Hur Studie- och yrkesvägledare arbetar för att den sökande ska uppnå realitet i sina karriärsmål

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Hur Studie- och yrkesvägledare arbetar för att

den sökande ska uppnå realitet i sina karriärsmål

How guidance counsellors working for the applicant to achieve

reality in their career goals

Dalal Diab

Liridona Bajrami

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Frida Wikstrand

Datum för slutseminarium: 2016-01-14 Handledare: Mats Greif Fakulteten för

4

Sammanfattning

Vårt examensarbete tar upp vilka arbetssätt som studie- och yrkesvägledare använder i möte med den sökande för att väcka realitet i sökandes karriärsmål. Problematiken som uppstår när den sökande har ett orealistiskt synsätt är att man fattar irrationella val och detta beror bland annat på att de inte uppfyller de krav som ställs för de uppsatta målen. Syftet med vår undersökning är att undersöka hur studie - och yrkesvägledare arbetar med orealistiska uppsatta mål, samt vilka metoder man tillämpar i mötet med den sökande ur studie- och yrkesvägledarnas perspektiv.

Vi kommer även beröra bakomliggande faktorer som påverkar den sökande från att kunna uppnå ens karriärsmål. För att bygga oss en uppfattning kring hur informanterna arbetar och vilka arbetssätt de tillämpar valde vi att genomföra en kvalitativ metod där vi intervjuade sex vägledare som arbetar inom olika arbetsområden. Vi har använt teorier som Bourdieus som belyser hur människor påverkas utifrån fastslagna faktorer, Gottfredssons teori om hur individen skapar sina uppfattningar baserat på deras

förutsättningar och sammanhang samt Hodkinson & Sparks Careershipsteorin som påvisar hur individer både styrs i sitt beslutsfattande utifrån sitt sammanhang men även av slumpmässiga händelser.

Slutliga resultatet av vårt examensarbete var bland annat att informanter ansåg att man bör motivera den sökande att fortsätta nå sitt mål men att klargöra att vägen fram till mål kan bli längre och svårare än den sökande förmodat. Det framkom även att information, kännedom och medvetenhet om dess krav som ställs har stor betydelse för att väcka realitet i den sökandes mål. Studie- och yrkesvägledarna menar även att andra faktorer såsom ekonomi, sociala förhållanden, brytpunkter i livet samt betyg påverkar den sökande att uppfylla dess krav samt kunna nå sitt mål.

Nyckelord: Karriärsmål, Kvalitativ intervju, Realitet, Studie-och yrkesvägledning,

5

Förord

Ett stort tack till alla intervjupersoner för att ni så generöst delat med er av era erfarenheter, tankar och synpunkter. Vi vill även tacka Arbetsförmedlingen

Vägledningscentrum samt två gymnasieskolor i Malmö som har gjort det möjligt för oss att genomföra vår undersökning. All lärorik information som vi tagit del av under studiens gång kommer att berika oss i vårt kommande yrke som blivande studie- och yrkesvägledare.

”En tusen mil lång resa börjar med ett enda steg” Konfucius

6

Innehåll

Inledning ... 6

Syfte och frågeställning ... 8

Syfte ... 8

Frågeställningar ... 8

Definition av begrepp ... 9

Orealistiska Mål ... 9

Karriärteorier och vägledningsteorier ... 10

Tidigare forskning ... 11

En resa med osäkra mål ... 11

Det personliga intressets påverkan på yrkesvalet ... 12

Grindvakt ... 13

Sammanfattning av tidigare forskning ……… 14

Teorier ... 16

Pierre Bourdieu ... 16

Careershipsteori ... 17

Linda Gottfredsson ... 20

Theory of circumscprition, compromise and self-creation ... 20

Gunnel Lindh & Hägg & Kuoppa ... 22

Motiverande samtal ... 23

Sammanfattning av Teoriavsnittet ………..….. 23

Metodval och metoddiskussion……….. 24

Avgränsning ... 26

Urval och genomförande ... 26

Validitet och reabilitet ... 27

Etiska förhållningstaganden ... 28

Resultat och analys ... 30

Samtalet ………...30

Orealistiskt mål ... 31

Begränsningar och Kompromisser ... 36

Diskussion ... 38 Information ... 39 Motivation ... 40 Begränsningar ... 40 Vidga perspektiv ... 40 Framtida forskning ... 41 Referenslista ... 46 Bilaga 1 ... 43

7

Inledning

”En av mina deltagare har väldigt höga karriärsmål. Hon är flitig och ambitiös med sina studier men hennes resultat är medelmåttiga. Hon vill söka till

läkarprogrammet men betygen räcker inte till för det” ( Syv 5, Vägledningscentrum ).

Författarna Oskar Engdahl & Bengt Larsson skriver i boken Sociologiska perspektiv om de sociala institutionerna som ger förutsättningar för vad enskilda individer och

organisationer har möjligheter, begränsningar och kunskapsresurser att göra (Ahrne & Papakostas 2002:47ff), med detta tolkar vi att den sökande redan är begränsad eftersom förutsättningarna för att bli läkare kräver högre betyg och högre kunskapsresurser vilket den sökande inte har åstadkommit för att förverkliga sitt karriärsmål.

Vårt examensarbete belyser hur studie- och yrkesvägledare arbetar med sökande som har orealistiska uppsatta mål samt vilka arbetssätt vägledarna som arbetar på

arbetsförmedlingen, vägledningscentrum samt gymnasieskolor tillämpar för att väcka realitet hos den sökande. Med orealistiska mål menar vi mål där dess krav är högre än den sökande förmodat vilket kan innebära att vägen till det uppsatta målet kan bli längre än förväntat. Studie- och yrkesvägledarnas uppgift är bland annat att motiverar och belysa kring de val som finns samt få den sökande medveten om dess krav som ställs på en för att lyckas.

Detta sker genom olika samtals färdigheter i de enskilda samtalen med den sökande vilket medför att den sökande får bättre självkännedom och kan genomföra mer genomtänkta rationella val. Problematiken enligt studie- och yrkesvägledarna är att de sökande inte har information och är inte medveten om dess krav och behörigheter som ställs för att nå målet. För att skapa realitet i den sökandes tänkande är det viktigt med att synliggöra vilka möjligheter det finns men även hinder som begränsar den sökande från att uppnå målen.

Därför är det viktigt som studie- och yrkesvägledare att få den sökande att se sin situation klarare för att därigenom se lösningar och vägen vidare till målet, med andra

8

ord att vidga den sökandens perspektiv. En orsak till att en person inte väljer den mest rationella handlingen kan vara att hen har otillräckligt med kunskap (Coleman 1990:30, North 1993a:163,Blau 1986:18). Okunskap kan leda till att ineffektiva medel väljs, eller att hen missar att ta hänsyn till handlingens alla konsekvenser. De övertygelser som personen har kan dock i sin tur sägas vara mer eller mindre rationella i förhållande till hur väl de avspeglar den faktiska situationen. Rationalitet åsyftar då inte längre en reflektion över vad som är effektivast eller nyttigast, utan huruvida någon har en realistisk verklighetsuppfattning eller inte (Engdahl & Larsson, 2006).

Syfte och frågeställning

Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka hur vägledare på arbetsförmedling, vägledningscentrum och i kommunala gymnasieskolor resonerar kring

vägledningssökande med orealistiska mål. Vi vill även lyfta fram metoder som studie- och yrkesvägledare tillämpar i samtal med den sökande. Vi har även valt att titta närmare på faktorer som påverkar den sökandens karriärval. För att kunna svara på studiens syfte har vi frågeställningar som vi undersöker närmare.

Frågeställningar

 Hur beskriver studie-och yrkesvägledarna orealistiska mål

 Vilka arbetssätt använder studie- och yrkesvägledarna för att den sökande ska uppnå realitet i sina karriärsmål.

 Vilka faktorer kan påverkar den sökanden för att kunna uppnå sina karriärsmål ur vägledarnas perspektiv.

9

Definition av begrepp

Vi har valt att definiera ett centralt begrepp i vår uppsats som kan misstolkas samt betydelsen av karriär och Vägledningsteorier. Något som anses vara orealistiskt kan för någon innebära någonting som aldrig kommer att bli verklighet eller bara något man tror inte kommer hända. Vi som författare bygger upp studien genom att se på begreppet som något som tar tid och kan bli svårt men absolut inte omöjligt. Nedan försöker vi beskriver det vi fått fram kring ordet orealistiskt, man ska som läsare försöka se det som rationell handling.

Orealistiska Mål

Författaren Jon Elster (1940) menar att man lättare kan förstå betydelsen utav orealistiskt mål ifall man betraktar en handling som rationell. En rationell handling innebär att man väljer det bästa utav de föreläggande alternativen. Samhällsteoretikern Jon Elster (1940) menar att man måste ta hänsyn till fyra faktorer för att förstå den rationella handlingen.

 Den sökandes önskemål  Övertygelse

 Information

 Realisera Önskemålen

I boken Sociologiska perspektiv skriver författarna Engdahl & Larsson (2006) att den sökanden kan fatta ett beslut utan att bearbeta all information, vilket medför till att valet inte blir rationellt. På så sätt maximerar man inte den möjliga nyttan. Vad författarna påstår är att det kostar mer att inhämta information och bearbeta den än att fatta ett snabbt beslut. När den sökanden har otillräckligt med kunskap kan den sökanden ha svårt att se handlingens alla konsekvenser, utan utgår ifrån hur den sökanden avspeglar

10

ens realistiska verklighetsuppfattning (Coleman,1990).

Karriärteorier och vägledningsteorier

Karriärteorierna är till för att lättare kunna förstå samt kunna förklara hur en individ fattar sina beslut kring val av jobb, yrke och karriärbeslut. Besluten har oftast sin grund i sociologi, utvecklingspsykologi och personlighetspsykologi. Karriärteorierna lägger fokus på individens bakgrund, upplevelser, personlighet och värdegrund, på så sätt får man bättre förståelse för individens tidigare val men också kunna underlätta framtida val (Lovén,2000). Vägledningsteorier är till för att främst förklara vad som händer i samtalen mellan vägledare och sökande men även vad den sökanden förutsäger.

Vägledningsteorierna är samtalsmodeller och metoder med fokus i samtal och samtalsupplägg, där b.la hur frågor ställs, meningsbyggnaden i frågorna och

kroppsspråket är av stor betydelse (Lovén, 2000). Författaren Anders Lovén (2000) menar också att en vägledare som enbart behärskar karriärteorier kan få problem att kommunicera med den sökande. Han betonar även att en vägledare som bara använder sig av vägledningsteorier kan få problem med väl övervägda beslut tillsammans med en sökande. En kombination av båda två skapar bättre förståelse inför individen

11

Tidigare forskning

I Kapitlet tidigare forskning kommer vi ta upp relevant forskning som berör vårt undersökningsområde. Vår forskning baseras på en anknytning till vårt syfte och våra frågeställningar där vi lyfter fram studie- och yrkesvägledares perspektiv kring hur de arbetar med orealistiska karriärsmål. Vi har tagit hjälp av bland annat

forskningsrapporter och avhandlingar för att hitta relevant forskning som lyfter fram och problematiserar vårt valda undersökningsområde.

En resa med osäkra mål

Lena Lidström har skrivit en doktorsavhandling där hon har genomfört intervjuer med unga vuxnas övergång från skola till arbete (Lidström, 2009). Avhandlingenssyfte är attskildra de unga vuxnas livslopp i utbildning och arbete utifrån deras livsberättelser. I denna studie belyser hon betydelsen av tidigare erfarenheter och vägval kring studier och arbete. Lidstöm (2009) fokuserar på fyra forskningsfrågor; Hur skildras den egna etableringsprocessen i retrospektiv? Vad utmärker handlingshorisonterna vid

intervjutillfället? Vilka innebörder har möten med karriärvägledning? Vilka skillnader avseende bostadsort, etnicitet och kön finns i dessa frågor och hur kan de förstås?

Lidström (2009) analyserar det unga vuxnas berättelse utifrån karriärvalsteorin Careership av Hodkinson & Sparkes men även brytpunkter/vändpunkter är viktiga begrepp i hennes avhandling. Lidström fokuserar även på Bourdieus begrepp habitus, kapital och fält som är viktiga utgångspunkter i studien.

Resultaten i avhandlingen visar att de unga vuxnas val gällande karriär och arbete är viktiga faktorer i livet, där de identifierar viktiga brytpunkter i sina liv.

I sin avhandling lyfter hon även fram intervjupersonernas berättelse kring tidigare positiva samt negativa erfarenheter av studier och arbeten som har påverkat deras framtida tankar. Lena Lidström beskriver även unga vuxnas förväntningar om att finna ett yrke som är rätt, även misstag kring beslutsfattandet. I avhandlingens genomförda intervjuer framkom det bland annat hinder som uppstår i unga vuxnas övergång från

12

skola till arbete främst tillkommer då dem har sämre självinsikt, dålig ekonomi och otillräcklig kunskap om arbetsmarknaden samt bristande arbetslivserfarenhet. Nyfikenheten, självständighet och envishet nämner Lidström (2009) har varit egenskaper som har hjälpt intervjupersonerna på vägen, men även kompetenser och talanger som man innehar. Vid intervjutillfället med dem unga vuxna framkom det att handlingshorisonter innefattade olika livsområden, tidsperspektiv samt antal alternativ. För flera av intervjupersonerna var det viktigt med att få ett stabilt arbete samt fortsätta etablera sig som vuxen. Lidström (2009) menar också att intervjupersonernas skildring mellan drömmar och karriärrealitet varierade. Intervjupersonernas möten med

karriärvägledning beskrevs som meningslösa men framkom även att betydelsen av vägledning var av stor vikt vid val av gymnasieutbildning och arbetslöshet.

Det Lidström (2009) kom fram till i sin avhandling var att de unga vuxna uttrycker en osäkerhet kring att göra något annorlunda och satsa på drömmar, kontra att satsa på det som möjligen kan uppnås. I en sådan situation så hanterar man det genom att skjuta upp viktiga avgöranden (Lidström, 2009). Andra viktiga faktorersom framkom är förändringar i sociala relationer och viktiga händelser inom karriären.

Sammanfattningsvis analyserar Lidström (2009) att övergången från skola till arbete för intervjupersonerna var en besvärlig och osäker resa utan professionellt stöd.

Resultatdelen i Lidströms studie är väldigt intressant och viktig för vår undersökning eftersom det ger en förståelse av unga vuxnas osäkerhet inför karriärvägar som de har känt i sin övergång från skola till arbete.

Det personliga intressets påverkan på yrkesvalet

Yrkesval och det personliga intressets betydelse är en artikel skriven av författarna Anna Hedenus och Frida Wikstrand där syftet är att belysa och problematiserar den roll som intresse ges i samband med vägledningssamtal. Hedenius & Wikstrand (2015) har genomfört intervjuer med gymnasielever och vägledare där syftet är att belysa och problematisera vilken påverkan begreppet intresse har när det kommer till yrkesvalet vid vägledningssamtal. Hedenus och Wikstrand förklarar vidare att ens livsbana och arbete var något som gick i arv där de refererar bland annat till författaren (Savickas, 2010). De refererar även till (Giddens, 1991) där författarna lyfter fram

13

identitetsskapandet som är betydelsefull för att kunna välja karriär. Tidigare har ens möjligheter till val förknippats med traditionella och socioekonomiska förhållanden men även att det var ens ansvar att ta till vara de möjligheter som fanns och verkliggöra sig själv och sina intressen vidare menar författarna att idag har alla möjligheter att bli vad de vill om de satsar på skolan.

Studie- och yrkesvägledare ska enligt etiska regler hålla sig neutrala och objektiva när det handlar om sökandes vilja (Vägledarföreningen, 2007).

I avhandlingen Yrkesval och det personliga intressets betydelse refererar författarna till Kidd (2006) där författarna menar att val av yrken och studier har uppmärksammats länge som något som ska matchas mot individers intresse. Författarna menar att utifrån studie-och yrkesvägledarna är intresse en viktig utgångspunkt för att individen ska kunna begränsa sina val och utesluta valmöjligheter som inte är av intresse.

Intresse beskrivs oftast som något oproblematiskt och något som identifierar

personens identitet och är inte förknippat till social tillhörighet eller bakgrund. Hedenus & Wikstrand (2015) menar att skolans och vägledarnas arbete styrs av läroplanen, där det framgår att skolans personal ska bidra till att elevens studie-och yrkesvalet inte ska begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. En yrkesvägledares uppgift är då bland annat att underlätta för eleven att göra icke-traditionella yrkesval men

samtidigt också kunna möta arbetsmarknadens behov (Hedenus & Wikstrand, 2015). En tydlig definition av begreppet intresse ges inte utan man uppmärksammar det som hobby eller att det styrs av sociala faktorer. Författarna skriver att vägledarna ser

intresse som något relaterat till motivationen och är en drivkraft för att individen ska klara de hinder som uppstår och anstränga sig för att nå sina mål (Hedenus &

Wikstrand, 2015).

Avslutningsvis diskuterar man om att fokus på individens intresse lägger vikt på värderingar som vägledaren har kring det goda arbetet och arbetets roll i individens liv. Istället kan relevanta frågor till individen vara kring hur man i framtiden vill leva sitt liv (Hedenus & Wikstrand, 2015).

14

Grindvakt

I Att koppla drömmar till verkligheten skriver författaren Lena Sawyer (2006) hur forskning sedan 1970-talet har tydligört vikten av institutionella aktörers roll när det kommer till sortering av individer gentemot kön, ras, klass och arbetsmarknad. Fokus har då också riktats mot studie-och yrkesvägledare som ses som en viktig ”medlare” eller ”förlikare”. Sawyer (2006) skriver att personer som har institutionell makt som ses som betydelsefull för individers tillgång till samhällets resurser identifieras som

grindvakter.

Studie- och yrkesvägledare upplevs kunna genom vägledningssamtal bidra till olika uppdelningar i samhället, och sortering av individer i olika samhälleliga positioner, allt eftersom individernas val av program ses som avgörande för framtiden. Forskningen kring Studie- och yrkesvägledarens roll som grindvakter har i Sverige utgått från förhållandet till kön. Författaren beskriver också att studien bygger på att kunna

framhäva hur individen kan begränsas och möta motstånd när denna väljer karriär eller levnadsbana som inte stämmer med omgivningens samt arbetsmarknadens

förväntningar kring kön-, ras/etnicitet eller klass. Studie- och yrkesvägledarens yrkesroll kan i dessa fall bestå av en dubbelroll, och då bör vägledaren både tänka på att individen ska ha rätt till fria val och samtidigt kunna se till att arbetsmarknadens behov tillgodoses (Sawyer, 2006).

Individens mål kan under vägledningen antingen cooled down vilket innebär att man begränsar individen eller pushed up då man utvidgar individens mål. Studien visar då att vägledare uppmuntrar utifrån sina egna förslag, och val som bidrar till jämlikhet i samhället gällande genus och klass (Sawyer,2006). Att Vägledarna agerar på så sätt bygger på att de utgår ifrån individens intressen men också för att visa att andra möjligheter finns och på så sätt räddar man elever från att misslyckas och bli besvikna (Sawyer,2006)

15

Sammanfattning av tidigare forskning

Sammanfattningsvis kan vi sammanfatta tidigare forskning och dess punkter vi har lyft fram och vad som är viktigt att ta med sig är bland annat att det är viktigt att satsa på sina drömmar med rätt verktyg. Med rätt verktyg drog vi slutsatsen att man är behörig och har dess krav som ställs på en för att kunna ta sig vidare med sina mål. Vi anser också att det är väldigt viktigt att man får professionell hjälp i tidigare stadier för planera sin framtid eller göra upp en plan för att komma närmare sina mål. Det är även av stor betydelse att vägledaren motiverar och inte begränsar den sökande samtidigt som vägledaren ger information om hur arbetsmarknaden ser ut och att de utgår från den sökandens intressen. Utgår man från den sökandens intressen är motivationen hos den sökande större och man är mer benägen att uppnå sin dröm. I slutdiskussionen kommer vi även benämna och koppla de begrepp som vi har använt som stöd för vår

16

Teorier

Pierre Bourdieu

Vi fann inspiration i Pierre Bordieus teori där begrepp som habitus, fält och kapital är betydelsefulla för vårt undersökningsområde. Vägen till väl underbyggda val är bland annat att ha kännedom om arbetsmarknadens spelregler. För att individen ska kunna konkurrera med andra ute på arbetsfältet gäller det även att man innehar ett symboliskt kapital.

Här syftar vi på symboliskt kapital i form av utbildningsbevis vilket skapar större arbetsmöjligheter för individen ute på arbetsmarknaden men även att personen är mer realistisk i sina val. Detta kopplar vi till vårt syfte hur studie- och yrkesvägledare arbetar med orealistiska mål där man kan dra slutsatsen av Bourdieus teori, där individen kan fatta mer realistiska och väl underbyggda val när de har information och kännedom om vilka krav som ställs på en. Vi valde även den här teorin eftersom den förklarar

bakomliggande faktorer till tidigare val som en individ har fattat. Utifrån detta kan man sedan som studie- och yrkesvägledare arbeta med och väcka realitet i de val man vill fatta.

Den franske sociologen Pierre Bourdieu engagerade sig mycket i de sociala

relationer som förekom i samhället. Hans teori bygger på begrepp som kapital, habitus och socialt fält. Kapital innebär människors olika tillgångar som är av betydelse för vilken position som individen har inom det sociala fältet. Habitus ses som ett system som beskriver individens sätt att handla tänka och orientera sig i den sociala världen. Det sociala fältet symboliserar individer och grupper som befinner sig i ett socialt rum. I det sociala rummet så finns det spelplan med regler.

Författarna Engdahl & Larsson ( 2006 ) beskriver det sociala fältet som ett system av relationer mellan positioner besatta av specialiserade agenter och institutioner som strider om något för de gemensamt. Individer som skall delta inom fältet behöver ha resurser som är etablerade och gångbara för att konkurrera på fältet. Med att konkurrera

17

innebär det att det pågår en maktkamp inom varje fält om att erövra nya högre

positioner. Det som påverkar individens möjligheter på fältet är enligt Bourdieu olika sorters kapital som individerna bär med sig (Bourdieu, 1992).

Engdahl & Larson (2006) menar att när en individ besitter ett stort ekonomiskt, socialt eller kulturellt kapital bildas ett stort symboliskt kapital. Vilket innebär att individen inte enbart har yttre objekt som pengar, kontaktnät eller utbildningsbevis utan ses som något personifierat. Ett tydligt exempel som Bourdieu nämner är att om en person föds i ett hem där föräldrarna saknar högre utbildning blir individen mer beroende av utbildningssystemet för att öka sitt utbildningskapital. Enligt Bourdieu (1992) handlar det om individens tänkande, värderingar och handlingar. Individens habitus ses som objektiva sociala strukturer, individens sociala handlingar som utförs kan både avskära och leda till det man anser vara passande eller inte samt det som är naturligt eller onaturligt (Bourdieu, 1992)

Careershipteori

Hodkinson & Sparkes (1997) karriärvalsteori behandlar hur individens habitus påverkar en men även att man får förståelse för individens beslutsfattande Detta är angeläget att ha med i studien då man bättre kan få insikt kring sambandet mellan habitus samt studie och yrkesval. Vi valde Careerhipsteorin eftersom vi ansåg att den var relevant till vårt undersökningsområde men även för att den har utgångspunkt i Pierre Bourdieus teori. Karriärvalsteorin upplyser även varför individen tidigare har fattat ett annat val vilket förklaras med att individen utesluter val som inte finns inom handlingshorisonten.

Vi anser att studie- och yrkesvägledare kan använda sig av Hodkinson & Sparkes teori och få den sökande att fatta mer realistiska val genom att vidga den sökandes perspektiv och se vad som finns utanför handlingshorisonten. Vi valde även den här teorin eftersom den är betydelsefull för studie- och yrkesvägledare i möte med den sökande där man kan väcka realitet i den sökandes karriärval genom att fatta mer

medvetna och underbyggda val. Författarna Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes har utvecklat karriärvalsteorin vidare med utgångspunkt i Pierre Bourdieus teori där

18

Careershipteorin (1997) bygger på tre dimensioner som påverkar individens val vid ett karriärbeslut. Bland dessa tre dimensioner pratar man oftast om pragmatiskt rationellt beslutsfattande, interaktion med andra på fältet och beslut som fattas under en period i livet där individen befinner sig i brytpunkt och rutiner (Hodkinson & Sparkes, 1997). Det Hodkinson & Sparkes menar med pragmatiskt rationella val är att individen delvis är rationell i sina val som oftast baserar sig på information från andra i omgivningen eller från egen erfarenhet. Besluten anses vara kontextrelaterade det vill säga är relaterade till familjebakgrund livshistoria eller kultur. Författarna menar då att

ungdomars val är delvis rationella. De kan då antigen avisa eller påbörja ett yrke som är baserat på deras egna erfarenheter exempelvis från sommarjobb eller praktikplatser, samt inrådan av vänner och släktingar.

Dessa beslut ses som mer praktiska än systematiska, och är alltid kontextrelaterade och kan inte separeras från ungdomarnas bakgrund, kultur eller livshistoria. Besluten är baserade på slumpartade kontakter och erfarenheter och tas när individen anser sig redo att göra det. Vidare menar Hodkinson och Sparkes att dessa pragmatiska val oftast innebär att man accepterar ett val istället för att välja mellan flera. Rationella besluten sker utifrån individens habitus, som syftar till vad individen vet om världen och filtrerar oväsentligt information samt tillåter en del information att vara tillräckligt. Habitus är föränderligt men man stiger aldrig ut ur sin habitus.

Främst förändras habitus när individen hamnar i en brytpunkt. Författarna hävdar att inom brytpunkten så genomgår man en förändring och det beslutet är rationellt och påverkas av den tidiga dimensionen, fältet. En brytpunkt kan vara att man blir uppsagt från arbete, eller bara måste byta arbetsplats eller går från utbildning till arbete. En brytpunkt kan förekomma på tre olika sätt, strukturell som innebär att externa strukturer påverkar tex: arbetarskyddslagar och utbildningssystem. Frivillig och påtvingad

brytpunkt förekommer i fall där man blir tvungen till att genomgå en förändring som kan vara frivillig eller påtvingad som sker på grund av externa händelser. Hodkinson & Sparks (1997) menar att under en period av rutiner kan individen genomgå flera

brytpunkter vilket kan ses som betydelsefull förändring för individens karriärutveckling. Möjlighetsstrukturer på ungdomars arbetsmarknad bestäms inte av individen själv utan påverkas av faktorer som arbetets organisering, anställning, statliga regleringar och social klass. De menar att beslut påverkar den interaktion som sker till exempel vid inträde på arbetsmarknaden, men även att vi är födda i en social miljö som påverkar oss.

19

Karriärbesluten sker då inom individens handlingshorisont vilket innefattar en arena där beslut och handlingar fattas. Handlingshorisonten kan ses som en bild av den värld individen själv har bildat och där sker både begränsningar och möjligheter. Detta sker främst utifrån individen själv. Individer väljer inte utanför sin handlingshorisont för att de inte är bekant med de kända som ex: ett okänt yrke (Hodkinson & Sparkes, 1997).

20

Linda Gottfredsson

Theory of circumscprition, compromise and self-creation

Vi valde Linda Gottfredsons teori circumscprition, compromise and self-creation,

eftersom den lyfter fram betydelsefulla termer som är relevanta för vår undersökning. Bland en av termerna som vi anser är viktiga att belysa är självuppfattning ( self

concept). Inom self concept begränsar sig individen och utesluter bland annat yrken som de anser inte är lämpliga för en och väljer mer accepterande yrken som är mer relevanta för ens personlighet och den självuppfattning man har skapat. Kritik mot Gottfredsons teori är att man anser att individens självbild påverkar yrkesvalet vilket medför att studie- och yrkesvägledare måste arbeta emot den självuppfattning och den självbild som den sökande har och försöka vidga den sökandes perspektiv.

Författaren menar även att individer börjar avgränsa sig och sorterar bort yrken som de inte har tillräckligt mycket kunskap om detta för att det ska matcha ens självbild och vara mer acceptabelt för ens identitet. Detta kan vi koppla till vårt undersökningsområde där studie- och yrkesvägledarens ska arbeta med att väcka realitet I den sökandes

självbild som den redan har identifierat sig med och uteslutit samt begränsat sina yrkesval och yrkesmöjligheter.

Linda Gottfredssons teori bygger på sociologiska och psykologiska utgångspunkter. Strävan efter självförverkligande är centralt i Gottfredsons teori och är kombinerat med egenskaps- och faktorteoretiskt synsätt likt Supers utvecklingsteori (Lovén, 2000).

Teorin tar upp att individens yrkesval styrs genom en process som är resultat av kompromisser, och att dessa styrs av människornas förutsättningar. Individen begränsar sina valmöjligheter på grund av klass, genus och etnicitet (Gottfredson, 2002).

Yrkesvals kompromisser sker inom det så kallade fältet, inom fältet är det individen själv som skapar och sätter gränser. Ett exempel på detta enligt Gottfredson är när man väljer bort en karriär med teoretisk utbildning eftersom man anser att man inte

har ”läshuvud”. Inom teorin är strävan efter självförverkligande väldigt centralt och bygger på individens självuppfattning (Self concept). Självuppfattningen tar upp vilken bild individen har skapat av sig själv som privat och offentlig person. Gottfredson

21

(2002) skriver att individen skapar en mental bild över lämpliga yrken och dessa kompromissas inom den kognitiva kartan (Cognitive map of occupations) där ska individen jämföra sig själv och vilka tänkbara yrken som är accepterande för än själv.

Enligt Gottfredson (2002) sker begränsningsprocessen i fyra olika steg

Steg 1. Det första man gör när man kompromissar är att man väljer ett yrke som

motsvarar ens ide och är brukligt för individens kön. Vilka yrken som är mer dominanta för män/kvinnor.

Steg 2. Nästa steg går ut på att rensa bort yrken beroende på könstillhörigheten. Steg 3. Tredje steget utvecklas allt mer när individen börjar förstå att yrken har olika

status och man bör välja något med bra status för att umgängeskretsen reagerar utifrån vad man jobbar med.

Steg 4. Till sist är det individens eget självförverkligande och personliga behov som

avgör.

Den kognitiva utvecklingen är den process som har störst betydelse och som startas redan i barndomen. Kognitiv utveckling bygger på hur barn lär sig fakta, förståelse och analyserar. Barnen bör då skapa förståelse för sig själva men också om miljön runt om kring. Under uppväxten bildas också olika uppfattningar kring vilka yrkesval man anser vara mer passande för ens självuppfattning. Sedan är det individens självbild som påverkar yrkesvalet.

Man anses då vara inom en utvecklingsprocess eftersom den sociala miljön ständigt är i förändring. Genom sitt yrkesval kan individen skapa en social identitet och

självbilden bekräftas av ens yrkesval. Individer startar då med en avgränsning, först sorterar man bort yrken man anser ha för lite kunskap om och som är oacceptabelt och inte relevant för en självbild (Brown, 2002). Slutligen så kompromissar individen med vad den anser vara realistisk och önskvärt för ens själv. Det önskvärda valen kan sorteras bort ifall dessa inte anses vara realistiska, istället väljer individen något som är ”Good enough” det vill säga ”bra nog”. När hela begränsningsprocessen är klar så fattar man det slutliga valet efter det egna intresset (Gottfredson, 2002).

22

Gunnel Lindh & Hägg & Kuoppa

Vi valde Gunnel Lindh & Hägg & Kuoppa för att de beskriver processen i ett vägledningssamtal men även för att det framkom att informanterna från

Vägledningscentrum använder sig mycket av deras samtalsmodell i mötet med den sökande. Samtalsmodellen underlättar också för oss i vår studie att undersöka vilka modeller som vägledare arbetar med för att väcka realitet i den sökandes karriärsmål.

Gunnel Lindh har studerats samtalsprocesser som sker mellan studie- och yrkesvägledare och elever i årskurs nio. Forskningen som genomfördes syftade till att kunna få bättre förståelse för vad som händer i ett vägledningssamtal. För att den sökande ska ha möjligheter att göra sig hörd gäller att vägledaren har förståelse för vilket behov av hjälp den sökande har. Det som anses vara grundläggande för att utreda den sökandes önskemål och behov är att man tillsammans kommer överens om vad problemet är.

Författarna beskriver vägledningsprocessen utifrån en femstegsmodell, från problemidentifiering till konkret handling. De olika stegen följer och bygger på varandra d.v.s. förutsättningarna för att steg två i modellen ska fungera beror främst på kvaliteten i steg ett. Steg ett och två utgör tillsammans grunden för steg tre osv. Det innebär att det inte går att hoppa över de olika faserna fast möjligheten att avsluta första fasen. För att uppnå syftet med respektive steg så krävs det specifika kunskaper, attityder och färdigheter för att gå vidare till nästa steg (Lindh, 1988). Det är viktigt att inte en alltför stor del av samtalet ägnas åt information så att den sökande istället för att bli hjälp att fatta ett beslut istället blir villrådig dvs. inte kan besluta sig för någon lämplig handling. För att den sökande ska kunna fatta ett beslut måste han eller hon känna till de möjligheter som finns. Detta är grunden för allt arbete kring val och beslut (Hägg & Kuoppa, 2007). Nedan följer en tydligare beskrivning på de olika stegen:

Steg 1: Utreda och klargöra problemsituationen. Ju tydligare och klarare

problemen formuleras desto lättare är det att finna en adekvat lösning.

Steg 2: Vidga perspektiv hos den sökande/eleven. Den sökande kan genom

vägledning att se på sig själv och sina möjligheter på ett annat sätt. I steg två försöker man helt enkelt att utveckla perspektiv hos sökande.

23

Steg 3: Formulera mål och delmål. Det nya perspektivet klargör problemet och

nu gäller det att hitta lösningsalternativ och se konsekvenserna av varje alternativ samt utesluta alternativ som har oönskade konsekvenser men även rangordna de kvarvarande alternativen.

Steg 4: Göra upp en handlingsplan och fullfölja det. Den sökande tillsammans

med vägledaren ska göra upp en handlingsplan för hur man ska uppnå målen. Man ska även vidta åtgärder så att målen fullföljs.

Steg 5: Utvärdera och följa upp. Vägledaren tillsammans med den sökande

blickar tillbaka och granskar vad som har hänt under vägledningen. Har de uppsatta målen uppfyllts.

”Det professionella samtalet kan definieras som ett samtal där den ena parten agerar både som person och som företrädare för ett yrke, ett företag eller en organisation” (Hägg & Kuoppa, 1997). I det professionella samtalet finns det formella krav på att någon av de inblandade parterna ska ha mer kunskaper inom något speciellt område och ha erfarenheter av att vara samtalsledare. Vidare ska samtalsledaren vara professionell d.v.s. kunna vara personlig utan att vara privat. Men också kunna använda samtalstiden så effektivt som möjligt för att det ska vara till nytta för den sökande (Hägg & Kuoppa, 1997).

Motiverande samtal

Motiverande samtal innebär att hjälpa människor till förändring vilket ses som en viktig del i mötet med den sökande. Eftersom vårt undersökningsområde berör sökande med orealistiska mål anser vi att Motiverande samtal är ett viktigt verktyg för att den sökanden ska kunna hantera framtida svårigheter som dyker upp på vägen mot det uppsatta målet samt kunna genomgå en förändring i ens karriärväg.

1980- talet utvecklade psykologen och professor William R Miller metoden motiverande samtal. Metoden går ut på att kunna hjälpa människor att fatta beslut om förändring och lämpar sig främst för individer som är tveksamma, omotiverade och ambivalenta (Miller & Rollnick, 2002). Utgångspunkten i samtalet är att den sökande själv ska finna svar och lösningar. Möjligheter och svårigheter nämns i samtalet där

24

syftet är att hitta ett sätt att hantera dessa. Fokus i motiverande samtal ligger hos den sökande och samtalsledaren ska stå för strukturen, lyssnar, frågar, bekräftar.

Samtalsledaren bör undvika att gå in i argumentation med den sökande.

Det huvudsakliga för samtalsledaren är att kunna få fram vad eleven vet, tänker och vill, vilket medför till lättare förståelse för vilka möjligheter till förändring som finns hos den sökande. Tre viktiga komponenter inom motiverande samtal är Villig, Kunnig, Redo. För att det ska ske en förändring krävs det att den sökande är villig att genomföra förändringen b.la genom att förstå vinsten i att förändringen sker samt inse i vilken utsträckning en förändring värdesätts. Sedan bör den sökande vara kunnig vilket innebär att tron på förändring är möjlig att genomföra. Där av måste målet vara av betydelse men också den egna tron till att resan klaras av. Till sist bör den sökande vara redo att genomföra förändringen (Miller & Rollnick, 2002).

Sammanfattning av teoriavsnittet

Vi valde dessa teorier eftersom vi ansåg att de går att koppla samt lättare dra en slutsats till informanternas svar. Detta ger oss en förståelse för varför sökande gör som de gör och varför de befinner sig i den situationen. Det vi kommer ta med oss från teorierna som blivande studie- och yrkesvägledare är att det är viktigt att behärska dess teorier men att även genomföra det i praktiken eller att åtminstone ha det i åtanke i möte med en sökande.

Vi har även kritik mot Gottfredsons teori där hon menar att man som individ

begränsar sig och utesluter ett vis yrke eller utbildning på grund av att man anser att den sökande inte har det som krävs för att uppnå målet. Som vägledare tycker vi att det är viktigt att vi arbetar utifrån den sökandens intressen och mål men även att det är viktigt att vidga den sökandes perspektiv samt motivera utan att begränsa hen. Eftersom Gottfredson anser att individen utesluter yrken och utbildningar som hen inte har kunskap om är det viktigt att man som vägledare ger rätt information om olika yrken och utbildningar så att den sökande väljer rätt och inte utesluter ett yrke. Vi kommer även beröra en del begrepp som vi har använt i teoridelen.

25

Metodval och metoddiskussion

För att besvara våra frågeställningar och syfte har vi valt att genomföra undersökningen med kvalitativa djupintervjuer. En kvalitativ metod är också att föredra till detta

examensarbete då det under en djupintervju finns möjligheten till variation av frågor och följdfrågor som spontant kommer upp vid samtalet (Larsen, 2009). När man arbetar med kvalitativa metoder har man möjlighet att fånga upp känslor och åsikter kring det berörda ämnet (Denscombe, 2009).

Om vi istället hade genomfört en kvantitativ studie som går ut på att samla data med hjälp av en statistisk undersökning och där metoden bygger på siffror missar vi en djupförståelse av fenomenet, och detta hade enbart kunnat sammanställa statistik av vår studie vilket inte hade lett till resultat (Patel & Davidson 2003). Eftersom vi är

intresserade av en helhetsbeskrivning och förståelse av vårt undersökningsområde anser vi att en kvalitativ metod är mer lämplig. Därmed har vi valt kvalitativ metod som underlag. Vårt syfte med studien bygger på att vi ska få en bättre inblick i hur studie- och yrkesvägledare arbetar med sökande när det kommer till att uppnå realitet i deras karriärsmål, eftersom vårt berörda område är brett har vi enbart valt att rikta in oss på Studie- och yrkesvägledarnas perspektiv kring problemområdet.

Vi har även valt att utgå ifrån en semistrukturerad intervjuguide (Bilaga 1), vilket innebär att informanterna får ett antal frågor som ställs i viss ordning och man får möjligheten till att formulera sig fritt och vi kan ställa följdfrågor till våra informanter (Larsen, 2009). En intervju kan inledas på olika sätt men för att lyckas få informanterna att känna sig trygga i samtalet är det viktigt att starta med neutrala frågor (Patel & Davidsson, 2003). Den valda metoden kan även medföra nackdelar och det är att det kan ta tid att samla in det data som ska behandlas (Larsen, 2009).

En annan nackdel är att under intervjuns gång kan man missa viktig information från informanterna, för att undvika detta bör man använda sig av en ljudinspelning (Jacobsen 2002). Vi använde oss utav våra mobiltelefoner under intervjuns gång, och vi har då fått respondenternas samtycke. Inspelningen av intervjuerna medförde att vi lättare kunde ta del av viktig information och riskerade inte att missa viktig information utan istället aktivt kunna lyssna på informanterna. Under intervjuernas gång så varierade vi

26

skribenter och talare endast för att vi skulle prova på dem olika delarna, detta medförde inga förändringar i studien. Ljudinspelningarna från intervjuerna har sedan lyssnats av och transkriberats för hand. Efter all transkribering har vi valt att sammanställa och delat in information i olika teman, dessa teman formade vi utifrån våra informanters svar. För att underlätta för läsaren att hänga med i hur våra frågeställningar har besvarats och analyserats utifrån vårt empiriska material har vi valt att presentera vårt resultat utifrån teman. Dessa teman kommer att underlätta för oss men även för läsarna att hänga med och följa en röd tråd. Teman följdes utifrån informanternas svar som vi därefter lättare kan följa upp när vi kopplar det till dess begrepp som vi lyfter upp i slutdiskussionen.

Avgränsning

Vårt syfte med studien är att undersöka hur studie-och yrkesvägledare arbetar med den sökande för att lyckas uppnå realitet i sina karriärsmål men även vilka arbetssätt de tillämpar i samtal med den sökande. Här har vi valt att begränsa arbetet och enbart studera studie- oh yrkesvägledarens perspektiv kring vårt valda ämne. Avgränsningen sker för att underlätta för läsarna och oss själva, men även för att vi hade ont om tid för att kunna behandla den sökandes perspektiv. För att studien ska kunna berika och inspirerar har vi valt att utgå ifrån informanter som i sitt dagliga arbete bemöter individer som behöver samtalsstöd. På så sätt underlättar det också för oss att få breda och utvecklande svar kring vilket arbetssätt studie-och yrkesvägledarnas tillämpar.

Urval och genomförande

En kvalitativ metod där vi har intervjuat sex yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare har genomförts. Eftersom vi ville undersöka studie- och

yrkesvägledares perspektiv kring hur de väcker realitet i den sökandes karriärsmål samt vilka arbetsmetoder de tillämpar har urvalet varit att intervjua två vägledare på

Vägledningscentrum, två vägledare på Arbetsförmedling samt två vägledare från olika gymnasieskolor i Malmö. Vägledningscentrum är ett informationscenter där man är

27

välkommen för ett eller flera individuella samtal med studie- och yrkesvägledare inför studie- och/eller yrkesval eller under pågående studier (Vägledningscentrum.se).

Arbetsförmedlingen är en svensk statlig förvaltningsmyndighet som arbetar bland annat med arbetssökande som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden men även för att sammanföra en arbetsgivas behov gentemot arbetssökandens arbetsutbud

(Arbetsformedlingen.se). Vi har valt informanter från olika områden där sökanden kan vara i behov av vägledningssamtal. Variationen kring informanterna bygger på att det ger oss större förståelse samt insikt i hur studie- och yrkesvägledare arbetar med orealistiska mål och vilka arbetsmetoder de använder sig utav i ett vägledningssamtal med den sökande. Vi började med att sätta igång processen genom att mejla runt till alla studie-och yrkesvägledare som arbetade på Vägledningscentrum, där vi beskrev kort syftet med vår studie och informationskravet som går ut på att informanten vet vad undersökningen bidrar med samt ens rättigheter som informant. Vårt första svar kom från vägledningscentrum och vi valde därmed att personligen gå dit för att presentera oss och boka in en tid för intervju.

Att vi valde att personligen boka in ett möte är också för att vi lättare ska kunna få ytterligare en kontakt för intervju vilket vi fick och denna metod kallas för snöbollsmetoden(Larsen, 2009). Det visade sig vara betydligt lättare att få tag i informanter som jobbar på gymnasieskolorna, förmodligen beror det på att studievägledarna har ett friare upplägg där. Vägledaren på första gymnasieskolan hänvisade oss till en annan gymnasieskola där vi fick chansen att intervjua en annan vägledare. Slutligen kontaktade vi Arbetsförmedlingen via telefon för att därefter boka in två samtal med två informanter.

Validitet och reabilitet

Enligt Ejvegård (2003) så ska reliabel och validitet uppnås för att ett forskningsresultat ska ha något värde. Reliabilitet kan även benämnas tillförlitlighet, med detta menas tillförlitligheten och användbarheten av mätinstrumentet och måttenheten (Ejvegård, 2003). Bell (2000) menar att den mätning som görs skall frambringa samma resultat vid olika tillfällen, där det råder lika förhållanden som vid första mätningen.

Under studiens gång har vi beskrivit i detalj om hur datainsamlingen gått till, samt hur vi tänkt kring vårt urval och en beskrivning av analysprocessen vilket ökar validiteten

28

inom arbetet. När det kommer till reabilitet så har vi under intervjuerna använt oss av inspelningar som sedan har transkriberats ordagrant och används för analys av resultatinsamlingen. Det visade sig vara rimligt att anta att de intervjuer som genomförts har bidragit med trovärdig fakta för att det bygger på erfarenheter ur en studie- och yrkesvägledares perspektiv i möte med den sökande.

Vi kan därför betrakta de svar som intervjupersonerna givit oss som tillförlitliga. Svaren som erhölls under intervjuns gång bör enligt vår mening ses som sanna då samtliga informanter gav liknande svar på de frågor som framförallt bidragit till undersökningens resultat men även helhets förklaring till vår studie. Vi anser även att om vi skulle ha gjort om denna undersökning skulle svaren ha varit liktydiga. Vårt arbetssätt med analysen av de inspelade svaren anser vi har minskat risken för feltolkningar (Patel & Davidson, 2003).

Etiska förhållningstaganden

För att ha ett gott forskningsetiskt förhållningssätt har vi utgått från Vetenskapsrådets (2002) fyra forskningsetiska principer. Nedan förklarar vi kort vad de innebär och vad vi gjort för att uppfylla dem. Jan Trost (2005) beskriver vilka aspekter som är viktiga att tänka på ur ett etiskt forskningsperspektiv då man genomför kvalitativa intervjuer, vilket vi även har haft i åtanke innan intervjuns gång men även under intervjun. Det har varit viktigt att informera kring tystnadsplikt eftersom de har rätt att bestämma över sin medverkan, och att de har tillstånd att både stoppa intervjun och hoppa över frågor vi ställer.

 I enlighet med informationskravet har vi informerat informanterna om studiens syfte och om deras egen medverkan i studien. Vidare att deras deltagande är frivilligt och kan avbrytas vid vilken tid som helst.

 Vi har fått samtycke till medverkan från samtliga informanter i enlighet med samtyckeskravet.

 I enlighet med konfidentialitetskravet har vi bevarat personuppgifter om informanterna med största möjliga varsamhet så att inga obehöriga har haft möjlighet att ta del av dem. Vidare har vi använt oss av fiktiva namn på

29

informanterna för att hindra härledning tillbaka till informanterna.  Insamlade uppgifter om informanterna har enbart används till forskning i

30

Resultat och analys

I följande kapitel redovisar vi resultatet vi har fått utifrån våra intervjuer med

informanterna. Redovisningen av vårt resultat har baserats på olika teman som vi utifrån våra frågeställningar samt intervjuguide har skapat. Empiriskt material som presenterats nedan har vi analyserat utifrån studiens teorianknytning samt tidigare forskning. För att lättare kunna redogöra för de sex studie-och yrkesvägledarnas svar har vi valt att benämna informanterna som Syv 1 och Syv 2 tillsammans med vilken arbetsplats dem arbetar inom, detta för att inte personligen identifiera våra informanter. På så sätt bidrar vi till att alla våra informanters svar tas upp och kan styrkas via citat.

Samtalet

Enligt Hägg och Kouppa (2007) är inledning i samtalet viktigt. Dels för att det skapar en god stämning men även att det skapas ett förtroende för den sökande. Författarna Hägg och Kouppa menar att det är relevant att skapa en trevlig atmosfär för att den sökande ska våga öppna upp sig inför vägledaren. Under våra intervjuer har

informanterna beskrivit vad som är viktigt för dem i ett vägledningssamtal. Alla våra sex informanter framställde inledningen som den viktigaste biten i ett

vägledningssamtal. Studie- och yrkesvägledaren på vägledningscentrum svarade så här kring mötet med den sökande

”När den sökande kommer hit så är det alltid viktigt att bemötandet blir bra. Det är viktigt att ge den sökande en chans att berätta vad den vill få hjälp med och här kommer vi in som vägledare där aktivt lyssnande är en viktig del i

vägledningssamtalet, det är även då man kan fastställa syftet”... (Syv 1, Vägledningscentrum)

31

Samtliga informanter betonade vikten av ett inledningssamtal där det är viktigt att man skapar förtroende och har ett aktivt lyssnande. Aktivt lyssnade ansåg informanterna vara viktigt främst för att man ger den sökande en chans att berätta mer om vad de önskar att få ut av samtalet men även att man som vägledare visar att man är närvarande och aktivt lyssnar.

Under samtalet gång ansåg informanterna att informationen som ges under samtalet gång var extremt viktigt. Informationen ska även vara korrekt och förmedlingen av informationen ska ske så att den sökande förstår. Studie- och yrkesvägledarna som vi intervjuade berättade även vid intervjuns gång att det var betydelsefullt att man inte ägnar en stor del av samtalet åt information så att den sökande istället för att bli hjälpt att fatta ett beslut blir villrådig det vill säga inte kan besluta sig för någon lämplig handling, vilket även Hägg och Kouppa (2007) betonar. En av vägledaren som vi intervjuade beskriver det på följande sätt:

” Som vägledare är det viktigt att kunna informera det som är relevant för att man ska kunna göra ett bra val, där man befinner sig i en situation där man behöver välja underlättar inte alltid mycket information utan det förvärrar istället”. (Syv 2, Vägledningscentrum)

Författarna Hägg och Kouppa (2007) menar också att om den sökande ska kunna fatta ett beslut måste han eller hon känna till de möjligheter som finns. Informanterna menar att information som ges av vägledaren ska vara adekvat det vill säga vara relevant för den problematik samtalet handlar om.

När det kommer till vilken metod man som vägledare använder sig utav varierade svaren beroende på vilken arbetsplats man befann sig inom. Det som framkom under intervjuerna med vägledarna var att man använde sig utav motiverande samtal.

Motiverande samtal användes som metod i samtal med den sökande. Så här berättar en av informanterna som jobbar på en gymnasieskola om vilken metod hon tillämpar i samtal med den sökande:

” För mig är det viktigt att jag får en bra bild utav den sökandes behov innan jag bestämmer mig för hur jag vill jobba vidare med samtal, kan inte direkt påstå att jag använder mig utav en speciell metod när jag samtalar”. ( Syv 3,Gymnasieskola)

Enligt (Syv, 3) var det viktigt att man fick en bra bild av situationen innan man intog en viss arbetsmetod. Inom motiverande samtal är det först och främst den sökande själv

32

som ska tala. Vägledaren står för strukturen, lyssnar, frågar och bekräftar och undviker att gå in i argumentation. I början utforskar man vad den sökande vet, tänker och vill (Miller & Rollnick, 2002). När en förändring bör genomföras är den sökande själv ansvarig för att detta inträffar. Vägledarna ansåg även att motivationen var mycket viktigt för att uppnå målen hos den sökande. Motivationen kan komma från individen själv men i de flesta fallen behöver de flesta komma i kontakt med någon för att få upp motivationen.

Våra informanter som arbetade i skolan ansåg att det kan finnas flera vägar att nå det uppsatta målet kring förändring. Ifall den sökande får ett urval av olika

handlingsalternativ skapas en möjlighet att utforska den väg som den sökande upplever vara den enklaste. Författarna Miller & Rollnick anser att det är viktigt att öka tron på den egna förmågan hos den sökande för att kunna genomgå en förändring. Ifall en sökande tror sig kunna genomföra en förändring oavsett omständigheter ökar motivationen hos den sökande att nå de uppsatta målen. Vägledaren måste ge den sökande en förhoppning om att den sökande har möjlighet att klara av förändringen. (Miller & Rollnick, 2007). Följande informant formulerade sig så här:

” Som vägledare på skolan kan jag enbart informera om dem möjligheter som finns att jobba efter men även att motivera eleven att fortsätta kämpa för sitt mål. Därefter är det upp till den sökande själv att utföra och se till att det sker en förändring”. (Syv 4, Gymnasieskola).

Mål som är svåra att uppnå var det viktigt att den sökande får kännedom om att vägen dit kan bli och är längre än vad de förväntar. Författarna Miller & Rollnick anser att det är viktigt att öka tron på den egna förmågan hos den sökande för att kunna genomgå en förändring. Ifall en sökande tror sig kunna genomföra en förändring oavsett

omständigheter ökar motivationen hos den sökande att nå de uppsatta målen.

Vägledaren måste ge den sökande en förhoppning om att den sökande har möjlighet att klara av förändringen (Miller & Rollnick, 2007).

Orealistiskt mål

Vi var även intresserade av att veta hur våra informanter arbetar med orealistiska mål. Orealistiska mål enligt oss är mål som är svåra att uppnå och vägen dit är väldigt långt

33

och svårt. Eftersom vi ville undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar med orealistiska mål är vi därav enbart intresserade av deras perspektiv kring vad de ansåg som orealistiskt mål och hur de går tillväga med sökande som innehar ett orealistiskt synsätt kring mål och studier. En av våra frågor vid intervjun behandlade begreppet orealistiskt karriärsmål där syftet med frågeställningen var att förstå hur en studie- och yrkesvägledare i samtal med en sökande arbetar med orealistiska uppsatta mål hos den sökande. Följande vägledare beskriver det så här:

”beror på hur man ser på ordet orealistiska mål, om det är någonting man kan uppnå genom att läsa några extra kurser så ser inte jag det som något orealistiskt”. (Syv 1, Vägledningscentrum).

En annan vägledare på en av gymnasieskola som vi intervjuade svarade så här angående hur de arbetar med sökande som innehar ett orealistiskt mål ur ett vägledarperspektiv:

” Vem är vi att bestämma vad som är orealistiskt för någon annan, känner mer att det är viktigt att lyssna in vad dem egentligen vill uppnå” ( Syv 4, Gymnasieskola)

Resterande vägledare på arbetsförmedling och vägledningscentrum ansåg att det var viktigt att ge information om vilka krav som ställs för att nå målen men även att dela upp målen i delmål. För varje steg de tar avslutar de ett delmål och kommer närmare sitt mål. Flera informanter ansåg också att det inte är deras uppgift att bestämma åt den sökande eller krossa den sökandes drömmar men att vidga den sökandes perspektiv medför att nya dörrar öppnas. Vägledarna betonade även att när man arbetar med sökande som har ett orealistiskt mål att inte sätta stopp eller hindra den sökande från att fortsätta uppnå sitt mål det vill säga att man inte sätter stopp för den sökandes dröm oavsett hur orealistiskt ett mål kan innebära. Vi ansåg även här att vägledaren inte tillämpade en specifik samtalsmetod för att väcka realitet i den sökandes uppsatta mål men att genom samtal och uppföljning samt sätta upp delmål var viktigt för att komma närmare sitt mål. Våra informanter har också fått besvara frågan kring vad de anser vara ett orealistiskt mål. Majoriteten menade att ett orealistiskt mål är ifall den sökanden innehar ett psykiskt eller fysiskt hinder som gör att man inte kan uppfylla de krav som ställs för att nå sitt mål.

” är ens stora dröm att köra bil exempelvis så kanske man inte kan detta på grund av ett fysiskt hinder, det varierar från person till person”. ( Syv 5,

34

En annan viktig del som togs upp är att ekonomin och den sociala förhållande som påverkade ens karriärsmål. Informanterna menade här att den sökande oftast är rädd att offra sin livsstil och den trygga miljön man har byggt upp. Informanterna på

vägledningscentrum menade att en sökande som redan har ett jobb och har fast inkomst varje månad är rädd att ta steget att uppfylla sin dröm att studera vidare.

För en del sökande att börja studera innebär att man är villig att ta studiemedel och lån vilket kan medföra att den tryggheten man redan har byggt upp kan vara en orsak till varför den sökande inte har kunnat uppnå den karriär den sökande har drömt om eller det yrket man ville utbilda sig till. Följande informant från vägledningscentrum svarade så här:

” det kan finnas ensamstående förälder som kanske inte kan studera vidare för att ekonomin inte räcker till…. (Syv 2, Vägledningscentrum)

Informanternas svar kan vi koppla till det Bourdieu betonar kring ekonomiskt kapital och dess nödvändighet. Med ekonomisk kapital menas helt enkelt tillgång till pengar det vill säga en individs lön, aktier och allt annat som kan ge ekonomisk avkastning. Har man inte det tryggt ekonomiskt kan det vara svårt att fatta ett beslut för den sökande att exempelvis säga upp sig från ett arbete för att börja studera. Vilket vi kunde se tydliga kopplingar till våra informanters svar.

I dessa valsituationer nämner Hodkinson & Sparkes, (1997) att individer gör val utifrån pragmatiskt rationellt tänkande, vilket innefattar att man gör val som är påverkade av ens känslor. Vilket kan medföra att man får en snävare bild av vad

verkligheten handlar om och man tror allt kan ske snabbt. Hur man agerar och handlar i olika situationer beror på hur man präglas av det sociala arvet enligt sociologen Pierre Bourdieu (1995). Bourdieu menar att det handlar om hur människor ur olika

samhällsklasser skapar ett visst habitus.

Enligt Bourdieu är habitus benämning på ett samlat socialt arv som varje människa innehar och som framkommer i ett speciellt mönster hos individen som en

handlingsdisposition. Via dessa dispositioner skapas ett system där habitus anger villkoren för individens syn på omvärlden. Det som framkom vid intervjun med vägledarna ansåg en del studie- och yrkesvägledare att synen på hur man uppfattar de realistiska målen kan bero på hur den sökande ser på omvärlden.

35

” Alla vi möter har inte korrekt omvärldsanalys […] något dem själva anser är enkelt kan i själva verket innebär mycket mer än den sökande har en aning om”. (Syv 5,Arbetsförmedling)

Resterande informanter framhävde att mycket beror på det dem har med sig i bagaget innan den sökande samtalar med en vägledare. Informanterna ansåg även att man måste arbeta mycket med att få fram bakomliggande faktorer till varför den sökande tänker som den gör.

Detta kan vi koppla till Bourdieus teori kring habitus där uppväxt,

familjeförhållande, klasstillhörighet är påverkansfaktorer som skapar ett socialt rum. Det sociala rummet innehåller ett samlat värderingsverktyg som används till bland annat när man ska fatta olika val. Pierre Bourdieu uttrycker inte att habitus är oföränderligt men menar att det tar tid och är svårt att förändra då det oftast påverkas av omgivningen och därmed oftast blir ett permanent tillstånd.

En av våra informanter berättar en händelse där hon samtalade med en sökande som hade fått jobb direkt efter gymnasiet och arbetade där i tio år. Följande informant delade med sig av händelsen och det lyder så här:

Den sökande hade hunnit skaffa familj och barn vilket gjorde att den sökande hade ett ansvar gentemot sin familj. Den sökande försörjde även familjen och hade huvudansvaret när det kom till den ekonomiska biten, vilket medförde att den sökande fick skjuta fram sina framtidsplaner eller mål som han ville uppnå. (Syv 6, Arbetsförmedling)

Vidare berättade informanten även att den sökande i början var lite orealistiskt i sitt tänkande men att den sökande ändå hade ett uppsatt mål att uppnå. Vägledaren menade att efter samtalet med den sökande började den sökande själv leta information kring hur hen ska gå tillväga. Vägledaren berättade även att vid uppföljningssamtalet hade den sökande redan planerat för hur framtiden kommer att se ut och det innebar att den sökande bör spara pengar innan hen planerar sina studier. Vi ser en tydlig koppling till Hodkinson och Sparkes (1997) som skriver att habitus, kön, klass och etnicitet

begränsar eller möjliggör handlingshorisonten. På så vis filtrerar man bort olika delar som man tycker är ointressanta, olämpliga eller omöjliga. Det vi också kunde relatera till är Grindvakt av Lena Sawyer där anser att vägledare agerar grindvakter när det kommer till sökandes mål, att man som vägledare utgår ifrån ens egna intressen men också att det ska gynna samhällets arbetsmarknadsbehov.

36

” Ibland man det vara bra att öppna upp andra möjligheter för den sökanden för att man inte ska känna sig misslyckad när man inte når sitt mål”. (Syv 6,

Arbetsförmedlingen)

Detta kan vi koppla till Sawyer (2006) då man menar att den sökanden i slutändan inte ska bli besviken och känna sig misslyckad ifall inte ens mål uppfylls på grund av att ens mål är för höga eller orealistiska.

Begränsningar och Kompromisser

Linda Gottfredson (2002) har i sin teori ett fokus på människors självuppfattning i den kognitiva kartan över yrken, och riktar särskild uppmärksamhet på den styrka en individ har men som inte alltid kommer till uttryck för att skapa en egen identitet som stämmer överens med självkänslan.

” Det är alltid lättare att sträva efter sitt mål ifall den sökanden har bra

självkännedom men också erfarenhet som bygger upp ens självkänsla”. (Syv 4, Gymnasieskolan)

Vidare menade en del informanter att unga sökande oftast inte har tillräckligt med självkännedom och självinsikt kring de val man vill uppfylla. Detta menar vägledarna att oftast beror det på att den sökandens självuppfattning om verkligheten och det realistiska målet inte alltid stämmer överens med verklighetsbilden. Detta resulterar enligt informanterna att den sökande lämnar sina karriärsmål eller kompromissar. En av informanterna berättade det så här:

” Den sökande arbetar oftast med det de tycker bäst om, tills man hittar en annan lösning” (Syv 1,Vägledningscentrum).

Gottfredson menar att barn med olika kön och social bakgrund ofta strävar mot karriärer som är typiska för deras självbild. Unga människor påverkas också tydligt av yttre faktorer som kan leda till begränsningar och kompromisser i det personliga valet. Våra informanter som arbetar i skolan ser tydliga exempel på att sökande med dålig

självkännedom och självinsikt oftast väljer fel eller inte. Informanten från gymnasieskola sa så här:

37

” … man begränsar sig redan i tidig ålder för att man inte känner sig själv riktigt bra och har då svårt att placera in sig rätt”. (Syv 3, gymnasieskola)

När vi frågade ifall man ansåg att det var viktigt att fånga upp den sökandes mål inom karriären svarade vägledarna som inte arbetade inom skolverksamheten att tiden för samtal inte räckte till för detta och behöver uppföljningssamtal. Vidare berättar hon följande:

” Absolut, det tycker jag, men det hinner jag inte med och sen träffar man inte alla kontinuerligt heller” (Syv 6, Arbetsförmedling)

Till samtliga informanter ställdes även frågan vad dem själva anser vara orsaken till att orealistiska val görs och vilka faktorer som påverkar detta.

Det vi kan konstatera utifrån svaren vi fick är att samtliga vägledare ansåg att det oftast finns bakomliggande faktorer som har påverkat ens val men även påverkan som hindrar och begränsar ens valmöjlighet. Varför orealistiska val görs ansåg flera beror på att de inte har rätt kunskap och information om behörighetskrav som ställs. De ansåg även att den sökande har fått en viss uppfattning av yrket eller utbildningen som gör att man strävar åt den riktningen. Får man professionell vägledning och undersöker det orealistiska målet kanske man förstår då vad som ska göras innan man börjar fatta ett beslut. När vi ställde frågan till en av informanterna på Vägledningscentrum varför sökande har ett orealistiskt mål svarade hon så här:

”... svårt att säga, kan ju helt enkelt bero på att man inte varit så aktiv med att kolla upp viss nödvändig information, som då leder till att valet inte är så självklart längre när dem exempelvis träffar en vägledare”.( Syv 2, Vägledningscentrum)

Tre andra informanter ansåg att eleven väldigt ofta inte väljer sina egna val, dessa valalternativ kan ju skapas utifrån påverkan från sin omgivning, kontakter och framförallt familjemedlemmar. Detta kom vi att koppla till Gottfredssons teori kring kompromisser och begränsningar, vilket författaren beskriver att kompromisser sker stegvis, där individen skjuter upp ett valalternativ som inte är tillräckligt bra.

Det andra steget handlar om att individen anpassar sig till kompromissen. Begränsning och kompromiss är två processer som begränsar våra livsval och som gör att vi väljer vissa vägar framför andra. Processen utgör hur vi skapar och definierar oss själva. Men

38

samtidigt påverkas individer ofta olika trots liknande yttre faktorer i omgivningen (Gottfredsson, 2002).

Andra studie- och yrkesvägledare berättade vidare att den sökanden måste ha bra självkännedom, veta vad man vill göra i framtiden, vad man tycker är roligt/mindre roligt men även veta hur vägen dit ser ut. Enligt informanterna kunde man se tydliga exempel på när den sökanden valde att fullfölja sitt mål efter informationen som gavs under samtalet och när den sökanden blev förkrossad och inte hade andra

valmöjligheter. Följande informant berättade så här:

Inte lätt när någon kommer in och har förhoppningar på att om ett år ha uppnått en dröm som i själva verket tar fem år att uppnå. Det är tufft men vi är inte här för att krossa drömmar vilket det ibland känns som utan alltid stötta och hjälpa dem framåt. (Syv 1,Vägledningscentrum)

Utifrån våra studie- och yrkesvägledarnas svar kunde vi se att arbetssättet vid situationer med sökanden som har orealistiska karriärsmål styrs av skolans målformulering (Lpo-94) som arbetar för att sträva efter att eleven ska bli mer medveten om sig själv och sina möjligheter eftersom detta bidrar till bättre självkännedom, vilket är viktigt för att göra väl underbyggda val.

39

Diskussion

Vi har kunnat redovisa ett resultat baserat på empiriskt material och teorier. Vi har tagit hjälp av en semistrukturerad intervjuguide för att kunna besvara våra frågeställningar. Studien har också tagit upp vilka faktorer som påverkar den sökande vid strävan efter karriärsmål men även vilka arbetssätt informanterna tillämpar i sitt arbete för att väcka och uppnå realitet i den sökandes karriärsmål. I slutsatsdelen kommer vi nämna det som vi ansåg mest relevant inom studien.

Information

Informanterna betonade vikten av att information man fick vid vägledning ansågs vara betydelsefull för den sökande. Information sågs som det bästa sättet för att öppna upp ögonen men även för att vidga den sökandes perspektiv kring möjligheter och andra alternativ som finns tillgängliga. Man ville då kunna ge så mycket information som möjligt för att den sökande skulle förstå vad de egentligen gav sig in i. De flesta sökande har en väldigt snäv syn på verkligheten vilket relaterar till att de inte förstår innebörden av sina egna karriärsmål. Enligt flera av våra informanter visades tydliga tecken på svårigheter för de sökande när det kommer till övergången från skola till arbete eller tvärtom. Där bör man komma med mycket information så den sökande känner sig lite förvirrad men även nyfiken när den går därifrån

Vi ansåg att informationshanteringen hos vissa elever kan vara svårare än hos andra och kan innebära komplikationer. Det förekom också under intervjuerna att dem sökande har för lite information kring olika yrken och dess innebörd. Där av tror vi också att möjligheterna till bra genomförda val kan bli svåra. Allt detta påverkar ens framtid då man oftast gör rationella val som gör att man väljer det bästa alternativet enligt sig själv. För att lyckas ansåg informanterna att den sökande bör vara insatt i sin framtid, samtidigt kunna lägga mer energi på att hitta information själv istället för att överlåta det till vägledaren.