• No results found

Remiss av Krav på att hålla djur lösgående – konsekvenser, övergångsbestämmelser och andra incitament än lagstiftning (rapport 2019:17)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Remiss av Krav på att hålla djur lösgående – konsekvenser, övergångsbestämmelser och andra incitament än lagstiftning (rapport 2019:17)"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Remiss 2020-12-09 N/2020/02300 Näringsdepartementet Landsbygdsavdelningen Enheten för djur och livsmedel Ämnesråd Lisen Sjöling 08-405 27 45 Telefonväxel: 08-405 10 00 Fax: 08-24 46 31 Webb: www.regeringen.se Postadress: 103 33 Stockholm Besöksadress: Herkulesgatan 17 E-post: n.registrator@regeringskansliet.se

Krav på att hålla djur lösgående – konsekvenser,

övergångsbestämmelser och andra incitament än lagstiftning (rapport 2019:17)

Remissinstanser

1. Arbetsmiljöverket

2. Biodynamiska Föreningen

3. Brukshästorganisationernas Samarbetskommitté (BRUNTE) 4. Djurens Rätt

5. Djurskyddet Sverige 6. Ekologiska Lantbrukarna

7. Förbundet Svensk Fäbodkultur och utmarksbruk 8. Förbundet Sveriges Småbrukare

9. Föreningen Allmogegeten

10. Föreningen för äldre svensk boskap 11. Familjejordbrukarnas Riksförbund 12. Gård & Djurhälsan

13. Hushållningssällskapen

14. Hästnäringens Nationella Stiftelse 15. KRAV Ekonomisk förening

16. Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien 17. Kvenlandsförbundet 18. Lantbrukarnas Riksförbund 19. Länsstyrelsen i Dalarnas län 20. Länsstyrelsen i Gävleborgs län 21. Länsstyrelsen i Hallands län 22. Länsstyrelsen i Jämtland län 23. Länsstyrelsen i Jönköpings län

(2)

2 (3) 24. Länsstyrelsen i Kalmar län 25. Länsstyrelsen i Norrbottens län 26. Länsstyrelsen i Skåne län 27. Länsstyrelsen i Stockholms län 28. Länsstyrelsen i Västernorrlands län 29. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 30. Länsstyrelsen i Östergötlands län 31. Ridskolornas Riksorganisation 32. Svensk Fjällrasavel 33. Svenska Djurskyddsföreningen 34. Svenska Getavelsförbundet 35. Svenska Naturskyddsföreningen 36. Svenska Ridsportförbundet 37. Sveriges lantbruksuniversitet 38. Sveriges Mjölkbönder 39. Sveriges Nötköttsproducenter 40. Sveriges Veterinärförbund 41. Växa Sverige

I Djurskyddsutredningens betänkande Ny djurskyddslag (SOU 2011:75)

föreslås att det ska införas ett krav i djurskyddslagen på att alla djur ska hållas lösgående. Samtidigt föreslog utredningen att Statens jordbruksverk

(Jordbruksverket) ska få ett bemyndigande att föreskriva om undantag så att befintliga uppbundna system kan fasas ut i rimlig takt. I propositionen (prop. 2017/18:147) till den nya djurskyddslagen (2018:1192) gör regeringen

bedömningen att alla djur bör hållas lösgående men att konsekvenserna av att införa ett krav på att hålla djur lösgående och behovet av

övergångsbestämmelser och undantag bör utredas ytterligare.

Jordbruksverket fick mot den bakgrunden i uppdrag att göra en sådan analys. Jordbruksverket har redovisat sitt uppdrag i rapporten Krav på att hålla djur

lösgående – konsekvenser, övergångsbestämmelser, undantag och andra incitament än lagstiftning (rapport 2019:17).

Härmed får ni nu tillfälle att lämna synpunkter på Jordbruksverkets rapport. Rapporten är tänkt att utgöra ett kompletterande underlag till det redan remitterade lagförslaget i Djurskyddsutredningens betänkande.

Med lösgående djur avses i detta sammanhang djurhållning i lösdrift eller i t.ex. boxar (dvs. att djuren hålls på ett sätt som inte innebär att djuren t.ex.

(3)

3 (3)

står uppbundna i spiltor eller på båspallar). Det innebär inte ett förbud mot att kortvarigt binda upp djur, t.ex. i samband med skötsel eller vård. Remissvaren ska ha kommit in till Näringsdepartementet senast den 15

mars 2021. Svaren bör lämnas i bearbetningsbar form (t.ex. Wordformat)

per e-post till n.remissvar@regeringskansliet.se och med kopia till

lisen.sjoling@regeringskansliet.se. Ange diarienummer N/2020/02300 och remissinstansens namn i ämnesraden på e-postmeddelandet.

Remissinstansens namn ska även anges i dokumentnamnet. Remissvaren kommer att publiceras på regeringens webbplats. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i rapporten.

Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En

myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta.

För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter.

Rapporten kan dessutom laddas ned från Regeringskansliets webbplats www.regeringen.se.

Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss – hur och varför (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02). Den kan laddas ner från Regeringskansliets webbplats www.regeringen.se.

Kierstin Petersson Grawé

References

Related documents

Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och

Jag för enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. •

Motivational interviewing översätts på svenska till motiverande samtal och förklaras av skaparna Miller och Rollnick (2010) vara en ”klientcentrerad, styrande metod för att höja

Resultatet av de artiklar som vi har valt att inkludera i vår studie, tyder på att djurterapi bidrar till att förbättra hälsan för demenssjuka äldre människor på särskilt

Jag har i tidigare arbeten kombinerat ihop mina djur med andra material och nu frågade jag mig om jag på något sätt kunde kombinera djur med annan form, allt skulle vara i lera..

Urvalet för studien begränsas till de fyra noveller som utgör novellsamlingen, men hänvisningar görs även till andra delar av Trotzigs litterära produktion och visar på så

Jag tycker också att det är viktigt att introducera olika slags skönlitteratur för alla elever för att få eleverna att våga pröva på andra genrer än vad de brukar läsa. Jag

Flercelliga (Specialiserade celler → vävnad → organ) Könlig förökning (oftast).. Vävnad – en typ av celler som