Nya perspektiv på riksidrottsgymnasierna
- Vad flickor och pojkar värdesätter i RIG-verksamheten
L M M A R S 2 0 0 6
FoU-rapporter
20031. Idrott, kön och genus – en kunskapsöversikt
2. Man vill ju inte att föreningen ska dö – en studie om idrottens föreningsledare våren 2003 (Anders Rönmark)
3. Etnisk mångfald och integration – visar idrotten vägen? (Jesper Fundberg) 4. Möjligheten till motion och fysisk aktivitet – lika för alla?
5. Kvinnor och män inom idrotten 2003 – statistik från Riksidrottsförbundet 2004
1. Ätstörningar – en kunskapsöversikt (Christian Carlsson)
2. Kostnader för idrott – en studie om kostnader för barns idrottande 2003
3. Varför lämnar ungdomar idrotten – en undersökning av fotbollstjejer och – killar från 13 till 15 år (Mats Franzén, Tomas Peterson)
4. IT-användning inom idrotten (Erik Lundmark, Alf Westelius)
5. Svenskarnas idrottsvanor – en studie av svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2003 6. Idrotten i den ideella sektorn – en kunskapsöversikt (Johan R Norberg)
7. Den goda barnidrotten – föräldrar om barns idrottande (Staffan Karp)
8. Föräldraengagemang i barns idrottsföreningar (Göran Patriksson, Stefan Wagnsson) 2005
1. Doping- och antidopingforskning 2. Kvinnor och män inom idrotten 2004
3. Idrottens föreningar - en studie om idrottsföreningarnas situation
4. Toppningsstudien - en kvalitativ analys av barn och ledares uppfattningar av hur lag konstitueras inom barnidrott (Eva-Carin Lindgren och Hansi Hinic)
ISBN 91-975766-0-3
5. Idrottens sociala betydelse - en statistisk undersökning hösten 2004 ISBN 91-975766-6-2
6. Ungdomars tävlings- och motionsvanor - en statistisk undersökning våren 2005 ISBN 91-975766-7-0
7. Inkilning inom idrottsrörelsen - en kvalitativ studie ISBN 91-975766-8-9
2006
1. Lärande och erfarenheters värde (Per Gerrevall, Samanthi Carlsson och Ylva Nilsson) ISBN 978-91-976081-2-1
2. Regler och tävlingssystem (Bo Carlsson och Kristin Fransson) ISBN 978-91-976081-3-8
3. Fysisk aktivitet på Recept (FaR) (Annika Mellquist) ISBN 978-91-976081-4-5
4. Nya perspektiv på riksidrottsgymnasierna(Maja Uebel) ISBN 978-91-976081-5-2
Rapporterna kan beställas från Riksidrottsförbundets kundtjänst – kundtjanst@rf.se eller tel 08-699 62 03
Abstract
The Swedish Sport Confederation has the responsibility for the national sports upper secondary schools, concerning which sports that will participate in this system, the economy and quality aspects of the programs. A special quality program is being used to insure that these programs develop systematically and in a long-term purpose.
Within this quality program a Webb based questionnaire form has been used in order to find out more about how the students experience going to a sports school and what they value about it. The empirical material in the study is based on the replies of the questionnaire forms that were carried through between the years of 2002 and 2004. More than 1000 students have replied each year.
The purpose of the study is to inquire and identify the values that dominate in the activity of the national sports upper secondary schools. Furthermore, the purpose is to find out what girls and boys value from the three foundational aspects - elite sports, studies and social responsibility. Finally, the purpose is to find out to what extent the schools carry out these values in reality in the eyes of the students.
The theoretical approach is a cultural-sociological gender perspective. The cultural-sociological perspective is based on the French sociologist Pierre Bourdieu´s key concept; habitus, capital and field. From these concepts there will be an attempt to analyse and to make perceptible what within the activity of the sports schools that assigns value and how this will find expression among the students. The analysis is made from a constructive perspective. In connection with gender this means that femininity and masculinity are not something obvious but something that is produced and re-produced in different social contexts.
The results make the logic of competition perceptible which is purposeful within the sports schools and there is an obvious hierarchy among the values of the students. The hierarchy of the values is based on what assigns value within elite sports. The higher something is valued, the more girls and boys agree with each other. This indicates that the students, irrespective of gender, embody the elements that are being valued within the field of elite sports.
Down the hierarchy of the values the differences in how girls and boys answer increases even if the logic of competition always is superior the logic of gender in the answers that come up. The differences could be seen as expressions of girls being subordinate and some parts of the questionnaire form also make this subordinating perceptible already in some of the interrogative sentences. The national sports of upper secondary schools, as the elite sport in general, could be seen as a field that re-produces gender because femininity and masculinity are kept apart and because the differences are given prominence.
Furthermore, some of the results of this study show that the girls, more often than the boys, have to balance between the values that generally are desirable from a gender point of view and the values of elite sport that is expressed at the sport schools. These problems are frequent in most studies of gender and sport and should be taken seriously if the intentions to aim at
equivalent conditions for girls and boys are going to be reality. The values of the elite sports field and the sports of upper secondary schools are generally seen as desirable from a masculine point of view. So instead of talking about adjusting the condition of sport for the girls all the time, we should concentrate of the problems that come with the gender order and aim at the values that create the problems of subordination.
Innehållsförteckning
Tabeller och figurer
3
Förord
7
1. Inledning
8
2. Riksidrottsgymnasierna
10
2.1 Historik 10
2.2 RF: s kvalitetsarbete med RIG 12
3. Jämställd idrott
14
3.1 RF: s arbete för jämställd idrott 14
3.2 Jämställd idrott på RIG 15
4. Tidigare forskning om idrott och genus
17
5. Ett kultursociologiskt genusperspektiv
23
5.1 Genus 23
5.2 Bourdieus nyckelbegrepp 25
5.3 En integrering av två perspektiv 27
6. Syfte och frågeställningar
29
7.
Metod
30
7.1 Fokusgrupperna - urval, genomförande och frågeområden 31
7.2 Enkäten – urval, genomförande och struktur 31
7.3 Studiens tillvägagångssätt – urval, struktur och analys 34
8. Resultat och analys
35
8.1 Elevernas svar utifrån ett helhetsperspektiv 36
Sammanfattning av resultatdel 1 37
8.2 Redovisning och analys av de sju högsta värderade frågeområdena 38
Sammanfattning resultatdel 2 51
8.3 Redovisning och jämförelse mellan resultaten åk 1 och åk 3 52
Sammanfattning av resultatdel 3 66
9.
Diskussion
68
9.1 Idrott 60 9.2 Skola 73 9.3 Social miljö 73 9.4 Sammanfattande kommentar 7410. Fortsatt forskning
75
11. Referenser
76
12.
Bilagor
78
Tabeller och figurer
Tabell 1 Antal elever som besvarat enkäten respektive år i förhållande till antalet elever enligt redovisade elevlistor.
Tabell 2 Exempel på två behovsområden ur ”barometern” våren 2004
Resultatdel 1
Tabell 3 Helhetsbetyg utifrån en femgradig skala från enkäten 2002, 2003
respektive 2004.
Tabell 4 Ex. från mätningen våren 2004 rangordnat efter de sju mest viktiga områdena (grå kolumnen) som helhet.
Resultatdel 2
Tabell 5 Området ”Träningen ska hålla hög kvalitet” – exempel från Barometern.
Tabell 6 Exempel från undersökningen våren 2004. Området ”Träningen ska hålla hög kvalitet”. Andelen elever i procent som instämmer helt eller delvis i de 16 problempåståenden.
Tabell 7 Exempel från undersökningen våren 2004.”Könsmärkta” frågor under området ”Träningen ska hålla hög kvalitet”. Andelen elever i procent som instämmer helt eller delvis i påstående 10-12.
Tabell 8 Det ”könsmärkta” påståendet ”Jag saknar fler gemensamma träningsläger för killar och tjejer”.
Resultat från 2002, 2003 och 2004.
Tabell 9 ”Könsmärkta” frågor under området ”Träningen ska hålla hög kvalitet.” Andelen elever i procent som instämmer helt eller delvis i påståendet
”Jag saknar fler ”tjejanpassade” träningar.
Tabell 10 Påståendet ”Jag saknar en kvinnlig tränare”. Andelen elever i procent som instämmer helt eller delvis i påståendet.
Tabell 11 Påståendet ”Jag sätter så höga krav på mig själv att prestera bra
att det känns betungande”. Andelen elever i procent som instämmer helt eller delvis i påståendet.
Tabell 12 Området ”Tränaren/na ska ha hög kompetens när det gäller specialidrottsträningen”. Resultat från barometern vid samtliga
Tabell 13 Exempel från undersökningen våren 2004. Området ”Tränaren/na ska ha hög kompetens när det gäller specialidrottsträningen”. Andelen elever i procent som instämmer helt eller delvis i de 6 problempåståenden.
Tabell 14 Området ”Jag ska känna förtroende för tränaren/na” samt ”Tränaren/na ska ha hög social kompetens”. Resultat från Barometern.
Tabell 15 Exempel från undersökningen våren 2004. Området ”Jag ska känna förtroende för tränaren/na”. Andelen elever i procent som instämmer helt eller delvis i de
tre problempåståenden.
Tabell 16 Exempel från undersökningen våren 2004. Området ”Tränaren/na ska ha hög social kompetens”. Andelen elever i procent som instämmer helt eller delvis i de
nio problempåståenden.
Tabell 17 Området ”Maten jag äter ska vara god och näringsrik”. Resultat från Barometern.
Tabell 18 Exempel från undersökningen våren 2004. Området ”Maten ska vara god och näringsrik”. Andelen elever i procent som instämmer helt eller delvis i de sju problempåståenden.
Tabell 19 Området ”Det ska finnas en bra gemenskap mellan eleverna på vårt RIG”. Resultat från Barometern.
Tabell 20 Exempel från undersökningen våren 2004. Området ”Det ska finnas en bra gemenskap mellan eleverna på vårt RIG”. Andelen elever i procent som instämmer helt eller delvis i de sju problempåståenden.
Tabell 21 Området ”Utbildning och schema ska anpassas till att jag går på ett RIG”. Resultat från Barometern.
Tabell 22 Exempel från undersökningen våren 2004. Området ”Utbildningen och schemat ska vara anpassat till att jag går på ett RIG”. Andelen elever i procent som instämmer helt eller delvis i de nio problempåståenden.
Tabell 23 Området ”Utbildning och schema ska anpassas till att jag går på ett RIG”. Resultat från Barometern.
Tabell 24 Exempel från undersökningen våren 2004. Området ”Avskildhet och privatliv”. Andelen elever som instämmer helt eller delvis i de fyra problempåståendena.
Resultatdel 3
Tabell 25 Helhetsbetyg utifrån en femgradig skala från eleverna i årskurs 1 våren 2002 och samma elevgrupp i årskurs 3
våren 2004.
Tabell 26 Medelvärdet för de sju mest viktiga områdena (grå kolumnen) enligt barometern för alla elever i årskurs 1 våren 2002.
Tabell 27 Medelvärdet för området ”Utbildningen/Schemat ska anpassas till att jag går på ett RIG” våren 2002.
Tabell 28 Medelvärdet för de sju mest viktiga områdena (grå kolumnen) enligt eleverna i årskurs 3 våren 2004.
Tabell 29 Området ”Träningen ska hålla hög kvalitet” – exempel från Barometern årskurs 1, 2002 och årskurs 3, 2004.
Tabell 30 Andelen elever i procent i årskurs 1 våren 2002 samt i årskurs 3 våren 2004, som instämmer helt eller delvis i påståendena kring träningens kvalitet avseende organisation, variation, inflytande, kommunicerande av syfte och mål samt att träningen är rolig.
Tabell 31 Andelen elever i procent i årskurs 1 våren 2002 samt årskurs 3 våren 2004, som instämmer helt eller delvis i påståendena kring gemensamma
träningsläger samt möjligheten att åka på tävlingar på andra orter.
Tabell 32 Andelen elever i procent i årskurs 1 våren 2002 samt årskurs 3 våren 2004, som instämmer helt eller delvis i påståendena kring fler
gemensamma läger för killar och tjejer, ”tjejanpassade” träningar samt behovet av kvinnlig tränare.
Tabell 33 Andelen elever i procent i årskurs 1 våren 2002 samt årskurs 3 våren 2004,
som instämmer helt eller delvis i påståendet kring att höga krav
kan kännas betungande.
Tabell 34 Andelen elever i procent i årskurs 1 våren 2002 samt årskurs 3 våren 2004,
som instämmer helt eller delvis i påståendena kring träningsmängd och träning vid sjukdom.
Tabell 35 Andelen elever i procent i årskurs 1 våren 2002 samt årskurs 3 våren 2004, som instämmer helt eller delvis i påståendena kring träningens
kvalitet avseende träningsutrustning och tränarresurser.
Tabell 36 Området ”Tränaren/na ska ha hög kompetens…” exempel från Barometern årskurs 1, 2002 och årskurs 3, 2004.
Tabell 37 Andelen elever i procent i årskurs 1 våren 2002 samt årskurs 3 våren 2004, som instämmer helt eller delvis i påståendena kring tränarens/nas kompetens.
Tabell 38 Områdena ”Jag ska känna förtroende för tränaren/na” samt ”Tränaren/na ska ha hög social kompetens” exempel från Barometern årskurs 1, 2002 och årskurs 3, 2004.
Tabell 39 Andelen elever i procent i årskurs 1 våren 2002 samt i årskurs 3 våren 2004, som instämmer helt eller delvis i påståendena kring förtroendet för tränaren/na.
Tabell 40 Andelen elever i procent i årskurs 1 våren 2002 samt i årskurs 3 våren 2004, som instämmer helt eller delvis i påståendena kring tränarens/nas sociala kompetens.
Tabell 41 Området ”Det ska finnas en bra gemenskap mellan eleverna på vårt RIG”. Exempel från Barometern årskurs 1, 2002 och årskurs 3, 2004.
Tabell 42 Området ”Det ska finnas en bra gemenskap mellan eleverna
på vårt RIG”. Andelen elever i procent i årskurs 1 våren 2002 samt i årskurs 3 våren 2004, som instämmer helt eller delvis i de sju problempåståenden.
Tabell 43 Området ”Maten jag äter ska vara god och näringsrik”. Exempel från Barometern åk 1, 2002 och åk 3, 2004.
Tabell 44 Området ”Maten ska vara god och näringsrik”. Andelen elever i procent i årskurs 1 våren 2002 samt i årskurs 3 våren 2004, som instämmer helt eller delvis i de sju problempåståenden.
Tabell 45 Området ”Utbildning och schema ska anpassas till att jag går på ett RIG”. Exempel från Barometern åk 1, 2002 och åk 3, 2004.
Tabell 46 Området ”Utbildningen och schemat ska vara anpassat till att
jag går på ett RIG”. Andelen elever i procent i årskurs 1 våren 2002 samt i årskurs 3 våren 2004, som instämmer helt eller delvis i de åtta
problempåståenden.
Tabell 47 Området ”Det ska finnas möjlighet till avskildhet och privatliv”. Exempel från Barometern åk 1, 2002 och åk 3, 2004.
Tabell 48 Området ”Avskildhet och privatliv”. Andelen elever i procent årskurs 1 våren 2002 samt i årskurs 3 våren 2004, som instämmer helt eller delvis
Förord
Föreliggande rapport är ett forskningsprojekt finansierat av Riksidrottsförbundet (RF). Den har även lagts fram som en C/D-uppsats i pedagogik vid Lärarhögskolan i Stockholm med docent Håkan Larsson som handledare och professor Lars-Magnus Engström som examinator.
Jag som skrivit heter Maja Uebel och arbetar sedan 1996 på RF med ansvar för Riksidrottsgymnasieverksamheten (RIG-verksamheten) inom ramen för det myndighetsuppdrag RF har tilldelats av regeringen. RIG-verksamheten omfattas av 36 specialidrottsförbund (SF) som tillsammans har 61 RIG. Dessa finns fördelade över landet i 50 olika kommuner från Malmö i söder till Gällivare i norr.
Som ansvarig för denna riksomfattande verksamhet har jag stor inblick i den vardag som ca 1400 elever årligen är verksamma inom. Den dagliga kontakten med olika SF, tränare och skolledare har under åren givit mig stor erfarenhet och en bred kompetens både avseende den idrottsliga och den skolmässiga delen av RIG-verksamheten. Under årens lopp har jag bl.a. annat hunnit att besöka nästan alla RIG. Samtliga besök har inneburit möten med både elever, tränare och skolpersonal i deras egen vardag.
Denna mångåriga erfarenhet har säkert i viss mån påverkat innehållet i denna rapport/uppsats genom att förförståelse och upplevelser färgar in sig både medvetet och omedvetet i resonemanget vid analysen av de resultat som bearbetats. Jag hoppas dock att detta övervägande ska vara till en fördel för att på bästa sätt skildra denna verksamhet utifrån ett helhetsperspektiv. Under arbetet med denna rapport/uppsats är det flera som hjälpt till och stöttat mig på olika sätt och som jag vill rikta ett stort och innerligt tack till.
Först och främst vill jag tacka min handledare docent Håkan Larsson. Du har verkligen på ett ödmjukt och prestigelöst sätt guidat mig genom detta arbete och tålmodigt besvarat de frågor jag haft. Du har också varit generös och delat med dig av din stora kunskap och erfarenhet.
Ett stort tack vill jag också rikta till min arbetsgivare Riksidrottsförbundet och min dåvarande chef Marianne Söderberg som ordnade bra förutsättningar för mig att skriva denna uppsats i samband med den FoU-rapport som också innefattas i detta arbete. Tack också till Camilla Hagman, min nuvarande chef, som såg till att jag fick möjlighet att avsätta nödvändig tid i somras för att slutföra detta arbete.
Ett varmt tack till er, mina underbara föräldrar Margareta och Thore, för att jag under sommaren 2005 hade möjlighet att ”flytta hem” några veckor för att med helpension och all annan tänkbar service få möjlighet att fokusera på skrivandet.
Tack också till dig, Susanne Wolmesjö, som trots din egen arbetsbörda tog dig tid att hjälpa mig med den språkliga delen i mitt abstract.
Tills sist – tack till alla arbetskamrater och vänner som visat sitt intresse och frågat hur det går. Det har hjälpt till att hålla energin uppe.
Lidingö i december 2005
Maja Uebel
1. Inledning
Elitidrottens betydelse i Sverige är stor hos både allmänhet och massmedia, ett intresse som i ett historiskt perspektiv blivit allt större, särskilt under 1900-talet. Fokuseringen på den enskilde idrottaren och ökade prestationskrav har skapat en accelererande utveckling inom all idrottslig verksamhet i jakten på nya rekord och ökade prestationer. 1 Kraven på den enskilde idrottaren
har inneburit att behovet av ett stödsystem runt den satsande idrottaren ökat i betydelse exempelvis gällande anpassningar av studier på både gymnasial och postgymnasial nivå. Dagens stödsystem i Sverige riktar sig i huvudsak mot den gymnasiala sidan och här finns också sedan 1990-talets mitt ett statligt stöd för den idrottsgymnasieverksamhet som är riksrekryterande. Riksidrottsgymnasierna (RIG) har funnits i över 30 år för ungdomar som vill kombinera sin elitidrottssatsning med studier på gymnasienivå. De senaste 10 åren har Riksidrottsförbundet (RF) haft regeringens uppdrag att ansvara för RIG-verksamheten, vilket bl.a. inneburit att RF ger förslag till Skolverket på vilka idrotter som ska få ha RIG-verksamhet och hur många platser respektive idrott ska ha. Utifrån intentionerna i Idrottens jämställdhetsplan, där flickor och pojkar ska ges samma möjlighet att utöva sin idrott, har RF beslutat att fördelningen av antalet plaster ska var jämn mellan flickor och pojkar. RF: s jämställdhetsarbete med RIG har hittills utgjorts av en kvantitativ ansats där antalet erhållna plaster för respektive idrott fördelats mellan könen utifrån principen att varje idrott ska kunna rekrytera nya idrottare till sin landslagsverksamhet. Staten har klara direktiv och krav beträffande jämställdhetsarbetet för medelsfördelning till idrotten och i idrottens nya jämställdhetsplan 2005 uttrycks både kvantitativa och kvalitativa
målsättningar för idrottens verksamhet.2 RF disponerar statliga medel för RIG-verksamheten
och det är både RF: s angelägenhet och skyldighet att jämställdhetsfrågan blir belyst även utifrån ett mer kvalitativt perspektiv.
I föreliggande studie är syftet att undersöka hur jämställdheten på RIG kommer till uttryck genom att bringa verksamheten i ett annat ljus än vad som tidigare gjorts. Företrädesvis är ambitionen att ge en ökad förståelse för hur genus skapas och vidmakthålls inom idrotten samt hur jämställdhetens olika aspekter kan förstås. Detta görs genom att undersöka vilka värden som dominerar i RIG-verksamheten och vad flickor och pojkar värdesätter när det gäller de tre grundstenarna som utgör basen i verksamheten idrott – skola - social miljö. Utgångspunkten är det som tillerkänns ett högt värde bland eleverna och i vilken mån RIG-verksamheten uppfyller dessa värden för både flickor och pojkar. Avsikten är dessutom att belysa om de värden som dominerar på RIG ger upphov till meningsskiljaktigheter mellan flickor och pojkar beträffande vad som värderas högt respektive lågt.
I följande bakgrund skapas en teoretisk referensram vars syfte är att bidra till förståelsen för ett genusteoretiskt perspektiv och som kan vara till hjälp vid tolkningen av resultaten. För att förstå hur människor fungerar och agerar i olika sociala sammanhang och varför vissa värden blir överordnade andra används den franske sociologen Pierre Bourdieus begrepp och teorier, vilket innebär att studien även belyses utifrån ett kultursociologiskt perspektiv.
Det är första gången under RIG-verksamhetens drygt 30-åriga ”liv” som en studie har uttalade kultursociologiska och genusteoretiska utgångspunkter för att beskriva och problematisera de normer och värden som dominerar inom RIG-verksamheten. Det finns all anledning att tro att denna studie kan vara till nytta för att medvetandegöra och tydliggöra vad flickor och pojkar värdesätter vid formandet av framtida idrottsgymnasiemodeller och för att de kvalitativa ambitionerna med idrottens nya jämställdhetsplan ska synliggöras.
1
Stråhlman, O. (1997): Elitidrott, karriär och avslutning, s. 1
2
Uppsatsen är disponerad så att kapitel 1 – Inledningen - ska ge en uppfattning om det övergripande problemområdet och syftet samt peka på några motiv till varför studien genomförts.
I kapitel 2 görs en kort historisk beskrivning av RIG-verksamheten samt en presentation av RF: s kvalitetsarbete, vilket studien tar sin utgångspunkt ifrån.
I kapitel 3 beskrivs RF: s jämställdhetsarbete dels generellt, dels när det gäller RIG-verksamheten. I kapitel 4 görs en presentation av tidigare forskning inom området idrott och genus.
I kapitel 5 beskrivs den teoretiska referensramen – ett kultursociologiskt genusperspektiv. Här beskrivs begreppen dikotomi och hierarki och hur de tillsammans med de kultursociologiska verktygen fält, habitus och kapital, bildar den teoretiska ansats som skapar de ramar utifrån vilka resultaten tolkas.
I kapitel 6 beskrivs studiens syfte och frågeställningarna preciseras.
I kapitel 7 presenteras studiens upplägg avseende urval, genomförande och struktur.
I kapitel 8 följer resultatredovisningen, vilken är indelad i tre delar. Del 1 belyser resultaten på en helhetsnivå för att få fram vad som värdesätts generellt inom RIG-verksamheten. Del 2 går mer på djupet och analyserar de olika områden som framkommit i resultatdel 1. I den tredje och sista resultatdelen görs en jämförelse mellan elevernas svar när de går i årskurs 1 med när samma elever går i årskurs 3.
I kapitel 9 följer en avslutande diskussion utifrån RIG-verksamhetens tre grundstenar idrott –
skola – social miljö. Här tolkas resultaten och dess relevans i förhållande till de teoretiska
2. Riksidrottsgymnasierna
2.1 Historik
Från projekt till permanent verksamhet
I början av 1970-talet växte begreppet ”idrottsgymnasium” fram i Sverige.3 Elitidrottarens
sociala situation efter avslutad karriär hade då länge uppmärksammats. Den intensiva satsning i tid som krävdes för att lyckas med sin idrott innebar många gånger problem längre fram i livet då utbildningen ofta avbrutits för att möjliggöra en ordentlig elitidrottssatsning. Den statliga
idrottsutredningen ”Idrott åt alla”4 uppmärksammade denna problematik och resulterade i
utvecklingen av en svensk modell med elitidrott och utbildning i ett sammanhängande system. I denna s.k. ”Svenska modell” blev flexibilitet och tid viktiga faktorer och huvudsyftet var att skapa ett helhetsperspektiv för den aktiva idrottaren där det sociala ansvaret stod i fokus.
Riksidrottsgymnasieverksamheten startade 1972 som ett försöksprojekt med kommunerna Malmö och Undersåker (Järpen) på initiativ av Riksidrottsförbundet (RF). Syftet var i första hand att erbjuda lovande idrottsungdomar bättre träningsförhållanden än på hemorten och på så sätt underlätta kombinationen gymnasieutbildning - elitidrottssatsning. De första idrotterna som deltog i försöksverksamheten var badminton, basket, bordtennis, skidor, tennis och volleyboll. Stödsystemet resulterade i stora idrottsliga framgångar, enligt Eriksson mycket pga. den trygghet och harmoni som systemet bidrog till. Omgivningen tog nu ett ansvar för hela individens utveckling och brydde sig om dem som människor och inte bara som idrottsutövare. 5
Efter fem års försöksverksamhet, läsåret 1977/78, övertog Skolöverstyrelsen ansvaret och vissa studielättnader infördes. Eleverna kunde välja bort upp till fem timmar och ersätta dem med ämnet ”specialidrott”. Verksamheten hade nu utökats till att omfatta tio idrotter fördelade på tolv orter. Läsåret 1982/83 beslutade Riksdagen att acceptera specialidrott som eget ämne för elever på idrottsgymnasierna och verksamheten permanentades inom ramen för den reguljära gymnasieskolan. Under resten av 1980-talet expanderade verksamheten kraftigt för att under början av 1990-talet omfatta ca 2500 elever i 30-talet idrotter fördelade på 93 RIG i 61
kommuner.6
När staten läsåret 1991/92 överlämnade ansvaret för gymnasieskolan till kommunerna upphörde vissa centrala regleringar som fanns kring idrottsgymnasierna att gälla. Kostnadsutvecklingen ökade samtidigt som kommunerna gavs möjlighet att profilera utbildningsutbudet inom gymnasieskolan vilket innebar ett tilltagande intresse för profileringar inom idrott. Mot bakgrund av de stora förändringar den nya ansvarsfördelningen förde med sig uppdrog regeringen 1993 åt Statens skolverk, att efter samråd med Svenska Kommunförbundet och RF, göra en översyn av systemet med riksrekryterande idrottsgymnasier (RIG).
Nyordningen och RF: s uppdrag
Till följd av den proposition7 som regeringen lade fram förändrades dimensionering och
inriktning vid landets RIG. I propositionen framkom bl.a. att idrottsgymnasier med riksintag även fortsättningsvis skulle få anordnas, men med reducering av antalet RIG och elevplatser. Dessutom skulle inriktningen vara mer elitprofilerad.8
3
Eriksson, S. 2002, Ny modell för idrottsgymnasier? – studie av olika idrottsgymnasieformer, s. 5.
4
SOU 1969:29
5
Eriksson, S. 2002, Ny modell för idrottsgymnasier? – studie av olika idrottsgymnasieformer, s. 5.
6
Riksidrottsförbundet (2004): Information riksidrottsgymnasier 2005-08.
7
Proposition 1994/95:100.
8
RF: s uppdrag i samband med nyordningen blev att:
till Skolverket lämna förslag på kommuner, idrotter och elevplatser.
ansvara för urval av sökande tillsammans med berörda specialförbund (SF). fördela avsatta medel till anordnarkommunerna.
avtala med berörda anordnarkommuner.
ansvara för uppföljning och utvärdering av specialidrotten utanför ordinarie skolschema.
Uppdraget innebar ett större ansvar och engagemang för RIG-verksamheten än tidigare. Dimensioneringen av riksidrottsgymnasieverksamheten reducerades från ca 2500 till ca 1500 elever och antalet orter från 92 till 67. Syftet var att spetsa utbildningen och skapa en tydligare elitidrottsprofil i linje med regeringens proposition. RF: s roll som myndighet innebar, förutom dimensioneringen av RIG-verksamheten, ansvar för speciellt tillsatta medel, avtal med anordnarkommuner samt utveckling av ett system för utvärdering och förbättring av verksamheten. Det är inom ramen för detta system, sedermera kallat RF: s kvalitetsarbete med RIG, som föreliggande studie inhämtat sitt empiriska material. För att ge en bild av det bakomliggande kvalitetssystemet kommer RF: s kvalitetsarbete med RIG att presenteras lite mer ingående men först beskrivs det syfte och den inriktning gällande RIG-verksamhetens som förankrats och beslutats idrottspolitiskt.
RF: s syfte och inriktning med RIG-verksamheten
För att säkerställa en utveckling på lång sikt och ge möjlighet till bibehållet stöd för RIG-verksamheten beslutade Riksidrottsstyrelsen (RS) hösten 2003 om ett övergripande ramverk där RIG-verksamhetens syfte och inriktning tydliggjordes utifrån idrottens krav och behov.9 RF: s
syfte för RIG-verksamheten är:
att samla talanger som har förutsättningar att som seniorer nå internationell elit och erbjuda dem möjlighet att kombinera elitidrott och studier på en eller flera platser i Sverige, då det finns ett behov utifrån en specifik idrott. På detta sätt ges talanger optimala träningsförutsättningar på ett sätt som inte kan erbjudas på hemorten. 10
Syftet betonar satsning på talanger som har förutsättningar att som seniorer nå internationell elit. Vidare framhålls att optimala träningsförutsättningar ska ges på ett sätt som inte kan erbjudas på hemorten. RIG-verksamheten ska skapa idrottsresultat på internationell elitnivå samt goda resultat avseende studier. RIG ska vara en integrerad del i specialidrottsförbundens (SF: s) övriga elitsatsning och verksamheten ska kännetecknas av goda förutsättningar avseende ekonomi, organisation och elevunderlag.
Vidare ska RIG-verksamheten ständigt utvärderas och förbättras i enlighet med RF: s modell för RIG: s kvalitetsarbete samt kännetecknas av en kultur utifrån de grundläggande värderingarna.11
RF: s riktlinjer för RIG-verksamheten:
skapar idrottsresultat på internationell elitnivå samt goda resultat avseende skola
har goda förutsättningar avseende ekonomi, organisation samt elevunderlag
utvärderas och förbättras ständigt i enlighet med RF: s modell för RIG: s kvalitetsarbete
är en integrerad del i SF: s elitprogram
ska kännetecknas av följande grundläggande värderingar: engagerat ledarskap, samverkan, allas delaktighet, elevfokus, lära av andra och långsiktighet/ständiga förbättringar.
9
Riksidrottsförbundet (2004): Utlåtande till Riksidrottsstyrelsen, Dimensioneringsunderlag RIG 2005-08.
10
Riksidrottsförbundet (2003): Bilaga 4 till RS protokoll nr 3.
11
Riktlinjerna belyser också de fyra målområden (idrottsresultat, studieresultat, nöjda elever samt tränarnas arbetsmotivation) inom vilka varje RIG ska uppnå egna mätbara mål.12
2.2 RF: s kvalitetsarbete med RIG
RF: s kvalitetsarbete för RIG har sedan försöksåret 1996 haft som mål att skapa ett system för utvärdering och förbättring av RIG-verksamheten. Kvalitetsarbetet värderar hur SF systematiskt och långsiktigt utvecklar RIG-verksamheten och bidrar dessutom till att öka samverkan mellan SF och RIG för att på bästa sätt höja kvaliteten för eleverna på RIG. RF är ett stöd i denna process och bidrar till utvecklingen genom att tillhandahålla utbildningar och metodstöd för SF och RIG samt skapa mötesplatser för erfarenhetsutbyte.
Utgångspunkten i hela kvalitetskonceptet är de behov och förväntningar som finns hos ”kunderna”, dvs. dem verksamheten ytterst finns till för. Detta kallas kundorienterad
verksamhetsutveckling13 och kunden i detta fall är i huvudsak eleverna men även tränare,
föräldrar och andra intressenter. Eftersom eleverna är i fokus i föreliggande studie kommer uppmärksamheten att riktas mot det som kommer till uttryck bland dem.
Kultur …
För att skapa en gemensam kultur och värdegrund som plattform för RIG-verksamheten har RF tillsammans med SF och RIG arbetat fram ett antal grundläggande värderingar.14 Dessa har sin
utgångspunkt i kvalitetsverktyget ”Utmärkelsen Svensk Kvalitet” (USK) och har anpassats till RIG-verksamhetens särskilda behov och förutsättningar. Dessa värderingar ska genomsyra hela verksamheten och igenkännas av alla berörda. Följande grundläggande värderingar gäller för
RIG-verksamheten.15 Engagerat ledarskap Samverkan Allas delaktighet Kundorientering Kompetensutveckling
Långsiktighet, ständiga förbättringar
… och struktur
RIG-verksamheten ska gynna utvecklingen av svensk idrott i stort och samtidigt möjliggöra ett optimalt elitidrottsstöd för såväl individer som SF. Utifrån detta ställningstagande samt med utgångspunkt från RF: s uppföljnings- och utvärderingsansvar för RIG-verksamheten, beslutade Riksidrottsstyrelsen (RS) 1997 att systematiskt och långsiktigt driva ett kvalitetskoncept utifrån en modell och ett arbetssätt som är särskilt anpassad till RIG-verksamheten.16 Modellen fungerar
som stöd i arbetet med RIG: s verksamhetsutveckling och utgör grundplattan utifrån vilken den enkät skapats som ligger till grund för denna studie. Modellens logik innehåller ett antal systematiska frågor för processen.
12
Ibid.
13
Affärshuset Fakta AB (2003): Verksamhetskompassen.
14
Riksidrottsförbundet (2005): Information Riksidrottsgymnasierna 2005-08, s. 8-9.
15
Riksidrottsförbundet (2004): RF: s modell för verksamhetsutveckling av RIG 2004.
16
Bild 1. Systematik och frågeställningar som utgör logiken i RF: s modellen för RIG: s verksamhetsutveckling.
V ilk a b e h o v o c h fö rvä n tn in g a r fin n s ? V a d vill vi u p p n å ?
H u r g ö r v i fö r a tt… ?
V ilk e t re s u lta t le d e r d e t till? H u r u tvä rd e ra r v i h u r vi g ö r fö r a tt ytte rlig a re fö rb ä ttra ?
S y s te m a tis k a frå g o r: B e h o v M å l A rb e ts s ä tt R e s u lta t U tv ä rd e rin g , fö rb ä ttrin g
Frågorna syftar till att undersöka vilka behov och förväntningar som eleverna ger uttryck för. Inom ramen för RIG-verksamhetens syfte och inriktning formuleras sedan mål på både kort och lång sikt utifrån de svar eleverna givit. Därefter bestäms vilka arbetssätt och aktiviteter som ska leda fram till målen samt hur resultaten ska följas upp, utvärderas och förbättras.
För att möjliggöra en positiv utveckling av den komplexa verksamhet som RIG-verksamheten utgör är det viktigt med en väl fungerande organisation kring RIG-eleven. RF samordnar och stödjer SF: s arbete medan SF ansvarar, leder och samordnar arbetet på respektive RIG genom
s.k. RIG-grupper.17 RIG-grupperna består i grunden av SF, skolledning, kommunföreträdare
samt tränare. Även andra personer som har en avgörande roll i elevens vardag kan ingå i denna grupp.
Syftet med att beskriva RF: s kvalitetsarbete med RIG är att ge en heltäckande bakgrundsbild till föreliggande studie. Resultaten i studien grundar sig på svar från en stor grupp RIG-elever som fått besvara frågor kring sina behov, förväntningar och synpunkter på förbättringsområden inom RIG-verksamheten. Ambitionen är att resultaten från elevenkäterna ska tolkas och problematiseras utifrån en integrering av två teoretiska perspektiv – ett kultursociologiskt perspektiv och ett genusperspektiv. Dessa kommer att beskrivas i kapitel fem.
17
3. Jämställd idrott
”Idrotten har skapats av män för män och beskrivits av män” 18
I detta kapitel är avsikten att utifrån temat Jämställd idrott belysa hur idrottsrörelsen, framför allt under de senaste 30 åren, medvetet och aktivt verkat för en större jämställdhet mellan kvinnor och män, både bland aktiva och bland ledare. Efter en kort historisk tillbakablick kring idrottsrörelsens jämställdhetsarbete generellt riktas fokus på tiden för RIG-verksamhetens uppkomst, framväxt och nuläge samt vilka ramar gällande jämställdhet som beslutats att gälla för denna verksamhet.
3.1 RF: s arbete för jämställd idrott
I början av 1900-talet var antalet kvinnliga tävlingsidrottare mycket begränsat. RF: s ledning, vilka endast bestod av män19, hade generellt en avvisande inställning till kvinnors deltagande
både som idrottsutövare och som aktiva inom förbundsarbetet. Tävlingsidrott för kvinnor ansågs vid denna tidpunkt som direkt olämplig och onaturlig och kunde leda till att kvinnorna miste sin ”kvinnlighet”. En kvinna skulle inte slösa med den energi som fysiska ansträngningar krävde utan skulle spara denna begränsade mängd till det som krävdes för reproduktionen. Männen däremot kunde utan problem slösa på sin energimängd.20 Idrottsrörelsen var således en
manlig domän dit kvinnor vid denna tidpunkt hade begränsat tillträde.
Utvecklingen av kvinnoidrotten har dock övergått från ett öppet motstånd inom RF till ett aktivt arbete för att öka kvinnors deltagande och förbättra förutsättningarna. Redan i början av 1900-talet använde sig kvinnorna av olika strategier för att få ökat tillträde till tävlingsidrottens arena. Begreppsparet likhet/särart kom att prägla motiven för att successivt ändra attityderna till kvinnligt tävlingsidrottande. Inom gymnastiken användes särartsstrategin redan vid seklets början för att uppnå acceptans, vilket innebar att resonemanget tog fasta på uppfattningen att kvinnor och män är olika och att gymnastiken därmed måste utformas på ett annorlunda sätt för kvinnorna. Den kvinnliga gymnastiken skulle uppfattas som något specifikt. Motsatsen hävdades däremot inom damfotbollen i början 1970-talet. Fotbollförbundet hade länge stretat emot utvecklingen och använde medicinska argument som motiv i sina uttalanden. Detta visade sig emellertid i längden inte vara vetenskapligt hållbart utan damfotbollen expanderade kraftigt den närmaste tioårsperioden. De kvinnliga fotbollsspelarna använde, till skillnad från den kvinnliga gymnastikens företrädare, likhetsstrategin som motiv där kvinnans likhet med mannen blev utgångspunken i argument och motiv för kvinnors deltagande inom fotbollen.21
Den idrottspolitiska debatten i Sverige fram till 1940-talet handlade till stora delar om idrottens genombrott som folkrörelse. Med fokus på karaktärsdaning och fosterländskhet vid seklets början riktades ljuset senare mer mot en social fostran av ungdomar i allmänhet. Det är först under mitten av 1940-talet som det inom RF började bedrivas ett utvecklingsarbete för att främja
kvinnors deltagande i idrott.22 Detta arbete upphörde i samband med den statliga
idrottsutredningen 1969 ”Idrott åt alla”. Man trodde då att kvinnors behov per automatik skulle tillgodoses. Detta blev dock inte fallet utan 1977 antogs ett handlingsprogram för kvinnlig idrott, ”Idrott tillsammans på lika villkor, för kvinnor och män, flickor och pojkar”. Här var likhetsstrategin tydlig och ”kvinnlig idrott” gavs ingen särskild betydelse utan det handlade mest
18
Olofsson, Eva (1989): Har kvinnorna en sportslig chans? s. 56.
19
Den första kvinna att väljas in i Riskidrottsstyrelsen var Inga Löwdin, 1951, Olofsson Eva (2003): Den föränderliga kvinnligheten, Svensk Idrottsforskning nr 2, s. 44.
20
Larsson, Håkan (2002): Iscensättningen av kön i idrott, s. 134.
21
Olofsson, Eva (2003): Den föränderliga kvinnligheten, Svensk Idrottsforskning nr 2, s. 43.
22
om att få fler kvinnor till idrotten både som ledare och aktiva. Särskilda åtgärder föreslogs för att stärka kvinnors och flickors ställning inom idrotten och kvinnorna fick anpassa sig till den befintliga idrotten 23
Vid tiden för riksidrottsgymnasiernas tillkomst och framväxt, handlade de idrottspolitiska diskussionerna framför allt om barn- och ungdomsidrotten. Relationen mellan flickor och pojkar, kvinnor och män inom idrottsrörelsen uppfattades inte som särskilt problematisk i slutet av 1960-talet och under 1970-talet. Könen betraktades då som något relativt neutralt i de fall de var föremål för diskussion.24
Begreppet jämställdhet började användas i samband med idrott först under 1980-talet. Idrottspolitiskt var jämställdhetsarbetet till en början ett resonemang utifrån ett kvantitativt perspektiv snarare än ett resonemang kring begreppet kön som ibland fortfarande uppfattades som ett mer neutralt begrepp.
Den första jämställdhetsplanen, ”Idrottens jämställdhetsplan inför 90-talet”, var en handlingsplan och antogs vid Riksidrottsmötet (RIM) 1989. Den satte ljuset på genusfrågor inom idrotten i större utsträckning än tidigare och präglades av särartsstrategin. I handlingsplanen betonades kvinnors respektive mäns lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Inför RF-stämman 2005 reviderades jämställdhetsplanen av en speciellt tillsatt redaktionskommitté. Det övergripande målet för jämställdhetsarbetet lyder fortfarande:
Det övergripande målet för idrottens jämställdhetsarbete är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på alla nivåer och inom alla områden.25
Inom ramen för revisionen konstaterades att vissa framsteg har gjorts utifrån den beslutade handlingsplanen 1989 men att målen långt ifrån är uppnådda. De åtgärder som gjorts genomfördes till största delen fram till 1997, därefter har utvecklingen stagnerat.
Kvinnliga idrottare syns dock allt oftare i elitidrottssammanhang och idrottens organisatoriska delar, styrelser, kommittéer, utskott etc. har idag en större andel kvinnor än tidigare. Jämställdheten bland kvinnliga tränare på elitnivå är fortfarande låg och målet att 2009 ”… kunna
se tydliga steg i rätt riktning jämfört med läget 2005” 26 visar att den manliga dominansen inom
tränarkåren alltjämt är stor, främst inom elitidrotten.
Målen i den ”nya” jämställdhetsplanen ska främst nås genom utbildning, konkreta handlingsplaner och genom att jämställdhetsansvariga utses på såväl RF/SISU-kansliet som de SF-kanslier som har fem anställda eller fler.27
En viktig aspekt i den reviderade upplagan av Idrottens Jämställdhetsplan är regeringens stöd och krav på jämställdhet. En av riktlinjerna i regeringens budget för det statliga stödet rör specifikt jämställdheten vid riksidrottsgymnasierna.
3.2 Jämställd idrott på RIG
När RF i mitten på 1990-talet fick ansvaret för riksidrottsgymnasierna och det första förslaget på dimensionering av verksamheten skulle lämnas till Skolverket 1995, diskuterades ingående hur idrottens jämställdhetsplan skulle integreras i detta arbete. Grundprincipen var och är att flickor och pojkar ska ges lika möjligheter och förutsättningar att kombinera elitidrott och studier, dvs.
23
Ibid. s.46.
24
Larsson, Håkan (2003): Idrottens genus, www.idrottformum.org.
25
Idrottens jämställdhetsplan 2005, av RF-stämman beslutad utifrån RS förslag och ändringar föreslagna av redaktionskommittén. s. 6.
26
Ibid. s.7.
27
en jämn fördelning mellan flickor och pojkar av antalet elevplatserna vid RIG. Detta gjordes i första hand i syfte att ge SF möjlighet att på sikt skapa rekrytering på lika villkor för båda könen till A-landslagen. Undantag gjordes för vissa SF med en mycket stor obalans mellan könen i antalet utövare och/eller där elitverksamheten inte var av samma omfattning. Dimensionering skulle gälla för kommande treårsperiod (1996-99). Under den följande treårsperioden (1999-02) behölls fördelningsprincipen 50/50 trots att önskemål framförts om en ändrad nivå från några SF som visade sig ha problem att rekrytera företrädesvis flickor (undantag Ridsport där förhållandena har varit och fortfarande är de omvända). Under perioden 1999-02 visade det sig dock att en bättre nivå av jämställdhet uppnåtts i kvantitativ bemärkelse. SF som i vissa fall tidigare haft problem att rekrytera främst flickor började lyckas bra och inför utvärderingen av treårsperioden våren 2002 visade det sig att några av de tidigare kritiska SF: n sökte dispens för att kunna ta in fler flickor än vad antalet platser egentligen medgav.
För SF med stor dominans aktiva av det ena könet, beslutade RS om ett minimikrav på fördelningen med 30/70. Detta gällde för konståkning, ridsport, bandy och brottning. För SF med i princip ”enkönad” elitverksamhet beslutade RS att inte ställa några krav på fördelningen mellan könen. Dessa idrotter var backhoppning, ishockey, motorcykel och tyngdlyftning.
Vid tiden för den tredje dimensioneringen 2002-05 ansåg flera SF att grundprincipen 50/50 var för rigid och att det blev ”hårklyveri” när en enskild persons kön skulle bli avgörande vid antagningen. En mer flexibel tolkning önskades med motivet att det kan skilja mycket talangmässigt både på flick- och pojksidan i olika årskullar.
Med hänvisning till den allmänna uppfattning som SF lämnat, beslutade RS att på försök tillämpa högst 60 procent för något kön vid fördelningen av antalet platser mellan flickor och pojkar inom varje idrott. RF ansåg dock fortfarande att målsättningen för varje SF skulle vara att uppnå en jämn könsfördelning (50/50). För vissa idrotter fick fortfarande, pga. av bristande elevunderlag eller omfattning av elitverksamhet, en annan fördelning gälla.
Tendensen efter ett antal antagningsomgångar, är dock att den nya fördelningsprincipen 60/40 gynnat pojkarna hos en majoritet av de berörda SF: n. RF tydliggör därför att målsättningen för varje SF även fortsättningsvis ska vara att lika förutsättningar ska gälla utan att något av könen missgynnas dvs. att såväl flickor som pojkar ska kunna kombinera elitidrott med studier på gymnasiet på sin väg till A-landslaget. Utvärderingen av RIG-verksamheten 2007 kommer att ligga till grund för hur dimensioneringsprinciperna både gällande vilka idrotter, antal platser per idrott samt fördelning av platserna mellan könen ska tillämpas framöver.28
28
Riksidrottsförbundet; ”Dimensioneringsförslag 1999-02, 2002-05 samt 2005-08”. Sammanfattat från utlåtande till Riksidrottsstyrelsen.
4. Tidigare forskning om idrott och genus
I detta kapitel är syftet att beskriva och exemplifiera synen på idrott och genus i tidigare forskning med särskilt fokus på problemformuleringarna i denna studie. Vilka paralleller och slutsatser kan göras med de resultat som framkommer i föreliggande studie? Kapitlet kommer även till viss del att belysa hur idrott och genus problematiseras i andra sammanhang.
Forskning kring kvinnoidrotten genomfördes i mycket liten omfattning under 1970-talet och 1980-talet. Inte heller bedrevs någon forskning kring mansidrotten utifrån ett könsperspektiv. Forskningen vid denna tidpunkt kan sägas vara könsneutral, eller könsblind.29 Under början av
1990-talet tar forskning kring idrott och genus fart. Den första avhandling som riktigt problematiserar kvinnans roll och förutsättningar i svensk idrott och som beskriver genusforskningens framväxt presenterades 1989. Det är Eva Olofssons doktorsavhandling Har
kvinnor en sportslig chans? Den svenska idrottsrörelsen och kvinnorna under 1900-talet.30 Det övergripande
syftet med denna avhandling är att beskriva och försöka förstå villkoren för kvinnligt deltagande i idrott. Den svenska idrottsrörelsens framväxt har präglats av olika uppfattningar kring kvinnors deltagande inom idrottsrörelsen och kvinnosynen har under olika perioder påverkat diskussioner och beslut. Olofsson beskriver de villkor den svenska idrottsrörelsen ställer upp - uttalat och outtalat – för kvinnors deltagande i idrott.31 Hon inleder med en gedigen historisk genomgång
för att sedan, genom att specialstudera två stora idrotter i den svenska idrottsrörelsen, gymnastiken och fotbollen, belysa hur särarts- och likhetsprinciperna använts som strategier för att möjliggöra och förbättra förutsättningarna för kvinnligt deltagande i idrott.
Resultaten mynnar ut i en beskrivning av ”olika trådar” som vävs samman i ett mönster som bildar den referensram utifrån vilken Olofsson grundar sina tolkningar. Olofsson konstaterar att det inte finns någon kvinnlig idrott utan endast kvinnliga utövare i manlig idrott.32 Gymnastiken
utgör ett undantag då det under lång tid funnits en särskild kvinnlig gymnastik, vilken utgått från särartsprincipen. Motstrategierna likhet och särart har under olika perioder använts för att möjliggöra och förbättra förutsättningarna för kvinnligt deltagande beroende på rådande ideologier. Olofson menar att det under de senaste decennierna t.o.m. vuxit fram en tredje motstrategi. Denna har både likhet och särart som grund. Exempel på detta är kvinnliga idrottare som presterat resultat i nivå med männen och som vill undanröja tvivel kring könstillhörighet genom att klädsel och uppträdande framhäver de traditionellt sett kvinnliga egenskaperna. Ytterligare en tråd som Olofsson ”nystar” i är den kring idrottens funktion för individ och samhälle.33 Här beskrivs vilken betydelse och vilka värden som idrotten själv vill framhäva samt
vilka positiva värden som kvinnorna själva uttrycker att idrotten för med sig. Den femte och sista tråden i resultatanalysen beskriver Olofsson i termer av en ond spiral:
Tävlingsidrotten förutsätter kvinnans likhet med mannen - kvinnan är fysiskt underlägsen mannen - kvinnan presterar sämre resultat – kvinnors idrottsprestationer får lägre värde – det lägre värdet legitimeras av marknaden – kvinnors villkor inom idrotten blir sämre än männens.34
Det slutgiltiga mönstret visar att idrottens begynnande motiv dominerat dess utveckling. Idrotten har alltför centrala och betydelsefulla funktioner för både männen och samhället för att den utan vidare ska kunna överlåtas till kvinnorna. Olofsson visar att genussystemet i svensk
29
Larsson, Håkan (2003): Idrottens genus, www.idrottformum.org s.3.
30
Olofsson, Eva (1989): Har kvinnorna sportslig chans? Den svenska idrottsrörelsen och kvinnorna under
1900-talet. Institutionen för pedagogik, Umeå Universitet.
31 Ibid. s.182. 32 Ibid. s. 185. 33 Ibid. s. 191. 34 Ibid. s. 194.
idrott bygger på att villkoren för kvinnligt deltagande dikteras av männen. Idrotten är en mansdominerad arena där kontrollen och makten innehas av männen. Kvinnans underordning avspeglas dessutom i den lägre värderingen av deras idrottsliga prestationer.
En annan avhandling som belyser idrott och genus är Håkan Larssons Iscensättning av kön i idrott.35
Här problematiseras synen på kön i idrott och iscensättningen av idrottsmän och -kvinnor i nutida svensk idrott. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur män och kvinnor konstrueras och konstruerar sig själva – som objekt och subjekt36 i tre typer av material, intervjuer och texter
av ideologisk och kunskapsmässig karaktär.
Larsson har intervjuat idrottande ungdomar kring hur de beskriver sig själva som flickor och pojkar, sin kropp och sin tränare och ledarskapet. Även tränarens sätt att uttrycka sig om sig själva, kroppen och sitt ledarskap belyses. Detta ställs emot en analys av vilka historiska villkor som ligger till grund för flickornas, pojkarnas och tränarnas sätt att tala om sig själva, kroppen och ledarskapet.
Den tes resonemanget utgår ifrån är att det finns en allmän bild att flickor är relationsinriktade och att pojkar är prestationsinriktade inom idrotten. Larsson menar att det inte finns några biologiska orsaker till detta utan att förklaringen istället måste ställas i relation till de historiska villkor som ligger till grund för dagens olika uppfattningar och ”sanningar”. Manligt och kvinnligt är inget som biologiskt går i arv utan något som konstruerats genom olika handlingar och samtalsformer s.k. diskurser. Larsson menar att språket inte nödvändigtvis beskriver verkligheten utan att språket skapar verkligheten. Detta beskrivs som den språkliga vändningen vilket innebär att genom att tala om och synliggöra något utövas makt och styrning kring vad som ska uppfattas som verkligheten.
Larssons slutsatser är bl.a. att jämställdhetsarbetet under åren har påverkat dagens idrott till att öka fokus på ”inre” psykisk och mental åtskillnad mellan könen till skillnad från den fysiska och sociala åtskillnad som gjordes i början av förra seklet.37 Detta innebär att när nu kvinnor och
män i allt större utsträckning befinner sig på en gemensam idrottslig arena och gör i princip samma saker menar Larsson att fokus istället blir på hur kvinnor och män förhåller sig till samma aktiviteter på skilda sätt. Kvinnor och män gör samma sak, tävlar i idrott, men av olika skäl. En annan slutsats, relevant i detta sammanhang, är enligt Larsson att jämställdheten inom idrotten inneburit att en inre och könsspecifik identitet knutits till en yttre könsspecifik kropp dvs. en normalisering till feminina flickor/kvinnor och maskulina pojkar/män. Denna ”identitetskonstruktion” är enligt Larsson det som kommer att betraktas som det mest verkliga, det legitima i förhållande till makt och beslut. Den könsmärkta kroppen utgör individens identitet. Utifrån den nutidshistoriska analysen kan man se att kvinnligt deltagande i idrott ökat samtidigt som det går att se en problematisering av kvinnligheten. Olika tillrättaläggningar och tal om specifika kvinnliga erfarenheter och förutsättningar för flickor och kvinnor inom idrotten visar på att det inte är helt oproblematiskt för flickor och kvinnor att delta inom tävlingsidrotten. Även Karin Redelius speglar idrott och genus i sin doktorsavhandling Ledarna och barnidrotten.38
Utgångspunkten i studien är idrottens pedagogiska betydelse för barn och ungdomar. Studien utgår ifrån en kultursociologisk och en genusteoretisk ansats. Idrottens ledare står i fokus och syftet med studien är dels att öka kunskapen om vilka idrottsledarna är, vad de har för idrottssyn,
35
Larsson, Håkan (2001): Iscensättningen av kön i idrott. En nutidshistoria om nutidsmannen och
nutidskvinnan. Stockholm. HLS Förlag.
36
Ibid. s. 16.
37
Ibid. s. 266.
38
Redelius, Karin (2002): Ledarna och barnidrotten. Idrottsledarnas syn på idrott barn och fostran. HLS Förlag.
hur de värderar sitt uppdrag samt vad de vill ge barnen, dels att öka kunskapen om idrotten som uppfostringsmiljö.39
Det genusteoretiska resonemanget utgår från att kön, dvs. hur manligt och kvinnligt uppfattas och värderas, har betydelse och är ett resultat av sociala och kulturella konstruktionsprocesser.40
Redelius menar att kön ofta har betydelse och bör därför beaktas och att relationen mellan könen ofta är problematisk eftersom den ofta kännetecknas av dominansförhållanden och orättvisor mellan kvinnor och män.
De resultat som framkommer och som är relevanta i relation till föreliggande studie visar att ledarnas habitus (se kapitel fem) tillsammans med den värdegemenskap som råder inom den specifika idrotten styr idrottsledarnas syn på idrotten, vad idrottsledarna värdesätter respektive inte värdesätter med sitt ledaruppdrag samt vad de vill förmedla i sitt ledarskap. Den logik som dominerar inom respektive idrotts praktik är styrande för verksamhetens inriktning och är överordnat om ledarna är kvinnor eller män. Vidare tyder resultaten på att det inom barn- och ungdomsidrotten liksom i övriga samhället finns en inbyggd norm om manlig överordning och kvinnlig underordning och att kvinnorna inordnar sig i en traditionell genusdiskurs. Männen är i större utsträckning än kvinnorna verksamma inom de idrotter där tävling och prestation dominerar och leder också i större utsträckning äldre barn och ungdomar. Kvinnorna leder yngre barn i idrotter där färdighetsträning, lek och rekreation eller motorisk inlärning är de dominerande praktikerna. Kvinnor som vill bryta mönster måste på något sätt visa sig värdiga uppdraget för att komma in på fältet (begreppet fält se kapitel fem) exempelvis genom högre utbildning, egna idrottsframgångar eller genomgångna ledarutbildningar.41 Idrotten fostrar enligt
Redelius bl.a. till att män värderas högre än kvinnor och att detta ligger i linje med den genusordning som dominerar i samhället för övrigt.42
Ytterligare en studie som gjorts med ljuset riktat mot idrott och genus är Birgitta Fagrells avhandling De små konstruktörerna.43 Studien riktas mot kön som konstruktion och hur individen,
i det här fallet barn i sju till åtta års ålder, gör kön meningsbärande. Fagrell menar att kön får mening och innebörd så länge vi i tal och handling uppehåller oss vid att kvinnligt och manligt är något som måste vara varandras motsatser. Vi har utvecklat ord och benämningar för skillnader mellan könen. Samhälle och kultur har strukturerat världen utifrån dessa meningsskapande skillnader. Studiens syfte är att belysa och problematisera hur flickor och pojkar i sju-åtta års ålder, förhåller sig till och uppfattar det sociokulturella könet dvs. kvinnligt och manligt.
Analysen görs utifrån tre infallsvinklar inom fyra olika regimer – kropp, idrott, familj och arbete. Mest relevant i detta sammanhang blir att belysa några resultat när det gäller barnens förkroppsligade föreställningar av kön i relation till idrott. Den första infallsvinkeln granskar hur barnen i förhållande till kön resonerar kring olika aktiviteter, beteenden, saker, kroppen och kroppsdelar. I den andra analyseras hur barnen verkställer olika diskurser i processen att skapa sin bild av världen med kön. Den tredje infallsvinkeln möjliggör att upptäcka vad som hamnar utanför det normalt kvinnliga och det normalt manliga i barnens genusbild och fångar upp vad som räknas som tabu när det gäller egenskaper och beteenden. Den centrala frågeställningen, menar Fagrell, är vad som utgör meningen i själva gränslinjen mellan kvinnligt och manligt för dessa barn och vilka blir normalitetsgränserna?
Genom intervjuer kring bilder lyckas Fagrell belysa idrottens genusmärkning och hur den redan vid sju-åtta års ålder förkroppsligats som något naturligt. Vid val av vilka idrotter barnen skulle 39 Ibid. s. 180. 40 Ibid. s. 60. 41 Ibid. s. 186. 42 Ibid. s. 201. 43
Fagrell, Birgitta (2000): De små konstruktörerna. Flickor och pojkar om kvinnligt och manligt i relation till
vilja syssla med väljer flickor och pojkar traditionellt genusmärkta idrotter och inordnar sig således i en traditionell idrottslig genusdiskurs och överensstämmelsen är stor mellan flickors och pojkars syn på varandras val. Flickor gör i större utsträckning än pojkar genusöverskridande
val som utmanar genusgränserna.44 Vidare pekar Fagrell på att konstruktionen av kön inom
idrottsdiskursen följer logiken att pojkar nog är bättre än flickor och att det flickor gör inte värderas lika högt. Flickkroppens egenskaper står inte särskilt högt i rang när det gäller att nå idrottsliga framgångar. Flickors idrottskapacitet ”förringas” i lika stor utsträckning bland både flickor och pojkar. Genus är förkroppsligat hos barnen och det ses som ”naturligt” att flickor och pojkar är mer lämpade för ”tjejgrejer” respektive ”killgrejer” eftersom detta är vad de sett och upplevt.45
En pojke som idrottar förknippas med egenskaper som krävs för at bli en framgångsrik idrottare – aktiv, modig, stark. Flickkroppen står i motsatsförhållande till pojkkroppen och därmed inte särskilt högt i rang för att lyckas som idrottare. Denna konstruktion, skriver Fagrell, är lika uttalad bland flickorna som bland pojkarna.46 Vissa flickor och pojkar väljer att utmana det
motsatta könet vid tävlingssituationer för att mäta sin egen kapacitet. Här menar Fagrell att genus är under uppluckring.47
Genusforskningen inom idrotten har följt den generella genusforskningen i samhället och gjort en övergång från att fokusera på kön till att fokusera på genus. Även manlighet har sedan början på 1990-taler börjat problematiserats inom idrotten. Idrotten kan sägas skapa manliga normer genom bilder av män och manliga förhållningssätt. 48
Jesper Fundberg har i sin avhandling Kom igen gubbar!49 beskrivit pojkfotbollen som en arena där
unga pojkar fostras till män och där normaliteter skapas. Genom att fokusera, analysera och problematisera relationen mellan pojkfotboll och maskuliniteter försöker Fundberg visa vilka värden och normer som kommer till uttryck i denna manliga uppfostringsmiljö och vad som tillskrivs ett högt värde. Maskulinitetsbegreppet inrymmer:
uppfattningar samt verbala och kroppsliga praktiker som kopplas till den vardag man kallar manlighet50
Maskulinitet som begrepp beskriver dock tydligare en konstruktivistisk sida och visar hur maskuliniteter värderas och hierarkiseras i förhållande till varandra och till feminiteter. Fundberg sätter konstruktioner av maskuliniteter i sitt sammanhang och belyser etniska variationer genom att se på ”invandrarlag” kontra ”svensklag”.51
Vidare bygger Fundberg sin analys kring normalitetsbegreppet och utgår där ifrån olika queerteoretiska perspektiv för att beskriva hur ”det normala” kommer till uttryck inom denna miljö och där några uppfattar sig själva som bärare av det normala. Resonemanget utgår från begreppet hegemonisk maskulinitet. Hegemoni handlar om dominans i samhället som helhet och hegemonisk maskulinitet ska enligt Fundberg förstås som den maskulinitet som innehar den privilegierade positionen i ett mönster av könsrelationer, vilket också är en position som alltid kan bestridas.52 De som innehar denna position använder sig av särskillnad och åtskillnad för att
befästa sin position. Relationerna inom pojkfotbollen bygger på samspelat mellan yngre pojkar, 44 Ibid. s. 134-137. 45 Ibid. s. 140-141. 46 Ibid. s. 141. 47 Ibid. s. 150. 48
Larsson, Håkan (2003): Idrottens genus, www.idrottformum.org s.4.
49
Fundberg, Jesper (2003): Kom igen gubbar! Om pojkfotboll och maskuliniteter. Carlssons Bokförlag.
50 Ibid. s.19. 51 Ibid. s.17. 52 Ibid. s. 25.
deras fäder och manliga ledare och de värden som skapas och återskapas inom denna miljö. Begreppen kropp och ritual problematiseras även i denna studie och Fundberg har i sin teoretiska ansats valt att integrera Pierre Bourdieus kultursociologi och habitusbegrepp med Robert W. Connells tankar om maskuliniteter.
Slutsatserna i Fundberg avhandling är bl.a. att de fairplayregler som skapades inom publicschoolfotbollen i 1800-talets England fortfarande är aktuella inom svensk pojkfotboll. Värden som innebär att göra sitt bästa, uppträda korrekt, och tåla saker premieras och visar på att kontroll är en viktig nyckel för att förstå vad som hyllas och värdesätts. Värden som inte premieras är de värden som på något sätt knyter an till brist på kontroll och disciplin samt som innebär att för mycket känslor kommer till uttryck eller om något förknippas med femininitet. Med detta menar Fundberg att det inom pojkfotbollen används uttryck som speglar en genusordning där maskulinitet överordnas femininitet och där femininitet kan tillskrivas både kvinnor och andra män som uppträder på ett sätt som inte värderas.
Resultaten i övrigt visar på att det sker en reproduktion av vad som uppfattas som normalt respektive avvikande från olika aspekter inom svensk pojkfotboll. Det sker dels en reproduktion av genusordning mellan könen där män överordnas kvinnor, dels en reproduktion av heteronormativitet där heterosexualitet överordnas homosexualitet. Detta är en mycket uttalad överenskommelse mellan pojkarna och ledarna. Fundberg menar att studien visar att relationer mellan pojkfotboll och maskuliniteter kan sammanfattas som både dynamiska, paradoxala och lekfulla.53
Även Tore Brännberg utgår från och problematiserar kring manligheten i sin avhandling Bakom
kulisserna från 1998.54 Denna studie är en socialpsykologisk studie av en s.k. kamratförening.
Brännberg belyser handbollen och dess sociala inramning som en frizon för en viss manlighet. Denna manlighet har i övriga samhället en begränsad plats och präglas av sexism och homofobi. Detta kommer dock till uttryck, liksom i Fundberg studie, som något naturligt och skämtsamt. Per Nilssons avhandling Fotbollen och moralen55, som presenterades 1993, är en studie av fyra
manliga allsvenska fotbollsföreningar där moral och regelefterlevnad står i fokus. Det övergripande syftet är att studera och analysera vad som av olika grupper inom fotbollen igenkännes som värdefullt och tillerkännes ett värde. Nilsson beskriver de värden och normer som införlivas i den manliga fotbollsvärlden samt vilka tankesätt och handlingar som värderas högt och vad som inte värderas lika högt. Nilsson menar att det skapas ett ”kollektivt medvetande” vilket kan ses som en socialisationsprocess. Vidare pekar Nilsson på, vilket är intressant för föreliggande studie, att idrottens värld består av styrkeförhållanden och värdehierarkier som socialt påverkar deltagarna att handla, tänka och känna medvetet och omedvetet. Nilsson skriver:
… att vad som inom fotbollen utgör ett specifikt kapital är avhängigt de styrkeförhållanden som råder mellan olika agenter eller institutioner, och att dessa styrkeförhållanden i sin tur är avhängiga utfallet av tidigare strider inom fältet,… 56
Nilson har också låtit Bourdieus begrepp habitus (se kapitel fem) vara utgångspunkt för analys och menar att de vanor och dispositioner som spelarna och ledarna ger uttryck för måste förstås
53
Ibid. s.198.
54
Brännberg, Tore (1998): Bakom kulisserna. En socialpsykologisk studie av en förening. Zenon Förlag.
55
Nilsson, Per (1993): Fotbollen och moralen. En studie av fyra allsvenska fotbollsföreningar. Stockholm, HLS Förlag.
56
i ett större sammanhang. Deras tankar, handlingar och värden är en produkt av det sociala sammanhang fotbollen utgör.57
Presenterade studier i detta kapitel har alla det gemensamma att de på något sätt beskriver, analyserar och problematiserar idrott och genus och berör områden som är av intresse för denna studie. Den tidigare forskningens resultat fungerar som underlag och utgångspunkt för tolkningen av resultaten från frågeformulären. Dessutom kompletterar den tillsammans med teorikapitlet den förförståelse som i övrigt, både medvetet och omedvetet, är närvarande i föreliggande studie med anledning av författarens erfarenheter som verksam inom RF och som ansvarig för RIG-verksamheten. Det har heller inte tidigare gjorts några studier som belyser och problematiserar den av staten sanktionerade RIG-verksamheten utifrån idrott och genus, vilket motiverar studiens syfte.
I nästa kapitel beskrivs de teoretiska utgångspunkterna som studiens resultat ska försöka tolkas utifrån.
57
