1
Faktablad Justitiedepartementet Oktober 2020
I fredstid handlar arbetet om be-redskapsplanering och att vidta åtgärder för att stärka förmågan att under höjd beredskap och yt-terst krig värna civilbefolkning-en, säkerställa de viktigaste sam-hällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld. Civilt försvar tillsam-mans med vårt militära försvar bildar Sveriges totalförsvar. Det civila försvaret ska även bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hante-ra fredstida kriser. Krisberedska-pen och det civila försvaret bör därmed ses som ömsesidigt för-stärkande.
Försämrat säkerhets- politiskt läge
Under 90- och 00-talen monte-rades stora delar av det civila för-svaret ner.
Detta hade sin grund i den hot-bild och den inriktning för för-svaret som följde efter det kalla krigets slut.
Det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde har emellertid för-sämrats över tid. 2015 beslutade regeringen om återupptagen totalförsvarsplanering. Från år 2018 har regeringen tillfört drygt 400 miljoner kronor per år för-delat på olika aktörer för utveck-lingen av ett modernt civilt för-svar.
Myndigheter, kommuner och regioner har bland annat krigs-placerat personal, planerat för att kunna stödja Försvarsmakten vid höjd beredskap, arbetat med en förstärkt aktörsgemensam sam-verkan för säker och robust kom-munikation samt planerat för att kunna verka från alternativa och skyddade ledningsplatser.
Största satsningen i modern tid
Regeringen föreslog i budget-propositionen för 2021 långsik-tiga satsningar för att stärka och ytterligare intensifiera återupp-byggnaden av det civila försva-ret. Området tillförs 1 miljard kr. redan 2021. Under kommande år ökar satsningen stegvis, och tillsammans med de medel som tillfördes 2018 innebär regering-ens förslag att summan av medel avseende civilt försvar uppgår till 4,2 miljarder kronor 2025. Det ligger i nivå med försvarsbered-ningens bedömning och är den största satsningen på civilt försvar i modern tid.
Inriktningen för civilt försvar finns i den försvarspolitiska pro-positionen. En utgångspunkt är Försvarsberedningens rapport Motståndskraft (Ds 2017:66). Regeringens förslag bygger på
Civilt försvar berör hela samhället
Civilt försvar är de verksamheter och åtgärder som
myndigheter, kommuner, regioner samt enskilda,
företag och det civila samhället vidtar för att stärka
Sveriges motståndskraft för höjd beredskap och
krig.
2
en överenskommelse mellan re-geringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.
Motståndskraften inom flera viktiga samhällsfunktioner ska stärkas, särskilt hälso- och sjuk-vård, livsmedel och dricksvatten-försörjning, transporter, ordning och säkerhet, finansiell bered-skap, energiförsörjning samt elektroniska kommunikationer och post. Arbetet med cyber-säkerhet och psykologiskt för-svar ska intensifieras. Framti-dens skydd av civilbefolkningen ska utredas och säkerhetsskyd-det stärkas. Den svenska försörj-ningsberedskapen ska utvecklas
och näringslivet ska i ökad ut-sträckning involveras i arbetet med att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna.
Att bygga förmåga inom det ci-vila försvaret, liksom inom det militära försvaret, är ett omfat-tande arbete med långa ledtider. Att återuppbygga ett starkt ci-vilt försvar är därför en process som kommer att behöva fortsätta under många år framöver. Åter-uppbyggandet av Sveriges civila försvar har påbörjats men kom-mer med regeringens satsningar att intensifieras avsevärt under den kommande försvarsbesluts-perioden.
