• No results found

Finding Course Literature: Exposing Overlooked Alternatives and Streamlining Targeted Information Retrieval

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Finding Course Literature: Exposing Overlooked Alternatives and Streamlining Targeted Information Retrieval"

Copied!
30
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Teknik och samhälle

Data- och informationsvetenskap

Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå

Hitta kurslitteratur: exponering av förbisedda alternativ vid

eektiv, riktad informationssökning

Finding Course Literature: Exposing Overlooked Alternatives and Streamlining Targeted Information Retrieval

Sebastian Bengtegård

Martin Lundén

Examen: Kandidatexamen 180 hp Huvudområde: Data- och

informationsvetenskap

Program: Informationsarkitekt

Datum för slutseminarium: 2013-05-29

Handledare: Fredrik Ohlin Andrabedömare: Rolf Axelsson

(2)

Sammanfattning

När en student idag utbildar sig vid ett svenskt lärosäte behöver denne införskaa sig kurs-litteratur som ett komplement till undervisningen. Det nns inget självklart tillvägagångs-sätt för hur studenten införskaar sig sin kurslitteratur och information om litteraturen presenteras inkonsekvent över olika källor .

Vi utvecklar därför ett stödsystem för sökning av kurslitteratur, med syfte att eektiv-isera sökprocessen samt att exponera studenten för eventuellt tidigare förbisedda källor till kurslitteratur.

Systemet utvärderas i förhållande etablerade sökstrategier hos 22 studenter. Resulta-ten visar att användandet av detta stödsystem inte bara minskar antalet steg markant utan även minskar antalet tjänster studenten använder för att införskaa sin kurslitteratur jämfört med studenters egna sökstrategi idag.

(3)

Abstract

When a student is studying at a university or at a college university in Sweden it requires him or her to acquire course literature as a compliment to teaching. This is often taken for granted, but there is currently no equally obvious approach to how the student obtains his or hers course literature and there is a lack of a structure on how the information is presented.

Therefore, we develop a prototype, a search tool which will help students locate their course literature. We do this to nd a more appropriate method on how to search for course literature. Firstly, we wish to streamline the student's path to acquire their course literature, reducing the number of steps they need to take. Secondly, we wish to expose the student to previously overlooked sources of course literature. We do this as an experiment with the ambition to show how a possible solution could look like, if availability increased and guidelines was introduced on how to present course literature at Swedish universities and college universities.

This system is then evaluated in relation to the established search strategies which the student is currently using to nd their course literature.

(4)

Innehåll

1 Inledning 1 1.1 Bakgrund . . . 1 1.2 Syfte . . . 2 1.3 Frågeställning . . . 2 1.3.1 Avgränsning . . . 2 2 Metod 3 2.1 Användartester . . . 4 2.1.1 Exempelscenario . . . 4

2.1.2 Studenters egna sökstrategier . . . 5

2.1.3 Utvärdering av prototyp version 1 . . . 5

2.1.4 Formativ utvärdering . . . 5

2.1.5 Utvärdering av prototyp version 2 . . . 5

2.2 Metoddiskussion . . . 6 3 Teori 7 3.1 Prototyp . . . 7 3.1.1 Designmål . . . 7 3.1.2 Etablerade designprinciper . . . 8 3.2 Implementation . . . 10 3.2.1 Tekniska mål . . . 10 3.2.2 Vidareutveckling . . . 12 4 Resultat 13 4.1 Studenters egna sökstrategier . . . 13

4.2 Prototyp . . . 16 4.2.1 Testrunda 1 . . . 16 4.2.2 Formativ utvärdering . . . 16 4.2.3 Testrunda 2 . . . 17 4.3 Jämförelse . . . 19 5 Analys 22 5.1 Studenters egna sökstrategier . . . 22

5.2 Prototyp . . . 22

5.3 Utvärdering och jämförelse . . . 22

6 Diskussion och slutsatser 24

(5)

1 Inledning

När en student utbildar sig på ett Universitet eller en högskola idag behöver denne kurs-litteratur att komplettera med till undervisningen. Detta är en icke uttalad självklarhet för de esta men detta till trots nns det idag inget lika självklart tillvägagångssätt för hur studenten införskaar sig sin kurslitteratur.

Vi önskar därför att själva konstruera och hitta en bättre anpassad, med fokus på dess eektivitet och bekvämlighet, metod för studenten kring just detta ändamål.

1.1 Bakgrund

Det kan idag föreligga problem och viss otydlighet kring hur kurslitteratur införskaas som ny student. Studenter byter inköpsmönster [9, s. 56] kring hur denne väljer att införskaa sig kurslitteratur, ofta beroende av erfarenhet - hur länge de har studerat, vilket i sin tur tyder på ett problem i inledningsfasen av studentens studieperiod. Genom att undersöka hemsidor hos svenska lärosäten nner vi snabbt att det saknas en gemensam grund för hur studenten blir introducerad till hur denne kan införskaa sig sin kurslitteratur, om studenten i överhuvudtaget blir det. Studenten får genomgå en process med era steg. Dels måste studenten ta reda på vilken kurslitteratur som tillhör aktuell kurs och dels hitta var denna kurslitteratur nns tillgänglig - och för vilket pris. Utöver att studenten först måste gå in på sitt universitets eller sin högskolas hemsida, leta upp sin kurs och knappa sig fram till kursplanen måste denne sen ta sig vidare till andra websidor alternativt butiker för att ta reda på var deras kurslitteratur nns. Ytterligare steg adderas då studenten måste, bok för bok, söka sig fram och jämföra olika webbutiker för att se om dels deras bok nns hos dem, samt vilket pris som känns mest fördelaktigt. Det nns även ett gediget utbud av begagnad kurslitteratur och många svenska lärosäten erbjuder kurslitteratur för utlåning via deras respektive bibliotek.

Det nns med andra ord ett stort utbud av källor att välja mellan vilket kan tyckas vara både bra och gynnsamt för studenten. Samtidigt som det är sant skapar det ock-så ett onödigt problem. Att gå igenom detta utbud kan vara både tidsödande, osmidigt och förvirrande. Tidsödande då det innebär att studenten måste söka upp all information själv, jämföra priser och tillgänglighet. Osmidigt då studenten måste upprepa detta tillvä-gagångssätt inte bara en gång, utan för varje ny bok denne är intresserad av. Förvirrande då studenten inte blir informerad om vilka vägar som faktiskt nns till att införskaa kurslitteratur vilket i sin tur leder til att studentenl förbiser källor.

Samtliga ovan nämnda faktorer bygger upp ett problem. Idag nns det ett stort utbud av kurslitteratur och mängder av vägar att nå dit, men det saknas en gemensam nämnare för hur studenten bäst hittar sin kurslitterartur på ett eektivt sätt.

Idag nns det stora digitala möjligheter för att ta itu med det givna problemet men som ännu inte utnyttjas. Med hjälp av både tekniska och designmässiga faktorer vill vi utföra ett experiment där vi undersöker huruvida vi kan skapa en lösning och en ny väg för sökning av kurslitteratur.

Genom att samla all kurslitteratur med tillhörande kurser i en gemensam databas, presentera detta i ett system där en användare kan söka sin kurslitteratur och sedan få en översikt av de olika alternativ som nns tillgängliga, slopas era av de steg som idag krävs för samma resultat. Vi kopplar även ihop kurslitteratur med faktiska kurser och skapar relationer mellan dessa. I och med detta kan studenten även hitta all sin kurslitteratur

(6)

genom att, istället för att söka på en specik bok, söka efter sin kurs och bli presenterad med samtliga böcker som hör till given kurs. Genom dessa relationer slopas ytterligare steg då studenten från en och samma sida har tillgång till all kurslitteratur och var hen kan nna dessa. Ytterligare en aspekt är att studenten även får en överblick med jämförelse av priser av såväl ny som begagnad kurslitteratur samt huruvida den nns tillgänglig för utlåning eller inte.

1.2 Syfte

Genom att ta tillvara på studentens behov och avsaknaden av en liknande källa för kurs-litteratur utformas en aggregatortjänst som nyttjar designelement och -principer med hög igenkänningsfaktor för att skapa en tilltalande känsla med hög eektivitet och bekvämlig-het. Vi önskar även att studenten skall exponeras för er tjänster med hjälp av denna aggregatortjänst än vad hen gör i sin egen sökstrategi.

Detta gör vi genom att utföra ett experiment i form av ett stödsystem för sökning av kurslitteratur, och utvärdera detta i förhållande till etablerade sökstrategier.

1.3 Frågeställning

• Hur eektiviserar vi studentens väg till kurslitteratur och minska antal steg student-en tar i student-en informationssökning av kurslitteratur med hjälp av ett egstudent-enproducerat digitalt verktyg?

• Hur hjälper vi studenten att identiera tidigare förbisedda källor för kurslitteratur? 1.3.1 Avgränsning

Vissa avgränsningar görs för att undvika att omfånget på uppsatsen blev för stort och därmed undvika potentiella problem sett ur ett tidsperspektiv. Vi valde därför att:

• lägga fokus på hur studenternas digitala litteratursökning ser ut och ignorera bok-handlare och bibliotek vars sortiment inte nns att tillgå via Internet.

• lägga fokus på antal steg snarare än tid då det ger en tydligare indikator på eektivitet och är enklare att mäta.

• basera vår undersökning på endast högskolor och Universitet. • bygga en prototyp snarare än ett färdigt system.

 Vi fokuserar på att bygga ovan nämnda prototyp med en högst begränsad data-bas.

• lägga fokus på fysiska upplagor av kurslitteratur då nerladdning av kurslitteratur många gånger ligger i en legal gråzon.

(7)

2 Metod

Ett nytt system utformas, byggt från grunden vars syfte är att visa hur en eventuell lösning ser ut om tillgängligheten ökat och riktlinjer införts kring hur kurslitteratur presenteras för studenten på svenska lärosäten. Detta system, som hädanefter kommer gå under namnet HK (Hitta Kurslitteratur), är dels byggt utifrån designprinciper för att skapa ett system som talar till dess tänkta målgrupp och dels för att visa hur det tomrum som tycks nns idag skulle kunna fyllas. HK utvärderas i jämförelse med studenters bentliga tillvägagångssätt. Den metod som utgör basen och den designvetenskapliga ansats för hur uppsatsen genomförts är S. T. March och G. F. Smith:s tankar om design inom IT [11, s. 255-262]:

IT research builds and evaluates constructs, models, methods, and instantiations. It also theorizes about these artifacts and attempts to justify these theories. Building and evaluating IT artifacts have design science intent. Theorizing and justifying have natural science intent.

För att kunna se hur studentens egna sökstrategier ser ut samt att tydligare försöka urskönja beteendemönster kring litteratursökning med hjälp av digitala tjänster genomförs användartester om två iterationer.

Figur 1: Fohlinaren - modell över utförande (egen illustration)

De variabler med huvudfokus i utvärdering av både studenters egna sökstrategier med hjälp av bentliga system och HK är eektivitet samt bekvämlighet.

(8)

2.1 Användartester

Ett opportunistiskt urval av testpersoner utförs med kravet att vederbörande testperson är;

• studerande på Malmö högskola under vårterminen 2013 och på så sätt redan..  vara en användare av Malmö högskolas hemsida samt ha vetskap om vad

kurs-litteratur innebär och ha sökt efter kurskurs-litteratur vid tidigare tillfälle. • tillräcklig datorvan att använda en standard-PC eller Mac.

Testerna utfördes på Malmö högskola där testpersonen först intervjuades kring tidigare bakgrund såsom vilken institution personen tillhörde, hur länge personen hade studerat, ålder och vilken plattform vederbörande vardagligen nyttjar. Testpersonen placerades vid egen vald plattform, PC eller Mac, för att sedan bli introducerad för ett givet scenario. Efter avslutat test frågades testpersonen hur den upplevde det system den använt under testet, vare sig testpersonen testat bentligt system eller HK. Testpersonen frågades också varför hen nyttjat valt tillvägagångssätt och hur hen informerats av Malmö högskola om kurslitteratur. Användartestningen delades, som tidigare nämnt, upp till två olika tillfällen, iterationer, kallad testrunda 1 respektive testrunda 2. Under testrunda 2 ck testpersonen även frågan om hen brukade eller ville testa samma scenario med sin egen mobil som plattform. Samtliga testpersoner erbjöds att vara anonyma.

Båda iterationer dokumenterades sekventiellt. Dels spelades skärmen in för att spara testpersonens rörelsemönster och tidsåtgång och dels fördes anteckningar av den person som inte var ansvarig för själva användartestet. Insamlat materiell gicks igenom där antal steg, sekunder samt tjänster räknades för att sedan ställas i paritet med anteckningar. Resultatet av de genomförda användartesterna sammanställdes sedan.

2.1.1 Exempelscenario

Ett exempel på ett givet scenario som en testperson kunde bli introducerad för i syfte att efterlikna en verklig situation.

Det är januari 2013 och du har precis börjat en ny kurs här på Malmö högskola. Kursen du ska gå på heter Forskningsmetodik, kurskod OM711A. Du har precis varit på introduktionsföreläsningen och minns att läraren berättade att det var en bok som var speciellt viktig att införskaa så snart som möjligt. Du minns dock inte riktigt vad boken hette eller vem det var som författat den men du minns att läraren påpekade att det var den översta boken på kurslitteraturlistan. Du vill hitta minst två ställen på Internet där du kan få tag på en fysisk upplaga av boken och som uppfyller dina krav på pris och tillgänglighet.

• Testpersonen tilldelades utskriven text i pappersformat med kursnamn och kurskod. • Testpersonen uppmanas att göra som denne normalt sätt gör då hen införskaar

kurslitteratur.

(9)

• Testpersonen ombeds ta fram de billigast tillgängliga fysiska kopiorna av respektive bok.

• Testpersonen tillfrågas om hen använder en mobil plattform för att införskaa dig kurslitteratur.

2.1.2 Studenters egna sökstrategier

Syftet med användartestet var att undersöka hur studenten går tillväga för att införskaa sig en fysisk kopia med dagens bentliga system, något som samtliga testpersoner gjort någon gång tidigare. Här belystes dels vilka tjänster som användes och dels mäta hur många steg och tid det krävdes för att uppfylla scenariot.

Under iterationerna observerades följande;

• hur testpersonen gick tillväga för att införskaa sig information kring den kurs-litteratur vederbörande blivit tillfrågad att uppsöka.

• hur många steg som dokumenterades samt hur lång tid det tog från det att test-personen initierade sökningen tills det att denne nått givet mål.

 där efterfrågad kurslitteratur fanns samt klickat på köp eller motsvarande, alternativt muntligt redovisat detta steg.

 ett steg representerar ett klick eller ett tryck på retur-knappen på tangentbordet. • vilka tjänster testpersonen nyttjade.

 där en tjänst representerar en webbplats där även HK är inräknad som en tjänst. 2.1.3 Utvärdering av prototyp version 1

Under utvärderingen av HK version 1 utspelas samma scenario som för studenders egna sökstrategier och samma observationer dokumenterades. Dessa observationer används för att tillämpa eventuella förändringar i systemet.

2.1.4 Formativ utvärdering

De observationer som gjorts och som leder till förbättringar efter utvärderingen av HK version 1 implementeras inför utvärdering av HK version 2.

2.1.5 Utvärdering av prototyp version 2

Samma scenario och observationer som tidigare. Utöver dessa undersöks hur de formativa implementeringarna påverkat systemet.

(10)

2.2 Metoddiskussion

En alternativ metod som hade kunnat genomföras är om vi istället för att bygga ett eget system - som vi sedan testat, jämfört och utvärderat med studentens egna sökstrategier, hade utfört en kvalitativ forskning såsom till exempel intervjuer med studenter. Dessa hade kunnat utföras en och en eller i fokusgrupper. Resultatet av dessa hade kunnat visa på hur studenter uppfattade dagens sökstrategier och vilka förbättringar som önskades. Dessa intervjuer hade sedan granskats kritiskt för hitta en eller era gemensamma nämnare som sedan används för att att arbeta fram en mall för hur någon annan skulle kunna utveckla ett nytt eller förbättra dagens system. Det positiva med detta hade varit att vi lättare hade kunnat ta oss an en större mängd testpersoner. Ytterligare ett alternativ hade varit att bygga prototypen och utföra en kvalitativ utvärdering snarare än en kvantitativ.

Anledningen till att vi istället valde att i huvudsak basera vår forskning på en kvanti-tativ utvärdering av studenters egna sökstrategier och HK som prototyp är att vi vet vilka variabler som ska mätas och hur det kan göras. Problematiken med intervjuer och kvali-tativa metoder [15, s. 106-107] i stort är att det är svårare att nå en detaljnivå samt att resultatet i sig kan te sig mer osäkert och svårt att validera. Med andra ord, det hade till exempel kunnat vara en svårare uppgift att svara på vår frågeställning med en kvalitativ forskningsmetod, att ta reda på hur eektivt studenten utförde uppgiften och i vilken grad studenter exponerades för olika tjänster och tjänstetyper.

(11)

3 Teori

Prototypen utformades och implementerades från grunden med fokus på designmål koppla-de till frågeställningarna. Designmålen kan sammanfattas i att samla relaterad information (kurs, litteratur och litteraturkällor), samt att minimera antal steg som krävs för varje lit-teratursökning.

Verkliga sökscenarion möjliggjordes genom en databas med information om över 60 kurser och tillhörande litteratur vid Malmö högskola. Informationen samlades in manuellt och verierades vara aktuellt för vårterminen 2013.

Få bentliga källor för kurslitteratur tillhandahåller anpassade gränssnitt för smart-telefoner eller datorplattor. HK som prototyp utgår ifrån en ökande användning av dessa enhetstyper [14] och stödjer därför anpassning genom responsive design [8].

Utformingen av HK skedde via wireframes till mockups vidare till den mer avancerade prototypen där användartester genomfördes. Ytterligare korrigeringar gjordes som resultat efter en formativ utvärdering.

3.1 Prototyp

3.1.1 Designmål

Taylor [16] menar att informationsbehov kan delas upp i fyra olika steg av behov; Visceral Ett objektivt behov.

Concious Det behov personen är medveten om. Formalized Det behov personen kan beskriva.

Compromised Det behov personen kan beskriva inom ramen för systemet som används. Ett antagande är att en student, med viss studietid bakom sig, har ett invant möns-ter där studenten går till de tjänsmöns-ter hen är van att använda. Detta innebär i sin tur att studenten även utesluter vissa andra tjänster. Mot bakgrund av Taylors tankar om behov kan vi anta att när studenten gör en informationssökning av kurslitteratur har denne era olika behov, varav några studenten inte är medveten om. Därför bör ett system anpassas efter detta för att synliggöra annars förbisedda behov, ett behov som i detta fall represent-eras av tjänster. På samma sätt kan ytterligare ett antagande göras som D. A. Norman hävdar i sin teorimodell Seven stages of action [13, s. 48-53]. Norman förklarar att många av människans handlingar är opportunistiska, således är det sannolikt att exponering av en okänd eller tidigare förbisedd källa leder till att källan används.

Ett sätt att skapa ett system som fyller de tidigare krav som ställdes kring eektivitet och bekvämlighet är att medvetet leda användaren till att behöva använda så få steg som möjligt för att nna den information hen söker efter. Genom att använda sig av ett smalt beslutsträd skapas dessutom en tydlig väg fram till målet, kurslitteraturen, som är brett till antal resultat men ändå ytligt till antal steg dit.

Decision trees can be wide or narrow, meaning they can have many or few unique potential paths, respectively. They are also either deep or shallow  meaning once you start a path, it either takes many steps to complete a task, or few. The best decision trees are narrow and shallow. They're easier to implement and simpler to think through [5, s. 92].

(12)

På ett liknande sätt går det att applicera Morville & Callenders [12, s. 68] tankar kring sökrutan och hur ett system kan hjälpa en användare genom ett förlåtande format:

[...] allow users to start small, with a keyword or two. Input hints or prompts near or within the box should show the what and the how of search, and the box should boast autocomplete and a forgiving format.

Figur 2: Sökruta med hjälptext för att underlätta för användaren.

Huvudgränssnittet för HK är en sökruta med två tydliga val. Antingen söker studenten efter en specik titel alternativt ett specikt ISBN eller så söker studenten efter en specik kurs (namn eller kurskod). Om studenten missar detta steg leds hen ändå vidare och korrekt genom att en hjälptext träder fram istället för ett sökresultat.

Figur 3: Hjälptext som erbjuder sök-korrigering.

Om sökningen var så pass specik, eller om användaren nyttjar autocomplete hamnar hen på sökresultatet direkt snarare än en sökresultatslista, vilket alltså innebär en än smalare väg. Väl framme på sökresultatet presenteras användaren för en resultatlista över kurslitteratur presenterad från era olika tjänster samtidigt (se gur 4).

3.1.2 Etablerade designprinciper

I inledningsfasen gjordes snabbt klart att HK skulle byggas som en interaktiv sökmotor kring just kurslitteratur snarare än en bläddringsbar lista med tillhörande böcker. Detta motiveras dels med att tidigare undersökningar har visat på att 50% av dagens användare är sökdominant att sätta i jämförelse med 20% av länkdominanta användare [4, s. 58]:

(13)

The search-dominant users will usually go straight for the search box when they enter a website: They are not interested in looking around the site; they are task-focused and want to nd specic information as fast as possible. During usability test sessions, 88% of the time users went to a search engine when let loose.

Disabato [5, s. 39] påpekar att igenkänningsfaktor är en viktig del för att få användaren att känna sig trygg och hjälper denne att uppskatta det gränssnitt den ställs inför. På samma sätt tvingar icke bekanta element användaren att stanna upp och lägga större kraft på att förstå elementets syfte och funktion, något som bör undvikas. Med bakgrund av detta skapades HK med i mångt och mycket vedertagna element från beprövade och större tjänster.

Exempel på detta är nyttjandet av en välbekant sökruta. Morville & Callender [12, s. 3] beskriver den som en självklarhet hos internetanvändare idag:

The box has grown so familiar it now lives in our heads like Plato's perfect circle. HK och sökmotorn i sig följer den vedertagna struktur söktjänster som både Google.com samt Bing.com nyttjar, med en följande hierarkisk resultatlista för att skapa en känsla av att den är kortare än vad den i själva verket är [4, s. 60] samt att en redan anpassad resultatlista ger användaren mindre steg att bemöta.

Med bakgrund av Disabatos checklista [5, s. 32] för en konsekvent grask design i åtanke arbetades en mall fram för vilka graska element som nyttjas. Att skapa ett system som var tidsoberoende men ändå tilltalande för samtiden:

• All icons should look like they're created by the same hand.

• Dont mix typefaces at random. Better yet, use as few typeface families as possible  ideally one serif and one sans.

• Text should have consistent letter spacing and leading.

• Use no more than three shades of the same hue for establishing a hierarchy. • On websites, represent links in only one color.

• Favor the plain and familiar over the ashy, the preposterous, the absurd.

Den punkt som frångås är gällande länkfärger. Länkfärger är generellt sett densamma, förutom då färgkodning nyttjas. Detta görs, precis som Morville & Callender nämner [12, s. 67], för att hjälpa användaren att hitta den kategoriindelning som görs av tillgänglig kurslitteratur, en av HK:s huvudfunktioner.

(14)

Figur 4: Bokresultat som är kategori-indelat med hjälp utav färger.

Användaren presenteras för en gemensam lista med kurslitteratur från olika tjänster och olika tjänstetyper vilket hade varit svårare för användaren att tolka om ingen bestämd skillnad hade gjorts för att skilja dem åt.

Of course, time is the last thing we have when users visit a search interface. In the rst 250 milliseconds, the preattentive variables of size, shape, position, alignment, orientation, color, and texture have already worked their magic. A well-crafted inter-face reveals its core features and layout to our subconscious before we have time to think [12, s. 67].

3.2 Implementation

Implementationen av HK mot en avancerad prototyp styrdes huvudsakligen av två tekniska mål för att på bästa möjliga sätt demonstrera vad som önskades åstadkomma samt lägga en klar grund för vidareutveckling.

3.2.1 Tekniska mål

Det första målet var att HK skulle vara en Single Page Application [10, s. 156] (SPA) vilket kort innebär att;

• all kod som nyttjas laddas in via en single-page load, det vill säga när applikationen initieras.

• förändring eller uppdatering av gränssnittet sker utan att någon sida laddas om. • kommunikation från och till applikationen sker asynkront.

(15)

För att lösa utveckligen mot en SPA nyttjades ramverket Backbone.js [7] (Backbone). Genom Backbones API kan händelser (t.ex ett klick på ett sökresultat) som förändrar eller uppdaterar användargränssnittet enkelt hanteras. Backbone förenklar även hanteringen av asynkron kommunikation mot en server, detta görs genom att Backbone förhåller sig till arkitekturstilen REST [6] samt att JSON [3] är det format som används för att representera all data.

En av anledningarna till att utveckla en SPA var genom att ha all kod tillgänglig från start kan applikationen ge en mer jämn känsla av informationsöde som påminner om en skrivbordsapplikation, vilket i sin tur även kan ge en bättre användarupplevelse. Den andra anledningen var genom att förhålla sig till Backbones API kunde vi få den struktur vi önskade och på så vis förenkla möjligheterna för vidareutveckling.

Det andra målet var att HK skulle följa API:n för Asynchronous Module Denition [1] (AMD). Detta innebär att moduler deneras (enkapsulerar eller inkapslar en bit kod) där en modul har möjlighet att vara beroende av en eller era andra moduler. Samtliga moduler laddas in asynkront efter behov av applikationen.

För att följa API:n för AMD nyttjades biblioteket Require.js [2] som tillgängliggör de funktioner som krävs för att deniera moduler samt utnyttja dessa.

1 // book .js

2 define ( function() {

3 return Book = function( title ) { 4 this. title = title ;

5 }; 6 });

7 // course .js

8 define ( ['book '], function( Book ) { 9 return Course = {

10 book1 : new Book ( 'first book ' ), 11 book2 : new Book ( 'second book ' ) 12 };

13 });

14 // main .js

15 require ( ['course '], function( Course ) { 16 // Prints : 'first book ', 'second book '

17 console . log ( Course . book1 .title , Course . book2 . title ); 18 });

Lista 1: Exempel på AMD med hjälp av Require.js

Ovan visas ett exempel på hur AMD ser ut med hjälp av Require.js. Exemplet använder tre ler, book.js, course.js samt main.js. I book.js denieras en modul som är oberoende av andra moduler. I course.js denieras en modul som är beroende av book.js för att kunna exekveras. Slutligen i main.js så hämtas course.js (som i sin tur hämtar book.js) för att sedan skriva ut boktitlarna rst book och second book.

Den största fördelen med AMD är dess uppdelning av kodbas i många ler som på så vis skapar en skalbar applikation där det är enkelt att skapa nya moduler och använda sig av redan existerande moduler. Detta är ett mönster mycket likt andra stora programmerings-språk såsom till exempel Java. En annan fördel är att eftersom moduler laddas asynkront och då bara hämtar den kod som behövs vid ett givet tillfälle av applikationen så ger detta också en förbättrad prestanda.

(16)

3.2.2 Vidareutveckling

De tekniska mål som fastställdes inför utvecklingen av HK gjordes så med avsikten att genom en väl lämpad arkitektur kunna förenkla vidareutveckling mot en färdig produkt. Som redan beskrivits förenklas möjligheterna för vidareutveckling genom att HK förhåller sig till Backbones API och struktur.

Eftersom det idag saknas en verklig databas (för kurser och kurslitteratur) med till-hörande API för kommunikation nyttjades, som tidigare nämnt, en ktiv databas. Denna ktiva databas behandlas dock i HK som om det hade varit en verklig databas, detta för att emulera en verklig interaktion. På så vis hade de moduler som hanterar denna interak-tion enkelt kunna ersättas av likartade moduler som istället kommunicerat mot en verklig databas.

(17)

4 Resultat

4.1 Studenters egna sökstrategier

Utvärderingen av egna sökstrategier omfattar 22 personer, med 1 till 8 års tid som student (median 3 år). Testpersonerna hittade rätt litteratur på mellan 12 och 37 steg, med en variation av antal använda tjänster från 3 till 7 stycken. Tabell 1 visar dessa variabler för varje testperson.

Tabell 1: Testresultat, egen sökstrategi

Testperson Kön Studieår Antal steg Antal tjänster

1 Man 7 37 4 2 Man 7 24 4 3 Kvinna 1 20 4 4 Man 3 14 5 5 Man 3 23 4 6 Man 3 21 6 7 Man 1 22 3 8 Man 4 20 3 9 Man 3 17 4 10 Kvinna 1 19 3 11 Man 2 35 7 12 Man 2 10 4 13 Kvinna 3 33 5 14 Man 8 23 4 15 Man 3 17 3 16 Kvinna 3 21 4 17 Man 5 24 6 18 Kvinna 2 20 5 19 Kvinna 2 28 4 20 Man 3 32 3 21 Man 4 12 5 22 Kvinna 5 17 4

(18)

Figur 5: Samtliga nyttjade tjänster, egen sökstrategi

Figur 6 visar en indelad kategorisering av de tjänster som använts, kallad tjänstetyper. Indelningen är gjord som följer:

Aggregator

Pricerunner.com, Prisjakt.se, Bokfynd.se, kb.libris.se Utlåning

Mah.se (bibliotek), Malmo.se (bibliotek) Sök

Google.se Köp

Adlibris.se, Bokus.se, Cdon.com, Bokia.se, Bokextra.se, Blocket.se, Tradera.com, Ebay.se, Liber.se

Övriga

(19)

Figur 6: Användning av tjänst efter typ, studenters egen sökstrategi

Testrunda 1 visade på att samtliga personer ignorerade att söka efter kurslitteratur via bibliotek. Samtliga testpersoner använde MAH.se för att nna information kring den kurslitteratur hen sökte efter. I endast fyra (testperson 4, 11, 14 och 17) av de tjugotvå fallen besökte eller använde testpersonen er än två tjänster där de kunde införskaa sig den kurslitteratur hen sökt efter. Noterbart är även att mer än hälften av testpersonerna, tolv stycken, använde Google.se för att söka efter antingen en köptjänst, kurslitteraturen eller kursen i sig.

När det talas om exponering av tjänster (gur 7 samt gur 9) syftar detta till hur många köp- respektive utlånings-tjänster, platser eller sidor där testpersonen kunnat införskaa sig kurslitteratur som testpersonen antingen besökt eller exponerats för som alternativ under användartestet.

(20)

Figur 7: Total exponering av möjliga tjänstalternativ, studenters egen sökstrategi I studenters egen sökstrategi av kurslitteratur nöjde sig tretton av tjugotvå testpersoner med de två första tjänsterna de var exponerade för. Tre testpersoner (testperson 6, 14 och 19) exponerades för tre alternativ, fyra testpersoner (3, 4, 18 och 21) exponerades för fyra alternativ och två testpersoner (11 och 17) exponerades för fem alternativ av tjänster innan de gjorde sitt val.

4.2 Prototyp

4.2.1 Testrunda 1

Tabell 2: Testresultat, HK version 1

Testperson Kön Studieår Antal steg Antal tjänster

1 Man 7 7 3 2 Man 7 12 3 3 Kvinna 1 7 3 4 Man 3 10 4 5 Man 3 10 3 6 Man 3 7 3 7 Man 1 7 3 8 Man 4 7 3 4.2.2 Formativ utvärdering

Under testrunda 1 noterades att hälften av testpersonerna hade problem med att välja att de skulle söka på kurs snarare än bok. Detta åtgärdades inför testrunda 2 på två olika sätt. Dels uppmärksammades valet på förstasidan med en pil och förklarande text och dels att om testpersonen fortfarande missade valet ck hen hjälp genom att, vid uteblivet

(21)

sökresultat, bli erbjuden att istället visa sökresultatet för den kategori, bok eller kurs, testpersonen inte sökte på. Tre av åtta testpersoner noterade även muntligt under testrunda 1 att det saknades klarhet i resultatlistan. Detta åtgärdades genom att inför testrunda 2 göra en indelning med rubriker och att tydligare beteckna de olika tjänstetyperna visuellt med kategoribeteckning. Ytterligare en faktor för den senast nämnda ändringen var att det noterades under testrunda 1 att samtliga testpersoner exponerades för alternativet utlåning men ändå inte använt sig av det. Ett utlåningsalternativ adderades även inför testrunda 2.

4.2.3 Testrunda 2

Tabell 3: Testresultat, HK version 2

Testperson Kön Studieår Antal steg Antal tjänster

9 Man 3 7 3 10 Kvinna 1 7 3 11 Man 2 7 3 12 Man 2 7 3 13 Kvinna 3 7 3 14 Man 8 7 3 15 Man 3 7 3 16 Kvinna 3 7 3 17 Man 5 7 3 18 Kvinna 2 7 3 19 Kvinna 2 7 3 20 Man 3 7 3 21 Man 4 9 4 22 Kvinna 5 7 3

Under testrunda 2 visade det sig att de formativa korrigeringar som gjorts efter testrunda 1 givit resultat då endast en testperson, testperson 22, nyttjade mer än 7 steg och 3 tjänster med sina 9 steg och 4 tjänster. Utöver det noterades en klar ökning av användningen av utlåningsalternativet (se gur 8). Figur 8 visar, likt gur 6, en indelad kategorisering av de tjänster, kallad tjänstetyper, som använts under testrunda 1 och 2 av HK. Indelningen är gjord som följer:

HK

Hittakurslitteratur.se (HK) Utlåning

Mah.se (bibliotek), Malmo.se (bibliotek) Köp

Adlibris.se, Bokus.se, Cdon.com, Blocket.se Övriga

(22)

Figur 8: Användning av tjänst efter typ, HK version 1 och version 2

I gur 8 är HK som nyttjad tjänst och system medräknat som en aggregator och då ingen annan aggregator nyttjades av testpersonerna under version 1 och 2 ligger denna på en konstant etta. I övrigt noterades att ingen person nyttjade utlåning under användartestet av HK version 1 men nio av fjorton använde åtminstone ett av hens två alternativ på utlåningsalternativet. Två testpersoner (3 och 21) använde en övrig tjänst utöver HK och köp under användartestet.

Figur 9: Total exponering av möjliga tjänstsalternativ, HK version 1 och version 2 Figur 9 visar, likt gur 7 vilken typ av köp- eller utlåningstjänster testpersonen expon-erades för. Noterbart är att under testrunda 1 exponexpon-erades varje testperson för minst fem tjänster, varav ett var utlåning och resterande fyra någon typ av köptjänst. Då ytterligare

(23)

en utlåningstjänst adderades efter den formativa utvärderingen inför testrunda och version 2 av HK exponerades således varje testperson under testrunda 2 för sex tjänster totalt varav två utlånings- och resterande fyra köptjänster.

4.3 Jämförelse

Jämförelsen mellan studenternas egna sökstrategier och användningen av HK visar en betydande skillnad i antalet steg som krävdes för att hitta rätt litteratur (Tabell 4).

Tabell 4: Jämförelse, antal steg - egen sökstrategi & HK (v1, v2) Testperson Egen sökstrategi HK Skillnad % Minskning antal steg

1 37 7 30 81 2 24 12 12 50 3 20 7 13 46 4 14 10 4 29 5 23 10 13 57 6 21 7 14 67 7 22 7 15 68 8 20 7 13 65 9 17 7 10 30 10 19 7 12 63 11 35 7 28 80 12 10 7 3 30 13 33 7 26 79 14 23 7 16 70 15 17 7 10 59 16 21 7 14 67 17 24 7 17 71 18 20 7 13 65 19 28 7 21 75 20 32 7 25 78 21 12 9 3 25 22 17 7 10 59

Under kolumnen egen sökstrategi noteras antalet steg studenten tagit under testet av studenternas egen sökstrategi. Under kolumnen HK noteras antalet steg hen tagit under testet

av HK version 1 samt senare, efter testperson 8, version 2. Kolumnen skillnad visar dierensen mellan antalet steg testpersonen tagit i scenariot egen sökstrategi kontra HK. % Minskning antal

steg-kolumnen visar denna dierens, minskning, i procent.

Även i gur 10 kan vi utläsa en jämförelse i antal steg studenten tar i en informations-sökning av kurslitteratur.

(24)

Figur 10: Jämförelse, antal steg studenten tar i en informationssökning av kurslitteratur.

Figur 11: Jämförelse, antal tjänster studenten använder i en informationssökning av kurs-litteratur.

Figur 11 visar det totala antalet tjänster testpersonerna behövde använda under använd-artestet för att nå sitt mål. Under testet av HK version 1 och 2 låg antalet tjänster på en relativt konstant låg nivå då endast två testpersoner nyttjade mer än tre tjänster. Närmare hälften, tio av tjugotvå testpersoner nyttjade under egen sökstrategi fyra eller er tjänster.

(25)

Tabell 5: Fördelning av tjänster inom specik tjänstetyp studenten använde

Metod Utlåning Köp

Egen sökstrategi 2 20

HK 9 13

Tabell 5 visar antal testpersoner som använde sig av utlånings- respektive köptjänster under användartestet. I denna går att utläsa att antal studenter som nyttjade tjänstetypen utlåning ökade markant med HK jämfört med studenters egen sökstrategi.

Under testrunda 2 blev även samtliga testpersoner tillfrågade om hen skulle vilja genomföra samma test fast på sin smarttelefon, under testrunda 1 tillfrågades någon enstaka. Samtliga, förutom en, avböjde.

(26)

5 Analys

5.1 Studenters egna sökstrategier

Samtliga tjugotvå testpersoner var tvungna att använda sig av Mah.se som tjänst för att först ta reda på vilken kurslitteratur som skulle införskaas och sedan söka efter kurs-litteratur via andra tjänster. Hur länge testpersonen studerat och vilket kön den hade tycktes inte inverka på hur studenten agerade eller vilka tjänster hen nyttjade. Att studie-perioden inte tycks haft någon påverkan kring hur studenten agerade strider mot de tankar Leidebrant påvisade om att hur studenter väljer att införskaa sin kurslitteratur är bero-ende av erfarenhet. Likaså tycks vare sig kön, ålder eller tillhörighet av institution ha haft någon inverkan på tillvägagångssätt.

5.2 Prototyp

De korrigeringar som gjordes efter den formativa utvärderingen av HK tycks ha givet ett tydligt resultat. Dels kan utläsas av gur 10 att antalet steg har jämnats ut nämnvärt. Under testrunda 2 var det endast en testperson (21) av fjorton som nyttjade er steg än sju, att jämföra med tre testpersoner (2, 4 och 5) av åtta under testrunda 1. Att det extra steg som togs under testrunda 2 även var då testperson 21 ville kontrollera att han hade rätt kurslitteraturlista och gjorde detta genom att gå in på Mah.se via en direktlänk till kursen från HK tyder på ett väldigt lyckat resultat, då det handlade om ytterligare en, om än mindre, funktion HK erbjuder. Den tydligare kategoribeteckningen av kurslitteratur samt adderandet av ytterligare en utlåningstjänst tycks ha påverkat antalet testpersoner som uppmärksammade utlåningstjänsten då det var ett väldigt tydligt utfall att många testpersoner, nio av fjorton (se gur 8), nyttjade just denna.

5.3 Utvärdering och jämförelse

Att er testpersoner använde utlåningstjänster (se gur 12) på HK än vad de gjorde under dennes egne sökstrategi tyder på att testpersonen är beredd att handla opportunistiskt såsom Norman hävdade i Seven stages of action. På samma sätt kan detta tydas som att studenten har förbisedda behov, likt Taylor föreslog i sina fyra steg av behov. När testpersonen såg att kurslitteraturen fanns tillgänglig på ett annat sätt än hen normalt sett hade handlat ändrades mycket riktigt även beteendet. Totalt sätt var det endast två testpersoner och tre böcker som valdes som utlåning under egen sökstrategi att jämföra med hela nio testpersoner och fjorton böcker på bara HK version 2 (jämför gur 6 och gur 8).

På samma sätt exponeras testpersonen för er tjänster med hjälp av HK (jämför gur 9 och gur 7) än vad hen gjorde i dennes egna sökstrategi. Endast två testpersoner (11 och 17) blev exponerad för er än fyra olika tjänster (se gur 7) då de använde en egen sökstrategi, samtidigt som medelvärdet på antalet exponerade tjänster för egen sökstrategi var knappt tre. Detta, satt i jämförelse med HK version 1 där testpersonen exponerades för fem respektive sex olika tjänster i HK version 2.

När vi ställer antal steg i studenters egna sökstrategier i direkt jämförelse med HK version 1 och version 2 kan det utläsas en uppenbar skillnad. Medelvärdet för antalet steg på egna sökstrategier är 22,2 att jämföra med 7,6 (8,4 under version 1 och 7,1 under version 2) för HK. Antalet steg på egen sökstrategi är spretigt och skiljer sig nämnvärt

(27)

från testperson till testperson samtidigt som stegantalet ligger på en jämnare nivå på HK. Högsta antalet egen sökstrategi-steg har 37 och lägsta 12 steg. Resultaten från HK visar att endast fyra testpersoner urskiljer sig med 9, 10 samt 12 steg med resterande på 7 steg. Totalt sett tycks denna jämnhet i steg på HK tyda på ett jämt öde och en förståelse för, speciellt, HK version 2.

Ett antagande kan även göras att eftersom samtliga testpersoner var tvungna att undersöka era olika tjänster (och ibland även olika tjänstetyper) för att hitta önskat resultat -snarare än att ha allt samlat på en och samma plats, som i fallet med HK, leder även det till en process där er steg görs per automatik.

Att stegen minskar vid användning av HK jämfört vid studenters egna sökstrategi kan även ha att göra med att testpersonen känner större tillit till HK angående huruvida hen faktiskt har hittat korrekt upplaga av bok eftersom den ligger i en resultatlista direkt under tillhörande kurs. I och med detta slipper testpersonen lägga steg på att validera att det är rätt bok som hen har hittat och risken att hen hittar fel upplaga minimeras.

På liknande sätt kan jämförelser göras mellan antalet tjänster som testpersonerna nytt-jade i egen sökstrategi respektive HK version 1 och 2 (se gur 11). Bortsett från två test-personer (4 och 21) använde testtest-personerna endast två olika tjänster, utöver HK, under testrunda 1 och 2 för HK version 1 och 2 för att hitta önskad kurslitteratur. Samtidigt använde merparten, sjutton av tjugotvå, av testpersonerna fyra eller er tjänster för att hitta önskad kurslitteratur i egen sökstrategi.

Sammantaget kan utläsas att användandet av HK inte bara minskar antalet steg mar-kant utan även minskar antalet tjänster det krävs att testpersonen - eller en eventuell användare, behöver använda för att införskaa sin kurslitteratur. Med HK blir med andra ord studentens väg kortare samtidigt som studenten ändå exponeras för er alternativ av tjänster och olika tjänstetyper än i en egen sökstrategi. Detta kan tolkas som att en lösning likt HK ter sig vara både mer eektivt (färre steg) och bekvämt (högre exponeringsfaktor och färre steg) för en användare än den egna sökstrategin studenter använder sig av idag.

(28)

6 Diskussion och slutsatser

När en student idag utbildar sig vid ett lärosäte behöver denna införskaa sig kurslitteratur som ett komplement till undervisningen. Detta är en självklarhet för de esta men det nns idag inget lika självklart tillvägagångssätt för hur studenten införskaar sig sin kurs-litteratur.

Vi skapade därför ett stödsystem, kallat HK, för sökning av kurslitteratur för att hitta en bättre anpassad metod kring just detta ändamål. Fokus lades på två faktorer. Dels önsk-ade vi eektivisera studentens väg till målet - att minska antalet steg studenten behöver ta och dels bekvämlighet - exponera studenten för eventuellt tidigare förbisedda källor och presentera dem på samma ställe. Båda dessa faktorer skulle uppfyllas genom att att tillgo-dose specika designmål och följa etablerade designprinciper. Vi jämförde och utvärderade sedan HK i förhållande till de etablerade sökstrategier som studenten idag nyttjar för att hitta sin kurslitteratur.

Ett av de tidiga hinder som uppstod när idén till att skapa HK först myntades var att inget lärosäte tillhandahåller en öppen, eller stängd, API för kurser med tillhörande kurslitteratur. Detta, till skillnad mot de tjänster som tillhandahåller införskaning av kurslitteratur idag - både köp och utlåning, till stor del, har tillgänglig information via öppna API:er. Vi genomförde därför detta experiment för att kunna visa svenska högskolor och Universitet att problemet ligger hos dem då denna avsaknad av API:er i stort sett är det enda verkliga hinder för att kunna färdigställa HK till en klar produkt.

De användartester som utförts på HK version 1 och 2 och de resultat som sedan ackumulerats och analyserats visar en stark indikering mot att HK faktiskt lyckats eektiv-isera studentens väg mot sin kurslitteratur. Denna slutsats kan vi dra då eektivisering innebär att antalet steg som krävs för att nå målet är förminskat samt att antalet tjänst-er som krävdes för att uppnå givet mål både minskat och utjämnats i jämförelse med studenters egna sökstrategier.

Under användartesterna upptäcktes ett tydligt mönster där varje testperson under informationssökningen efter kurslitteratur behövde efter varje funnen bok jämföra mot kursplanen (Mah.se) för att se om det var till exempel rätt upplaga. Att koppla ihop kurs-litteratur med tillhörande kurs och skapa en relation är det ingen av de nyttjade tjänsterna (utöver HK) som tog till vara på - något som HK faktiskt möjliggör. Detta i sin tur gör att studenten slipper ta era onödiga steg då, i och med HK, denna information kopplas ihop per automatik. Ytterligare ett exempel på hur denna relation kan nyttjas är att om en student inte har, av någon anledning, tillgång till namnet på given kurs men tillgång till titel på en eller era böcker kan då hitta denna kurs genom HK.

När det kommer till valet av vilken tjänst som skall användas för införskaning av kurslitteratur krävs det att en jämförelse, ofta prisbaserad, görs. Idag nns det ett par aggregatortjänster som möjliggör detta men oftast görs jämförelsen då mellan endast ny kurslitteratur på olika tjänster alternativt en jämförelse mellan ny kurslitteratur och den kurslitteratur som nns till försäljning, ofta begagnad, på given tjänst. Möjlighet till utlån-ing ignoreras av aggregatorer och likaså görs utlån-ingen jämförelse mellan olika tjänster som tillhandahåller kurslitteraturen begagnat. Detta innebär att studenten tvingas till att själv göra en manuell sökning om hen önskar jämföra olika tjänstetyper. Detta är ännu ett problem som HK löser genom att ha en lista med priser från de tjänster som har given kurslitteratur tillgänglig för antingen köp (ny eller begagnad) eller utlåning. Att samla

(29)

samtliga tillgängliga tjänstetyper i en och samma resultatlista, samtidigt som student-en slipper veriera att kurslitteraturstudent-en dstudent-enne sökt efter är av rätt upplaga ger student-en ökad bekvämlighet för studenten som slipper göra den manuella sökningen och ta de extra steg-en.

De studenter som idag söker efter kurslitteratur gör så utifrån egen erfarenhet och på så vis nyttjar ofta studenten de tjänster som hen känner till och exponeras då inte för nya tjänster. Detta är något som HK löser på samma sätt som jämförelsen av priser genom att i den listan av prisskillnaderna även exponera studenterna för nya tjänster hen möjligen inte haft någon vetskap om.

Något som kan ha påverkat resultatet, att HK är avsevärt mer eektivt och exponerar studenten för er alternativ gällande tjänster jämfört med studentens egna sökstrategier, kan först och främst ha att göra med att det är en tjänst designad specikt för det än-damål vi undersöker. Andra tjänster, vare sig det handlar om rena köp-, utlånings- eller aggregatortjänster är utformade för generell försäljning (eller utlåning) och inte specikt för kurslitteratur. Samtidigt har de esta köptjänster ett vinstintresse, något som HK inte har.

Att, i stort sett, samtliga tillfrågade testpersoner inte önskade genomföra användar-testet även på sin smarttelefon ger en indikation på att mobila alternativ för informations-sökning kring kurslitteratur idag saknas och ännu inte är tillräckligt etablerat. Att vi inte frågade samtliga testpersoner huruvida de önskade genomföra användartestet på en smart enhet vare sig som egen sökstrategi eller på HK leder dock till att vi har valt att inte fästa allt för stor vikt på detta resultat utan detta bör ses som en indikation och något för vidare forskning.

Ett annat perspektiv som vi hade velat ta i större beaktning var tidsaspekten. Tid som variabel var något vi mätte under samtliga användartester men då HK endast är en prototyp, med en intern databas, insåg vi att vi inte kunde arbeta med den datan vi ck ut av tiden som korrekt data då den var av mer spekulativ art. Att ha med tid som en variabel var något vi hade velat ha och det är också något som skulle kunna utföras ytterligare vidare forskning på.

Sammanfattningsvis, syftet med denna uppsats var att hitta en väg att eektivisera studentens väg till sin kurslitteratur. Detta skulle göras genom att dels minska antalet steg som studenten var tvungen att ta i sin informationssökning av kurslitteratur och dels genom att exponera studenten för tidigare förbisedda källor, något som även ligger i paritet med den frågeställning som målades upp i inledningen.

Både syfte och frågeställning uppfyldes och svarades på genom att implementera ett eget system som följde specika desigmål och arbetade med etablerade designprinciper som sedan utvärderades och satta i jämförelse med studenternas egna sökstrategier idag. Resultatet verierades genom en analys. Där kunde vi se att studenten, när denne använde HK, exponerades för er tjänster och nyttjade andra tjänstetyper än vad hen normalt sett gjorde samtidigt som antalet steg minskade. HK som experiment lyckades således att både förbättra studentens väg och förändra dennes beteende.

Kvar står nu att Sveriges lärosäten nner en lösning för hur information struktureras om kurser och kurslitteratur. En bättre lösning hos dem hade med stor sannolikhet även öppnat upp för ännu er möjligheter som hade kunnat gynna både dagens och framtida studenter.

(30)

Referenser

[1] J. Burke. 2012. Asynschronous Module Denition [Online]. Tillgänglig 2013-04-09: http://github.com/amdjs/amdjs-api/wiki/AMD

[2] J. Burke. 2012. Require.js [Online]. Tillgänglig 2013-04-09: http://requirejs.org [3] D. Crockford. 2006. JSON [Online]. Tillgänglig 2013-04-23: http://json.org

[4] W. Ding, X. Lin, Information Architecture, The Design and Integration of Information Spaces, Chapel Hill, USA, 2010.

[5] N. Disabato, Cadence & Slang, Chicago, USA, 2010.

[6] R. T. Fielding. 2000. Representational State Transfer (REST) [Online]. Tillgäng-lig 2013-05-01:

http://www.ics.uci.edu/ elding/pubs/dissertation/rest_arch_style.htm

[7] C. Foster. 2013. Backbone.js [Online]. Tillgänglig 2013-04-09: http://backbonejs.org [8] K. Knight, Responsive Web Design: What It Is And How To Use It, i Responsive

Design, Freiburg, Tyskland, 2012.

[9] J. Leidebrant, Kurslitteraturdilemmat, En undersökning av hur universitetsstuden-ter söker sig fram till och får tag på sin kurslituniversitetsstuden-teratur, Högskolan i Borås, Borås, Sverige, 2010.

[10] M. Mahemo, Ajax Design Patterns, Creating Web 2.0 Sites with Programming and Usability Patterns, Sebastopol, USA, 2006.

[11] S. T. March, G. F. Smith, Design and natural science research on information technology, i Decision Support Systems 15, Minneapolis, USA, 1995.

[12] P. Morville, J. Callender, Search Patterns, Design for Discovery, Sebastopol, USA, 2010.

[13] D. A. Norman, The Design of Everyday Things, New York, USA, 2002. [14] SCB, Privatpersoners användning av datorer och internet 2012, 2013.

[15] G. Taylor, Integrating Quantitative And Qualitative Methods in Research, Lanham, USA, 2005.

[16] R. S. Taylor, Studies in the Man-system Interface in Libraries, Question-Negotiation and Information-Seeking in Libraries, 1967.

Figure

Figur 1: Fohlinaren - modell över utförande (egen illustration)
Figur 4: Bokresultat som är kategori-indelat med hjälp utav färger.
Tabell 1: Testresultat, egen sökstrategi
Figur 5: Samtliga nyttjade tjänster, egen sökstrategi
+7

References

Related documents

En möjlig orsak till att inget samband hittades kan bero på att Länsstyrelsen i Värmland har använt kalk för att göra vattenområdena mer trivsamma för musslorna, vilket

Zink: För personer med tillräckliga nivåer av zink i cellerna visade analysen att risken för att insjukna i COVID-19 minskade med 91 procent.. Brist på zink innebar istället

Tidigare har man trott att 90 procent av vårt D-vitamin kommer från produktionen i huden när den utsätts för solljus och att resten tas upp ur maten vi äter.. Men enligt ny

Resultatet redovisas i en gemensam rap- port, som visar att utsläppen av växthusgaser i själva verket minskade till följd av im- porten av avfall till svenska

Kallas så för att strålningen kan slå ut elektroner Då bildas joner. Vid alfastrålning

Jag vill därför uppmana all personal att se till att nedanstående information ställs till expeditionspersonalens förfogande i god tid före.. terminsstart eller start av helt

Påverkan på trafiken kommer att bli som störst i området där vi ska bygga station Haga.. När vi nu planerar för framtida trafiklösningar gör vi det långsiktigt där principen

Efter Sovjets fall hade Kuba inget annat val än att utveckla naturliga alternativ och reducerade kemikalie- användningen, skadlig för bipopu- lationen och honungskvaliteten, till