999) är det

viktigt att lärare individanpassar sin undervisning och utgår från elevernas individuella behov. Men det fanns även argument från Krockbäcksskolan, och föräldrarna till eleverna som skulle flyttas tyckte att det skulle bli alldeles för långt för eleverna att ta sig så långt för att gå till skolan. Men det fanns även vissa föräldrar som tyckte att detta var bra, eftersom, vissa elever hade valt att gå på en annan skola från början, för att föräldrarna redan då hade insett

(9)

9

att de ville att deras barn skulle integreras med andra elever än bara de som hade samma bakgrund. Men eftersom de bodde på Krocksbäck blev de tvungna att gå på den skolan för den var närmast enligt närhetsprincipen (Wigerfelt,2010). Men nu när det har gått fyra år, har det visat sig att många elever har kunnat prestera mer än vad de gjorde på Krokbäckskolan och eleverna på Linnèskolan tycker också att det är bättre nu när det är blandade klasser (Hedlund, 201l,25 mars) En elev som tidigare gått på Krokbäckskolan berättar att eftersom kraven är högre här och man ser att alla andra också studerar, vill man göra det själv också (Ibid)

1.1 Syfte

Ett aktuellt problem som skolorna brottas med idag är hur de ska kunna bedriva en undervisning som är till för alla, när skolorna blir mångkulturella (Lorentz, 2008). I ett klassrum finns det många olika kulturer att ta hänsyn till vid sin undervisning. Med tanke på detta problem har jag följande syften till min undersökning.

Att undersöka vad lärarna anser om undervisningens betydelse för elevers lärande Att undersöka vilken betydelse lärarna anser att första och andra språket har för lärande i matematik.

1.2 Frågeställningar

För att uppnå dessa syften har jag följande frågeställningar:

Hur arbetar man med språket på de två utvalda skolorna och hur påverkar detta lärande i matematik?

(10)
(11)

11

2

Bakgrund

Enligt en rapport gjord av SCB (2006) kommer invandringen till Sverige från andra länder att öka en tid framöver. Samtidigt som invandringen ökar sjunker också resultaten i matematik för elever med svenska som andra språk (Löwing & Killborn,2008). Varför det är just matematikresultaten som sjunker och varför är det just elever med svenska som andraspråk som drabbas hårdast? En förklaring som Löwing&Killborn (2008) ger är att många lärare saknar kunskap om de olika elevernas kulturer. Löwing&Killborn (2008) menar på att kulturen spelar en stor roll för att kunna förstå matematiken. Hur man utför de olika matematik operationerna dvs. hur man subtraherar, dividerar osv, är likadant överallt i världen, men det är viktigt att förstå att alla länder, kulturer inte använder samma siffror, tecken, symboler, vilket blir väldigt svårt för en elev som kommer från annat land att förstå. En annan förklaring kan vara att lärarna inte alltid har förståelse för hur man exempel utför division i olika länder. En elev utför divisionen rätt, men kanske inte på det sätt som läraren kan och har lärt eleverna. Eftersom läraren inte känner till metoden, får eleven lära sig den nya ”rätta” metoden” istället. Forskningen visar även på att elever som kommer från ett annat land har ifrån sina hemländer mer fokuserat på att lösa en matematisk uppgift korrekt utan att ha fått lära sig strategin. Löwing&Killborn (2010) betonar därför vikten att lärarna lär sig om olika elevers kulturer och erfarenheter, och jobbar utifrån dem. . Ett annat problem som Sjögren & Rönnberg (2000) tar upp är att hur man uppfattar matematiken, har att göra med hur man har fått se den hemma. Om föräldrarna exempelvis inte alltid räknar exakt utan bara överslagsräknar. Man kanske inte mäter allting exakt. Detta tar eleverna till sig och tror att matematik behöver man inte vara exakt i. Ännu svårare blir det för elever med annat modersmål än svenska. De hör kanske inte matematik språket hemma, och om de dessutom får en bild av att man inte behöver var noggrann i matematiken blir det ännu svårare.

(12)

12

2.1 Språket

Eftersom invandringen ökar betyder detta att det kommer gå fler elever med svenska som andra språk i skolorna och detta kommer i sin tur att ställa nya krav på lärare och deras kompetens för att kunna möta dessa elever på ett korrekt sätt (Lorentz, 2006). Enligt Löwing & Killborn (2008) är det viktigt att lärare har förståelse för att elever som är nyanlända till Sverige, först ska sätta sig in i en ny kultur, lära sig ett nytt språk och sedan är det även ett andra språk d.v.s. matematikspråket, för matematik har ett eget språk (Dash, 2009). Detta är jobbigt och mycket förvirrande för en elev. Därför är det viktigt att en lärare är noggrann med vilka ord och uttryck som används vid undervisningen. Ord som har dubbel betydelse ska användas med försiktighet, med tanke på att elever som håller på att lära sig ett nytt språk, lätt kan blanda ihop de två olika orden (Löwing&Killborn, 2008). Med den takt som invandringen ökar och skolorna blir mångkulturella betyder det att lärarna måste arbeta interkulturellt, lärarna måste kunna tillgodose alla elevers behov utifrån deras kultur, etnicitet, språk, traditioner, religion etc (Parszyk, 1999). Att kunna ha en relation med eleverna och

individanpassad undervisning är även något som nämns i (Skolverket, 2011). Det är först när en lärare har en bra relation med eleverna som läraren kan få deras respekt. Därefter är det lättare att motivera eleverna till att vilja skaffa sig nya kunskaper i skolan(Lorentz

&Bergstedt, 2009). För att kunna motivera elever är det viktigt att läraren har en bra relation till eleverna och för att göra detta med de nyanlända eleverna är det viktigt att lärarna jobbar interkulturellt, utgår från de olika elevernas erfarenheter, kultur etc (Lorentz, 2006)

Med tanke på att det kommer att bli fler elever med annat modersmål än svenska i skolorna är det viktigt att dessa elever får blandas med elever som har svenska som första språk, för att eleverna ska kunna utveckla sitt språ. (Hyltenstam & Tuomela, 1996). Löwing&Killborn skriver om att en anledning till varför elever med annat modersmål än svenska har svårt att förstå språket, är att elever som är nyanlända till Sverige förstår inte språket på det sättet som en som är född i Sverige gör. Därför är det enligt Löwing&Killborn (2008) viktigt att elever som har annat modersmål än svenska får stöd i sitt modersmål under lektionen. Det som eleven inte förstår, har den chansen att fråga sin modersmålslärare om. Löwing&Killborn (2010) betonar vikten av att elever med annat modersmål än svenska får undervisning på sitt modersmål. Detta för att om en elev har begreppet på sitt modersmål är det lättare för eleven att överföra detta till svenskan. Även Hyltenstam & Tuomela (1996) skriver om betydelsen av att ha ett starkt modersmål, för att kunna utveckla ett andra språk . Löwing&Killborn (2008)

(13)

13

skriver vidare om att det i det svenska språket, finns vissa talspråk och uttryck som vi använder, som man lär sig naturligt genom att bo här men för en som precis har kommit till landet är svåra att förstå. Om elever med svenska som andra språk blandas med elever som har svenska som första språk hjälper detta även eleverna, för att på detta vis kan eleverna lära sig från varandra och dessutom, lär de sig de saker som ses som de basala kunskaperna (Hyltenstam, 2004). Enligt Hajer & Mestringa (2010) är det viktigt att elever kan skilja på det språk man använder i vardagen och det språk man använder i skolan. Detta är svårt nog för en elev som hör det svenska språket hemma och umgås med vänner som pratar svenska, då kan man tänka sig hur svårt det blir för en elev som inte hör språket i sin omgivning och sedan ska sätta sig in språket som man pratar i skolan.

2.2 Segregation

De flesta som invandrar till Malmö från olika länder bosätter sig vanligtvis i samma område. Detta p.g.a. de som kommer hit har oftast från början inget jobb och kan inte försörja sig själva. Detta får bli något som kommunen får hjälpa till med och då placeras de ut i områden som har de billigaste hyresbostäderna (Stigendahl, 1997). De personer som har jobb och är lite mer väletablerade ekonomiskt väljer att bo i de lite rikare områden och där de flesta bostäder är villor (Stigendahl, 1998). På detta sätt ökar segregationen (ibid). Även Bunar (2001) tar upp segregationen som ett stort och allvarligt problem och något som borde tas på allvar. Enligt Stigendal (2003) har det betydelse för en elevs utveckling i skolan om var och hur den bor. Om det finns en familj med fem personer, som ska dela på två rum (vilket är ganska vanligt i ett område som Rosengård och Hyllie i Malmö) är det svårt för ett barn att sitta ostört och göra sina läxor och detta leder även till att barnen oftast måste vara ute på fritiden, vilket i sin tur leder till att barnen oftast inte gör sina läxor, att de får sämre resultat på prov och läxförhör.

Stigendal(2003) skriver vidare att det finns många faktorer som bidrar till hur väl en elev klarar sin skolgång. Utöver en elevs boendesituation är det viktigt eleven har bra

hemförhållanden dvs. att vårdnadshavaren för eleven är engagerade i hur väl eleven klarar sina studier i skolan. Utan ett engagemang från föräldrarna/vårdnadshavarna är det svårt för en lärare att hjälpa en elev till att klara sina studier på bästa sätt (ibid)

Stigendahl (2003) och Bunar (2001) skriver även om vikten av att ha en bra förebild för att lyckas bra i sina studier. Denna förebild är oftast föräldrarna, Om föräldrarna själva är

(14)

14

som själv är en akademiker vill oftast att dess barn också blir det och är därför engagerad i sitt barns skolgång. De familjer som precis har kommit till Sverige och inte kan språket så bra, kan inte hjälpa sina barn med ämnen som de har i skolan. De har dessutom kanske inte något bra jobb eller kanske inget jobb alls. Detta går ut över barnen och deras skolgång (Stigendahl, 2003). Eftersom de flesta som är nyanlända till Malmö hamnar i områden som är lite mindre socialt väletablerade, där föräldrarna inte har stor möjlighet att hjälpa sina barn i deras skolarbete hamnar elever som har lägre skolresultat i dessa områden. Samtidigt ökar skolresultaten hos elever vars föräldrar kan hjälpa dem i skolarbetet och dessa elever går oftast i en annan skola som ligger i ett annat område som är lite mer väletablerat. På detta sätt ökar segregegationen i städer genom att de flesta barn som har svenska som andra språk hamnar i samma skolor och barn som har svenska som modersmål i en skola. Detta är något som Skolinspektionen har kritiserat Malmös skolor. Även Hedlund (2011, 25 mars) skriver i sin artikel om att segregationen är en anledning till att vissa elever i skolan inte uppnår godkänt betyg och kan läsa vidare från grundskolan till gymnasiet. Men om klasserna blir blandade mer jämnt fördelat med svenska och invandrar elever, kan de lära sig från varande, de kan även påverka varandra till att vilja lära sig mer. Vissa elever känner också en större press på sig själv när de ser att andra elever lyckas bättre. En elev som gått på

Krokbäcksskolan i Malmö och flyttats till Linneskolan, berättar själv;

”Om man hänger med sådana som bryr sig om skolan så pluggar man mer. Efter prov jämför man sig alltid och då är det jobbigt om man har mycket sämre än de andra. Svenskan blir också bättre i en blandad skola och så blir det inte en chock när man kommer till gymnasiet”

(Hedlund,2011.25mars s 20)

Genom att man blandar klasser med elever som har svenska som modersmål och de som inte har det kan man även hjälpa eleverna till att få lika undervisning. Enligt Torbjörn & Andersson (1981) kan inte eleverna få samma chans till lika undervisning om de inte har samma förutsättningar. Elever som inte kan språket lika bra, eller hör det i sin vardag förutom när läraren pratar kan inte få samma chans att lära sig språket. Enligt SOU (1997) är det viktigt att det finns klasser med både elever som har annat modersmål än svenska och elever som har det. Finns det blandade klasser kan elever lära sig av varandra om de olika kulturerna och de får förståelse för varandras kulturer. Ett exempel som skrivs i artikeln av Hedlund (2011) är när vissa elever som flyttades över från Krokbäckskolan till Linneskolan förklarade

(15)

15

för elevernas om något som hade upprört dem, och alla elever förstod mycket bättre när eleverna förklarade. Även Rönnberg & Sjögren (2000) skriver om att istället för att skolorna tänker på att vi ska ha lika undervisning för alla, borde de tänka på vad det är för fördel om vi har klasser som är mångkulturella. En elev som kommer från Japan, som är ett land som har väldigt höga resultat när det gäller matematik i skolorna, har ett helt annat synsätt på

matematik som den kan förklara för de andra eleverna.

Hedlund (2001) skriver vidare att om fler klasser kunde blandas på detta sätt skulle detta bli mycket bättre för de elever som presterar sämre än andra elever, det skulle hjälpa dem att komma i fatt de andra eleverna. En satsning på att försöka minska segregationen är något som alla politiker borde satsa allvarligt på. Det har alltid diskuterats mycket om vilken roll

modersmålet har, när en elev ska lära sig ett andra språk. Stigendahl (2003) och många andra forskare understryker vikten av att kunna sitt modermål bra innan man kan lära sig ett andra språk. Hyltenstam (1997) skriver om att lära sig två språk är inte svårare än att lära sig ett språk, det är kanske rentav fördelaktigt att kunna flera språk. Ett starkt modersmål är en fördel för att kunna lära sig ett andra språk. Parszyk (1999) skriver om hur viktigt det är att en som kommer hit från ett annat land forsätter att läsa sitt modersmål samtidigt som den ska lära sig ett nytt språk. Har elever ett starkt modersmål och kan begreppen på sitt modersmål är det lättare för eleven att översätta dessa till det andra språket. Bilden av hur skolorna såg ut för femtio år sedan och hur de ser ut idag har ändrats markant. För femtio år sedan var Sverige ett land där det fanns en kultur och man talade ett språk. Idag har Sverige blivit mångkulturellt och flera språk talas idag. (Tingbjörn& Andersson, 1981). Lärarna måste bli mycket mer flexibla och öppna för olika kulturer. Dessutom kommer det att ställas högre krav på undervisningen, så att även elever som har inte har svenska som modersmål ska kunna

utveckla sitt första språk och behålla sin kulturella identitet. Eftersom det är först när en lärare kan förstå en elev och hans/hennes kultur som eleven kommer känna sig accepterad och kunna känna att den är motiverad till att göra ett bra arbete i skolan (Ibid)

2.3 Interkulturell pedagogik

Ett fel som gjorts när man pratat om mångkulturella skolor, är att man dragit en liknelse mellan invandrar elever och ”problemskola” det har t.o.m. dragits paralleller mellan invandrarelev och ghetto, kriminell etc (Brömssen,2009) Istället för att skylla detta på eleverna säger Hajer & Meestringa (2010) att detta är ett problem som skolorna ska lösa. Sjöwall (1994) skriver vidare om att en skola som har fått ett dåligt rykte behöver inte ens

(16)

16

bero på att det eleverna som går på skolan som har gjort något. Ibland kanske någon förälder har sett en polisbil utanför skolan några gånger, för att hämta en elev som hade misskött sig. I många fall har det kanske inte ens varit någon elev som går på skolan de var där för att hämta men eftersom det var det som människor runt omkring såg får skolan ett rykte om att det är skola som har mycket problem, och polisen, åker ofta dit för att hämta elever. Bunar (2001) skriver vidare i sin bok om att så fort en familj blir lite mer väletablerad och får chansen och möjligheten att flytta från ett ”problem” område till de områden som har ”högre” status, flyttas de mer duktiga eleverna bort från ett område som redan har klassificerats som problemskola. Detta i sin tur leder till skolan som är en ”problem” skola får ytterligare

problem genom att de duktiga eleverna flyttas bort, och eftersom en skola får pengar efter hur många elever som går på skolan blir det mindre pengar kvar till skolan att satsa på sina elever, de skärs ner på special lärare och andra resurser som eleverna behöver för att kunna klara sina studier. Enligt SOU (1997)

Med en inställning att det är svårt att undervisa invandrarbarn ”problembarn” har man redan gjort en bedömning om vad eleven kan och inte kan (Lorentz,2009). Att alla elever ska ha rätt till samma utbildning och inte behöva utsättas för mobbning eller kränkning är en självklarhet och detta nämns även i (Skolverket ,2011). Men trots detta är tyvärr detta något som har hänt och händer. Enligt Lorentz (2008) fortsätter det att komma in anmälningar om elever som känner sig kränkta eller felbehandlade. Istället för att tänka på det sättet är det viktigt att vi tänker på att vi lever i ett mångkulturellt samhälle, och detta innebär att vi måste ändra på hur vi undervisar elever som går i en mångkulturell skola alla elever måste lära sig om varandras kulturer och få förståelse för varandra. I artikeln skriven av Hedlund (2011) berättar hon att när elever flyttades från Kroksbäckskolan till Linneskolan, var det många elever som gick på Linneskolan som hade fördomar mot de elever som skulle börja. Men när de började känna eleverna och kunde se det som de inte gillade ur deras synvinkel och från deras kultur och traditioner ändrade eleverna uppfattning. Den liknelse man drog innan mellan invandrare och problembarn uppfattas nu istället som ett samhällsproblem och skolan är en del av samhället och därför borde detta ses som ett problem skolorna ska lösa (Brömssen, 2009). Lärare måste få en förståelse för elevernas olika kulturer, etnicitet etc. Det är lärarna som ska hjälpa eleverna på ett sådant sätt att de inte ska bli några rykten om att den skolan är inte bra eftersom det är en ”invandrarskola”. Lärare måste ge eleverna rätt sorts undervisning som är anpassad efter elevernas nivå (Lorentz, 2007). Detsamma gäller elever, de måste få en förståelse för det svenska samhället och dess regler och normer. För att elever ska kunna få det är det viktigt att lärare idag arbetar interkulturellt med sin undervisning i alla ämnen. De

(17)

17

måste ta hänsyn till olika elevers identitet, kultur, erfarenheter etc. En elev som är nyanländ från något krigsdrabbat land, är kanske inte intresserad att läsa om andra världskriget, utan då får undervisningen anpassas på ett sådant sätt som passar alla elever. Man kanske kan läsa om andra världskriget en annan gång, eller kanske använda den elevens egna erfarenheter, på ett sådant vis som gör att eleven känner sig accepterad och känner att den tillför något. Detta är något som lärare och elever måste arbeta tillsammans med (ibid). Enligt Lorentz (2007) är det även viktigt att man redan på lärarutbildningen, där nya lärare utbildas, ger de blivande lärarna en förståelse om vad interkulturell pedagogik är, med tanke på att det idag finns många elever med olika bakgrund i skolorna. De som håller på att utbildas till lärare måste få förståelse om att Sverige idag har blivit ett mångkulturellt land, där det finns flera olika nationaliteter. Detta innebär att det idag i skolorna finns elever med olika kulturer, religion etc. Detsamma gäller elever, de måste få en förståelse för det svenska samhället och deras regler och normer. För att elever ska kunna göra det är det viktigt att lärare idag arbetar interkulturellt med sin undervisning i alla ämnen. Både Hyltenstam (1993) och Stigendahl (2003) skriver om vikten att kunna ha förståelse för elevernas kultur och normer. Detta för att eleven ska kunna känna sig accepterad. Gör eleven det har den även lättare för att utveckla sig och hitta sin identitet samtidigt får eleven mer motivation till sitt arbete. Tingbjörn&

Andersson (1981) skriver också om hur viktigt det är att en elev kan hitta sin identitet. En lärare måste ha förståelse för att de som kommer från ett annat land har kanske gått igenom något trauma, de har kanske flytt från ett krig, kanske tvingats lämna sitt land p.g.a. andra omständigheter. Med tanke på allt detta är det viktigt att läraren förstår att det är jobbigt för eleverna att kunna sätta sig in i ett helt nytt samhälle och hjälpa dem med det (Sjöwall,1994). Sjöwall (1994) skriver vidare om att religion är en annan viktig aspekt som man som lärare måste beakta när de har nyanlända elever från ett annat land i sin klass. En elev måste känna att den är accepterad utifrån sin religion och kan utöva den även i skolan. Detta ska lärarna göra eftersom det är först när elev känner sig accepterad och förstådd som lärarna kan hjälpa eleven med skolarbetet. En elev som känner att den inte är accepterad och förstådd, får dålig självkänsla och förlorar därmed motivationen till att göra ett bra arbete i skolan. Det är även viktigt att lärare synliggör språkets betydelse i undervisningen och kan motivera de nyanlända eleverna till att lära sig språket. Det är språket som lägger grunden i all undervisning som sker i skolan. Ett starkt språk gör det lättare för eleverna att även klara sina studier i matematiken. Språket är också nyckeln till att kunna bli accepterad in i samhället, ett starkt språk gör det lättare att kommunicera med andra samt att kunna göra sig förstådd (Tingbjörn & Andersson). Det är många olika faktorer som en lärare måste tänka på innan denne kan arbeta

(18)

18

interkulturellt med matematik. När en lärare arbetar interkulturellt med matematik är det viktig att läraren kan belysa ett matematiskt problem utifrån olika infallsvinkarså att alla elever kan känna igen problemet och därefter kunna lösa det (Dash, 2009). Enligt Löwing& Killborn (2008) borde en lärare också känna till att talraden ser olika ut i olika länder. Som exempel kan nämnas att i vissa länder är talraden logiskt uppbyggd, när man säger ”elva” heter det 10+1, ”tolv” heter, 10+2 osv. På detta sätt är det mycket lättare att förstå att tio plus två är tolv. Men i det svenska språket, har vi ingen talrad som är uppbyggd på detta logiska sätt och därför är det viktigt att läraren har förståelse för att detta kan göra en elev som har svenska som andra språk väldigt förvirrad. Även Sjögren & Rönnberg (2000) skriver om hur viktigt det är alla lärare är införstådda på att vissa elever som kommer hit, har lärt sig att räkna på ett annat sätt i sitt hemland, och ska sätta sig in i ett helt nytt sätt att tänka och räkna. När man pratar om interkulturell matematik är det viktigt att man inkluderar alla elever och kan belysa ett matematiskt problem utifrån alla elevers erfarenheter. En elev som gått i en skola i t.ex. Irak har kanske förståelsen för matematik och hur den ska användas men saknar matematikspråket. För att förstå matematiken är den enligt Hajer & Meestringa (2010) viktigt att eleverna har utvecklat en bra läsförståelse innan de kan förstå matematiken. Det är därför viktigt att lärare uppmuntrar eleverna att fråga varandra dela erfarenheter och förklara för varandra. När man förklara ett matematiskt problem, är det viktigt att man gör det på ett sådant sätt att eleven kan relatera detta till något som den lärt sig i sitt hemland. Elever måste kunna se ett problem i verkligheten för att kunna lösa det. Det måste ha något som de kan relatera till. Det är även viktigt att alla elever får en chans att skriva ner sina tankar angående ett problem på papper (Dash,2009).

(19)

19

3 Metod

Jag har valt att undersöka två skolor som ligger i två olika stadsdelar i en storstad. En skola ligger i en stadsdel som är en invandrartät stadsdel och i skolan går det enbart elever som har svenska som andra språk. Den andra skolan ligger i en stadsdel och där går det betydligt fler elever som har svenska som modersmål. Genom att göra intervjuer på de två olika skolorna med pedagogerna och se hur de arbetar med matematiken och observera språkets betydelse i en matematiklektion, ville jag komma fram till vilka olika faktorer som ligger till grund för att elever med annat modersmål än svenska resultat i matematik sjunker.

Jag har valt att göra 2 observationer på två mattelektioner 40 minuter vardera och 2 intervjuer som varade en timme var, jag har även använt mig av mina egna erfarenheter som jag fått under min vft. Sedan har jag även haft samtal med de lärare där jag har gjort mina observationer och intervjuer vilket är ett sätt att samla in information (Patel &

Davidsson,1999), jag har haft frågor som jag har haft med i intervjun, men jag tyckte det viktiga var att kunna ha en konversation med lärarna, där de själva kunde berätta om vad och hur de tänkte kring min undersökning angående elever med svenska som andra språk och lärande i matematik. Genom att göra observationer i en klass, ville jag se hur lärarna arbetar med språket och matematiken, genom att göra två observationer i två olika klasser och skolor ville jag komma fram till att om det fanns någon skillnad på elever som har svenska som andra språk och vilken skola de går på. Samtal hade jag därför att jag ville komma fram till hur de tänkte angående undervisningen och sedan kunna göra en jämförelse och utforska om det fanns någon skillnad mellan skolornas undervisning och om detta var en anledning till att vissa elever presterade sämre i en skola, eller om eleverna verkligen inte har samma

studiemotivation, därför att deras modersmål inte är svenska eller om det är något annat det kan bero på. Intervjuer hade jag därför att genom att göra intervjuer kunde jag få ett djupare samtal med lärarna och kunna göra en bättre jämförelse (Trost,1997). Mina egna erfarenheter använde jag för att under min vft var jag placerad på en skola som bara hade elever med annat modersmål än svenska och redan då började jag observera hur annorlunda det är på en skola

(20)

20

som bara har elever med annat modermål än svenska och en skola där det är mer fördelat med elever som har svenska som modersmål och inte.

3.1 Presentation av skolorna

De skolor som jag valt att göra mina observationer och intervjuer i kan ses som mycket olika skolor. Den ena skolan har enbart elever med annat modersmål än svenska d.v.s. det är en mångkulturell skola och i den andra skolan är det flest svenska elever och några elever med utländsk bakgrund. Den ena skolan är en 1-6 skola och den andra är en 1-5 skola.

3.2 Observation

Enligt Patel & Davidson (1994) finns det olika observationer man kan göra med tanke på det syfte man har med undersökningen Jag har därför valt att göra en deltagande observation där jag har varit med på en lektionen i klassen och vara aktivt deltagande.

När jag observerat beteendet i en klass jämförde jag detta med en annan klass och därför gjorde jag två observationer i två olika skolor 40 minuter var. Jag har valt att göra

observationerna under två mattelektioner som klasserna hade, genom att vara med på dessa lektioner ville jag se vilka språkliga svårigheter som fanns hos elever som har svenska som modersmål och de som inte har det.

Under mina observationer gick jag fram till eleverna för att hjälpa dem med något problem som de hade och även för att kunna prata lite med dem för att se vad de uppfattade som svårt. Enligt (Hyltenstam, 1987) är det viktigt att prata med elever om vad de upplever som svårt, det är även viktigt att kunna få en bra kontakt med elever för att kunna hjälpa dem på bästa sätt.

(21)

21

3.3 Validitet och reliabilitet

Enligt Kylèn (2004) är validitet värdet av den information man får in. Man ska alltså ställa frågorna på ett sådant sätt att man vet att de svar man får in kommer ha något värde för det arbete man ska utföra. Vidare menar Kylèn (2004) att det är viktigt med hög reliabilitet dvs. att värdet av den information man får in är tillämpligt för de frågeställningar man har. För att kunna ha hög tillförlitlighet är intervjuer ett bra sätt att samla in information. Man sitter med personen och får en personlig kontakt med personen dessutom kan man ha följdfrågor om det är något man tycker att man missat när man gjorde sina frågor.

3.4 Etiska överväganden

Innan man utför intervjuer är det som Kvale (1997) skriver viktigt att man tänker på olika etiska aspekter. Innan man utför intervjuerna är det viktigt att man kontaktar de personer man avser att intervjua och får deras medgivande. Det var därför jag skickade mail till de olika lärarna innan jag kom för att göra själva intervjun. Lärarna hade per mail fått reda på vad det var jag skulle använda intervjuerna till och att de skulle spelas in enbart i forsknings syfte. Det är viktigt att de som ska intevjuas vet i vilket syfte deras intervjuer ska användas och att man garanterar konfidenalitet. Detta gällde även när jag skulle göra observationerna, lärare och elever kontaktades innan och jag fick deras medtyckande innan jag gjorde observationerna.

3.5 Intervjuer

Med lärarna valde jag att göra kvalitativa intervjuer, detta gjorde jag för att kunna få svar på mina frågeställningar som jag hade. En annan fördel med intervjuerna var att jag kunde ha samtal med lärarna efteråt, för att kunna fråga annat som kunde vara värde för min

undersökning (Trots,1993).

Enligt Patel & Davidsson (1999) är det viktigt att ha tänkt igenom om man vill ha en strukturerad intervju med frågor som ger mycket utrymmer för att svara eller öppna frågor , där man kan ha utrymme för dialog. Därför ska man från början ha klart för sig vilka frågor

(22)

22

man vill ställa och vilket mål man har med frågorna.

En fördel med att använda sig av kvalitativa intervjuer är att man har valt ut ett litet antal personer som man kan ha kvalitativ tid med. Att göra en kvalitativ intervju tar lång tid, men har man en litet antal personer är det bra med kvalitativa intervjuer, för då har man tid att banda dem och göra en transkribering. Gör man flera intervjuer kan det vara svårt att arbeta med materialet (Trots, 1993).

Innan jag gjorde intervjuerna, hade jag kontaktat personalen, så att det skulle få en chans att förbereda sig på att jag skulle komma. Jag hade dessutom skickat ut mina frågor i förhand, detta för att personalen skulle få en chans att förbereda sig på hur de kunde svara på mina frågeställningar (Kvale, 2004). När jag kom till skolan för att göra intervjuerna, hade vi redan innan avtalat tid och hade bokat rum, där vi kunde sitta ostört och prata. Intervjuerna tog ungefär en timme.

(23)

23

4 Analys och resultat

I detta avsnitt kommer jag att presentera resultaten av de båda intervjuer jag haft med två lärare som jobbar på två olika skolor. Jag kommer även att presentera mina två

observationerna som jag har gjort och referera till litteraturer. Jag har valt att göra intervjuer i två skolor som ligger i två olika stadsdelar i en stad i Sverige. Den ena skolan ligger i ett invandrartät stadsdel, där de flesta som går i skolan har svenska som andra språk. Den andra skolan ligger i en stadsdel, där de inte bor många invandrare och har högre sociala

förhållanden. I skolan har de flesta elever svenska som modersmål. Detta har jag gjort för att kunna få en jämförelse mellan hur lärare arbetar på olika skolor. I diskussionsdelen diskuteras resultatet utifrån lärarnas uppfattningar om hur deras arbetssätt påverkar elevernas

studieresultat och språkets betydelse för lärande i matematik. En jämförelse mellan den enskilda lärarens uppfattningar och observerad undervisning görs samt en jämförelse mellan de två lärarnas uppfattningar och arbetssätt.

4.1 Intervju med lärare A

De lärare jag har intervjuat kallas lärare A och B på A- respektive B-skolan.skolorna. Innan jag började intervjuerna med lärarna, hade jag samtal med dem om deras bakgrund och om hur de upplevde arbetsmiljön där de jobbade och om det fanns något annat de ville berätta. På skola A hade lärare A mycket att berätta om olika händelser som hade inträffat på lektionerna och som lärare A kände var relevanta för min undersökning. Lärare A hade jobbat tio år på denna skola och tyckte sig ha sett en markant förändring av vilka slags elever som gick på skolan. När lärare började jobba var det mer blandade klasser. Jag bad lärare A försöka tänka efter vilken som var det största skillnaden mellan att jobba då och nu. Det som lärare A tyckte var den största skillnaden var att vissa elever hade egentligen ingen studiemotivation och gick bara till skolan för deras föräldrar hade sagt att de skulle. Lärare A berättade att:

Vad detta beror på vet jag inte, det är dels föräldrarnas engagemang. Vissa elever som går här får inget stöd hemifrån. Föräldrarna har kanske fem barn, och bor i en lägenhet med två rum. Detta leder till att barnen är ute för det mesta. De får kanske ingen riktig uppfostran om hur man ska vara. Föräldrarna

(24)

24

tror kanske att vi ska uppfostra dem. Medans vissa barn kanske bara vill ha uppmärksamhet och försöker få det här. Men man ska inte dra alla över en kant. Det finns elever som är studiemotiverade och vi försöker få alla att bli det också, det är ju det som är vårt uppdrag.

4.1.1 Svårigheter med språket

Eftersom läraren redan innan hade berättat att i princip samtliga elever som gick på skolan hade svenska som andra språk, ville jag veta, vilka svårigheter detta innebar. Lärare A sa att detta var olika för olika situationer. Ibland kunde en lektion gå jättebra och det var inte några svårigheter alls. Alla elever förstod allting. Men ibland räckte det med att man bara berättade vad eleverna skulle göra, och det fanns något svårt ord i det. Då tog det en stund att diskutera och eftersom lektionen började med att eleverna var oroliga kunde hela lektionen bli det. Enligt Löwing&Kihlborn (2008) är det svårt för elever som är nyanlända, att förstå språket och om det är något som är otydligt eller om det är något ord som lätt kan förväxlas med något annat blir det väldigt förvirrande för en elev att förstå. Det generella man kan säga som är svårt för eleverna är att de saknar ord, och om elever saknar ord är detta även något som blir synligt i matematiken.

En elev som inte förstår vad ordet ”skillnad” betyder, kan därför inte räkna ut ett tal som den annars hade kunnat göra om det stod exakt vad den skulle göra. Det är därför vi arbetar mycket med begrepp i matematiken. Vi har t.o.m. en liten bok där vi skriver upp matematiska begrepp som eleverna kan gå tillbaka och titta i om de inte förstår.

Enligt Löwing&Kihlborn (2008) är det bra om en elev antecknar ord som den inte förstår och sedan när eleven träffar sin modersmålärare, kan den få hjälp att få orden förklarade på sitt eget modersmål.

Lärare A berättade vidare att det är viktigt att alla elever förstår det vi ska göra, även om det tar mer tid och vi inte hinner det vi ska göra. Enligt Skolverket (2011) nämns det att alla elever har rätt till samma utbildning och därför är det viktigt att man ser till att alla elever

(25)

25

förstår det man ska göra, för alla elever har sina förutsättningar och det är lärarens uppgift att se till att alla elever förstår. Lärare A berättade

man kan inte utgå från att alla elever kan arbeta utifrån samma nivå och det är

därför viktigt att man individanpassa sin undervisning.. Istället för att för att utgå från det som man har planerat för sin lektion är det viktigt att en lärare är flexibel och kan ändra sin planering, så att den passar in i den situationen. Flexibel tycker jag är viktigt att vara som lärare, jag kan inte följa kursplanen rakt upp och ner, utan jag måste anpassa den. Med detta menar jag att om jag har tänkt ha matematik och barnen har hittat en död insekt på rasten. Tycker jag det är viktigare att vi pratar om den istället och vi kan ha matematik utifrån den också. Det finns även massa annat vi kan prata om. För även om vi skulle ha matematik den lektionen, skulle det bara leda till att eleverna satt och tänkte på den..

4.1.2 Språkets betydelse för lärande

Enligt Lärare A är det många faktorer som bidrar till att det inte är bra arbetsmiljö under en lektion. En viktig faktor är att elever lär sig av varandra, förstår inte en elev, kan en elev som förstått förklara, en annan viktig aspekt är också att om det finns andra ”svenska” elever påverkar dessa elever positivt, att utveckla sitt språk. Även Hyltenstam (2004) påpekar hur viktigt det är att elever som inte har svenska som modersmål, och inte vet mycket om den svenska kulturen, traditioner etc, får vara i en miljö där de får mycket stimulans. Lärare A berättade vidare att:

Om en elev får höra det språket den ska lära sig och tvingas prata det, blir det lättare för eleven att lära sig det. Den får även ökat ordförråd och lär sig nya begrepp. När eleven får ett starkt språk blir detta synligt även i de andra ämnena. Idag har vi flest arabisktalande elever och då pratar dessa elever arabiska med varandra istället för svenska.

Hyltenstam (2004) skriver också i sin bok om hur viktigt det är att det finns klasser som inte är homogena utan att det finns heterogena klasser, där det finns elever med utländsk bakgrund

(26)

26

blandat med elever som har svenska som modersmål. Detta för att Hyltenstam (2004) menar att elever påverkar varandra.

Föräldrarnas engagemang hemifrån är viktigt för att en elev ska vara motiverad till skolarbetet och kunna göra det med ett bra resultat. En elev vars föräldrar som bryr sig om sitt barns utbildning och vill att den ska få bra resultat i skolan påverkar eleven positivt och eleven vill även själv få bra resultat. Även Stigendahl (2003) skriver om vikten av föräldrarnas

engagemang som en viktig faktor för elevernas framgång. Lärare A berättade vidare att på denna skola har vi nästan bara elever med arabiska som modersmål och vi får in fler elever hela tiden, medan andra ”svenska” elever flyttar härifrån. Även Bunar (2001) skriver i sin bok om att en skola som redan har fått ett dåligt rykte kommer bara får mer problem om elever flyttar från en skola. Eftersom en skola får pengar utifrån hur många elever som går på skolan och minskar antalet elever på en skola blir det mindre pengar på den skolan, medans den skolan som de väljer att gå på istället får mer pengar. Lärare A berättade själv att

Det är något jag förstår, jag skulle inte själv vilja att mina barn gick på denna skola. Det är synd att det är så, för på detta sätt ökar segregationen.

Lärare A berättar vidare att eftersom segregationen ökar, ökar även klyftan mellan ”svenskar” och ”invandrare”. Detta är ett problem som politikerna borde lösa, men det går ut över eleverna.

Även Stigendahl (2003) skriver om segregationen som ett problem för att elever ska kunna integreras in i samhället. För att en elev ska kunna utveckla sitt språk på bästa möjliga sätt, tyckte Lärare A att det var viktigt att eleverna skulle blandas, i en klass borde det gå både elever som har svenska som andra språk och elever som har det som första språk. Lärare A påpekade återigen om hur viktigt det är att elever sig av andra elever. Lärare A berättade

att det har gått elever på denna skola som hade samma bakgrund som eleverna har nu dvs. svenska som andra språk men hade ett mycket större ordförråd och begrepp än vad eleverna har nu. Detta berodde på att eleverna kom från ett område där de hade umgåtts med andra elever som hade svenska som första språk

(27)

27

4.1.3 Faktorer för elevers framgång i skolan

Om en elev hade svenska som första språk eller inte tyckte inte lärare A hade stor betydelse. Det som däremot Lärare A tyckte var betydelsefullt var att elever som inte har svenska som första språk ska få umgås med elever som har svenska som första språk. Det behöver inte nödvändigtvis betyda att alla i klassen har svenska som första språk. Men på något sätt måste eleverna få en chans att höra språket detta kan t.e.x vara genom att eleverna är medlem i någon klubb, förening etc. Lärare A tyckte även att det var viktigt med föräldrarnas engagemang. Lärare A berättade att när vi har utvecklingssamtal brukar vi berätta om elevernas studieresultat och när vi anser att eleven behöver bli bättre på något för att kunna uppnå målen finns det vissa föräldrar som håller med om det och säger att vi ska försöka hemma. Men sedan händer ingenting ändå. Det finns även vissa föräldrar som tar deras barns studier på stort allvar och det märks vid nästa utvecklingssamtal att eleven har förbättrat sig och det beror på att föräldrarna har ansträngt sig och hjälpt eleven. Sedan finns det även de föräldrar som vill hjälpa sina barn och vill att deras resultat ska bli bättre men tyvärr har de ingen möjlighet att göra det eftersom de själva inte kan språket bra eller kanske saknar utbildning etc. Precis som Stigendahl (2003) skriver är föräldrarnas engagemang, utbildning, attityder en stor faktor för elevernas framgång. Lärare A tyckte även det var viktigt med förändring och anpassning. Med detta menade Lärare A att eftersom barn tycker om att sitta vid datorn är det bättre att man lär barnen hur de kan använda datorn på ett sätt som gynnar elevernas studier. Man kan lära barnen hur man slår upp svåra ord på lexikon även använda datorn till att spela roliga matematik spel som är lärorika. Men för detta krävs att lärarna själva har den kunskapen, så att de kan lära eleverna hur de ska göra. Med detta menade Lärare A att det är viktigt att lärarna hela tiden får ny kunskap om vad det är som intresserar eleverna och man kan använda sig av detta i sin undervisning.

4.1.4 Interkulturell matematik

Lärare A tyckte det var viktigt att träna eleverna på svåra matematiska begrepp, därför använde Lärare A ett häfte där eleverna fick skriva upp alla svåra ord. När de svåra orden kom i en text uppgift under matematiken, kunde eleverna gå tillbaka till häftet och se vad det betydde. Ett exempel Lärare A använde var när en elev skulle räkna ut skillnaden på något.

(28)

28

Eleven kunde subtraktion men visste inte att skillnaden betyder samma sak, då kunde eleven lätt hitta det i sitt häfte.

Lärare A berättade vidare att eftersom de har många elever som är nyanländade från andra länder, är det viktigt att man kan visa gemensamma drag i matematiken. Dash (2008) skriver om att kunna visa gemensamma drag från matematiken så att elever som är vana vid

matematik från en annan kultur, kan känna igen det som läraren går igenom och sedan kunna relatera det till sina egna erfarenheter. När Lärare A börjar lektionen med genomgång brukade lärare A visa olika sätt man använder för att räkna ut något. Lärare A tycker det är viktigt att alla elever får känna att de är delaktiga under lektionen.

4.1.5 Interkulturell undervisning

Eftersom skolan där Lärare A jobbade på var en mångkulturell skola tyckte Lärare A att det var viktigt att eleverna fick modersmål undervisning, detta för att eleverna skulle få en stark bas i sitt eget hemspråk, Lärare A tyckte även att man skulle ha med modersmålslärare på lektionerna eftersom då kan eleverna få direkt översättning på sitt hemspråk med det som de inte förstår. Även Löwing&Kihlborn (2008) skriver om att det är viktigt att elever har tillgång till att kunna få stöd på sitt modersmål. Lärare A berättade även att eftersom de flesta skolorna i malmö är mångkulturella, borde lärarna få ny kunskap om hur man jobbar interkulturellt. Idag finns det lärare som har jobbat i många år och bilden av skolorna som de såg ut för 20 år sedan är helt annorlunda idag. Detta är något som lärarna borde anpassa sig till. Lärare A gav ett exempel på IT-användning.

Eftersom många elever tycker om att jobba med datorn, borde lärarna kunna lära eleverna hur de kan använda datorn till att söka kunskap, eller kanske spela något roligt matematikspel. Det finns mycket bra saker man kan lära sig genom dator och internet. Men detta sätter först och främst krav på lärarna och deras kompetens. De måste själva veta hur man ska göra, för att lära eleverna.

Lorentz (2008) skriver om hur viktigt det är att lärare, måste kunna jobba interkulturellt på skolorna och kunna följa med de nya kraven som ställs på lärarna i en mångkulturell skola.

(29)

29

4.2 Intervju med lärare B

Precis som jag gjorde med den förra läraren, pratade vi en stund innan själva intervjun och jag fick en chans att ställa några frågor angående hur lärare B tyckte det var att jobba på denna skola. Lärare B hade jobbat här i fem år och trivdes jättebra, hade tidigare jobbat på en mångkulturell skola, och såg både för- och nackdelar med att jobba här. Lärare B berättade att eftersom det är ganska blandat med elever på denna skola som har svenska som modersmål och inte, blir det lättare när man förklarar något och alla inte förstår. För de elever som förstår förklarar för de andra, detta behöver inte nödvändigtvis bara vara elever som har svenska som har modersmål som förstår. Lärare B berättade

Eftersom jag själv arbetade på en mångkulturell skola innan, vet jag vilka krav de ställer på en lärare och jag ser det som en fördel att ha jobbat på en

mångkulturell skola innan, jag tycker nästan att alla lärare borde ha gjort det. Eller de måste åtminstone ha kunskap om hur det är att jobba interkulturellt.

4.2.1 Svårigheter med språket

Lärare B ansåg att det största problemet för elever som inte hade svenska som modersmål var att inte få möjligheten att höra språket i sin vardag. Lärare B tyckte att det spelar stor roll för en elev hur mycket den får höra ett språk i sin vardag. Lärare B hade även uppfattningen att ett stort problem är att i de flesta länder har språket inte lika stor betydelse som den har här i Sverige. Vissa barn som kommer till Sverige har bara lärt sig prata sitt språk, de har ingen skrift till språket etc. Men när de kommer hit ska de lära prata ett nytt språk, skriva, läsa och även kunna förstå en helt annan kultur, och enligt Lärare B måste detta vara jättesvårt.

En elev som har kommit hit från ett annat land som kanske flytt undan från ett krig, är redan mycket förvirrad. När den kommer hit ska den lämna allt det, lära sig ett nytt språk, kultur och allt det måste vara jättesvårt. Detta kanske är extremfall, men oavsett vilken anledning en elev har när den kommer hit, måste det vara svårt för eleven att anpassa sig till en ny miljö. Har då inte läraren någon förståelse för eleven och hans/hennes kultur måste det vara jättesvårt för eleven. Först att ha lämnat sitt land, sina kompisar, sin kultur, identitet. För att sedan kastas in i ett helt nytt system.

(30)

30

Lorentz (2008) skriver om hur viktigt det är att alla lärare har förståelse för olika elevers kultur, religion etc, för att elever ska kunna känna sig accepterade. Lorentz (2004) skriver även i sin bok att eftersom vi bor i ett mångkulturellt samhälle kommer detta ställa nya krav på lärarna, de måste hela tiden utveckla sina kunskaper inom sitt yrke och de måste även skapa förståelse för nya kulturer, normer etc. En lärare som inte utvecklar sin kompetens och förståelse för andra kulturer, kommer att förlora förtroendet för sina elever

4.2.2 Språkets betydelse

Lärare B berättade att även om de flesta av våra elever har svenska som modersmål betyder inte det att alla elever inte har några problem med sina studier.

Vi har läxhjälp och annan sorts hjälp precis som de har på andra skolor. Men precis som jag sa innan är det lättare för elever som har samma kultur,

traditioner, religion att kunna relatera till det som vi undervisar. Men med detta menas inte att de förstår allt och kommer göra ett jätte bra jobb, tvärtom vi har ibland elever som inte har svenska som modersmål som är mycket duktigare än elever som har svenska som modersmål. Allt detta hänger ihop med att hur mycket ansvar eleverna tar själva, hur mycket hjälp de får hemifrån även vilken sorts miljö de har hemma. Även detta märks exempelvis under

utvecklingssamtal, där man kan prata mer fritt med föräldrarna, istället för att använda sig av tolk, som jag gjorde mycket där jag jobbade innan. Det är även lättare att ha föräldrarnas engagemang.’

Stigendahl (2003) skriver om att det är många olika faktorer som bidrar till hur väl en elev klarar sig i skolan och studierna. Precis som Lärare B tycker skriver Stigendahl (2003) om föräldrarnas engagemang som en viktig faktor för att eleverna ska få bra resultat i skolan. På den skola jag var på innan var det inte alltid föräldern som kom till utvecklingssamtalet. Det kunde ibland vara en storasyster eller storebror och då är det svårt att kommunicera. Lärare B berättade att

Vissa elever som går här berättar själva att när vi kommer hem, brukar vi spela x-box. Sedan brukar vi äta mat, sedan gör vi lite läxor och sedan går vi och lägger oss. Men ibland är vi ute och leker eller hemma hos någon kompis, så vi

(31)

31

hinner inte göra läxorna. Jag tycker att föräldrarna borde ta mer ansvar för vad deras barn gör och ha bättre uppsikt över dem, för det är ju bara de som kan se till att barnen gör sitt skolarbete, vi kan bara säga till och tjata och lära dem här men det måste finnas ett samarbete mellan oss och föräldrarna.

4.2.3 Individanpassad undervisning

För att kunna hjälpa eleverna på bästa sätt försöker jag ha en undervisning som är

individanpassad. Alla elever förstår inte allting som man går igenom och därför brukar jag ge alla vissa elever uppgifter utifrån deras nivå. Jag kan ta ett exempel

I början av terminen låter jag alla elever räkna i samma bok och efter den takt de vill efter en stund inser jag vilka elever som har lätt för matematiken och vilka som inte har det. Utan att dela upp eleverna utifrån deras nivå, brukar jag ge uppgifter som är anpassade till de olika elevernas förutsättningar. När jag har genomgång är alla elever med och lyssnar och vi arbetar mycket laborativt med matematiken, så att de elever som har lite svårare för matematiken får en chans att förstå vad det är vi gör. Boken använder jag mest som ett komplement där de får läxa och den ger jag efter vad den enskilda eleven kan och inte kan. På detta sätt behöver ingen elev känna att oh nej jag är dum, och det är därför jag går i denna gruppen. Jag gillar inte att dela upp elever.

Lorentz ( 2004) och (Skolverket,2011) skriver också om hur viktigt det är att alla elever får en individ anpassad undervisning, så att alla elever känner att de är viktiga.

4.2.4 Faktorer för elevers framgång

Lärare B berättade att

Precis som jag har sagt innan är det många olika faktorer som spelar roll för en elevs framgång, om en elev har ett starkt språk är en mycket stor fördel, men en elev som precis har kommit hit kan inte ha det, men då måste den få de rätta verktygen för att kunna få det och när den har det, han den lika stor chans som någon annan att klara skolan bra.

(32)

32

För oftast är det bara språket som fattas, där jag jobbade innan hade vi elever som var jätteduktiga i matematik men eftersom de saknade språket, sattes de i förberedsklass och den nivån var alldeles för låg för eleven för den hade

ämneskunskaperna och var mycket länge fram i matematiken än vad våra elever är i samma årskurs. Men ganska snabbt fick eleven flyttas över till vanlig klass och där gick det hur bra som helst, eleven hade lexikon på lektionerna och slog upp det ord hon inte kunde och fick hjälp på sitt modersmål på timmarna ibland.

4.2.5 Interkulturell undervisning

Vi har inga nyanländade elever från något annat land och de elever som inte har svenska som modersmål och som går på denna skola är födda här. Därför har de aldrig haft någon annan undervisning och vi arbetar inte interkulturellt. Men jag tycker det är viktigt att alla lärare kan jobba interkulturellt. Men jag försöker alltid ha min undervisning individ anpassad, så all elever hänger med, jag tycker det är viktigt.

Att ha en individ anpassad undervisning är viktigt och det säger även Löwing & Killborn (2010). Men det som Sjögren & Rönnberg (2000) menar på är att skolan borde försöka få in fler elever med annan bakgrund än svensk, detta för att eleverna ska kunna få ett bredare synsätt på hur matematiken är i andra länder och hur man kan tänka.

4.2.6 Interkulturell matematik

Läraren började med att berätta att när jag har matte

Brukar jag börja med att visa alternativa sätt man kan lösa en uppgift på, och sedan får eleverna välja det sätt som passar dem bäst. Jag tycker det är viktigt att visa eleverna att det finns olika sätt man kan lösa en uppgift, och vissa elever har kanske från början lärt sig ett sätt hemma och då vill jag inte förstöra för dem och säga, nej så här måste ni tänka.

(33)

33

Löwing & Kihlborn (2008) skriver att det är viktigt att elever som har annan kulturell bakgrund kanske har lärt sig lösa en uppgift på ett annat sätt än den läraren går igenom och därför är det viktigt att eleven förstår att det finns olika sätt man kan lösa en uppgift på.

4.3 Observation på skola A

Lektionen som jag var på började med att läraren började med att gå igenom på tavlan, hur eleverna skulle räkna. Läraren började med att skriva upp tal som 11-5=, 15-10=, 13-5= på tavlan och sedan sa läraren: ”Nu börjar vi räkna entalen för sig och tiotalen för sig. Vi börjar först med entalen och då tar vi 3 minus fem, vad är det? Eleven som skulle svara började med att svara ”Det går inte”. Läraren tittade lite snett på eleven och upprepade frågan: ”Tre minus fem, vad är det?” Det kan du. Eleven tänkte efter och sa två. Och läraren sa ”bra”. ”Nu har vi tio kvar på tiotalen och då tar vi tio minus två och det blir åtta. Av den litteratur som jag har läst om matematik kan jag inte hitta något som överensstämmer med den uträkning, det är dessutom fel att säga till eleverna att 3-5 är två, det förvirrar för eleverna när de ska börja räkna med negativa tal. Löwing & Khilborn (2010) skriver om hur viktigt det är att lärare använder sig av lätt språk när de ska undervisa för elever som har svenska som andra språk. Därefter gick läraren igenom fler tal och sedan frågade läraren : ”Har alla förstått?” Ingen elev frågade något och sedan satte alla eleverna igång och började räkna. Men när de räknade var det flera händer i luften hela tiden. För de hade inte förstått utan vågade bara inte fråga under genomgången. För att undvika att det blir för mycket oreda på lektionerna är det viktigt att alla elever vet vad de ska göra och är koncentrerad på uppgiften (Skolverket,2011). Alla elever började räkna, där de slutade räkna sist i boken.

Jag gick omkring till eleverna när de räknade och jag gick fram till en elev som behövde hjälp det stod en text i uppgiften som eleven hade lite svårt att förstå. Det stod Lisa har 10 kr och Eva 5 kr, vad är skillnaden? Eleven började först gissa på olika tal, men sedan när jag lugnt läste texten och ritade upp det, förstod eleven och kom på att det är samma sak som subtraktion. Det var alltså ordet ”skillnaden” som eleven inte förstod. För att kunna lyckas bra i ett ämne är det viktigt att man har ett starkt språk (Tingbjörn & Andersson,1988). En annan sak som jag uppmärksammade under mina observationer var att när en elev inte själv förstod ett tal, var det oftast en annan elev som hjälpte den andre om den kunde. Samarbete är också viktigt (Lorentz,2006). Tyvärr kunde jag inte alltid se detta i de olika skolorna. Det var

(34)

34

mindre samarbete i skolan där de flesta elever hade svenska som andra språk. Detta för att om en elev inte själv förstod ett tal, kunde den inte hjälpa den andra.

När eleverna tyckte att uppgifterna blev för svåra, slutade de att bry sig om att ens försöka, utan det slutade med att eleverna satt och gjorde ingenting eller bara sprang omkring och stökade. Enligt SOU (1997) är det viktigt att läraren har insett vilken nivå som han/hon ska ha på uppgifterna till eleverna så att de inte blir för svåra eller för lätta och passar alla elever

efter deras nivå. Detta är även viktigt för att kunna ha en undervisning som är till för alla, för alla elever ska känna att de blir inkluderade.

4.4 Observation på skola B

En mattelektion på skola B började med att läraren gick igenom olika strategier för olika mattetal. Exempelvis nio plus fem. Då hade läraren lärt barnen att tänka på tio och tänka ut hur mycket mindre nio är från tio. Eleverna svarade ett, läraren sa bra och sedan frågade läraren hur mycket ska man lägga på tio för att det ska bli femton. Eleverna svarade fem och då har ni fem plus ett som är sex. Läraren hade ytterligare strategier som åtta plus åtta och då hette detta tvilling.Läraren gick igenom ”nästan tvillingar” och att det kunde vara nio plus åtta. Läraren poängterade att eleverna också kunde jämföra med den första strategin som hette ”nästan tiotal”. Sedan fanns det tiokompisarna. Läraren delade ut kort i början av lektionen. Korten som läraren delade ut, representerade olika sätt att öva plus och minus på precis de som läraren hade gått igenom. På ena sidan av kortet stod det 9+9 och på andra sidan tvilling. Lärare A tyckte det var bra att eleverna fick lära sig strategier för annars tyckte läraren att elever satt och räknade på fingrarna. När väl eleverna hade lärt sig strategierna kunde de automatisera detta och det skulle gå fortare. För att kunna komma ihåg matte tal är det bra om eleverna har någon strategi de kan följa (Skolverket,2011).

(35)

35

5

Diskussion

Att ha en interkulturell undervisning i skolan är viktigt (Lorentz, 2008) och det tyckte även lärarna. Min undersökning visar att det är svårt att arbeta interkulturellt, och att det inte är en självklarhet att tänka interkulturellt i olika sammanhang. I ett klassrum kan det finnas 10 olika språk och kulturer, och med detta menas att en lärare måste få kunskap om de olika

kulturerna, vilket enligt Löwing & Killborn (2008) är svårt. Att lärare kontinuerligt får ny kunskap är viktigt. De lärare som har jobbat länge bedriver ofta samma undervisning som de hade när de började arbeta som lärare, men skolorna ser mycket annorlunda ut idag än vad de gjorde för 20 år sedan. Lahdenperä & Lorentz (2008) skriver också om hur viktigt det är att lärare som har jobbat en längre tid skaffar sig ny kunskap och kan hålla sig uppdaterade till hur skolorna ser ut idag. Lärarna måste få ny kunskap om hur de ska undervisa och som det ser ut i skolorna idag är det viktigt att lärarna vet hur man kan undervisa interkulturellt i en mångkulturell skola. Genom att lärarna har interkulturell undervisning i en mångkulturell skola, kan en lärare nå ut till alla elever utifrån deras nivå. Att kunna ha undervisning där läraren visar att den kan anpassa den efter elevernas olika behov (Löwing&Kihlborn,2008) är en förutsättning för att eleverna ska tycka det är kul och intressant att gå i skolan och lära sig och få ny kunskap. Det är även viktigt att lärare lär sig om olika kulturer. En elev som inte känner att den blir sedd av läraren kan lätt känna sig kränkt och mobbad av de andra elever (Lorentz,2008) . Eftersom lika undervisning för alla är en rättighet är det viktigt att lärarna kan känna att alla elever vet vad de är bra på, vad de behöver arbeta mer med och hur de ska uppnå alla lärandemål. Enligt Bunar (2001) är det viktigt att skilja på likvärdigundervisning inte betyder att alla elever ska få likadan undervisning utan alla elever ska ha rätt till samma undervisning utifrån deras egna förutsättningar. Elever som är nyanlända från ett land kan inte få samma undervisning som elever födda i Sverige. För de har inte samma förutsättningar. De har inte växt upp med samma kultur, tradition, språk etc som infödda svenskar. Detta bidrar till att de inte kan få lika undervisning.

En del skolor stämplas som ”problemskolor”. Blir en skola stämplad som ”problemskola”, är det väldigt svårt att få bort denna stämpel, även om skolan sedan blir bättre och eleverna presterar bra. Men ryktet har redan kommit ut, och föräldrar som ska välja skola för sina barn, väljer ofta bort den skola som har ett rykte (Bunar,2001).

References

Related documents

Det medför att jag behöver hitta ett bra sätt att möta mina kollegor i olika resonemang och det är viktigt utifrån både min personliga utveckling likväl för professionen

Observationerna i denna studie kom inte till att ha lika stor betydelse för studien som det var tänkt. Då lärarna i undersökningen inte var insatta i att arbeta med nyckelstrategi

Det finns en gemensam åsikt kring styrdokumenten och att många av kunskapskraven är svårbedömda som exempelvis “i viss mån” (Skolverket 2011a) och att det är svårt att

Resultatet tyder på att flera av lärarens elever inte alltid förstår vad han säger på engelska, vilket även bekräftas genom att eleverna inte vill att läraren

p.21 In section 1.2.4, the sentence "We rather think that different underling mechanisms are regulating. these two forms of

Som den rys- ka folkloristen Tatiana Borisovna Shchepan- skaya (2002:6 f., enl. Nazarova 2012:249 f.) har påpekat bidrar ritualer av detta slag inte bara till att erbjuda

gorna om medeltidens sjövägar i Ostersjön. Han blev dock pä grund av nedsatt syn och under det sista arat alitmera tilltagande onälsa ald- rig i tillfälle att fullborda sina studier

• Små skillnader mellan sommar och vinter • Mest nederbörd under hösten... •