• No results found

Uppdrag att analysera och föreslå hur myndighetens (Kustbevakningens) båt- och fartygsflotta skulle kunna bli fossilfri

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Uppdrag att analysera och föreslå hur myndighetens (Kustbevakningens) båt- och fartygsflotta skulle kunna bli fossilfri"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Regeringsbeslut 2020-04-16 I2020/01136/US I 3 Infrastrukturdepartementet Kustbevakningen Box 536 371 23 Karlskrona Telefonväxel: 08-405 10 00 Fax: 08-24 46 31 Webb: www.regeringen.se Postadress: 103 33 Stockholm Besöksadress: Malmtorgsgatan 3 E-post: i.registrator@regeringskansliet.se Uppdrag att analysera och föreslå hur myndighetens båt- och fartygsflotta skulle kunna bli fossilfri

Regeringens beslut

Regeringen uppdrar åt Kustbevakningen att analysera och föreslå hur myndighetens båt- och fartygsflotta skulle kunna bli fossilfri.

Kustbevakningens samtliga sjögående enheter omfattas av uppdraget. Kustbevakningen ska redovisa samtliga förutsättningar för omställningen till fossilfrihet, inklusive möjligheter, hinder, tidsaspekter, vilka åtgärder som krävs och vilka kostnader som dessa beräknas medföra, bl.a. uppskattade kostnader, totalt och per båt eller fartyg. Myndigheten ska analysera och redovisa om det bedöms bli en merkostnad, på kort respektive lång sikt, jämfört med om flottan inte skulle bli fossilfri. Myndighetens redovisning ska också innehålla en konsekvensbeskrivning såvitt avser andra aspekter, bl.a. med effektbedömning vad gäller utsläpp av växthusgaser.

Kustbevakningen ska vid genomförandet av uppdraget inhämta synpunkter från Försvarsmakten, Naturvårdsverket, Statens energimyndighet,

Trafikverket och andra relevanta aktörer.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) senast den 31 januari 2021.

Skälen för regeringens beslut

I juni 2017 beslutade riksdagen om ett klimatpolitiskt ramverk som

innehåller en klimatlag (2017:720) och nya ambitiösa klimatmål. Ett av dessa mål är ett sektormål som anger att växthusgasutsläppen för inrikes

(2)

2 (3) ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010. Detta är numera även ett transportpolitiskt etappmål.

Etappmålet för inrikes transporter omfattar även utsläppen från inrikes sjöfart. Av regeringens klimatpolitiska handlingsplan, prop. 2019/20:65, framgår att nettonollmålet innebär att växthusgasutsläppen från flera sektorer, inklusive transportsektorn, i princip kommer att behöva vara noll senast 2045. Det innebär att sjöfartens utsläpp måste minska. Av

handlingsplanen framgår vidare att på motsvarande sätt som det har utretts för flyget ska det även analyseras hur sjöfarten kan ställa om för att minska växthusgasutsläppen.

Regeringens ambition är att staten ska vara föregångare i omställningen till fossilfria transporter, bl.a. genom att alla fartyg som staten äger ska bli fossilfria. Detta är både en fråga om att staten behöver vara trovärdig i klimatpolitiken och att visa andra aktörer att det går att ställa om.

Sjötransporter är, jämfört med vägtransporter, ofta energieffektiva på grund av den låga drivmedelsförbrukningen per vikt och sträcka transporterat gods. De flesta fartyg drivs dock av fossila drivmedel vilket innebär att även om sjöfartens utsläpp står för en mindre del av de inrikes transporternas totala växthusgasutsläpp, behövs även här en omställning till fossilfrihet för att klimatmålen ska nås. Utvecklingstakten för sjöfarten har varit lägre vad avser nya lösningar för att minska klimatpåverkan. Staten och övrig offentlig sektor bör gå före och visa vägen mot fossiloberoende även inom sjöfarten. Regeringen uppdrog 2018 åt Trafikverket att analysera förutsättningarna för en omställning till fossilfrihet för statligt ägda fartyg, samt lämna förslag till en strategi, inklusive förslag till åtgärder för hur detta kan nås. Trafikverket har redovisat uppdraget.

Trafikverket bedömer att åtgärder i första hand bör riktas mot Trafikverket (Färjerederiet), Kustbevakningen och Sjöfartsverket då de står för den absoluta merparten av utsläppen av växthusgaser från den statliga flottan. Trafikverket menar vidare att fram till 2030 bör åtgärder främst genomföras i samband med att fartyg ska omsättas eller halvtidsmoderniseras.

Eftersom Kustbevakningen har många plattformar utgör myndigheten en viktig resurs inom totalförsvaret. Myndigheten ingår både i det civila och det militära försvaret. Det senare regleras i förordningen (1982:314) om

(3)

3 (3) utnyttjande av Kustbevakningen inom Försvarsmakten. Förordningen

innebär i korthet att personal och materiel ur Kustbevakningen i en krigssituation ska användas inom Försvarsmakten för övervakning, transporter och andra uppgifter, enligt närmare överenskommelse mellan myndigheterna. Med tanke på detta är det av stor vikt att Kustbevakningen inom ramen för uppdraget beaktar Försvarsmaktens behov och att detta görs i samverkan mellan myndigheterna.

På regeringens vägnar Tomas Eneroth Kajsa Lindström Kopia till Statsrådsberedningen/SAM Justitiedepartementet/SSK

Försvarsdepartementet/MFI och MFU Finansdepartementet/BA

Miljödepartementet/KL

Infrastrukturdepartementet/TP, TM och EE Försvarsmakten

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Naturvårdsverket

Sjöfartsverket

Statens energimyndighet Trafikverket

References

Related documents

Deltagare 1 ställer sig skeptisk till inkluderandet av vägtransporter, eftersom man från Preems håll inte tror att det skulle leda till de eftersträvade

Promemorian behöver i detta sammanhang redovisa hur svenska företag ska göra för att försäkra sig om att inte använda skyddade beteckningar... Kunskapen om vilka

Sten-Åke Nilsson Ordförande Regeringskansliet/ (Näringsdepartementet Landsbygdsavd) 10333 Stockholm

I de fall där avgifter kommer att tas ut för tex kontroller tycker vi att avgifterna ska stå i proportion till skalan på verksamheten.. Det får inte ge en ojämn konkurrens vare sig

FIHM:s ansvar för tillsyn av smittskydd regleras bland annat i smittskyddslagen (2004:168), miljöbalken, förordningen (2017:799) om försvarsinspektören för hälsa och miljös

Tack för remiss av betänkandet Högre växel i minoritetspolitiken – Stärkt samordning och uppföljning (SOU 2020:27). Riksrevisionen avstår från

- SKR tillstyrker förslaget att uppdraget som central uppföljande och samordnande myndighet när det gäller de nationella minoriteterna judar, romer, sverigefinnar och

Stockholms universitet tillstyrker förslaget till ändring i 8 § där det tydliggörs att miljöpolicyn och miljömålen ska bidra till det nationella generationsmålet samt tillägget