Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar 391 82 Kalmar
Kurs: Omvårdnad – uppsats 15 hp
Vuxna personers upplevelse av att leva med
diabetes typ 2
En litteraturstudie
Belgin Tchobanova och Elisabet Placha
Handledare: Marie- Louise Strand
Ej avsett för publikation Justerat och godkänt Datum
Humanvetenskapliga Institutionen Högskolan i Kalmar 391 82 Kalmar
Kurs: Omvårdnad – uppsats 15hp
Vuxna personers upplevelse av att leva med diabetes typ 2.
Belgin Tchobanova och Elisabet Placha
SAMMANFATTNING
Diabetes typ 2 är en kronisk och allvarlig sjukdom och är en av de vanligaste ämnesomsättnings-sjukdomarna. Den kan leda till en rad olika komplikationer som neuropati, mikro-makrovaskulära förändringar i stora och små blodkärlen. Att leva med en kronisk sjukdom kan innebära stora ut-maningar för den drabbade personen och dennes livsföring. Syfte var att beskriva vuxna personers upplevelse av att leva med en kronisk sjukdom som diabetes typ 2.
Systematisk litteraturstudie användes som metod och vetenskapliga artiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed, PsycINFO samt genom manuell sökning och elva vetenskapliga artiklar inklu-derades i studien. Dessa granskades och kvalitetsbedömdes.
Resultatet visade att personer upplever sjukdomen på olika sätt beroende på kön och kulturell bak-grund. Fem teman framkom vid analys av resultatet: Positiva och negativa upplevelser av sjukdo-men, hälsoupplevevelsen av sjukdosjukdo-men, coopingstrategier samt diabetikers vårderfarenhet. Kun-skap om patientens kulturella och religiösa bakgrund är även av betydelse för att kunna ge en god omvårdnad vid diabetes typ 2. Genom en ökad kunskap om vuxna personers upplevelse av att leva med diabetes typ 2 kan sjuksköterskan tillämpa god omvårdnad och kunna hjälpa till att lindra li-dandet hos dem och deras familj. Slutsatsen var att det är betydelsefullt att anpassa omvårdnaden efter individens behov.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION 1
BAKGRUND 1
Diabetes mellitus 1
Sena komplikationer vid diabetes 3
Omvårdnad 3
Upplevelse av välbefinnande trots kronisk sjukdom 4
Behov av information och stöd vid sjukdom 4
PROBLEMATISERING 5
SYFTE 6
METOD 6
Inklusions- och exklusionskriterier 6
Sökningsförfarande 6 Kvalitetsgranskning 7
Dataanalys 7
Etiska aspekter 8
RESULTAT 8
Negativa upplevelser av sjukdomen 9
Positiva upplevelser av sjukdomen. 10
Hälsoupplevelsen vid sjukdom i olika kulturer 11
Coopingstrategier 11
Diabetikers vårderfarenheter 11
DISKUSSION 12
Metoddiskussion 12 Resultatdiskussion. 14
SLUTSATS 19 REFERENSER 20
Bilagor:
Bilaga 1 - Sökhistorik
Bilaga 2 - Modifierad checklista för kvalitativa artiklar Bilaga 3 - Artikelmatris
INTRODUKTION
Diabetes typ 2 är en kronisk och allvarlig sjukdom. När en människa drabbas av en sjukdom som medför långvariga förändringar av vederbörandes självbild och levnadssätt är det vanligt att hän-delsen ger upphov till kris (Fagermoen, 2002). Enligt Socialstyrelsen nationella riklinjer för vård och behandling av diabetes (1999) är individer som drabbats av denna sjukdom ofta också drabba-de av krisreaktioner som varierar i uttryck och intensitet beroendrabba-de på personens personlighet, livs-situation och tidigare erfarenheter. Krisreaktioner innefattar enligt Eriksson (1994) ofta själsligt och andligt lidande till följd av individens upplevelse av negativ förändring, skam eller skuld. För vårdgivarna är det viktigt att förstå och hålla i minnet de psykiska påfrestningar och lidanden som sjukdomens krisreaktioner kan komma att innebära för den enskilda individen.
Det är vår förhoppning att denna systematiska litteraturstudie skall tillföra oss väsentliga kunskaper till nytta för vårt framtida yrke som sjuksköterskor. För vårdgivarna är det viktigt att vara medvet-na om och förstå det lidande som sjukdomen kan innebära för varje enskild individ.
BAKGRUND
Kroniska sjukdomar är irreversibla, dvs. de är obotliga och följer med resten av livet.
Cirka 300 000 personer i Sverige är diabetiker och flertalet av dessa (85- 90 %) har diabetes typ 2. Runt 150 miljoner människor världenöver har diabetes typ 2 som är den vanligaste formen av sjukdomen diabetes mellitus (sockersjuka) (Skafjeld, 2006).
Diabetes mellitus
Diabetes mellitus - latin för honungssöt diabetes från den tid då läkaren för att ställa diagnos sma-kade på patientens urin (Lindskog, 2004) – kännetecknas av en rad anomalier. Bland dessa märks störd kolhydratomsättning, socker i urinen, ökad blodsockerhalt, onormalt stora urinmängder, ned-satt glukostolerans, sjukliga förändringar i de små blodkärlens väggar och åderförkalkning. Diabe-tes mellitus är känd i två former. Typ-1 diabeDiabe-tes som särskilt drabbar barn och ungdomar, innebär brist på insulin och är en autoimmun sjukdom. Den orsakas av betacellsdestruktion i bukspottkör-teln resulterande i otillräcklig produktion av insulin, vilket i sin tur resulterar i, bland annat, att glukos inte kan tillföras kroppens celler utan ackumuleras i blodet vars glukosvärde förhöjs över det normala. Insulin är ett hormon som är väsentligt för en normal ämnesomsättning, och i
synner-het nödvändigt för en effektiv och snabb transport av glukos via blodet till cellerna (Grefberg & Johansson, 2007).
Diabetes typ 2 drabbar företrädesvis äldre, och kallas alternativt för åldersdiabetes eller vuxendia-betes. Den kännetecknas av en relativ brist på insulin med okänslighet för insulin tillförd via väv-nader, s.k. insulinresistens (Alvarsson et al., 2007). Sjukdomen kännetecknas av en minskad fri-sättning av insulin och således inte utslagen men otillräcklig insulinproduktion, med en relativ brist på insulin som följd. En av riskfaktorerna vid denna typ av diabetes är övervikt som kan bidra till uppkomsten av insulinresistens (Alvarsson et al., 2007). Övriga riskfaktorer för uppkomst av dia-betes typ 2 är ärftlighet, tobaksrökning, ökad stress, låg och otillräcklig fysisk aktivitet och över-konsumtion av fet mat.
Diagnostisering
Vid begynnande diabetes stegras blodsockernivån vanligtvis långsamt och tecken på diabetes ger sig därför tillkänna på ett smygande sättmednedsatt allmäntillstånd och trötthet som främsta kän-netecken (Skafjeld, 2002). Vid diabetes är de vanligaste symtomen trötthet, avmagring trots god aptit, ökad törst, torrhet i munnen, stora urinmängder och svampinfektioner med klåda i underlivet. Vid ökad plasmaglukoshalt kan även synen försämras (Grefberg & Johansson, 2007).
Diagnostisering sker genom mätning av fasteblodsockervärdet som skall ligga under 7,8 mmol/l. Om blodsockervärdet överstiger 11,1 mmol/l efter två timmar har patienten diabetes mellitus. Även urinundersökning kan vara aktuellt som komplettering vid diagnostisering med kontroll av albumin och socker i urinen (Grefberg & Johansson, 2007).
Behandling
Enligt Socialstyrelsen nationella riktlinjer för vård och behandling vid diabetes (1999), är det över-gripande målet för behandlingen att förhindra akuta och långsiktiga komplikationer med bibehållen hög livskvalitet för patienten.
Diabetes typ-1 behandlas alltid med insulininjektioner. För att uppnå en effektivt fungerande be-handling krävs individuellt anpassade doser av insulin, regelbundna måltider, god kost samt regel-bunden motion. Behandling vid diabetes typ-2 består huvudsakligen av adekvat kost och motion. Plasmaglukossänkande tabletter kan också ingå i behandlingen. I sjukdomens senare förlopp aktua-liseras ofta insulininjektioner (Grefberg & Johansson, 2007).
Sena komplikationer vid diabetes
Vanliga sena diabeteskomplikationer är enligt Mosand och Försund (2002) mikrovaskulära giska förändringar i ögon, i njurar och i de sensoriska och autonoma nervsystemen. Andra patolo-giska förändringar som kan uppträda i ett sent stadium av sjukdomen är makrovaskulära föränd-ringar i de stora blodkärlen.
Diabetes kan leda till ytterligare komplikationer som exempelvis neuropati drabbande såväl senso-riska och motosenso-riska nerver, och neuropathia diabetica som ger sig tillkänna som myrkrypningar och reflexbortfall i de nedre extremiteterna. Nervskador som försvårar för patienten att uppfatta smärta eller berövar patienten känseln är särskilt farliga då de berövar patienten ett varsamhets- och orienteringsskydd; patienten kan inte känna om fotbeklädnaden sitter felaktig eller om bad-vattnet är för varmt eller om småsår uppstått (Grefberg & Johansson, 2007). Sår på huden som lämnas utan tillsyn kan utveckla infektioner ledande till gangrän som vid elakartad utveckling kan nödvändiggöra amputation. I Sverige leder gangrän till att det utförs omkring 1400 amputationer på patienter med diabetes (Mosand & Försund, 2002).
Infektioner uppkommer lätt i sår hos diabetiker därför att de oftast har en sämre och nedsatt cirkulation vilken negativt inverkar på patientens immunförsvar. En regelbunden kontroll av blod-glukosnivån är en risksänkande åtgärd i detta sammanhang. Således kan infektionen i en diabetes-fot sprida sig snabbt, och sekundärt orsaka en högre blodglukosnivå vilket i sin tur underlättar för en accelererad bakterietillväxt i foten (Mosand & Försund, 2002).
Omvårdnad
I sin lidandeteori tar Eriksson (1994) upp tre olika former av lidande. Lidande som är knutet till sjukdomen och dess behandling kallar hon för sjukdomslidande och lidande knutet till själva vård-situationen kallar hon för vårdlidande. Livslidande är patientens subjektivt upplevda försämring av hela sin livssituation.
Typiska tecken på sjukdomslidande för typ-2 diabetiker hänför sig dels till kroppsliga smärtor di-rekt orsakade av sjukdomen och dess behandling dels till psykiskt lidande med grund i känslor av förnedring, skam och skuld. Diabetikers upplevelse av sjukdomslidande är individuellt, varje pati-ent är i detta avseende unik (Agardh et al., 2005).
Vårdlidandet är ofta knutet till patientens upplevelse av att bli kränkt i olika avseenden, som kan leda till dålig självbild och därmed upplevt sänkt människovärde. Den uppmärksamhet som en pa-tient känner sig komma i åtnjutande av vid en individuellt anpassad vård, och den information och undervisning om livsstilsförändringar som ges till patienten i sådana sammanhang, verkar ofta
gynnsamt för att eliminera eller förminska patientens vårdlidande. Förstärkning av patientens självtillit och engagemang i sin sjukdom kommer även i fokus i detta sammanhang. Livslidande med sänkt människovärde uppstår när hon/han finner att hela livssituationen förändrats radikalt med till exempel planer och projekt som inte kan fullföljas, eller en påtvingad ny livsstil som fått återverkningar på vänkretsen. Brist på nära vänner kan leda till ensamhet och påföljande depres-sion med tankar om att hela livet har blivit ett stort lidande. Den utsatte får behov av empati och stor fackkunskap om sjukdomen för att komma till rätta med sin nya livssituation och därmed lind-ring av livslidandet (Eriksson, 1994).
Upplevelse av välbefinnande trots kronisk sjukdom
Eriksson (1996) definierar hälsa som ett tillstånd av upplevd sundhet, friskhet och välbefinnande och inte som ett tillstånd av frånvaro av sjukdom. Hon ser god hälsa som individens subjektiva upplevelse även om objektiva kriterier för sjukdom finns, och vice versa så kan individen som ob-jektivt bedömd saknar sjukdomskriterier uppleva sig i avsaknad av god hälsa. Reaktionerna på en diabetesdiagnos är individuell, och kan vara beroende av vilken ålder och vilken livssituation per-sonen befinner sig i (Agardh, Berne & Östman, 2005).
Det övergripande målet för vården av diabetiker, såväl som andra patienter med kroniska sjukdo-mar, är att förhindra eller lindra lidande, och skapa gynnsamma förutsättningar för att patienten, sin sjukdom till trots, skall kunna uppleva ett mått av välbefinnande. Förutsättningar för upplevelse av välbefinnande är att patienten får information om sitt aktuella hälsotillstånd samt får hjälp om vä-gar för att nå dit. Vänligt bemötande och engagerat lyssnande kan få patienten att känna att han, eller hon, blir tagen på allvar. Äldre patienter med diabetes typ 2 kan ha särskilt behov av att lära sig att hantera sin vardag (Skafjeld, 2006).
Behov av information och stöd vid sjukdom
Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1 982:763) har patientenrätt att begära, och vårdgivaren skyl-dighet att tillhandahålla, information om patientens hälsotillstånd och sjukdomar, och om de meto-der för unmeto-dersökning, behandling och vård som kan tillhandahållas.
Patienter med diabetes mellitus har behov av information om sin sjukdom och främst av kunskaper som kan vara till hjälp i det dagliga livet. Information som är anpassad för den enskilde patientens sjukdomssituation, och personliga resurser för egenvård och engagemang i sin övergripande vård-situation (Skafjeld, 2006). Såväl Skafjeld (2006) som Eriksson (1996) framhåller vikten av att pati-enten får fortlöpande aktuell information för att lära sig om sin sjukdom och sin vårdsituation, för att på bästa sätt nå hälsa och därmed bli anpassad till sin sjukdomspåtvingade livssituation.
Vad särskilt anbelangar diabetes typ 2 är en adekvat patientkunskap om sjukdomen och dess all-männa vårdbetingelser av stor betydelse för en effektiv egenvård. Blodglukoshalten är av central betydelse i all diabetikervård och det är betydelsefullt att patienten har kunskap om orsakerna till sina låga eller höga blodsockervärden, och de sätt som står till buds för reglerig av dessa värden. För undvikande av senare diabeteskomplikationer är det betydelsefullt för patienten att lära sig och förstå vikten av att hålla någorlunda jämn blodsockernivå (Skafjeld, 2006).
Som patientens stödperson och rådgivare är diabetessjuksköterskans uppgift att förmedla kun-skapsorienterad information om sjukdomen och vårdsituationen för att upprätthålla en god
blodsockerregim (Mosand och Försund, 2002). Anhöriga till personer som drabbas av diabetes har även behov av att ta del av informationen om patientens sjukdoms- och vårdsituation. Det kan un-derlätta acceptans för sjukdomen som sådan, och de krav på omvårdnad som den kräver (Skafjeld, 2006). Wright, Watson och Bell (2002) menar att när en familjemedlem drabbas av kronisk sjuk-dom kan det påverka även andra familjemedlemmar. Familjemedlemmarnas föreställningar om sjukdomsdiagnosen kan inverka på deras öppenhet för olika uppfattningar om behandling och till-frisknande. Familjens olika föreställningar om sjukdomen kan ha stort inflyttande på beslut om att inleda behandlingen. I ett sådant fall kan familjen påverka patientens livsvilja. Där är därför viktigt att samla familjen för att ge möjlighet för familjen att förmedla upplevelser av sjukdomen.
PROBLEMATISERING
Att drabbas av en kronisk sjukdom, som diabetes mellitus, innebär oftast en påfrestande och utma-nande upplevelse för såväl den drabbade som dennes anhöriga. Det är en upplevelse, ofta av chockkaraktär, som kräver en aktiv bearbetning av de berörda för att låta sig inrättas i en vardag med nya, och ofta svårhanterliga, förtecken. Sjukdomen blir en följeslagare på livstid som utan att tröttas ställer patienten inför ständiga problem (Skafjeld, 2006).
I en studie av Wittemore och Dixon (2007) framkom att depressionssymtomen ökade hos personer med kronisk sjukdom. Studien visade att cirka en tredjedel av undersökningsgruppen hade depres-sionssymtomen. Patienten ställs ofta i en konfliktsituation mellan kraven på en livsföring som be-tingas och normeras av sjukdomen å ena sidan, och sociala krav och önskemål på den andra sidan. Det går inte att bortse från sjukdomen utan att det får allvarliga konsekvenser såväl på kort som lång sikt (Mosand & Försund, 2002).
Diabetespatientens upplevelse av sin sjukdom och hans eller hennes inställning till den är av stor betydelse för hur patienten mår i det dagliga livet. Patientens känslomässiga hantering av sin sjuk-doms- och vårdsituation är av betydelse, inte enbart för hans engagemang i sin egenvård utan också för hans eller hennes upplevelse av god livskvalitet trots sjukdomen. För att detta skall underlättas är det viktigt att patienten och dennes anhöriga får professionell hjälp med att bearbeta de olika problem som sjukdomen gett upphov till (Socialstyrelsen nationella riklinjer för vård och behand-ling vid diabetes, 1999). Patienten har behov av att få berätta och få svar på sina frågor om den nuvarande situation och framtiden med sjukdomen, och på olika sätt få stöd i försök att komma till rätta med sin nya, av sjukdomen skapade, livssituation (Mosand & Försund, 2002).
SYFTE
Syftet är att beskriva vuxna personers upplevelse av att leva med diabetes typ 2.
METOD
För informationsinsamling har vi använt oss av en systematisk litteraturstudie inom uppsatsens ämnesområde. Metoden innebär att söka och kritiskt granska. Vår litteraturstudie kan därför ses som en beskrivning av kunskapsläget inom vårt valda ämnesområde utifrån aktuell forskning från vetenskapliga artiklar och rapporter (Forsberg & Wengström, 2003).
Inklusions- och exklusionskriterier
I denna studie har endast vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats använts. Kvantitativa artiklar exkluderades eftersom de enligt Forsberg och Wengstöm (2003) inte speglar personens subjektiva upplevelser av sjukdomen, som var syftet för denna studie. Inkluderade artiklar skulle vara skrivna på engelska och omfatta åren 1998-2009. Vetenskapliga artiklar äldre än tio år exkluderades. Ar-tiklarna som inkluderats handlar om vuxna personers upplevelse av att leva med diabetes typ 2. Vuxnas ålder skulle vara över 18 år och inkluderade både män och kvinnor. Studier gjorda på vux-na personer med diabetes typ 1 exkluderades.
Sökningsförfarande
Artiklarna söktes i omvårdnadsrelevanta databaser Cinahl, PubMed och PsycINFO. Enligt Will-man, Stoltz och Bahtsevani (2006) innehåller databasen Cinahl engelskspråkliga artiklar inom
vårdnad. PubMed är en bred databas som innehåller vetenskapliga artiklar om medicin och om-vårdnad, och PsycINFO täcker artiklar som handlar om psykologisk forskning inom medicin och omvårdnad (Forsberg & Wengström, 2003).
Sökorden som användes och kombinerades i fritextsökningen var diabetes typ 2, upplevelse livs-kvalitet, livsförändringar (bilaga1). Sökorden översattes till engelska och för att kontrollera att sökorden var korrekt översatta, användes databasernas ämnesordlistor; thesaurus. Olika databaser har olika benämningar på samma ord i sina respektive thesaurer (Willman et al., 2006). I databa-serna Cinhal, PubMedoch PsycINFO gjordes även fritextsökningar. De booleska sökoperatörerna AND, OR användes för att kombinera de olika sökorden för att begränsa en sökning och för att ge ett snävare resultat (Forsberg & Wengsröm 2003). Utöver sökning av elektroniska databaser gjor-des även en manuell sökning som resulterade i en funnen artikel.Manuell sökning sker genom att studera referenslistan efter läsning av relevanta artiklar (Forsberg & Wengsröm 2003).
Kvalitetsgranskning
Enligt Friberg (2006) bör en vetenskaplig artikel uppfylla vissa krav och utformas enligt bestämda regler som anvisar hur ny kunskap skall redovisas. Vid granskning av vetenskapliga studier till systematiska litteraturstudier används granskningsmallar vid kvalitetsbedömningen. Mallarna be-står av olika frågor som ska besvaras och bedöms enligt: medel, hög eller låg kvalitet (Forsberg & Wengström, 2003). Vid kvalitetsgranskningen i denna studie användes checklista av Forsberg & Wengström (2003). Checklistan modifierades för denna studie och användes som underlag för sub-jektiv bedömning av artiklarnas kvalitet, (bilaga 2). Vid modifiering valdes de väsentligaste frå-gorna för att underlätta översikten av artiklarnas kvalitet. De fråfrå-gorna som ställdes till varje enskild artikel besvarades med ja och nej svar. För att uppfylla hög kvalitet skulle artiklarna tydligt inne-hålla ja svar på minst 18 av 21 frågor. Av de elva vetenskapliga artiklar som valdes att inkluderas i studien bedömdes åtta var hög kvalitet och tre var medelkvalitet. Två av de granskade artiklarna uteslöts på grund av att de inte motsvarade vårt syfte, och de bedömdes ha låg kvalitet.
Dataanalys
En litteraturstudie innebär att man söker och kritisktgranskar vetenskapliga artiklar för att sedan analysera och göra en sammanställning av forskningsresultat inom det valda området. Målet för en dataanalys är att tolka ett visst fenomens variation utifrån människors erfarenheter, och på så sätt beskriva den viktiga kärnan (Forsberg & Wengström, 2003).
I denna litteraturstudie granskades och analyserades totalt elva kvalitativa studier där samtliga var intervjustudier. Artiklarna som används lästes enskilt och flera gånger för att få en känsla för vad
de handlade om, därefter diskuterades likheter och skillnader i artiklarnas resultat. Var och en av oss identifierade nyckelfynden i varje studies resultat. Därefter sammanställde författarna artiklar-nas syfte, metod som använts i studierna samt det urval som ingår. Artiklarartiklar-nas resultat lästes sedan åter igen igenom. Med hjälp av färgpennor markerades varje kategori med sin egen färg för att få en överblick av materialet enligt Granskär & Höglund-Nielsen (2008). Sedan sorterade författarna innehållet i studiernas resultat med likartat innehåll under lämpliga teman (Friberg, 2006). Vid analysering av texten i artiklarnas resultat använde författarna frågorna: ”Vad säger patienterna?”, ”Hur upplever patienterna?”, ”Hur är det att leva med en kronisk sjukdom?”. Därefter kom förfat-tarna fram till fem huvudteman som handlar om personens upplevelse av sin sjukdom. Enligt Fri-berg (2006) bör en sammanställning göras av varje studies resultat för att få överblick över allt det som ska analyseras.
Etiska aspekter
Forsberg och Wengström (2003) hävdar att i all vetenskaplig forskning är god etik en viktig aspekt. I en systematisk litteraturstudie ska etiska övervägande göras beträffande urval och resultat. Det är viktigt att studierna godkänts för genomförande av en etisk kommitté. Forskarna ska i sin etiska avvägning visa omsorg för att förhindra att skada orsakas. Forskaren bör informera om syftet med en viss studie och, där så erforderligt, ge både skriftlig och muntig försäkran om anonymitet. Enligt Grankär och Höglund-Nielsen (2008) är det även viktigt att deltagandet måste vara frivilligt och att patienten får möjlighet att ångra sig eller avbryta deltagandet i studien. Informerat samtycke bety-der att de som ingår i studien har fått information om studiens syfte och uppläggning vilket är en förutsättning för genomförande av studier. Författarna till denna studie valde endast studier som var granskade av etisk kommitté eller presenterade ett etiskt övervägande i artikeln.
RESULTAT
Resultatet beskriver vuxna personers upplevelse av att leva med en kronisk sjukdom som diabetes under rubrikerna: negativa och positiva upplevelser, hälsoupplevelser vid sjukdom i olika kulturer, coopingstrategier och diabetikers vårderfarenheter.
Negativa upplevelser av sjukdomen
Det framkom i studierna av Koch, Kralik och Sonnack (1999); Penckofer, Ferrans, Velsor- Fried-rich och Savoy (2007) att upplevelsen av att leva med sjukdomen diabetes typ 2 innefattade flera levnadsförändringar relaterade till psykiska, fysiska och sociala aspekter. De kvinnliga deltagarna i studien av Koch et al., (1999) upplevde stor rädsla för hypoglykemi medan de sov och ansåg att sjukdomen orsakade dem ett stressfullt liv.
Sjukdomen orsakade stora förändringar som en del av patienterna fann frustrerande i dagliga livet särskilt när det gällde förändringar av kostvanor. Deltagarna i studien av Koch et al., (1999) ansåg att de blivit mycket självfokuserade när det gällde mat, medicin samt fysiskt och psykiskt välbefin-nande.
Enligt Koch et al., (1999); Penckofer et al., (2007) kände sig kvinnorna ofta sårade på grund av förlusten av valfrihet av mat och dryck. Ständig trötthet var en annan negativ upplevelse som många kvinnor erfor, tillsammans med depressioner och ångestförnimmelser, vilket ledde till för-sämrad livskvalitet. Depressiva symtom, nedstämdhet, trötthet inställde sig redan när kvinnorna fick sin sjukdom och kostföreskrifter. En av kvinnorna i studien av Koch et al., (1999) berättade att sjukdomen skilt henne från hennes dotter som bodde i ett annat land, och orsaken till hennes socia-la isolering tillskrev hon sina depressioner och sin ständiga trötthetskänssocia-la. Skuldkänslor framkom i studien av Penckofer, et al. (2007) ofta som en reaktion på att kvinnorna ansåg sig ha misskött sin hälsa innan de blivit diabetiker. Tidsbrist anfördes som skäl av många kvinnor för att inte ha tagit ansvar för sin hälsa och egenvård i tillräckligt hög grad eftersom familjen konkurrerade om deras tid. En kvinnlig diabetiker uppgav sig inte kunna sköta sin egenvård som hon borde därför att hen-nes make, också var diabetiker, gjorde anspråk på henhen-nes tid.
Enligt Wallin, Löfvander och Ahlstöm (2007) kände sig många informanter bekymrade över sina höga blodsockernivåer. Stödberg, Sunvisson och Ahlström (2006) uppger att en del patienter helst undvek att samtala om sin sjukdom med sina närmaste anhöriga för att de kände sig oförmögna att prata om sina känslor. De hade en föreställning om att deras känslor inte var värda att diskutera. Diabetesdiagnosen upplevdes negativ av en patient i en studie av Yamakawa och Makimoto (2007) främst för att hon ansåg att sjukdomen orsakade en rad olika familjeproblem som lade hinder i vä-gen för en förändrad livsstil. Att ta hand om sin evä-gen hälsa upplevdes inte sällan krävande av vissa deltagare i denna studie.
I tre studier framkom att patienterna upplevde rädsla inför framtida komplikationer av sin sjukdom (Hjelm, Bard, Nyberg & Apelqust, 2004; Koch et al., 1999; Penckofer et al., 2007). I studien av
Koch et al., (1999) där sex kvinnor intervjuades framkom att förutom rädsla för framtida sjuk-domskomplikationer var kvinnorna rädda för att dö eftersom de saknade kontroll över sin sjukdom. De hade också existentiell oro över hur framtiden skulle bli för dem som diabetiker. En del av kvinnorna var särskilt bekymrade för ögon- och synkomplikationer och risken för att drabbas av hyperglykemi i sömnen. I studien av Hjelm et al., (2004) framkom att männen som deltog i studien led av oro för framtida impotens och därmed barnlöshet till följd av sjukdomen. Männen oroade sig också för de komplikationer med livsföringen som sjukdomen kommit att innebära.
Andra negativa upplevelser som följd av diabetessjukdomen som framkom var ögonproblem, hjärtbesvär, bensmärtor, impotens, sömlöshet och blodsockersvängningar (Wallin et al., 2007). En informant i denna studie framhöll den begränsning i yrkesval som sjukdomen orsakade.
Brist på personlig kontakt mellan patient och vårdgivare skapade missnöje och ointresse hos pati-enten, vilket långa konsultationsväntetider bidrog till att förvärra. Patienter som ansåg sig ha goda relationer med sina vårdgivare var mer benägna att acceptera och positivt hantera de olika utma-ningar som deras sjukdom kunde ställa dem inför. En del patienter uttryckte missnöje med att den information de inte delgavs var tillräckligt individanpassad eller för medicinteknisk till sin form.
Positiva upplevelser av sjukdomen
Yamakava & Mikimoto (2007) fann i sin studie att diabetespatienter kunde uppleva att sjukdomen inneburit positiva förändringar i livsföringen, såsom förändrade kostvanor och livsstil, vilka posi-tivt inverkat på patienternas hälsa. En regelbunden och fortlöpande kontroll av blodsockernivån ansågs av deltagarna i studien vara en övergripande viktig faktor för en god sjukdomshantering. Deltagarna uppgav också vikten av att hantera sjukdomen inom en positiv föreställningsram där deras sjukdomserfarenhet kunde komma till konstruktiv nytta i deras egen omvårdnad. I samma studie framkom i en av intervjuerna att familjerelationerna hade förbättrats.
Forskningsresultat av Hörnsten, Sandström och Lundman (2003) bekräftar i allt väsentligt den fö-regående studiens beskrivning av möjliga positiva följder av att ha diabetes.
I studien av Koch, Kralik och Taylor (2000) påvisades hur vissa män kunde hantera sin diabetes positivt genom att betrakta den i första hand som en del av livet, och i andra hand som en sjukdom. Männen uppgav vidare att inhämtandet av kunskap om sjukdomen diabetes, samt stödet från deras familjepartners, hade varit av stor betydelse för deras förmåga att hantera sjukdomen. Informanter-na i en anInformanter-nan studie hade i allmänhet god kunskap om vikten av fortlöpande blodglukoskontroll (Koch et al., 1999).
Hälsoupplevelsen vid sjukdom i olika kulturer
I två studier framkom kulturella skillnader beträffande hälsobegreppet och hälsoupplevelsen (Hjelm et al., 2004; Wallin et al., 2007). Informanterna med svensk och arabisk bakgrund ansåg att god hälsa var liktydigt med frånvaro av sjukdom, under det att en person med jugoslavisk bak-grund ansåg att hälsa var att ha tillräcklig kraft att leva trots eventuell sjukdom. De svenska män-nen i studien lyfte fram sund livsföring som viktigast för god hälsa, medan de muslimska araberna såg god hälsa som en gåva av gud. De svenska informanterna i studien såg stress och tobaksrök-ning som det som främst bidragit till dålig hälsa, under det att deltagare med utländsk bakgrund vid sidan av tobaksrökning, framhöll olämplig mat och alkohol som hälsoskadliga (Hjelm et al., 2004). I en studie av Wallin et al. (2007), med syfte att beskriva muslimska invandrares erfarenheter av sin diabetessjukdom, framkom att männen och kvinnorna hade skilda uppfattningar och behov om sin sjukdom, och att vården bör anpassas till detta. För somalier invandrade till Sverige belystes diabetes i ett religiöst sammanhang. Informanterna uppgav att deras diabetessjukdom inte gjorde intrång på deras rituella förpliktelser. Sålunda kunde muslimska diabetiker iaktta fastan och upple-va dess positiupple-va återverkningar på det allmänna hälsotillståndet och välbefinnandet. De hade oftast inte behov av att utnyttja det religiösa medgivandet att kunna avstå från fastan vid sjukdom. Det framkom även i studien att informanterna hade bristfällig sjukdomsinsikt.
Coopingstrategier
I studien av Wallin et al. (2007) framkom några vanliga coopingstrategier. En coopingstrategi var att undvika att försätta sig i konfliktsituationer som kunde leda till irritation och ilska som i sin tur kunde förorsaka förhöjda blodsockervärden. Genom regelbunden motionsträning befrämjades en bra blodsockernivå. I studier av Koch et al., (1999), och Penckofer et al., (2007) framhölls att coo-pingstrategierna ofta var väldigt individuella. De vanligaste coocoo-pingstrategierna var till exempel att ta hundpromenader, läsa goda böcker, att ta semester med föresatsen att hålla ifrån sig tankar på sjukdomen, att gå på bio, att handla eller att regelbundet besöka simhallen.
Diabetikers vårderfarenheter
En studie av Naithani, Gulliford och Morgan (2006) syftade till att beskriva diabetikers upplevelse av sin sjukdom, sin vårdsituation, vilka vårdmoment de fäste särskild vikt vid, samt vilka förbätt-ringar de skulle vilja se genomförda. De diabetiker som upplevde oavbruten kontroll av sitt hälso-tillstånd av en och samma vårdgivare uppgav att de kände sig väl omhändertagna och hade lätt för att samtala sina vårdgivare. Informanterna framhöll vikten av att vårdgivaren hade djupgående
kunskap om deras sjukdom och visade intresse för att sätta sig in i deras sjukdoms- och vårdsitua-tion.
I studien av Adolfsson, Starrin, Smide och Wikblad (2007) med syfte att undersöka patienternas upplevelse av att ta emot individuell rådgivning och av att delta i en empowerment grupp, upp-märksammades särskilt formerna för relationer mellan patienter och vårdgivare. Studiens resultat var indelat i två delar: vertikalrelationen och horisontalrelationen. Vertikalrelationen känneteckna-des av envägskommunikation från vårdgivaren till patienten under det att horisontalrelationen kän-netecknades av tvåvägskommunikation mellan vårdgivaren och patienten. Vertikalrelationen bäd-dade särskilt för låg patientacceptans av vårdgivarens instruktioner och misstroende i allmänhet mot den erbjudna vården. Horisontalrelationen däremot skapade förutsättningar för ett ömsesidigt informationsutbyte där patienten och vårdgivaren delade kunskaper av effektiv vårdinsats. I studien framkom också att vertikala relationer mellan vårdgivaren och patienten underminerade patientens vilja att ta ansvar för sin sjukdom och egenvård, medan horisontella relationer hade motsatt effekt. Holmstöm och Rosenqvist (2005), fann att diabetespatienterna hade okunskap och vanföreställ-ningar om diabetes och sin vård trots god information från vårdgivarens sida. Sålunda kunde kon-stateras att många patienter inte förstod syftet med föreskrivna rutiner och regler. Informanterna var avogt inställda till insulininjektioner och de ansåg också att mediciner i tablettform var verk-ningslösa.
DISKUSSION
Metoddiskussion
Den valda metoden är systematisk litteraturstudie. En systematisk litteraturstudie avser att invente-ra och översiktligt beskriva kunskapsläget inom ett visst område. Genom att inledningsvis söka brett efter vetenskapliga artiklar och sedan gradvis begränsa sökområdet fastställdes kunskapsläget enligt Friberg (2006). Forsberg och Wengström (2003) definierar en systematisk litteraturstudie som att innefatta ett systematiskt sökande, kritisk granskande och sammanställande av forsknings-resultat inom det valda ämnesområdet. Denna systematiska litteraturstudie fokuserar på aktuell forskning inom vårt valda ämnesområde med artiklar på engelska, publicerade under tiden 1998-2009. I de databaser som var tillgängliga användes även ”peer review” som begränsning. Sökning-en efter relevanta artiklar förlades till databaserna Cinalh, Pubmed och PsycINFO vilka täcker
me-dicin och omvårdnadsforskning (Forsberg & Wengström, 2003). Under sökningens genomförande uppmärksammade författarna att en del av artiklarna påträffades i mer än en databas.
De artiklar som kom till användning var till största delen från Sverige, åtföljda av en artikel från Japan, en från USA och en från England. Att inkludera artiklar från olika länder var till stor hjälp för författarna att även få kunskaper upplevelser av sjukdomen av personer från en annan kultur. Olika typer av sökningar genomfördes med sökorden kombinerade i en fritextsökning, samt med booleska operatorerna ”AND” och ”OR” för att fokusera sökningen och därigenom ge ett smalare och relevantare resultat (Forsberg & Wengström, 2003). Även en manuell sökning gjordes, vilket resulterade i att en artikel inkluderades i studien.
Ett viktigt kriterium för författarna vid artikelsöknigen var att artiklarna skulle innehålla en klart och koncist skriven sammanfattning med avseende på artikelns syfte, metod, resultat och konklu-sion. Det är viktigt för att den ger en kort beskrivning av arbetet med viktiga nyckelord som speg-lar arbetets innehåll (Forsberg & Wengström, 2003). Utifrån sammanfattning kunde vi se om arti-keln var relevant för vårt syfte.
Forsberg och Wengström (2003) beskriver även etiska överväganden som en viktig aspekt i all vetenskaplig forskning för att forskaren ska visa respekt och omsorg om informanterna. Vidare menar författarna att den enskilde forskaren i sin etiska avvägning skall visa omsorg så att en un-dersökningsdeltagare ej kommer till skada. Sålunda bör forskaren innan en viss studie påbörjas söka etiskt tillstånd av lokal eller regional etisk kommitté. I vårt arbete med den aktuella uppsatsen beaktade vi etikaspekten genom att granska om artiklarna redovisade ett godkännande från etisk kommitté, ett godkännande som vi anser även ökar resultatets trovärdighet. Samliga inkluderade artiklar var godkända av etisk kommitté. Vid granskning och val av artiklar för denna studie efter-strävades att uppfylla ovanstående kriterier samt att inte förvanskas innebörden i artiklarna vid översättningen från engelska till svenska. Artiklarna vi använt oss av var skrivna på engelska och detta medför risk för feltolkning eftersom engelska inte är författarnas moderspråk. För att minska risken för feltolkningen, lästes artiklarnas resultat flera gånger både enskilt och tillsammans.
Vår uppsats inkluderar enbart kvalitativa studier vilket var mer relevant för uppsatsenssyfte. För-fattarna var intresserade av personers upplevelser och erfarenheter, därför ansåg vi att kvalitativa studier bäst kunde spegla detta. Enligt Forsberg och Wengstöm (2003) är kvalitativ forskning en sammanfattande beteckning på olika metoder med målsättningen att beskriva och/eller tolka kvali-tativa företeelser i allmängiltiga termer så noggrant som möjligt. Syftet med kvalikvali-tativa metoder är således att förstå och förklara fenomen som inte lånar sig till kvantitativa beskrivningar. Friberg (2006) menar att kvalitativa studier ytterst syftar till att skapa förståelse för patienten och dennes
situation. Trovärdigheten i arbetet hade kunnat ökas om även kvantitativa studier inkluderats. Det skulle till exempel ha varit av stort intresse om vi kunnat redovisa hur många som drabbas av de-pression vid en kronisk sjukdom som diabetes typ 2 utifrån kvantitativa data.
Vid bedömning av en artikels kvalitet använde vi en modifierad bedömningsmall för kvalitativa artiklar av Forsberg och Wengstöm (2003). I vår bedömningsmall ingår frågor som enligt Forsberg och Wengström (2003) är de viktigaste vid en värdering av en kvalitativ artikel.
Forsberg och Wengström (2003) anger att studier minst bör redovisa studiens syfte och frågeställ-ningar, upplägg, urval med instrument samt analys och tolkning. Även publiceringsår kan ge viktig information.
Forsberg och Wengström (2003) framhåller att så kallad triangulering medger forskaren att under-söka samma fenomen i en studie på olika sätt eller ur olika synvinklar. Genom att använda triangu-lering av data kan otydliga relationer eller samband ibland klarläggas. De artiklar som inkluderades i studien lästes av författarna var för sig flera gånger och diskuterades sedan dem emellan med av-seende på tolkning av innehåll. Detta kan stärka arbetets trovärdighet.
Härvid var det viktigt att fastslå om studien uppnått sitt syfte och att taställning till om studiens resultat stöddes av rådata vilket kan inverka på resultatets trovärdighet (Friberg, 2006).
Författarna anser att en systematisk litteraturstudie som metod varit väl ägnad för denna studies syfte. Därmed inte sagt att studien inte skulle stått att vinna av empiriska inslag i form av personli-ga intervjuer vilket kan ge en djupare förståelse för personens upplevelse av att leva med en kro-nisk sjukdom som diabetes (Agard, Berne & Östamn, 2005). Resultat från en systematisk litteratur-studie bör vara överförbar till många olika kontexter inom valda område. Författarna anser att re-sultat från denna studie bör vara överförbara till flera sammanhang inom vården där mötte sker med personer som drabbas av diabetes typ 2. Som sjuksköterskor kommer vi att möta människor från många olika kulturer. Kunskap om andra kulturers upplevelse av sjukdom är nödvändig för att vi som sjuksköterskor även ska kunna bemöta personer med en främmande kulturell bakgrund på ett adekvat sätt. Det kan till exempel finnas kulturella skillnader som kan avspeglas i resultatet i de studier vi har valt, men vi anser att resultatet ändå kan vara överförbart, eftersom alla personer oav-sett varifrån de kommer har vissa grundläggande behov.
Resultatdiskussion
Syftet med vår litteraturstudie är att beskriva vuxna personers upplevelse av att leva med en kro-nisk sjukdom som diabetes typ 2. Sjukdomsupplevelsen har stor betydelse vid diabetes eftersom en stor del av ansvaret för egenvård vilar på den enskilde patienten själv. Sjukdomen diabetes upplevs
ofta som en tung personlig belastning och dess vård som en känslomässigt krävande utmaning (Skafjeld, 2006). Det framkom även i studierna av Koch et al. (1999); Penkover et al., (2007) att trötthet, depression och ångest ledde till försämrad livskvalitet hos personer med diabetes typ 2. Personerna upplevde att de var socialt isolerade på grund av sin sjukdom. Enligt Socialstyrelsen är det betydelsefullt för patienten att få hjälp med känslomässig hantering och bearbetning av sjuk-domen (Socialstyrelsen, 1999).
Resultatet av studien visar att upplevelsen att leva med sjukdomen diabetes typ-2 medför levnads-förändringar relaterade till psykiska, fysiska och sociala faktorer som till exempel psykisk oro och social isolering (Koch et al., 1999; Penckofer et al., 2007).
Skafjeld (2006) framhåller att en person som har fått diagnosen diabetes ofta försätts i en stressitu-ation, vilken kan utlösa känslor av livsmeningslöshet och alienation från vardagsbestyren. Patien-tens förmåga att klara av sin personliga situation bedöms med utgångspunkt från hans eller hennes psykiska och fysiska konstitution och resurser. När en människa drabbas av en sjukdom som med-för ett långvarigt med-förändringsperspektiv av livsmed-föringen är det inte ovanligt att händelsen upplevs som en kris (Fagermoen, 2002). I en studie av Stödberg et al. (2006) framkom det att en del patien-ter hade föreställningar om att deras känslor inte var värda att diskupatien-teras och de undvek att samtala om sin sjukdom med sina närmaste anhöriga. Detta resulterade i att personerna hade förlorat me-ningen med livet. Personens föreställningar om hälsoproblemets orsak kan göra henne/honom arg och förbittrad. Patientens föreställningar om sjukdomen kan även förändra personligheten vilket kan påverka deras familjförhållande. Sjukdom i familjen kan förena medlemmarna i en familj, och till och med ge dem tillfälle att förmedla en ömhet och kärlek som aldrig tidigare kommit till ut-tryck. Sjukdom som berör livet väcker behovet av att personen som drabbas av en kronisk sjukdom blir känd, hörd och bekräftad. Personen har behov av att förmedla sin berättelse om sin sjukdom och sitt lidande. En kronisk sjukdom som diabetes kan sällan botas men kan hållas i schack genom individens och familjens gemensamma ansträngningar. Med hjälp av samtal kan upplevelser av sjukdomen definieras. Personen som drabbas av diabetes och hans familj har behov av att uttrycka sin rädsla, vrede och sorg över sin upplevelse av sjukdomen. Genom att bjuda in personen och fa-miljmedlemmarna att förmedla sina upplevelser av sjukdomen och lidandet, kan vi hjälpa dem att återta rätten till ett liv utanför sjukdomen (Wright et al., 2002).
Enligt Erikssons (1994) teori om lidande är det viktigt att patienten har, eller kan bibringas, förmå-gan att hantera sin lidandesituation när hennes smärtor inte kan varaktigt lindras, och hennes sjuk-dom inte heller botas. Känslan av tillhörighet och känslan av att betyda något för andra människor
är viktiga motivationsfaktorer för patienter som måste ställa om sig till en radikalt förändrad livsfö-ring. Det är därför som familjen och det sociala nätverket är värdefulla resurser för diabetespatien-ter (Fagermoen, 2002).
Patienter som drabbas av diabetes typ 2 löper stor risk för sena komplikationer Skafjeld (2006). Det framkom även i flera studier att informanterna var oroliga för sena komplikationer av sjukdo-men (Hjelm et al., 2004; Koch et al., 1999; Penckofer et al., 2007). Enligt Mosand och Försund (2002) är det för alla diabetiker viktigt att förebygga sena komplikationer genom god daglig själv-kontroll av sjukdomen, såsom god fotvård, bibehållandet av en acceptabel blodsockernivå, och att genom fysisk aktivitet befrämja en normal vikt, samt att undvika rökning. Personer som drabbas av diabetes har behov av regelbundna läkarkontroller. Blodsockernivån är av central betydelse för diabetiker, och sjuksköterskans insatser för att förbättra blodsockernivån kan leda till betydande hälsovinster på både kort och lång sikt (Polonsky, 2002).
Att lära sig att leva med diabetes kan underlättas genom kunskap om sjukdomen och att få råd om egenvård hur patienten bäst kan hantera sin nya livssituation. För sjuksköterskan är det viktigt att kunna motivera personer som har svårt att acceptera sjukdomen som sådan och att finnas till hands när patienten behöver personlig hjälp och rådgivning. Vid undervisning om egenvård av sjukdo-men är känslan av trygghet för framtiden avgörande för kontinuitet och bestående egenvårdskvali-tet. Det kan vara betydelsefullt för patientens motivation och inlärning att både teoretisk och prak-tisk undervisning anpassas till den enskilde patientens inlärningsförmåga, eftersom alla upplever sin sjukdom olika ur olika bakgrund (Skafjeld, 2006). Nathani et al. (2006) fann att brist på person-lig kontakt mellan patient och vårdgivare skapade missnöje och ointresse hos patienten. De patien-terna som ansåg sig ha goda relationer med sina vårdgivare var beredda att acceptera sin sjukdom och mer positivt inställda till att vårda den. Respekt för patientens tro och livsstil är en förutsätt-ning för att uppnå ett gott samarbetsklimat, och för att utforma en gemensam strategi (Hanssen, 1999). En viktig del i omvårdnaden är att patientens fysiska och psykiska resurser står i fokus för de åtgärder som sätts in. God allmänhälsa är också en betydelsefull grund för undvikande av sena komplikationer (Skafjeld, 2006).
Ett annat fynd som uppkommit i studien är att patienter med diabetes typ 2 beskrev att oro för blodsockerfall var vanligt (Koch et al., 1999). Hypoglykemi uppstår när det blir obalans i förhål-landet mellan insulintillförsel, födointag och aktivitet. Om en diabetiker skjuter upp en måltid och samtidigttar sinordinära insulinmängd kan för låg blodglukosnivå bli resultatet. Och detta kan leda till att blodglukosnivån sjunker under det normala (Mosand & Försund, 2002). Diabeteskoma
var den vanligaste akuta dödsorsaken hos diabetiker före insulintiden, men är i dag en relativt ovanlig företeelse och kan så gott som alltid behandlas prompt och effektivt (William-Olsson, 1989).
Efter att ha fått sin diabetesdiagnos konstaterad drabbades många kvinnor av depression, ned-stämdhet, trötthet och olycklighetskänslor som ofta gav upphov till social isolering (Koch et al., 1999). Enlig William-Olsson (1989) förutsätter god diabetesvård att personen vet hur sjukdomen kan hanteras. Samtidigt måste viljan till vård och att må bra finnas. Må bra innebär att man inte är alltför rädd och ångestfylld inför framtiden. Enligt Eriksson (1994) kan ångest förorsaka lidande eftersom det i lidandet finns en visshet om att det gäller att kämpa eller att ge upp. Beroende på livssituationen går patienten in i den kampen eller ger upp den. Beroende på personlig disposition, aktuell livssituation och livssyn antar lidandet olika former, och varje enskilt lidande har sin unika form.
I mötet med en patient med kronisk sjukdom som diabetes typ-2 kan det vara betydelsefullt att undersöka vad livskvalitet betyder för just denna persons mått av välbefinnande. Livskvaliteten är betydelsefullt vid en kronisk sjukdom och avser den subjektiva upplevelsen av en kronisk sjukdom som påverkar hela livssituationen. Forskning om livskvalitet ger kunskap om upplevelser av att leva med olika kroniska sjukdomar genom att klarlägga skillnader mellan olika grupper som till exempel mellan män och kvinnor (Skafjeld, 2006).
Resultat visade även att diabetespatienter kunde uppleva att sjukdomen inneburit en fokusering på positiva förändringar i livsföringen såsom hälsosammare kostvanor som inverkade positivt på pati-enternas hälsa (Yamakava & Mikimoto, 2007). Enlig William-Olsson (1989) är det vi dagligen äter, och inte minst för diabetiker, vår bästa garanti för hälsa och ett långt liv eller dess motsats. Matens sociala funktion kan vara svår att ta del i för en diabetiker som i första hand måste tänka på matens innehåll. Agardh, Berne och Östman (1992) menar, att sjukdomsacceptansen är mycket svår för de flesta diabetiker. Eftersom diabetes griper in i en människas vardagsliv på så många sätt - mat, dryck, sexualitet och socialt umgänge är det betydelsefullt att kunna förstå de känslor och reaktioner som ofta åtföljer diagnos och behandling.
I resultatet framkom att män i Australien kunde hantera sin diabetes positivare genom att betrakta den som en del av livet och i andra hand som en sjukdom. Även kunskap om diabetes och stödet från familjemedlemmar var av stor betydelse för att hantera sjukdomen (Koch et al., 2000). En människa med högt krav på begriplighet förväntar sig att de hälsoproblem som dekommer att möta i framtiden kan förutses. När en patient upplever att det står resurser till förfogande blir det lättare
att hantera vardagen och hälsoproblemen. Om en människa har en hög känsla av hanterbarhet kom-mer han/hon inte att uppleva sig som illa eller orättvist behandlad av livet. Hanterbarhet är den subjektiva upplevelsen av att ha eller sakna tillräckliga resurser för att kunna möta olika situationer i livet. Dessa resurser kan vara både egna och andras; med andras menas de resurser som personer får från sin omgivning. Stark känsla av hanterbarhet står i motsats till en upplevelse av att vara offer för ödet, som ingenting har att sätta emot när livet blir svårt att leva. Hur den enskilde patien-ten känslomässigt hanterar sin sjukdom är starkt individuellt. För vissa människor är det viktigast att hålla ångest och oro under kontroll. Andra fokuserar på problemorientering, analys och strategi-er för cooping (Antonovsky, 1987). Det framkom i flstrategi-era studistrategi-er att coopingstrategistrategi-er är starkt indi-viduella (Koch et al., 1999; Penckofer et al., 2007). Hur personen hanterar problem och svårigheter beror på hur begripligt, och meningsfullt livet ter sig. Meningsfullheten består i upplevelsen att dessa krav är utmaningar, och begripligheten anger i vilket utsträckning inre och yttre stimuli upp-levs som strukturerande. Genom att få veta och försöka förstå personens sätt att bemästra sin sjuk-dom kan sjuksköterskan tillsammans med patienten lättare identifiera omvårdnadsproblemet, samt planera och vidta åtgärder för att nå så goda omvårdnadsresultat som möjligt (Agardh et al., 1992).
Vår studie visade att hälsoupplevelsen vid sjukdom upplevs olika i olika kulturer, där hälsobegrepp speglar sig i olika uppfattningar om hur god livsföring och hälsa kan befrämjas. Svenska män an-såg att grunden för hälsa var en sund livsföring under det att muslimska araberna anan-såg att en god hälsa är en guds gåva (Hjelm et al., 2004). Eriksson (1996) gör gällande att olika människor har olika dysfunktionsnivåer för illabefinnande. Olika kulturer har olika uppfattningar om orsakerna till att en enskild människa drabbas av en viss sjukdom. Den enskilde individens syn på hälsa, och därmed på livsföring, är präglad av uppfostran. Hansen (1999) har konstaterat att patienter med invandrarbakgrund ofta tillskriver sjukdomen olika bibetydelser, och att de kan reagera annorlunda både psykiskt och fysiskt. De förväntningar en patient har på att bli frisk står i samband med hans eller hennes syn på sjukdomen. Trots att individer kan uppleva sin sjukdom på olika sätt har vi människor alla samma grundläggande behov av omvårdnad.
Enligt Socialstyrelsens nationella riklinjer för vård och behandling vid diabetes (1999) finns tecken på en ökande incidens av typ 2-diabetes hos vissa invandrargrupper. Som blivande sjuksköterska kommer vi att möta människor med olika bakgrund och kultur, och det är därför av betydelse för oss att ha kunskap om hur hälsa och sjukdom upplevs inom olika kulturer. Sjuksköterskan har en viktig roll för att hjälpa patienten att acceptera sin sjukdom och för att hantera de olika svårigheter som uppkommer i samband med en förändrad livssituation. Fagermoen (2002) hävdar att planering och genomförande av en god patientundervisning underlättas om patienten upplever innehållet i
undervisningen som relevant mot bakgrund av sina egna sjukdomsproblem, och om patienten får möjlighet att delta i formulerandet av sina inlärningsmål. Som sjuksköterska har vi ansvar för att motivera patienten att inhämta kunskaper om sin sjukdom, och inte minst, att befrämja förståelsen för betydelsen av egenvård vid diabetes typ-2. Vi anser att ett nogsamt beaktande av varje enskild patients bakgrund och livssituation är viktigt vid identifiering av behovet av, och formerna för, patientens omvårdnad. I vårt framtida yrkesutövande som sjuksköterskor kommer vi ofta att ha kontakt med diabetes-typ-2 patienter. Det är därför viktigt att vi har goda kunskaper om denna sjukdoms diagnostik, orsaker, behandling och psykiska krisreaktioner för att kunna ge våra patien-ter god omvårdnad. Särskilt insikt om den enskilde patientens upplevelse av psykisk påverkan av sjukdomen är av stor betydelse för att vi som sjuksköterskor skall få en ökad förståelse för vad det innebär att leva med en kronisk sjukdom, och hur vi som sjuksköterskor kan bidra till att lindra den kroniskt sjuka patientens lidande.
SLUTSATS
Vår studie ger en överblick av hur vuxna personer med diabetes typ-2 upplever att leva med denna sjukdom. Studiens resultat visar att olika människor upplever sin sjukdom på olika sätt. En del dia-betiker kan uppleva sin sjukdom med positiva förtecken under det att andra, flertalet, mest ser de svårigheter som sjukdomen ställer till med i deras daliga liv. Sjukdom och ohälsa berör ofta männi-skans hela livssituation. Det är därför betydelsefullt att sjuksköterskan har kännedom om hur en viss individ upplever sin sjukdom för att på bästa sätt kunna lindra lidande för att ge en god om-vårdnad. Ett intressant fynd som uppkommit i arbetets resultat är hur personer från olika kulturer upplever hälsa. Fördjupadestudier inom detta område bör enligt författarnas mening vara av stort intresse för omvårdnaden. En ömsesidig dialog och förståelse hos vårdgivaren kring tänkesätt och attityder hos patienter med olika kulturell och religiös bakgrund är enligt vår mening nödvändig för att en god omvårdnad ska kunna ges. Detta visar på vikten av att vårdgivare har kunskap om trans-kulturell omvårdnad. I detta sammanhang är även forskning avseende patientens familj av betydel-se.
Önskemålet med denna litteratur studie är att den ska våra till hjälp för vårdpersonalen då de möter vuxna med diabetes typ 2.
REFERENSER
Antonovsky, A.(1987). Hälsans Mysterium. Finland: Natur och Kultur.
Adolfsson, E. T., Starrin, B., Smide, B., & Wikblad, K. (2007). Type 2 diabetic patient’s experi-ences of two different educational approaches – A qualitative study. International Journal of
Nurs-ing Studies, 45, 986-994.
Agardh, C- D., Berne, C., & Östman, J. (1992). Diabetes. Almqvist & Wiksell Förlag AB
Agardh, C- D., Berne, C., & Östman, J. (2005). Diabetes. Almqvist & Wiksell Förlag AB
Alvarsson, M., Brismar, K., Viklund, G., Örtqvist, E., & Östenson, C-G. (2007). Diabetes.
Karo-linska Institutet: University press.
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O., & Fagerberg, I. (2003). Att förstå
vårdve-tenskap. Stockholm: Studentlitteratur.
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Stockholm: Liber AB
Eriksson, K. (1996). Hälsans idé. Stockolm: Liber AB
Eriksson, K. (1987). Vårdandets idé. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur.
Fagermoen, M. S. (2002). Patientundervisning. I H. Ålmås (Red.), Klinisk omvårdnad 1 (s.12-30). Stockholm: Liber AB
Friberg, F. (Red). (2006). Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.
Granskär, M., & Höglund-Nielson, B. (Red.). (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-
och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Grefberg, N., & Johansson, L-G. (2007). Medicinboken. Vård av patienter med invärtes sjukdom (4:e rev. uppl.). Stockholm: Liber
Hanssen, I.(1999). Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Hjelm, K-G., Bard, K., Nyberg, P., & Apelquist, J. (2004). Beliefs about health and diabetes in men of different ethnic origin. Journal of Advanced Nursing, 50, (1), 47-59.
Holmstöm, I-M., & Rosenqvist, U. (2005). Misunderstandings about illness and treatment among patients with type 2 diabetes. Journal of Advanced Nursing, 49, (2), 146-154.
Hälso- och sjukvårdslag. (SFS 1982:763). [Elektronisk]. Stockholm: Socialdepartementet.
Till-gänglig:http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1982:763. [2009-02-12]. Sökväg: SFS 1982:763.
Hörnsten, Å., Sandström, H., & Lundman, B. (2003). Personal understandings of illness among people with type 2 diabetes. Journal of Advanced Nursing, 47, (2), 174-182.
Koch, T., Kralik, D., & Sonnack, D. (1999).Women living with type 2 diabetes: the intrusion of illness. Journal of Clinical Nursing, 8, 712-722.
Koch, T., Kralik, D., & Taylor, J. (2000). Men living with diabetes: Minimizing the intrusiveness of the disease. Journal of Clinical Nursing, 9, 247-254.
Lindskog, B. I. (2004). Medicinsk terminolog. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Mosand, R. D., & Försund, A. J. (2002). Omvårdnad vid förändringar i bukspottkörtelns endokrina funktion. I H. Almås (Red.), Klinisk omvårdnad 2. (s.899- 928). Stockholm: Liber AB.
Naithani, S., Gulliford, M., & Morgan, M. (2006). Patient’s perceptions and experiences of conti-nuity of care’ in diabetes. Health Expectations, 9, 118-129.
Penckofer, S., Ferrans, C-E., Velsor- Friedrich, B., & Savoy, S. (2007). The Psychological Impact of Living With Diabetes: Women’s Day-to Day Experiences. The Diabetes Educator, 33, 680-689.
Polonsky, W. (2002). Diabetes hela livet. Lund: Studentlitteratur.
Skafjeld, A. (Red.). (2006). Diabetes. Stockholm: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen. (1999). Nationella riktlinjer för vård och behandling vid diabetes mellitus. Version
för hälso- och sjukvårdspersonal.[Elektronisk]. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig:
http://www.sos.se/fulltext/9900-061/9900-061.htm [2009-03-04]
Stödberg, R., Sunvisson, H., & Ahlström, G. (2006). Lived experience of significant other of per-sons with diabetes. Journal of Nursing and Healthcare of Chronic Illness in association with
Jour-nal of Clinical Nursing. 16, 7b, 215-222.
Yamakawa, M., & Makimoto, K. (2007). Positive experiences of type 2 diabetes in Japanese pa-tients: An exploratory qualitative study. International Journal of Nursing Studies, 45, 1032-1041.
Wallin, A-M., Löfvander, M., & Ahlström, G. (2007). Diabetes: a cross-cultural interview study of immigrants from Somalia. Journal of Nursing and Healthcare of Chronic Illness in association with Journal of Clinical Nursing. 16,11c, 305-314.
Wright, L. M., Watson, W. L. & Bell, J. M. (2002). Familjefokuserad omvårdnad. Lund: Student-litteratur.
Whittemore, R., & Dixon, J. (2007). Chronic illness: the process of integration. Journal of Nursing
and Healthcare of Chronic Illness in association with Journal of Clinical Nursing, 17, 7b, 177-187.
William-Olsson, L (1989). Diabetiker och våra livsvillkor. Stockholm: Raben & Sjögren.
Wilman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlittera tur.
Bilaga 1 -
SökhistorikResultat av sökningar i CINAHL Sökord Antal träf-far Antal läs-ta titlar Lästa abstrakter Antal in-kluderade artiklar 1. Diabetes Mellitus,
Non-Insulin-Dependent
11872 0 0 0
2. Life experiences 4479 0 0 0
3. life change events 2186 0 0 0
4. behavioral changes 3349 0 0 0
5. Quality of life 22234 0
Diabetes mellitus, non- insulin dependent AND quality of life
155 155 50 1 Diabetes mellitus, non- insulin dependent
AND experience
101 101 40 1
1 AND 2 6 6 6 1
1 AND 3 OR 5 6952 0 0 0
1 AND 5 115 115 30 0
Resultat av sökningar i PubMed Sökord Antal träf-far Antal lästa titlar Antal lästa abstrakter Antal inklude-rade ar-tiklar Diabetes 32449 0 0 0 Diabetes typ 2 54178 0 0 0
Diabetes AND experiences 2350 0 0 0
Diabetes typ 2 AND experiences 339 150 60 2
Diabetes mellitus type 2 AND quality of life OR life experience
1058 100 35 1
Resultat av sökningar i PsycINFO Sökord Antal träf-far Antal lästa titlar Antal lästa abstrakter Antal inklude-rade ar-tiklar 1. Diabetes 25053 0 0 0 2. Diabetes typ 2 56 56 56 0 3.Experience 431778 0 0 0
Diabetes typ 2 AND experience 14 14 14 0
Diabetes AND experience 4907 150 50 2
Diabetes AND experience AND life 4598 200 50 3
Bilaga 2 –
Modifierad checklista för kvalitativa artiklar Finns det syfte med studien?– Vilken kvalitativ metod har används?
– Är designen av studien relevant för att besvara frågeställningen?
Undersökningsgrupp
– Är urvalskriterier för undersöknings gruppen tydlig beskrivna? – Var genomfördes undersökningen?
– Är urvalet beskrivet?
– Är undersökningsgruppen lämpliga?
Metod för datainsamling
– Är fältarbetet tydlig beskrivet?
– Är metoden för datainsamling tydlig beskrivet? – Är data systematiskt samlade?
– Finns det etiskt resonemang?
Dataanalys
– Hur är begrepp, teman och kategorier utvecklade och tolkade? – Vad visar resultat?
– Är analysen och tolkning av resultat diskuterade? – Är resultaten trovärdiga?
– Är resultaten pålitliga?
– Är resultaten och tolkningar som presenteras baserade på insamlade data?
Utvärdering
– Kan resultatet återkopplas till den ursprungliga forskningsfrågan? – Har resultaten klinisk relevans?
– Diskuteras metodologiska brister och risk för bias? – Vilken slutsats drar författaren?
– Ska artikel inkluderas?
Bilaga 3 –
ArtikelmatrisFörfattare År Land
Titel Syfte Metod
Urval
Deltagare Resultat Kvalitet
Wallin, Löfvander & Ahlström 2007 Sverige Journal of Clinical Nursing Diabetes: a cross-cultural interview study of immi-grants from So-malia.
Att beskriva hur diabeti-ker invandrade från So-malia upplever vardagsli-vet och hur de hanterar diabetes – relaterade pro-blem. Kvalitativ studie, intervjuer med hjälp av en tolk. Data analyserades med fyra teman. Strategiskt urval.
n=19 (11 kvinnor och 8 män) Ålder 30-82
Resultaten visar på vikten av att se på kulturell bakgrund och även religiös tillhörlighet i diabetes vård. Det kommer fram att kvinnor och män har olika reaktioner kring sin diabetes. Hög Stödberg, Sunvisson & Ahlström 2006 Sverige Journal of Clinical Nursing Lived experi-ence of significant others of persons with dia-betes
Att förklara närståendes upplevelse av att bo till-sammans med en famil-jemedlem som drabbas av diabetes. Kvalitativ studie, fenomenologisk-hermeneutisk stra-tegi. Intervjuer med öppna frågor. Data analyserades med fyra teman. Strategiskt urval. n=15 (6 män, 9 kvinnor) Ålder mel-lan 26 – 72.
Att ha en närstående som drabbas av diabetes innebär att hela tiden vara observant på hur personen känner sig.
Hög Hörnsten, Sandström & Lundman 2003 Sverige Journal of Advanced Nursing Personal under-standings of illness among people with type 2 diabetes.
Att beskriva personliga tolkningar av sjukdomen bland personer med dia-betes typ 2 i Sverige.
Kvalitativ studie, narrativa temain-tervjuer. Strategiskt urval. n= 44 (21 kvinnor och 23 män. Männens medel ålder var 64 år, Kvinnor mellan 47 – 80 år)
Diagnos och integrering av sjukdom har olika mening. Grunden för en meningsfull vård är att förstå patientens förståelse av sjukdomen.
Hög
Koch, Kra-lik & Son-nack 1999 Australien Journal of Clinical Nursing Women living with type II diabe-tes: the intrusion of illness.
Att skapa en förståelse för hur vuxna personer med diabetes typ2 lever med en kronisk sjukdom.
Kvalitativ studie, intervjuer.
n=6 (6 kvinnor)
Att leva med diabetes beskrivs som stressfullt. Kvinnorna levde med en oro över sjuk-domen. De kände utanförskap och inskränkningar mot om-givningen på grund av sin sjukdom. Medel Yamakawa & Makimoto 2007 Japan Interna-tional Jour-nal of Nurs-ing Studies Positive experi-ences of type 2 diabetes in Japanese patients: An ex-ploratory qualitative study
Att utforska förekomsten av positiva erfarenheter hos personer med typ 2-diabetes. Kvalitativ studie. Strategiskt urval. Data kodades i kategorier. n=15 (7 kvinnor i ålder 50-72 8 männen i ålder 55- 78)
Alla deltagare gav uttryck åt positiva erfarenheter när det gäller att hantera diabetes. Deltagarna uppger vikten av att ha positiva tankar och erfarenheter av sin sjukdom.
Hög Naithani, Gulliford & Morgan 2006 England Health Ex-pectations Patients’ percep-tions and experi-ences of continuity of care in diabetes.
Att beskriva patienters erfarenheter och värde-ringar avseende kontinui-tet i diabetes vård. Kvalitativ studie. Halv strukturerad intervju. n= 25 (17 män och 8 kvinnor i åldern 41-86 år)
Problem med brist på kontinu-itet inträffade vid övergångar mellan olika tjänsteleverantö-rer, eller vid stora förändringar i patientens behov.
Adolfsson, Starrin, Smide & Wikblad 2007 Sverige Interna-tional Jour-nal of Nurs-ing Studies Type 2 diabetic patients experi-ences of two dif-ferent educa-tional ap- proaches-—A quali-tative study
Att undersöka patienters upplevelser av att delta i en empowerment grupp eller ta emot individuell rådgivning. Kvalitativ studie. Semi-strukturerade, bandinspelade intervjuer. n=28 14 fick indi-viduell råd-givning, (7 män, 7 kvin-nor medel-ålder 64,9) 14 hade deltagit i gruppmöten (7 män, 7 kvinnor medelålder 61,9)
Patienter anser att deltagande i empowerment grupp ger stor nytta, dessutom hade de nått insikt om att diabetes är en all-varlig sjukdom men att den kan påverkas. Vid individuell råd-givning hade vårdgivarna funge-rat som överordnade och detta gjorde det svårt för patienterna att ta ansvar för egenvården.
Hög Holström & Rosenqvist 2005. Sverige Journal of Advanced Nursing Misun- derstan-dings about illness and treatment among patients with type 2diabetes Beskriva uppfattningar som svenska patienter med diabetes typ 2 har om sin sjukdom och behand-ling. Kvalitativ, feno-menologisk ansats. Intervjuer. Data analyserades tema-tiskt. n=18 (9 män, 9 kvinnor mellan 40-80) Medelålder 64,5 år
Missuppfattningar kring sjuk-dom och behandling var vanliga. Patienterna följer föreskrivna regimer men visste inte varför och hur de kan dra nytta av dem.
Hög Koch, Kralik & Taylor 2000. Australian. Journal of Clinical Nursing Men liv-ing vid diabetes: minimiz-ing the intrusive-ness of the disease Beskriva mäns upplevelse av att leva med diabetes typ-2.
Kvalitativ, inter-vjuer. Data koda-des
.
n=8 män, (mellan 52 – 78 år)
Männen uttryckte att diabetes hade en positiv inverkan på deras livsstil, de uppfattade dia-betes som en del av livet och inte som sjukdom. Medel Hjelm, Bard, Nyberg & Appelqvist. 2004. Sverige. Journal of Advanced Nursing Beliefs about health an diabetes in men of different ethnic origin
Att undersöka upplevelser av hälsa och sjukdom bland män med diabetes som kom från olika kultu-rell bakgrund och som bor i Sverige Kvalitativ. En explorativ stu-die. n=35, män, (mellan 39-75 år)
Icke- svenskar anser att viktiga faktorer för hälsa är förmågan att ha ett arbete och vara ekono-miskt oberoende Svenskarna fokuserade på ärftlighet, livsstil vid diabetes, medan icke-svenskar menar att inflytande av övernaturliga faktorer och käns-lomässig stress har samband med utveckling av diabetes och har negativ inverkan på hälsa.
Hög Penckofer, Ferrans, Velsor-Friedrich & Savoy 2007. USA The Diabe-tes Educator The psy-chological Impact of Living With Diabetes. Women’s Day-to day ex-periences Att förstå de känslor av depression, ångest och vrede som kvinnor med diabetes typ 2 upplever och de effekter dessa känslor har för deras livskvalitet.
Kvalitativ, induktiv strategi. Data ana-lyserades med fem teman.
n= 41 kvin-nor
(medelålder - 55,6 år)
Kvinnor med diabetes typ 2 beskriver känslor av depression, ångest och ilska, som påverkar deras hälsa och livskvalitet i stort.
