Ortnamnen i Älvsborgs län_16_Sundals härad

SVERGES ORTNAMN

ORTNAMNEN

1

VSBORGS LÄN

PÅ OFFENTLIGT UPPDRAG UTGIVNA

AV

KUNGL. ORTNAMNSKOMMITTÉN

DEL XVI

SUNDALS HÄRAD

LJUS

AKTIEBOLAGET LJUS STOCKHOLM 1910 41

Vid behandlingen av Sundals härad äro jordeböcker genomgångna för följande : 1540-47, 49-52, 57, 60, 64, 67, 68, 70, 72, 74, 76, 78, 80, 82, 84, 86, 88. 90, 93, 97, 1600, 03, 06, 09, 12, 15, 19, 21, 25, 29, 32, 60, 65, 70, 75, 80, 85, rjb 85, 86-90, 95, 1700, 15, 25, 37, 61, 77, 1805, 15, 25, 1877,

Viktigare förkortningar: Ad — Agardh, Statsekonomisk Statistik 1853.

adj. — adjektiv.

allm. allmänning.

Als — Aurelius, karta 1613.

Åse/im. gr . — Altschwedische grammatik.

bek — beskrifn. till ekonomiska kartan öfvef Sundals härad

best. — bestämd.

bet. — betydelse.

bylki — beskrivning till geologisk karta, äldre serien.

bglkri — d:o d:o yngre serien.

Bi — Biurmari, Vägvisare 1776. rk — Rureus, karta 1626. Brs Bureus, Sumlen 1651. da. — dansk(a). dat. — dativ. bk — Dybeck, Runa.

dial. — dialekt(er), dialektal.

dip/ — svenskt diplom (medeltidsbrev).

Djb — Djurberg, Lexicon 1818.

D,jk — Djurklou (i Antikvariskt-topografiska arkivet).

dig — De la Gardieska' Archivet.

ek — ekonomisk karta öfver Sundals härad.

cl. — eller.

En. — (Rygh) Norske Elvenavne 1904. f. led. — förra leden (i namnet).

fastst. — fastställika). fda. — forndansk(a). fem. — femininum.

fl — Flateyjarbok.

Fil — Forsell, karta 1826.

fins — Fornmanna Sögur.

fika. — forrinorsk(a).

fnord. — allmänt fornnordisk(a).

fr — frälse.

frs Frissbok,

frälseh. frälsehemman.

fsk Fagrskinna.

fsv. — fornsvensk(a).

första g. — första gången (i jordebok).

—g. — gården (såsom senare led 1 namn).

gen. — genitiv.

ggle — geografisk karta.

gk — gammal karta.

gle72 Sveriges geologiska undersökning, ser. C n:r 72.

glex — Historiskt-geografiskt o. statistiskt Lexikon 1859-70.

gikt.— geologisk karta, äldre serien.

plkIr — geologisk karta, yngre serien.

gmk — geometrisk karta.

G21. — (Rygh) Norske Gaardnavne 1897—

gstk — Generalstabens karta.

h. — hus.

— härad (såsom senare led i namn).

hd — härad.

Hdr — brev hos Hadorph, 'Rimkrön., 2:a delen. hö — Historiska handlingar.

Hör — Hahr, karta 1853-60.

Hjr — Höjer, Konungariket Sverige 1872-84.

Hlyn — Hesselgren, De Dalia 1718.

Hin — Hermelin, karta 1808.

hinn — hemman.

1197191 — Homann, karta 1716.

hskh — Handlingar rörande Skandinaviens historia.

ja — isländska annaler.

- inledningen (till redogörelsen för Älvsborgs län). — inrättning(ar). ist. — fornisländsk(a). jb(s) — jordebok(ens). jbr — jordeböcker. jfr — jämför. jrs — jordrannsakning. jas& — järnvägsstation. — järnåldern. k.,— kyrka (i namncitat). kb — kyrkbok, -bödter.

K. by. — Kungligt brev.

lett — kyrkolandbolängd.

kol. — kolumn.

kr — krono.

kr/ — kringla.

kronoh. — kronohemman.

lerg — Kalm, Wästgötha och Bahusländska resa 1746.

kyrkoh. — kyrkohemman.

1. — lägenhet.

lfb — lagfartsboken (1875)i

Lg Lindskog, Beskrifning om Skara stift 1816.

lgf --\lagfaren, lagfart.

lh — landtmäterihandling(ar).

Li»1 Ljungström, häradsbeskrifning.

Lfie Ljunggren, Atlas 1862.

Ll — de l'Isle, karta 1706. Lvg — Linné, Wästgöta-Resa 1747. nicensk/. mansnarrin(et). ml — mantalslängd. Ms — Marelius, karta. msk — „Morkinskinna. vet/ — mantal.

ndipl — Diplomatarium norvegicum.

' Ngl Norges gamle love.

Nen -- Nyström, Sveriges geografi 1895.

no. — norsk(a). nr 17— nummer. nyb. — nybygge. iiyh. — nyhemman, n(yfsv. — nysvensk(a). oförnt. — oförmedlat, 0/M. — Olaus Magni.

Os/ — Olof den heliges saga (den äldre).

0,91-1— Olof den heliges saga (den yngre).

— pluralis.,

preb. — prebende.

preisteh. — prästehemman.

q. — qvarn (i citat).

rh — Rymbegla (Kph 1780).

reg Gustaf I:s registratur.

Rg — Rosenberg, Lexikon 1882-83.

rjb — reduktionsjordebok.

rår — rimkrönika (Klemmings uppl.),

rsp — riksspråk.

s. — sida (i namncitat — socken).

h. — senare hälften.

s. led. — senare leden (i namnet).

sg. — singularis.

sjh — Meddelanden från de sju häradernas kulturhist. fören. Syn. — (Hellquist) Svenska Sjönamn 1903-06.

sk — skatte.

ORTNAMNEN

1

ÄLVSBORGS LÄN

PÅ OFFENTLIGT UPPDRAG UTGIVNA

AV

KUNGL. ORTNAMNSKOMMITTeN

DEL XVI

SUNDALS HÄRAD

L3US

AKTIEBOLAGET LJUS STOCKHOLM 1910

UPPSALA 1910

Socknar

Territori- ella namn Natur-namn

Sid. Bolstad 2 159 Brålanda 24 166 Erikstad 48 167 Frändefors 62 167 Gestad 104 173 Grinstad 122 176 Sundals-Ryr 142 179

A. Territoriella namn.

Sundals härad

sicndqk Sundal, sosndga• Söndal

Häradet utgjorde enligt äldre västgötalagen jämte Vedbo hd en tredje-del av "Skalandä bo" (jfr Skalunda i Kållands hd, Skaraborgs län). Det hade under unionstiden sju socknar, desamma som nu.

Under senare år ha en massa stenåldersfynd, till stor del från s. k. boplatser, blivit gjorda inom häradet, huvudsakligen vid stränderna av Vä-nern (i Frändefors, Gestads och Bolstads socknar) och å sjösänkningsom-rådet kring Hästefj orden (Frändefors sn) samt i övrigt vid mera betydande vattendrag i samtliga häradets socknar.

F. led. i Sundal är samma stam med bet. 'söder' som ingår i sunnan

(i fsv. även synnan, y. sönnan, vartill dialformen Söndal ansluter sig), men har den hävdvunna stavningen med ett n här bibehållits. Namnet är bildat i motsättning till Nor(d)daks härad), som tillsammans med Sundal ut-gjorde det ursprungliga "Dal" i motsats till övriga delar av Dalsland (se detta):

Namnformer före 1540: Sunndalr m. isoot. krl Sundal 1287 dipl sl. 1200t. m. 1300t. vgli 1397 Vft 1400 ndipl Svnddalr b. 1300t. cod. A. M. 39 Sundall m. 1300t. vgli 1488 Lgl Sundals h. 1382 ndipl 1418 Brs Hsn (j) Sundali 1401 dipl Swndal 1419 dipl Sundahl 1419 Lgl (j) Sundale 1434 Lgl Svndall 1492 Vft Swn-dalsheradh 1485 dipl Swndalss h. 1492 Vft Syndalss h. 1492 Vft Swndall h. 1502 Lgl Swndall (Su-) 1502 Lgn Söndalsh. 1508 Stb Söndhal(s)h. 1508 Stb Swndalsh. 1509 Lgl Syndalz h. 1512 Lgl Söndal(z) 1512 Lgl Swndal (Sa-) 1527 reg Södra-herad 1527 reg.

Jordebokeformer fr. o. m. 1540: Sundals h. 1541 1877 [Siundals h. 1551 Siundaelss h. 15511 Sundaels h. 1552 [Sundåls h. 1572 Sundäls h. 15761 Sunndals h. 1590 1597.

Övriga namnformer: Swnne Dal 1540 Skjb Swndall 1545 Vft Sundal 1545 reg Swndallz h. 1554 hskh Söndals h. m. 1600t. ggk Söndaalls h. 1700t. ggk.

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1540 Namnformer enl. Jordebokshandl. fr. o. m. 1540 Arriissholmen 1546 Arisholmen 1547 1715 Ariissholm 1549 1688 Aridzholmen 1551 Aritzholm 1552 Aritsholmen 1560 1877 [Årisholmen 1568 Åritzholmen 15701 Eritzholmen 1574 1590 [Årutzholmen 1576] Äritzholmenn 1582 [Erichzholm 1597 Erikzholmen 1600 1609 Arichzholmen 1615] Aresholmen 1619 1632 Bagerud 1547 1550 Backarud 1551 1564 Bagarud 1552 -rwdtt 1557 Bakarud 1560 1564 Backerud 1567 1665 [Båkerud 1568 1578 Bokerudh 1572 1574 Båckerud 1580 1584] Bakerud 1593 1877 [Barkerudh 1675] Berg 1540 1877 Bärg 1560 1777 Boane 1569 Bwene 1570 Boenne 1572 1593 [Brånne 1578] Boanna 1590 Boan(n)e 1597 1629 Bodane 1660 1877 Bodanne 1665 1815 B. prästeg. 1685 1825 B. Prestg. 1877 1. Aritsholmen 1/4 sk (&olts/malm») 1 Bakerud 112 fr båkara 1 Berg 8/4 kr bceri 1 Bodane 1/2 sk bd ana ä. bana Budarna Bolstad bessAct —1 Prästgården 1 kr Bergh 1487 Lgl (j) Budom 1509 Lgl 2 Sundals hd: Bolstads sn Bolstad b92sAa

Socknen nämnes 1378. Bolstads gäll omfattade vid reformationstiden samma socknar som nu (moderförsamlingen jämte Erikstacl, Gestad och Grinstad). Kyr-kan kallades 1400 "Sancte Laurentz Kirche".

Sockennamnet, som även träffas flerstädes i Norge (Borstad, t. e. Rygh, Gn. IV, 2, s. 33) synes ss. f. led. innehålla ordet börd (fsv. byrdh, fno. burk), sannolikt i bet. 'bördsrätt' (knappast gen. av Börje, fsv. Byrghir, ss. i no. Borstad av fno.

Byristadum, se Rygh, Gn. M, 83, och sv. Börstad, -sta av fsv. Byrestadha, -sta i

Uppland och Ostergötland). Bol- (dvs. Bål-) för Börd- beror på dial.uttal; jfr Mia (med "tjockt" 1) för börda o. d. Om s. led. stad (urspr. i pl. med bet. 'boplats') se inl.

Aritsholmen första g. jb 1546, kyrkotomt (präste-), torp, senare överfört till hmn (1/4 mtl). Kallas i dagligt tal vanligen Holmen (ligger nära byn Holmen, se denna). — F. led. är av oviss härledning (månne gen. av det från tyskan lånade mansn. Arend, i fno. även Arint, Arent; jfr lelemetsbol, i Brålanda sn, av Slements-).

Bakerud första g. jb 1547, kyrkotomt (präste-), torp, senare överfört till hmn (1/4 mtl, från 1719 112 mtl, 1/2 oförm.). — F. led, är kanske urspr. gen. av fsv.

bakare 'bagare' (jfr no. Bakerod, Rygh, Gn. VI, 143). Om s. led. rud (i dial. -re) 'röjning' se ml.

övriga namnformer 1 orten brukliga binamn Avsänd ringar a) fastst. b) ej fastst. c) verk o. Int. ? Arnisholm y Ny-gård 1540 Skjb [Haris-holm 1563 tl] Arishål-men 1600 tl [Arilshol-men Lgl] Backerud 1697 lh Holmen hea•man Skogen skokan 83/4896 b) Flinkerud f6gicara Boanne 1563 tl Bu-anne 1586 tl

Överflyttning till annan socken: Byn Ödetorp till Grinstads sn år 1849.

Namnformer före 1540: (i) Byrstadhom 1378 dipl (i) Byrstadha 1380 ndipl (a, i)

Byrstadum 1382 ndipl Lgl (j) Byrstad 1400 ndipl (j) Byrstadom 1401 dipl Byrstadha 1401 dipl Börstadha sochn 1413 dipl (i) Byrstadh 1435 Lgl Byrstada sokn 1437 1509 Lgl Burstadha 1451 Lgl Byrdhstad 1476 Lgl Byrdhstadha sokn 1485 dipl Börstade s. 1494 dipl Byrstade k. 1531 Lgl.

Jordeboksformer fr. o. in. 1540: Burstath 1540 1549 -stad 1545 1580 -stadt 1552 -stad(a) 1560 Bulstath 1543 -sta 1552 1615 -stad(a) 1560 B ul s ta d 1567 1777 [-ståd(e) 1570] -stad(e) 1572 -städ(e) 1576 1578 -stadt 1590 1600 [Bölstad 1593] Bulesta 1632 Bohlstad 1805 1825 Bolstad 1877.

Övriga namnformer: (y) Byestada 1540 Skjb Byrstada k. 1540 Skjb Byrstada 1544 Vft Bolsta 1541 Lgl -stadh 1563 hh -stad Lvg Bohlstad gstk Borstadh 1545 Vft Bör-stadh(a) 1550 tl Bursta 1565 1600 tl Bålstad Lvg (lfb).

Byrstada stomp(s) 1540 b) Dymaden dysnuja h.

Berg ä. jbr frälseh. 1 mtl. Komministersboställe. — Ligger på en höjd.

Bodas första g. jb 1569, skattetorp, senare överfört till in= (Ils mtl). Mot-svaras kanske av en tomt jb 1549-50. — Namnet är äldst pl. i obest. form av ordet bod (i dial. även bu, fno. Nid) i bet. 'sjöbod', sedan utbytt mot best. form med dial:s ändelse

-

ane för rspr.

-

arna. Gården ligger vid Vänern.

Bolstad. Omfattar Prästgården med kvarn, vilka båda sent införts i jb. — Se vidare sockennamnet.

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1540 Namnformer enl. Jordebokshandl. fr. o. m. 1540 Prästgården (forts.) —2 Prästekvarnen en kvarn preestakvgna Borgen be'rja kr —1 Nedre (Borgen) 1/2 sk —2 Övre (Borgen) 1/2 fr Bredgården brketn —1 —2 1 Bron bro'na Bön kon B. Prästekvarnen 1908 Borgen 1540 1632 1908 Boorghnn 1552 Bårgen 1557 1564 Börgen 1568 Borgh 1570 1580 Borgan 1603 1877 Bårgian 1660 1715 [Bärgian 1670 1675] Borgian 1680 1725 Borjan 1761 1815 Borja 1777 Nedre 1660 1877 Öfre 1660 1877 Bredegordh 1541 1546 -gård 1557 1564 -gårdenn 1560 Bredgordh 1549 1550 Bred-gården 1606 1908 Brägårdt 1551 Bregordt 1552 Bregården 1564 1877 -garden 1567 1568 -gård 1572 1578

Bro en 1540 1550 Brunn 1551 Brun 1552 Bronn 1557 1560 Brone 1564 1567 Bronne 1567 1597 [Bröne 1572] Broenne 1580 Bro-sia 1600 Bronnan 1603 1665 Bronan 1615 1877 Bron 1908 Bönn 1560 1625 Bön 1570 1877 Böenn 1584 1632 Böhn 1675 1761 Lisleborgen 1491 B Digre Borgen 1491 B Bredegaardhen 1514 Vft 1/2 fr (sitt.) 1/2 fr 1/2 sk 4 Sandals hd: Solstads sn

Nr 2 Prästekvarnen en kvarn första g. jb 1707, kronokvarn; under Prästgården. Hade jb 1725-1825 nr 1.

Borgen. Sedan 1540 upptagas två gårdar, som i dagligt tal icke ha särskilda

namn. — Namnet är best. form av ordet borg i dess urspr. bet. 'terrassformig förhöjning'.

Nr 1 Nedre Borgen ä. jbr kyrkoh. (präste-) 1 mtl (1/2 oförm.). Kallades tidigast

Lisleborgen, dvs. Lilla B. Ingår i Ekarebol; nämnes icke.

Nr 2 Övre Borgen ä. jbr kyrkoh. (präste-) 1 mtl. Kallades tidigast Digre

Bor-gen, dvs. Stora B. Hade jb 1725 nr 1. Kronodomän. Kallas i dagligt tal

Hästhagen hcestagan t. Näset nchsat t.

Täppan tiepa t. Skjb Stomnen 1540 Skjb

B. prästg. Sw B., prestg. bok Prestg. Lgl Qvarnetorpet 1764 kb Borgen 1540 Skjb 1750 lh Lgl Börghen 1550 tl Borian 1563 tl [Banian 1563 tl] Borg-gan 1565 tl Bårian 1600 tl Borgia 1709 lh Borga 1763 1767 kb

Övriga namnformer 1 orten bruklige binamn Av sön drin gar a) fastat. b) ej fastat. c) verk o. lnr.

b) Borgehagarna bovahdtgana

Bredegården 1600 tl 1697 lh [Bredhel ghor-den 1545 Vit] Bredh-garden 1563 tl Bred-gården kb gikt Östre, Wästre B. 1776 kb Öst-ra, Wästre el. Skräd-dartorp 1781 lh

[Bröa 1550 tl] Bron 1560 tl Bronan 1563 tl Brona 1763 kb

Bro äng bro ce..

Vs4, 8/64

Bon 1563 tl [Böhlen 1697 lh]

Bredgården. Sedan 1541 upptages en gård, som i senare tid uppdelats i två

gårdar. — F. led. är urspr. antingen best. form av bred eller snarare gen. av ett fsv. mansn. Bredhe, varom se Lundgren, Sv. landsm. X, 6, s. 36.

Nr 1 ä. jbr frälseh. 1 mtl jämte nr 2.

Nr 2 första g. jb 1805, frälse 1/2 mtl ur nr 1. Hade jb 1805-25 nr 1.

Bron ä. jbr skatteh. 1/2 mtl. — Ligger vid en bro (fsv. bro, men mo. brii) över en bäck.

Bön. Omfattar en gård och en kvarn, som icke finnas i ä. jbr. — Namnet är

6 Sandals hd: Bolstads sn

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1540 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1540

[Dumssengh 1549] D an s e n ge n 1550 1629 Dansängen 1580 1877 Danssenngien 1632 [Dånseng 1572] D ans eng 1551 1576 -äng 1568 [Dansangen 1593 Dannesengim 1606] Dantzenghen 1625 D ants ängen 1725 1815 Danssängian 1660 1670 D antzän g(i)an 1675 1715 -engian 1689 1690 [-angian 1685] Dyräbrgh 1540 -bergh 1541 1546 Dyre-b erg 1543 1737 -Dyre-bärg 1567 1761 DyrDyre-berg 1574 [Dyretorp 1606] D yreb er g 1777

1877

Ekaboll 1540 1552 Ek(i)eboll 1545 1615 -bol 1567 1606 Ekebo 1564 Ek(i)e-bordh 1576 1578 Ek erbol(1) 1546 1629 Eckeboll 1551 1600 Äckaboll 1552 Ekirbol 1572 Ekirebol 1576 Eckerboll 1584 1590 Ekereboll 1593 Eekerrebooll 1632 E k are-b o 1 1660 1877 -boll 1665 Vester 1540 Nedre 1660 1877 Nr_e_ 1690 Öfre 1660 1877 Öre 1690 Erichst. 1603 1761 Erikstorp 1632 1877 Erickst. 1670 1715 Ericst. 1777 1805 Gassäbergh 1541 Gassabergh 1542 -bärg 1552 Gass eberg 1543 1700 -barg 1567 -bärg 1580 1660 Gas e b er g 1557 1877 -bärg 1761 Gasaberg 1560 Gåsebärg 1568 -berrig 1574 Gåssebärg 1570 1576 -bergh 1578 1632 Gossobergh 1621

Gatan 1546 1877 Gatten 1547 1567 Gattan 1551 1665 [Gåtten 1568 1582 Gå-tenn 1572 1576] Gatunn 1578 [Gåttan 1580] Bön (forts.)

1/2 fr

— 2 en kvarn fr 1 Dansängen en utjord

kr

1 Dyreberg 8/8 sk Dyrrä bergh 1317 ditrabdr7 dipl Dyrabärgh 1437

Lgl Ekarebol karabo?r —1 Nedre (Ekarebol) 1 sk —2 övre (Ekarebol) 1 sk 1 Erikstorp 1/4 sk Espesäter se Äspesäter 1 Gaseberg 1/2 fr gasabciry 1 Gatan 1/8 sk Gaten 1491 B

Nr 1 första g. jb 1560, kyrkotorp, senare överfört till hmn (1/2 ma).

Nr 2 en kvarn första g. rjb 1685, jb 1690, sedan 1755 frälse. Hade jb

1761-1825 nr 1.

Dansängen en utjord första g. jb 1549, kyrkotomt, utjord, jb 1551-70 i

Brå-landa sn. Samfäld för flera hemman. — Namnet torde ange en äng, varå dans plägat utföras.

Dyreberg ä. jbr frälseh. 1 mtl. — F. led. är väl det fsv. mansn. Dyre.

Ekarebol. Sedan 1541 upptagas två gårdar, som i dagligt tal icke ha särskilda namn. — F. led. torde vara en bildning av ordet ek (jfr Ekesbo i Gullereds sn, Redvägs hd). Om s. led. -bol 'hemman' se in!.

Dyrby el. Dyrbärgh 1694 lh Dyrby el. Dyr-berg 1700 lh DyrDyr-berg 1711 ggk Ekrebool 1565 tl Westare 1567 tl Östare 1567 tl [Ganseberg 1565 tu] Dansa clånsa Kullen kel 543/14000 Rössängen re'scega 4314" 279Is000 Gasebergsängen gås- bce,sxga 1/8 Ivarskullen ivatskel 9/448 b) Ulldalstorpet 4/c/aMerpat t. b) Fiskaretorpet rtskaraterpet t. Gröneberg gronabdry t. Kasen kåsa t. Skomakarehagen skonxikarahagan t. Stenstorp ste'nsterp t. Storängen störcega t. Varvet varvat t. nr 1 Gasebergsängen lgf Mölnevik monavik 1. Vrån vra'a 1.

Övriga namnformer 1 orten bruklige binamn Av söndringar a) fastst. b) ej fastst. c) verk o. mr.

Nr 1 Nedre Ekarebol ä. jbr skatteh. 1 mtl. Hette tidigast Västra E. Nr 2 övre Ekarebol ä. jbr skatteh. 1 mtl.

Erikstorp första g. jb 1603, skattetomt, torp, senare överfört till hmn (1/4 mtl). Ingår i Gråfålerud, nämnes icke.

Gaseberg ä. jbr skatteh. 1/2 mtl. — F. led. är väl det fsv. mansn. Gase, vars långa a på grund av ställningen i mindre betonad stavelse förkortats och sålunda undgått övergången till å (jfr dock de äldre skrivningarna med å).

Gatan första g. jb 1546, kyrkotomt (präste-), torp, senare överfört till hmn (1/4 mtl). Ingår i Gillesbyn, nämnes icke. — Namnet anger läge vid vägen ("gatan").

Nuvarande namn och mantal I Namnformer före 1540 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1540

Grylisbyen 1540 Gill sbyen 1540 1550 Giilisbyen 1542 Giilisbyn(n) 1557 1612 [Giilusbyen 1543 Gilusbyen 1544] Giillys-byn 1551 GillisGiillys-byn(n) 1557 1612 -Giillys-bynn 1560 Gyllesbyn 1567 Geliisbyn 1576 Gel-lesbynn 1578 1593 Gillesbinn 1582 Gil-1 e s byn Gil-16Gil-15 Gil-1737 Gillesbyn Gil-176Gil-1 ₁₈₇₇ Giellisbynn 1584 1600 Gielessbynn 1586 1588 Gellesbynn 1593 G-illsbynn 1619 [Gyllssebynn 1632] Glösbyen 1540 1542 Glösbyen 1541 1550 - by n(n) 1557 1603 Glödzbynn 1551 1552 Glöesbyn 1560 Glöss b yn(n) 1582 1670 [Glässbynn 1632] Glyssbyn 1675 1725 Glysbyn 1737 Glysbyn 1761 1877 Rudh 1540 1550

[Gråfällerud 1551] Groffallarudt 1552 Gra-fålerwdtt 1557 Gråfalerwdh 1564 Groful(1)e-rud 1567 1603 Gråfuleröd 1568 Gråful(1)e-rudh 1572 1590 Grofulleröd 1574 [Gråfele-rudh 1576 1578 Gråuelerud 1580] Groffwl-lerödtt 1582 Gråffwllarudh 1584 [Glof all e-rudh 1606 1625 Groffallee-rudh 1629 Gråfalla-reedh 1632] Gråfållerud 1660 1877 Grå-f ålerud 1675 1777 1908 Gråfohlerudh 1686

Hagen 1540 1877 Hagan 1551 1625 [Högänn 1551 Hågenn 1568 1574 Håge 1570 Hågh 1572]

Ttorgundehagen 1540 Ttorgude Hagen 1541 1542

Nol 1660 Nr 1665 Istr 1695 Norre 1700

1877 S. 1660 St9 1665 1695 Södre 1700 1877

1 Gillesbyn

3/4 sk Aasbyn

Hagen

hågen 1

Norra (Hagen)

1 sk nb?rara /lågan Nordare H. 2

_{Södra (Hagen)}

1 sk sohagan skpara håg» Sunnare H.

1 Glysbyn

1 sk gh'sbyn,

1 Gråfålerud

1 sk g r aNskara Glödis byn 1496

B

Hagha 1401 jb (j) Haghanom 1401 dipl 8

Sandals hd: Bolstads sn

Gillesbyn ä. jbr kyrkoh. (bisk.) 1 mtl. — F. led. är väl ordet

gille,

ovisst i

vil-ken av dess många forna betydelser (gästabud gillesstuga m. m.). Om s. led.

-byn

se ml. — En gravhög finnes.

Glysbyn ä. jbr skatteh. 1 mtl. — F. led. är urspr. gen. av ett mot det i

fno.-isl. sä vanliga

GMöer

svarande fsv. mansnamn

Glödhir.

Av

Glödhis-

blev i dial.

Glös-

och senare

Glys-

(jfr värml. och dalsl.

glysa =

no. dial.

glosa

'glimma,

titta, glo' o. d.). Om s. led.

-byn

se inl.

Övriga namnformer 1 orten bruklige binamn Avsöndringar a) fastst. b) ej fastst. c) verk o. Gillisbyn 1540 Skjb -by 1565 tl Hagen hågan Skogen sko'gan Stenen sten 5/24 1/8 1/8 Glösby 1565 tl Glos-byn 1550 tl Rudth 1550 tl Rudh 1567 1600 tl Gråfollerud 1763 1767 kb Gråfålerud kb bok gstk Lgl glk Nordhagen 1567 tl Norra bek Swdhagen 1567 tl Södra bok Dymaden diemaa 11/192 Gärdet ja' b-t 1196, 1124 Vallarna vana 7 /36 Ängen dga 45/1024, 99/1024 Rud ru, ro Busken bitskan 667/12096 Gatan gåta 439/1512, 667/12096 Gärdet jasNt 11/36 Ängen ca 13/432, 5/126 Kullarna koslana 17/96 Maden mda 3/32, 3/32

Hagen hågen 113o, Vso

Lyckan Wka 1/8 Nilsä,ngen nflscega 2/1344, 13/224 Söderhage intagor sé- 1utgo isnktkar 1/64 Ängen dea 1/48

b) Skogen sko' gan 1.

b) Kasen kdsa t.

Nordhagelid no?ragalf 1. b) Kasen kåsa t.

Gråfålerud ä. jbr skatteh. 1 mtl. Hette tidigast Bud, såsom ännu vanligen i

dagligt tal. — F. led. är gen. av det fsv. gra foli (även fuli), dvs. "den gråa fålen", s. led. är fsv. rudh 'röjning' (i dial. -re, se vidare ml.).

Hagen.

Sedan 1 540 upptagas två gårdar.

Nr 1

Norra Hagen

ä. jbr skatteh. 1 mtl. Hette tidigaost Torgundehagen, däri f. led. är gen. av det fsv. kvinnonamnet Thorgun(d). — A utmarken vid Vänern finnes

ett kummel, kallat Järborös (arbords) med 120 fots omkrets och nära 4 fots höjd.

10 Sandals hd: Bolstads sn

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1540 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1540

Hallaboll 1560 Hellebo 1564 1584 -bol 1567 Helebo 1570 [Hilleboo 1578] Hallebo 1586 1877 -bol(1) 1590 1715 Halebol 1593

Hede 1540 1877 Häde 1551 Häda 1552 Hedä 1568 Holm 1540 1544 Holmen 1540 1877 Hollmen 1632 1715 Hål(1)men 1593 1632 Öster 1540 1541 Öfre 1547 1877 Liillä 1540 Vester 1540 1542 Nedre 1547 1877 Nedrä 1550 (i) Häda 1485 dipl

(i) Holme 1435 Lgl Holm 1476 B (i) Holm 1509 Lgl

Hokonaby 1509 Hognäbyen 1541 1542 Hognebyen 1550 LglHagunabyn 1510 -byen 1544 1546 -bynn 1551 1552 Hokon(n)e- B

byn 1557 1619 Håkonebyn(n) 1564 1761 Håkonnebyn(n) 1606 1686 Håekonne-byn 1660 HåkoneHåekonne-byn 1777 1877 Håke-bynn 1564 1590 Håkneby 1567 -byn(n) 1568 1590 -Hin 1574 Håeknebynn 1582 Håknebyn 1805 Håkenebyn 1570 1580 Hå(e)kennebynn 1584 1597 Håkonby 1578 -byn 1593 1680

1 Höga med en tomt (i) Höghum 1485 - Höge 1541 1632 Högänn 1551 Höga 1551

hilga 1 sk dipl 1615 Högen 1567 1578 [Hogå 1570 Högå 1572 1582 Hogha 1600] Högia med en tomt 1660 1725 Höga med en tomt 1665 1877

1 Högstorp 1 fr ? Högxtörp 1821 Höx(s)t. 1540 1597 Högx(s)t. 1540 1578

ho'kstorp

dipl Höxstorp 1325 Höst. 1546 Högxett. 1549 Högstorp 1551 dipl Hökstorp 1401 1877 [Hoxt. 1557 1570 Högt. 1606 1609] dipl

Hallebo en tomt första g. jb 1560, kronotorp, sedan 1634 tomt. Under Kambol

jb 1634-1825. Är nu till läget okänd. — F. led. är ordet hall (häll). Om s. led. -bo (av äldre -bol) se in!.

Hede ä. jbr kyrkoh. (präste-) 1 mtl. — Namnet är böjningsform av ordet hed (i fsv. även hädh).

Holmen. Sedan 1540 upptagas två gårdar, som i dagligt tal icke ha särskilda namn. — Namnet är best. form av ordet holme i bet. 'upphöjning över sank mark'. Byn ligger vid vattendrag. — Norrut finnes en bautasten.

Nr 1 övre Holmen II. jbr kyrkoh. (präste-) 1 ratt Hette tidigast Östra H. (jfr nr 2). 1 Hallebo en tomt fr 1 Hede 1/2 sk hMa (hå he) Holmen heskman —1 Övre (Holmen) 1 fr —2 Nedre (Holmen) 1/2 fr Hyena se Vena 1 Håkonebyn 1/2 fr heacipb2(n Håknebyn

Gatan gåta

Heden he'a 1/s

Ängen dga 1/16

Övriga namnformer 1 orten brukliga binamn I Avsöndringar a) fastst. b) ej fastst. e) verk o. Mr. Helleboo 1545 Vft (y) Hohnma 1540 Skjb (y) Holm(m)an 1540 Skjb Holm 1565 tl 1711 ggk Hollmen 1763 kb Forserud fossara 3/80 Hedkullen hek.Ol Hednäsen henTsa 131480, 131480 Kalvhagen kåkvagan 1124 1/24

Övre Holmens stom nr 563 lgf Litlaholman 1540 Skjb Näreholmen 1567 tl Hokenebyen 1545 Vft Haaquonby 1550 tl Hå-konneby 1565 tl -byn 1567 tl Hokunebyn 1560 tl Håkunnabyn 1600 tl Håkebyn 1711 ggk Håk-nebyn 1763 1765 kb Håkenebyn 1769 kb Hå-konabyn 1582 tl Höga 1763 kb if b Högga 1565 tl [Hoxtorp 1540 Skjb] Högztorpt 1550 tl Högz-törp 1560 tl Höckst. 1563 tl Broskogen brilskogan1/8 Högekullen hogake'l 1116 Pölen ptul 3/256, 3/128o Säteriet scetan't 3/32 Korpås kosrpas 118, 3/8

Hugget hågat t. Ängenäs iegances t.

a) Elögstorps soldatstom nr 505 lgf

Nr 2 Nedre Holmen ä. jbr kyrkoh. (prä,ste-) 1

Västra H. (jfr nr 1). Hade jb 1725 nr 1.

Håkonebyn ä. jbr skatteh. 1/2 mtl. — F. led. (fsv. Ha/con). Om s. led.

-

byn se jul.

Höga med en tomt ä. jbr skatteh. 1 mtl. T. o.

kyrkotomt (präste-), senare utjord. — Namnet Några gravhögar finnas.

Högstorp ä. jbr kyrkoh. (bisk.) 1 mtl, tidigt frälse. —

fsv. mansn. Högh (eller möjligen Hök). Om s. led.

-

torp mtl.

är

Hette tidigast Lilla H. eller fsv. gen. av namnet Håkan m. jb 1632 upptogs särskilt en är gammal pl. av ordet hög. — F. led. är gen. av det se jul.

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1540 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. ra. 1540

1 Ingritorp 114 sk

Kambol el. Qvantensburg

se _Qvantenburg 1 Kleven 1 fr kMva Klöfvan se Kleven 1 Kårebyn 1 sk kdrablin 1

Lefors

if -fots Lillebyn lUdino 1 fr 1 1 sk 2 en utjord

Lånstorp

la'nstorp Lunstorp Ingritorp 1603 1877 Ingridt. 1606 1761 Ingry dt. 1675 1700 Inngredht. 1632 Klöfwen 1540 1632 Kläfftt 1551 Kleuytt Klewen 1557 Klefven 1908 Klowen 1567 Klöf 1572 1576 Klöfvan 1597 1877 Klöff-nämn 1600

Koffuerbyen 1541 1545 [Koffnerb‹,en 1544 Kopperbyen 1546 15501 K årebyn (n) 1551 1715 -Min 1574 Kårebyn 1725 1877 Korebynn 1552 1560 -byn 1564 Kårby 1567 -byn 1570 1572 Kåreby 1578 Kårrebynn 1582

Ledfors 15401550 Leffors 15421567 Leg-fors 1551 1615 Lefårs 1557 1675 LeLeg-fors 1564 1877 Legefors 1572 1609 -foss 1584 Ligforss 1578 Legfoss 1586 1590 Lägfors 1600 Lilläbyen 1541 1542 Liilebyen 1543 Lillebyen 1544 1737 -byn(n) 1551 1737 Lilleby n 1761 1877 Llislebyen 1550 Lisslebynn 1606 1609 Lyllebynn 1552 Lit(t)-lebyn(n) 1557 1580 Littlebin(n) 1574 1582 Litzlebyn (n) 1557 1615 Littslebinn 1584 Lidlebyn(n) 1564 Lytlebyn(n) 1567 1582 [Lutlebyn 1568 1576 Luteleby 1578] Lyttsle-bynn 1584 1590 LelleLyttsle-bynn 1597 1600 Lillo-byn 1612 Lillebyy 1689 1695 Loen st. 15411550 Lonst.15511564 Låns-torp 1557 1877 L å nns t. 15801619 [Lan(n)st. 1570 1632] L. med Fårehuset 1787 1795 Klöfven 1509 Lgl Klöffwe 1524 Lgl Klöffue 1525 bh Lekforss 1401 jb Lekfors 1401 dipl Lislebyn 1491 B (Lilbyxtorp 1494 dipl) Ludhinsthorp 1413 dipl kr 12 Sundals hd:

Bolstads sn

Ingritorp första g. jb 1603, skattetomt, torp, senare överfört till hmn (1/4 mtl). Kallas i dagligt tal Torpet. — F. led. är namnet ingri(d).

Kleven

ä. jbr skatteh. 1 mtl. -- Namnet är best. form av ordet klev (i dial. klöv) 'ställe där man kliver upp' för en höjd. Gården ligger vid en höjd.

Kårebyn

ä. jbr skatteh. 1 mtl. — Av de äldsta namnformerna synes framgå, att f. led. urspr. är det fsv. mansn. Kofre, senare ersatt av Kåre. Om s. led. -byn se in!. — Vid Lillån finnas 2 mindre gravhögar och en stor sådan, kallad Kung

Kåres hög.

Lefors

ä. jbr frälseh. 1 mtl. — F. led, är urspr. lek, förmodligen i bet. 'bubb-lande'; jfr no. o. sv. dial:s leka 'bubbla, koka, sjuda' o. d. Besynnerligt är dock förstummandet av k. Gården ligger nu icke vid vattendrag, men då ägorna gå

Övriga namnformer 1 orten brukliga binamn Avsöndringar a) fastat b) ej fastst. c) verk o. inr. Ingridst. 1765 kb gstk gikI Klofuan 1565 tl Kloff-uean 1567 tl Kläfwen 1765 kb Klöfva 1766 1767 kb Kåreby 1567 tl [Kar-by 1565 tl Kare[Kar-byn 1711 ggk] Kårbyn 1600 tl Lerfåås 1563 fl Le-fos 1586 1600 tl Torpet to'rpat Hagen hågan 11512, 5511536, 111536, 111536 Körsb ärskullen§jtsa bcees-kål 5/24 Nordgärdet nå?rj q t 1/32, 1/43 Heden he' a 9/ / 50 a) Lefors soldatstom nr 569 lgf Littleby 1550 tl Liss-lebyn 1560 tl Lylleby 1563 1565 tl b) Dalen dan t. Tuvet Haat t. Velåsa vNasa t. Lorn st.17811h [Lan dst. 1694 1776 lh] Lundst. 1765 1766 kb 1766 lh

intill Frändeforsån, och då jb tidigare upptaga en kvarn "i Lefors ström" (se Tängelsbol nr 2), så är det väl denna kvarnfors som givit anledning till namnet. Lillebyn. Sedan 1541 upptages en gård, vartill snart kommit en tomt (nr 2). — F. led. är adj. lille (fsv. litle, senare dels litsle, lisle, dels lidle, lille). Om s. led. -byn se in!.

År 1 ä. jbr skatteh. 1 mtl.

Nr 2 en utjord första g. jb 1546, kyrkotomt (präste-), sedermera utjord. Hade

jb 1 725 — 1 82 5 nr 1. Kallas jämte en utmark under Gråfålerud Aneskog (ånaskog), jfr Aneskogen, naturnamnen.

Lånstorp. Sedan 1541 upptages en gård, som i senare tid uppdelats i tvenne. — F. led. är gen. av det fsv. mansn. Lodhin (Ludhin, från vilken senare form dial.uttalet Luns- utgår). Om s. led. -torp se in!.

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1540 I Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1540 L. med Fårahuset 1805 1877 Loftzbyen 1540 1546 Loftzbyen 1541 1550 Lossbyn(n) 1551 1629 Losbyn(n) 1551 1629 Låssbynn 1557 1670 Låssbyn 1908 Låsbynn 1557 1606 Lof(f)zbyn(n) 1560 1576 Lofzbiin 1574 Låssbynna 1632 Löössbyenn 1632 Låtzbyn 1680 1761 Låttzbyn 1690 1725 Låttsbyn 1777 1877

Nygord 1540 1570 Niigordh 1540 Ny-gordh 1542 Nygordt 1551 1552 Nygård 1557 1632 -gard 1567 1586 -gården 1590 1695 Nygården 1700 1877 Nygordt 1551 Nygårdh 1582 Nygårdsåcker 1584 1670 -åker 1588 1737 Nygårdsåker 1761 1877 Nygårdz-äkra 1675 Kambol(I) 1540 1761 Cambboll 1552 Kambo 1564 1588 Kåmbu 1567 Kåmbo 1568 1582 Kombo 1578 Kambol el. Qvan-tensburg 1777 1877 Qvantenburg 1908 Lånstorp (forts.) —1 7/8 fr (sät.) 2 L. med Fårahuset fdringsat 'Is fr Fårhuset 1 Låssbyn 1/2 fr /e'sbtin Loffsbyn 1491 B Marknadsplatsen se _{Strätegärdet} Nygården nysgan nykan Nygaard 1514 Vft —1 1 fr (sät.) 2 1 sk 1 Nygårdsåker 1 sk 1 Qvantenburg 1 fr kvantanbu'v (sät.) Kampabool 1514 Vft 14 Sandals hd: Bolstads sn Nr 1 ä. jbr frälseh. 1 mtl, jämte nr 2.

Nr 2 L. med Fårahuset första g. jb 1805, frälse Ils mtl, utbrutet ur nr 1. Lh

1694 omnämnes "ett stort Fårahuus". Fårahuset anges jb 1787-1825 ss. 1/1.6 rad.

Gården är i sambruk med nr 1; namnet Får(a)huset användes för en backstuga.

Låssbyn ä. jbr skatteh. 1 mtl. Jb 1546-1557 upptages dessutom en kyrkotomt (präste-), därefter utjord, som 1634-1718 föres under hemmanet. — F. led, är urspr. gen. av det fsv. mansn. Loft. Om s. led. -byn se inl.

Nygården. Sedan 1540 upptagas två gårdar. Tidigare har även Nygårdsåker hört till byn.

Nr I ä. jbr frälseh. 1 mtl, tidigt krono. Ingår i Qvantenburg, benämnes i dag-ligt tal Brännerigärdena (brcenarl'ight).

Övriga namnformer 1 orten bruklige binamn Av söndrin ga r a) testet. b) ej fastst. c) verk o. lur. Fårehuset 1764 lh Fårahuset 1781 lh Lofftzbyn 1550 tl Loftsbyn 1786 lh Los-by 1565 tl -Los-byn 1711 ggk -byn 1743 lh Låf fz-byn 1586 tl [Lasfz-byn 1600 tl] Låtsbyn 1770 kb glk Lotsbyn 1770 kb 1811 lh Lottsbyn 1832 lh Nygård 1540 Skjb Nygordt 1545 Vft Nii-gaardh 1550 tl Nygåll 1563 1565 tl Nygård 1711 ggk ... • . • • Nygårds åcker 1763 kb Nygårds åker kb ? Kantteboll 1546 ml Kambo 1600 tl Quan-tensburg 1779 kb 1781 lh Qvantensburg if b glex Bäcken bd kan 323_/6720 Hagen lakan 79_/3360 Kasen kåsa 323_/6720 Hagen lakan 9/128 Slätten .Ildta 3/80 Åker a'kar Berget bdrjat 5124, 5171268s Bredaberget bråabceriat 5_/64 Åsebro a'sabro 1/64

Betesmarken till Nygårdens soldat-stom nr 565 Banken bågkan 3 t. Bredgårdstorpen brågastorpa fl. t. Djupedalen impadån t. Flåmossen fl-a'mosan t. Nr 2 ä. jbr skatteh. 1 mtl. Hade jb 1725-1825 nr 1.

Nygårdsåker första g. jb 1551, skatteh. l mtl, äldst med namnet Nygård (se Ny-gården). Kallas i dagligt tal vanligen Åker.

Qvantenburg ä.‹,jbr frälseh. 1 mtl (tidigt krono). Hette urspr. Kampabol, senare

Kambol, -bo. Ar 1778 erhöll översten K. J. von Qvanten Kammarkollegii

resolu-tion, att säteriet finge kallas Qvantensburg. — F. led. i Kampabol är fsv. gen.

av ett mot fno. Kampe svarande mansn. Om s. led. -bol 'hemman' se inl. — 700 m. norr om gamla slottsbacken finnes en orörd hällkista, 4 meter lång, 2 m. bred. 400 m. nordöst om denna är en annan hällkista, 6 1/2 m. lång, 3 m. bred troligen orörd.

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1540 Namnformer enl. jordebokshandl. tr. o. m. 1540

Rydiann 1564 R ydien 1570 1584 Rii-diienn 1574 Rydenn 1578 Rödien 1586 1629 Rödian 1593 1737 Midjan 1725

1877

Nre 1685 1695 Norre 1700 1877 Norr 1725

Sre 1685 1695 .Södre 1700 1877

Skogzbo 1564 Skoxbo 1564 -bu 1567 Skogzbooll 1600 Skogsbol 1612 1877

Skougzbohl 1660 1715 Skougsboll 1665 Skellisbyen 1540 Skellisbyen 1541 1545 -byn 1551 1564 Skellysbynn 1552 Skellisbynn 1560 Scheliisbyen 1546 Ske-liisbyen 1547 1550 Skielisbyn 1572 Sk(i)el-lebyn(n) 1564 1612 Skelleby 1578 [Skielns-byn 15681 Skiele[Skielns-byn 1570 Skieleby 1576 [Schollebynn 1574] Sk (i) ellesbyn(n) 1582 1632 Skillisbynn 1600 Skällisbyn 1606 Skiällesbyn 1615 1689 Sk(j)ä1lesbyn 1805 1825 Skällesbyn 1908 Skiällebyn 1660 1737 Skällebyn 1815 Skiälleby 1761 Skiä-lebyn 1777 [Skållesbyn 1877]

Slodzbacken 1617 1625 S1 å t (t) z b a c - ken 1629 1761 -baken 1632 1680 Slotts-backen 1685 1877 SlotzSlotts-backen 1715 Nya Slottsbacken 1908 Qvantenburg (forts.) Rödjan ro'syt)/ —1 Norra (Rödjan) 1/2sk —2 Södra (Rödjan) '/4 sk 1 Skog sbol 1/4 sk 1 Skällesbyn 1/2 sk »Pann Skellisbyn 1485 dipl 1 Slottsbacken, Nya (nya) llesebalson 'Is fr 16 Sandals hd: Bolstads sn

Rödjan. Omfattar två gårdar, som ej finnas i ä. jbr. Gårdarna ha i dagligt tal icke särskilda namn. — Namnet är best. form av fsv. rydhia 'röjning'.

Nr 1 _{Norra Rödjan första g. jb 1564, kyrkotorp, senare överfört till hmn (112 mtl).} Nr 2 Södra Rödjan första g. jb 1603, skattetomt, torp, senare överfört till hmn (1/4 mtl). Hade jb 1725 nr 1.

Skogsbol första g. jb 1564, _{skattetorp (utjord), separe överfört till hmn. (1/4 mtl).}

Upptages t. o. m. 1640 i Erikstads sn. Ingår i Amot, nämnes ej. — Om s. led.

bol 'hemman' se inl

gstk Qvantenborg 1781 kb Quantenburg 1781 lh Qvantenburg kb Sw glk Qvantensburg el. Kambol bok Rydian 1697 lh Ryd-jan 1763 kb Ryan 1711 ggk Norra 1802 1843 lh bok Fyrehåla fra/loska t. Karlstorp koYstorp t. Kasen kåsa t. Klandret kHindrat t. Klevetorpet kkvate'rpat t. Nordängsberget nökcegsbcelyet t. Nybyggerud nItsbmgara t. Skillnaden Pinan t. Slottet 21dtat t. Stretebergen stretabcfrja t. Strätet streetat t. Anyberg (Inabcevat Rödjans kvarntorp lgf Slottet 2,18't9t t.

Övriga namnformer 1 orten bruklige binamn Avsändringer a) fastat. b) ej fastat. c) verk o. Mr.

Södra 1811 1861 lh bek Skiellisbyn 1582 1600 tl Skällesbyn kb bok lfb Skälesbyn 1764 kb Skelesbyn 1770 kb Slåttzbacken 1600 tl Slotsbacken 1765 kb Nya Slottsbacken kb Rödjelund rojaldn 1/24 Hagen hågan 7/32 Ängen cbga 1/16, 1/82

staöir och Skcellisvik (se Rygh, Gn. IV, 2, s. 156 f.), men till sitt urspr. oklar kanske gen. av ett mansn. Skeillir. Om s. led. -byn se inl.

Slottsbacken, Nya

första g. jb 1617, skattetomt, senare överförd till hmn els mtl). Utgjordes urspr. av en i Vänern framskjutande bergsudde, varå Dalaborgs slotts-ruin är belägen. En ägare av Qvantenburg utbytte emellertid denna mot den nuvarande gården, som är belägen vid Grinstads sockengräns nära byn Ödetorp, och som i orten erhållit benämningen Nya Slottsbacken i motsättning till den urspr. slottsbacken.

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1540 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1540 Stenn 1564 1619 Steen 1609 1615 Sten-nen 1625 1660 SteSten-nen 1632 1877

Marknatz Platzen wedh Daalboåa 1625 Mareknetz Platzen wedh Daalboå 1629 Daallbooåå Marknadzplatz 1632 Mark-nadsplatsen wedh (wid) Dalboå 1660 1761 Mareknatsplatsen wid Dalboå 1670 1700 Marknadsplatsen 1761 1877

Strätegärdet 1908

Sre Strätet 1685 1695 Södre Strätet 1700 1825 Södre Stretet 1877 Strätet 1908

Tteilaen 1540 1550 Teyladenn 1551 -laedenn 1551 -ladann 1552 Telagdenn 1557 1564 Teladen 1567 1590 [Telåden 1570 -lådh 1570] Teladh 1572 1578 [Teledh 1576 -ledt 15781 Telagen 1588 1609 [Telegann 1593] Tellagen 1609 1612 Tillehagen 1615 Tillagen 1619 1632 Tilhagen 1660 1761 Tillhagen 1665 1877 Nedre 1908 Öfre 1908 Ttormosboll 1541 1549 Ttormasboll 1545 Tormodzboll 1551 1552 Tormesbol(1) 1557 1567 [Tornesboll 1560] Tormesbo 1564

Tor-masbo 1568 1584 Tormäsbo 1580 [TomTor-masbo 1582] Tormansbo 1586 1660 Törmesbo 1593 Tormannsbooll 1597 Tormansbol 1675 1877 Tårmanssboll 1665 Tormassboll 1670 Tormanssböhl 1688 1 Stenen 1/4 fr sten

Stretet, Södre se Strätet 1 Strätegärdet 1/4 fr stretajoht Stretegärdet 1 Strätet 8h-ev/dt Tillhagen tilhggan 1/8 fr —1 Nedre (Tillhagen) 1 fr —2

Övre (Tillhagen)

1/2 fr 1

Tormansbol 1

/4 fr tosrmansbok (i) Tillagha 1413 dipl Tillaghen 1494 dipl Tiillaghn 1524 Lgl [Tullaghn 1525 hh] Tormedzbol 1524 Lgl 1525 hh 18

Sandals hd: Bolstads sn

Stenen första g. jb 1564, kyrkotorp, senare överfört till hmn (1/4 nid).

Strätegärdet

första g. jb 1625, sedan 1653 kronoh. 1 /4 mtl. Har i jb kallats

Marknadsplatsen (vid Dalboå). Utgör norra delen av en gammal handelsplats å ömse sidor om utloppet av Dalbergså. Har också kallats Norra Strätet (Stretet).

Se följande gård.

Strätet

första g. rjb 1685, jb 1686, skattlagt 1686, frälseh. 1/s mtl. Har hetat

Södra Strätet. Jfr föregående gård. — Namnet är best. form av fsv. sträte

'gata' (i dial. även strete).

Övriga namnformer 1 orten bruklige binamn Avsöndringar a) fast«. b) ej fast«. c) verk o. (nr. Sten 1563 tl 1764 kb Norra Strätet Lgl N. Stretet gstk Strätet 1763 kb S. Stretet 1769 kb Södra Stretet 1791 1810 lh bek Södre Stretet 1813

lh Stretat gstk Strätet södra Lgl (i) Tiillagheno 1550 tl Telaghen 1560 tl laenn 1563 1565 tl Te-lagan 1586 tl TelTe-lagan 1600 tl Tilhagen 1813 lh Tillhagarne 1791 lh

Stora 1743 lh Lunden lån 1339/17496 a) Tillhagens soldatstom nr 501 lgf (se

Nedre 1791 1853 lh Nyet nyt 503/5832 nr 2)

kb lfb b) Granlund grdnlun. t.

Lilla 1743 lh a) Tillhagens soldatstom nr 501 lgf (se

ö fre 179118531hkblfb nr 1)

Tormansbol 1563 tl -boo 1697 lh Tårmans- bo 1600 tl [Thomasbol 1781 lh]

namn. — Namnet är urspr. böjningsform av fsv.

tillagh

(även

tillagha)

'under-lydande jord', sedan omtytt efter

hage. —

Fynd av silver (mynt:och prydnader).

Nr 1

Nedre Tillhagen ä. jbr kronoh. 1 mtl. Har även kallats

Stora T.

Nr 2

Övre Tillhagen ä. jbr frälseh. 1 mtl. Har även kallats

Lilla T.

Tormansbol första g. i denna sn jb 1549, kronotomt, torp, senare överfört till

hmn (1/4 mtl). Upptogs jb 1541-46 ss. skatteh., 1547 ss. kronoh. 1/2 mtl i Grinstads sn. — F. led. är urspr. gen. av det fsv. mansn.

Thormund

(knappast av

Thormodh),

däri

-munds

på grund av ställningen i mindre betonad stavelse blivit i dial. dels

-

mans (jfr fno.

Guöman

för

-

mund o. d.), dels

-

mos, senare

20 Sandals hd: Bolstads sa

Nuvarande namn och mantal Namnformer. före 1640 Namnformer enl. Jordebokshandl. fr. o. m. 1540

Torp

(i) Torpom 1509 Torppä 1540 1545 Torp 1540 1877

torp Lgl Torppe 1543 1550 Torptt 1584 1588 Tårp 1593 Torpett 1593

1

Södra (Torp)

1 sk SI:P 1685 1695 Södro 1700 1877

2 Men0113

(Torp)

1 sk Östre 1544

(t. mcblum) Mn. 1685 1690 Mällantorp 1695 Mä.11an 1700 Mällom 1715 Mällum 1725 1761 Mel-lom 1777 1908 MilMel-lom 1805 1877

3

Norra (Torp)

1 fr Ne 1685 1695 Norre 1700 1877 Norr 1725

Tängelsbol

Tengilsbool 1485 Tingelsboll 1540 1550 Tingelboll 1541

tiegalsbof dipl Tengolsbo 1527 [Ttungelsboll 1542 1546 Ttuengelsboll 1543] reg Tyngulsboll 1552 Tengisbo)(1) 1557 1588 -bo 1564 Tängbol 1567 1572 [Tangeboll 1574 Tångboll 1578] Tänngeboll 1582 Ten-gesbol(1) 1584 1632 TännTen-gesbol(1) 1600 1609 Tägnisbol 1606 Tägnesbol 1615 T än-g el s b o 1 1660 1877 Tänän-gelssboll 1670 1695 [Tängelssrudh 1675] —1 1 sk 2 en kvarn sk

1

Tära

1/2 sk Tören 1491 B Ttörennä 1540 1550 Tören 1546 1629

tosra Törren 1552 1580 [Torenn 1564 1632] Tö- ran 1564 1877 Töra 1908

1

Vena

1 sk (i) Huena 1485 dipl Huennä 1540 1550 Huenner 1551 Huä-

vålm nar 1552 Hwenar 1557 Hwene‘ 1560 1572

Torp.

Sedan 1540 upptagas tre gårdar. — Namnet är urspr. pl. av ordet torp

(se vidare in!.). — En stenkrets skall finnas.

Nr 1 Södra Torp ä. jbr skatteh. 1 mtl.

Nr 2 Mellan] Torp ä. jbr skatteh. 1 mtl. Kallades äldst Östra T.

Nr 3 Norra Torp ä. jbr frälseh. 1 mtl. Hade jb 1777-1825 nr 1. Kallas i dag-ligt tal Nordgården.

Tängelsbol.

Sedan 1540 upptages en gård, vartill i senare tid kommit en kvarn. — F. led. är gen. av det från fno. (se Rygh, Pn. s. 246 f.) kända mansn. Thän-gil (senare även Thingil), som ingår i många forruaorska gårdsnamn. Om s. led.

-bol 'hemman' se ml.

Övriga namnformer 1 orten bruklige binamn Av ab n d ri n gar a) fastat. b) ej fastat. c) verk o. ler. Torpt 1550 tl Törp 1560 tl Swdgården 1567 tl Söd 1582 tl Södra 1785 1898 111 bek Mellomgården 1567 tl 1898 lh Mellom 1743 lh Lgl Mellan 1785 1898 lh Mellantorp 1770 kb Millantorp 1813 lh Nordgården 1567 tl Norra 1785 1898 lhbek Tengilsboll 1550 tl Tengelsbohl 1769 kb Tören 1540 Skjb Tö-rene 1550 tl [Toran 1563 tij Töra 1763 1766 kb Hweno 1550 tl Huen-na 1565 tl WeHuen-na 17701h Broskogen brfiskogan 1136, 1196, 1198

Gamle gården getmka gein

1o1297, 148, 46714752 Iblyekan blo'/ja 5139, 1172,-118:1136, 171144 Nyhage nyhetga 8/82 Dammen deiman 5116 Pölen pan "åm, 11128 Nordgården nökan Bränningen breeragan 1/16, 2/144 Humlegårdenhumkagein 41_/480 Evigheten i'vateta 23164 b) Törehagen torabågan t. Rävelyekan reevaloka t.

Nr 2 en kvarn första g. jb 1695, skattekvarn. Hade jb 1725-1825 nr 1. Jb

1761-1825 "i Lefors ström". Är nu obefintlig.

Töra

ä. jbr kyrkoh. (präste-) 1 mtl. — Namnet, som även träffats i Norge (se Rygh, Gn. VIII, 124 och 230

f.)

torde vara en sammansättning av adj. torr (i dial. tor) och det fnord. -vini 'betesmark' (varom se vidare ml.). I fråga om ändringen av vokalen o till ö jfr Böne och Nöre i Redvägs hd; i fråga om över-gången från -ene (av det urspr. -vini) till -a jfr Ränne i Magra sn, Bjärke hd. Vetta ä. jbr skatteh. 1 mtl. — Namnet är urspr. pl. av växtnamnet ven, äldre

hven, som åtminstone i Småland liksom ock i bohuslänska och östnorska ortnamn

(fno. Suceini, -um, se Rygh, G-n. II, 201) användes ss. namn på ställe där ven växer. Om dylik övergång i betydelse från växt till växtstället jfr T. E. Kar-sten i Nordiska studier s. 48.

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1540 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1540 Hyena 1564 1877 Hwenne 1567 1582 Huennene 1574 Huennen 1576 1584 [Thue-tenn 1578] Huennan 1586 1629 Huenan 1588 1615 [Huernann 16321 Hwenna 1660 Ager 1540 1550 ikeker 1551 1600 Åekar 1552 Aker 1557 1567 Åker 1568 1660

1908 SI:_e Åker 1685 Södre Åker 1700 1877 Södre Åeker 1715

Ållerud 1564 1877 Wleröd 1567 1572 -rad 1568 [Elerudh 1570 1578] 011erudh 1574 1590 [Rolerudh 1576] 011eröd 1580 Olerud 1593 Alerudh 1612 1625 Ålerudh 1615 1629

Amodh 1541 1550 Omodh 1542 Åmod 1547 1572 Åmott 1551 1685 [Ånnöd 1568 Åmol 1570 Ånnudh 1574 Ånnodh 1576 Ånnedh 1578 Åmud 1580 Åmundh 1584] Åmot 1609 1761 1908 Amot 1621 1625 [Åmållet 1632] Åmåt 1685 1805 Åmått 1777 1877 Åsebro 1877 Espäs(s)etter 1540 1549 Espes(s)etter 1543 1629 Espassettr 1544 Espes(s)ätter 1551 1815 [Essesetther 1564] Espesäter 1593 1877 1 Åsebro en kvarn sk itspesäter iespaseetar Akär 1509 Lgl Amoth 1451 B (j) Amottenom 1401 dipl 1 2 1/2 fr (sät.) 112 fr Vena (forts.) 1 Åker ökar

1 Ållerud

blara 1 ÅmOt eimot a'mat inlåt 1 sk 112 fr 1 sk 22 Sundals hd: Bolstads sn

Åker

ä. jbr skatteh. 1 mtl. Har i o jb under senare tid kallats Södre Åker (jfr det norrutliggande Nygårdsåker el. Åker).

Ållerud

första g. jb 1564, kyrkotorp, senare överfört till hmn (1/2 ma). — Namnet, som även är känt från Norge (se Rygh, Gn. VI, 103), är till sin f. led. av ovisst ursprung (jfr dock en förmodan av Bugge a. st.). Om s. led. -rud (i dial. -re)

'röjning' se inl.

knot

ä. jbr skatteh. 1 mtl. — F. led. är å, s. led. fsv. mot 'möte'. Gården lig-ger vid sammanflödet av Frändeforsån och Krokån.

Övriga namnformer I i orten brukliga binamn Avsänd ringar a) fastst. b) ej fastst. c) verk o. inr.

Åeker 1763 kb Ååker 1550 tl Aker 1600 tl Söd. Åeker 1763 kb Södra Åker bok Åker gstk Allerudh 1697 lh 01-brud 1820 lh glk Ål-brud 1586 fl Åhlerud 1697 lh Drågarna drakara Farom fitrom 118 Bron bro'a Amott 1545 Vft 1563 tl Aamodt 1550 tl Amot 1563 tl Åmåt gstk Å. med Skogsbol kb Åsebro qvarn kb Å. kvarn Sw Espishedh 1550 tl Espese 1563 1565 tå Espissetter 1560 tl Esp-säter kb bok nr 1 Åmots soldatstom lgf Ringedalen rigaddin t. Ängen dr t.

Åsebro

en kvarn införes jb 1877, skatte. Ligger på ägorna till Nygården nr 2.

Sedan 1600-talet upptagas i jb kvarnar "i Asbro ström". — F. led. hör till or- det bergås.

Äspesäter.

Sedan 1540 upptages en gård, som i senare tid uppdelats i tvenne.

— F. led. är det gamla ordet äspe 'aspskog'. S. led, synes i äldre tid ha varit

dels säter, dels hed (jfr det hos Lgl anförda uttalet Espese).

Nr 1 ä. jbr skatteh. 1 rad jämte nr 2.

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1540 Namnformer enl. Jordebokshandl. fr. o. m. 1540

Anwndbyn 1560 Anwndbyn 1564 Anun-debyn 1567 1576 Anu n de by n(n) 1578 1606 Amundebyn 1568 1877 -byn 1580 1761 [Amudebyn 1570 Åmudebyn 1572] Annun-debynn 1600 Amunnebynn 1609 Anunbyn(n) 1612 1629 Annebyenn 1632 Ammundebyn 1670 1715 Anebyn 1909

Ahröd 1640 Arud 1660 1877 [Åhradh 1680 1686] Arrud 1805 1825

[Assnundbyen 1541 1544 -byen 1543] Assmundbyen 1545 1550 -bynn 1590 [Ass-mudbyen 1546 -byen 1549 -bynn 1574 Assmudebyen 1547 -byn 1570 15761 Ass-mundabyn 1551 -bynn 1552 -Asmun de-byn(n) 1557 1761 -de-byn(n) 1564 1825 _-by 1568 [-bum 1606] Assmundebyn(n) 1567 1737 -krm 1582 -byy 1675 Assmundebyn 1877 [Asnundebyn 1572 Asmudebyn.n 1578] Assmunnebynn 1609 Asmunnebyn 1612 1619 Asmundbyn 1615 1629 Assmunbyn 1625 Hagen 1614 1877 Haghan 1625 Asmundstorp 1909 Amundebyn se Anebyn 1 Anebyn 1/2 sk 4nalnin

1 Arud

1 Asmundebyn

asmunaIntn 1 Asmundstorp 1/4 fr hmansterp Asmwnby 1509 Lgl Va sk 1 sk 24

Sundals hd: Brålanda sn

Brålanda

y. bralanda, ä. brols sokez Bråls socken

Socknen, som nämnes 1382, har sedan reformationstiden varit annex till Frändefors.

F. led. är säkerligen urspr. gen. av bro i dess västnordiska form bru, alltså ett brua(r), vilket liksom i de flesta med denna form sammansatta no. ortnamn redan under medeltiden blev bra, senare brå (se Rygh, Till. s. 45; Noreen, Aisl.

Anebyn

_{första g. jb 1560, skattetorp, senare överfört till hmn (1/2 mtl). F. led.} är urspr. fsv. gen. av Anund, senare felläst och felskrivet som Amund, varav

jbs hittillsvarande namn. Anunda(r)- utvecklades över .A.nunne- 1609 till

Anun-1612 och slutligen Ane- 1728. Om s. led. -byn se inl.

Arud

_{första .g. jb 1640, skattetomt, från 1653 skatteh. 1/8 mtl. — F. led, är urspr.} gen. av det fsv. mansn. Ari. Om s. led. -rud 'röjning' se jul.

Sandals hd: Brålanda sn 25

gr. 3 uppl. § 128, b). S. led. är pl. av land i bet. 'terräng'. I dial. har skett

förkortning av Bråland till Brålln, varav slutligen Brål (jfr val för valin 'vallen' o. d.). Namnet syftar tydligen på läget vid en bro över Frändeforsån.

Namnformer före 1540: Bralanda s. 1382 ndipl 1449 Lgn Brolande k. 1400 ndipl Broland s. 1531 Lgl Bråland k. 1531 Lgl.

Jordeboksformer fr. o. m. 1540: Brolandh s. 1540 1543 Brolande s. 1544 1557 Brålandä s. 1551 1582 Brolans s. 1560 1564 B råland e s. 1567 1629 Bråland s. 1568 1574 [Brålånnde s. 1576] Brålanda s. 1584 1877. '

Övriga namnformer: Brålanda 1540 Skjb Brolanda, s. 1550 tl Broland s. 1563 tl Braalandz s. 1563 tl Brålandh s. 1586 tl Bråland 1729 kb Brålln 1733 kb.

Övriga namnformer 1 orten bokliga binanin Avsönd ringar a) testet. b) ej testet. c) verk o.

[Amudbyen 1546 ml] Amundeby 1550 tl -by 1586 tl Anundeby 1609 tl Annebyn 1728 kb Aneby 1728 kb -byn 1772 kb Arerud 1730 1734 kb Arrud kb if b glk gstk Assmundaby 1550 tl Asmundeby 1586 tl -byn Lgl gstk glk bek Ass-muneby 1771 kb As-munby 1772 kb -byn 1772 kb Heden he' a 1112, 1148 Kullen

0./ 3

/82

Hagen el. As(z)mun-dabyn 1713 lh Asmunst. 1713 lh 1772 kb

As-mundst. 1727 kb glk gstk (If b bek) As mundet. el. Hagen 1760 lh Ha-

Asmundebyn ä. jbr skatteh. 1 mtl. — F. led. är urspr. fsv. gen. Asmunda(r) av namnet Asmund. Om s. led. -byn se inl.

Asmundstorp första g. jb 1614, kyrkotomt (torp), senare överfört till hmn (1/4 mtl). Jbs hittillsvarande namn Hagen användes icke. — F. led. är gen. av nam-net Asmund.

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1540 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. tn. 1540 Asmundstorp (forts.)

Aspebol 1621 1877 Asspeboll 1632 1670 Asspbol 1629

Backen 1540 1550 Backa 1551 1877 Backe 1567 1582 Bake 1572 Baka 1593 1606

Bagebol(1) 1540 1603 [Bagelboll 1549] Bagaboll 1552 Baggebol 1557 1877 -boll 1560 1670 [Bågebol 1570]

Berga 1582 1877 Bergia 1670 1715 Bärg(i)a 1660 1815 Berghe 1619 1629

Brssboll 1540 Bersbol(1) 1541 1586 -bo 1564 Bergsbon 1551 1670 Bergsbol 1557 1877 Bärgzboll 1560 Bärgsbol 1665 1815 Bär sbol(1) 1568 1600 Bärgbord 1572 Berg-boll 1574 [BertzBerg-boll 1603]

Buennä 1544 Buenne 1545 Bodennä 1549 1550 Bodenne 1551 Bodenna 1552 Boan(n)e 1557 1632 Boda 1564 1593 Bu-anne 1597 1600 Bodane 1660 1877 Bo-danne 1675 1761

Brebyn(n) 1560 1777 Brobyn 1567 1877 -bynn 1576 -byenn 1632 Bräbynn 1580 Bredbyn 1909 Bredetuedh 1540 1550 Brettuedh 1542 1549 Brätued 1551 Brättuedt 1552 Brettwett 1557 1582 Bretwett 1564 1660 1 Aspebol 1/4 sk itspabok cbspabolr Aspebol 1 Backa 1 sk bålsa 1 Baggebol 1 sk bågaba 1 Berga 1/2 sk bieria 1 Bergsbol 1 sk bierjsbok bcksbo?, 1 Bodane 1 fr bådana bana fudane ?Backen1512Lgl 1 Bredbyn 1/2 sk bribqn 1 BredtVet 1 sk britvat 26 Sundals hd: Brålanda sn

Aspebol första g. jb 1621, skattetorp, senare överfört till hmn (1/4 mtl). — F. led. är aspe, ombildning efter asp av ordet äspe 'aspskog'. Om s. led.

-

bol se jul.

Backa ä. jbr skatteh. 1 mtl. — Namnet är gammal pl. av backe. Gården ligger på en höjd.

Baggebol ä. jbr skatteh. 1 mtl. — F. led. är väl det fsv. mansn. Bagge (möjligen dock det sällsynta Bag/ii, varom se Solberga Baggekvarnen i Solberga sn,

Red-vägs hd). Om s. led.

-

bol se ml.

Berga första g. jb 1582, skattetorp, senare överfört till hmn (1/2 mtl). Nybygge, byggt 1546. — Namnet är gammal pl. av ordet berg. Gården ligger på höjd.

15_{/64 a) nr 1 Fridhem lgf} 9_/64

1/₈

Övriga namnformer 1 orten bruklige binamn Avsöndringar a) fastat. b) ej fastat. c) verk o. Mr.

gen el. Assmundst. 1822 lh Assmundst. 1826 1836 lh Sw Aspebord 1563 tl -bol(l) 1590 1609 tl Bagebord 1563 tl Backehedarna bakahbra 1/78, 1/78 Brunn brun 13/96 Knösen kno'san 1/16 Kopperud kospara 1/16 Mossarna mossana 1116, 3/89 a) nr 1 Backebo lgf Bergä 1546 ml Berja 1729 1774 lh B erzb 0111609 tl B ergz-bord 1563 tl Berbo111546 ml Bodha 1550 1579 tl Boden 1563 tl Boan 1563 tl Boanna 1563 tl Buana 1586 tl Buane 1732 kb Bredebyen 1546 ml -by 1560 tl Bräby 1579 tl Bergsbolsskogen bkbo-jkogan 1/8 B ergsbolsvallar bcejbots-v-alar 1116 Gärdet jeikat 1/8 Hallarna hitlara 1/8 Kronerud kröner° 1/16 Nordskogen nikskogan 1/94, 1/24 Råhalmen ras/1d.~ 1/24 Rävberg ree(v)bcerj Skogen sko'gan 1/48 Slätten 2,1dta 1/8 Surebacken surabetkan 1/80

Bredetweth 1550 tl Gården getn Brettvet kb if b Brötwet Vägen Imp'gan

1722 lh Ängen dga

Bergsbo]

ä. jbr skatteh. 1 mtl. — Gården ligger på en höjd. Om s. led. -bol se inl.

Bodane

första g. jb 1544, frälseh. 1 mtl. — Namnet är dialektal best. form pl. av ordet bod (med biformen bud).

Bredbyn

första g. jb 1560, skattetorp, senare överfört till hmn (1/2 mtl). 1546 tomt under Bergsbol. — F. led, är urspr. best. form av bred.

Om

s. led. -byn se inl.

Bredtvet

ä. jbr skatteh. 1 mtl. — F. led. är urspr. best. form av bred. S. led. är det fnord. thweit 'avskilt jordstycke' (jfr Rygh, Inl. s. 83).

28 Sundals hd: Brålanda sn

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1540 Namnformer enl. Jordebokshandl. fr. o. m. 1540 Bretvet 1568 1877 [Brettne 1578] twettenn 1586 1597 Bretuetenn 1603 Bret-tvet 1606 1805 [Brettnet 1615 1629] Bred-tvet 1909 Böen(n) 1540 1632 Bönn 1551 1665 Bön 1568 1877 Dottetorp 1621 1877 Dotet. 1625 1629 [Drotet. 1632] Dotorp 1909 Dyrithögh 1540 1547 Dyrähögh 1541 1542 Dyrehög 1543 1877 Dyrrehögh 1545 Dy-rahögh 1546 Dyrehög 1550 1761 Dyrhög 1564 [Dyreholth 1603] 1 sk 1/4 sk 1 sk 1 fr _{[Ellingättuffth 1540] Edzlingättöffth 1541} Edzlingetofth 1542 1550 Esslingettoffth 1544 Eslingetorp 1545 1564 Eslyngatorp 1551 Es-lingatorp 1552 Eslingetompt 1567 1603 Eslungetompt 1572 1578 [Eslegetompt 1574] Es s li ng et o mp t 1582 1619 Eslynngetomptt 1590 Eslingetåmpt 1593 Esslingetorp 1629 1909 [Esslimgatorph 1632] Edslingetorp 1660 1877 1/4 sk _{Fugleåss 1618 1629 Fwgllåss 1632} Fo(u)glåss 1660 1700 -ås 1685 1761 Fo-gelås 1777 1877

1/8 sk Fuglemyran 1627 -myren 1629 [FwgIle-

wykann 1632] Fo(u)glemyran 1660 1761 Fogelmyran 1675 -myra 1777 Fogelmyran 1805 1877 -myra 1815 1825 Fåglemyren 1909

Gatten 1540 1567 Gattennä 1540 1550 Gattan 1545 1670 Gatta 1557 1564 Gåt-ten 1568 1582 Gatun 1578 1606 Gåttan 1580 Gatan 1593 1877

Bön ä. jbr skatteh. 1 mtl. — Om namnet se Bön i Bolstads sn.

Dotorp första g. jb 1621, _{skattetorp, senare överfört till hmn. (1/4 mtl). — F. led.}

är urspr. gen. av det fsv. kvinnonamnet Dota eller möjligen ett däremot sva-rande mansn. Dote. Det äldre, Dotetorp har sammandragits till Dotorp såsom t. e. åttatio till åttio o. d. — En liten gravhög finnes nära vägen till Or.

Dyrehög ä. jbr skatteh. 1 mtl. — F. led. är väl det fsv. mansn. Dyre. — 2 ska-dade gravhögar finnas. Om den s. k. Dyre(s)högen se Tån.

Esslingetorp ä. jbr frälseh. 1 mtl. F. led, är möjligen ett fsv. släkt-

namn Etlung, Etling, Atling (senare Essling osv, liksom vassle av urspr. vatle Bredtvet (forts.) 1 Bön bon 1 Dotorp dötorp 1 Dyrehög dmi9hOg 1 Esslingetorp cbshgatorp eelbgatorp 1 Fågelås fiigkas Fuglås 1 Fåglettlyren fughwira Puglem-yren Gatan gåta

Övriga namnformer 1 orten brukliga binamn Avsöndringar a) fastst. b) ej fastst. c) verk o. Böön 1540 Skjb Bön 1550 tl Dotet. 1586 tl 1845 lh Dot. 1738 1820 lh 1771 1772 kb Dott. glk Eslingetorp 1629 tl 1728 kb [Estingetorp 1586 tl] Eslingetompt 1619 tl Äslingtårp 1609 tl Eslingtorp 1732 kb Äslingetorp 1733 kb Fuglaås 1609 tl Fug-leåhs 1728 kb Fågelås if b glk Sw Kullen 1614/ Gråknut gr' knut i/is, 1/32, 1/32 Hagen hågan 1/₁₆ Klockegården Id•ökagan 6_/32 Månsegård en mdnsagan 3/8 Ängen dga 23/1280 Gathane 1550 tl Ga-thene 1560 tl Gothone 1560 tl Gatone 1560 tl Ga-tan 1563 tl Gata 1727 kb

o. d.), bildat av det i fsv. och fno. ortnamn uppträdande mansn. fsv. Etil (is!.

Eitell). I Åtling vid sidan av Etil förhålla sig vokalerna som i Ätran jämte

etter (se Redvägs hd, naturnamnen). S. led. var äldst än ordet tomt (med

bi-formen toft), än torp, som sedan 1600-talet blivit enrådande.

Fågelås första g. jb 1618, skattetomt (torp), senare överfört till hmn. (1/4 rad).

— F. led. är urspr. gen. pl. av fågel. Gården ligger på en ås.

Fåglemyren första g. jb 1627, skattetomt, senare överförd till hmn (IM mt». —

F. led, är urspr. gen. pl. av fågel.

Gatan. Sedan 1540 upptagas två gårdar. — Namnet är best. form av ordet

Nuvarande namn och mantal Namnformer före 1540 Namnformer enl. jordebokshandl. fr. o. m. 1540

1 Västra (Gatan) 1

sk 2 Östra (Gatan) 1 sk 1

Grubbetorp

gristorp 1 Grönehög gronahik 1 Hageberg en tomt sk 1 Hinsetakan, Östra hinsatgka 1/1 sk Hinsetakan 1

Holm

hem 1HOlmerUd honoro Wästre 1761 1825 Westre 1877 Östre 1761 1877 Grubet(t). 1540 1578 Grubbetorp 1557 1877 Gröbet. 1580 Gröbbet. 1582 Grobbet. 1584 1603 Grobet. 1586 1593 Grönnähögh 1540 1546 -höii 1540 1541 Grönnehöli 1542 1551 Grönnehög 1549 1660 -hog 1580 1612 Grönähöii 1544 Grö-nehög 1545 1877 -hogh 1606 Grönnöhög 1567 Grönhög 1568 1574 tfrönnhög 1576 1578 Haggebergh 1603 Hageberg 1606 1877 -bärg 1660 1761 Hagabergh 1615 [Höge-berg 1632] Hinssetaken 1621 1629 [Hinestakenn 1632] Hinssetackan 1660 1665 Hinse-takan 1670 1737 HinseHinse-takan Östre 1761

1877 Hinsetaka Östre 1777 1815 Holmen 1540 1877 Hollmen 1675 1805 Holm 1557 1629 1909 Hollm 1685 Hållm 1632 Holmärud 1540 1547 Holmeruth 1542 1543 -rudt 1545 Holmerud 1550 1877 1 sk 1 sk 1 sk 112 sk 30 Simdals hd: Brålanda sn

Nr /

Västra Gatan

ä. jbr skatteh. 1 mtl.

Nr 2

östra Gatan

ä. jbr kyrkoh. (preb.) 1 mtl. Hade jb 1725-39 nr 1.

Grubbetorp

ä. jbr skatteh. 1 mtl. — F. led. synes urspr. vara fsv. gen. av det från no. dial. kända grubba 'kvinna med grova anletsdrag'. Om s. led -torp se inl. Grönehög ä. jbr kyrkoh. (preb.) 1 mtl. — Ligger vid en höjd.

Hageberg en tomt första g. jb 1603, skattetomt. 1641-1825 angiven under Rö-kila. Ar nu till läget obekant.

Övriga namnformer I I orten brukliga binamn Avsöndringar a) fastat. b) ej fastst. c) verk o. inr. Wästra 18431h Vestra kb bek Lgl Östra 1772 kb kb 1813 1843 lh bok Lgl Sw Grubbut. 1550 tl Gru-bet. 1738 lh Grubbot. 1560 tl Grönahög 1560 tl Grönhög 1771 kb Gropen gro'pa 113/480 Lillegropen lgagropa Mon mon 31/480 Ödegården don 1/s Adertondelen (pet)

&lan-del Vis

Fågelkärr fog 5ce'r

205/3456, _35/3456 Ryrskog n(cp.g 1/8e Ängen ca 1/18 Berget bdrjat 3/16 Hultet hatat 1/12, 1/16 Kasen kåsa 1/40 Lunden lim 3/4o Nol noir y Sextondelen scekstandel 1/32, 1/32 Tjugufjärdedelen asu- fice'ndel 1/24 Alehagen åkagan 1/9 Gärdet, Stora stora ya-

kat 911594 a) nr 1 Gatan, Lilla lgf nr 1 Skog, Lilla Hinsetaka 1629 tl -ta-kan kb glk Hinsetaka östre Lgl Flinsetakan, Östra bok Holm 1711 ggk 1771 kb kb 1848 lh glk a) nr 1 Holms soldatstom nr 170 lgf Frolmaxid(h)1540 Skjb Lilla Holmerud 1778 Fuxegården föksagem 5194, 5164

mtl, från 1688 1/4 'tutt 1/4 oförm.). Benämningen Östra är given till skillnad från Västra H. i Sunndals-Ryrs sn. — F. led. torde vara det fsv. (urspr. tyska)

mansn. Hinze. S. led. är best. form av det fsv. taka 'intaga, arrende'.

Holm ä. jbr skatteh. 1 mtl. — Namnet är ordet holm, (förr även i best. form)

'holme, upphöjning över sank mark'.

Holmerud ä. jbr kyrkoh. 1 mtl. Kallas i några handlingar Lilla H. till skillnad

från (Stora) Ilolmerud i Sunndals-Ryrs sn. — F. led. är väl det fsv. mansn. Holme. Om -rud (i diat -re) 'röjning' se ål.

1 Krogsmyren ils sk Kröserud kro' san Krogsmyran 1636 1761 Krogsmyran 1805 1877 [Kogsmyra 1815 1825] Krogs-myren 1910 Krösserud 1600 1700 Kröserud 1606 1877 Krösseredh 1632

Nuvarande namn och mantal I Namnformer före 1540 Namnformer enl. jordebokshandl. tr. o. m. 1540 Hollmerud 1675 1805 Hållmeruudh 1632 Holmaruth 1544 -rudh 1546 1549 [Halme-rwdtt 1557] Holmered 1593 -rödh 1609 Holmerud (forts.)

Flellebyen 1540 1547 -byen 1543 1550 -bynn 1580 1582 -bien 1584 -by 1586 1588 Helläbyen 1541 1542 Helebyen 1549 Efelagabynn 1551 Hälgabynn 1552 Heliebyn(n) 1557 1600 -byn 1564 Helliebyn(n) 1590 1625 -byn 1629 Helgebyn(n) 1560 1576 -byn 1570 1572 -by 1578 Hälliebynn 1606 1632 Hälg(i)e-byn 1660 1670 Hällg(i)eHälg(i)e-byn 1675 1715 HäljeHälg(i)e-byn 1725 1777 Hälljebyn 1805 Häljebyn 1815 1877

(j) Hoghom 1382 Höge 1540 1629 Högen 1542 1546

Lgl _{Högh 1545 Höga 1551 1877 [Högå 1576} 1582] Högia 1660 1725 Hönssäbergh 1540 Hönseberg 1542 1877 -barg 1567 -bärg 1568 Hönsbärg 1576 1761 -bergh 1578 Honsseberg 1582 Kaarsst. 1627 K.arstorp 1629 1877 Ml~

Klemssboll 1547 Klemisbol(1) 1549 1564 -bo 1570 [Klenidz-boll 1551] Clemidz[Klenidz-boll 1552 Klemmedzbo 1564 Klemesbu 1567 Kl emesbo 1572 1593 Clemezbohl 1680 [Kinnsbor 1568] Kle-metzbo 1578 1629 CleKle-metzbohl 1685 1695 Kleminsbo 1580 Klemmeisboo 1582 Klemmesbo 1584 1619 Clemmesbol 1685 Klämesbo 1586 1588 Klämmesboo 1597 -bohl 1660 -boll 1665 1670 [Tlenedzboo 1600] Clemmensbo 1609 Clemensboo 1612 [Klänatzboodh 1632] Clemmetzboohl 1675 Clä,mitzbohl 1685 Klämmetsbol 1700 1825 [Elemmetzbohl 1715] Klämetsbol 1761 1877 1 Häljebyn hcbbbitn Hälebyn heekbtin Hälbyn 1 sk 1 Höga ga 1 Hönseberg honsabc6y 3/4 sk 1 kr 1 KarStOrp 1/8 sk 1 KläIlletSbOl en utjord kr 32 &Mals hd: Brålanda sn Häljebyn ä. jbr skatteh. 1 mtl.

Hälje. Om s. led. -byn se int.

Höga ä. jbr skatteh. 1 mtl. A

not är gammal pl. av subst. gravhögar.

Hönseberg ä. jbr kyrkoh. (preb.) 1 mtl. Pastoratsadjunktsboställe. — F. led. är väl

såsom i flera no. gårdsnamn (se Rygh, Gn. I, 76, II, 54) gammal gen. pl. av ordet höns, _{men anledningen till namngivningen är okänd (rik tillgång på}

rapp-höns?). Gården ligger vid en höjd.

Karstorp första g. jb 1627, skatteh. mtl. — Förhållandet mellan jordeboks-

namnet Sarstorp (av Karl), som här på jordägarnas önskan bibehållits, och det — F. led. är namnet Helge i den gamla biformen ägorna ligger en del av.. Brålanda jvst. —

Övriga namnformer I orten brukliga binamn Avsöndringar a) fastst. b) ej fastat. c) verk o. mr. 1861 lh bek L H. gstk Helgeby 1550 tl Hä-lebyn 1727 1728 kb Hällebyn 1728 1734 kb Heljebyn Lgl Hagen ketgan 114 Heden he'a 1/86, 9/172 Svarthål svåth64- 35311o22 Hönsaberg 1540 Skjb Hönssebärg 1579 tl Hönsbergh 1609 tl Carlstorp 1619 tl Klemetsbol Lgl Fåglekärr fugh,ceh, 1124, 1132 Kårtorpet kegsterpat nr 1 Eriksdal lgf nr 2-4 Höga lgf Bron bro' a t.

Kuselyekorna kusalo'kara banv.

? Myrann 1629 tl Krogsmyran 1827 kb Kroksmyran 1772 kb Kroxmyran gstk

Kroketorpet krökatorpat

i dagligt tal använda namnet Kårtorpet (som tycks tyda på det fsv. mansn.

Kare, senare Kåre) är alldeles oklart.

Klämetsbol en utjord första g. jb 1547, kyrkotomt (utjord). Är nu till läget obekant. — F. led. är gen. av det gamla mansn. Klitmet (Klemens). Om s. led.

-bol se inl.

Krogsmyren första g. jb 1636, skattetomt, från 1 653 Va rntl. Kallas i dagligt tal

Kroketorpet. — F. led. är gen. av ordet krok i bet. 'krökning'. Den på missför-stånd beroende, tidigt uppträdande skrivningen Krogs- har här på jordägarens önskan bibehållits. Gården ligger nedanför en bergkant.

Kröserud. Omfattar två senare tillkomna gårdar. — F. led. är clial.ordet kröser

'lingon'. Om -rud (i dial. -re) 'röjr?ing' se inl.