Hur framtidens apoteksverksamhet kan komma att se ut år 2030

(1)

Examensarbete i farmaci Malmö universitet

15 hp Hälsa och samhälle

Receptarieprogrammet 205 06 Malmö Mars 2019 0

HUR FRAMTIDENS

APOTEKSVERKSAMHET KAN

KOMMA ATT SE UT ÅR 2030

(2)

1

HUR FRAMTIDENS

APOTEKSVERKSAMHET KAN

KOMMA ATT SE UT ÅR 2030

AV: ZENEB KADHEM ABDELYEMA

Abdelyema, Z. Hur framtidens apoteksverksamhet kan komma att se ut år 2030.

Examensarbete i farmaci 15 högskolepoäng.

Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för biomedicinsk vetenskap 2019.

Abstrakt

Bakgrund: Apoteksverksamheten är en verksamhet som genomgår en ständig förändring. Sedan omregleringen av apoteksmarknaden 2009 har det svenska apoteket genomgått flera förändringar som varit oförutsägbara tidigare. E-handeln har ökat, apotekens tillgänglighet har ökat och likaså har behoven. Hur framtiden kommer att se ut för apotekens del är något vi saknar kunskap kring till skillnad från omvärlden där forskning kring ämnet pågått sedan en lång tid tillbaka. Därav är det av stor vikt att undersöka hur personer på berörda myndigheter och

organisationer tror att Sveriges apoteksverksamhet kan komma att se ut år 2030. Metod: Frågeställningen besvarades genom en kvantitativ enkätundersökning som

besvarades av olika apoteksaktörer samt myndigheter och organisationer.

Enkätfrågorna bestod utav olika påståenden om hur framtidens apoteksverksamhet kan komma att se ut, som de sedan fick instämma i olika grad Resultat : Apoteksaktörerna respektive myndigheter och organisationer hade likadana åsikter inom majoriteten av frågorna. Båda parterna ansåg att e-handeln kommer att öka, apoteket i framtiden kommer att bli en del av sjukvården och att hälsotjänsterna apotek i apotek kommer att öka i omfattning.

Diskussion: I vissa frågor var dock åsikterna motsägelsefulla vilket indikerar att det finns ett behov av vidare studier som reder ut frågan djupare samt preciserar

innebörden av resultatet för samhället i stort. Slutsats: apoteksverksamheten utveckling i framtiden kommer att resultera i fler

hälsotjänster på apotek samtidigt som samarbetet mellan apotek och hälso- och sjukvården i Sverige förbättras är 2030.

Nyckelord: apoteksverksamhet, farmaceut, framtid, hälsotjänster,

(3)

2

HOW THE FUTURE PHARMACY

BUSINESS MAY LOOK LIKE IN

YEAR 2030

BY: ZENEB KADHEM ABDELYEMA

Abdelyema Z.

How the future pharmacy business may look like in 2030

Degree project in pharmacy 15 credits.

Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Biomedical Science, 2019.

Abstract

Background: The pharmacy business is a business that is undergoing constant change. Since the re-regulation of the pharmacy market in 2009, the Swedish pharmacy has undergone several changes that have been unpredictable.

E-commerce has increased, the pharmacy's availability has increased and also has the needs. How the future will look for the pharmacy's part is something we lack knowledge about unlike the rest of the world where research on the subject has been ongoing. Hence the great importance to investigate how people at the relevant authorities and organizations believe that Sweden's pharmacy business may look like in 2030.

Method: The question was answered by a quantitative questionnaire which various pharmacy actors and authorities/organizations answered. The questions consisted of statements about how the future pharmacy business might look year 2030, which they had to agree to different degrees.

Results: The pharmacy actors and authorities /organizations had similar opinions in the majority of the questions. Both parties felt that e-commerce will increase, the pharmacy in the future will become a part of the healthcare system and that the health services in pharmacies will increase in the future.

Discussion: In some questions, however, the views were contradictory, which indicates that there is a need for further studies that outweigh the question and

clarify the meaning of the result for society as a whole. Conclusion: The pharmacy business development in the future will result in more

health services at pharmacies, while the collaboration between pharmacies and healthcare in Sweden will improve by 2030.

(4)

3 Innehållsförteckning Bakgrund 4 Syfte 6 Metod 6 Litteratursökning 6 Enkät 7 Deltagare 7 Resultat 8 Diskussion 11 Slutsats 13 Referenser 14 Bilagor 15

Bilaga 1: Resultat av enkätundersökningen 16

Bilaga 2: Enkät 26

(5)

4

BAKGRUND

Apoteken genomgår idag en oundviklig digitalisering likt allt annat i världen då dagens behov av läkemedel ser väldigt annorlunda ut i jämförelse med tiden sedan apotekens begynnelse. Teknologin gör ett avstamp och inleder för en förändring inom apoteken i flera håll av världen vilket lämnar efter sig frågan kring vilken riktning de svenska apoteken kommer att följa [1]. Länge har forskare

kontemplerat tankemässigt kring apotekens framtida öde, om det kommer en tid då farmaceuten blir en självklar del av hälso- och sjukvården och apoteken integreras inom sjukvården på ett harmoniskt vis eller om apoteken kan komma att stängas i framtiden då farmaceutens roll blir uttömd och istället ersatt av teknologi [1-2].

År 2009 genomfördes en omreglering av den svenska apoteksmarknaden på uppdrag av regeringen. Omregleringen hade för avsikt att frigöra marknaden från det statliga monopolet som leddes av Apoteket AB, som då var den ända

existerande apotekskedjan på grund av dess ensamrätt att utöva detaljhandel med läkemedel. Inför omregleringen utvecklades ett nytt system där tillstånd att bedriva detaljhandel med läkemedel och andra varor tillhandahölls av Läkemedelsverket istället. Omregleringen bidrog till att apoteksmarknaden fördelandes mellan olika aktörer och företag vilket bildade en konkurrensutsatt marknad. Omregleringen resulterade i uppkomsten av öppenvårdsapotek. Syftet med omregleringen var att uppnå en ökad tillgänglighet av läkemedel. Ett påföljd av omregleringen var introduktionen av en ny roll för farmaceuter som

läkemedelsansvarig på apotek samt profilering av apotek uppstod vilket innebar att de olika apoteksaktörerna inte längre erbjöd liknande tjänster. Dock så ökade antalet farmaceutiska tjänster som erbjöds på apotek och den kliniska farmacins omfattning inom hälso- och sjukvård i Sverige ökade efter omregleringen. Även antalet apotek har ökat efter omregleringen likaså längre öppethållande av apotek [3].

Apoteksverksamheten är i ständig förändring och kommer inte förbli vad det är idag. Apoteken har genomgått en omvandling från att vara en produktinriktad profession till att bli en informationsinriktad profession inom loppet av 40 år [2]. Efter omregleringen i Sverige har dock denna utveckling gått åt motsatt håll. Under den senaste 10-årsperioden har fokus på information inom apotek minskat på grund av den ökande fokuseringen på försäljning [4]. Apoteksverksamhetens inriktning tycks ha följt ett mönster som förflyttat sig i olika riktningar under de senaste 50 åren, från att vara produktinriktat till informationsinriktat och sedan för att slutligen bli försäljningsinriktat.

Ett faktum är dock att samhället alltid kommer att vara i behov av

läkemedelsexperter samtidigt som allmänheten har stora förväntningar av farmaceuten som medicinsk rådgivare. Det är därför nödvändigt att farmaceuter accepterar, ser fram emot och förbereder sig inför de oundvikliga och ständiga förändringarna inom apoteksverksamheten oavsett vilken inriktning det sker i [2]. För att göra det på bästa möjliga sätt samt föra kunskapsläget framåt måste det skapas forskningsanknutna underlag om vad förändringarna kan komma att bli för apoteksverksamhetens del i Sverige samt hur förändringarna kan utspela sig under svenska förhållanden, vilket i nuläget saknas [3].

(6)

5

En studie som finns inom området visar att ekonomi, teknologi och sociala värderingar är faktorer som i stor omfattning utformar apoteksverksamhetens framtid. Utifrån den teknologiska aspekten innebär det att datorer, robotar och kommunikation kan komma att spela en stor roll för hur framtiden kan se ut för apoteksverksamheten. Den sociala aspekten domineras av det faktum att vi har en åldrande population som lever längre idag. I framtiden kommer även

farmaceutiska tjänster att vara av större betydelse för apoteksverksamheten. Denna studien tydliggör betydelsen av att den farmaceutiska profession ständigt uppdateras för att hänga med i utvecklingen inom apoteksverksamheten [5]. Andra studier visar att trenden internationellt pekar på att farmaceuter blir en mer självklar del av hälso- och sjukvården genom att de får rätten till att självständigt förskriva recept, förnya samt ändra befintliga recept. I delar av Kanada har farmaceutens yrkesroll övergått från att vara begränsad till att utvecklas och resultera i en en förskrivningsrätt för farmaceuter under en 10-årsperiod [6-7]. Enligt regeringens apoteksmarknadsutredning har forskning och utvecklingsarbete vad gäller apotekens verksamhet minskat signifikant efter omregleringen.

Forskning inom apotekens verksamhet anses vara viktigt för att utveckla apotekens roll för att främja en god läkemedelsanvändning i samhället. Men underlag kring hur apoteksverksamhetens utveckling kan påverka

farmaceutens roll samt apoteken som en verksamhet inom hälso- och sjukvården i Sverige saknas. En strävan att utveckla farmaceutiska tjänster finns bland

farmaceuter och apoteksaktörer, denna har dock begränsats på grund av finansiella begränsningar som uppstått till följd av avsaknaden av evidens från forskning kring farmaceutiska tjänster i Sverige. Brist på svensk forskning inom området har bidragit till att man istället tittar på forskning som utförts

internationellt, där har man kunnat se att farmaceutiska tjänster haft en positiv inverkan på läkemedelsanvändningen och varit kostnadseffektiva för samhället [3].

Efter omregleringen av apoteksmarknaden har samhällsfarmaceutisk forskning minskat i Sverige vilket är ett negativ framåtskridande för den vetenskapliga forskningen inom området. Den främsta anledningen till den ringa omfattningen är att inga myndigheter eller farmaceutiska organisationer tagit ett initiativ till att bedriva sådan forskning. Apotekarsocieteten är den ansvariga organisationen för forskning och utveckling av apoteksverksamhet och bedriver idag ingen

forskningsanknuten verksamhet. I Norge och Danmark däremot har ländernas branschföreningen (motsvarighet till Sveriges Apoteksförening) möjliggjort forskning av farmaceutiska tjänster samt bidragit till apoteksverksamhetens utveckling i respektive land [3]. En reducerad forskning kring

apoteksverksamheten leder till uppkomsten av kunskapsluckor i en värld där förändringar sker i en snabb takt. Kunskapsluckor som existerar idag berör bland annat lärosätena i Sverige som ej tar hänsyn till apoteksverksamhetens utveckling i sin utbildning eftersom den inte är förutsägbar, med undantag från Malmö Universitet. Till skillnad från USA där man utnyttjar utvecklingen inom apoteksverksamheten i de farmaceutiska utbildningarna genom att informera studenterna om förändringarna som kan ske inom professionen och

apoteksverksamheten i framtiden samt hur dessa kan mötas [2].

(7)

6

Apoteksmarknadsutredningen visar att e-handel av receptfria samt

receptförskrivna läkemedel ökar vilket kan innebära ett minskat behov av farmaceuter på apotek. Samtidigt så visar utredningens analys att fler apotek nyetablerar sig och apotekens öppettider ökar vilket kan innebära ett större behov av farmaceuter som kan tillhandahålla farmaceutisk rådgivning [3]. Avsaknaden av forskning kring apoteksverksamhetens framtida utveckling utgör en

kunskapslucka avseende hur stort behovet av antalet utbildningsplatser på svenska universitet kan bli i framtiden [5,8]. Utvecklingen av teknologin och dess effekt på den farmaceutiska professionen är ingenting som reflekteras över vid

utformningen av kursplaner på farmaciutbildningar i Sverige, på grund av förekomsten av kunskapsluckor inom området [8]. En fullständig bild över apoteksmarknadens utveckling av e-handel saknas. Dock så är sannolikheten att fysiska apotek förlorar en del av sin marknad till e-handel stor. Det innebär att nyetableringen av fysiska apotek kan minska på grund av den ökande

konkurrensen som utgörs av e-handel, fastän att behovet av fysiska apotek förblir detsamma [9]. Det innebär att framtiden är oviss och kunskapsläget är

otillräckligt. En omfattande ovisshet skapar instabilitet och osäkerhet för patienten som individ men även samhället i stort.

Apoteksverksamheten har förändrats mycket sedan omregleringen, där den kommande inriktningen inte är helt förutsägbar. Apotekens potentiellt viktiga roll i vårdkedjan innebär att det är utav största relevans att studera hur framtidens apoteksverksamhet kommer att utvecklas och i vilken kurs den tar, för alla inom professionen men även för framtida generationers farmaceuter.

SYFTE

Syftet med studien är att undersöka hur apoteksaktörer och personer på berörda myndigheter och organisationer tror att Sveriges apoteksverksamhet kan komma att se ut år 2030.

METOD

Litteratursökning

För att undersöka frågeställningen så utfördes en litteraturundersökning till en början. Sökmotorer såsom Pubmed / Cochrane samt Google scholar användes för litteratursökningen där tidigare utförda studier söktes upp. Sökningen bestod utav sökorden: future pharmacy, community pharmacy, future of technology in

pharmacy, pharmacist prescribing, farmaceutiska tjänster, omreglering

apoteksmarknaden samt framtidens apoteksverksamhet. Som bindeord mellan nyckelorden användes ordet and/och beroende på språket.

Litteratursökningen resulterade inte enbart i tidigare utförda studier inom ämnet, utan även i en utredning kring den svenska apoteksmarknaden som har utförts i uppdrag av den svenska regeringen. Genom att studera regeringens

apoteksutredning skapades en uppfattning kring nuläget i den svenska apoteksmarknaden. Utredningen beskrev även läget inom apoteksmarknaden internationellt, i Sveriges grannländer. Med hjälp utav tidigare studier samt apoteksmarknadsutredningen sammanställdes bakgrundsinformation som gav en tydlig bild på den nuvarande situationen. Genom den informationen kunde man

(8)

7

sedan utforma enkätfrågor. Litteratursökningen användes på så sätt till att konstruera enkätfrågor genom att uppskatta samt utforma hypoteser och teorier kring olika utvecklingar av de tjänster och service som erbjuds på apotek idag. en del likt utvecklingen som beskrivits i apoteksmarknadsutredningen och en del enligt det som tidigare studier visat.

Enkät

Nästa steg var att utveckla en kvantitativ enkätundersökning [10]. Vid utformningen av enkäten användes ett webbenkät-formulär i form av Google Forms [11]. Frågorna till enkäten konstruerades genom att utforma påståenden samt visioner som hade sin grund i materialet som påträffades under

litteratursökningen. Tillvägagångssättet för att konstruera enkätfrågorna följde instruktionerna i boken How to Read a Paper: The Basics of Evidence-based Medicine [10]. Påståendena/visionerna utgjorde frågor om apotekens och

farmaceutens roll, farmaceutiska tjänster, e-handel och hur teknologin kan komma att påverka den farmaceutiska professionen år 2030. Antalet frågor i enkäten var 23 varav 22 var flervalsfrågor och 1 var en öppen fråga där deltagaren fick ge en kommentar om övriga synpunkter på förväntad apoteksverksamhet år 2030. Flervalsfrågorna bestod av 4 svarsalternativ där den deltagande fick besvara hur väl den instämmer på vardera påstående. Alternativen var instämmer helt, instämmer delvis, instämmer inte alls samt vet ej. Alla frågor hade gjorts obligatoriska att svara på innan ett inskick var möjligt. Enkäten uppskattades ta cirka 5 minuter att besvara. I samband med utskick av enkätundersökningen så skickades det även ut ett följebrev som introducerade enkätundersökningen för de medverkande och innehöll information om studien. Studien i sin helhet bedrevs under en 10 veckors-period. Enkäten konstruerades under vecka 2-3 och

skickades ut till deltagarna vecka 4. En påminnelse om att besvara enkäten skickades ut via mejl till alla deltagare under vecka 5, oavsett om svar hade inkommit. Enkäten var öppen för att besvara under 2 veckor till och med vecka 6 (se Tabell 1).

Deltagare

Utvalda apoteksaktörer, myndigheter och organisationer med insyn och kunskap om ämnet kontaktades via email med information om studien och dess syfe, samt att undersökningen bedrevs av en receptariestudent. Respektive mottagare ombads sedan om förslag på lämpliga deltagare inom organisationen/myndigheten/

apotekskedjan till enkätundersökningen.

Enkäten skickades sedan ut till Sveriges Apoteksförening, Sveriges Farmaceuter, Apotekarsocieteten, samtliga apoteksaktörer samt organisationen NEPI. Enkäten skickades även ut till berörda myndigheter såsom Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsnämnden (TLV), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen. Enkäten gjordes i två kopior där en var avsedd för myndigheter och organisationer och där den andra var avsedd för apoteksaktörer. Ett mejl med en länk till enkäten skickades till respektive grupp. Målet med denna uppdelning var att kunna jämföra resultaten av enkätundersökningen för

respektive kategori. Deltagarna informerades om att deltagandet var frivilligt och valet att medverka var individuellt.

(9)

8

Vid urvalet av deltagare så utfördes ett ”bekvämlighetsurval” (convenience sample). Därmed skickades enkäten till samtliga stora apoteksaktörer, till myndigheter och till organisationer, som handhar apoteks- och/eller

läkemedelsfrågor, allt annat exkluderades. Enkäten skickades till 54 personer sammanlagt. Av de 54 personerna som enkäten skickades till var 35 personer från olika myndigheter och organisationer samt 19 personer från olika apoteksaktörer. Under studien och enkätundersökningen behandlades inga personuppgifter.

Utskick av enkäten till respektive deltagares e-postadress utfördes enskilt för varje deltagare, därmed genomfördes inget massutskick eller grupputskick. De

medverkandes deltagande i enkätundersökningen var fullkomligt anonymt likaså deras enkätsvar, därav var etiska överväganden inte av större betydelse under studiens gång.

Etiska överväganden var inte av större betydelse under studiens gång på grund av upprätthållandet av deltagarna anonymitet, vilket innebar att ett etiskt

godkännande av fakultetens etikråd inte var nödvändigt. Studien var deskriptiv, därav var statistiska ansatser inte relevanta.

Figur 1. Tidsplan

RESULTAT

För fullständig sammanställning av resultat se Bilaga 1.

Svarsfrekvensen för enkäten som skickades till apoteksaktörer var 63%.

Svarsfrekvensen för enkäten som skickades till myndigheter och organisationer var 68%. Antalet personer som valde att besvara enkäten var totalt 36 personer varav 12 personer var från olika apoteksaktörer och 24 personer var från olika myndigheter och organisationer (Bilaga 1).

Samtliga frågor i enkäten avsåg att deltagarna skulle besvara frågan utifrån vad dom kan tro om apoteksverksamheten år 2030.

På följande frågor svarade apoteksaktörer respektive myndigheter och organisationer svarat till största del ”instämmer delvis”:

- rådgivning/försäljning av receptbelagda läkemedel är den huvudsakliga inriktningen på apotek (Figur 1).

(10)

9

- frågan om rådgivning/försäljning av receptfria läkemedel är den huvudsakliga inriktningen på apotek (Figur 2).

På frågan om rådgivning/försäljning av kosmetika är den huvudsakliga

inriktningen på apotek svarade merparten av apoteksaktörerna ”instämmer inte alls”. Myndigheter och organisationer svarade 50/50 ”instämmer inte alls och ”instämmer delvis” (Figur 3).

På frågan om farmaceuter finns tillgängliga på apotek dygnet runt för expedition av receptförskrivna läkemedel svarade apoteksaktörerna till största del

”instämmer delvis”. Myndigheter och organisationer svarade till största del ”instämmer inte alls” (Figur 4).

På frågan om farmaceuter finns tillgängliga dygnet runt för läkemedelsrådgivning online svarade apoteksaktörer respektive myndigheter och organisationer till största del ”instämmer helt” (Figur 5).

På frågan om receptexpeditioner sker huvudsakligen online svarade apoteksaktörer respektive myndigheter och organisationer till största del ”instämmer delvis” (Figur 6).

På frågan om handeln på fysiska apotek har minskat svarade apoteksaktörerna till största del ”instämmer delvis”. Myndigheter och organisationer svarade till största del ”instämmer helt” (Figur 7).

På följande frågor har merparten av respektive apoteksaktörer samt myndigheter och organisationer svarat till största del ”instämmer helt” :

- antalet apotek har minskat (Figur 8).

- e-handel av receptfria läkemedel har ökat (Figur 9).

- e-handel av apoteksvaror som inte är läkemedel har ökat ( inkl. kost, träning, rökavvänjning, kosmetik, oral hälsa) (Figur 10).

På följande frågor har apoteksaktörer respektive myndigheter och organisationer svarat till största del ”instämmer delvis”:

- apoteksverksamheten är mer kommersiellt inriktad (Figur 11). - apoteksverksamheten är en större del av vårdkedjan och avlastar

primärvården (Figur 12).

På frågan om äldrekollen är läkemedelsrådgivning för äldre i syfte att förbättra läkemedelsanvändningen och finns tillgänglig som en bokbar rådgivningstjänst på apotek svarade apoteksaktörerna till största del ”instämmer helt”. Myndigheter och organisationer svarade till största del ”instämmer delvis” (Figur 13).

På följande frågor har apoteksaktörer respektive myndigheter och organisationer svarat till största del ”instämmer delvis”:

- Motiverande samtal ordineras av förskrivande läkare och utförs av farmaceuter som en bokbar hälsotjänst på apotek för att förbättra följsamhet (Figur 14).

- Förskrivande läkare remitterar patienter till apoteket för

läkemedelsgenomgång i syfte att förbättra läkemedelsanvändning och följsamhet (Figur 15).

- Läkemedelsgenomgångar utförs huvudsakligen av farmaceuter på apotek (Figur 16).

- Läkemedelsgenomgångar utförs huvudsakligen av farmaceuter i sjukvården (Figur 17).

(11)

10

På följande frågor svarade apoteksaktörer till största del ”instämmer helt”. Myndigheter och organisationer svarade till största del ”instämmer delvis”:

- Farmaceuter på apotek har full tillgång till patienters kliniska data, för att underlätta rådgivning vid receptexpedition och läkemedelsgenomgångar (Figur 18).

- Farmaceuter online har full tillgång till patienters kliniska data, för att underlätta rådgivning online vid receptexpedition (Figur 19).

På frågan om farmaceuter på apotek utför uppföljningssamtal till kunder som står på många läkemedel samtidigt för att främja god läkemedelsanvändning

svarade apoteksaktörer respektive myndigheter och organisationer till största del ”instämmer helt” (Figur 20).

På frågan om farmaceuter har rätt att förnya recept från läkare svarade apoteksaktörer respektive myndigheter och organisationer till största del ”instämmer delvis” (Figur 21).

På frågan om farmaceuter har full förskrivningsrätt svarade respektive

apoteksaktörer samt myndigheter och organisationer till största del ”instämmer inte alls” (Figur 22).

Apoteksaktörernas svar på frågan om övriga synpunkter på förväntad apoteksverksamhet 2030 sammanfattningsvis:

• Mer fokus på rådgivning i syfte att öka följsamheten samt förbättra läkemedelsanvändningen.

• Bättre samt närmare samarbete mellan sjukvård och apotek, apotek får en tydligare roll i vårdkedjan.

• Läkemedel kommer automatiseras och skickas hem, likaså receptförnyelser.

• Apoteken blir en plats för kontroll, uppföljning, avancerade tester som inte kan utföras i hemmet pga. dyr utrustning eller fobier mm.

• Hälsotjänster erbjuds i större omfattning och underlättar för patienten genom heltäckande onlinetjänster; från läkarbesök till läkemedel hem till dörren.

• Mindre kommersiellt fokus.

• Fler nya tjänster samt utökad hemleverans, integration med övriga transporter till hem/andra platser.

Myndigheter/organisationers svar på frågan om övriga synpunkter på förväntad apoteksverksamhet 2030 sammanfattningsvis:

• Apotek får möjlighet att utveckla sin kärnverksamhet och bidra till en bättre läkemedelsanvändning

• E-handel kommer fortsätta att öka och de fysiska apoteken kommer att utöka sitt tjänsteutbud.

• Att dela data mellan vård och apotek blir ett potentiellt hinder. • Leveranser av läkemedel hem via t.ex. prenumerationstjänster,

dosdispenserade läkemedel etc har ökat

• Provtagning på eller i anslutning till apotek kommer öka och även genetiska tester kan komma att användas för att avgöra vilket läkemedel som ska användas av en viss patient.

• Önskan att att patientdatalagen (PDL) kommer sätta stopp för att

kommersiella apotek får tillgång till patientens journal med möjlighet att utnyttja patientens svagheter för merförsäljning.

(12)

11

• Närmare samarbete med sjukvården gällande tillgänglighet av läkemedel och om kvalitén i läkemedelsanvändningen.

• Farmaceuter kommer att behöva hitta nya sätt bidra till en bättre

läkemedelsanvändning, ett exempel är att kommunerna har ett stort behov av farmaceutisk kompetens.

• Öppenvårdsapoteken blir mer av "utlämning av läkemedel". Framtiden för farmaceuter finns inom landstingen, där professionen kommer att

utvecklas i olika team med uppgift att vara läkemedelsexpert! • Allt fler apotekare anställs i vården.

• Farmaceutiska tjänster bör subventioneras då äldre/pensionärer inte förväntas har råd med dessa och om ingen betalar för de farmaceutiska tjänsterna så kommer de inte att komma igång trots en vilja bland farmaceuterna på apotek.

• Om apoteken ska kunna ägna sig åt

läkemedelsrådgivning/egenvårdsrådgivning istället för sälja kosmetika så måste ersättningsmodellen ändras. Idag är läkemedelsaffären inte lönsam eftersom man inte värderar informationen vi ger alls

• Fysiska apotek kommer att behövas även i framtiden för de som ej kan använda datorer och som en lugn plats för

rådgivning/provtagning/hälsoinspirerande samtal/tips för förbättrad läkemedelsanvändning/uppföljning vid läkemedelsanvändning etc. • För att räknas som en del av sjukvården måste apoteksverksamheten ta

avstånd från att ha enbart kommersiella syfte i fokus.

• Önskan att apoteken utgör en förlängning av sjukvården så att kvalitetsbrister i läkemedelsanvändningen görs så små som möjligt. Önskar att apotek, såsom del av hälso-och sjukvård, på ett icke-kommersiellt sätt, kan förskriva vissa läkemedel.

• Antalet fysiska apotek minskar, framförallt i glesbygd.

En stor andel nya medicintekniska produkter (kombinationer, diagnostik, gentester mm) är en naturlig del av vården och apotekens både försäljnings och rådgivningsansvar.

• Journaler och annan patientinformation finns tydligare hos

patienten/kunden. Apoteken behöver förhålla sig till det snarare än till olika förskrivare.

DISKUSSION

Huvudresultatet är att apoteksaktörerna respektive myndigheter samt

organisationer har en hel del gemensamma idéer och tankar kring framtidens apoteksverksamhet. Det framkom att båda parterna i undersökningen anser att apoteken kommer att ha ett bättre och närmare samarbete med hälso- och sjukvården alternativt blir en del av hälso- och sjukvården i framtiden. Apoteksverksamheten förutspås även ha delvis mer kommersiellt fokus och samtidigt inrikta sig på patienten, hälsa, rådgivning, följsamhet samt bättre

läkemedelsanvändning av båda parterna som deltog i enkätundersökningen, vilket kan uppfattas någorlunda motsägelsefullt. Båda kategorierna anser att e-handel ökar tillsammans med utbudet av farmaceutiska hälsotjänster som erbjuds på apotek. Även omfattningen på hälsotjänsterna förutspås öka av båda parterna,

(13)

12

dock så utgör den ekonomiska aspekten ett hinder enligt myndigheter och organisationer där ett av de medverkande i undersökningen ansåg att hälsotjänsterna bör subventioneras.

Apoteksaktörerna respektive myndigheter samt organisationer anser att en farmaceutisk närvaro förväntas vara tillgänglig dygnet runt online för rådgivning vilket pekar på en större efterfrågan av farmaceutisk kompetens.

Myndigheter och organisationer ansåg däremot att det kan komma att bli att arbetsuppgifterna gällande läkemedel blir mer automatiserade och att apoteken blir en plats där läkemedel enbart lämnas ut och inte kommer vara farmaceutens huvudsakliga arbetsplats. Farmaceutens huvudsakliga arbetsplats kommer följaktligen vara inom sjukvården. Apoteksaktörerna anser dock att farmaceuten får en större roll som en läkemedelsexpert i samhället. Apoteken anses bli en plats där kontroller och tester av olika slag utförs.

En annan gemensam aspekt för båda parterna i undersökningen var att kundens/patientens hälso-relaterade information var av betydelse för

apoteksverksamheten, båda parterna uttryckte sig dock annorlunda kring hur den kan användas. Myndigheter och organisationer ansåg att patientens journal inte bör under några omständigheter göras tillgänglig för apoteksaktörerna att utnyttja. Apoteksverksamhet däremot ansåg att registreringen av en kund/patients

receptfria läkemedel var ett sätt för apoteken att ha en mer fullständig insyn samt bistå patienten med mer personliga råd och rekommendationer.

En jämförelse med andra liknande studier avseende metoder är inte möjlig att utföra då liknande studier utförda med en enkätundersökning inte existerar. En jämförelse med andra liknande studier avseende resultat visar att liknande studier har resultat som inte skiljer sig åt mycket från denna studien vilket är en självklar styrka med tanke på att en sådan studie ej utförts i Sverige tidigare. Detta visar att Sverige kan utvecklas i en riktning likt andra delar av världen. I vissa avseenden så var dock resultaten ej liknande, nämnvärt angående möjligheten att farmaceuter i Sverige får en förskrivningsrätt. Detta visar att Sverige är mer konservativa vad gäller större förändringar inom farmaceutens yrkesroll. Detta i sig är en svaghet då farmaceutens förskrivningsrätt i nuläget är en utveckling som sker i flera olika delar av världen [6-7]. Eventuella begränsningar i studien är att perioden som studien utfördes under var kort vilket innebar att studien blev småskalig. Hade studien utförts under en längre period så hade undersökningen blivit större med fler deltagande och involverade, även intervjuer hade varit möjligt som kompletterande studiematerial som hade medfört ett större och mer detaljrikt resultat.

Eftersom apoteksverksamhetens framtid ej studerats tidigare i Sverige så är alla resultaten i denna studien nya för Sveriges del nationellt. Studien beskriver hur nyckelpersoner inom den svenska apotekens värld förutspår att hälsotjänster är en del av den framtida utvecklingen men att den ekonomiska aspekten utgör ett hinder. Den framför även att en subvention är av stor betydelse för utvecklingen av farmaceutiska hälsotjänster på apotek. Ett annat nytt resultat är att en större farmaceutisk tillgänglighet i framtiden är att förvänta, vilket innebär att fler farmaceuter bör utbildas inför framtiden för att det ska finnas en möjlighet att täcka det framtida behovet.

För att minimera riskerna för bias i studien har en person med erfarenhet av enkätundersöknings baserad forskning kontrollerat samt justerat enkätfrågorna i

(14)

13

undersökningen för att undvika möjligheten att frågorna tolkas på olika sätt. Målet för det har varit att frågorna i högsta utsträckning ska vara entydigt ställda. Med tanke på den accepterade svarsfrekvensen så finns det inget i studien som tyder på att frågorna kan ha tolkats felaktigt därav finns det inga tecken på bias.

Undersökningen saknar orsaksfaktorer samt variabler såsom kön, ålder och etnicitet vilket innebär att det finns en avsaknad av mönster i studien vilket

minskar chanserna för uppkomsten av orsakssamband samt confounders i studien. Vidare forskning och större studier behövs för att säkerställa hur framtidens apoteksverksamhet kan komma att se ut. Det är utav största betydelse att ha kännedom om hur utvecklingen kommer att se ut, vilken inriktning den tar och vad dess resultat kommer att vara, så att samhället kan möta behoven som kommer att skapas

SLUTSATS

Framtidens apoteksverksamhet kommer att bestå av fler farmaceutiska

hälsotjänster i framtiden om stöd till det ges. Apoteksverksamheten kommer även att få en tydligare roll i vårdkedjan år 2030. Det finns en stark vilja, kompetens och önskan till förbättring och utveckling men forskningen behöver bistå med underlag som preciserar vilket riktning utvecklingen tar i Sverige, så att behovet möts på bästa möjliga sätt.

(15)

14

REFERENSER

[1] Dennis H. Tootelian, Albert I. Wertheimer, Andrey Mikhailitchenko, (2012)

Essentials of Pharmacy Management (bok?)

>http://www.pharmpress.com/files/docs/epm2e_samplechapter.pdf< PDF (20-02-2019)

[2] Stewart RB, (1995) The future of pharmacy: Armageddon or Pollyanna? > https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8672838 < PDF (04-01-2019) [3] Socialdepartementet, (2017) Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden >https://www.regeringen.se/494ab6/contentassets/6a5428d7b0bd4800a338f351d6 55f66e/kvalitet-och-sakerhet-pa-apoteksmarknaden-2017_18_157.pdf< PDF (17-02-19)

[4] Kristin Wisell, (2015) The Raison D’être for the Community Pharmacy and

the Community Pharmacist in Sweden: A Qualitative Interview Study

> https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5419358/< PDF (01-03-2019) [5] Hepler CD, (1988) Unresolved issues in the future of pharmacy.

> https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/3041805< PDF (04-01-2019)

[6] Can J Hosp Pharm, (2012) Independent pharmacist prescribing in Canada >https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3567533/< PDF (10-01-2019) [7] Can J Hosp Pharm, (2017) Provincial Comparison of Pharmacist Prescribing

in Canada Using Alberta’s Model as the Reference Point

> https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5659246/ < PDF (10-01-2019) [8] R. Christian Moreton, (2017) Is the future of pharmacy under threat from technology? The Pharmaceutical Journal.

[9] Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, (2018)

2018 års uppföljning av apoteksmarknadens utveckling

>https://www.tlv.se/download/18.192533fa166f516fb27da81b/1542378329327/u ppfoljning_av_apoteksmarknadens_utveckling_2018.pdf < PDF (20-02-2019) [10] Greenhalgh T,(2014) How to Read a Paper: The Basics of Evidence-based

Medicine. Chichester, BMJ PUBLISHING GROUP

[11] Google, (2019) Google Forms.

(16)

15

BILAGOR

(17)

16

Bilaga 1: Resultat av enkätundersökningen

Resultaten nedan avser vad deltagarna i studien kan tro om apoteksverksamheten år 2030. 1. Rådgivning/försäljning av receptbelagda läkemedel är den huvudsakliga inriktningen på apotek

Svar: Apoteksaktörer Svar: Myndigheter och organisationer

Figur 1. Svarsfördelning fråga 1 (N=12 resp. 24)

2. Rådgivning/försäljning av receptfria läkemedel är den huvudsakliga inriktningen på apotek

3. Rådgivning/försäljning av kosmetika är den huvudsakliga inriktningen på apotek Svar: Apoteksaktörer Svar: Myndigheter och organisationer

(18)

17

4. Farmaceuter finns tillgängliga på apotek dygnet runt för expedition av receptförskrivna läkemedel

5. Farmaceuter finns tillgängliga dygnet runt för läkemedelsrådgivning online Svar: Apoteksaktörer Svar: Myndigheter och organisationer

6. Receptexpeditioner sker huvudsakligen online

(19)

18

7. Handeln på fysiska apotek har minskat

8. Antalet apotek har minskat

9. E-handel av receptfria läkemedel har ökat

(20)

19

10. E-handel av apoteksvaror som inte är läkemedel har ökat ( inkl. kost, träning, rökavväjning, kosmetik, oral hälsa)

11. Apoteksverksamheten är mer kommersiellt inriktad

12. Apoteksverksamheten är en större del av vårdkedjan och avlastar primärvården Svar: Apoteksaktörer Svar: Myndigheter och organisationer

(21)

20

13. Äldrekollen är läkemedelsrådgivning för äldre i syfte att förbättra

läkemedelsanvändningen och finns tillgänglig som en bokbar rådgivningstjänst på apotek Svar: Apoteksaktörer Svar: Myndigheter och organisationer

14. Motiverande samtal ordineras av förskrivande läkare och utförs av farmaceuter som en bokbar hälsotjänst på apotek för att förbättra följsamhet

15. Förskrivande läkare remitterar patienter till apoteket för läkemedelsgenomgång i syfte att förbättra läkemedelsanvändning och följsamhet

(22)

21

16. Läkemedelsgenomgångar utförs huvudsakligen av farmaceuter på apotek Svar: Apoteksaktörer Svar: Myndigheter och organisationer

17. Läkemedelsgenomgångar utförs huvudsakligen av farmaceuter i sjukvården Svar: Apoteksaktörer Svar: Myndigheter och organisationer

18. Farmaceuter på apotek har full tillgång till patienters kliniska data, för att underlätta rådgivning vid receptexpedition och läkemedelsgenomgångar

(23)

22

19. Farmaceuter online har full tillgång till patienters kliniska data, för att underlätta rådgivning online vid receptexpedition

20. Farmaceuter på apotek utför uppföljningssamtal till kunder som står på många läkemedel samtidigt för att främja god läkemedelsanvändning

21. Farmaceuter har rätt att förnya recept från läkare

(24)

23

22. Farmaceuter har full förskrivningsrätt

23. Övriga synpunkter på förväntad apoteksverksamhet 2030 Svar: Apoteksaktörer

Förändringen som håller på att ske i branschen kan om 10 år leda till att det för farmaceuten blir mindre fokus på expediering (processen med att klistra etiketter och blippa i kassan) och mer fokus på coachning & rådgivning för att öka följsamheten samt hjälpa kunden till bättre hälsa. Jag tror även på att fokus på hälsa och

välmående som idag växer, kommer bli större och leda till att apoteken kan ta ett större ansvar för det i samhället.

Inget

Jag tror att apoteken har fått en tydligare roll i vårdkedjan, där

läkemedelsanvändning i kliniks varda är i fokus. Förskrivare och farmaceuter kan kommunicera med varandra via nätet (t.ex. i databasen för Nationella

läkemedelslistan) vilket gör att man kan tala om vad som skett i resp möte med kunden/patienten som behöver följas upp. Tror också att sortimentet kommer att ha breddats ännu mer, men att läkemedel, hälsa och rådgivning fortfarande är

huvudfokus för apotekens verksamhet.

Mer fokus på hälsa och sjukvård vilka är två begrepp som konvergerar. Förebyggande av följdsjukdomar eller uppkomsten av sjukdomar blir centralt. Läkemedel kommer automatiseras och skickas hem, likaså receptförnyelser. Apoteken blir en plats för kontroll, uppföljning, avancerade tester som inte kan utföras i hemmet pga dyr utrustning eller fobier mm.

En del av sjukvården, närmare patienten, erbjuder hälsotjänster i mycket större omfattning, underlättar för patienten genom heltäckande onlinetjänster; från läkarbesök till läkemdel hem till dören, större tillgängliget till läkemdel och

farmaceutrådgivning, bättre samarbete mellan sjukvård och apotek, fler farmaceuter inom sjukvården som läkemedelsexperter.

närmare sjukvård och mer tjänster. Mindre komersiellt fokus. nej

Apotekens verksamhet generellt ökar och blir mer kundinriktad. Inte tillräckligt insatt i vad en tjänst "äldrekollen" omfattar för att kunna svara på frågan.

(25)

24

Jag tror att vi ser nya tjänster, som att registrera även receptfria lm i en

kunds/patients profil för fullständigare koll, personliga råd och rekommendationer mha AI i kombination med professionella råd - samt förenklingar som mer

hemleverans, integration med övriga transporter till hem/andra platser mm. Svar: Myndigheter och organisationer

Intressant framtidsstudie!

Apotek får möjlighet att utveckla sin kärnverksamhet och bidra till en bättre läkemedelsanvändning

E-handel kommer fortsätta att öka och de fysiska apoteken kommer att utöka sitt tjänsteutbud. Ett av de potentiella hindren blir att dela data mellan vård och apotek. Rådgivning (eller liknande verksamhet) är mer frikopplad från att få sina produkter än idag. Leveranser av läkemedel hem via t.ex. prenumerationstjänster,

dosdispenserade läkemedel etc har ökat. De apotek som finns har delats upp i de än mer kommersiella som har ett mindre utbud av receptbelagda läkemedel för mer akut bruk (och kanske utan förmån) och de mer omsorgsomriktade som tar hand om läkemedelsbehandlingen och sätter upp kundens prenumeration/dos/mm på

läkemedelsbehandling och utför genomgångar och uppföljning. Provtagning på eller i anslutning till apotek kommer öka och även genetiska tester kan komma att

användas för att avgöra vilket läkemedel som ska användas av en viss patient. Miljöaspekter på e-handel måste tas i beaktande. Inte hållbart med alla dessa transporter. Hoppas att PDL kommer sätta stopp för att kommersiella apotek får tillgång till patientens journal med möjlighet att utnyttja patientens svagheter för merförsäljning.

Önskvärt är ett närmare samarbete med sjukvården om tillgänglighet av läkemedel och om kvalitén i läkemedelsanvändningen.

-- Inga Nej

E-handeln kommer att öka. Farmaceuter kommer att behöva hitta nya sätt bidra till bättre läkemedel, tror t ex kommunerna har ett stort behov av farmaceutisk

kompetens.

Inga speciella synpunkter

Med stor sorg i mitt hjärta så tror jag att öppenvårdsapoteken blir mer av "utlämning av läkemedel". Framtiden för farmaceuter finns inom landstingen, där professionen kommer att utvecklas i olika team med uppgift att vara läkemedelsexpert!

Såvida ingen betalar för farmaceutiska tjänster så kommer dessa ej igång trots att farmaceuterna på apotek gärna vill göra dessa. Kan inte förvänta sig att

äldre/pensionärer ska ha råd att stå för denna kostnad utan bör subventioneras. Om apoteken ska kunna ägna sig åt läkemedelsrådgivning/egenvårdsrådgivning istället för sälja kosmetika så måste ersättningsmodellen ändras. Idag är läkemedelsaffären inte lönsam eftersom man inte värderar informationen vi ger alls. Det finns vissa begränsningar för online-försäljning tex. för äldre eller de med nedsatt

fattningsförmåga. Blir lätt fel i beställningar eller i informationsutbytet. Finns även en betydande risk att man som online-kund missar viktig information och bara beställer nya läkemedel på slentrian utan läkar- rådgivningsuppföljning. Förhoppningsvis har man tittat över generika-utbytet så man inte som kund behöver byta fabrikat och då

(26)

25

också namn/utseende hela tiden och vi inte behöver ägna så mycket tid och kraft att förklara och diskutera pris/namn/utseende/regler hela hela tiden. För att få

farmaceuter att fortsätta vilja arbeta på apotek behöver man se över arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det är inte rimligt att som farmaceut fortsätta att vara en alltiallo som ska fixa städning, beställa varor, uppackning, datastrul, inventering etc. etc samtidigt som man tar hand om kunder och förväntas ge kvalitativ rådgivning. Gärna alla dagar i veckan med högst oregelbundna arbetstider i högt stressat tempo. Fysiska apotek kommer att behövas även i framtiden för de som ej kan använda datorer och som en lugn plats för rådgivning/provtagning/hälsoinspirerande samtal/tips för förbättrad läkemedelsanvändning/uppföljning vid läkemdelsanvändning etc.

Det går inte att ha kommersiella vinster i fokus och ta samhällsansvar samtidigt. För att förebygga läkemedelsrelaterade hälsoproblem krävs icke kommersiella

ambitioner. För att räknas som en del av sjukvården måste apoteksverksamheten ta avstånd från att ha enbart kommersiella syfte i fokus. Apotek, både den fysiska och virtuella, är annars rätt kontaktyta för allmänheten för att få läkemedelsrådgivning. na

0

De två största skillnaderna är att inriktningen mot att inte bli sjuk växt sig mycket starkare och att den information medborgaren/patienten har tillgång är så mycket större än patientjournalen med tanke på alla appar och device som successivt introducerar och som bidrar till en större fokus på hälsa, och där apoteken kan få en viktig roll som rådgivare

Skulle önska att apoteken utgör en förlängning av sjukvården så att kvalitetsbrister i läkemedelsansvändningen görs så små som möjligt. Önskar att apotek, såsom del av hälso-och sjukvård, på ett icke-kommersiellt sätt, kan förskriva vissa läkemedel. Tydligare del av vårdkedjan; läkemedelsgenomgångar men också stöd för

egendiagnostik och "patient empowerement"

Antalet fysiska apotek minskar, ffa i glesbygd. E-handel med Rx ökar och

hemleveranser i storstad blir möjligt. Allt fler apotekare anställs i vården där man etablerar sig som en kompetens i vårdteamet. Många läkemedelsgenomgångar sker i vården, men även apoteken har tjänsten. Medicinstart är en annan tjänst som apoteken har och ersätts för.

inga

en stor andel nya medicintekniska produkter (kombinationer, diagnostika, gentester mm) är en naturlig del av vården och apotekens både försäljnings och

rådgivningsansvar Inga synpunkter

Journaler och annan patientinformation finns tydligare hos patienten/kunden. Apoteken behöver förhålla sig till det snarare än till olika förskrivare.

(27)

26 Bilaga 2: Enkät

(28)

27

(29)

28

(30)

29

(31)

30

(32)

31

(33)

32