Rapport 2013:35
REGERINGSUPPDRAG
Uppdrag att föreslå
ytterligare åtgärder som kan
undantas från kravet på bygglov
– Friggebodar m.m.
Boverket december 2013
Uppdrag att föreslå ytterligare
åtgärder som kan undantas från
kravet på bygglov
Titel: Uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov – Friggebodar m.m.
Rapport: 2013:35
Utgivare: Boverket december 2013 Upplaga: 1
Antal ex: 80
Tryck: Boverket internt
ISBN tryck: 978-91-7563-089-2 ISBN pdf: 978-91-7563-090-8 Dnr: 20142-5159/2013
Publikationen kan beställas från:
Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50
Fax: 0455-819 27
E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se
Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats.
Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 2013
3
Förord
Boverket har av regeringen fått i uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov. Uppdraget är uppdelat i tre delar där denna första del handlar om att se över möjligheterna att öka den tillåtna storleken för friggebodar i anslutning till en- och
tvåbostadshus.
I samband med detta har Boverket även tittat på möjligheten att bygglovsbefria uppförandet av byggnader på 25 m2 i anslutning till befintliga en- och tvåbostadshus. Byggnaden ska kunna användas som självständig bostad.
Rapporten har sammanställts av enheterna för
Detaljplanering/bygglov och plangenomförande, Tekniska egenskaper, Stad och land, Uppföljning och utvärdering samt EU/MK/Energi med Anette Löfgren som ansvarig enhetschef.
Karlskrona december 2013
Yvonne Svensson
5
Innehåll
Förord ... 3
Förkortningar ... 7
Sammanfattning ... 9
Utökad area för friggebodar ... 9
Bygglovbefriade byggnader på upp till 25 kvadratmeter ... 9
Inledning ... 11 Uppdraget ... 11 Rapportens disposition ... 11 Regelverket ... 13 Äldre bestämmelser ... 13 Nu gällande bestämmelser ... 14 Berörda aktörer ... 19
Förslag om utökad area för komplementbyggnader ... 21
Anmälan ... 22
Andra tänkbara lösningar ... 22
Konsekvenser av utökad area för komplementbyggnader ... 23
Planbestämmelser... 24
Användningsområden ... 25
Bostadsutformning ... 25
Konstruktion ... 26
Brandsäkerhet ... 27
Hygien, hälsa och miljö ... 29
Tillgänglighet ... 29
Utebliven samhällskontroll ... 30
Tillverkare ... 31
Övrigt ... 32
Författningsförslag – friggebod 20 kvadratmeter ... 33
Förslag till ändring i plan- och bygglagen (2010:900), PBL ... 33
Förslag till ändring i plan- och byggförordningen (2011:338), PBF ... 38
Författningskommentarer – friggebod 20 kvadratmeter ... 41
Förslag om att bygglovsbefria byggnader upp till 25 kvadratmeter ... 45
Byggnadsnämndernas kontroll ... 46
Flera lovbefriade byggnader på samma tomt ... 49
Andra tänkbara lösningar ... 51
Konsekvenser av att bygglovsbefria byggnader om högst 25 kvadratmeter ... 53 Bygglovet ... 54 Planmässiga överväganden ... 55 Omgivningspåverkan ... 58 Bostadsutformning ... 58 Konstruktion ... 59 Brandsäkerhet ... 59 Tillgänglighet ... 60 Energiregler i små byggnader ... 60 Utebliven samhällskontroll ... 61
Tillverkare av komplementbyggnader ... 61
Övrigt ... 62
Författningsförslag 25 m2 ... 63
Förslag till ändring i plan- och bygglagen (2010:900), PBL ... 63
Förslag till ändring i plan- och byggförordningen (2011:338), PBF ... 69
Förslag till ändring i lagen (1993:320) om byggfelsförsäkring m.m. .. 72
Författningskommentarer – byggnad om 25 kvadratmeter ... 73 Bilaga 1 – Uppdraget
7
Förkortningar
BBR Boverkets byggregler
EKS Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder)
MÖD Mark- och miljööverdomstolen
PBF Plan- och byggförordningen (2011:338) PBL Plan- och bygglagen (2010:900)
RÅ Regeringsrättens årsbok
SOU Statens offentliga utredningar
SS Svensk standard. Utges av Swedish Standard Institute (SIS)
9
Sammanfattning
Utökad area för friggebodar
Möjligheten att kunna uppföra komplementbyggnader (friggebodar) utan krav på bygglov är alltsedan reglerna infördes populärt och utnyttjas flitigt av ägare till en- och tvåbostadshus. Den enskilde småhusägaren uppskattar friheten av att själv få bestämma över sin egen tomt utan att behöva kontakta byggnadsnämnden. För att öka friheten för den enskilde har Boverket utgått från att byggnadsarean för friggebodar utökas till 20,0 m². En följd av att utöka arean blir att taknockshöjden bör höjas till 3,5 meter. De regler som finns om avstånd till gräns- och grannmedgivande bör vara oförändrade.
Det finns uppenbara risker ur brandsäkerhetssynpunkt med att placera en större friggebod nära en grannfastighet utan att någon samhällskontroll sker. Enligt Boverkets uppfattning är det olämpligt att utöka storleken på komplementbyggnader utan att en granskning ur brandskyddssynpunkt sker. Anmälningsplikt bör därför införas för friggebodar som med berörda grannars medgivande uppförs närmare tomtgränsen än 4,5 meter. Byggnadsnämndens bedömning ska i dessa fall endast avse frågor om säkerhet mot brandspridning.
En utökning av storleken på komplementbyggnader kommer att kräva stora informationsinsatser till allmänheten, byggföretag, tillverkare av komplementbyggnader och liknande samt till landets byggnadsnämnder.
Bygglovbefriade byggnader på upp till 25
kvadratmeter
Boverket har i samband med uppdraget också undersökt förutsättningarna att bygglovsbefria uppförandet av byggnader på upp till 25 m² i
anslutning till befintliga en- och tvåbostadshus. Dessa ska kunna användas som självständiga bostäder.
För dessa byggnader finner Boverket att bygglovsplikten bör ersättas av en anmälningsskyldighet där kravet på tekniskt samråd och
byggnadsnämnderna som får anses vara tillfredsställande samtidigt som det ger den förenkling för byggherren som är åsyftad.
Att bygglovbefria bostadsbyggnader innebär att dessa kan uppföras oberoende av de planmässiga överväganden om förutsättningar för bostäder som kommunen gjort i detaljplaneprocessen. Detta kan bl.a. medföra risk för att ett områdes karaktär förändras och en ökad belastning på infrastruktur som VA-försörjning, vägar, kommunikationer, etc.
Förslaget innebär att samhällskontrollen minskar. Detta medför att det ställs högre krav på byggherrens kunskap om regelverket och vilka krav som ska uppfyllas. Förslaget innebär också att grannar i högre grad kan komma att påverkas av olägenheter när större och högre byggnader uppförs utan bygglov.
Efter en övergripande analys finner Boverket att en bostadsbyggnad om högst 25 m2 – om lagstiftaren anser att den ska tillåtas – kan kombineras med de gällande friggebodsreglerna om 15 m². Förslaget innebär att det blir möjligt att uppföra totalt 40 m2 lovbefriade byggnader på samma tomt.
Bygglovsbefrielse för bostadshus på upp till 25 m2 kommer att kräva stora informationsinsatser till allmänheten, byggföretag, tillverkare av komplementbyggnader och liknande samt till landets byggnadsnämnder.
11
Inledning
Uppdraget
Regeringen har uppdragit åt Boverket att utreda förutsättningarna för att utöka den tillåtna storleken för sådana komplementbyggnader i
anslutning till en- och tvåbostadshus som enligt 9 kap. 4 § första stycket 3 plan- och bygglagen (2010:900), PBL, är undantagna från kravet på bygglov.
Boverket ska föreslå de ändringar på lag-, förordnings-, föreskrifts- och vägledningsnivå som behövs med anledning av uppdraget samt beskriva konsekvenserna av om förslaget genomförs. Förslagen ska vara i överensstämmelse med EU-rätten.
I samband med detta har Boverket även tittat på möjligheten att även undanta uppförande av byggnader om maximalt 25 m2 från
bygglovsplikten. Byggnaden ska uppföras i anslutning till ett en- och tvåbostadshus och ska kunna användas som självständig bostad.
Boverket föreslår även här de ändringar på lag-, förordnings-, föreskrifts- och vägledningsnivå som behövs samt beskriver konsekvenserna av om förslaget genomförs. Förslagen ska vara i överensstämmelse med EU-rätten.
Rapportens disposition
Rapporten innehåller två förslag på ytterligare åtgärder som skulle kunna undantas från kravet på bygglov.
I rapportens första avsnitt redogörs för dels det äldre regelverket kring lättnader i bygglovsplikten, dels nuvarande bestämmelser om detsamma. Avsnittet kan ses som en utgångpunkt utifrån vilken de två förslagen analyseras.
I avsnittet härefter utreds förslaget att utöka den tillåtna arean för bygglovsbefriade friggebodar. Här finns också förslag till
författningsändringar samt lagkommentarer gällande en sådan utökning. I det tredje avsnittet utreds förslaget att bygglovsbefria byggnader upp till 25 m2 som ska kunna användas som självständiga bostäder i
anslutning till ett en- eller tvåbostadshus. Även här finns förslag till författningsändringar och lagkommentarer.
13
Regelverket
Äldre bestämmelser
Bestämmelserna om lättnader i bygglovsplikten tillkom genom
propositionen Om åtgärder mot krångel och onödig byråkrati m.m. (prop. 1978/79:111 bil.12). Genom en ändring i byggnadsstadgans 54 § 2 mom.1 blev det möjligt att uppföra ”högst två uthus eller andra liknande
fristående byggnader”, som inte var avsedda som bostad, i omedelbar närhet av bostadshuset. Den sammanlagda byggnadsarean fick inte vara större än 10 m² och taknockshöjden fick inte överstiga 3 meter.
Byggnaderna skulle placeras minst 4,5 meter från tomtgränsen eller på det avstånd som kunde vara föreskrivet i plan.
Bestämmelserna om bygglovsbefrielse för vissa åtgärder följde med när ÄPBL (1987:10) ersatte byggnadsstadgan den 1 juli 1987. Det var tillåtet att ”uppföra högst två komplementbyggnader i omedelbar närhet av bostadshuset”. Byggnadernas storlek var densamma som tidigare. Nytt var att de fick placeras närmare gränsen än 4,5 meter om berörda grannar medgav det, men bygglov krävdes alltid om det angavs i plan att byggnader skulle placeras på visst avstånd från gränsen. Det tidigare kravet att byggnaderna inte fick användas som bostad togs bort och därmed blev det tillåtet att övernatta i komplementbyggnaden.
Genom prop. 2006/07:122, Ett första steg för en enklare plan- och bygglag, utökades byggnadsarean för komplementbyggnader från 10 till 15 m². Begränsningen att man fick uppföra högst två komplementbygg-nader togs bort. Taknockshöjden ändrades inte. Om byggkomplementbygg-naderna place-rades närmare gränsen än 4,5 meter krävdes, precis som tidigare, med-givande av berörda grannar.
Enligt dessa lagändringar och senare praxis får man inte heller uppföra friggebod närmare gata eller annan allmän platsmark än 4,5 meter. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2008.
1
Nu gällande bestämmelser
Bygglovsbefriade komplementbyggnader till en- och tvåbostadshus regleras i 9 kap. 4 § första stycket 3 PBL. Dessa komplementbyggnader kallas ofta friggebodar2 och det är, sedan lång tid tillbaka, ett etablerat begrepp.
När nu gällande PBL trädde i kraft den 2 maj 2011 ändrades inte bestämmelserna för bygglovsfria komplementbyggnader. Det är idag tillåtet att i bostadshusets omedelbara närhet uppföra en eller flera komplementbyggnader. Den sammanlagda byggnadsarean av alla komplementbyggnader som har uppförts på tomten med stöd av reglerna om bygglovsbefrielse får inte vara större än 15,0 m². Den högsta höjden från mark till taknock får vara 3,0 meter och byggnaderna får inte
placeras närmare gränsen än 4,5 meter. Om de grannar som berörs ger sitt medgivande får byggnaden dock placeras närmare gränsen än 4,5 meter, 9 kap 4 § PBL.
Byggherrens ansvar
Byggherren ansvarar för att alla krav och regler uppfylls.
Lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk får inte ske så att den avsedda användningen kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller på omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt, 2 kap 9 § PBL.
Krav på bl.a. byggnadsverk och tomter finns i 8 kap. PBL.
Byggnadsåtgärder som inte kräver bygglov eller anmälan undantas i den utsträckning som är skäligt med hänsyn till art och omfattning, 8 kap. 8 § PBL.
Krav på bygglov
Bygglov krävs för att uppföra byggnader, 9 kap. 2 § PBL. Syftet med bygglovsplikten är att samhället ska få inflytande över byggandet. Byggnadsnämnden ska i förväg kunna bedöma om en åtgärd är förenlig med de regler som finns i PBL och i detaljplanen. Bygglovsplikten ger också möjlighet att förebygga konflikter mellan grannar. Det finns vissa undantag från bygglovskravet, bl.a. för vissa åtgärder till en- och tvåbostadshus.
För den enskilde innebär krav på bygglov en viss trygghet. Den åtgärd som byggherren önskar utföra prövas och byggherren vet att det är tillåtet att utföra den. Samtidigt innebär det både en administrativ och ekonomisk börda eftersom en ansökan om bygglov ska upprättas och ges in till byggnadsnämnden och en avgift betalas. Dessutom måste byggherren vänta ett antal veckor på att få sitt bygglov och sedan startbesked för att kunna påbörja sitt projekt. När byggnaden är färdigställd måste man invänta slutbesked för att få ta byggnaden i bruk. För
byggnadsnämnderna, som ofta är hårt ansträngda, medför varje ansökan om bygglov en ökad arbetsbelastning.
2
15
Utanför detaljplan
Utanför detaljplan och utom sammanhållen bebyggelse är det tillåtet att uppföra bygglovsfriade komplementbyggnader till en- och tvåbostadshus, 9 kap. 6 § första stycket 2 PBL. Vissa begränsningar finns dock, 9 kap. 6 § tredje stycket PBL. I lagen regleras inte storleken på dessa
komplementbyggnader men man brukar säga att de inte får dominera över bostadshuset.
Avstånd
Friggeboden ska vara fristående och den ska placeras i omedelbar närhet av bostadshuset. För att vara bygglovsbefriad får friggeboden inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter. Om berörda grannar medger det får den dock placeras närmare gränsen. Det finns inte något krav på att detta medgivande ska vara skriftligt men det bör ligga i byggherrens intresse att få ett skriftligt medgivande från de grannar som berörs och att bevara detta intyg som bevis för framtiden. Om komplementbyggnaden placeras närmare gräns mot gata eller väg än 4,5 meter krävs bygglov.3 Samma sak gäller om komplementbyggnaden placeras närmare gräns mot park än 4,5 meter. 4
Användningsområden
Friggebodens juridiska term är komplementbyggnad. En komplement-byggnad är som namnet säger ett komplement, i det här fallet till ett en- eller tvåbostadshus, och det finns inga begränsningar vad avser använd-ningen. Det är tillåtet att inreda den för önskat ändamål alltefter familjens storlek och behov så länge kraven uppfylls i den utsträckning som anges i 8 kap. 8 § PBL. Den kan användas t.ex. som uthus, garage, förråd, träd-gårdsväxthus, bastu, båthus och gäststuga. Däremot kan den inte vara en självständig bostad eftersom den ska vara ett komplement till
bostadshuset.
Planbestämmelser
Rätten att uppföra en komplementbyggnad begränsas inte av några plan-bestämmelser, 10 kap. 2 § andra stycket PBL. Detta är en av de bärande principerna vilket gör att friggebod bl.a. kan placeras på prickmark där byggnad normalt inte får uppföras. Den kan också uppföras trots att byggnadsarean på tomten enligt planen redan är fullt utnyttjad. Sedan den tillåtna arean för friggebodar utökats från 10,0 till 15,0 m² börjar det bli svårt att på normalstora tomter hitta lägen som är längre än 4,5 meter från grannen eller 4,5 meter från allmän plats/gata. Det finns rättsfall från MÖD som på avgörande punkter är motstridiga mot lagtexten och som beskrivs i slutet av denna rapport, i avsnitt ”Domar om
komplementbyggnader”.
3
Jfr prop. 2006/07:122 sid.49 och Mark-och miljööverdomstolens dom P 105-13, 2013-07-07
4
Jfr prop. 2006/07:122 sid. 49 och Mark- och miljööverdomstolens dom P 1972-13, 2013-09-20
Värdefull miljö
För ett område som utgör värdefull miljö kan kommunen i en detaljplan, trots bestämmelserna om bygglovsfrihet, kräva bygglov, 9 kap. 8 § första stycket 2a) PBL.
Andra prövningar kan behövas
Även om det inte krävs bygglov kan andra prövningar behövas, t.ex. strandskyddsdispens enligt miljöbalken. Normalt krävs tillstånd enligt miljöbalken om man bygger inom strandskyddsområde, dvs. vanligtvis 100 meter från hav, sjö eller vattendrag. Strandskyddsområdet kan utvidgas om det behövs för att tillgodose något av strandskyddets syften.
Anmälan
Vissa åtgärder är anmälningspliktiga oavsett om de utförs i en komple-mentbyggnad eller en annan byggnad. En installation eller väsentlig ändring av eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader kräver anmälan. Samma sak gäller installation eller väsentlig ändring av anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt, 6 kap. 5 § plan- och byggförordningen (2011:338), PBF. Det inne-bär att den småhusägare som vill dra in vatten och avlopp i sin friggebod måste ta kontakt med byggnadsnämnden samt invänta startbesked och senare slutbesked samt betala den avgift som krävs. Byggnadsnämndens kontroll avser inte byggnaden som sådan utan inskränker sig till den installation som ska utföras. Vid anmälansärenden ska en kontrollplan alltid finnas och det är byggherren som ansvarar för att de regler och krav som finns uppfylls.
Utformningskrav och tekniska egenskapskrav
När en ny byggnad uppförs ska den uppfylla ett antal krav som ställs i 8 kap. 1 och 4 §§ PBL. För byggåtgärder som inte kräver bygglov eller anmälan får, enligt 8 kap. 8 § PBL, kraven i 8 kap. 1 och 4 §§ PBL anpassas och avsteg från kraven göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Avsteg från
tillgänglighetskraven får dock göras endast om det med hänsyn till åtgärdens omfattning och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.
Kraven handlar både om byggnadens utformning och om dess tekniska egenskaper. Kraven utvecklas närmare i 3 kap. PBF. Dessutom meddelar Boverket föreskrifter, Boverkets byggregler, BBR, och Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS, som närmare preciserar de funktionskrav som ställs på byggnaderna i lagen och förordningen.
Utformningskraven gäller bl.a. att byggnaden ska vara lämplig för sitt ändamål samt att den ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. De tekniska egenskapskraven handlar bland annat om byggnadens bärförmåga, stadga och beständighet, brandsäkerhet, skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö, lämplighet för avsett ändamål samt tillgänglighet och användarhet.
När det gäller bygglovspliktiga åtgärder granskar byggnadsnämnden om utformningskraven är uppfyllda. Då görs prövningen av
17
egenskapskraven i olika skeden. Först sker bygglovsprövningen. För att byggnadsnämnden ska kunna ge bygglov krävs bland annat att
utformningskraven är uppfyllda, 9 kap. 30–31 §§ PBL. För att nämnden därefter ska kunna meddela startbesked och godkänna att åtgärden påbörjas krävs att åtgärden ”kan antas” uppfylla de krav som gäller enligt PBL eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen, i huvudsak de tekniska egenskapskraven, 10 kap. 23 § PBL.
For-muleringen ”de krav som omfattas enligt denna lag” omfattar visserligen inte bara de tekniska egenskapskraven utan även utformningskraven. Men för de åtgärder som omfattas av lovplikt gäller att utformningskraven inte granskas på nytt i samband med startbeskedet eftersom de redan har prövats i beslutet om lov.
I fall då nya byggnader får uppföras utan krav på bygglov men med krav på anmälan enligt 6 kap. 5 § PBF i stället bortfaller visserligen den prövning av om utformningskraven är uppfyllda som annars sker vid lov-prövningen. Men även för sådana åtgärder som kräver anmälan gäller krav på startbesked. För att byggnadsnämnden ska kunna ge startbesked krävs, som nämnts ovan, enligt 10 kap. 23 § PBL att åtgärden ”kan antas” uppfylla gällande krav. Som ovan nämnts omfattar formuleringen ”de krav som omfattas enligt denna lag” såväl utformningskraven som de tek-niska egenskapskraven. Denna bedömning kommer i dessa fall att omfatta inte bara de tekniska egenskapskraven utan även utformnings-kraven, eftersom de sistnämnda inte har prövats tidigare i processen då någon lovprövning inte har ägt rum.
Således gäller även för byggnader som bara är anmälningspliktiga att byggnadsnämnden ska granska om byggnaden uppfyller såväl utform-ningskraven som de tekniska egenskapskraven. En skillnad är dock att granskningen av utformningskraven för lovbefriade byggnader kommer i ett senare skede och att den inte leder till ett rättskraftigt beslut om att ut-formningskraven är uppfyllda, utan endast en bedömning om att de ”kan antas” komma att uppfyllas. Vidare gäller även att den kontrollplan, som enligt 10 kap. 24 § PBL ska fastställas i startbeskedet, inte kan gälla upp-fyllandet av utformningskraven utan endast de tekniska egenskapskraven, eftersom utformningskraven inte ingår bland de moment som kontroll-planen är avsedd att omfatta, 10 kap. 7 § PBL.
19
Berörda aktörer
Båda förslagen som utreds i denna rapport berör samma grupper av aktörer. Dessa är:
ägare till fastigheter med en- och tvåbostadshus
tillverkare av komplementbyggnader byggföretag grannar kommuner byggnadsnämnder arkitekter
Ett åttiotal företag i Sverige arbetar med tillverkning och försäljning av komplementbyggnader som kan uppföras utan bygglov. Många av företagen tillverkar även större komplementbyggnader som idag kräver bygglov för uppförande på detaljplanerad mark. Branschen omsätter idag cirka 400 miljoner kronor och har fler än 300 anställda. Bland företagen ingår ett flertal enmansföretag5. Det finns även utländska tillverkare samt underleverantörer till inhemska tillverkare som förlagt sin verksamhet utomlands.
5
21
Förslag om utökad area för
komplementbyggnader
Förslaget till författningsändringar innebär följande:
Maximal tillåten area för friggebodar höjs, från 15 till 20 m2
Maximal tillåten takhöjd för friggebodar höjs, från 3 till 3,5 meter Anmälningsplikt införs för friggebodar som med berörda grannars
medgivande uppförs närmare tomtgränsen än 4,5 meter. Bygg-nadsnämndens bedömning ska i dessa fall endast avse frågor om säkerhet mot brandspridning.
Så länge påverkan på omgivningen inte blir alltför stor kan ägare av en- och tvåbostadshus ges en större frihet att utforma sin egen närmiljö. För att ytterligare öka handlingsutrymmet och friheten för den enskilde småhusägaren kan därför den tillåtna storleken på friggebodar utökas från dagens tillåtna 15 m² till 20 m². Detta skulle medföra utökade möjligheter och en mera flexibel användning av friggeboden.
Högsta tillåtna taknockshöjd har alltsedan 1980 varit 3,0 meter6. När komplementbyggnaden står på plintar måste själva byggnaden vara något lägre än om den uppförs på en gjuten platta. Sedan byggnadsarean utökades till 15 m² har det ibland inneburit vissa problem på grund av att den tillåtna höjden inte har varit högre. Höjden på en byggnad bör vara proportionerlig till arean för att uppfylla kravet på god formverkan i 8 kap. 1 § 2 p. PBL och när en byggnads area växer bör därför även höjden öka så att proportionerna överensstämmer. En byggnads proportioner är också viktiga för att den ska smälta in i bebyggelsen i området.
En ökning av friggebodarnas byggnadsarea bör därför också medföra att taknockshöjden höjs till 3,5 meter vilket, förutom de skäl som redan har nämnts, även medför större möjligheter att använda byggnaden. En större höjning är inte lämplig eftersom det skulle ge en alltför stor påverkan på omgivningen.
6
Det är viktigt att lagstiftaren uppmärksammar domen i mål nr P 1190-13 av MÖD. I denna dom ansåg domstolen att en byggnad inredd för bostadsändamål inte kan uppföras på plusmark. Läs mer i avsnitt ”domar om komplementbyggnader”.
Anmälan
Det finns risker ur brandsäkerhetssynpunkt med att placera en friggebod nära gränsen, se avsnitt ”Brandsäkerhet” nedan. För att skydda grannars byggnader bör krav på anmälan därför införas i de fall en friggebod med berörda grannars samtycke placeras närmare gränsen än 4,5 meter.
Byggnadsnämndens kontroll ska i dessa fall endast avse byggnadens tekniska egenskaper i fråga om begränsning av spridning av brand till närliggande byggnadsverk. Det bör som regel inte krävas att tekniskt samråd hålls eller att kontrollansvarig utses för dessa fall. Nya bestämmelser föreslås.
Andra tänkbara lösningar
Avstånd till tomtgräns
Möjligheten att tillåta att friggebodar placeras närmare tomtgräns än 4,5 meter vid park- eller naturmark bör övervägas. Planmässigt är detta mindre problematiskt än vid gräns mot en enskild fastighet.
I samband med lagstiftning gällande friggebodsreglerna diskuterades olika uppfattningar om vilket avstånd som ska gälla till gata och
parkmark. Det har funnit olika uppfattningar hos departementschef, lagråd och utskott samt vad riksdagen slutligen beslutat vid de olika tillfällena. Praxis har också varit oklar i förhållande till vad lagen egentligen uttryckt. Som MÖD nu tolkat den senaste revideringen är det inte möjligt att bygga friggebodar närmare gata och parkmark än 4,5 meter. Det är alltså inte möjligt att, utan bygglov, få ett medgivande från kommunen som granne i dessa fall. Med en större byggnadsvolym blir det än mer aktuellt att se på möjligheterna att kunna bygga friggebodar närmare parkmark än 4,5 meter. Det finns inget bärande skäl som t.ex. trafiksäkerhet vid gata. Det finns därför förutsättningar att kanske t o m direkt i lagen ange ett nytt avstånd på t.ex. två meter mot parkmark. Det borde också kunna vara möjligt att tillåta att kommunen som granne ska kunna ge ett grannemedgivande för att tillåta en närmare placering mot park eller gata.
23
Konsekvenser av utökad area för
komplementbyggnader
En konsekvensutredning av regeländringar i lag, förordning, föreskrifter och allmänna råd görs för att avgöra huruvida regeländringen är
samhällsekonomiskt försvarbar. Frågan här handlar om huruvida en utökad tillåten storlek på friggebodar kan accepteras om detta ger ägare till en- och tvåbostadshus större möjligheter att använda sin egen tomt efter egna önskemål och behov. Detta är inte helt självklart eftersom en sådan ändring även innebär negativa konsekvenser för andra, främst grannar och kommun.
Nedan analyseras förslagets konsekvenser separat för respektive sakområde. Sammanfattat blir konsekvenserna av förslaget följande:
Positiva:
Minskad kostnad för byggherrar då bygglovet försvinner för friggebodar på 20 m2
Minskad tidsåtgång för byggherrar då bygglovet försvinner för friggebodar på 20 m2
Större möjligheter för ägare av en- och tvåbostadshus att utforma en komplementbyggnad efter sina önskemål och behov
Större efterfrågan på friggebodar innebär större marknad för tillverkare och försäljare av friggebodar
Minskad handläggningstid för byggnadsnämnderna då färre bygglov behöver handläggas
Färre överklaganden pga att bygglovsplikten försvinner Negativa:
Krav på anmälan för friggebodar mindre än 15 m2
vad gäller risk för spridning av brand
Större risk att friggeboden används som självständig bostad och som permanentboende
Ökat behov av kompetens hos byggherren då en större friggebod ställer högre krav på konstruktionen
Minskad samhällskontroll innebär ökat behov av kunskap hos byggherren om regelverket
Minskad samhällskontroll innebär större risk för byggherren att behöva riva friggeboden efter en tid om det visar sig att kraven inte uppfylls
Fler anmälningar till byggnadsnämnder pga. anmälningsplikten Fler grannkonflikter kan ge ökad arbetsbörda för kommunen pga.
fler tillsynsärenden
Planbestämmelser
Redan idag är det på många tomter svårt att hitta lägen som ligger 4,5 meter från gränsen. Om friggeboden blir 20,0 m² blir det sannolikt ännu svårare att placera den på normalstora tomter utan medgivande från granne.
Friggeboden får uppföras i strid med planbestämmelser, t.ex. prickad mark. Den enda reglering är vad som följer direkt i lag avseende volym och avståndsmått. I en dom från MÖD7 2013-01-05 bedömde domstolen dock att befintliga friggebodar skulle medräknas i en planbestämmelse som begränsar antalet komplementbyggnader. I en annan dom från MÖD8 2013-11-12 bedömde domstolen att uthus uppfört på plusmark men som är inredd för bostadsändamål ej var planenligt.
De flesta småhusägare vet förhoppningsvis var deras egna ledningar i marken går men känner förmodligen inte till att det kan finnas andra ledningar nedgrävda på deras tomt. Eftersom friggeboden får uppföras oavsett vad som står i detaljplanen kan det leda till att den byggs över ett markreservat för underjordiska ledningar. Om friggeboden är liten och placerad på plintar är det lättare att ta bort den medan det skulle förorsaka mycket stora kostnader och mycket arbete för den småhusägare som har placerat en större friggebod på en gjuten platta och det senare skulle visa sig att man behöver komma åt ledningar under byggnaden. De
friggebodar som säljs som byggsatser i handeln säljs uteslutande för montering på plintar.
Fritidshus
I områden med fritidshus försöker kommunerna ibland hålla nere bygg-rätten för att undvika permanentboende. Om friggebodarna blir större kan området ändra karaktär och förutsättningarna för infrastrukturförsörjnin-gen förändras.
Värdefull miljö
Att friggeboden blir 5,0 m² större inverkar inte på kravuppfyllnaden om god form-, färg- och materialverkan i 8 kap.1 § PBL och möjligheten att i detaljplan reglera bygglovsplikten omfattning finns i botten. En konse-kvens är att kommunerna inte på kort sikt kan ändra detaljplaner om de
7
MÖD:s dom 2013-01-05 (Mål nr P 3537-12)
8
Konsekvenser av utökad area för komplementbyggnader 25
extra kvadratmeterna avsevärt skulle påverka miljön. Sannolikt är skyddsvärda miljöer redan skyddade genom utökad bygglovsplikt.
Användningsområden
Genom att utöka den tillåtna storleken ges ägare till en- och tvåbostads-hus större möjligheter att använda sin friggebod efter de behov familjen har, t.ex. som garage eller om man har en hobby som kräver lite större plats. Den kan också i större utsträckning användas för
generationsboende eller för familjens tonåring med tillgång till huvudbyggnaden.
En utökning av storleken för friggebodar gör att det i större
utsträckning än idag blir möjligt att använda den som garage. Detta kan innebära risker när det gäller brandsäkerhet, se vidare avsnitt
”Brandsäkerhet” nedan.
Om småhusägaren väljer att placera en friggebod på ett avstånd av 4,5 meter från gatan och att använda den som garage kan det bli svårt att få plats med en bil framför garageporten. Längden på en parkeringsplats är 5 meter och i detaljplaner är det ofta sex meter prickmark närmast gatan. Större friggebodar som uppförs 4,5 meter från gatan och används som garage kan innebära vissa problem med trafiksäkerhet såsom skymd sikt och att gaturummet förändras.
Om den större bygglovsfria friggeboden kan användas till garage, uppkommer frågan vad de komplementbyggnader som finns i detaljplan, ofta med syfte att möjliggöra just garage, kommer att användas till. Ofta ligger de på 30 - 50 m², vilket är en ganska stor byggnadsarea som på detta sätt ”frigörs” om garaget kan anordnas i friggeboden. Den detaljplanelagda komplementbyggnaden kan ju i förlängningen bli en riktig bostad och det var inte planförfattarens avsikt.
Bostadsutformning
Krav på bostadsutformning i PBL
Det finns både utformningskrav och tekniska egenskapskrav på lämplighet för sitt ändamål. Utformningskraven prövas i bygglovet medan de tekniska egenskapskraven hanteras i samband med tekniskt samråd och startbesked.
De flesta kraven på bostadsutformning i BBR är utformningskrav. Det som kan utläsas av möblerade bygglovplanritningar prövas i bygglovet och det som blir kvar till det senare skedet är i inredning och utrustning för personhygien, matlagning och förvaring.
Utformningskraven på lämplighet för sitt ändamål
Utformningskraven på lämplighet för sitt ändamål, god form-, färg- och materialverkan samt tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga enligt 8 kap. 1 § PBL, prövas i bygglovet.
För byggåtgärder som inte kräver bygglov (eller anmälan) får, enligt 8 kap. 8 § PBL, kraven i 8 kap. 1 och 4 §§ PBL anpassas och avsteg från kraven göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens
art och omfattning. Avsteg från tillgänglighetskraven får dock göras endast om det med hänsyn till åtgärdens omfattning och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.
När det gäller utformningskraven på lämplighet för sitt ändamål i 8 kap. 1 § 1 får inte friggebodar användas som en självständig bostad men de får användas som gäststuga. Detta ger dock inte i sig upphov till några särskilda bostadsutformningskrav. Det är också möjligt att ha ett extra hygienrum utan att uppfylla tillgänglighetskraven, BBR avsnitt 3:146.
Friggebodarna är alltså inte undantagna från utformningskraven men kraven får modifieras. Byggnader som inte innehåller bostäder ska ha den funktion som är lämplig.9
Konsekvensen om byggnadsarean utökas från 15 m2 till 20 m2 blir sannolikt en ökad risk för att friggeboden i större utsträckning kan komma att användas som en självständig bostad även om detta är olaglig användning. Redan idag är det inte osannolikt att vissa friggebodar används som självständiga bostäder, i synnerhet med tanke på den stora bostadsbristen särskilt för unga och studenter. Om arean utökas kommer byggnaden att bli så stor att det, med de föreslagna ändringarna i BBR10 med avseende på bostäder för studenter och ungdomar, blir fullt möjligt att uppfylla bostadsutformningskraven för bostäder för dessa personer. Bostadsutformningskraven för andra än studenter och ungdomar kommer dock inte att kunna uppfyllas på 20 m2.
De tekniska egenskapskraven på lämplighet för det avsedda ändamålet
De tekniska egenskapskraven på lämplighet för det avsedda ändamålet prövas inte i bygglovet utan hanteras i det senare skedet i samband med det tekniska samrådet och startbeskedet. Vissa installationer kräver anmälan. Om man installerar en inredningslängd för matlagning så är inredningslängden i sig inte anmälningspliktigt men installationen av vatten, avlopp och ventilation ska anmälas.
Det blir inga särskilda konsekvenser för det tekniska egenskapskravet på bostadsutformning och det blir inte några anmälningspliktiga åtgärder mer än indirekt.
Konstruktion
Grundläggande krav på konstruktion regleras i 8 kap 4 § punkt 1 PBL och i 3 kap. 7 § PBF. I 3 kap. 7 § punkt 1 PBF anges att ett byggnadsverk ska vara projekterat och utfört på ett sätt att den påverkan som
byggnadsverket sannolikt utsätts för när det byggs eller används inte leder till ”att byggnadsverket helt eller delvis rasar”.
Eftersom friggeboden är en byggnad ska de tekniska egenskapskraven på bl.a. bärförmåga, stadga och beständighet uppfyllas. Dessa uppnås genom att följa EKS, Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder).
9
Prop. 2009/10:170. En enklare plan- och bygglag.
10
Remiss BBR-ändringar hösten 2013, och Boverket (2013) Förslag på regeländringar för fler bostäder åt unga och studenter.
Konsekvenser av utökad area för komplementbyggnader 27
När regler för friggebodar infördes betraktades de som okomplicerade konstruktioner som man sällan vistades i. Konstruktionens säkerhet betraktades därför inte som något problem.
Allmänt så ger större tillåten byggnadsarea ofta större spännvidder på takstolar eller takbalkar som då kräver större dimensioner för att klara de snölaster som kan uppkomma. Om friggeboden placeras nära en högre huvudbyggnad kan snöfickor uppkomma. Snöfickor är ansamlingar av snö som uppkommer genom att snön kan rasa eller blåsa ner på den lägre byggnaden. Detta ger ökad snölast och därmed behov av ytterligare ökning av dimensioner på takstolar eller takbalkar.
Friggeboden måste vara stabiliserad för att klara de horisontalkrafter som kan uppkomma av vind. Ökas en väggs area ökar horisontalkraften på denna vägg. Genom att den tillåtna storleken för friggebodar utökas kan arean för väggen bli större genom att höjden på byggnaden ökar eller genom att bredden för byggnaden ökar.
Verifiering av att byggnaden uppfyller kraven på bärförmåga, stadga och beständighet görs genom beräkning, provning eller en kombination av dessa. Beräkning eller provning fordras inte om det är uppenbart obehövligt. För de mindre friggebodarna på 10 m2 var beräkningar och provningar ofta obehövliga. Med ökad storlek på friggebodarna växer behovet av verifiering av att kraven är uppfyllda.
Konsekvenser
Som byggherre till en friggebod måste man veta vad man gör om man bygger den själv eller veta vilka krav man ska uppfyllas konstruktions-mässigt om man köper en friggebod som är färdig eller i byggsats. Detta gäller fastän det inte finns något krav på redovisning av ritningar eller konstruktionsberäkningar eftersom bygglov/anmälan inte krävs.
Dessa förutsättningar gäller redan för dagens storlek på friggebodar men blir ännu viktigare om friggebodarna tillåts vara större och högre. Konsekvensen av brott för en större konstruktion kan förväntas ge allvarligare personskador eftersom lasterna som de enskilda konstruktionselementen tar hand om normalt är större.
Med utökad storlek är risken större att friggebodarna i högre grad kommer att användas för permanent boende fastän detta är i strid mot lagen. För ett permanent boende är säkerhetsnivån mot personskador högre än i byggnader där personer endast vistas tillfälligt.
Brandsäkerhet
Grundläggande krav på brandskydd regleras i 8 kap 4 § punkt 2 PBL och i 3 kap. 8 § PBF. I 3 kap. 8 § punkt tre PBF anges att ett byggnadsverk ska vara projekterat och utfört på ett sätt som innebär att ”spridning av brand till närliggande byggnadsverk begränsas”.
Denna punkt utvecklas och förtydligas i BBR. Det grundläggande kravet är att byggnader placeras antingen med ett avstånd av 8 meter från varandra eller med en brandteknisk konstruktion som motsvarar kraven för brandceller i respektive byggnad (BBR 5:61).
För garage och liknande komplementbyggnader innebär det 30 minuters brandmotstånd (EI 30) och för bostäder 60 minuters
att underlätta tillämpningen, även en särskild tabell med kombinationer av skyddsavstånd och avskiljande konstruktioner (BBR 5:5611). Hur dessa regler ska tolkas och när det krävs t.ex. brandklassade fönster mot annan byggnad är en av de allra vanligaste frågor Boverket får från både privatpersoner och byggnadsnämnder.
Friggebodar i förhållande till BBR
I BBR finns idag ett undantag för brandspridning mellan byggnader för komplementbyggnader upp till 15 m2. Detta undantag var 10 m2 fram till 2012. Under perioden 2008 - 201211 fick man bygga en friggebod på 15 m2 utan bygglov samtidigt som det krävdes särskilda brandskydds-åtgärder beroende på var den placerades. Boverket valde att 2012 utöka undantaget i BBR till 15 m². Anledning till det var att en enklare byggnad som är bygglovsbefriad inte ska ha särskilda brandkrav som den enskilde behöver ta reda på och beakta.
I samma utredning12 som föreslog en ökning av byggnadsarean för friggebodar till 15 m² föreslogs även att garage till småhus skulle vara bygglovsbefriade. Det förslaget genomfördes dock aldrig. Boverket skrev i sitt remissvar13 till regeringen att garage och bostad utgör olika brand-celler och därför bör bli föremål för samhällets tillsyn.
Konsekvenser
Om den bygglovsbefriade arean ökas till 20 m2 kan en liknande situation uppstå som den som gällde mellan 2008 och 2012. Det blir tillåtet att bygga en friggebod men om någon uppmärksammar att den inte följer gällande krav på skydd mot brandspridning mellan byggnader kan man tvingas bygga om eller i värsta fall riva byggnaden i nästa skede.
Friggebodar på 20 m2 som är bygglovsbefriade kan utifrån sin storlek bli garage som ska utgöra egen brandcell i klass EI 30, men de kan eventuellt i framtiden även inredas som en självständig bostad som ska avskiljas från andra byggnader med en timmes brandmotstånd (EI 60) eller med tillräckligt avstånd (8 meter) från andra byggnader.
Med större storlek kan också andra användningsområden bli aktuella och sannolikt ökar då intresset av att ha en eldstad i byggnaden för uppvärmning eller mysfaktor. Installation av eldstad och rökkanaler är sedan tidigare anmälningspliktigt. Eftersom friggeboden har en begränsad höjd kan dock utsläpp av rök som ger påverkan på grannbyggnader förväntas öka något.
Krav på anmälan
Om större friggebodar skulle bli befriade från krav på bygglov och därmed undantas från samhällets kontroll är det en uppenbar risk att det uppfattas som att det inte finns några särskilda brandskyddskrav för dessa byggnader, vilket inte är fallet. Konsekvensen kan då bli en ökad risk för brandspridning, dels från friggeboden till byggnader som är placerade på andra fastigheter, dels till huvudbyggnaden. Förutom risken att personer
11
Byggnadsarean utökades från 10 till 15 m² den 1 januari 2008.
12
Prop. 2006/07:122. Ett första steg för en enklare plan- och bygglag.
13
Konsekvenser av utökad area för komplementbyggnader 29
förolyckas kan det ge omfattande egendomsskador med stora kostnader som följd.
Med hänsyn till de risker som finns om reglerna för brandskydd inte följs bör uppförande av friggebodar bli föremål för samhällets insyn om den tillåtna byggnadsarean utökas. Boverket föreslår därför krav på an-mälan för alla friggebodar som med berörda grannars samtycke placeras närmare gränsen än 4,5 meter. Avståndet bör vara 4,5 meter för att över-ensstämma med det avstånd som finns i 9 kap. 4 § PBL om placering nära gräns. Byggnadsnämndens kontroll ska i dessa fall inskränkas till att avse endast byggnadens tekniska egenskaper i fråga om begränsning av spridning av brand till närliggande byggnadsverk.
Om man inför anmälningsplikt för alla friggebodar som med berörda grannars samtycke uppförs närmare gränsen än 4,5 meter innebär det en skärpning av kraven för de friggebodar vars area inte överstiger 15 m² och som enligt nu gällande regelverk får uppföras utan vare sig bygglov eller anmälan. Byggnadsnämndernas bedömning i dessa fall kompliceras av det förhållandet att vissa av reglerna i avsnitt 5:6 i Boverkets bygg-regler om skydd mot brandspridning mellan byggnader inte gäller för friggebodar som har en byggnadsarea om högst 15 m2. Att införa en ordning där anmälan krävs för friggebodar med en area över 15 m2, men inte för dem som är mindre än så, skulle emellertid göra regelverket onödigt svåröverskådligt. Anmälningsplikten bör därför avse alla friggebodar.
Hygien, hälsa och miljö
Redan idag kan en friggebod användas som t.ex. bastu eller spa, vilket kräver ventilation, vatten och avlopp och därmed anmälan enligt PBF. Om byggnadsarean utökas är det möjligt att denna typ av användning blir vanligare men de funktionskrav som finns i BBR täcker det som behövs.
Tillgänglighet
Det finns ett övergripande krav på tillgänglighet i 8 kap, 1§ 3 och 4 § 8 PBL som gäller alla byggnader. Tillgänglighetskraven är en del av BBR:s krav på bostadsutformning.
Friggeboden är ett komplement till ett en- eller tvåbostadshus. I själva komplementbegreppet ingår att det inte är tänkt som en självständig byggnad. Friggeboden kan dock fortfarande användas som en komple-mentbostad med tillgång till funktioner i huvudbyggnaden, t.ex. genera-tionsboende eller ett extra rum för tonåringen i familjen, där dessa
personer har fri tillgång till de tillgängliga utrymmena i huvudbyggnaden. I huvudbyggnaden ska det, vid uppförande av ny byggnad, finnas minst ett hygienrum som ska vara tillgängligt och användbart för personer med nedsatt rörelseförmåga och utformas så att det lätt kan ordnas plats för medhjälp.
Eftersom friggeboden är en komplementbyggnad innebär det att hygienrummet inte behöver utformas så att det är tillgängligt och använd-bart för personer med nedsatt rörelseförmåga. Det allmänna rådet i BBR 3:146 hänvisar till SS 91 42 21 där det finns dimensionerande mått som
är lämpliga med hänsyn till tillgängligheten och användbarheten i rum. Hygienrummet i komplementbyggnaden kan betraktas som ett extra hygienrum och då är det tillräckligt med sänkt nivå enligt standarden i SS 91 42 21.
Konsekvenser
De nuvarande kraven på tillgänglighet i BBR gäller oavsett tillåten byggnadsarea för friggebodar. Även om arean för friggebodar utökas till 20 m2 och byggnaden kommer att vara tillräckligt stor för att uppfylla bostadsutformningskraven med avseende på bostäder för studenter och ungdomar, enligt de föreslagna ändringarna i BBR, kan inte byggnaden användas som en självständig bostad för dessa personer eftersom friggeboden är tänkt som en komplementbyggnad. Risken finns dock att friggeboden kommer att användas som en självständig bostad, mot reglerna. Ju större byggnadsarean är ju större är denna risk.
Utebliven samhällskontroll
Möjligheten att uppföra en bygglovsbefriad friggebod innebär frihet under ansvar för småhusägaren. I och med att friggebodar inte kräver bygglov finns inte heller någon kontroll av att de krav som samhället ställer på byggnader uppfylls. Det ankommer på byggherren att se till att de regler som finns uppfylls. Många byggnadsnämnder saknar resurser att utöva tillsyn i någon större omfattning och det blir då endast om grannen gör en anmälan som det kommer till myndigheternas kännedom om någon person inte har följt det regelverk som finns. Det kan bli både kostsamt och mycket arbete för husägaren om det visar sig att denne inte har följt gällande regler.
Grannars intressen
En friggebod som placeras minst 4,5 meter från gränsen kräver varken bygglov eller medgivande från grannar. I många fall vet grannen inte något om byggplanerna förrän byggnaden håller på att uppföras. Utsikter kommer att förändras, det kan bli mindre ljusinsläpp och mer skugga i trädgården. Ingen kan räkna med att en utsikt ska finnas för alltid men detta kan vara svårt att acceptera för många personer, i synnerhet om de har haft utsikt över vatten. Det är troligt att en högre höjd på friggeboden av många grannar uppfattas som mera negativt än en större byggnadsarea. Man kan räkna med att antalet grannekonflikter kommer att öka.
Sannolikt kommer antalet anmälningar till byggnadsnämnderna att öka, i vissa fall kan anmälningarna vara befogade medan de i andra fall inte är det.
Byggnadsnämnder
Byggnadsnämnderna har begränsade resurser och en utökning av den tillåtna storleken för friggebodar kan innebära mindre arbetsbelastning för handläggning av bygglov. Men är det troligt att antalet tillsynsärenden kommer att öka beroende på att grannar klagar på friggebodar som har uppförts på granntomten. Kravet på anmälan ur brandsäkerhetssynpunkt enligt plan- och byggförordningen för friggebodar som placeras närmare
Konsekvenser av utökad area för komplementbyggnader 31
gränsen än 4,5 meter innebär mer arbete. Arbetsbördan för landets byggnadsnämnder kommer totalt sett troligen att öka.
Tillverkare
Boverket uppskattar antalet uppförda friggebodar till 30 000 stycken under en sexårsperiod.14 Detta motsvarar omkring 6 000 sålda byggnader om året sedan den 1 januari 2008 då ÄPBL ändrades och den största tillåtna byggnadsarean för bygglovsbefriade komplementbyggnader ökade till 15 m².15
Ändringen som genomfördes i ÄPBL 2008 innebar en expansion för branschen. Det är rimligt att anta att en ytterligare ökning av största tillåtna byggnadsarea för bygglovsbefriade komplementbyggnader såsom friggebodar kan komma att medföra ytterligare expansion. De
branschföreträdare som Boverket har varit i kontakt med tror att detta kommer att ske då det inom vissa geografiska områden finns en
efterfrågan på större komplementbyggnader och att dessa nu kan uppföras utan att kunden behöver ansöka om bygglov.
Många tillverkare har redan idag större komplementbyggnader än 15 m² i sitt sortiment. En lagändring som tillåter att 20 m² stora komple-mentbyggnader kan uppföras utan bygglov och som innebär att efter-frågan på sådana friggebodar ökar, skulle gynna de företag som redan idag tillverkar och säljer dessa byggnader. Tillverkare som redan idag tillverkar större komplementbyggnader än 15 m² behöver inte göra några omställningar i produktionen. Dessutom har de en redan framtagen produktlinje av större komplementbyggnader som nu kan komma att efterfrågas av fler. På kort sikt ger detta dem en fördel gentemot tillverkare som inte har ett lika stort sortiment och som inte tillverkar komplementbyggnader större än 15 m². På längre sikt gynnas dock alla aktörer inom branschen eftersom tillverkning och försäljning av större friggebodar ger ökad lönsamhet.
Ändrade användningsområden
Enligt branschföreträdare kommer användningsområdet för friggebodar inte att förändras nämnvärt av en ökad bygglovsbefriad area. Vissa tillverkare ser att större friggebodar efterfrågas som gäststugor i
landsbygdsområden. I mer tätbebyggda områden begränsas möjligheten att uppföra en större friggebod i större grad av platsbrist. Här kommer dagens friggebodar på 15 m² eller mindre troligen fortfarande vara den mest efterfrågade.
Ett nytt användningsområde för friggeboden kan komma att bli bygglovsbefriade garage. Det finns redan idag tillverkare som säljer friggebodar vars användningsområde är garage. Ett garage på 15 m² rymmer dock endast små bilar. Enligt en tillverkare som Boverket har varit i kontakt med finns det ett intresse från kunder att kunna bygga enbilsgarage som är 20 m² utan att söka bygglov. Garaget skulle i så fall byggas i en standardstorlek 5,4 x 3,6 m vilket rymmer en normalstor bil. Möjligheten att uppföra ett sådant garage utan bygglov kan komma att
14
Efter kontakt med företag som levererar dessa byggnadspaket
15
innebära en ökad efterfrågan på sådana komplementbyggnader och därmed ett större intresse från tillverkarna att producera
komplementbyggnader för detta ändamål.
Övrigt
Informationsinsatser
Det kommer att krävas stora informationsinsatser om storleken på friggebodar utökas. Ägare av en- och tvåbostadshus måste bli
uppmärksamma på sitt ansvar som byggherre framförallt när det gäller de risker som finns för brandsäkerhet och konstruktion. Det behövs
information om de regler som finns om avstånd till gräns och att anmälan till byggnadsnämnden måste ske innan en friggebod uppförs närmare gränsen än 4,5 meter.
Information behöver också riktas till företag som tillverkar färdiga friggebodar samt till landets byggnadsnämnder.
EU
33
Författningsförslag – friggebod
20 kvadratmeter
Förslag till ändring i plan- och bygglagen
(2010:900), PBL
Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (2010:900) att 9 kap. 4 § och 10 kap. 7, 14 och 23 §§ ska ha följande lydelse.
9 kap. 4 §
För en- och tvåbostadshus och till dem hörande fristående ut-hus, garage och andra små byggnader (komplementbygg-nader) krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att
1. ... 2. ...
3. i omedelbar närhet av bo-stadshuset uppföra en komple-mentbyggnad som
a) tillsammans med andra kom-plementbyggnader som har upp-förts på tomten med stöd av un-dantag från krav på bygglov inte har en större byggnadsarea än
15,0 kvadratmeter,
b) har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 meter, och c) inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.
En åtgärd som avses i 1-3 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som be-rörs medger det.
Första stycket 3 gäller inte om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgär-den kräver bygglov.
För en- och tvåbostadshus och till dem hörande fristående ut-hus, garage och andra små byggnader (komplementbygg-nader) krävs det, trots 2 §, inte bygglov för att
1. ... 2. ...
3. i omedelbar närhet av bo-stadshuset uppföra en komple-mentbyggnad som
a) tillsammans med andra kom-plementbyggnader som har upp-förts på tomten med stöd av un-dantag från krav på bygglov inte har en större byggnadsarea än
20,0 kvadratmeter,
b) har en taknockshöjd som inte överstiger 3,5 meter, och c) inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter.
En åtgärd som avses i 1-3 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som be-rörs medger det.
Första stycket 3 gäller inte om kommunen enligt 8 § första stycket 2 a har bestämt att åtgär-den kräver bygglov.
10 kap. 7 §
Kontrollplanen ska vara anpas-sad till omständigheterna i det enskilda fallet och ha den ut-formning och detaljeringsgrad som behövs för att på ett ända-målsenligt sätt säkerställa att 1. alla väsentliga krav som avses i 8 kap. 4 § uppfylls,
2. förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § följs, och 3. kraven på varsamhet enligt 8 kap. 17 och 18 §§ uppfylls.
Kontrollplanen ska vara anpas-sad till omständigheterna i det enskilda fallet och ha den ut-formning och detaljeringsgrad som behövs för att på ett ända-målsenligt sätt säkerställa att 1. alla väsentliga krav som avses i 8 kap. 4 § uppfylls,
2. förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § följs, och 3. kraven på varsamhet enligt 8 kap. 17 och 18 §§ uppfylls.
Kontrollplanen för en sådan komplementbyggnad som avses i 9 kap. 4 § första stycket 3 och som med stöd av 9 kap. 4 § andra stycket placeras närmare gränsen än 4,5 meter ska endast avse byggnadens tekniska egen-skaper i fråga om begränsning av spridning av brand till när-liggande byggnadsverk.
35
10 kap. 14 §
I fråga om sådana åtgärder som avses i 3 § ska byggnadsnämn-den utan dröjsmål efter att lov har getts eller anmälan har kommit in kalla till ett samman-träde för tekniskt samråd, om 1. det krävs en kontrollansvarig enligt det som följer av 9 och 10 §§,
2. ett sådant samråd inte är up-penbart obehövligt, eller 3. byggherren har begärt ett så-dant samråd.
En kallelse enligt första stycket ska vara skriftlig och skickas till byggherren och den eller dem som är kontrollansva-riga. Kallelsen ska också skickas till dem i övrigt som enligt detta kapitel ska ges tillfälle att delta i samrådet eller som enligt bygg-nadsnämndens bedömning bör ges tillfälle att delta.
I fråga om sådana åtgärder som avses i 3 § ska byggnadsnämn-den utan dröjsmål efter att lov har getts eller anmälan har kommit in kalla till ett samman-träde för tekniskt samråd, om 1. det krävs en kontrollansvarig enligt det som följer av 9 och 10 §§,
2. ett sådant samråd inte är up-penbart obehövligt, eller 3. byggherren har begärt ett så-dant samråd.
Det krävs inte tekniskt sam-råd för åtgärder avseende så-dana byggnader som avses i 9 kap. 4 § första stycket 3 och som med stöd av 9 kap. 4 § andra stycket placeras närmare gränsen än 4,5 meter. Bygg-nadsnämnden får dock i ett en-skilt fall besluta att tekniskt samråd ska hållas för en sådan åtgärd.
En kallelse enligt första stycket ska vara skriftlig och skickas till byggherren och den eller dem som är kontrollansva-riga. Kallelsen ska också skickas till dem i övrigt som enligt detta kapitel ska ges tillfälle att delta i samrådet eller som enligt bygg-nadsnämndens bedömning bör ges tillfälle att delta.
10 kap. 23 §
Byggnadsnämnden ska med ett startbesked godkänna att en åt-gärd som avses i 3 § får påbör-jas, om
1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller en-ligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,
2. ett bevis om att det finns en byggfelsförsäkring eller ett fär-digställandeskydd som avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs en sådan försäk-ring eller ett sådant skydd, 3. ett bevis om besked om skyddsrum har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant besked enligt 3 kap. 4 § lagen (2006:545) om skydds-rum, och
4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har vi-sats upp för nämnden, om en så-dan redovisning krävs enligt 23 § lagen (2006:985) om ener-gideklaration för byggnader.
Byggnadsnämnden ska med ett startbesked godkänna att en åt-gärd som avses i 3 § får påbör-jas, om
1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller en-ligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,
2. ett bevis om att det finns en byggfelsförsäkring eller ett fär-digställandeskydd som avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs en sådan försäk-ring eller ett sådant skydd, 3. ett bevis om besked om skyddsrum har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant besked enligt 3 kap. 4 § lagen (2006:545) om skydds-rum, och
4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har vi-sats upp för nämnden, om en så-dan redovisning krävs enligt 23 § lagen (2006:985) om ener-gideklaration för byggnader.
Om en anmälan enligt före-skrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 § avser upp-förande av en sådan komple-mentbyggnad som avses i 9 kap. 4 § första stycket 3 och som med stöd av 9 kap. 4 § andra stycket placeras närmare gränsen än 4,5 meter, ska byggnadsnämnd-ens bedömning enligt första stycket endast omfatta vad som avses i första stycket 1. Bygg-nadsnämndens bedömning av de krav som anges i 8 kap. ska i sådana fall endast avse de krav som gäller begränsning av spridning av brand till närlig-gande byggnadsverk.
Författningsförslag – friggebod 20 kvadratmeter 37
Övergångsbestämmelser
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014.
Äldre bestämmelser får tillämpas för åtgärder som är påbörjade före den 1 juli 2014
Förslag till ändring i plan- och
byggförordningen (2011:338), PBF
Regeringen föreskriver i fråga om plan- och byggförordningen (2011:338)
dels att 1 kap. 7§ och 7 kap. 5 § ska ha följande lydelse,
dels att det i förordningen ska införas en ny paragraf, 6 kap. 5 a §, av
följande lydelse.
1 kap. 7 §
Med sanktionsarea avses i denna förordning den area som i fråga om
1. en lov- eller anmälnings-pliktig åtgärd motsvarar brutto- eller öppenarean eller en kombination av dessa minskad med 15 kvadratmeter, eller 2. en markåtgärd motsvarar den area som åtgärden avser.
Med sanktionsarea avses i denna förordning den area som i fråga om
1. en lov- eller anmälnings-pliktig åtgärd motsvarar brutto- eller öppenarean eller en kombination av dessa minskad med 20 kvadratmeter, eller 2. en markåtgärd motsvarar den area som åtgärden avser.
6 kap. 5 a §
Det krävs anmälan för att upp-föra en sådan komplementbygg-nad som avses i 9 kap. 4 § första stycket 3 plan- och bygglagen (2010:900) om byggnaden med stöd av 9 kap. 4 § andra stycket plan- och bygglagen placeras närmare gränsen än 4,5 meter.
Författningsförslag – friggebod 20 kvadratmeter 39
7 kap. 5 §
En kontrollansvarig krävs inte för
1. åtgärder som inte kräver lov eller anmälan,
2. andra små ändringar än så-dana som avses i 10 kap. 10 § 1 plan- och bygglagen (2010:900), 3. åtgärder avseende uthus, ga-rage och andra små byggnader,
4. att anordna, inrätta, uppföra,
flytta eller väsentligt ändra en anläggning som avses i
a) 6 kap. 1 § 4, om anläggningen är liten och avsedd endast för en viss fastighets behov,
b) 6 kap. 1 § 6, om vindturbin-ens diameter är mindre än tre meter,
c) 6 kap. 1 § 7,
d) 6 kap. 1 § 8 eller 9, om an-läggningen är liten, eller e) 6 kap. 1 § 10,
5. en sådan ändring av en
bygg-nad som avses i 9 kap. 2 § 3 c plan- och bygglagen, om åtgärd-en inte berör åtgärd-en sådan särskilt värdefull byggnad som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen,
6. en åtgärd avseende en skylt
eller ljusanordning,
7. en åtgärd som kräver
riv-ningslov efter beslut i detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
8. en åtgärd som kräver marklov
enligt 9 kap. 11–13 §§ plan- och bygglagen, om åtgärden är liten
Första stycket 2–8 gäller en-dast om byggnadsnämnden inte beslutar annat.
En kontrollansvarig krävs inte för
1. åtgärder som inte kräver lov eller anmälan,
2. andra små ändringar än så-dana som avses i 10 kap. 10 § 1 plan- och bygglagen (2010:900), 3. åtgärder avseende uthus, ga-rage och andra små byggnader,
4. åtgärder avseende en sådan komplementbyggnad som avses i 9 kap. 4 § första stycket 3 plan- och bygglagen,
5. att anordna, inrätta, uppföra,
flytta eller väsentligt ändra en anläggning som avses i
a) 6 kap. 1 § 4, om anläggningen är liten och avsedd endast för en viss fastighets behov,
b) 6 kap. 1 § 6, om vindturbin-ens diameter är mindre än tre meter,
c) 6 kap. 1 § 7,
d) 6 kap. 1 § 8 eller 9, om an-läggningen är liten, eller e) 6 kap. 1 § 10,
6. en sådan ändring av en
bygg-nad som avses i 9 kap. 2 § 3 c plan- och bygglagen, om åtgärd-en inte berör åtgärd-en sådan särskilt värdefull byggnad som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen,
7. en åtgärd avseende en skylt
eller ljusanordning,
8. en åtgärd som kräver
riv-ningslov efter beslut i detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
9. en åtgärd som kräver marklov
enligt 9 kap. 11–13 §§ plan- och bygglagen, om åtgärden är liten
Första stycket 2–9 gäller en-dast om byggnadsnämnden inte beslutar annat.
Övergångsbestämmelser
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2014.
Äldre bestämmelser får tillämpas för åtgärder som är påbörjade före den 1 juli 2014
Författningskommentarer –
friggebod 20 kvadratmeter
9 kap. 4 § PBL
Bestämmelsen innebär en utökning av den högsta tillåtna byggnadsarean för komplementbyggnader från 15 m2 till 20 m2 samt en ökning av den högsta tillåtna byggnadshöjden från 3,0 meter till 3,5 meter. Liksom tidigare ska medgivande från berörda grannar vara en förutsättning för bygglovsfrihet om byggnaden placeras närmare gränsen än 4,5 meter. Om den placeras närmare gränsen mot gata, väg eller park än 4,5 meter krävs alltid bygglov.
10 kap. 7 § PBL
Bestämmelsen om vad kontrollplanen ska omfatta kompletteras med ett nytt andra stycke som gäller sådana komplementbyggnader som uppförs närmare tomtgränsen än 4,5 meter och som till följd av berörda grannars medgivande är befriade från krav på bygglov.
Kontrollplanen ska i dessa fall endast avse frågan om byggnadens tekniska egenskaper i fråga om begränsning av spridning av brand till närliggande byggnadsverk. Frågan om brandspridning anses vara en särskilt angelägen fråga vid placering av byggnader nära tomtgräns även när det rör sig om så små byggnader som det här är fråga om. Även byggnadsnämndens bedömning inför startbeskedet ska begränsas till denna fråga, se kommentaren till 10 kap. 23 § PBL nedan.
10 kap. 14 § PBL
Paragrafen, som reglerar när tekniskt samråd ska hållas, tillförs ett nytt andra stycke som innebär att tekniskt samråd inte krävs för sådana komplementbyggnader som uppförs närmare tomtgränsen än 4,5 meter och som till följd av berörda grannars medgivande är befriade från krav på bygglov.
I vissa fall kan det dock även för sådana byggnader vara befogat med krav på tekniskt samråd med hänsyn till omständigheter i det enskilda fallet. I andra styckets andra mening anges därför att byggnadsnämnden i ett enskilt fall får besluta att tekniskt samråd ska hållas.
10 kap. 23 § PBL
Bestämmelsen om byggnadsnämndens granskning inför lämnandet av startbesked kompletteras med ett nytt andra stycke som gäller sådana komplementbyggnader som uppförs närmare tomtgränsen än 4,5 meter och som till följd av berörda grannars medgivande är befriade från krav på bygglov.
Då krav på anmälan ska gälla för sådana byggnader, vilket föreslås bli fallet genom en ändring i PBF, ska byggnadsnämndens granskning endast avse frågan om åtgärden kan antas komma att uppfylla krav som gäller enligt PBL eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen. Byggnadsnämndens bedömning i detta avseende ska dessutom begränsas till att avse frågan om byggnadens tekniska egenskaper i fråga om begränsning av spridning av brand till närliggande byggnadsverk, dvs. det egenskapskrav som anges i 3 kap. 8 § 3 PBF. Även kontrollplanens omfattning för dessa byggnader ska begränsas till denna fråga, se kommentaren till 10 kap. 7 § PBL ovan.
Att granskningen ska avse åtgärdens förenlighet med krav enligt PBL innebär att byggnadsnämndens granskning kan komma att omfatta frågan om åtgärden strider mot t.ex. 2 kap. 9 § PBL, som anger att lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk inte får ske så att den avsedda användningen av byggnadsverket innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt. Visserligen tillåts komplementbyggnader strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser med stöd av 10 kap. 2 § PBL. Men en placering eller utformning av en byggnad som t.ex. innebär sådan betydande olägenhet att den strider mot 2 kap. 9 § kan alltså trots detta föranleda att startbesked inte meddelas.
1 kap. 7 § PBF
Definitionen av begreppet sanktionsarea ändras till följd av förslaget till ändring i 9 kap. 4 § PBL.
6 kap. 5 a § PBF
I paragrafen, som är ny, föreskrivs att anmälan till byggnadsnämnden krävs för sådana komplementbyggnader som uppförs närmare tomt-gränsen än 4,5 meter och som till följd av berörda grannars medgivande är befriade från krav på bygglov.
Detta är motiverat av risken för brandspridning till närliggande bygg-nadsverk och att det är särskilt angeläget att byggnadsnämnderna ges möjlighet att kontrollera att komplementbyggnaderna uppfyller gällande krav just i detta avseende. Av kommentarerna till 10 kap. 7 och 23 §§ ovan framgår att kontrollplanen samt byggnadsnämndens granskning inför startbeskedet av de tekniska egenskapskraven ska begränsas till just den frågan.
För de komplementbyggnader som placeras längre från gränsen än 4,5 meter ska även fortsättningsvis gälla att det inte krävs vare sig bygg-lov eller anmälan. Liksom idag ska byggbygg-lov krävas för de komplement-byggnader som placeras inom 4,5 meter från gränsen och där samtycke från berörda grannar saknas.
Krav på anmälan medför normalt även krav på bland annat kontroll-ansvarig och tekniskt samråd. Som framgår av kommentaren till 10 kap.
