2
Sammanfattning
Följande rapport innefattar mitt examensarbete till en kandidat i industriell design, 30 hp. Det är utfört i samarbete med Bonum seniorboenden, som varit uppdragsgivare i projektet. Målet var att designa en bänk som skulle kunna stå i Bonums entréer och representera såväl målgruppens behov som Bonums varumärke. Arbetet är gjort med stor omsorg för både människa och miljö, med hållbarhet som ledstjärna. Projektet är genomfört i enlighet med designprocessen.
Inledningsvis finner man definitionen av en entrébänk, referensramar kring inkluderande och hållbar design, en funktionsanalys och marknadsanalys följt av en inspirationsdel. Stor vikt har lagts vid att lära känna målgruppen och dess specifika behov.
Undersökningarna gällande vad seniorboenden är, vilka produkter seniorer är hänvisade till i dagens läge samt vad målgruppen tycker och tänker, har gjorts. Till följd av detta har två ”personas” utvecklats.
Enkätförfrågningar och ergonomiska studier har utförts, likväl prototypprovning, med hjälp av en specifikt utvald brukargrupp.
Faktasamlingen har utgjort den stabila och oundvikliga grunden för arbetet som sedan mynnar ut i mer kreativitet, idégenerering och skapande i form av skisser, skissmodeller samt 3D modellering.
För att säkerhetsställa valet av material till entrébänken har det gjorts noggranna granskningar om vad trä, metall och plast, som olika material, erbjuder i förhållande till varandra. Även kork har undersökts som alternativ till bänkskivan.
Genomförandedelen består främst av det fysiska framtagandet av prototypen samt
konstruktionsritningar, flamskyddstest och färdigrenderade bilder på den modula lösningen . Mot hypotetisk bakgrund att det inte redan fanns en given uppdragsgivare, har ett extra perspektiv angående marknadsföringsmöjligheterna för produkten utforskats.
Resultatet är en prototyp i skala 1:1, som definitivt går att använda, men som främst kommer att tjäna som utställningsobjekt internt på Bonum. Innan bänken möjligtvis går i produktion kommer ytterligare några små förändringar att göras, som sig bör i ett sådant här arbete.
3
Abstract
The following report comprises my bachelor´s thesis in Industrial design, 30 hp. It is executed in collaboration with Bonum senior housing, who has been the client and assignment- maker of this project.
The goal was to design a bench for their entrances, which could represent not only the needs of the target group but also Bonum as a trademark. The work is done with great care for both human kind and the environment, with sustainability as beacon. The design process has been followed.
Initially, you will find the definition of a bench for entrances, the framework including inclusive as well as sustainable design, a function- and market analysis followed by the inspiration part of the project. Getting to know the target group and their specific needs has been essential for this work.
Investigations about what senior house living and senior products are and what the target group thinks and feels, has been done. As a result, two “personas” has been developed. With the help of a purposely chosen group of people, surveys and ergonomic studies has been executed, as well as prototype-testing.
The fact-finding has formed the stable and unavoidable foundation of this project, which later on gets more creative and idea based. The generated ideas are shown as sketches, sketch- models and 3D modeling.
To be sure of what material to chose, there have been audits and comparisons done about what wood, metal and plastics can add. Cork has also been investigated as an alternative to the seat.
The execution part mostly consists of the physical making of the prototype, but also contains the construction drawings and rendered pictures of the module solution.
Against a hypothetic background where I would have no client, there is a chapter considering marketing possibilities for this product.
The result is a prototype, scale 1:1 which definitely is usable for its purpose. As for now, this specific piece is going to be shown at an internal exhibition for Bonum. Before the bench possibly gets to the point where it´s being produced, there are going to be some minor changes. As there should be in this kind of work.
4
Förord
Jag vill tacka Andreé och Pelle för deras införsel av ny och positiv energi under projektets gång. Utan er vet jag inte riktigt hur det skulle ha gått i min ensamhet.
Vill även tacka Jon Ossler, pappa, extern handledare och marknadsområdeschef på Bonum, för tron på mig som designer och för uppdraget i sig själv.
5
Innehållsförteckning
Sammanfattning Abstract Förord 1. Introduktion……… 8 1.1 Projektbeskrivning……….8 1.1.2 Bakgrund……… 81.1.3 Uppdrag och krav………. 8
1.1.4 Extern handledare……….. 9 1.1.5 Miljö……….. 9 1.1.6 Omfattning……… 9 1.1.7 Problemformulering……….. 9 1.1.8 Projektets mål……… 9 1.1.9 Projektets innehåll……… 10 1.1.10 Tidplan……….. 12 1.1.11 Ekonomi……….. 12 1.1.12 Slutpresentation……… 13 1.2 Bakgrund………. 14 1.3 Syfte……….14
1.4 Metoder och källor……… 14
1.5 Avgränsningar……….. 14
1.6 Frågeställning ……….. 14
1.7 Struktur och planering……… 15
2. Kravspecifikation……… 16
3. Faktainsamling, analyser och undersökningar……… 17
3.1 Design (allmänt)……… 17
3. 2 Hållbar och omtänksam design……….. 18
3.3 Inkluderande design………. 21
3.4 Entrébänk………... 22
3.4.1 Vad är en entré?... 22
3.4.2 Tillrådig entré i seniorboende………. 24
3.4.3 sammanfattning entréer………. 24 3.4.4 Vad är en bänk?... 24 3.4.5 Väntrum………. 25 3.5 Kärnvärdena……….. 27 3.6 Funktionsanalys……….. 28 3.7 Marknadsanalys……….. 29 3.7.1 Konkurrenter……….. 29 3.7.2 Källemo……… 29
3.7.3 Gemla Fabrikers AB……… 31
3.7.4 Ihreborn………. 32
3.7.5 Gärsnäs……… 34
6
3.7.7Swedese……….. 36
3.7.8 Samlingsanalys över varumärkena……….. 38
3.8 Inspiration……… 39
3.8.1 Möbelmässan………. 44
3.9 Att sitta………. 45
3.9.1 Sittandets historia……… 45
3.9.2 Sittandet i praktiken……….. 46
3.9.2 Hur sitter äldre?... 48
3.10 Målgruppsanalys………. 49
3.10.1 Vad är åldrande?... 49
3.10.2 Vad kännetecknar behoven hos målgruppen?... 50
3.10.3 Fältstudier……….. 53
3.11 Personas……… 56
3.11.1 Inga Lill Olsson………. 57
3.11.2 Klas Sjöberg………58
3.12 Seniorboenden………. 59
3.12.1 Historia………. 60
3.12.2 Boverkets byggregler………. 61
3.12.3 Fältstudier……….. 62
3.12.4 Befintlig lösning Bonum i Stockholm……….. 65
3.13 Omgivningsanalys……….. 67 3.14 Seniorprodukter……….. 69 3.15 Ergonomiska undersökningar………. 73 3.15.1 Resultat……… 75 3.15.2 Brukargrupp……….. 76 3.15.3 Prototypprovning……….. 77 3.15.4 Bilder provsittning……… 79
3.16 Tillrådig utformning av entrébänk……….. 80
3.16.1 Enligt målgruppen……… 82
3.16.2 Möbler för äldre………. 83
3.16.3 Ergonomiska mått………. 84
3.16.4 Mått på handikapptoalett, som jämförelse……… 85
3.17 Sammanfattning……….. 86
4. Idégenerering och kreativ process………. 87
5. Material och tillverkningsmetoder………. 96
5.1 Önskvärda materialegenskaper……….. 96
5.2 Trä(d)……….. 97
5.2.1 Människan och skogen……… 97
5.2.2 Fysikaliska egenskaper………. 98
5.2.3 Formgivning och bearbetning………. 100
5.2.4 Brandsäkerhet……… 103 5.2.5 Flamskydd………. 104 5.2.6 Kvalitet………. 104 5.2.7 Miljö……….. 105 5.3 Nordiska träslag……….. 106 5.3.1 Alm………. 106 5.3.2 Ask……….. 106 5.3.3 Björk (framförallt vårtbjörk)………. 107
7 5.3.4 Bok………. 107 5.3.5 Ek………. 108 5.3.6 Fågelbär(körsbär)………. 108 5.3.7 Gran……….. 109 5.3.8 Furu (tall)……… 109 5.3.9 Lind………. 110 5.3.10 Rönn……….. 110 5.3.11 Möbelsnickarens åsikter……….. 111 5.4 Kork………. 111 5.4.1 Miljö……….. 113 5.4.2 Enligt experten……….. 114 5.4.3 Polyuretanlim………. 114
5.4.4 Brandsäkerhet och flamskydd……… 114
5.5 Metall………. 116 5.5.1 Fysikaliska egenskaper………. 116 5.5.2 Teknologiska/mekaniska egenskaper……… 117 5.5.3 Järnmetaller……… 117 5.5.4 Järn……… 118 5.5.5 Stål………. 118 5.5.6 Icke-järnhaltiga metaller………. 119
5.5.7 Metaller som smälter vid låga temperaturer……….. 119
5.5.8 Smältpunkt vid låg till höga temperaturer………. 120
5.5.9 Hög smältpunkt, hög standard och kostnad………. 120
5.5.10 Formmetoder……… 120
5.6 Plast………. 122
5.6.1 Termoplaster och härdplaster……… 123
5.6.2 Kristallina och amorfa polymerer………. 123
5.6.3 Blandningar, tillsatser och medel………. 124
5.6.4 Elastomerer………. 124 5.6.5 De vanligaste polymererna……….. 125 5.6.6 Miljö………. 126 5.6.7 Formmetoder………. 126 6. Genomförande………. 128 7. Marknadsföring……… 139
7.1 Starta eget företag……… 139
7.1.1 Affärsplan……….. 140
7.2 Vad innebär marknadsföring?... 140
7.2.1 Bloggar……… 143
7.2.2 Utvecklandet av logga……….. 145
7.2.3 Studiofotografering……… 146
8. Resultat och diskussion……….. 149
8.1 Resultat………. 149
8.2 Diskussion……… 150
9. Källförteckning………. 154
8
1. Introduktion
1.1 Projektbeskrivning
1.1.2 BakgrundRiksbyggen är ett rikstäckande varumärke som känns igen av de flesta här i Sverige. Historien tar sin början år 1940 då det var stor brist på bostäder i Sverige och landet var präglat av trångboddhet. Samtidigt var arbetslösheten stor bland landets byggnadsarbetare. Det saknades instrument för att driva en socialt inriktad bostadspolitik. Eftersom ingen annan vågade satsa, tog byggfacken saken i egna händer och skapade Riksbyggen. Våren 1942 öppnades den första bostadsrättföreningen i Göteborg, med 142 lägenheter.
Numera är Riksbyggen ett ”allsidigt serviceföretag inom såväl byggande som
fastighetsförvaltning”. De utreder, planerar, bygger och renoverar bland annat fastigheter och närmare en halv miljon människor bor i Riksbyggen-bostäder.
Bonum är Riksbyggens varumärke och organisation för seniorboende. Ordet Bonum härstammar från latinet och betyder ”det goda”. Bonum erbjuder bostäder som är anpassade efter personer som är 55+.
Bonum är en helhetslösning för seniorboende bestående av tre delar. Bonum planerar och bygger bostadsrätter i flerbostadshus, erbjuder förvaltning av fastigheterna och levererar tjänster efter de boendes önskemål. Kärnvärdena är trygghet, bekvämlighet och trivsel. Kärnvärdena ska genomsyra alla produkter och tjänster som ingår i ett Bonum seniorboende. 1.1.3 Uppdrag och krav
Mitt uppdrag är att skapa en entrébänk för Bonums seniorboende. All utveckling av produkter och tjänster inom Bonum sker med hänblick på behov och önskemål hos målgruppen, personer som vid inflyttning genomsnittligt är 70 år gamla. Sittbänken ska uppfylla flera funktioner:
- en trygg plats att sitta och vänta på en taxi med mera
- en plats för en stunds samtal med tillfälligt passerande eller bekanta - ett föremål som utstrålar kvalitet för boende i och besökare till fastigheten - ett föremål som är en igenkännbar del i och stärker varumärket Bonum och dess
kärnvärden.
Bänken ska ha tydlig koppling till Bonum och genomsyras av deras kärnvärden. Bänken ska utstråla kvalitet och värme i materialval, vara bekväm och inbjudande att sitta på, lätt att resa sig från, vara stadig, har ett distinkt, påfallande utseende, och den ska tåla att åldras och att användas.
9 1.1.4 Extern handledare
Jon Ossler, Riksbyggen, marknadsområdeschef Bonum 1.1.5 Miljö
Bänken, eller bänkarna, kommer att placeras under skilda omständigheter.
Trapphusentréerna där de ska stå har alla sin egen planutformning, storlek, utrymme och färgsättning. Några gemensamma drag som förekommer i de flesta fall:
- Uppvärmt (22°C)
- Belyst med naturligt ljus (glaspartier) och artificiellt ljus - Stengolv, oftast terrazzo eller klinker
- Målade väggar - Akustiktak
- Postboxar, hissdörrar, lägenhetsentréer och radiatorer är element som finns i trapprummet.
1.1.6 Omfattning
Bonum seniorboende producerar och säljer ca 300 lägenheter per år 2014. Antal lägenheter per trapphus varierar men som ett genomsnitt estimeras att det finns ett trapphus per 15 lägenheter. Volymen trapphusentréer att möblera per år skulle därför uppgå till 20 st. Huruvida ett specifikt projekt använder en specifik insatsprodukt avhänger av den enskilde projektledaren och dennes budget, men produkter som har en stark profil i förhållande till varumärket Bonum kommer att bli en självklar del av projekten. Volymen sittbänkar kommer därför att vara direkt avhängig av deras utformning.
Eftersom jag har en viss budget att följa kommer jag kanske att behöva begränsa mig i val av material eller tillverkningsmetoder.
1.1.7 Problemformulering
Hur bör en sittbänk designas som passar in i Bonums helhetslösning, passar med deras värdeord, är anpassningsbar för de olika miljöer den kan tänkas placeras i, är väl anpassad och tilltalande för seniorer, och som ändå har en tydlig koppling till mitt formspråk? 1.1.8 Projektets mål
Projektets mål är att designa en sittbänk som avviker från det vanliga och uppfyller alla krav, men också erbjuder något annat av något slag än av det som redan finns på marknaden. Projektet ska resultera i någon form av sittbänk i skala 1:1. Sittbänken ska vara fullgod att kunna gå i produktion efter redovisningen
10 1.1.9 Projektets innehåll
Djupgående marknadsanalys av sittmöbler och entrébänkar. Detta innebär: - undersöka vad som finns på marknaden
- utreda vilka mina största konkurrenter är (det vill säga de möbeltillverkare som Bonum/ annat seniorboende annars skulle vända sig till) via nätet och förfrågningar - undersöka deras sortiment och gör en form och uttrycksanalys, vad projicerar dessa
företag till allmänheten? Vad har de som jag inte har tillgång till, design och produktionsmässigt? Vad kan jag göra bättre med givna medel, i min produkt? - Välj ut tre företag av dessa och koncentrera mig på dem som konkurrenter, motivera
varför just dessa tre och vad de gör bra
Betyder det något speciellt när man gör en entrébänk, medför detta speciella krav? – utforska via nätet, intervjuer till folk som jobbar inom området, läs facklitteratur
Skapa en brukargrupp innefattande minst 30 personer, dessa ska vara representativa för folk som bor på seniorboende, och därför helst redan bo på ett sådant
– skicka ut enkät med välgrundade frågor som ger informativa svar om vad folk i deras åldersgrupp främst har för problem vad det gäller sittmöbler, vad de har för tankar kring en entrébänk om den skulle stå i deras trapphus, eller om de eventuellt redan har en entrébänk i deras trapphus och vad de i så fall har tänkt att den kunde vara bättre på något sätt
– eventuellt även ta kontakt med seniorförbund eller liknande förening som kan ha lite meningar om seniorprodukter i allmänhet
Personlig intervju med åtminstone två äldre människor som skulle kunna tänkas bo i Bonum – vad tänker seniorer på? Mer personliga frågor än i enkäten
Prata med andra seniorboenden och kolla upp vad de använder sig av för produkter, i vilka rum de mest tänker på produkterna man använder, eller ifall de inte alls har någon speciell prioritet
Gör persona/-s
Analysera seniorprodukter i övrigt via fältstudie, litteratur och förfrågningar
- vad är det man prioriterar, använder man sig av speciella material, finns det en stor användargrupp av dessa produkter, eller finns det överhuvudtaget något som kan kallas saker anpassade för seniorer?
Göra ergonomiska studier med hjälp av brukargruppen och faktainsamling som sker via framförallt litterära studier, inhämtning på internet men också intervjuer av sakkunniga, som t ex kan innebära kontakt med ”ergonomidesign”, samt studier av sittmåtten på min design
Omfattande skissarbete
Välja ut tre stycken att gå vidare med till materialriktiga modeller
Formanalys – med återkoppling till Bonums kärnvärden så att jag följer dem och kravspecifikationen korrekt
11
3D uppbyggnad i datorprogrammet Rhinoceros och renderingar av bilder på dessa tre Fortsatt utveckling med vald modell efter möte med extern handledare
Omgivningsanalys- hur ser det ut där entrébänken kommer stå, vad ska den tillföra i rummet, hur ska detta gå till
När materialvalet skall göras, stor kunskapsinsamling och efterforskning om för och nackdelar för olika material.
- Detta ska ske via facklitteratur, förfrågningar till yrkesverksamma inom dessa
material och via fakta från nätet. Välja tre material ur denna information som verkar lämpligast och beskriv dessa väl och varför just de är lämpligast
Välj sedan material för bänken, gå vidare in på informationssamling om detta specifika material genom förfrågningar och litteratur framförallt
Undersök tillverkningsmetoder för bänken, via litteratur och intervjuer av sakkunniga - Vilka är bäst, vilka fungerar ekonomiskt sett, vilka fungerar för längre tid osv
Göra formritningar
Framställning av prototyp kommer att ske i nära samarbete med den yrkeskunniga som kommer att utföra arbetet, så att allt stämmer. Kommer kanske även hjälpa till fysiskt med arbetet
Återvänd till brukargruppen och be dem testa bänken och tycka till
Slutjusteringar i 3D datorprogram, miljöbilder och flera renderingar som visar bänken Slutpresentation för företag 1/5 2012
Under denna tid kommer jag att göra fler förslag till sittmöbler och bord i samma anda som entrébänken och utforska möjligheter till förbättringar och ändringar och hur den skulle te sig i ett annat material eller i annan miljö
Rapportskrivningen kommer främst att ske här, samt förberedning för den slutliga redovisningen
Slutpresentation för skola 30/5 2012
Under projektets gång kommer jag att genomgående ta hänsyn till olika miljöaspekter, då hållbar design alltid är av intresse
12 1.1.10 Tidplan (Bonum)
Sittbänken förväntas vara färdigutprovad och i produktion vid inflyttning till Sydsveriges första seniorboende (det andra i Sverige), Bonum brf. Lödde park i Kävlinge kommun. Tider: 1/7 2012 Byggnation färdigställd
1/9 2012 Inflyttning
Mot bakgrund av detta tänker vi oss följande tidplan: 1/3 2012 Presentation av
- ergonomistudier - brukargruppstudier - marknadsanalys 30/3 2012 Presentation av
- skisser i form av ritningar och modeller i skala 1:10 - form- och funktionsanalys
- budget för framtagande av prototyp - kostnadsuppskattning för färdig produkt 1/5 2012 Presentation av
- prototyp
- materialval och tillverkningsmetoder
- preliminär offert för tillverkning och leverans av sittbänkar till projektet Bonum Lödde Park
1/7 2012 Till godkännande:
- prototyp utprovad och färdigbearbetad
- bindande offert för tillverkning och leverans av sittbänkar 15/8 2012 Leverans av sittbänkar till projektet Bonum Lödde Park 1.1.11 Ekonomi
Kostnad per enhet: En målprisnivå för sittbänken ligger på 10-15 000 kr exkl frakt. Förslagsställaren kommer att tillerkännas full upphovsrätt till produkten.
Framtagande av prototyp bekostas av Bonum efter godkännande av förslagsställarens budget.
13 1.1.12 Slutpresentation
14
1.2 Bakgrund
Det här projektet grundar sig i ett genuint intresse för vad god design är och kan användas till, samt för målgruppen. Äldre personer, i synnerhet de riktigt gamla, är en åldersgrupp vars behov ofta förbises, som konsumenter och medborgare. Det kan tyckas underligt att detta problem inte är mer uppmärksammat, eftersom det är ett ämne som angår oss alla då majoriteten av oss kommer att hamna där i sinom tid. Äldre har länge (alltid?) varit en underprioriterad grupp i vårt samhälle, i likhet med invandrare och barn. Alla är de grupper som har svårt att föra sin egen talan av uppenbara skäl. Det är därför av yttersta vikt att andra, utomstående, människor uppmärksammar detta och handlar i allas våra intressen.
1.3 Syfte
Syftet med projektet blir således att tillverka en produkt, med omtanke om människa men även om miljö (eftersom det är i den vi lever), som kan tillfredsställa både potentiella brukare och uppdragsgivarna i det här fallet.
1.4 Metoder och källor
Jag har försökt att använda mig av så många typer av källor som möjligt, för att kunna extrahera mesta möjliga information. Har intervjuat sakkunniga, varit på studiebesök, intervjuat olika personer i målgruppen, använt mig av en brukargrupp, letat på internet, besökt mässor, läst böcker, studerat rapporter samt varit observant på allt som har haft med projektet att göra under den tid det pågått.
1.5 Avgränsningar
Avgränsningarna i detta projekt har främst med tid att göra. Om man vill kan man fördjupa sig mycket mer i varje ämne än det skrivs om i denna rapport. I varje kapitel har jag i början försökt förklara vad som gäller för det enskilda kapitlet. Den generella idén är att man ska få en överblick över ämnena jag behandlar, men också att man förvärvat mer kunskap än vad man får genom att bara skrapa på ytan.
1.6 Frågeställning
Hur bör en sittbänk designas som passar in i Bonums helhetslösning, passar med deras värdeord, är anpassningsbar för de olika miljöer den kan tänkas placeras i, är väl anpassad och tilltalande för seniorer, och som ändå har en tydlig koppling till mitt formspråk?
15
1.7 Struktur och planering
Strukturen på projektet har främst avgjorts av den ordning som krävs vid designarbete. Modellen för hur det utförs förklaras på följande sätt av SVID (Stiftelsen Svensk
Industridesign):
1
Utöver det har faktainsamlingen upptagit den absolut största delen av tiden och det är medvetet eftersom jag vill ha så mycket belägg som möjligt för det jag kommit fram till. De flesta praktiska genomförandena har skett senare i projektet, eftersom det krävdes
information för att kunna utföra dem.
1
designprocessen. http://svid.se/sv/For-designer/SVIDs-designdefinition/Designprocessen-enligt-oss/, SVID, hämtad 2012-04-17
16
2. Kravspecifikation
Uppdraget består i att designa en sittbänk, som sedan ska gå i tillverkning för Bonums
seniorboende. Kärnvärdena är trygghet, bekvämlighet och trivsel. Alla produkter och tjänster som framställs för Bonum ska genomsyras av dessa. För att simplifiera den förestående uppgiften har jag stolpat upp kraven i enlighet med det dokument som skickats mig i uppdragssyfte. Allt i enlighet med Boverkets byggregler2.
Sittbänken ska:
utstråla Bonums kärnvärden och stärka dem
vara enligt behov och önskemål av målgruppen, det vill säga personer i åldern 55+ (genomsnittsåldern är 70 år)
vara en plats för samtal utstråla kvalitet
passa in i miljön i trapphusen materialet ska tåla att åldras
slutpriset per tillverkad enhet ska vara 10-15 000 kr exklusive frakt
2 se, 1.1 Projektbeskrivning
17
3. Faktainsamling, analyser och undersökningar
3.1 Design (allmänt)
”design (engelska, av latin desi´gno 'avbilda', 'framställa'), internationellt använd term för formgivning, dvs. gestaltning av hantverkligt eller industriellt framställda produkter och miljöer. I dagligt tal avser ordet vanligen en produkts form eller utseende.”3
Design används vitt och brett angående allt i dag. Det är svårt att definiera exakt vad det är, eftersom det både är ett verb, och ett substantiv. Ordet används generellt i en lättvindig och banal bemärkelse, som mer verkar i utsmyckande och underhållande syfte än något annat. Men man kan också se det som att design är en av människans triumfer, eftersom vi har stor möjlighet att välja hur vår miljö ska se ut. Det gör vi genom att designa vår miljö som vi vill ha den. Trots denna oerhörda makt att kunna forma vår tillvaro efter egna behov och önskemål, överhopas vi fortfarande av miljontals av prylar som skulle kunna förbättras avsevärt. Om man tog ordet design och dess innebörd på allvar skulle vi inte behöva stå inför sådana problem.
Precis som ordet kärlek, är ordet design ett mycket godtyckligt ord, eftersom det upplevs helt individuellt. Det finns inga gemensamma definitioner för vad som faktiskt är design. Definitionen försvåras av att ordet läggs till i allehanda syften nuförtiden, för att försköna ett ämbetsnamn eller dylikt. Det har delvis sin förklaring i att design, till skillnad från juridik och medicin, inte måste härledas till en speciell kompetens som åtföljs av ett regelverk och där de som inte är utbildade inom området inte får utöva det.
Design har utövats av människorna sedan de först kom till jorden. Från början förlängde man bara sin egen kropps egenskaper, men när man skapat till exempel en yxa av sten, så
uppstod genast ett annat problem, t ex hur man skulle öka hållbarheten eller styrkan i den. Det är så det har gått till och så det fortsätter än idag. Design är i stor grad
vidareutvecklingar och förbättringar av saker som redan finns4.
3
design. http://www.ne.se/lang/design/152567, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-04-17. 4 Heskett John, 2006, s.13-25
18
3.2 Hållbar och omtänksam design
Det kan knappast komma som överraskning för någon att det är viktigt med hållbar design. Hållbar utveckling, ekologiskt tänkande och biologisk mångfald är alla uttryck som ingen kan ha gått miste om att höra. Men vad innebär dessa begrepp? Hur kan man som designer (eller enbart som människa) aktivt agera för att förverkliga och bejaka dessa begrepp?
Allting som vi tillverkar kommer på något sätt från naturen, planeten vi lever på. Jorden kan indelas i fyra olika zoner, atmosfären, biosfären, hydrosfären och litosfären. Precis som att allt vi designar kommer från någon av dessa sfärer, är det också i någon av dessa de tillslut kommer tillbaka, i en eller annan form. Under tillverkningen av ett föremål påverkas alla sfärer på något sätt. Kretslopp används som begrepp för att förklara hur material rör sig i naturen, och ekosystem är ofta de som bestämmer hur materialen ska fördelas. Ett ekosystem är ett nätverk av organismer och deras miljö, som fungerar som vår ämnesomsättning i princip.
Det är framför allt på tre sätt som vi människor stör naturen och dess naturliga system av fördelning av material på rätt sätt. Det första problemet är att vi förbrukar material i en högre hastighet än vad naturen klarar av att hantera. Det introduceras 1000 nya kemikalier varje år. Vårt sätt att använda och förbruka material är det andra problemet, eftersom det aldrig tidigare skett i sådan omfattning. Det tredje problemet är att vi omfördelar materialen fel. Vi hämtar allt mer material från litosfären och sprider dem sedan vidare i fel sfärer, som inte kan hantera dem. Det sättet att omfördela är uppe i 70 %, och gäller främst kol, olja och gas. Kol är som bekant ett ämne som kommer från litosfären, men som omvandlas till koldioxid, och hamnar i atmosfären. Det bidrar till den så kallade växthuseffekten i väldigt hög grad.
Det skulle behövas tre jordklot om alla 6 miljarder människor på jorden levde som i västvärlden (dvs. förbrukade saker i den omfattningen vi gör) om man dividerar den brukbara landytan rättvist.
Material kan sägas vara osynliga av flera olika anledningar. Dels för att man vid tillverkningen av ett föremål använder en massa andra material/eller bryter material som man inte tänker på. Eftersom alla privatpersoner har sitt eget lager med prylar, är det omöjligt att säga hur mycket det finns av specifika material. I många fall vet man inte om vad som faktiskt
befinner sig i materialet man jobbar med som designer, eller man använder som konsument. En annan osynlig faktor är att vissa material avdunstar, förbränns eller slits på sätt som man inte tagit med i beräkningen.
Det gäller att identifiera alla stationer i en produkts liv, från födelse till död, för att kunna tillverka saker på ett ekologiskt hållbart sätt.
Återvinning ses ofta som ett mycket miljövänligt sätt att behandla naturen. Och det är det, ifall de faktiskt hade återvunnits. De flesta materialen återvinns aldrig, eller så återvinns de
19
på fel sätt. Det är bara de vanligaste materialen, stål, aluminium, glas och papper som återanvänds på rätt sätt. Om vi lärde oss att återvinna material som naturen, med andra ord återvinna dem på ett bra sätt, hade många problem kunnat lösas.
Ett sätt att tänka kan vara att man behåller de organiska, naturliga, materialen separerade från de syntetiska ämnena som måste återvinnas i ett eget slutet system. Dessvärre är det mycket svårt att genomföra eftersom det idag finns många blandningar av synetiska och organiska material som är omöjliga att åtskilja.
Ett annat sätt att tänka på hur man skulle kunna leva mer hållbart är att härma naturens egna uppbyggnadssätt mer: Att använda sig av så kallad biomimik5. Det forskas och utvecklas mycket på detta område just nu. Man testar fibrer från lin, hampa och trämassa, för att kunna designa nya material som kopierar de biologiska sammansättningarna. För att göra plastkompositerna så starka som möjligt har forskarna studerat trä, och vad det är som gör det så hårt. Inom möbelindustrin kan biokompositer användas i bred skala.
Även i bioplaster, som funnits i 50 år nu, använder man sig av naturliga bindeämnen som man hittar i stärkelsen i sockerbetor eller mjölksyra, för att få fram rätt polymerer istället för att använda olja, som är en ändlig resurs och ger upphov till stora skador på vår jord. Det är även genom att studera naturen som nanopartiklar av titandioxid först såg ljuset. Då
studerade man lotusblomman, som rengör sig själv vid kontakt med UV-strålning. På samma sätt kan nanopartiklarna av titandioxid rengöra ett glas helt själv, genom att man målar på en tunn film av nanopartiklar som börjar processen när den möts av solljuset. Det finns även exempel på självtvättande kakel och sanitetsporslin.6
Det viktigaste är i alla fall att försöka se allting man gör som en helhet, och inte bara en del i det hela. Den storskaliga industrin, och de många olika befintliga materialen har gjort det svårt. Men eftersom alla levande system är på nedgång på grund av oss människor, så har vi en skyldighet att göra vårt bästa7.
År 1992 antog världens alla länder på en FN konferens ett program om hållbar utveckling, Agenda 21. ”En hållbar utveckling är en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov
utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”.
Det var vad man konstaterade. Med hållbar utveckling innefattar inte bara ekologi, utan även social och ekonomisk utveckling. Dessa tre parter är intimt sammanknutna med människan och med varandra för att skapa en bra värld. Omtänksam design handlar om att vara demokratisk. Alla ska kunna påverka sin miljö.
5
Thorpe Ann, 2008, s.28-71 6
red. Koblanck Maria, Åberg Leif, 2004, s.122-133 7 Thorpe Ann, 2008, s.28-71
20
Design med Omtanke har en filosofi som går ut på fem E:n.
Estetik- som handlar om att skapa vackra och funktionella saker.
Etik- att människor ska arbeta under goda förhållanden och vara delaktiga i hur det ska gå till.
Ekologi- att produkter skapas med så lite miljöpåverkan som möjligt. Ekonomi- att man använder sig av långsiktiga lösningar som håller.
Engagemang, för att man måste vara engagerad om man vill skapa en bättre värld. En del av metodiken i omtänksam design går ut på att göra en hållbarhetsanalys. Då gör man en analys över hur man jobbar för en hållbar utveckling från början till slut. Man reflekterar även över vad som kan göras bättre8.
21
3.3 Inkluderande design
Inkluderande design kan sägas höra till omtänksam design. Eftersom seniorbänken inte ska ses som ett specialanpassat hjälpmedel, är det bra att ha andra referensramar än sådana. Ergonomi och inkluderande design är tillrådiga element att hålla sig till. Inkluderande design (även kallad universal design) är till för att tillverka produkter och miljöer som kan användas av så många som möjligt, för att undvika tillverkning av specialanpassade hjälpmedel och dylikt. Ergonomidesign är ett exempel på ett företag som jobbar med inkluderande design. Eftersom hela världen står inför en åldrande befolkning, kommer de och deras behov snart vara en styrande faktor för hur världen och dess produkter ser ut. Dessutom kommer dessa nya åldrande generationer inte gå med på användning av dåligt formgivna produkter, utan de kommer kräva sin rätt till goda sådana, till skillnad från tidigare generationer.
När man jobbar med inkluderande design arbetar man hela tiden med åtanke på en bredare publik. I och med att ens kapacitet förändras hela tiden jämsides med åldrandet, är
inkluderande design något som är bra för alla. Alla får en bättre upplevelse. För att en produkt ska kunna räknas till inkluderande design måste den vara:
funktionell användbar åtråvärd livskraftig
I utvecklingen av en inkluderande produkt börjar man med en utmaning, en
problemformulering om ett behov. Sedan förvandlar man behovet till en lösning. En av de absolut viktigaste faktorerna är att veta mycket om målgruppen. Det finns sju
kapacitetskategorier att utgå ifrån.
syn - hur man definierar färg och kontraster, ljus i objekten, hur lätt man kan se detaljer.
hörsel - hur man urskiljer olika tonlägen, eller påverkas av olika ljudmiljöer, hur man lokaliserar varifrån ljud kommer
tänkandet – hur man bearbetar information, hur länge man kan koncentrera sig på en sak och hur progressivt och förutseende man är
kommunikation – hur man förstår andra människor och uttrycker sig gentemot dem rörelseförmåga– förmågan att kunna röra sig runt, böja sig ner, gå i trappor, osv. räcka sig och sträcka sig – hur långt ens armar kan sträckas ut från kroppen, över huvudet
”fingerfärdighet”– fingrarnas och händernas förmåga att röra sig, hur finmotoriken kan användas, ta upp eller ta tag i objekt9.
9
22
3.4 Entrébänk
För att genomföra detta projekt, krävs det till en början en klar definition av det man eftersträvar.”En enskild produkt vi behöver skapa är en sittbänk, placerad i entrén till varje
trappuppgång10.” Det vill säga en entrébänk. Detta ord betyder inget i sig, det existerar inte
ens enligt Nationalencyklopedin. Innebörden av detta ord blir alltså en uppdelning av de två ord som här är sammansatta till ett. Det vill säga entré och bänk.
3.4.1 Vad är en entré?
Entré kommer från franskans ”entrée” och betyder inträdande, inträde, ingång11. Det betecknas även som en del av byggnad där man går in och ut12. Det man gör i en entré är således inte mycket mer än beträder den under en kort tid, antingen på väg från eller till någon eller någonting. Vid min faktasökning i litteraturen har jag valt att behandla entréer och allt som är likvärdigt med sådana då all sådan information är applicerbar på mitt projekt. Hall är till exempel synonymt med ”entréutrymme”13.
I en inredningsbok står följande ”med en inbjudande entré tilltalas vi av hemmet direkt när vi
kommer in”. Det är det första man möts av och entrén utgör således det första intrycket,
som sedan ofta består. Det är en plats där man tar emot besökare, både välkomna och ovälkomna, och vissa kommer aldrig längre än just till entrén. Hallens betydelse i bostaden har gått från att vara en oumbärlig och praktisk del till att förkrympas till nästan ingenting. Skönheten består oftast i enkelhet, rymd och ljus och därför kan en enda möbel vara alldeles tillräcklig. Om man använder lite detaljer i stora utrymmen får arkitekturen mer framträdan. Avsaknaden av annat möblemang gör också att hallmöbeln blir ett centrum för
uppmärksamhet, och blir därmed det som ger en inblick i det övriga boendets
personlighet14. För att ta reda på mer om hur entréer kan te sig, kollade jag upp sådana och analyserade inredningen. Här är några exempel. 15
Bilden visar en elegant entré till ett hus med privata lägenheter, precis som den entrén jag jobbar med. Det är relativt kalt, men
ljussättningen och mönstret på golvet gör den lite angenämare. Även träfaneren som smyckar dörren och väggarna gör det gemytligare.
10
se Bilaga 10 11
entré. http://www.ne.se/lang/entre/163120, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-01-27 12 entré. http://www.ne.se/kort/entre/1263949, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-01-27 13
hall. http://www.ne.se/lang/hall/197360, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-01-27 14
Asensio Francisco, 2000, Inredning och modern form, 1:1, Könermann Verlagsgesellschaft Köln, s. 12, 28, 32 15
bostad S. http://www.bjurfors.se/404/?show=regular&refpath=/Bostad/Stockholm/Stockholm/Ostermalm---Kaptensgatan-14/, Bjurfors, hämtad 2012-01-30
23
16
Detta trapphus är av äldre modell men visar att entréer ser ungefär likadana ut idag som förr i tiden, inredningsmässigt. Däremot bekräftas det att man gärna använde mycket stort utrymme för en pampigare entré. Det höga taket med sin stuckatur är egentligen en mycket onödig detalj, och förmodligen endast där på grund av intresset att ge en skön första bild av huset. Höjden på taket ökar akustiken, viket inte gärna behövs i en entré där folk går ut och in hela dagarna och slamrar med dörrar, även om det är vackert.
Lokalen har i övrigt inte mycket ljusinsläpp vilket gör att den känns mörk och kall. Utsmyckningen är knapp. Taklampan och informationsskylten om vem som vistas i huset är enda inredningen.
17
I denna entré ser vi faktiskt en entrébänk. Den, gummimattan och de stora kakelplattorna på väggen är det som agerar inredning i detta fall. Entrébänken har samma färg, möjligen även gjort i samma material som dörrkarmen, och smälter därför in i den övriga miljön. Kanske lite för väl.
Accenten utgörs snarare av de gröna plattorna då resten av färgsättningen är likvärdig.
18
I trapphuset på bilden ger ljusinsläppet en skön känsla av ett större utrymme. Inredningen består av mattorna, som
troligtvis även fungerar som ljuddämpare mot det hårda stengolvet. Kulörerna är harmoniska och ljussättningen gulaktig. De svarta
inramningarna av dörrkarmarna utgör en brytning i inredningen.
16
fotografier.http://www.stockholmskallan.se/Soksida/Post/?nid=4169, Stockholmskällan, hämtad 2012-01-30 17
sommarbilder.http://blajungfrun.skanska.se/wp-content/uploads/2010/08/interi%C3%B6r-011.jpg, blogg, hämtad 2012-01-30
24 3.4.2 Tillrådig entré i seniorboende
Entrén bör vara välkomnande och lätt att hitta, eftersom det är mycket som kommer att ske där. Man ska se entrén som gående, men även från cykel och bilvy. Avståndet mellan själva dörren och handikapparkeringen får inte överstiga 25 meter enligt BBR. Det är bra med tak som går hela vägen från entrédörren till parkeringsplatsen, liksom att man lätt kan se om en bil, som färdtjänst eller taxi, står och väntar utanför. En stor entré blir en viktig mötesplats för invånarna i huset. Belysta anlagstavlor är bra att ha, så att alla boende kan se vilka aktiviteter som pågår. Avställningsytor både innanför och utanför entrén bör finnas.
Befintliga sittmöjligheter, helst både ute och inne. Postlådorna ska vara på bekväm höjd för samtliga. Det är bra med städutrymme och toalett i entrén.
Ju äldre man blir desto svårare kan det bli att ta sig ut och in genom sin bostad. Automatiska dörröppnare är till stor hjälp när detta sker, och en markeringsanvisning i färg eller annat material om var dörren slår är tillrådigt så att man inte kommer i vägen. Det krävs mycket plats både utanför och innanför entrén. Trösklar och steg får inte finnas. Alla låsanordningar och porttelefoner ska vara anpassade för svaga händer och dålig syn, men även sitta i höjd så att rullstolsbundna kan nå apparaturerna.
Egenskaper som är extra bra är till exempel; att ljudnivån i entrén ligger på 0,6- 0,8 i
efterklangstid, vilket är detsamma som ljudklass A. Postboxar i olika färger, vilket underlättar orienteringen avsevärt19.
3.4.3 Sammanfattning entréer
Vid en närmare titt på hur entréer ser ut och hur de är inredda kommer man ganska snabbt fram till att de i nästan alla fall är ytterst sparsamt inredda. Detta har förmodligen en rent praktisk aspekt. De är relativt svåra att göra hemtrevliga då det krävs stora utrymmen, eftersom hela husets invånare och deras gäster som ska kunna ta sig in och ut alla tider på dygnet. I vissa fall har det lagts stor vikt på inredning och detaljer, i andra inte. Möbler verkar över huvud taget vara ovanligt i entréer som mest behandlas som ett genomgångsrum där man inte förväntas vilja, eller kunna, stanna.
3.4.4 Vad är en bänk?
När man säger bänk syftar man på en sittmöbel för fler personer än en, som antingen saknar rygg- och armstöd, eller ej. Långbänkar, fästade i väggen och använda som sovplatser har förekommit i Sverige sedan 1500-talet20
. Ordet soffa härstammar från arabiskans ”suffa” som ordagrant översatt betyder ”vilobänk”. Med andra ord är den från Orienten hämtade soffan en likvärdig möbel till bänken, med skillnaden att den oftast är stoppad, eller har löstagbara dynor och mer ofta än sällan har rygg- och armstöd21. Man får alltså anta att
19
Kärnekull Kerstin, 2011, s.70-72 20
bänk. http://www.ne.se/lang/bänk, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-01-27 21 soffa. http://www.ne.se/lang/soffa, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-01-27
25
ordet bänk innefattar både hårda och mjuka möbler, som är till för fler personer än en och som antingen saknar eller har arm- och ryggstöd.
Enligt Bonum kommer bänkens mission i entrén att vara följande; - en trygg plats att sitta och vänta på en taxi, med mera
- en plats för en stunds samtal med tillfälligt passerande bekant/-a22
Bänken kan därmed betraktas som en plats för lite avkoppling, ett ställe man spenderar lite tid på och där väntan, liksom samtal kan spela in.
23
3.4.5 Väntrum
För att få bättre förståelse för min förestående uppgift har jag sökt efter ett samlingsord att enas kring och återgå till. Då jag varken funnit entréer eller bänkar bearbetade i någon speciellt filosofiskt mening har jag valt att se platsen dit min bänk ska stå lite som ett
väntrum. Det finns tydliga paralleller med väntrum i mitt projekt. Bänken kommer att stå i en entré och det man förväntas göra på bänken är antingen att vänta på något/någon eller kanske föra samtal. Bänken symboliserar alltså platsen man väntar på och entrén utgör själva rummet.
Väntrummet är ett ytterst försummat rum, i enlighet med entrén. Inredningen brukar vara tråkig, ibland på gränsen till avskyvärd, precis som för att påminna en om att man inte kommer att sitta där länge till. Vi har alla olika relationer till väntan och rummen där detta sker. I en bok om väntrum hittade jag beaktansvärda tankar av olika personer angående detta, som är direkt överförbara till saker jag bör tänka på under mitt projekt. ”Man kan
säga att väntrummet är en station till något annat”, uttalar sig en i boken. Och precis så
tänker jag mig att entrébänken i trapphuset att uppfattas. Andra tankar som följer är:
22 se Bilaga 10 23 bänk. http://www.google.se/search?q=b%C3%A4nk&oe=utf-8&rls=org.mozilla:sv-SE:official&client=firefox-
26
Ernst Kirchsteiger, inredningsarkitekt och programledare på TV, skriver om rummens signalvärde. Att rum förmedlar känslor och stämningar. Trots att väntrummen ofta är verksamheters ansikte utåt är de oftast lämnade åt sig själva. Samt att det i alla rum borde finnas kontraster och något intresseväckande. Anita Beckman, etnolog som forskar om väntan ur ett kulturellt perspektiv, menar att en stor del av våra liv går åt till att vänta. Det sker i olika opersonliga rum i vår vardag som tågstationer och hissar [och trapphus]. Hon pratar om hur man i japansk kultur arrangerar prydnadsföremål enligt ”ma” som är rymden och energifältet föremålen emellan och hur detta betraktas lika viktigt som föremålen i sig. Margareta Strömstedt, författare, pratar om rummet där allt är fritt från det som är
verkligheten. Elise Juusela- Norberg som är inredningsarkitekt påtalar i sin tur vikten av humor i väntrum. Jakob Carlander, psykoterapeut, författare och präst, språkar för väntrummet som en välkomnande plats, genomsyrat av omtanke.
Lena Halldenius, filosof, menar att väntrum är sociala platser och vars enda funktion egentligen är en plats där vi låter tiden gå. Hon talar om väntan som både något aktivt och passivt, då man å ena sidan inte kan göra något annat än att just vänta, å andra sidan aktivt därför att väntan upptar medvetenheten helt24.
27
3.5 Kärnvärdena
Om man ser till trygghet innebär det i seniorboende att man inte måste vara ensam om man inte vill, men att man kan vara det när man så önskar. Det står även för närheten till andra, att det finns en slags ”vi-känsla” som genomsyrar hela bostaden. Trygghet ska finnas i bostaden och de gemensamma ytorna, på så sätt att de känns som en del i det egna hemmet25.
Enligt Maslows behovsteori tillhör trygghet i psykologisk mening ett av de största behoven hos människan, förutom de mest grundläggande26.
Bekvämlighet innebär att livet är lätt, att bostaden är vacker, praktisk och lättskött. Att den
är användbar och att bostaden inte är för dyr. Att det finns möjlighet att leva självständigt och att klara sig så länge möjligt.
Trivsel skulle kunna vara likmätigt med att man har roligt och känner gemenskap. Man tar
gemensamt ansvar och tar gemensamma beslut. Man skapar innehållet tillsammans och ordnar olika aktiviteter.
25
Kärnekull Kerstin, 2011, s.69
28
3.6 Funktionsanalys
I enlighet med kravspecifikationen från Bonum, har jag upprättat en funktionsanalys. En sådan är till för att man lättare ska kunna analysera sin förestående uppgift från
uppdragsgivaren. Den används sedan genom hela projektet som en enkel mall att följa upp, så att man ser att arbetet man utför går i rätt riktning. Funktionsanalysen är inte statisk, utan flexibel i den mån att man kan ändra den utefter under projektets gång. Detta sker då man under processen kommer fram till nya viktiga beståndsdelar, medan andra faller bort. Det sker också en klassificering av funktionerna, då dessa är olika relevanta. Funktioner klassificerade med nummer tre är så på grund av olika lagar och regler i miljö- eller
säkerhetsaspekter som man måste följa, eller för att det är uppdragsgivarens krav. Tvåorna härrör behovsfunktioner. De funktioner som är klassificerade med en etta är så kallade önskemålsfunktioner. Det kan till exempel innebära att produkten ska ta hänsyn till andra målgrupper27. utstråla trygghet 3 radiera kvalitet 3 stärka varumärket 3 passa omgivningen 3 vara bekväm 2
lätt att resa sig från 2
verka inbjudande 2
inneha distinkt utseende 1
tåla att åldras 3
vara ergonomisk 2
följa BBRs regler om brandsäkerhet 3
tåla vikt 2
äga stabilitet 3
tillse användare och dess behov 3
tåla omild behandling 2
vara bärande 3
27 red. Löfgren Bo, 2009, s. 28-31
29
3.7 Marknadsanalys
Då jag funnit att en entrébänk egentligen inte är något speciellt eller existerande fenomen i hög grad, har jag valt att koncentrera min uppmärksamhet till bänkar och soffor av olika slag. I detta kapitel är min uppgift att undersöka vad som redan finns på marknaden, för att bättre kunna avgöra vad jag kan tillföra med min produkt. Eftersom det finns otroligt många bänkar och soffor av alla dess slag har jag valt att koncentrera mig på de företags produktsortiment som Bonum annars valt att vända sig till. Fler alster från den allmänna undersökningen kring befintliga soffor och bänkar finner ni i kapitlet ”Inspiration”.
3.7.1 Konkurrenter
För att veta var jag skulle börja frågade jag Bonum vilka leverantörer, eller designers, de skulle ha vänt sig till om inte jag hade fått uppdraget. Svaret var följande;
”Om Bonum seniorboende skulle välja att istället köpa en färdigutvecklad produkt, skulle tänkbara leverantörer vara exempelvis Källemo, Gemla, Ihreborn, Gärsnäs, Lammhults eller Swedese.28”
På grund av ovan nämnda information har jag därför valt att koncentrera mig på dessa sex märken vid marknadsanalysen. Till samtliga presentationer följer sedan en slags utvärdering över den funna informationen.
3.7.2 Källemo
Källemo är en möbelfabrik som grundades 1946 i Vaggeryd29. På
Källemos officiella hemsida beskriver de deras företag genom en fråga, ”vad är kvalitet?”. Detta är alltså deras
huvudsakliga bry, att projicera en känsla av kvalitet. Vidare skriver de att trender kommer och går, men deras mål är att skapa bestående design vilket
underförstått är lika med kvalitet. De säger också att kvalitet är ett
svårdefinierat begrepp och därför inte mätbart, till skillnad från kvantitet30.
28
se Bilaga 10 29
Källemo. http://www.ne.se/k%C3%A4llemo, NE, hämtad 2012-01-26
30
Det beskrivs att de framförallt behåller originaliteten men också värnar om kvaliteten och hållbarheten.31 Dessutom utropas de till ”svenskt toppvarumärke” inom svensk
möbeldesign, och det skrivs om hur de väljer att kalla sina designers för artister hellre32. De har sjutton produkter som skulle kunna fungera som entrébänk i sitt sortiment33. Det är endast en kvinnlig designer som är verksam på Källemo34.
35
Utvärdering
Källemo väljer onekligen originella designer både när det kommer till materialval och former. Det är en lekfull parad som utspelar sig för ögat och det är framförallt det lustfyllda elementet som
framhävs i samtliga möbelkreationer. I vissa fall gränsar det till ren konst, eller konceptuellt tankeväckande produkter. De har ännu inget hållbart designperspektiv vad det gäller miljön. De har en flik på hemsidan som heter ”environment” men den är ännu inte klickbar. Det finns inte heller något påtagligt ergonomiskt tänk i deras sortiment. De blandar material friskt i kreationerna, vilket påvisar en slags ekonomisk och oförbehållsam frihet som långt ifrån alla kan skryta med. Det är dock inte alltid till fördel, speciellt om man tänker i samband med miljövänlighet. Deras värdeord är kvalitet, beständighet och originalitet vilket jag anser deras design innehar. Så, på det viset så lurar de ingen. Formerna är experimentella och
31 Källemo. http://www.svenssons.se/2-varumarke/1025-kallemo.aspx, Svenssons, hämtad 2012-01-26 32
Källemo. http://mobler.se/varumarke/kallemo, Möbler, hämtad 2012-01-26 33
sofas & easychairs. http://www.kallemo.se/sofas-easychairs/index.htm, Källemo, hämtad 2012-01-27 34
artist information. http://www.kallemo.se/artist/index.htm, Källemo, hämtad 2012-01-27
31
utforskande. Stor vikt har lagts på detaljer och småfinesser. Uttrycket är explosivt och nytänkande. Trots en relativt lång historisk bakgrund är den ingenting de anspelar på. 3.7.3 Gemla Fabrikers AB
Denna möbeltillverkare har anor som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Företaget tog sin början år 1861 som leksakstillverkare och började producera möbler först på 1900-talet. Då främst böjträmöbler, så kallade Wienermöbler, som Gemla är mest kända för. Sedan 1960 arbetar de bara mot offentlig miljö, dessförinnan jobbade de även för den privata
marknaden36. Då de funnits länge och väl, har de hunnit samla på sig många möbler och många av dem räknas till dagens klassiker. De har alla resurser till att få fram önskvärda produkter, och tillverkar fortfarande allt på hemmaplan i den egna fabriken belägen på Diö utanför Älmhult. Det gör att de har kontroll från början till slut37. Samtliga formgivare är manliga38. I basutbudet av ”stoppmöbler” har de sex stycken pjäser, som skulle kunna agera entrébänk39.
40
36 om gemla. http://www.gemlaab.se/om-gemla.php, Gemla AB, hämtad 2012-01-26 37
möbler. http://www.gemlaab.se/mobler.php, Gemla AB, hämtad 2012-01-26 38
formgivare. http://www.gemlaab.se/formgivare/, Gemla AB, hämtad 2012-01-27 39
möbler http://www.gemlaab.se/stoppmobler/, Gemla AB, hämtad 2012-01-27 40 möbler. http://www.gemlaab.se/stoppmobler/, Gemla AB, hämtad 2012-01-26
32
Utvärdering
Det är ganska tydligt att Gemla anspelar på sin historiska bakgrund som den främsta faktorn till deras trovärdighet som varumärke. De är förmodligen också redan så väletablerade att de inte direkt behöver gå ut med aggressiv marknadsföring. Utgångsmaterialet är trä i samtliga fall, och det är utifrån det de jobbar. Trä som material har också en uttalad
trovärdighet till sig, som det använts i möbler i alla tider. Formerna är rena och enkla, ibland nästan anspråkslösa och tycks väl definiera begreppet ”skandinavisk design” i sin
sparsmakade enkelhet men också självklarhet. Trots möblernas rustika intryck finns där inte något ergonomitänk, som vi ser i alla fall. Miljöhänsyn är inte heller någon uttalad strategi. Dock får man tänka på att det är en helsvensk produktion, vilket genast innebär att
transportsträckorna minimeras inom Sverige. 3.7.4 Ihreborn
Jonas Ihreborn är chefsdesigner, och förmodligen jobbar alla anställda i hans anda då det inte finns några andra upphovsmän nämnda41. På hemsidan står det korta förklaringar till allt men det är svårt att få grepp om Ihreborns verkliga identitet. Man förstår att de tillverkar möbler på hemmaplan. De, precis som de flesta, tycker att de gör kvalitativa produkter. De skriver lite om hantverk och om alla urvattnade ord som folk använder för att marknadsföra sig själva i branschen. Faktum kvarstår att dessa slitna klichéer och berättelsemetodiken ofta guidar en till ett sorts tänk och känsla av helhet om företagen som här helt saknas. Dock räknar de upp några kärnvärden:
”Ärlig, Pålitlig, Passionerad och Evig är egenskaper som gör oss till det vi är. Oss som personer, vårt arv, historia och själ. Utan dem kommer vi att tappa fokus och gå vilse i alla vägval.”
Samt visioner, missioner, miljöpolicys, garantier och en historia om fabriken i Småland som de egentligen inte vill kalla för fabrik42. De har ett förhållandevis stort utbud på elva soffor43.
41
om Ihreborn. http://www.ihreborn.se/Templates/Standard_Nav.aspx?pageId=53, Ihreborn, hämtad 2012-01-27
42
startsida. http://www.ihreborn.se/Default.aspx?pageid=1, Ihreborn, hämtad 2012-01-26
33 44
Utvärdering
Förvirringen som man får en känsla av i texterna och förklaringarna följer med in i deras produktsortiment. De söker febrilt efter en identitet att klamra sig fast vid och ordet design är ständigt förekommande. Deras produkter befinner sig ändock i identitetskris och gränsar därför till uttryckslösa, då de uppenbarligen inte har en riktig ståndpunkt. Produkterna klarar sig troligen på grund av att deras blygsamhet tilltalar massan, lite som IKEA, fast dyrare och lite mer exklusivt till följd av det. Formerna är stilrena men uttråkande. De dämpade
färgvalen späder ytterligare på intrycket av anspråkslöshet. De har alla förutsättningar, men de når inte riktigt ända fram.
34 3.7.5 Gärsnäs
Gärsnäs är en möbeltillverkare verksam i Skåne sedan 1893. Det är ett mycket
”kvalitetsmedvetet” företag som främst jobbar med tillverkning av möbler för offentliga miljöer45. De beskriver sin verksamhet som betydelsefull och övertygar med sin historia om livet, att förnya traditionen, att sprida glädje, att experimentera och om hur viktig riktig kunskap om det man gör, är. De är dessutom miljöcertifierade46. Formgivarna för Gärsnäs är de enda som är lika delar kvinnor som män47. I deras produktsortiment över soffor och bänkar finner man sex möbler, representativa för en entrébänk.
48
45
Gärsnäs. http://www.ne.se/g%C3%A4rsn%C3%A4s-ab, NE, hämtad 2012-01-26 46
om företaget. http://www.garsnas.se/sv-SE/About, Gärsnäs, hämtad 2012-01-26 47
designers. http://www.garsnas.se/sv-SE/Designers, Gärsnäs, hämtad 2012-01-30
35
Utvärdering
Trots sin gedigna bakgrund är det svårt att avgöra vad produkterna egentligen försöker säga. Vissa former är spännande och excentriska, medan andra faller i skymundan. Färgvidden är inte särskilt stor eller varierande. Materialvalen skiljer sig mycket åt. Det förvånar, då de även i historien enbart skriver om träet, dess egenskaper och tillämpade
tillverkningsmetoder. Urvalet håller dock ihop som ”familj”, även om det skulle vara svårt att avgöra att de hörde ihop om man såg dem var för sig. Det är en sparsmakad design och ett relativt säkert, tryggt val av möbel man gör, ifall man vänder sig till Gärsnäs.
3.7.6 Lammhults
Lammhults började verka under 1940-talet och menar på att många av deras möbler är så kallade klassiker idag. Några av de tidigaste produkterna produceras än idag. De beskriver sin åsikt om design som tidlös. Lammhults- fabriken är belägen 450 kilometer söder om Stockholm, inte oväntat ligger den i samhället vars namn är Lammhult. Där tog produktionen sin början och det är där den befinner sig än idag. Mycket högtravande ord ligger i omlopp i beskrivningen av deras produkter, så som elegans, bästa design, bästa material, mest moderna och effektiva metoder. De är också medvetna om miljön och kallar sig själva för ”eko-vänliga”49. Två av de tio formgivarna är kvinnor50. Sex produkter i deras sortiment skulle vara passande som entrébänk51.
49
about. http://www.lammhults.se/about, Lammhults, hämtad2012-01-27 50
designers. http://www.lammhults.se/designers, Lammhults, hämtad 2012-01-27 51products. http://www.lammhults.se/products, Lammhults, hämtad 2012-01-27
36
Utvärdering
Deras relativt sparsmakade sortiment vägs upp av briljanta modula lösningar. Lammhults erbjuder utan tvekan den bästa lösningen för en entrémöbel hitintills. De använder intressanta former och vackra möten som väcker fantasin till liv. Det saknas dock färg. Kanske är det en strategi, för att möblerna ska kunna passas in i allehanda sammanhang. Allt ger en väldigt genomtänkt känsla. Eftersom även Lammhults är verksamma i Sverige och har en inbyggd miljöpolicy samt har koll på samtliga medarbetare står detta företag högt i kurs vad gäller nästan alla aspekter. De har dock inget uttalat ergonomiskt tänk, vilket i och för sig inte behöver betyda avsaknad av detta.
3.7.7 Swedese
Swedese har funnits sedan 1945. De har en fabrik i Vaggeryd, Småland och en i Äng, Nässjö. Grundaren Yngve Ekström nämns tillsammans med bland andra Arne Jacobsen och Bruno Mathsson som grundare av begreppet ”skandinavisk design”. Vilfåtöljen Lamino är den mest kända ur hans kollektion, som år 1999 utnämndes till århundradets svenska möbel av
tidskriften Sköna hem. Denna information följs av tre flikar som behandlar kvalitetspolicy, miljöpolicy (de är svanenmärkta) och olika utmärkelser de fått genom åren52. Ungefär 12 av deras produkter skulle kunna figurera som möbel i ett trapphus, men majoriteten har för mycket ”hemma” atmosfär för att placeras i en entré53. Även bland Swedese´s designers är kvinnotalet kraftigt underrepresenterat. Männen är 26 stycken och kvinnorna 8 stycken54.
55
52
om swedese. http://www.swedese.se/om-swedese/, Swedese, hämtad 2012-01-27 53
soffor. http://www.swedese.se/fatoljer-och-soffor/, & pallar och bänkar. http://www.swedese.se/pallar-o-bankar/, Swedese, hämtad 2012-01-27
54
formgivare. http://www.swedese.se/formgivare/, Swedese, hämtad 2012-01-27 55
soffor. http://www.swedese.se/fatoljer-och-soffor/, & pallar och bänkar. http://www.swedese.se/pallar-o-bankar/, Swedese, hämtad 2012-01-27
37
Utvärdering
Produktsortimentet är väldigt spretigt, vilket förmodligen kan härledas till de många olika formgivarna. Materialen varierar också vitt och brett. Detta gör dock att urvalet blir brett och det skulle nog kunna ”finnas något för alla”. Uttrycket skulle kunna kallas för
demokratiskt på så vis. Även här har de arbetat med dämpade färger, men det mesta är naturfärgat. Formerna är storskaliga och de jobbar inte så mycket med detaljer. Det enda företaget hittills som förutom miljöcertifiering också har en svanenmärkning.
38 3.7.8 Samlingsanalys över varumärkena
I nästan majoriteten av fall är männen överrepresenterade som designers. Gärsnäs är undantaget, som har lika delar av båda kön. Oavsett om man ser på män som en alltigenom homogen grupp eller ej, borde den manliga närvaron på något vis spela roll i formgivningen. Om inte för att de påverkar varandra så kanske enbart för att de inte är kvinnor. Här ser jag en chans, som designer av det andra könet, att tillföra något. Samtliga företag är baserade i Sverige och ingår därför i något slags skandinaviskt sällskap som förmodligen också är de som definierar skandinavisk design utåt. Om man skulle dra en slutsats utifrån de givna företagen (undantaget Källemo) innebär skandinavisk design lite eller dämpade färgskalor, sparsamma men tilltalande former och i nästan alla fall pratas det om kvalitet. Bortsett från egna utsagor skulle jag tro att det stämmer ganska väl överens med bilden folk runt om i världen generellt har om skandinavisk design. Som designer är jag lite mer ostyrig. Jag gillar färg och knasiga former, därför tilltalas jag mer av Källemos oförutsägbara produkter. Förhoppningsvis kommer min design enbart på grund av detta erbjuda något annat än det redan givna. De flesta av företagen har en uttalad miljöpolicy och är väl medvetna om att det ligger i tiden. Gällande miljön kommer min design nog inte kunna bemästra de redan
etablerade företagen, även om min strävan kommer att ta mig långt i den riktningen. Ergonomi är något som inget av företagen pratar om. Förmodligen ligger det någonstans i bakhuvudet på dem, men de använder det inte i sin marknadsföring. Detta är något jag tydligt kommer att betänka i min entrébänk, då denna också kommer att vara specifikt utformad för seniorboende. Därmed inte sagt att den inte kommer gå att tillämpa i andra sammanhang, eftersom den absolut inte kommer att vara någon form av hjälpmedel. Förutsättningarna för dessa företag är goda. Samtliga är väletablerade, några med anor från 1800-talet och därför behöver de inte jobba särskilt mycket med reklam. Min bänk däremot, kommer att behöva marknadsföras otroligt mycket för att nå en större marknad. Lyckligtvis är detta ingenting jag behöver bry mig om då marknaden redan är given i detta projekt. Det är även svårt att tävla med prissättning för min del, som dessa etablerade företag är lite friare med i båda riktningar. Dels för att de massproducerar sina möbler, dels för att de redan är etablerade och därmed har större tillåtelse av sina kunder att antingen höja eller sänka priser (framförallt höja), utan att kunderna lämnar dem. Alla dessa företag har större tillgång till olika tillverkningsmetoder, kapital och produktionsmedel. Detta kommer jag inte att kunna tävla mot. Däremot kommer min lilla produktion att vara mer personlig, och möjligheten att skräddarsy möbler är mycket större hos mig än hos något av de erkända förtagen.
39
3.8 Inspiration
När jag först började leta möbler till min marknadsanalys på internet, insåg jag hur
fruktansvärt mycket information det var att bearbeta. Det finns en hel uppsjö av soffor, i alla dess färger och former. Inom designen idag så är det nästan bättre att se sig själv som en som inte gör nya saker, utan snarare förbättrar/ förändrar redan befintliga produkter. Det känns som att det mesta har gjorts, på ett eller annat sätt redan. Därför har jag som en del av marknadsanalysen bakat in inspirationen. Det, för att få ett hum om vad som finns. Och det är ju som sagt nästan allt.
5657
5859
Norway says var ett av de företag jag fick upp ögonen för, de två röda sofforna ovan är deras design. De är ett Norge- baserat företag som designar möbler, interiörer och andra
produkter, samt tar grafiska uppdrag. De säger sig ha mycket personlig service till varje kund och har vunnit flera nationella och internationella designutmärkelser för deras arbete. 60 De andra sofforna tyckte jag var intressanta formmässigt. Den gula soffan har en slags övre påbyggnad som egentligen inte är nödvändig, men som ökar det personliga uppfattningen av den avsevärt. Den svarta soffan uppe till höger är designad av Robert Stadler och består av en massa små delar, uppbyggda efter ergonomiska mått och brukliga vinklar61 vilket är
56Norwaysays. http://thecollectorsvenice.com/_pag/artists_NORWAYSAYS.html, the Collectors, hämtad 2012-02-02
57
soffa av RS. http://homey.se/vardagsrum/sofforfatoljer/soffa-av-robert-stadler/, Homey, hämtad 2012-02-02 58 soffor. http://www.nordicmobler.com/soffor/, Nordic möbler, hämtad 2012-02-02
59
arkiv. http://mocoloco.com/archives/000677.php, Monoloco, hämtad 2012-02-02 60
Norwayssays. http://www.finnishdesignshop.com/Norway_Says-d-95.html, Finnish design shop, hämtad 2012-02-02
40
intressant då detta är i det fördolda rent intrycksmässigt. De liknar stenar som legat på stranden och nötts av vatten och vind.
Då det är svårt att orientera sig rätt på internet, valde jag ganska snabbt att gå över till böcker om design. Det gjorde jag även för att få någon slags historiskt perspektiv på det hela, då många designer som finns idag ofta är efterapningar eller omgjorda äldre redan befintliga möbler.
62
Soffan till vänster är en otroligt bra möbel i offentliga rum. Den omslutande formen ger en gemytlig känsla av intimitet och den är som gjord för två goda vänner att sitta och prata i. Salvador Dali´s soffa ”Vis a Vis” är också en mycket intressant möbel i offentliga rum, men då för personer som förmodligen inte känner varandra. Eftersom entrébänken kommer vara ett ställe där både för goda vänner och kompletta främlingar möts, skulle det alltså behövas en
slags kombination av de båda. Schäslongen gjord av Josep Lluscá erbjuder frihet i form av två olika sittmöjligheter, en utan och en med ryggstöd.
I en bok om svenska möbler fann jag många historiska och inspirerande fynd. Bland annat pallen till vänster. Det är en tidig kreation från medeltiden, fotot är taget på Nordiska museet. Det som gör pallen så intressant är dess former, som uppenbarligen är gjorda av naturen själv. Människan har i sin tur bearbetat det givna materialet utifrån dess förutsättningar.
62 Asensio Francisco, 2000, s.158, 167
41
Soffan här bredvid
”decorated Queen Anne”, är en vidareutveckling i
Lindome på föregångaren ”Queen Anne”. Denna modell är yvigare i
karaktären vid jämförelse. Gjord under 1700-talets Rokoko stilfas.
Möbeln ovan är gjord under Karl Johans tid på 1800-talet. Jag tycker det är en fin soffa som skulle passa väl in i en fin entré, eller trappuppgång. Samma sak gäller pjäsen nedan, som är gjord av Erik Gunnar Asplund när han både ritade och inredde Stockholms stadsbibliotek63.
42
I ytterligare en bok fann jag dessa möbler, designade av Gustav Siegel år 1916. De är mycket enkla i formerna, men ändå väldigt fina och uttrycksfulla.
Denna soffa, designad av Eileen Gray år 1919 är direkt inspirerad av kanoter. Även här kan man se naturen i träet och de böljande formerna är otroligt tilltalande.
