“Målet är att få med dem till himlen, men
fram tills dess vill vi att de ska ha det bättre”
- En kvalitativ studie om socialt arbete inom frikyrkan
EXAMENSARBETE
HUVUDOMRÅDE:Socialt arbete
FÖRFATTARE:Simon Lindman & Emma Jägenstedt JÖNKÖPING: 2021 juni
i
Förord
Tack!
Vi vill rikta ett stort tack till de pastorer som deltagit i vår studie. Tack för att ni tog er tid att dela med er av era tankar och erfarenheter, och tack för det ni bidrar med för att göra världen till en bättre plats. Vi vill även tacka vår handledare Karl Hedman som alltid varit uppmuntrande, som gett oss feedback och som nästan svarat på våra mejl innan de skickats. Utan er hade denna studie inte varit möjlig att genomföra.
ii
Abstract
“The goal is to get them to heaven, but until then we want them to have it better” - A qualitative study of social work in the free churches of Sweden
This study examines the motivations and goals of Swedish free church pastors engaging in social work, as well as how pastors view their churches’ social commitment in relation to public social work. Seven semi structured interviews were conducted with eight pastors from six congregations in two counties in southern Sweden. The empirical data gathered was processed with thematical analysis, from which six themes were identified: Faith as a motivation, Practical Christianity,
Denominational heritage, A better world, Spreading the faith and A compliment to the public sector. The results of the study were analyzed with Antonovsky’s theory of salutogenesis, with a
focus on the concept Sense of coherence. The theory aims to explain why people stay healthy even though they meet hardship in life. The conclusions of the study are that the pastors are motivated by their faith in the Bible and in Jesus and how he met with people. The pastors’ goals with social commitments are to make a better world and for people to come to faith in Jesus. In relation to the public sector the pastors regard themselves as a compliment.
iii
Sammanfattning
Denna studie undersöker vad pastorer inom frikyrkan har för mål och motivation med att utföra socialt arbete samt hur pastorerna ser på sitt sociala engagemang i förhållande till de sociala myndigheterna. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta pastorer från sex olika församlingar i två kommuner i södra Sverige. Utifrån det empiriska material som samlades in gjordes en tematisk analys där sex teman trädde fram; tron som motivation, praktisk kristendom,
samfundsarvet, en bättre värld, att sprida tron och komplement till offentligheten. Studiens resultat
analyserades med Antonovskys salutogena teori, med fokus på begreppet känsla av sammanhang. Teorin syftar till att förklara varför människor behåller god hälsa även när de möter svårigheter i livet. Slutsatser som dragits är att pastorerna motiveras av sin tro på Bibeln och Jesus och sättet han mötte människor. Målen med pastorernas sociala engagemang är att göra världen till en bättre plats och att de vill att människor ska komma till tro på Jesus. I förhållande till det offentliga anser pastorerna att de är ett komplement.
iv
Innehållsförteckning
1. Inledning ...1
1.1 Syfte och frågeställningar ...2
2. Bakgrund ...3
2.1 Frikyrkans framväxt i Sverige ...3
2.2 Socialt arbete och frikyrkan – en kort överblick ...4
2.3 Tidigare forskning ...5
2.3.1 Kyrkan som aktör för socialt arbete ...5
2.3.2 Relationen mellan samhället och kyrkan ...7
2.3.3 Motivet och syftet för socialt arbete inom kyrkan ...8
3. Salutogena teorin ... 10
3.1 Begriplighet ... 10
3.2 Hanterbarhet ... 11
3.3 Meningsfullhet ... 11
3.4 Relationerna mellan de tre komponenterna ... 11
3.5 Hur mäts KASAM ... 12
3.6 Kritik emot KASAM ... 12
4. Metod... 13
4.1 Datainsamlingsmetod och analys ... 14
4.2 Semistrukturerade intervjuer ... 15
4.3 Urval ... 15
4.4 Vetenskapliga artiklar och litteratur ... 16
4.5 Etiska principer ... 17
4.6 Kvalitetskriterier ... 17
5. Resultat ... 19
5.1 Identifierade teman ... 19
5.2 Tron som motivation ... 19
5.3 Praktisk kristendom ... 22
5.4 Samfundsarvet ... 24
5.5 En bättre värld ... 26
v
5.7 Komplement till offentligheten ... 30
6. Diskussion... 37
6.1 Motivation till socialt arbete ... 37
6.2 Målet med socialt arbete ... 38
6.3 Relationen till offentligheten ... 40
6.4 Metoddiskussion ... 42
7. Slutsatser ... 43
7.1 Förslag till vidare forskning ... 43
Referenslista ... 44
1
1. Inledning
Sverige är uppdelat i administrativa och politiska enheter, kommuner och regioner. Dessa ansvarar för vissa offentliga verksamheter inom sina respektive områden. Som del i uppdelningen har kommunerna enligt socialtjänstlagen ansvaret för att bedriva socialtjänst inom sitt område (SFS 2001:453). Socialtjänstlagen, vidare SoL, förklarar att det är kommunen som har det yttersta ansvaret för att individer får den hjälp till stöd de behöver. Trots bestämmelserna om socialtjänstens ansvar att hjälpa och stödja enskilda finns det ändå organisationer utanför den offentliga kommunala socialtjänsten som arbetar för att hjälpa och stödja enskilda. I denna kategori återfinns kristna ideella organisationer och kyrkor.
Socialt arbete i Sverige har historiskt sett, från slutet av 1500-talet och framåt varit statskyrkans uppgift. Kyrkans ansvar för socialt arbete samt dess metoder och mål har emellertid förändrats över tiden (Linde, 2010). 1600-talets präster skulle straffa normbrytande beteende och upprätthålla social och religiös kontroll i sin socken. Idag har Svenska kyrkan anställda diakoner som arbetar med socialt arbete som “...handlar om att genom delaktighet, med respekt och i ömsesidig solidaritet möta människor i utsatta livssituationer” (Svenska kyrkan, u.å.). Svenska kyrkan är däremot inte det enda samfundet som utför socialt arbete. Pingst fria församlingar i samverkan, Equmeniakyrkan, Evangeliska frikyrkan, Svenska alliansmissionen och Frälsningsarmén är exempel på frikyrkosamfund som bedriver socialt arbete genom sina verksamheter såväl i Sverige som utomlands. Sverige är idag ett multireligiöst samhälle där flera religiösa traditioner utövar sin tro. Judiska församlingar, men kanske mer påtagligt på grund av deras antal, muslimska församlingar arbetar socialt i de områden de finns. Frivilligarbete och sociala verksamheter centrerats alltså inte enbart kring de frikyrkliga kristna rörelserna som denna studie intresserar sig för (Borell & Gerdner, 2011).
Det finns däremot stora kunskapsluckor i svensk forskning gällande frikyrkans roll som utförare av socialt arbete. I amerikansk forskning har frikyrkligt socialt arbete studerats av flera forskare, forskningen behandlar bland annat kyrkornas verksamheter såväl som deras medlemmars motivation för att hjälpa till (se avsnittet tidigare forskning). Dessa är de perspektiv som saknas inom svensk forskning. Frikyrkor i Sverige har flera hundra tusen medlemmar (Myndigheten för stöd till trossamfund, 2019; Sveriges kristna råd, u.å.). Dess verksamheter behöver studeras för att ge en bättre bild av det sociala arbete som utförs i Sverige. I en studie av Svenska kyrkans
2 diakonala arbete ges en glimt av att frikyrkor bedriver socialt arbete men går inte in mer ingående i varken deras utförande av socialt arbete eller motiv till det (Hjort & Linde, 2020). Att studera hur frikyrkor i Sverige utövar socialt arbete, hur de agerar som social aktör i förhållande till det övriga samhället och vad deras motiv är för socialt arbete är därför en viktig kunskapslucka att fylla.
I denna uppsats kommer frikyrkors sociala arbete att granskas genom intervjuer med pastorer. Pastor kallas de anställda i en frikyrka som kan sägas har motsvarande arbetsuppgifter som en präst i Svenska kyrkan. Intervjuerna analyseras med tematisk analys och resultatet diskuteras med hjälp av den salutogena teorin med fokus på begreppet känsla av sammanhang (Antonovsky, 2011).
1.1 Syfte och frågeställningar
Denna studie har som syfte att undersöka vad frikyrkopastorer har som mål och motivation med att utföra socialt arbete samt hur de ser på sitt sociala engagemang i förhållande till sociala myndigheter.
Studiens frågeställningar är:
- Vad motiverar pastorer inom frikyrkan att utföra socialt arbete? - Vad är målet med det sociala arbetet för pastorer inom frikyrkan?
- Hur ser frikyrkopastorerna på deras församlingars sociala engagemang i förhållande till sociala myndigheter?
3
2. Bakgrund
2.1 Frikyrkans framväxt i Sverige
Efter det att reformationens tankar adopterats av kung Gustav Wasa blev Sveriges statskyrka luthersk. Det nya religionsutövandes befästes i Uppsala 1593 då Svenska kyrkans ordning som evangelisk-luthersk kyrka fastslogs med bland annat en ny kyrkoordning. Reformert och katolsk teologi förbjöds (Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2002). Svenska kyrkan med sin lutherska kyrkoordning och teologi kom att forma det svenska samhället och få stor makt över den enskilde individens religionsutövande och livsföring. Religionsutövning var lagstadgat och de som avvek från kyrkans teologi och traditionella utövning kunde straffas med såväl landsförvisning som med döden. 1686 år kyrkolag stadfäste att det skulle råda enhet i religionsutövning i Sverige under den lutherska läran (Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2002).
För att den lutherska teologin och läran skulle etableras och för att folket skulle lära sig huvuddragen i tron instiftades husandakter där man i hemmet skulle undervisa och undervisas i tron. Undervisningen hämtades från Luthers katekes och Bibeln. En gång per år utförde prästen ett husförhör i alla hem, vid dessa tillfällen sjöngs det psalmer och lästes stycken ur Bibeln. Därefter förhörde prästen invånarna i deras kunskaper om den lutherska tron (Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2002). Det så kallade konventikelplakatet som infördes 1726 förbjöd alla religiösa samlingar i hemmen som inte var de husandakter som Svenska kyrkan sanktionerat. De som anordnade sådana samlingar kunde åläggas med böter och landsförvisning, en åhörare kunde endast få böter (Konventikelplakatet, 1726). Denna åtgärd syftade till att stävja den växande pietistiska rörelse som hade kommit från Tyskland. Dessa pietister ville se en förändring av Svenska kyrkan och de betraktades av kyrkan som ett hot mot den religiösa enheten i landet (Alvarsson & Eriksson, 2014; Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2002). Den pietistiska rörelsen blev däremot bara den första av många rörelser som skilde sig från Svenska kyrkan.
Under 1800-talet bildades flera rörelser på luthersk grund som valde att samverka med Svenska kyrkan men vara särskilda ifrån den i fråga om organisation (Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2002). Dessa rörelser, som bland annat omfattade Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS), banade vägen för en ny våg av kristna religiösa föreningar i landet. EFS är idag i samverkan med Svenska kyrkan och ses inte som en frikyrka. Under 1800- och 1900-talen bildade de nya
4 rörelserna kyrkor samt skapade och splittrade samfund (Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2002). Det är bland annat ur dessa rörelser som dagens frikyrkor kommer, och genom vilka de har fått sin identitet. Rörelser som till en början varit nära besläktade med EFS vidareutvecklades sedan till egna samfund som kallas nyevangeliska, bland dessa är Svenska Missionsförbundet (som idag ingår i Equmeniakyrkan) och Svenska Alliansmissionen. Under 1800-talet kom metodismen till Sverige från England vilket har inneburit skapandet av bland annat Metodistkyrkan, Svenska Frälsningsarmén (vilka idag ingår i Equmeniakyrkan) och Frälsningsarmén. Baptistiska samfund som uppkommit i Sverige under samma tid som de båda föregående grupperna är Fribaptistsamfundet, Örebromissionen och Helgelseförbundet (vilka idag tillhör Evangeliska frikyrkan, EFK). Även Pingströrelsen och Sjundedagsadventistsamfundet är delar av den baptistiska rörelsen.
2.2 Socialt arbete och frikyrkan – en kort överblick
Pietisterna betonade att kristen tro skulle ta sig i uttryck genom handlingar och engagerade sig därför i mission, undervisning och i socialt arbete (Alvarsson & Eriksson, 2014). Frikyrkornas framträdande och etablering i Sverige under andra halvan av 1800-talet innebar, som denna exemplifierande överblick visar, en fortsättning av kristna rörelsers engagemang i sociala frågor. Frälsningsarmén har sedan sitt grundande i England haft en tydlig social profil där man bland annat upprättat härbärgen, barnhem och haft matutdelning (Sven Nilsson, 2014a). Även i Sverige inleddes sociala verksamheter där det fanns frälsningssoldater (Sven Nilsson, 2014b). Begreppet sociala verksamheter används i denna studie som samlingsbegrepp på olika insatser som en församling har i sitt sociala arbete. Svenska missionskyrkan (SMK), anställde under sent 1800-tal så kallade “bibelkvinnor” för att utföra socialt arbete. Vidare anordnade samfundet kurser i sjukvård och verksamhet för dövstumma. 1916 instiftade SMK en social kommitté (Andreasson, 2007).
Idag har samfunden insatser för utsatta såväl i Sverige som utomlands. De pastorer som intervjuats för denna studie har redogjort för flera av de verksamheter som idag är en del av deras sociala insats i sina respektive samhällen. De verksamheter som bedrivs av kyrkorna varierar beroende på församlingens storlek och antalet anställda. De mest vanligt förekommande
5 verksamheterna är: ungdomsverksamhet på fredagskvällar, pensionärsträffar, språkcaféer och integrationsarbete. Vidare finns det också två församlingar i studien som bedriver verksamheter för familjer med svåra ekonomiska eller sociala situationer. Flera av församlingarna har aktiviteter för barn så som scouter eller andra barngrupper. Samtalsstöd är också en stor del av det arbete som pastorerna utför, något de trycker på har blivit allt viktigare i dagens samhälle. Flera av församlingarna har pågående arbeten utomlands där de finns på plats fysiskt i form av utsända missionärer som hjälper människor i utsatta områden. Dessutom bidrar de med ekonomiskt stöd som går till att bygga skolor och skapa möjligheter till utbildning i utvecklingsländer. Församlingarna har även gemensamma engagemang lokalt som bland annat “Hela människan” vilket är en verksamhet som riktar sig till människor i utsatthet. “Hela människan” bidrar med boende och mat för hemlösa. Detta sker i samverkan med kommunen då det är kommunen som avgör vilka som får bo på härbärget (personlig kommunikation, 2021).
2.3 Tidigare forskning
I nedanstående avsnitt redovisas det för den tidigare forskning som finns inom området om socialt arbete utfört av statskyrkan i Sverige såväl som olika samfund internationellt. Forskningen kommer att delas in i kategorier vilka behandlas i följande ordning: först kommer en historisk redogörelse för kyrkan som utförare av socialt arbete. Sedan presenteras forskning om kyrkans relation till det offentliga och till sist forskning om vad som är motivationen för kyrkor och dess medlemmar att utföra socialt arbete.
2.3.1 Kyrkan som aktör för socialt arbete
Tidigare forskning har intresserat sig för kyrkan som historisk och nutida utförare av sociala tjänster. Svenska kyrkan har en snart 500-årig historia av att vara en utövare av så kallad “fattigvård” (Linde, 2010). Kyrkans roll i socialt arbete var vid mitten av 1600-talet att uppfostra normbrytande medborgare som exempelvis ägnade sig åt dryckenskap. Svenska kyrkans sociala engagemang har utvecklats från uppfostringsinriktningens bötesstraff till filantropins omhändertagande fattigvård och slutligen till diakoni med ett andligt fokus på 1800-talet (Linde,
6 2010). En studie belyste hur nutida religiösa församlingar i Philadelphia, USA, arbetade med sociala verksamheter. De sociala verksamheter som kyrkorna hade var bland annat missbruksbehandling, sommarläger för barn, fritidsaktiviteter för barn och tonåringar och matbanker. Församlingars sociala verksamheter i USA jämförs med den sekulära socialtjänstens verksamhet. De områden som hanteras av socialtjänsten är också målområden för församlingarnas sociala verksamheter: missbrukande individer, barn/unga och de fattiga (Cnaan & Boddie, 2001). I Sverige finns det församlingar inom svenska kyrkan som har sociala aktiviteter som caféer, utflykter och gruppsamtal för den som mist en anhörig. Svenska kyrkans sociala arbete syftar såväl till det kroppsliga men också det själsliga (Hjort & Linde, 2020). En kyrkoherde förklarar att själavården är en central del av det sociala arbete som Svenska kyrkan och hela kristendomen bedriver. Kyrkoherden beskriver själavården som “när jag känner att jag måste prata av mig. Jag måste dela min börda med någon” (Hjort & Linde, 2020, s. 14).
Socialt arbete i kyrkor är alltså ett brett fält som innefattar många olika insatser. 88 procent av församlingarna i Philadelphia har minst en social verksamhet som ska tjäna deras “community”, närområde eller gemenskap (Cnaan & Boddies, 2001). Kyrkans engagemang för sina medlemmar och dess närområde är återkommande teman i den forskning som bedrivits på området. En viktig målgrupp som ofta tas upp är de äldre. Äldre församlingsmedlemmar är i stor utsträckning intresserade av att ta del av sociala verksamheter i deras lokala församlingar. I en enkätstudie svarar 70 procent av 106 äldre respondenter på ett äldreboende att de om de fick valet skulle välja sociala verksamheter i sin församling framför de sociala myndigheterna (Tirrito & Spencer-Amado, 2000). Sociala verksamheter riktade mot äldre i församlingar inom Svenska kyrkan inbegriper bland annat gudstjänster på äldreboenden och sociala träffar för seniorer (Hjort och Linde, 2020). Svenska kyrkans sociala verksamheter för att möta och hjälpa de äldre lyfts fram som särskilt betydelsefulla. Församlingsengagemang är en hjälp för äldre människor mot att bli ensamma, det främjar en känsla av samhörighet med samhället och andra människor (Cnaan et al., 2005).
7
2.3.2 Relationen mellan samhället och kyrkan
Svenska kyrkan och frikyrkor i USA engagerar sig socialt och har därigenom en påverkan på samhället. Församlingar i Philadelphia belyser flera områden där kyrkorna engagerar sig socialt. Kyrkligt socialt engagemanget sker däremot inte i ett vakuum utan inom ramen för samhällets lagar. Samhällets relation till kyrkan och församlingen i förhållande till offentligt socialt arbete är också ett område som forskningen har intresserat sig för.
Den finska kyrkan har historiskt sett varit starkt sammanflätad med staten under 17-, 18- och början av 1900-talet. Detta medförde att staten och kyrkan inte ansågs vara två separata enheter utan två olika sidor av staten med liknande ansvar. Staten och Finska kyrkan har med tiden “glidit isär”, men kyrkan har alltid varit en viktig aktör för de svaga i samhället (Yeung, 2013). I Sverige har kyrkan och staten en liknande relation. Trots att Svenska kyrkan är frikopplad från svenska staten sedan år 2000 tar kyrkan fortfarande ett socialt samhällsansvar. Representanter för olika församlingar inom svenska kyrkan uttrycker att de inte är en alternativ socialtjänst och därav inte konkurrerar med offentliga välfärdsinsatser (Hjort & Linde, 2020). När Finland i början av 1990-talet drabbades av lågkonjunktur ökade samarbetet mellan kommuner och Finska kyrkan. Volontärarbete inom kyrkan började i större utsträckning erkännas som en viktig del i socialt arbete. Detta berodde på att de kunde fylla luckor som uppstått i offentligt socialt arbete på grund av budgetnedskärningar. Samtidigt som behovet av socialt arbete ökade beslutade staten att minska antalet tjänster inom finska kyrkan på grund av ekonomiska skäl (Yeung, 2003).
I Sverige är samarbetet mellan Svenska kyrkan och offentliga sociala myndigheter i de sociala frågorna en viktig del av kyrkans diakoni, i vissa församlingar förekommer bland annat samarbete med kommunala fältgrupper för att nå ungdomar. I vissa fall tar Svenska kyrkan ansvar för enskilda individer och hjälper dem till sjukhuset och ser till att de får vård (Hjort & Linde, 2020). Församlingar inom Svenska kyrkan har uppgett att de har flera samarbeten med olika organisationer i det civila samhället. Utöver de offentliga myndigheterna, som är riktade mot både ungdomar och människor i utsatthet, har de bland annat samarbete med brottsofferjouren, Rädda barnen, Röda korset och frikyrkor (Hjort & Linde, 2020). Organisationerna har i en stad skapat ett nätverk för att träffas några gånger per termin för att planera gemensamma insatser. Genom samarbetet får organisationerna möjlighet till förbättrad samordning och kunskap för att tipsa om varandra till människor i behov av hjälp eller stöd. De problem som kan uppstå i dessa samarbeten
8 är att politiskt och religiösa obundna organisationer inte vill ta ställning i dessa frågor vilket är något som Svenska kyrkan behövt respektera.
I en artikel diskuteras att socialarbetare från det offentligas sida uppfattar det sociala engagemanget i kyrkor olika. Detta uppges bero på socialarbetarnas egen inställning till organisationerna. Uppfattningarna kan därför påverka hur samarbetet ser ut mellan församlingarnas representanter för socialt arbete och det offentligas handläggare (Crisp, 2013). Denna jämförande studie mellan Sverige och Australien tar upp att kyrkligt socialt arbete inte betraktas som äkta socialt arbete utav vissa socialarbetare. Denna uppfattning grundar sig i att socialarbetare för det offentliga anser att religion och socialt arbete är separata från varandra. Attityden framträder tydligast i Sverige jämfört med Australien. Samhället och särskilt de offentliga myndigheternas fokus på granskning och professionalitet innebär en syn på socialt arbete som organiserat efter byråkratiska modeller. Detta leder till misstro mot kyrkornas sociala arbete då det inte är underordnat samma kvalitetsgranskning som det offentliga sociala arbetet (Crisp, 2013). Samhällets intresse för kvalitet och granskning har påverkat hur lokala församlingar inom Svenska kyrkan arbetar och förändrats. Diakoner skämdes för bristfälliga rutiner kring utvärdering och gladde sig åt att ha kontroll över sin verksamhet, dess målorientering och arbetsmetoder. Samhällets inverkan på kyrkans sociala verksamhet utgör alltså en del i hur kyrkan utför och eventuellt dokumenterar sitt diakonala arbete (Linde 2010).
2.3.3 Motivet och syftet för socialt arbete inom kyrkan
I en undersökning som gjorts i USA framkommer det att religiösa individer utför volontärarbeten för behövande, hemlösa och äldre i högre utsträckning än icke-religiösa individer. De två främsta skälen till detta är deras religiösa tro och att deras deltagande i kyrkan ger ett socialt umgänge som uppmuntrar volontärarbete (Monsma, 2007). I en annan undersökning utförd på 4000 volontärer inom en kristen ideell organisation i USA framkom det att motivet för volontärarbete var av religiösa skäl framför sociala skäl, så som gemenskap (Clerkin och Swiss, 2013). Studien visade att religiösa skäl var motivet för volontärarbete hos majoriteten av båda vuxna och ungdomar. Hos de vuxna volontärerna som motiverades av religiösa skäl återfanns två likvärdiga drivkrafter, den ena var personliga religiösa skäl, att känna sig närmare Gud. Den andra var institutionella religiösa
9 skäl, att lyda sin kyrka. Hos ungdomar var det en majoritet som motiverades av personliga religiösa skäl. I studien framkom också att de volontärer som motiverades av religiösa skäl var mer nöjda med volontärarbetet och mer villiga att göra det igen än de som hade sociala skäl (Clerkin & Swiss, 2013). I en annan amerikansk studie av volontärarbetare i ett soppkök, som drevs på kristen grund, är det främst tre centrala mål som lyfts fram som utmärkande för det sociala engagemanget. Ett mål var att möta det fysiska behovet av mat som fanns hos människorna, ett annat mål var att försöka förändra livsvillkoren för de behövande. Det tredje målet innebar en förhoppning om att förvandla människan genom andlig upprättelse eller omvändelse (Sager, 2011).
En församling i Svenska kyrkan beskriver att deras diakonala syfte är att med handlingar visa på kristen tro och påverka livssituationer till det bättre (Hjort & Linde, 2020). De vill förbättra livssituationerna för bland annat barn, vuxna utanför arbetsmarknaden, funktionshindrade, flyktingar, nyanlända och EU-migranter. Den gyllene regeln: “Allt vad ni vill att människor ska göra mot er, det ska ni också göra mot dem”, framförs också som en motivation för det diakonala arbetet. De mötesplatser som erbjuds inom Svenska kyrkan ska bidra till stöd och hjälp till självhjälp och där har diakonerna ett särskilt ansvar för att göra detta möjligt. Diakonerna i församlingen ska bland annat vara inspiratörer och ledare för de ideella medarbetarna. Kyrkans förhoppning är att deras trovärdighet ska stärkas som en konsekvens av det diakonala arbetet (Hjort & Linde, 2020).
10
3. Salutogena teorin
I detta avsnitt kommer den salutogena teorin beskrivas. Teorin fokuserar på vilka faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa hos människor. Motsatsen till den salutogena teorin är det patogena tankesättet vilket inriktar sig på att förklara varför människor blir sjuka (Lundin et al., 2019). Båda synsätten behövs då de kompletterar varandra, och att man måste ta hänsyn till hela människans livssituation för att förstå situationen och kunna hjälpa. Den salutogena teorin har två centrala begrepp, dessa är känsla av sammanhang som vidare i texten kommer att benämnas som KASAM och generella motståndsresurser som kommer att benämnas som GMR (Antonovsky, 2011).
GMR beskrivs som de resurser som gör att människor har förutsättningar att hantera och bekämpa en mängd olika stressorer i livet. Dessa resurser är pengar, kulturell stabilitet, jagstyrka och socialt stöd. KASAM har sin grund i en studie som genomfördes på kvinnor från Israel på 1970-talet. Av en händelse fick kvinnorna frågan om de om de suttit i koncentrationsläger vilket flertalet hade gjort. Cirka två tredjedelar av dessa kvinnor delgav att de led av ohälsa medan en tredjedel uppgav att de hade god hälsa. Antonovsky började fundera på vilka förmågor som skiljde kvinnorna åt vilka gjorde att vissa uppgav sig ha god hälsa även fast de genomlidit svåra perioder i livet. När datan som samlats in granskades påträffades tre centrala teman. Dessa teman var
begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Under barn- och ungdomsåren utvecklas KASAM
gradvis beroroende på erfarenheter och stabiliseras strax efter 30-års ålder (Antonovsky, 2011).
3.1 Begriplighet
Begreppet begriplighet syftar till att besvara i vilken grad som yttre och inre stimuli anses som förståndsmässigt greppbara, strukturerade och tydliga, alltså motsatsen till oförklarliga. Det som stärker känslan av begriplighet är att man upplever att saker och ting passar ihop, att det som förut var okänt får en förklaring och att mönster uppstår. En människa med hög känsla av begriplighet väntar sig att de stimuli som denne kommer möta är förutsägbara eller åtminstone går att ordna och förklara. En människa med låg känsla av begriplighet upplever sig som otursförföljd och som att det inträffade inte går att påverka (Antonovsky, 2011).
11
3.2 Hanterbarhet
Begreppet hanterbarhet syftar till vilka resurser en människa upplever att det finns till ens förfogande för att möta de krav som denne möts av. Det är både resurser som är under ens egen kontroll och som kontrolleras av andra så som partner, vänner, kollegor eller andra sociala nätverk. Det kan även vara religiösa eller kulturella resurser som man känner att man kan räkna med och lita på. Vid hög känsla av hanterbarhet känner sig individen inte som ett offer för omständigheterna eller orättvist behandlad utan har resurser att bemästra de problem som kommer ens väg (Antonovsky, 2011).
3.3 Meningsfullhet
Meningsfullhet anses vara KASAM:s viktigaste beståndsdel och begreppets motivationskomponent. Denna komponent mäter i vilken utsträckning individen känner att de problem och krav hen ställs inför är värda att lägga energi på och engagera sig i. De personer som känner stark meningsfullhet pratar ofta om att de har områden i livet som är viktiga, betydelsefulla och som de gärna engagerar sig i. Istället för att känna att utmaningar är bördor välkomnar dessa människor snarare utmaningarna. Vid olyckliga och jobbiga upplevelser känner dessa människor, likt de med låg KASAM, emotionellt lidande men är inställda på att söka en mening och göra sitt bästa för att komma igenom de jobbiga perioderna (Antonovsky, 2011).
3.4 Relationerna mellan de tre komponenterna
Alla tre komponenter är nödvändiga men de är mer eller mindre centrala. Meningsfullhet är den komponent som är mest betydelsefull. Utan denna komponent blir vare sig hög begriplighet eller hög hanterbarhet särskilt långvarig. Att vinna förståelse och hitta resurser är alltid en möjlighet för människor som är engagerade. Begriplighet är mest troligt den näst viktigaste komponenten då komponenten hög hanterbarhet förutsätter att det finns en förståelse. Dock är inte hanterbarhet helt oviktig då tron på att det finns resurser i sin tur påverkar hur meningsfullt något känns, och känns något meningsfullt ökar människors strävan att hantera situationen. KASAM i dess helhet är alltså viktigt för en lyckad problemhantering (Antonovsky, 2011).
12
3.5 Hur mäts KASAM
Antonovsky konstruerade ett standardiserat frågeformulär för att mäta KASAM. Genom denna enkät prövas även om hälsotillståndet har ett kausalt samband med KASAM. Vid framtagandet av denna enkät gjordes först en pilotstudie som skulle besvaras av individer som uppfyllde två kriterier. Det första kriteriet var att personen skulle gått igenom ett svårt trauma, det andra kriteriet var att personen skulle ha klarat sig anmärkningsvärt bra. Det var totalt 51 personer som intervjuades, dessa var i olika åldrar och hade olika kön. Utifrån dessa intervjuer konstruerades enkäten som kallas för “livsfrågeformulär”. Formuläret består av 29 frågor där elva handlar om begriplighet, tio om hanterbarhet och åtta om meningsfullhet. Frågorna skattas på en sjugradig skala och endast ett alternativ per fråga får markeras. Varje svar ger ett visst antal poäng. Möjliga poäng är mellan 29–203 (29x1 respektive 29x7) och genomsnittet ligger runt 140 poäng. Har en människa under 120 räknas det som en svag KASAM och 160 räknas som hög KASAM (Antonovsky, 2011).
3.6 Kritik emot KASAM
Teorin om KASAM utgår ifrån tankarna om att det är ett tillstånd som utvecklas under ungdomsåren. När en stark och stabil KASAM till slut har utvecklats i individen är hen runt 30 år gammal. Dock finns det de som menar på att de hos tyska unga vuxna (ålder 16–19) kunnat styrka att de har en stark KASAM. Detta indikerar på att KASAM tar form redan i den tidiga barndomen (Kröninger-Jungaberle & Grevenstein, 2013). I en annan studie framkommer att barn som upplevt psykologiska svårigheter i tidig ålder har en lägre KASAM än de som inte varit utsatta för sådant (Honkinen et al., 2009). Annan kritik som riktats mot Antonovsky är hur stabil en individs KASAM kan tänkas vara över tid. Kritikerna menar att KASAM inte förblir den samma utan att KASAM tenderar att öka med åldern. Kritiken runt KASAM kretsar främst kring uppfattningar som Antonovsky hade gällande KASAM:s befästande hos en ung människa och hur KASAM förändras över tid (Eriksson &Lindström, 2005).
13
4. Metod
I nedanstående avsnitt kommer metoden för studien redovisas. Beskrivning av datainsamling,
tematisk analys, intervjumetoder och urval presenteras efter varandra och ger en helhetsbild av
14 studien och en diskussion förs där författarna rannsakar sin egen roll och de överväganden som gjorts.
4.1 Datainsamlingsmetod och analys
För att kunna besvara syftet och frågeställningarna i studien har semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta pastorer från olika samfund i två kommuner i södra Sverige. Deltagarnas yrkeserfarenhet är mellan 2–30 år. Intervjuerna tog cirka en timme vardera att genomföra och utfördes uteslutande i de respektive pastorernas församlingslokaler. Att befinna sig i intervjupersonens valda miljö är ett sätt att skapa en trygg atmosfär för samtalet. Detta tillåter intervjupersonen att uppleva en större känsla av kontroll inför intervjusituationen då denne kan uppleva att det är tryggt och ostört (Bryman, 2018). Studien tar sin utgångspunkt i pastorernas egna tankar och erfarenheter av frikyrkan som aktör för socialt arbete och deras mål och motivation till att utföra socialt arbete. Av den anledningen lämpar sig kvalitativa intervjuer då dessa är följsamma, flexibla och ger detaljrika svar. Intresset i kvalitativa intervjuer är riktat mot intervjupersonens egna uppfattningar viket går i linje med det som studien har som syfte att ta reda på (Bryman, 2018).
Intervjuerna utfördes under två veckor. Båda författarna deltog vid alla tillfällen. För att få ett tydligt och konsekvent intervjuande gjordes uppdelningen att en intervjuade pastorerna och den andra förde korta anteckningar för att hjälpa till vid transkriberingen. Den som antecknade kunde ställa vissa följdfrågor men överlät resterande intervju till den andre. Vid den första intervjun, då pastor 1 skulle intervjuas, berättade intervjupersonen att denne bjudit in ytterligare en pastor till intervjun, pastor 2. Detta accepterades och intervjun utfördes med dessa två samtidigt. Under denna intervju tenderade pastorerna att inte ge lika resonerande svar på svåra frågor som de andra pastorerna. Då svaret behövde eftertanke frågade pastorerna ofta varandra vad den andre tyckte i stället för att ta tid att tänka. Detta var en skillnad mot de andra intervjuerna. Däremot kunde dessa pastorer resonera tillsammans och arbeta med varandras idéer vilket förde samtalen vidare till andra områden. Resterande intervjuer utfördes med enbart en intervjuperson åt gången. Alla intervjuer spelades in för att kunna säkerställa att den information som de lämnade skulle presenteras korrekt i studien.
15 De transkriberade intervjuerna analyserades genom tematisk analys, detta är ett av de vanligaste sätten att analysera kvalitativ data (Bryman, 2018). Braun och Clarke (2006) menar på att analysmetoden syftar till att identifiera och analysera mönster eller teman som är av relevans för forskningsfrågorna. När intervjuerna var genomförda diskuterades dessa, varpå författarna genom sin förförståelse kunde urskilja teman som framkommit i flera intervjuer.
4.2 Semistrukturerade intervjuer
Vid intervjutillfällena användes semistrukturerade intervjuer. Semistrukturerade intervjuer ger intervjupersonen möjlighet att svara fritt och det ges även möjlighet för intervjuaren att ställa följdfrågor och komma in på nya spår, beroende på hur den intervjuade svarar på frågorna (Bryman, 2018). Innan intervjuerna påbörjades sammanställdes en intervjuguide som inledningsvis innehöll faktafrågor men som övergick till öppna och mer resonerande frågor och teman, se bilaga 3. De teman som berördes var motivation och mål med socialt arbete inom frikyrkan samt relationen mellan kyrkan och de offentliga sociala verksamheterna.
Att ha en intervjuguide gör det möjligt att ställa följdfrågor till intervjupersonens svar och samtidigt vara säker på att viktiga och väsentliga frågor inte glöms bort. Intervjuerna blev olika i sin karaktär beroende på hur pastorn förhöll sig till intervjusituationen. Vissa pastorer svarade relativt rakt på de flesta frågorna, medan andra resonerade mer när de svarade. Därav blev frågeordningen ändrad till fördel för personens preferenser. Pastorer som resonerade mycket i sina svar kom ofta in på andra frågor varvid det då ansågs mer lämpligt att ställa dessa frågor för att fortsätta resonemanget och inte avbryta. I intervjuer med pastorer som ville ge tydliga och raka svar följdes den planerade ordningen mer eller mindre exakt.
4.3 Urval
De pastorer som kontaktades tillhör samfunden Pingst fria församlingar i samverkan, Evangeliska frikyrkan, Svenska alliansmissionen och Frälsningsarmén. Urvalen gjordes på grund av att dessa är några av de största frikyrkosamfunden i Sverige. Det stora samfundet Equmeniakyrkan kontaktades men på grund av tidsbrist fanns det ingen möjlighet för en intervju. Pastorerna som
16 valdes ut arbetar i församlingar som finns i två kommuner i södra Sverige. Urvalet var ett målstyrt urval vilket innebär att forskarna gör sitt urval utifrån en önskan om att intervjupersonerna är relevanta för forskningsfrågorna (Bryman, 2018). De pastorer som tillfrågades i de enskilda församlingarna var de pastorer som antingen hade en beskrivning som relaterade till diakoni, så som diakon eller omsorgspastor, eller hade övergripande ansvar för sin församling, en föreståndare. Dessutom tillfrågades pastorer med ansvar för internationellt hjälparbete och mission. De som ingick i studien var till slut fyra föreståndare, tre omsorgspastorer och en pastor med ansvar för internationellt arbete, tillsammans är det alltså åtta pastorer. Dessa har samma eller likvärdig utbildning men deras arbetsuppgifter skiljer sig åt.
4.4 Vetenskapliga artiklar och litteratur
För att söka efter artiklar användes två databaser, Swepub och Sociological abstracts. På Swepub finns artiklar och avhandlingar som publicerats på svenska universitet. På Swepub användes sökordet “församling”. Sociological abstracts är en databas med vetenskapliga artiklar, avhandlingar och bokkapitel av forskare. Det som finns att tillgå på Sociological abstracts är material på engelska inom det sociologiska fältet. På denna databas användes sökorden “social work church”, “congregation” och “religious motivation”. Sökningarna på de två databaserna inkluderade enbart vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2000–2020. Artiklarna valdes ut på grundval av rubrikernas relevans för studiens syfte. Därefter lästes sammanfattningarna av studierna och om dessa ansågs ha relevans för någon av de aspekter som studien intresserade sig för fick de ingå i forskningsgranskningen. Under läsningen av studierna gjordes ett snöbollsurval, de artiklar som valts fick vägleda sökandet vidare till andra artiklar som åter igen relaterade till studiens syfte och intresseområden (Bryman, 2018). Genom denna metod hittades artiklar som relaterade till syftet, som inte innehöll de sökord som använts tidigare.
För att finna lämplig litteratur till studien användes databasen “Primo”. De sökord som valdes var “frikyrkans historia” och “känsla av sammanhang”, sökningen innefattade enbart böcker. Litteraturen har använts i studiens bakgrund och teoridel.
17
4.5 Etiska principer
Fyra grundläggande etiska krav som ska tas i beaktande vid forskning är informationskravet,
nyttjandekravet, samtyckeskravet och konfidentialitetskravet. Mer konkret innebär dessa krav att
forskaren ska informera deltagarna om studiens syfte, att medverkan är frivillig och att de har rätt att när som helst avbryta medverkan om så önskas. De uppgifter som samlas in får enbart användas i studien. Enligt konfidentialitetskravet ska alla deltagare och uppgifter behandlas med konfidentialitet, vilket innebär att uppgifterna ska förvaras säkert och att deltagarna förblir anonyma (Bryman, 2018).
I denna studie togs alla etiska krav i beaktande. Varje intervjutillfälle inleddes med att informera om syftet med studien och de rättigheter som intervjupersonerna har. Exempel på hur dessa principer använts i studien är att det inte skrivits ut vilka församlingar pastorerna arbetar i, och när resultatet presenteras benämns intervjupersonerna som pastor 1–8. Vidare informerades om att ingen annan kommer ha tillgång till det inspelade materialet och att de när som helst får avbryta sin medverkan i intervjun och studien som helhet. Dessutom skrev varje intervjuperson under en samtyckesblankett som de fick tillfälle att läsa igenom innan intervjun påbörjades.
4.6 Kvalitetskriterier
Kvaliteten av kvalitativa studier besvaras av kriterierna trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera (Bryman, 2018).
Trovärdighet behandlar om forskningen utförts i enlighet med de regler som finns samt om
respondenterna haft möjlighet att bekräfta att forskaren uppfattat deras svar rätt, vilket kallas respondentvaliditet. Överförbarhet ifrågasätter om resultatet kan överföras på andra grupper eller annan miljö. Pålitlighet undersöker om det finns en fullständig redogörelse av alla faser inom forskningsprocessen och om denna möjliggör för utomstående att kunna bedöma studiens kvalité och lämplighet. Möjlighet att styrka och konfirmera avgör om det är uppenbart att forskaren inte avsiktligt låtit egna värderingar eller teoretisk inriktning påverka utförandet av och slutsatserna från undersökningen.
18 Studien har utförts i enlighet med de regelverk som finns inom den kvalitativa forskningen. På vissa frågor under intervjuerna återgavs respondentens svar med författarnas egna ord för att säkerställa att svaret uppfattats korrekt. Dock har respondenterna inte haft möjlighet att gå igenom materialet som helhet på grund av tidsbrist. Hur studien har genomförts beskrivs noggrant i uppsatsens metodavsnitt. Detta ger läsaren en bra insikt i utförandet av studien vilket är i enlighet med pålitlighetsbegreppet (Bryman, 2018). Resultatet i studien kan inte generaliseras på andra grupper eller annan miljö då studien är av kvalitativ karaktär och då urvalet är grundat på både yrke och religionstillhörighet. Däremot var svaren från pastorerna som medverkat snarlika vilket skulle kunna tyda på att resultatet i viss mån skulle kunna appliceras på andra pastorer.
Båda författarna till studien har anknytning till frikyrkan och är bekanta med flertalet av de intervjuade pastorerna. Detta har påverkat studien positivt i den mening att ord och begrepp som vanligtvis förekommer inom frikyrkan är bekanta varpå dessa inte behövts förklarats eller utvecklats för författarna under intervjutillfällena. Pastorerna uttryckte vidare att detta innebar att de kunde använda sig av ord och förklaringar som kom mer naturligt för dem på. Författarna till studien är själva engagerade i frikyrkors sociala verksamheter och har sedan innan en positiv uppfattning av dessa verksamheter. Författarna har varit väl medvetna om att egna värderingar skulle kunna påverka delar av studien. I studien har författarna däremot utgått ifrån det empiriska materialet och varit noggranna med att redovisa detta utan att personliga värderingar har påverkan. Den förförståelse som forskarna har resulterade i att teman som pastorerna i intervjuerna redovisade för kunde urskiljas utan en grundlig kodning och tematisering. För mer om detta se rubriken identifierade teman.
19
5. Resultat
Resultatet kommer att presentera sex teman som tas upp i intervjuerna med pastorerna. De teman som tas upp är tro som motivation, praktisk kristendom, samfundsarvet, en bättre värld, att
sprida tron och komplement till offentligheten. De teman som presenteras hänger samman med
varandra och påverkar varandra, men delas upp för att tydliggöra pastorernas uppfattningar om socialt arbete och presentera nyanserna i dessa.
5.1 Identifierade teman
De teman som urskildes var uppdelade i tre kategorier: Motivation, mål och relation till offentliga myndigheter. När materialet sedan transkriberats läste författarna igenom texterna flertalet gånger och markerade citaten i olika färger beroende på vilket tema det tillhörde. Under kategorin motivation fann författarna framför allt tre underteman som återkom i intervjuerna, dessa valde författarna att kalla tro som motivation, praktisk kristendom och samfundsarvet. Citat från dessa identifierades genom ord och meningar som pekade på ett fenomen, upplevt eller hypotetiskt, som sker eller har skett vilket har påverkat pastorernas inställning till socialt arbete. Kategorin mål hade två teman vilka kallas en bättre värld och att sprida tron. Dessa teman urskildes genom ord och meningar som refererade till en vilja att uppnå något som ligger i framtiden. Den sista kategorin innehöll bara ett tema som gavs namnet komplement till offentligheten. Citaten som markerades tillhörande detta tema valdes ut då de talade om samarbete med offentliga verksamheter och vad församlingarna kunde bidra med i samhället i förhållande till offentliga sociala myndigheter.
5.2 Tron som motivation
Pastorernas tro är en motivation för att vilja engagera sig socialt. Det är ett tema i samtliga intervjuer. Hur Jesus agerade är en återkommande förklaring till varför pastorerna vill bedriva sociala verksamheter. Denna uppfattning om Jesus som person och hans agerande utgör en grundläggande motivation som driver pastorerna till att intressera sig för sociala verksamheter. De har Jesus som förebild och vill göra det han gjorde. Pastor 6 förklarar att:
20 Det är precis det, vi vill göra som Jesus gjorde. Han botade människor så de blev
fri från sina sjukdomar. Han gav dem mat att äta, han reste upp dem, han gav dem värdighet, kvinnan man skulle stena för hon var prostituerad, han lyfte upp henne. Han bekämpade fattigdom och orättvisor och det är vad socialt arbete går ut på väldigt mycket tänker jag.
Sättet Jesus levde på utgör en inspiration för alla de intervjuade pastorerna vilka menade att församlingens sociala arbete har sin grund i hur Jesus var. Tron på Jesus och det han sa och gjorde formar hur församlingarnas pastorer ser på sig själva och på världen runt omkring. Pastor 8 förklarar att “[Socialt engagemang] är en tydlig konsekvens av min tro, att försöka möta människor i deras utsatthet.” Att tro på Jesus ger alltså konsekvenser i livet enligt pastor 8 där mötet med de socialt utsatta blir en prioritering. Pastor 5 förklarar också sitt engagemang i förhållande till Jesus som person och de konsekvenser som det ger att tro på Jesus: “Jesu exempel i hur han mötte människor, och att alltså stå på den utsattas sida. Så människovärdet, Jesu exempel, Jesu undervisning.” Den tro som flera av pastorerna talar om leder fram till en vilja att engagera sig för utsatta människor vilket grundas i hur Jesus agerade och undervisade. Pastor 1 menar att “Jesus själv sätter exempel där, han kommer aldrig på höga hästar och ska ta för sig utan han möter folk underifrån, tjänar underifrån.” Att möta människor i utsatthet, efter Jesus exempel, menar pastorerna handlar om att vara med den svage och hjälpa hen utan att göra sig själv större. Pastor 4 säger vidare:
När jag tar Jesus som förebild så ser man att han gör aldrig nån skillnad. Vem är det han umgås med? Vem är det han stöttar och hjälper? Det är ju oftast den som är i ett utsatt läge. Där hittar jag min stora motivation faktiskt. Det är det vi ska göra.
Uppfattningen om att Jesus inte gjorde åtskillnad på människor är ett återkommande resonemang i intervjuerna. Det som lyfts fram är hur Gud ser på människor och därför vill pastorerna som troende människor se på sina medmänniskor på samma sätt. Pastor 5 förklarar att “[Motivationen] är ju djupast sett, det är synen på människan på nåt sätt, alltså att människan är skapad till Guds avbild och att vi har ett lika värde som människor.” Tron på Gud och dess konsekvenser innebär bland annat en syn på människan som skapad av Gud. Pastor 3 menar att “...om jag närmar mig Gud, jag kan liksom inte skilja skaparen från skapelsen i det avseendet utan
21 ju mer jag upptäcker vem skaparen är desto mer knyter jag också an till skaparens kärlek till dess skapelse”. Genom tron på Gud utvecklas en kärlek till det skapade, vilket lägger grunden för ett socialt engagemang enligt pastorerna. Pastor 3 menar därför också att det tillhör den kristna tron att ha sociala verksamheter, hen säger att det är “...lite grann av ett uppdrag i den kristna tron. Att ha en särskild omsorg om, att det handlar om människor.” Tron på Gud leder flera av pastorerna att uppfatta socialt engagemang som ett uppdrag som kristna har fått. Pastor 7 förklarar hens motivation: “Jag skulle säga att någonstans bottnar ju det i en övertygelse att det här är ett uppdrag som Gud har gett oss att utföra.” Gud har gett kristna uppdraget att utföra socialt arbete, enligt pastorerna grundar sig detta alltså i hur Jesus handlade mot människor och ultimat att människor är skapade av Gud och har ett värde.
Flera pastorer talar, utöver sin tro på Jesus och det uppdrag man fått, om tron på Bibeln och dess undervisning som grund för att ta socialt ansvar. Pastor 5 säger att “Hela bibelns budskap går ut väldigt mycket på detta att finnas för den utsatta, att liksom, hela gamla testamentets undervisning om den faderlösa, änkan, främlingen”. Bibelns budskap ses som eftersträvansvärt och en grund att bygga resonemang kring socialt arbete på. Pastor 2 instämmer och menar att “[i att ta socialt ansvar] har vi ju hela bibeln, i gamla testamentet, alla tjänster där”. Gamla testamentet, den Judiska bibeln, ingår alltså i hur pastorerna förstår sin roll i socialt arbete. Resonemanget ovan om Jesu exempel grundar sig också enligt flera av pastorerna i vad de har läst om Jesus i Bibeln. Pastor 1 förklarar “Det finns grundvärden som vi läser ur när vi läser Bibeln, som är Jesus och hans approach, och hans uppmaning till sina lärjungar...” Pastorerna anser att nya testamentet, där man bland annat läser om hur Jesus levde på jorden, visar ytterligare hur kristna bör möta den socialt utsatte. Pastor 4 menar att “Om du går till Bibeln och så läser du om Jesus, det är ju där som jag hittar min motivation egentligen”. Pastorernas församlingar var aktiva i flera olika sociala verksamheter som riktade sig mot såväl barn, unga och familjer som mot andra grupper som missbrukare, äldre och invandrare. Pastor 6 förklarar detta med att “Jesus mötte hela människan så då gör vi det också”. Jesu föredöme i bibeln förklarar alltså för pastorerna att Jesus hade en helhetssyn och ett intresse av att möta olika typer av människor. Pastorerna menar att det inte bara är en viss del av livet eller enbart en typ av svårighet som frikyrkan bör arbeta med. Pastor 2 säger: “Gudsriket är mycket större än att människor kommer till tro, det är hela livet.” Denna uppfattning om att de gäller hela livet delas av alla pastorerna. Pastor 1 förklarar därför att tron och det sociala arbetet hör ihop:
22 Jag tänker inte att [socialt arbete och tro] är skilt åt, det är ett paket som sitter ihop.
Vi är ju där vi är nu för att det är våra arbeten, för att vi är de vi är och för att vi tror på Gud, att vi bekänner oss som kristna.
Genom tron och bibeln har de blivit motiverade att ta socialt ansvar och det är något som inte kan skiljas åt.
5.3 Praktisk kristendom
Som det tidigare temat visar har pastorernas tro och teologiska övertygelser en roll i vad som motiverar dem till socialt ansvarstagande. Ett ofta omtalat ämne i intervjuerna är att ta de teologiska övertygelserna och omsätta dem i praktiken. Flera pastorer som talat om deras tro på Jesus menar på att denna övertygelse leder dem till att vilja göra praktiska saker för andra människor. Pastor 3 förklarar: “...i grund och botten tänker jag att tron knyter an till det levda livet, och då vill vi hjälpa människor att leva det bästa livet de kan leva.” Motivationen att leva sin tro och att därigenom utföra socialt arbete hör alltså samman enligt pastorerna. Pastor 5:
Om vi inte skulle göra [socialt arbete] så skulle det ju, på något sätt är det ju kyrkans kroppsspråk. Det är att vara Jesu händer och fötter, att göra kärlek i praktiken. Diakoni har ju alltid varit en del av kyrkans utflöde på nåt sätt. Så det kan vi inte sluta göra.
Att låta tron omsättas i praktiken har inneburit olika saker i församlingarna. Alla pastorer talar om hur de behov som finns i deras närområde bestämmer vilka sociala verksamheter som utförs av församlingen. Dessa verksamheter kan ha olika karaktär, Pastor 8 menar att “det är nog lite [ande, kropp och själ] som vi tänker med det holistiska, vad hjälper det att säga ‘gå i frid’ till någon som är svälter? Det handlar om att vara praktisk och ta hand om människors kroppar också.” Synen på människan som ande, kropp och själ som viktiga delar av människan driver pastorerna till att vilja vara behjälpliga på alla tre områden genom olika verksamheter. Pastorerna menar att om de lever ut sin tro kan de vara behjälpliga på dessa tre områden. Pastor 5 menar “Vi vill jobba för att utrota liksom fattigdom, att hjälpa människor på fötter, att man ska få det bättre, att man ska få god relation både med Gud och sig själv och andra människor.” Pastorernas syn på ande, kropp
23 och själ leder dem alltså till att vilja arbeta med såväl fysisk, psykisk och andlig problematik. Pastor 6 förklarar vidare sin syn på ande, kropp och själ:
Soppa, tvål och frälsning det står på våra fönster. Mat i magen, det behöver folk. De behöver få värdighet, känna att de är rena och fräscha, självkänsla. Och så frälsning. Det är ju inte olika nivåer på de orden, men det finns ju en inbördes ordning på något sätt. Ingen kommer lyssna på mig om de sitter och är hungriga. Att bidra in i andra människors behov betyder för pastorerna att det kroppsliga och det andliga måste ges uppmärksamhet. Pastor 2 säger: “att hjälpa människor till tro utan att se deras basala behov vore ju katastrof tycker jag. Det måste gå hand i hand.” Just det andliga som en del av socialt arbete menar flera pastorer är en viktig roll i kyrkans sociala verksamhet. Det svenska samhället har blivit ett av världens mest sekulariserade länder, där har religionens roll blivit mindre och andlighet minskat (Tomasson, 2002). Pastorerna talar om att kyrkorna som utförare av socialt arbete är unika i det att de prioriterar andlighet. Pastor 3 tar upp detta och menar att:
Dom andliga frågorna tänker vi som kyrka att varje människa lever med, och där är kyrkan kanske mer unik. Att skapa en mötesplats gör vi och det gör fotbollsföreningen, de gör det i fotboll och vi gör det i scouter. Men vi, att i människors mående har andligheten en plats. De existentiella frågorna, att möta sig själv och sitt inre, att det finns en plats för det.
Trots att de har ett särskilt fokus på andliga frågor arbetar de alltså även med kroppen och själen. Pastorerna förklarar att det gemensamma för de olika insatserna är att deras existens motiveras av att det är tron som uttrycks genom handlingar. Pastor 6:
Det handlar om det, att lika radikalt som vi bekänner vår tro på Jesus Kristus, vem han är, vem Gud är, vad Gud vill, det måste synas också i våra handlingar, i vårt liv. Det är därför vi som Frälsningsarmén till exempel, det är därför vi är nykterister. För vi vill inte bara snacka om att missbruk är ett problem utan vi vill gå emot det problemet.
Att tro på Gud innebär alltså enligt pastorerna att handla praktiskt, det är inte en teori eller tanke utan något som tar praktiskt uttryck. Att tron ska ta ett praktiskt uttryck beskriver pastor 4 i
24 termer av att ställa upp för den utsatte: “Nejmen alltså, när vi är ex tar liknelsen med den barmhärtige samariern. Prästen går förbi, Leviten går förbi, men vi vill ju inte vara den som går förbi.” Liknelsen om samariern kommer ifrån Lukasevageliet kapitel 10 där Jesus uppmanar till att gå och göra som samariern som hjälpte en våldsutsatt jude. Pastor 8 säger: “[Att utföra frikyrkligt socialt arbete] handlar om att försöka ta de konsekvenserna av vår tro och försöka spegla det till vår omgivning.” Inställningen till socialt arbete som en konsekvens av tron vilken ska eller bör levas ut praktiskt är en gemensam inställning hos pastorerna. “För oss är [tro och socialt arbete] så integrerat, det går hand i hand, för oss finns det ingen tro på Gud om vi inte får leva ut den tron.” förklarar pastor 6. Tron på Gud finns alltså inte om det inte heller finns ett engagemang för att göra gott mot människor enligt pastor 6.
Pastor 8 säger att: “Och vi ska leva det livet oavsett vilka konsekvenser det får, sen tror jag att det får konsekvenser och det är fantastiskt om det är så.” Trons konsekvenser som något som uppstår i en kristen människas liv betonas av flera pastorer. Dessa menar att engagemang i socialt arbete är något som kan uppstå i en relation med Gud. “Vår vision är Kristi uppdrag. Han kommer inte för att betjänas utan att betjäna. Grundtanken är att människor ska upptäcka glädjen i att tjäna. Det är en utmaning. Det är saligare att giva än att taga.” menar pastor 2. Att upptäcka att livet med Gud ger konsekvenser i form av att vilja göra något för andra instämmer pastor 5 i: “Sen tror jag att liksom mötet med Guds kärlek in i ens eget liv gör ju att man på nåt sätt vill ge ut, vill göra nånting för att göra skillnad för andra människor”. Att börja tro på Jesus, något som kallas att bli frälst, innebär alltså en förändring i hur man vill leva sitt liv. Pastor 7 säger: “Det som vi kallar att man blir frälst liksom, ja men det får konsekvenser både i ens eget liv men också i ens beteende, hur man är mot andra och hur man vill vara med och forma samhället.” Tron ger konsekvenser som pastorerna vill leva ut, detta motiverar dem till att bidra in i såväl människors andliga behov men också de själsliga och kroppsliga.
5.4 Samfundsarvet
Församlingarna som besöktes har en historia av att engagera sig socialt för människor i olika typer av utsatthet. Såväl i Sverige som i andra länder har församlingarna haft sociala verksamheter som de bedriver eller understödjer med pengar. Fyra pastorer tryckte på att det sociala ansvarstagandet
25 är något som finns med i samfundet från starten och som församlingarna har att förhålla sig till idag. Pastor 4 förklarar:
Och det har vi ju med oss i vårt arv så att säga då va’. Jag menar hela väckelserörelsen är ju egentligen ett vittnesbörd om hur en försupen människa kan bli upprättad. Och jag menar de är ju en rörelse vi lever med.
När arvet ställs i förhållande till motivationen för socialt arbete förklarar de fyra pastorerna att samfundets tidigare inställning till socialt arbete formar inställningen till socialt arbete idag. Pastor 7 säger: “Så där finns ju både ett teologiskt perspektiv, sen finns det också i pingströrelsen någon form av arv att det här är viktigt”. Arvets påverkan formar hur dagens församlingar ser på sin egen roll och hur man vill arbeta. Pastor 6 förklarar att samfundet uppstod ur socialt arbete och säger: “Så socialt arbete är ju liksom kärnan, det är vårt DNA.” Samfundets arv och traditionella inriktningar i hur man utför socialt arbete och vilken betoning man lägger på olika typer av sociala verksamheter motiverar eller påverkar pastorernas sätt att utföra socialt arbete. Pastor 2 beskriver inställningen till socialt hjälparbete i sitt samfund:
Alltså nu är du ju i en Allianskyrka va, och det var ju, alltså Alliansmissionen är ju känd för olika kommittéer, grupper, ordning och reda. Det finns ju i andra kyrkor också men väldigt mycket här. Och Alliansmissionen är ju faktiskt känd för att vara några som betonar tjänande, det säger många.
En kultur som skapas inom ett samfund och församling skapar såväl uppfattningar inom kyrkan som utanför kyrkan om vad församlingen kan bidra med. Pastor 7 menar att det finns ett ansvar att utföra socialt arbete med tanke på det arv som församlingarna bär med sig: “...och också genom arvet. Som faktiskt innebär att vi har relationer, vi har kontakter till människor långt borta som vi har varit med och grundat.” Att ha kontakter, ett upprättat nätverk och en tradition av att utföra socialt arbete motiverar pastorerna att ta socialt ansvar. Alla åtta pastorer förklarar däremot att inte alla medlemmar i församlingarna är delaktiga i att utföra den största delen av socialt arbete i kyrkan, i stället är det pastorerna och en grupp medlemmar som engagerar sig i detta. Pastorerna förklarar däremot att det finns en stolthet i att deras församling har sociala verksamheter. Pastor 6 berättar sina tankar om församlingens inställning till socialt arbete: ”Jag tror medlemmarna känner ett ägandeskap och delaktighet i den totala visionen.” Ett historiskt bidragande till socialt arbete
26 och ett fortsatt nutida engagemang resulterar alltså i en motivation hos pastorer och församlingsmedlemmar att driva det sociala arbetet vidare.
5.5 En bättre värld
I flera av intervjuerna återkommer olika formuleringar som handlar om att bidra till en bättre värld och att människor ska få det bra eller bättre. “Målet är att göra världen till en bättre plats” säger pastor 7. Att göra världen till en bättre plats börjar ofta med ett engagemang i pastorernas städer. Pastor 5 menar att: “Vi vill vara med och göra [staden de finns i] och världen till en bättre plats.” Genom att möta behov som finns i församlingens närområde vill pastorerna göra sina orter till bättre platser. Pastor 8 säger: “’Sök stadens bästa’ är verkligen ett av ledorden för församlingen. Finns att läsa i Jeremia [29:7]. Vilka behov finns det i området och hur kan vi möta dessa.” Pastorerna kommenterar i att det finns många problem i samhället, exempelvis ensamhet och fattigdom. Genom sina insatser vill pastorerna motverka det som de ser som negativt i samhället. Pastor 8 befinner sig i ett område där en större andel av befolkningen än genomsnittet har sociala problem:
Sen är det att folk ska må bättre, att människor ska komma ut i arbete, att människor ska få uppleva att de har ett värde, allt det här. Att ingen ska svälta, ingen ska frysa för att de inte har råd att köpa kläder, att ungdomarna inte ska hänga runt bland knarklangarna utan att de ska ha en trygg plats att vara på.
Pastor 8 vill vara en del i att fler individer ska klara sig bra i livet. Pastor 3 leder däremot en församling i en mer välbärgad ort och menar att det finns sociala problem även där och nämner alkoholism som ett exempel. Däremot lägger hen betoning på den psykiska ohälsan som denne anser öka i samhället. Pastor 3 förklarar ett mål för hen med att bedriva socialt arbete i den mer välbärgade orten: “Jag skulle säga att vi vill hjälpa människor att få, bidra till livskvalitet, att människor ska bli sedda, bli uppmuntrad, ha roligt, vänskap växer, livskvalitet ökar.” Pastorerna menar att deras församlingar har som mål att göra världen bättre genom att möta de problem som finns på de platser de är verksamma. “...att vara med och göra världen mera rättvis, att fler människor får möjlighet att lyftas ur fattigdom och att fler får utbildning”, säger pastor 7. De
27 förklarar också att de gör detta för att de tror att de praktiskt kan vara med och möjliggöra en förändring till det bättre. Pastor 7 fortsätter:
Nej men jag skulle säga att målet är ju nånstans att skapa förutsättningar för en bättre värld. Det är ju det långsiktiga målet, att människor ska ha det bättre. Att vi också ska kunna vara med och påverka till hållbar utveckling och förändring. Och jag tror faktiskt att vi som kyrka kan vara en jättetydlig förändringsaktör i de lägena i att se att det faktiskt går att åstadkomma förändring.
Frikyrkan och dess arbete anses vara en uppbyggande verksamhet för såväl samhälle som för människor. Vidare uttrycker pastor 6 att:
Vi tar oss an uppdraget att göra världen till en bättre plats. Förmedla frälsning, erbjuda en trygg miljö där människor kan bli helade till ande, kropp och själ. Vi tror att vi är här på jorden för att göra den till en bättre plats, och det gör man genom att vara som Jesus var. Målet är att det ska bli som Gud har tänkt.
Pastorerna menar att frikyrkans verksamhet är uppbygglig och att den strävar efter en bättre värld som mer liknar den som de menar att Gud har tänkt. Pastor 1 talade om att målet med att utföra socialt arbete för hen som pastor är “att utbreda Guds rike”. Hen förklarar att det handlar om att: “Vara med och betjäna, göra gott, göra väl liksom, bidra in i människors behov. Det är godhet och kärlek.” Att sprida Guds rike innebär alltså delvis att bidra till att människor ska bli hjälpta.
Det sociala arbetets natur i en frikyrklig kontext handlar enligt pastor 4 om ordet upprättelse. Pastor 4 talade ovan om hur församlingen bär med sig arvet av att se en försupen människa upprättas och fortsätter: “[i] Det mesta vi gör finns ju tanken att vi vill att det ska bli bra för människor. Det ska inte vara så som det är nu, vi vill inte lämna dem där.” Upprättelse som begrepp relaterar pastorerna till människors livssituation och hur den kan vändas till det bättre. Pastor 5 presenterar ett exempel på hur en situation för en människa kan bli bättre: “Man ska få ett liv som är, det behöver inte vara ett liv i överflöd, men ett liv där man kan känna: ‘nejmen jag har fungerande relationer, jag har ett fungerande liv med nätverk’.” Verksamheterna syftar till att stärka individen till att bli självständig och klara sig i samhället. Pastor 2 berättar om hur deras församling anordnat språkcaféer för att hjälpa flyktingar att lära sig svenska och knyta kontakter
28 med svenskar. Pastor 5 berättar om ett arbete för ensamstående föräldrar där församlingen vill hjälpa dem till en gemenskap men också till kontakt med sociala myndigheter. Församlingar som har verksamheter på kvällstid för ungdomar förklarar att man vill hjälpa ungdomarna till en trygg miljö att vistas på kvällstid. Pastor 6 och 8 uttryckte att de som församling ville skapa en trygg plats för människor.
Pastorerna talar om en helhetssyn på människan och en hjälp till ett bättre liv. Det bättre livet innebär alltså minskad fattigdom, ökad utbildning, trygghet och positiv uppmärksamhet, vilket ska leda till en ökad livskvalité. Pastorerna berättar också om tron på att livet på jorden inte är slutet av existensen, pastor 7 säger: “En av våra gamla missionärer sa att det långsiktiga målet är att få med dem till himlen men fram tills dess vill vi att de ska ha det bättre.” Pastorerna förklarar att det finns en himmel dit man vill att människor ska komma efter döden.
5.6 Att sprida tron
Att göra världen bättre är ett av målen för pastorerna med sin församlings sociala arbete, men flera av dem uttrycker att det slutgiltiga målet är att människor ska få en tro. Pastor 4 säger: “Vi har en önskan om att alla som vi möter ska få en personlig tro på Jesus, självklart. Det kan vi inte säga annat.”. Flera av pastorerna menar att människor ska få en tro på Jesus är ett mål som ligger bortom det omedelbara målet att människor ska få det bättre. Pastor 5 säger att “På nåt sätt är ju det långsiktiga och övergripande målet att människor ska få lära känna Jesus, det vill vi, det är ett mål eller en drivkraft.” Hen uttrycker att det är ett långsiktigt mål, ett mål som man arbetar med under en längre tid. Pastor 7 använder samma vokabulär:
Sen tänker jag att det långsiktiga målet är ju att vi vill att människor ska lära känna Jesus. Det är ingen hemlighet heller. Det är ju också en längtan att fler ska få höra vem Jesus är och ha möjlighet att ta emot honom i sina liv.
Det långsiktiga målet med arbetet är alltså att människor ska få en tro på Jesus och att de sociala verksamheterna ska vara ett sätt för pastorerna att visa sin tro. Innan pastor 4 förklarar att hen vill att världen ska bli en bättre plats av socialt arbete, instämmer hen med pastor 5 och 7 och säger: “vårt yttersta mål är ju att människor ska få en personlig tro på Jesus. Det ligger ju som målet.” De sociala verksamheter som bedrivs i församlingarna söker att möta människor i deras
