Bra avfallshantering hos företag

Bra avfallshantering hos företag

Underlagsrapport till uppdrag om ett ekologiskt hållbart

omhändertagande av avfall

Naturvårdsverket Kundtjänst 106 48 Stockholm Tfn: 08-698 12 00 Fax: 08-698 15 15 E-post: kundtjanst@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se Miljöbokhandeln: www.miljobokhandeln.com ISBN 91-620-5196-2.pdf © Naturvårdsverket 2002 Produktion: ORD&FORM i Uppsala AB

2

Innehåll

1.2 Syftet med undersökningen 6

1.3 Avgränsningar 6

1.4 Miljömål och strategier 7

1.5 Lagkrav och frivilliga system 8

2. Genomförande 10 2.1 Dialog 10 2.2 Metodik 10 3. Resultat 11 3.1 Tips om företag 11 3.2 De goda exemplen 11

3.3 Företagens syn på avfallsfrågor 11

3.4 Företagens arbetssätt 12

3.5 Drivkrafter 16

3.6 Ekonomi 17

3.7 Återvinningsmarknaden 18

3.8 Hinder och möjligheter 19

3.9 Företagens visioner, den ideala bilden 19

3.10 Samlade citat 20

4. Slutsatser 22

4.1 Viktiga faktorer för ett bra avfallsarbete 22

4.2 Kostnad eller intäkt 24

4.3 Ansvar och roller 24

4.4 En framtida bra avfallshantering 25

Bilagor 27

Bilaga 1 Enkätutskick 28

Bilaga 2 Intervjufrågor 30

Bilaga 3 Lista över företag som är goda exempel när det gäller bra avfallshantering inom industrin 31

Bilaga 4 ABB Assist AB, Ludvika 33

Bilaga 5 Ericsson Radio Systems AB, Gävle 36

Bilaga 6 Flextronics International Sweden AB, Västerås 39

Bilaga 7 ICA Handlarna AB, Centrallagret Västerås 42

Bilaga 8 Karlshamns AB, Karlshamn 45

Bilaga 9 Lear Corporation AB, Färgelanda 47

Bilaga 10 Leax Mekaniska AB, Köping 50

3

Bilaga 12 PNB Väst AB, Askim 55

Bilaga 13 Rivners AB, Skogås 57

Bilaga 14 Rune Ask Plast AB, Tranås 59

Bilaga 15 Seco Tools AB, Fagersta 62

Bilaga 16 Strålfors AB, Ljungby 64

4

Förord

Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att utreda och redovisa ett antal frågor kring ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall. Av regeringens formulering av uppdraget framgår att det skall genomföras i samråd med berörda myndigheter,

organisationer och andra intressenter. Utgångspunkten skall vara fortsatt omställning till ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall.

Inom ramen för regeringsuppdraget har en delstudie genomförts som lyfter fram exempel på bra avfallshantering inom industrin. Delstudien redovisas i denna rapport. Underlagsmaterialet har inhämtats genom intervjuer och via enkäter. Företagen i

undersökningen verkar i huvudsak inom verkstads- och livsmedelsindustrin samt i bygg- och rivningsbranschen.

Resultaten från delstudien kommer att ingå i Naturvårdsverkets redovisning till reger-ingen och rapporten kommer att delges dem som har deltagit i undersöknreger-ingen. Monika Jenssen har genomfört delstudien och sammanställt rapporten.

Stockholm i september 2001. Naturvårdsverket

5

Sammanfattning

Olika synsätt

Synen på avfallsfrågor skiljer sig mellan olika företag. I undersökningen kan urskiljas i huvudsak tre olika synsätt: Att det är en resurseffektivitetsfråga, en miljöfråga eller en infrastrukturfråga. Företagens angreppssätt är något olika beroende på vilket synsätt som är det dominerande. Samtliga företag tillämpar källsortering av avfallet och flera arbetar med att minska mängden avfall som uppkommer. I första hand ser företagen över olika förpackningsmaterial och emballage och en del har utvecklat retursystem.

Drivkrafter

Drivkrafterna för att ta itu med avfallsfrågorna på ett strukturerat sätt är framförallt införande av miljöledningssystem där avfallet utpekas som en betydande miljöaspekt och/eller att ledningen stödjer eller tar till vara eldsjälars engagemang. Av betydelse är också marknadskrav, ekonomi (skatter och avgifter), företagsledningens eget engage-mang och koncernkrav. Däremot uppges de kommande deponeringsförbuden, ekonomis-ka bidrag (LIP), branschåtaganden, eller myndighetskrav endast i liten, eller ingen utsträckning alls ha varit drivande.

Ansvarsfrågan

Det finns en betydande osäkerhet bland företagen om vem som egentligen har ansvaret för att klara en långsiktigt hållbar avfallshantering i landet. Kommunerna har bara obligatoriskt ansvar för hushållsavfallet, producenterna för vissa utpekade avfallsslag och sedan skall övrigt avfall hanteras på den fria marknaden. Alla är ense om att det vore bra med fler företag som tar hand om avfallet, en mera lokal återvinningsmarknad, men vems är ansvaret? Åsikterna går isär bland företagen i studien: Från att kommunerna borde ta ansvar för allt avfall, till att samhället har tagit/tar för stort ansvar och att detta hindrar utvecklingen på återvinningsområdet. Företagen ser inte sig själva som ansvariga i att skapa ”den fria marknaden” för avfallet. I dag är det viktigt att hålla sig till sin kärnverk-samhet och avfallshantering ingår inte som en kärnverkkärnverk-samhet i någon av de branscher som företagen i studien representerar.

Konkreta goda exempel

”Goda exempel – företagen” utgörs av företag som har intervjuats efter tips från tillsynsmyndigheter, branschorganisationer m fl. Deras avfallsarbete beskrivs i slutet av rapporten, i bilaga 4–17. Någon bedömning av laglydigheten eller motsvarande har inte ingått i undersökningen.

6

1. Bakgrund

1.1 Problembild

De stora mängderna avfall som genereras inom industrin består av så kallat produktions-avfall. De branscher som genererar mest produktionsavfall är gruvindustrin, skogsindu-strin och järn- och stålinduskogsindu-strin. Produktionsavfallen är ofta relativt homogena och sätten att hantera dessa avfallsslag är branschspecifika. Utöver detta avfall genererar företag även så kallat ”icke- branschspecifikt avfall” som ofta behandlas på liknande sätt som hushållsavfallet. Detta avfall utgör ett problem när företag inte sorterar det och inte är medvetna om att de själva bär ansvaret för avfallets behandling.

1.2 Syftet med undersökningen

Genom att studera företag som har arbetat med att skapa en bra avfallshantering bedömer Naturvårdsverket att viktiga erfarenheter kan lyftas fram och tas till vara. Syftet är bland annat att hitta modeller och arbetssätt som kan spridas till andra företag. Det bedöms också möjligt att få kännedom om bakomliggande drivkrafter och att kunna påvisa olika styrmedels inverkan på arbetet med avfallslösningar inom industrin. Med bra avfallshan-tering hos företag, avses i den här undersökningen arbete för att minska mängden avfall, bra avfallssortering samt arbete för att se till att det avfall som ändå uppstår behandlas på ett bra sätt, d v s att företaget har en totalt sett god avfallsplanering.

1.3 Avgränsningar

I denna rapport redovisas framförallt exempel på företag som hanterar det icke bransch-specifika avfallet på ett bra sätt. Företag inom följande branscher har valts ut för närmare undersökningar:

• Verkstadsindustrin • Livsmedelindustrin • Bygg- och rivningsbranschen

Anledningen till att just dessa branscher har studerats är att de bedöms ge upphov till stora volymer icke branschspecifikt avfall och att de i hög grad bedöms påverkas av förbuden att deponera utsorterat brännbart och organiskt avfall.

7

1.4 Miljömål och strategier

Kommissionen har konstaterat att avfallspolitiken inte har förmått att ”dämma den strida och ständigt ökande avfallsströmmen”. I Kommissionens sjätte miljöhandlingsprogram för den Europeiska gemenskapen pekas hållbar användning av naturresurser samt hållbar avfallshantering ut som ett av fyra särskilt prioriterade handlingsområden.

Det framhålls bland annat att de totala avfallsmängderna som genereras måste minskas kraftigt genom:

• ökade insatser för att förebygga uppkomsten av avfall • effektivare användning av resurser

• en övergång till mer hållbara konsumtionsmönster.

För att kunna förebygga avfall, åstadkomma minskade mängder avfall och mindre farligt avfall framhålls åtgärder ”vid källan”.

Svenska miljömål på avfallsområdet

De förslag till mål som Naturvårdsverket lade fram i Aktionsplan avfall i mitten av 1990-talet har inte tagits med och samlats på ett ställe vid framtagandet av de 15 nya svenska miljömålen (prop 1997/98:145). Det betyder att målen på avfallsområdet idag är splitt-rade och måste sökas under flera olika miljökvalitetsmål.

Det viktigaste miljökvalitetsmålet som berör avfallsområdet är ”God bebyggd miljö”. Under detta mål finns t ex följande preciseringar och delmål som rör avfallsområdet : • Avfall och restprodukter sorteras så att de kan behandlas efter sina egenskaper och

återföras i kretsloppet i ett balanserat samspel mellan staden och dess omgivning. • Mängden deponerat avfall, exklusive gruvavfall, har minskat med minst 50 procent

till år 2005 räknat från 1994 års nivå, samtidigt som den totala mängden genererat avfall inte ökar.

• Samtliga avfallsdeponier har senast år 2008 uppnått enhetlig standard och uppfyller högt uppställda miljökrav enligt EU:s beslutade direktiv om deponering av avfall. Förutom i målet ”God bebyggd miljö” finns avfallshanteringen med i eller påverkar andra miljökvalitetsmål t ex:

• Giftfri miljö (skadliga ämnen i avfallsflödena)

• Skyddande ozonskikt (avfallets innehåll av ozonnedbrytande ämnen) • Begränsad klimatpåverkan (metanavgång från organiskt avfall etc) • Grundvatten av god kvalitet (avfallsdeponier etc)

• Frisk luft, bara naturlig försurning, ingen övergödning (transporter, avfallsförbrän-ning)

8

Inför fastställandet av de svenska miljömålen i riksdagen gjorde regeringen följande bedömning när det gäller delmålet om halvering av mängden avfall som förs till deponi:

”Att mängderna avfall till deponering minskas är av avgörande betydelse från såväl resurs- som miljösynpunkt. Stora delar av hushållsavfallet, det icke-branschspecifika avfallet samt bygg- och rivningsavfall utgörs av material som bör kunna utnyttjas på olika sätt i stället för att deponeras.

När förslagen om att införa förbud mot deponering av vissa avfallsslag redovisades i propositionen 1996/97:172 Hantering av uttjänta varor i ett ekologiskt hållbart samhälle, gjorde regeringen bedömningen att denna åtgärd tillsammans med lagen (1999:673) om skatt på avfall och andra vidtagna åtgärder skulle leda till en halvering av mängden avfall som deponeras till år 2005 räknat från 1994 års nivå. …”

1.5 Lagkrav och frivilliga system

Miljöbalkens syfte är att främja en hållbar utveckling. Dess bestämmelser gäller alla typer av verksamheter och alla som vidtar en åtgärd som riskerar att motverka syftet med bal-ken. De 15 nationella miljömålen som riksdagen har antagit ger ledning för att bedöma vad en hållbar utveckling innebär.

De allmänna hänsynsreglerna

Vid alla verksamheter och vid vidtagande av åtgärder som omfattas av miljöbalkens bestämmelser, ska de allmänna hänsynsreglerna i balkens andra kapitel följas. Hänsyns-reglerna ligger också till grund för tillståndsprövning och tillsyn med stöd av balken.

Det är den som bedriver miljöfarlig verksamhet eller vidtar en åtgärd (nedan benämnd verksamhetsutövaren, "VU") som riskerar att påverka människors hälsa eller miljön, som ansvarar för att reglerna följs och som ska betala de kostnader som kan uppkomma.

Ett urval av miljöbalkens allmänna hänsynsregler beskrivs nedan:

1 § – den omvända bevisbördan, vilken innebär att VU ska visa att hänsynsreglerna i miljöbalken följs. Tillsynsmyndigheterna behöver inte bevisa motsatsen.

2 § – kunskapskravet, vilket innebär att VU ska känna till hur verksamheten sköts och hur den påverkar människors hälsa och miljön. Kunskap ska finnas hos VU så att skador och olägenheter kan förebyggas.

3 § – försiktighetsprincipen, vilken innebär att de skyddsåtgärder och

försiktig-hetsmått ska vidtas som behövs för att skydda människors hälsa och miljön. Redan

risken för skada medför skyldighet att vidta åtgärder. Vid yrkesmässig verksamhet gäller att bästa möjliga teknik ska väljas.

5 § – hushållnings- respektive kretsloppsprincipen, vilka innebär att VU ska hushål-la med material och energi genom att använda dem effektivt samt att återanvända och återvinna material och andra resurser.

9

7 § – skälighetsregeln, vilken innebär att om kostnaden för en skyddsåtgärd inte är miljömässigt motiverad eller är orimligt betungande, är det VU som ska kunna visa att ett krav blir orimligt att ställa.

Egenkontroll

Huvudregeln om egenkontroll återfinns i 26 kap.19 § i miljöbalken. Egenkontrollen kan sägas vara den metod som balken säger att VU ska använda för att kontrollera den egna verksamheten och visa att hänsynsreglerna följs. Det innebär att VU på eget initiativ ska ta reda på vilka lagkrav, beslut och domar som gäller för verksamheten eller åtgärden och hålla denna kunskap uppdaterad. Utifrån de krav som ställs ska VU sedan arbeta

förebyggande och genomföra de skydds- och kontrollåtgärder som behövs.

Egenkontrollen kan samordnas med det lagstadgade systematiska arbetsmiljöarbetet eller med frivilliga system så som miljö- och kvalitetsledningssystem. För yrkesmässigt bedrivna verksamheter som är tillstånds- eller anmälningspliktiga, är delar av trollen särskilt preciserade i förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkon-troll.

Utöver de allmänna hänsynsreglerna och kraven på egenkontroll gäller ett antal andra bestämmelser på avfallsområdet, t ex om producentansvar.

Frivilliga system

Införande av miljöledningssystem i företag och andra verksamheter är frivilligt. Det ger en systematik i miljöarbetet och innebär att företaget åtar sig att vidta åtgärder till skydd för miljön utöver vad som krävs i författningar och föreskrifter. Som ett grundläggande krav gäller t ex att arbetet skall leda till ständiga förbättringar.

Inom EU har antagits en förordning (1836/93) om frivilligt deltagande för industriföre-tag i gemenskapens miljöstyrnings- och miljörevisionsordning, "EMAS-förordningen". Den är enbart tillämplig inom EU. I Sverige har registrering enligt EMAS hittills varit mindre vanligt än certifiering enligt ISO 14001. ISO 14001 är en internationell standard som kan användas vid miljöledning i företag i alla internationella sammanhang.

I en del kommuner och branschorganisationer har system för miljödiplomering tagits fram. De kräver mindre omfattande dokumentation och innehåller ofta mer praktiskt inriktade mål och åtgärder jämfört med miljöledning enligt ISO 14001 eller EMAS. Miljödiplomeringssystemen är ofta olika utformade och sällan jämförbara.

10

2. Genomförande

2.1 Dialog

Av regeringens formulering av uppdraget framgår att det skall genomföras i samråd med berörda myndigheter, organisationer och andra intressenter. I denna delstudie har dialog skett genom intervjuer, utskick av enkät, förfrågningar via e-post och telefon samt möte med representanter för olika aktörer.

2.2 Metodik

Det praktiska arbetet har i korthet lagts upp enligt följande:

1. Förfrågan via e-post och telefon till branschorganisationer, länsstyrelsernas

avfallshandläggare, kommunala tillsynsmyndigheter, lokala kretsloppsråd m fl angå-ende tips på företag med bra avfallshantering.

2. Bokning av tid för intervju med avfallsansvarig eller motsvarande hos företag med bra avfallshantering.

3. Intervju på plats hos företag i några fall och i övriga fall per telefon (bilaga 1). 4. Möjlighet för den intervjuade att via E-post ta del av de renskrivna

intervjuanteck-ningarna och kommentera eller komplettera dessa.

5. Enkätutskick till företag som Naturvårdsverket fått tips om men som inte har intervjuats (bilaga 2).

6. Bearbetning och analys av intervju- och enkätsvar. 7. Rapportskrivning.

11

3. Resultat

3.1 Tips om företag

Intentionen var att hitta fem till tio företag i varje län med bra avfallshantering och som verkar inom någon av branscherna bygg-, rivnings-, verkstads- eller livsmedelsindustrin. Det visade sig svårare än väntat att hitta dessa – ”De goda exemplen”. Vid en första förfrågan till tillsynsmyndigheter och branschorganisationer inkom tips om ca 20 företag totalt. Några av tillsynsmyndigheterna har svarat att man inte bedömer att något företag i kommunen alternativt länet uppfyller de kriterier som ställts upp i denna studie som bedömningsgrund för vad ”bra avfallshantering” är. Följande kriterier har använts:

Företaget arbetar systematiskt och • har bra avfallssortering

• arbetar för att minska mängden avfall

• arbetar för att det avfall som ändå uppstår behandlas på ett bra sätt.

Efter ytterligare förfrågningar via telefon, brev och e-post inkom tips om 20 företag till.

3.2 De goda exemplen

De verksamheter som presenteras som ”goda exempel” beskrivs utförligare i bilaga 4–17. De utgörs av företag som har intervjuats per telefon eller på plats hos företaget efter tips från tillsynsmyndigheter, branschorganisationer m fl. Någon bedömning av laglydigheten eller motsvarande har inte ingått i undersökningen. Företagen som beskrivs som goda exempel har lämnat sitt tillstånd till att uppgifterna de lämnat vid intervjutillfället får används i syfte att beskriva konkreta, bra exempel på avfallshantering inom industrin.

De erfarenheter och kunskaper som företag som har besvarat enkäten har bidragit med, presenteras nedan tillsammans med uppgifter hämtade från intervjuerna. Samtliga företag som antingen har intervjuats eller har besvarat enkäten, och i samband med detta har medgivit att Naturvårdsverket får ta med företaget i en lista över goda exempel, återfinns i bilaga 3. Två företag som har bidragit med uppgifter i undersökningen har av olika skäl avböjt att finnas med i listan över de goda exemplen.

3.3 Företagens syn på avfallsfrågor

Synen på avfallsfrågorna skiljer sig mellan olika företag. I undersökningen kan urskiljas i huvudsak tre olika synsätt: Att det är en resurseffektivitetsfråga, en miljöfråga eller en infrastrukturfråga. Företagens angreppssätt är något olika beroende på vilket synsätt som är det dominerande.

12

Resurseffektivietetsfråga: Företaget har inventerat avfallsflödena och studerat de

processer där avfallet uppstår och arbetar med avfallsminimering och livscykelanalys. Man har ofta ett samarbete med kunder och underleverantörer kring förpackningar och materialval. Konstruktörer och/eller inköpare involveras i avfallsarbetet. Företaget letar ofta avsättning för biprodukter på egen hand. För övrigt avfall tecknas avtal, gärna med en enda entreprenör som tar hand om allt.

Miljöfråga: Företaget har en eldsjäl som brinner för miljöfrågor. Avfallet har tidigt

identifierats som ett miljöproblem och källsorteringen utgår från de fysiska möjligheterna att sortera. Fraktionerna som sorteras ut är många. Avfallet är en miljöfråga att samlas kring och betyder mycket för att skapa engagemang i t ex miljöledningssystemets förbättringsarbete. Personalen är intresserad och medveten om vad som händer med avfallet efter att det har lämnat den egna verksamheten. Företaget försöker medvetet hitta avsättningsmöjligheter i närområdet för att minska transporterna.

Infrastrukturfråga: Företagets källsortering utformas så att logistiken skall fungera

på bästa sätt. Ansvaret för avfallsfrågorna vilar ofta på den interna service- eller transportenheten. De fraktioner som sorteras ut har inledningsvis valts ut efter uppgift från avfallsentreprenören om avsättningsmöjligheterna. Via avtal överlåter företaget sedan åt entreprenören/entreprenörerna som anlitas att hitta de avsättningsmöjligheter som finns. Man hyr containrar och komprimatorer om så behövs. Att avfall lämnar fabriken är lika självklart som att produkterna gör det. Företaget köper ofta en paketlös-ning och är inte intresserat av avsättpaketlös-ningsmöjligheterna för de enskilda avfallsslagen. Deponeringsförbud och avfallsskatt är avfallsentreprenörens bekymmer.

3.4 Företagens arbetssätt

De allra flesta företag i undersökningen har använt sig av miljöledningssystem för att systematisera avfallsarbetet. Avfallet har bedömts vara en betydande miljöaspekt och mål har formulerats för att förbättra hanteringen. Det vanligaste är mål om sorteringsnivåer och minskade avfallsmängder till deponi. Flera företag har mål som är kopplade till produktionsvolymen för att kunna göra jämförelser mellan olika år oavsett konjunkturen.

Nedan återfinns tre exempel på systematiskt arbetssätt:

Strålfors i Ljungby: Företaget bedriver maskintillverkning, tryckeri-, köp- och

säljverk-samhet. Företagets avfallsarbete kan delas in i tre olika delar: 1. Minska råvaruförbrukning och produktionsspill

2. Sortera rätt

3. Hitta rätt avsättning för avfallet

Papper är företagets största råvara. Varje maskingrupp ska arbeta för att minimera råvaruåtgång och spill. Detta har kopplats till lönesystemet. Minskat spill ger minskade kostnader och då syns det i lönekuvertet för arbetsgruppen.

13

Vid intern transport av produkter från tryckeri till printverksamhet och tillbaka har engångsemballage ersatts med ett pallsystem (returemballage). Vissa underleverantörer använder också returemballage. Inom ramen för företagets köp- och säljverksamhet (för-brukningsartiklar till kontorsmaskiner) återtas tonerkassetter, färgband, bläckpatroner mm från 1700 kunder. Det motsvarar ca 100 ton returmaterial per år. Detta skulle troligtvis ha hamnat på deponi annars.

Alla anställda skall källsortera. Företaget har försökt skapa möjlighet att sortera så nära varje arbetsplats som möjligt. Intern transport av avfallet sköts av samma personal som sköter råvaruförsörjningen i verksamheten. Containern för deponirest har placerats längst bort med flit. Då blir det mindre risk för att den används av slöhet. Mindre än 1 % av avfallet går till deponi. Arbetsledarna har det övergripande ansvaret för att hanteringen fungerar. De får utbildning och förses med material och sköter sedan informationen till respektive arbetsgrupp.

Note Norrtelje AB: Verksamheten består i tillverkning av avancerad elektronik.

Företaget har slagit ihop kvalitets- och miljöledningssystemen i en datorbaserad handbok som finns på företagets intranät. I den finns t ex alla instruktioner.

Gemensamt för allt miljöarbete inom företaget är att man mäter "allting". Därför är det lätt att visa förbrukningen av olika medier, utsläpp och avfallsmängder. Det går att visa trender och effekter av genomförda förbättringar och uppföljningen av miljömålen underlättas betydligt. Framförallt går det att visa att investeringar är lönsamma.

Miljöansvarig får ofta förbättringsförslag från personalen. Det gäller miljöfrågor i stort men också avfallshanteringen.

Allt avfall sorteras. Det sker på lite varierande sätt i de olika självstyrande projektgrup-perna på företaget. Projektgrupprojektgrup-perna har egen budget och köper själva in de eventuella kärl eller utrustningar som kan behövas vid respektive arbetsplats. De olika projektgrup-pernas sorterade avfall transporteras av dem själva, antingen till någon av de fem containrarna utomhus (avsedda för returpapper, plast, metallskrot, mönsterkortsspill och utsorterat brännbart avfall) eller till någon av miljöstationerna inomhus. Det finns en stor och ett par mindre miljöstationer. Ovanför den större miljöstationen finns en tavla med information i ord och bild om vad som skall sorteras i vilken fraktion. Tavlan är till stor hjälp speciellt under sommaren när det finns gott om "sommarjobbare" på företaget.

Miljöansvarig "lyfter upp" 3–4 olika projekt varje år. Projekten syftar till att nå upp-ställda miljömål. Ett av målen just nu är att öka sorteringen ytterligare av det avfall som går till förbränning för att minska volymen och kostnaderna. Grunden för allt arbete är mätningarna av allt som förbrukas. Eftersom företaget är inne i en mycket expansiv period och produktionsvolymen och antalet anställda har ökat kraftigt, redovisas mät-ningar av avfallsmängderna per fast anställd för att kunna göra jämförelser över tiden.

Peab Sverige AB, Västerås: Företaget verkar i byggbranschen. Arbetet med miljöfrågor

ingår i ledningssystemen för miljö, arbetsmiljö och kvalitet. För närvarande pågår ett arbete med att upprätta ett integrerat verksamhetsledningssystem för hela verksamheten. Företaget har en linjeorganisation med ansvar som delegeras uppifrån och neråt. Till linjeorganisationens hjälp finns stödfunktioner inom olika områden. Inom miljöområdet finns miljösamordnare. De är företagets länk ut i regionerna och ut på projektnivå när det

14

gäller nyheter, förändringar i systemen och ändrade lagkrav. De håller i internutbildning, medverkar när lokala avtal träffas och är behjälpliga vid upprättande av restproduktplaner och rivningsplaner mm.

På arbetsplatsnivå är det platschefen som är ansvarig för avfallshanteringen. Kontakter hålls löpande med transportörer, avfallsmottagare och myndigheter för att optimera avfallshanteringen. I avtalen med både transportörer och mottagare skrivs in att de skall vara behjälpliga i avfallsplaneringen i projekten.

Alla projekt är olika och har olika förutsättningar för avfallshanteringen. Företaget arbetar tillsammans med avfallsmottagarna med att ta fram olika sorteringsguider utifrån förutsättningarna på orten. Företagets personal kan medverka vid olika projekt i olika kommuner under samma tidsperiod och om förutsättningarna då skiljer sig åt, t ex när det gäller vad som får ingå i olika avfallsfraktioner, kan det bli rörigt. Då är checklistorna till god hjälp. Källsortering och ett aktivt deltagande i avfallsplanering har blivit en naturlig del i verksamheten. Det uppges bero mycket på att kostnaderna för att lämna osorterat avfall har ökat mer och mer.

Exempelvis finns, för de mindre byggservice-enheterna i Västerås, avtal med avfallsbolaget Vafab om att de får lämna sitt avfall på Återbruken som skapats för hushållens grovavfall. Detta underlättar eftersom dessa enheter har så korta jobb att det inte är fråga om någon fast etablering. Ett mellanlager för farligt avfall har anordnats ”på förrådet” vid huvudkontoret, för byggserviceverksamheten. Detta för att minimera risken för att det hamnar något farligt avfall bland övrigt avfall. Vid förrådet finns också möjlighet att sortera en del annat avfall.

Förebygga uppkomsten av avfall

Det bedöms vara viktigt att vara med tidigt i produktionsprocessen så att avfallet kan minimeras. Idealbilden som framhålls av flera är att ha ett väl fungerande förbättringsar-bete och att kontinuerligt arbeta med sina processer för att få dem så resurssnåla som möjligt. Det vanligaste exemplet när det gäller avfallsminimering är dock att arbeta med minskning av olika typer av emballage. Detta kan göras genom att välja enhetliga mate-rial för att underlätta sortering och återvinning. Det kan också ske genom användande av returemballage och retursystem för t ex träpallar, plastbackar och häckar (liknande kontorens cirkulationskuvert).

Några företag tillämpar miljöeffektanalyser eller avfallsanalyser i samband med start av olika projekt eller vid processförändringar. Ofta utförs dessa genom användande av någon form av checklista. Den kan vara datorbaserad eller finnas i pärmsystem. Några av företagen sparar den avprickade/ifyllda checklistan och gör en utvärdering eller avstäm-ning tillsammans med kunden i slutet av projektet. Detta förekommer t ex vid legotill-verkning inom verkstadsindustrin och i viss utsträckning i bygg- och rivningsbranschen.

15

Sortering

Källsortering ägnar sig alla företag i undersökningen åt. Företagen anser sig ha fått draghjälp i de fall kommunen ifråga har infört källsortering för hushållen. Ofta har det funnits ett visst motstånd mot sorteringen vid införandet.

Det finns skillnader i antalet fraktioner som sorteras ut mellan olika branscher. Lägst antal fraktioner verkar sorteras ut i bygg- och rivningsbranschen. Företrädarna för denna bransch framhåller ofta utrymmesbrist och de komplexa materialen i byggnader som orsak till detta. Sorteringen vid rivning ger ofta tyngre arbete eftersom nedmonteringen i större utsträckning måste göras manuellt än om materialet inte skall sorteras. Det är inte heller ovanligt att det påverkar de anställdas ackord eftersom det tar längre tid.

Få företag sorterar ut det organiska avfallet. Det vanligaste är att detta avfall hanteras tillsammans med övrigt brännbart avfall, alternativt återfinns i deponiresten. Det finns undantag: Vid ICA Handlarnas centrallager i Västerås sorteras det ut i två olika frak-tioner, i en luktande fraktion, bestående av t ex frukt och grönsaksavfall som kylförvaras, och i en icke-luktande fraktion bestående av t ex gryn och kasserat godis. Det senare avfallet förvaras i en container i rumstemperatur. Dessa organiska fraktioner sänds till en anläggning för kompostering. Ett annat undantag är personalmatsalen vid Seco Tools i Fagersta där ca 18 ton matavfall per år sorteras ut separat och sänds för kompostering. Organiskt avfall från slakteri- och charkverksamhet sprids ofta som gödnings- eller jordförbättringsmedel. Det uppkommer för det mesta ”sorterat” redan vid källan. Det är i första hand uppsamling och förvaring av detta avfall som kan vara problematiskt av hygieniska skäl. Det gäller t ex stallgödsel, organiskt slam och salt från saltning av hudar. Slaktavfall sändes tidigare till anläggningar för djurfoderproduktion, men idag sorteras betydligt mera avfall ut som högriskavfall på grund av rädslan för överföring av BSE-smitta (”galna ko-sjukan”).

Kvittblivning

Många företag förordar kontakter med endast en avfallsentreprenör, oavsett om de själva har tecknat avtal med en eller flera entreprenörer. Det upplevs som krångligt att admini-strera avfallshanteringen om det är många transportörer och mottagare inblandade. Det bedöms ta mycket tid.

Få företag har förberett sig för de kommande deponiförbuden. Man litar på att företa-gen i avfalls- och återvinningsbranschen skall lösa de problem som kan uppstå eftersom det är deras kärnverksamhet.

Information och utbildning

Ungefär hälften av företagen i studien har tagit fram handböcker, informationsbroschyrer eller motsvarande för att informera de anställda om avfall och framförallt om källsorter-ing. De flesta företag har tydlig märkning av sina avfallskärl. Då krävs inte så mycket utbildning. Om kommunen tillämpar källsortering upplevs sorteringen hemma ge

drag-16

hjälp åt sorteringen på jobbet. Systemen stödjer varandra även om fraktionerna inte är identiska.

Avfallssorteringen ingår ofta som en del i introduktionsprogrammet för nyanställda. Vid nyheter och förändringar ansvarar arbetsledarna eller miljösamordnarna ofta för att informera om detta.

Några företag upplåter sina avfallskärl för entreprenörer. Genom att skriva in i entre-prenörsavtalet vad som gäller för avfallshanteringen så löser man avfallsfrågorna redan innan entreprenören anländer. Andra företag skriver in i entreprenörsavtalet att entrepre-nören måste ta omhand sitt avfall på egen hand.

Vid första utbildningstillfället vid införandet av miljöledningssystem hos Ericsson i Gävle använde sig företaget av teater på arbetstid på en riktig teaterscen. Föreställningen var anpassad efter förhållandena på företaget. Skådespelarna hade en tid innan pjäsen sattes upp gått runt med bandspelare och mikrofoner och ställt frågor till de anställda. Olika citat dök sedan upp i pjäsen. Det väckte mycket munterhet och budskapet gick fram på ett bra sätt. Föreställningen är något som det pratats om länge efteråt. Flera andra arbetsplatser inom Ericsson har kopierat denna form av miljöutbildning.

Det är vanligt att information ges muntligen vid frukostmöten, personalträffar etc eller skriftligen via intranätet och personaltidningen. Några företag anslår information från avfallsentreprenörerna på arbetsplatserna och några anslår sorteringsresultaten vid miljö-stationerna.

3.5 Drivkrafter

Varför det systematiska avfallsarbetet påbörjades, vilken drivkraften eller drivkrafterna var redovisas i tabell 1. Det kan konstateras att det är gott om eldsjälar, att verkstadsindu-strierna i vissa fall har förfinat avfallssystem som har funnits sedan tidigare och att avfallsfrågorna har utvecklats genom miljöledningsarbetet. I bygg- och rivningsbranschen är det ekonomin som styr i hög utsträckning. Tidigare branschåtaganden har inte spelat någon större roll. Ledningens engagemang är viktigt.

Tabell 1. Fördelning av svar branschvis angående drivkrafter för start av avfallsarbetet.

Drivkraft Verkstadsindustrin Livsmedelsbranschen Bygg- och rivningsbranschen (15 företag) (4 företag) (3 företag)

Miljöhistorik/ koncernkrav 4 – – Marknadskrav 5 2 1 Eldsjäl 6 4 1 Ledningsengagemang 3 1 2 Myndighetskrav 2 – – Branschöverenskommelser/ – – – åtaganden Bidrag, t ex LIP – – – Skatter och avgifter 2 1 3 Deponeringsförbuden – – – Betydande miljöaspekt/ 7 3 1 miljöledningssystem

17

3.6 Ekonomi

Få företag har räknat ut vad deras avfallslösning kostar totalt sett, men nedan följer några exempel på kostnader respektive intäkter och besparingar:

Carlshamn Mejeri AB: Källsorteringen innebär en betydande kostnadsbesparing. De

kostnader som tillkommer är containerhyra, ökat antal tömningar och ökat utrymmesbe-hov. Besparingarna är dock mycket större än kostnaderna.

Note Norrtelje AB: I början trodde företaget att miljöarbetet, inklusive

avfallssortering-en, skulle medföra stora kostnader. Det har i stället visat sig spara mycket pengar, något som har kommit som en glad överraskning.

Volvo Construction Equipment AB: Varje miljöstation har kostat ca 10 000 kronor att

ställa i ordning och miljögården utomhus har kostat ca 1 miljon. Vid miljögården har företaget tillstånd till mellanlagring av avfall. Miljögården är till viss del försedd med skärmtak och används, förutom för uppsamling av återvinningsmaterialet, för t ex hantering av spånor och slipmull och en del farligt avfall.

Volvo Articulated Haulers AB: Initialt investerades 1,5 – 2 miljoner kronor. I dag fås en

intäkt på det sorterade avfallet som uppgår till ca 500 000 kronor per år och bedöms gå jämt upp med driftskostnaderna.

Karlshamns AB: Det går åt ca en heltidstjänst för avfallshanteringen. Jämfört med det

tidigare containersystemet med blandat avfall, uppskattar företaget att man sparar in en tjänst per år. Genom att sortera avfallet sparar företaget ca 400 000 kronor per år.

ICA Handlarnas AB: Totalt har företaget investerat ca 4 miljoner kronor i

avfallsan-läggningarna, vilket även innefattar nya komprimatorer. Tidigare när allt gick i samma container kostade avfallsbehandlingen drygt 200 000 kronor i kvartalet. Med källsortering är kostnaden knappt 50 000 kronor per kvartal.

ABB Assist AB: Ekonomiskt är det en stor fördel. Genom samordningen blir det billigare

för varje företag, jämfört med om alla sju företag inom industriområdet skulle sköta sin egen avfallshantering. Företagen uppges ha tjänat mycket pengar genom åren på sorteringen. Det handlar om besparingar i storleksordningen 1 miljon kronor om året.

Leax Mekaniska AB: Kostnaderna har ökat i och med källsortringen. Det är framförallt

kärlen som kostar och utrustning för lyft av behållare etc. Inkomst fås inte när det sorterade, icke-branschspecifika avfallet lämnas. Bolaget har ett bra avtal när det gäller metallskrot och metallspån och det ger däremot en viss inkomst.

Flextronics International Sweden AB: Det är framförallt kärlen som kostar pengar. I

verkstaden finns ca 100 kärl som kostar ca 2500 kronor styck. Det är fyra gånger så många kärl som vid ett system utan källsortering. Lokalvårdkostnaderna ökar genom att städbolaget sköter tömningen i uppsamlingskärlen på gården.

18

3.7 Återvinningsmarknaden

Företagen väljer om möjligt en entreprenör för transport av allt avfall. Några få letar själva aktivt efter avsättningsmöjligheter, men de flesta överlåter det arbetet åt avfallsent-reprenören genom regleringar i avtal.

Flera företag uppger att de har märkt av kapacitetsbristen på förbränningssidan, t ex genom att brännbart avfall har lagts på deponi i stället för att förbrännas, genom ökade kostnader eller genom att brännbart avfall transporteras till anläggningar längre bort än tidigare.

För företag (dotterbolag till dem som ingår i undersökningen) i t ex Norrköping, har det i stället upplevts som ett problem att bli av med sorterat avfall för återvinning på grund av att kommunens avfallsförbränningsanläggning slår ut andra alternativ till behandling. Trots att företagen har sorterat avfallet vill inte entreprenörerna ta det till materialåtervinning, utan det går enbart till förbränning.

Verkstadsindustrin

Det finns avsättning för det mesta av avfallsmaterialet. Mjukplast, wellpapp och kontors-papper ger ett visst ekonomiskt överskott, ibland gör skrotet och vissa specialavfall, t ex lodpasta och ädelmetaller, också det. Mera sällan får man betalt för hårdplast. De flesta övriga avfallsslag medför kostnader.

Bygg- och rivningsbranschen

Avsättningsmöjligheterna kan vara mycket små för vissa specialavfall, men för brännbart avfall, skrot och fyllnadsmassor, gips och isoleringhar man avsättningsmöjlighet. Kapa-citetsbrist finns för det brännbara avfallet, t ex sommartid när fjärrvärmeproduktionen är liten. Kapacitetsbristen och de hela tiden ökande omhändertagandekostnaderna gör att det ekonomiskt bara skiljer lite mellan att lämna sorterat avfall, lämna det till en sorteringsan-läggning eller att lämna det osorterat.

I dagsläget bedöms det inte finnas någon marknad för tegel och betong även om man krossar det. Rent tegel skulle t ex kunna användas för utfyllnad. Det finns viss tveksamhet kring att krossa betong för återvinning från lokala tillsynsmyndigheters sida på grund av miljö- och hälsoskyddsskäl. Tillsatser i betongen kan frigöras, t ex krom.

Livsmedelsbranschen

Idag råder det förbud mot export av fodermjöl så detta lagras. Det finns ett stort lager. Tidigare har företagen haft en intäkt för slaktavfall som går till produktion av djurfoder. För två år sedan var kostnader och intäkter lika stora. I dag medför det en kostnad för företagen på ca 1,50 kronor per kg. Branschen känner också av slamdebatten, det vill säga att det inte är självklart att organiskt slam utnyttjas som växtnäring på åkermark.

19

3.8 Hinder och möjligheter

Att arbeta systematiskt med avfallsfrågorna innebär för de flesta företag att ta tag i källsorteringen. I samband med att man gör detta upplevs det i olika stor utsträckning finnas hinder som måste övervinnas.

Hinder:

• det ger extra arbete

• det kostar pengar att införskaffa de behållare som behövs • det går åt fler behållare än när man inte sorterar

• det går åt extra golvyta, vilket kostar pengar

• det är svårt att få till tillräckligt med ytor inom- och utomhus

• det gör ingen större miljömässig skillnad eftersom transporterna ökar mycket • det finns för dålig förbränningskapacitet för utsorterat brännbart avfall • det går ut över de anställdas löner om de har tidsrelaterade bonussystem.

Det har i intervjuer och enkäter också framkommit en rad positiva effekter och möjlighe-ter av att ha ett systematiskt avfallsarbete med källsormöjlighe-tering:

• det är ekonomiskt gynnsamt i längden • det ger bra försäljningsargument • det är viktigt från miljösynpunkt • det ger ordning och reda

• det ger goodwill

• det är lättare att skriva miljörapporten

• det är lättare att överblicka kostnader och intäkter • det är en förutsättning för att vara kvar på marknaden

• man behöver aldrig göra några ”städningar” inför kund- eller studiebesök • man slipper anmärkningar vid revisioner och inspektioner

• alla anställda kan känna sig personligen delaktiga eftersom alla är berörda.

3.9 Företagens visioner, den ideala bilden

Sammansatt av flera företags idealbilder och visioner, skulle framtidens avfallshantering kunna se ut på följande sätt:

Det skulle vara bättre återkoppling från återvinningen av avfall, t ex att den som lämnar sorterat avfall får reda på vad de olika avfallsslagen omvandlats till för nya produkter. Det skulle öka motivationen att sortera. Avfall är ett så negativt laddat ord.

20

Man borde acceptera begagnade material mer. Det gör vi nog hemma mer än man gör det professionellt. Tegel och betong skulle kunna utnyttjas mycket bättre. Det är inget man gör om inte någon frågar efter det.

Av miljöskäl skulle avfallshanteringen vara billigare. Det finns risk att avfall hamnar på fel plats, t ex dumpas i naturen. Det skulle finnas någon morot/belöning för dem som är bra på att hantera sitt avfall. T ex lägre faktura när man lämnar lite avfall till depone-ring totalt sett, eller när man sorterat bra en längre tid – det är mer tanken än pengarna som är viktig, d v s en uppmuntran till alla som anstränger sig. Nu drabbas t ex även de som arbetar seriöst med avfallsfrågorna av deponiskatt.

Miljö- och avfallsfrågorna borde få större företräde i utbildningarna i t ex byggbran-schen. Det vore bra med grundforskning och utbildning på området utifrån ett mer inno-vativt perspektiv.

Sorteringssystemen är ganska primitiva idag. Mycket avfall går till förbränning. Det saknas tillräckliga incitament för att styra över från förbränning till mera materialåtervin-ning.

Det vore bättre om det gick att förbränna slaktavfall direkt utan att gå via benmjölspro-duktion. Slaktavfallet skulle kunna användas för fjärrvärmeprobenmjölspro-duktion.

Idealet skulle vara uppbyggnad av ett avfallsförbränningssystem där det är bättre betalt för material som har ett högt energiinnehåll. En energiinnehållsfaktor skulle kunna användas för det sorterade brännbara avfallet; Ju mindre m3 _{bränsle som behövs för att få} ut så många MW som möjligt desto bättre betalt borde avfallsleverantören få.

Formel: MW

m3 = F Högre faktor (F), ger mera betalt.

Man borde se återvinningsverksamhet mer ur ett industriellt perspektiv. Det finns utrymme för en helt ny, växande industribransch med avfall som kärnverksamhet. Samhället bör ta mindre ansvar för att öka kreativiteten och möjliggöra nya affärsidéer.

3.10 Samlade citat

”Ledningen har alltid varit med och då är det enkelt.”

”Vi har valt ett spår och kör. Skall man vara bra får det kosta.”

”En bra ordnad och strukturerad avfallshantering ger flyt i det övriga jobbet.”

”Man måste våga prova olika modeller och göra avfallshanteringen så enkel som möjligt, då fungerar den bäst.”

”Det saknas tillräckliga incitament för att styra över från förbränning till mera material-återvinning.”

”Det finns stor besvikelse över avfallsskatten. På det sätt den idag är fördelad fungerar den mer för att utjämna kostnaderna mellan olika avfallslag än en drivkraft till ökad sortering. Den drabbar alla och den gör att den ekonomiska vinsten (som är den starkaste drivkraften) rycks bort.”

21

”Förbättringar inom avfallshanteringen blev en naturlig del när vi började arbeta med miljöstyrning enligt ISO 14001.”

”Avfallssortering är det miljöarbete där alla anställda kan bidra.” ”Deponiförbud är ju så att säga tippens problem.”

”Det är viktigt att inköparna har hela kedjan klar för sig. Dit kommer man nog inte om det inte kostar i avfallsledet.”

”Samhället tar nog för mycket ansvar, vilket minskar kreativiteten och nya affärsidéer.” ”Det borde finnas en lista på nätet med de avfallsbolag och transportörer som har tillstånd. Det borde finnas sökmöjligheter för att hitta bolag som har tillstånd att ta hand om olika typer av avfall.”

”När kommer Naturvårdsverkets allmänna råd för verkstadsindustrins avfall? Jag läste ett utkast till rådet för flera år sedan, men har sedan inte sett något färdigt material.”

22

4. Slutsatser

4.1 Viktiga faktorer för ett bra avfallsarbete

Olika förutsättningar kan sägas råda i de olika branscherna i studien. Det kan handla om lönsamheten i branschen, vilka kunderna är och vilka krav de ställer, avfallets egenskaper (dammande, luktande, skrymmande, kladdande, medför smittspridningsrisk), arbetsmil-jön, utrymmesaspekterna mm. Likheterna i avfallsarbetet är ändå många.

De flesta "goda exempel – företagen" är stora eller medelstora och ingår i en koncern eller företagsgrupp. De flesta tycks, oavsett bransch, i första hand satsa på att få till stånd fungerande källsorterings- och återvinningslösningar och i andra hand satsa på avfallsmi-nimering. En förklaring skulle kunna vara att källsortering är ett konkret arbete som kan engagera alla personalgrupper och som man snabbt kan se förändringar och resultat av. Avfallet är synligt och därför något man gärna ger sig på i inledningen av miljölednings-arbetet.

Flera andra gemensamma nämnare kan också urskiljas för de företag som har en bra avfallshantering. Hos de som är framgångsrika finns ofta:

• intresserad och/eller drivande företagsledning • eldsjälar

• kvalitets- och miljöledningssystem • miljörelaterade kundkrav

• återkommande utbildning och/eller information till personalen.

I undersökningen av olika drivkrafter för att få igång avfallsarbetet har det ofta varit andra drivkrafter än kundkrav som har framhållits av företagen. När frågan i stället har ställts om vad företagen idag ser som positivt med sin avfallslösning, framhålls ofta trovärdighet, image och goodwill, d v s kundrelationer.

Bland de samhälleliga styrmedlen, verkar det i första hand vara deponiskatten som har haft betydelse.

För företagen som har deltagit i undersökningen verkar branschöverenskommelser, de lokala investeringsstöden (LIP), miljötillsynskrav, arbetsmiljökrav eller villkor i tillstånd enligt miljöskyddslagstiftningen (berör i första hand verkstads- och livsmedelsindustrin) ha varit av liten eller ingen betydelse för att få igång ett systematiskt avfallsarbete.

Det geografiska läget slår igenom i studien. Med undantag av Gävle finns inte något företag norr om Dalälven representerat. Om detta beror på att avfallshanteringen i norr inte uppfyller kriterierna i denna undersökning, eller om det beror på helt andra saker, har inte undersökts vidare i den här studien.

23

Företagsledningen

Ledningens inställning är viktig. Ofta genomsyrar den verksamheten. Eldsjälar kan t ex sällan verka utan företagsledningens stöd. Företag som har en företagsledning med hög rättsmedvetenhet, som har god planering och framförhållning, samt avsätter ekonomiska och personella resurser har goda förutsättningar för ett kostnadseffektivt och långsiktigt hållbart avfallsarbete.

Eldsjälar

Eldsjälar som brinner för en god miljö finns det många. Det visar undersökningen tydligt. Några i studien har konstaterat att det kanske är för många just inom avfallsområdet. Om avfallsfrågorna enbart drivs framåt genom eldsjälarnas idéer och initiativkraft riskerar företagen att hela arbetet avstannar om eldsjälen slutar. Ett system är mycket sårbart om det bygger på en entusiastisk eldsjäl i alla de olika rollerna som behövs i avfallsarbetet: • siaren, som följer debatten, förutspår och känner av vad som är på gång eller kommer

i framtiden

• utvecklaren, som ser förbättringsmöjligheter och levererar nya idéer • katalysatorn, som får processer att starta

• upprätthållaren, som genom att motivera och ”puffa på” övriga när de inte längre är så entusiastiska, ser till att påbörjade processer inte avstannar

• kontaktpersonen, som håller i kontakterna med konstruktörer, inköpare, underleverantörer, kunder, myndigheter och avfallsentreprenörer

• administratören, som kan lagstiftningen, för journaler och anteckningar, gör uppföljningar och sköter den externa avfallsrapporteringen

• informatören, som skriver i personaltidningen, lär upp nyanställda och redovisar uppnådda resultat.

Miljörelaterade kundkrav

Flera företag inom verkstadsindustrin uppger att utan miljöledningssystem skulle de få svårt att klara sig kvar på marknaden. Kunderna kräver att de har miljöledningssystem annars anlitar de någon annan.

Inom bygg- och rivningsbranschen är det de beställare som t ex begär selektiv rivning och redovisning av vart avfallet tar vägen som bidrar till att de seriösa och miljösatsande företagen kan finnas kvar på marknaden.

I livsmedelsbranschen är det bland annat vid upphandling inom den offentliga sektorn som man har märkt en efterfrågan av leverantörer med miljöledningssystem.

Draghjälp och stöd

I de kommuner som har väl utbyggd källsortering av hushållsavfallet har företagen haft nytta av detta vid införandet av källsortering i verksamheten. Dels finns vanan att sortera

24

och mycket kunskap redan hos personalen, men det ger också större tilltro till miljönyttan eftersom det visar att avfallsfrågorna hanteras konsekvent i hela samhället.

Företagen i studien har ofta bra kontakter med det kommunala avfallsbolaget eller andra avfallsentreprenörer. Ofta finns ett fungerande samarbete, inte bara kring själva hämtandet och omhändertagandet av avfallet, utan avfallsbolagen fungerar även som stöd vid avfallsinventering, uppbyggnad av avfallssystem, utbildning och som källa till löpande information om lagstiftningsändringar och andra nyheter.

Trots att det i många fall är tillsynsmyndigheter som har lämnat tips om företagen i studien och därför troligen har mycket god kännedom om deras avfallshantering så uppger få företag att man har haft stöd från sin tillsynsmyndighet vid uppbyggnaden av sin avfallslösning.

4.2 Kostnad eller intäkt

Går det att motivera ett strukturerat avfallsarbete med källsortering och avfallsminimering genom att det är ekonomiskt fördelaktigt? Här går uppfattningarna mellan olika företag isär. Medan några säger sig ha tjänat stora pengar på sina avfallslösningar, hävdar andra att avfallsarbetet i stort sett bara medför extra kostnader. Några har överraskats av att det går att spara så mycket pengar. Trots detta har förvånansvärt få företag räknat efter vad hela deras avfallslösning kostar. De flesta har sammanställt de initiala investeringskost-naderna och vad transporten och behandlingen av avfallet kostar, men betydligt färre har uppgift om de totala årliga kostnaderna inklusive t ex interntransporter och personal. Det gör det svårt att bedöma vilken avfallslösning som ger både optimal kostnads- och miljöeffektivitet.

Flera företag i undersökningen menar att deponiskatten är orättvis i den meningen att även de som arbetar med effektiv källsortering ”drabbas” av skatten. Att man gör det i mindre utsträckning än om man inte hade sorterat alls, är en dålig tröst menar många eftersom sorteringen i sig är kostsam (personal, extra containrar och komprimatorer, interna transporter).

4.3 Ansvar och roller

Alla, oavsett tillståndsplikt eller inte, som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd skall leva upp till de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel, bl a kretslopps- och hushållningsprincipen (5 §). Detta berörs inte av något av företagen i studien. En slutsats av det kan vara att "goda exempel – företagen" redan vid införandet av miljöbal-ken arbetade i enlighet med kraven i de allmänna hänsynsreglerna och därför inte kom-menterar dem i undersökningen. En annan slutsats kan vara att de allmänna hänsynsreg-lerna inte tillämpas på grund av okunskap eller på grund av att de ännu inte har fått så stort genomslag hos företag och tillsynsmyndigheter.

Företagen i undersökningen känner sitt ansvar för att avfallet hämtas av transportörer med tillstånd och sänds till "godkända mottagare". Några har uppgivit att de har ställt

25

specifika miljökrav på omhändertagandet av avfallet i samband med upphandlingen, t ex Note Norrtelje AB.

Det finns däremot en betydande osäkerhet bland företagen om vem som egentligen har ansvaret för att klara en långsiktigt hållbar avfallshantering i landet. Kommunerna har bara obligatoriskt ansvar för hushållsavfallet, producenterna för vissa utpekade avfalls-slag och sedan skall övrigt avfall hanteras på den fria marknaden. Alla är ense om att det vore bra med en mera lokal återvinningsmarknad så att t ex transporterna kan minskas, men vems är ansvaret? Åsikterna går isär bland företagen i studien: Från att kommunerna borde ta ansvar för allt avfall, till att samhället har tagit/tar för stort ansvar och att detta hindrar utvecklingen på återvinningsområdet.

Företagen ser inte sig själva som ansvariga i att skapa ”den fria marknaden” för avfal-let. I dag är det viktigt att hålla sig till sin kärnverksamhet och avfallshantering ingår inte som en kärnverksamhet i någon av de branscher som företagen i studien representerar.

4.4 En framtida bra avfallshantering

Det är viktigt att avfallsplanering används som ett instrument vid fler företag. Avfallspla-nering bör inte inskränkas till en uppgift för den på företaget som är miljöansvarig. Frågan berör i allra högsta grad företagets produkter och processer i ett livscykelperspek-tiv. Allt ifrån kundrelationer till konstruktion, design, produktutveckling, processteknik, upphandling, arbetsmiljö, ekonomi, mediaförsörjning, lagerhållning och logistik är av vikt.

Eftersom införandet av frivilliga miljöledningssystem verkar vara avgörande för att företag tar sig an avfallsfrågorna på allvar, uppstår frågan hur man får dem som inte har infört miljöledningssystem att ta tag i avfallsarbetet på det systematiska sätt som behövs och som miljöbalken också kräver. Ett av företagen i studien framhåller vikten av tillsyn över avfallshantering och avfallsanläggningar och önskar att denna kommer att förbättras i framtiden. Framförallt små företag, som varken omfattas av tillståndsplikt eller i någon större utsträckning inför miljöledningssystem, agerar ofta först när det finns tydliga krav, t ex ett beslut från tillsynsmyndigheten. Naturvårdsverket har en roll när det gäller vägledning till regionala och lokala tillsynsmyndigheter. Verket har bland annat tagit fram vägledningsmaterial kring det lagstadgade kravet på egenkontroll.

För tillståndspliktiga verksamheter som inte har ett systematiskt avfallsarbete, skulle avfallsplanering kunna regleras i villkor i tillstånd enligt miljöbalken.

Formerna för avfallsarbetet skall grundas på efterlevnad av kraven i lagstiftningen men kan med fördel också innehålla frivilliga arbetssätt som går utöver lagkraven. Nedan ges några exempel på olika sätt att arbeta med avfallsfrågorna som företagen i undersökning-en har använt:

• Att låta inköps- eller utvecklingsavdelningen också planera/ansvara för avfallshanter-ingen.

• Att starta en grundlig undersökning av materialflödena och undersöka volymerna och kostnaderna och utifrån det sätta upp mål och åtgärder.

26

• Att använda checklistor som bl a innehåller avfallsplanering inför starten av ett nytt projekt och att kunden är med vid en genomgång av checklistan vid start och avslut av projektet.

• Att ta vara på kunskaper och engagemang hos produktionspersonalen och andra nyckelpersoner vid problemlösning och framtagande av idéer för avfallsarbetet, t ex genom att använda belöningssystem som uppmuntrar mindre spill och kassation, teater, Compass-modellen, frukostmöten etc.

• Att samarbeta med kunder, tillsynsmyndigheter, avfallsentreprenörer m fl för att planera framåt i tiden och att för att hitta bästa möjliga avsättning för återvinningsma-terial.

Kundkrav verkar ofta pådrivande i miljöarbetet. Inom de undersökta branscherna skulle avfallsarbetet totalt sett bli bättre om antalet företag med miljöcertifiering ökade. För den framtida avfallshanteringen i bygg- och rivningsbranschen skulle det vara bra om det inte bara vara de större beställarna/kunderna som drev på för att få ett seriöst avfallsarbete utfört, utan det skulle också kunna finnas bättre stöd för ett gott avfallsarbete i plan- och bygglagstiftningen.

Enligt företagen i undersökningen upplevs branschorganisationerna inte som drivande eller stödjande när det gäller avfallsfrågor. Inom byggbranschen upplevs dock de lokala kretsloppsråden vara viktiga forum för diskussion och erfarenhetsutbyte. Efter det att Byggsektorns kretsloppsråds tidsplan för olika åtaganden och mål nu har löpt ut och målen är under omarbetning upplevs det av byggföretagen i undersökningen som att ett tomrum har uppstått. Om flera branschorganisationer tog sig en tydlig roll i väglednings-arbetet och det förenades med en god balans mellan myndighetsarbete, frivilliga

åtaganden och marknadsdrivna insatser skulle avfallsarbetet kunna förbättras hos fler företag.

27

Bilagor

Bilaga 1 Enkätutskick Bilaga 2 Intervjufrågor

Bilaga 3 Lista över företag som är goda exempel när det gäller bra avfallshantering inom industrin

28

Bilaga 1

Enkätutskick

Enkät till företag som har en bra avfallshantering

Naturvårdsverket arbetar just nu på uppdrag av regeringen med flera frågeställningar kring hållbar avfallshantering. I uppdraget vill vi bl a beskriva exempel på företag som på ett bra sätt har löst sin avfallshantering. Syftet är att hitta modeller och arbetssätt som kan spridas till andra företag. Vi har bland annat vänt oss till tillsynsmyndigheter och

branschorganisationer för att samla in tips på företag över hela landet som har visat framfötterna när det gäller avfallsfrågor. Vi har fått tips om att Ert företag är ett föredöme på avfallsområdet.

Vi skulle gärna vilja ställa några frågor om hur Ni har planerat och arbetat med avfalls-frågor inom Ert företag och de erfarenheter detta har gett Er.

Vi hoppas att Ni vill och har möjlighet att besvara frågorna i bifogad enkät. Svar önskas senast den 15 augusti 2001. Tack på förhand!

Med vänlig hälsning

Monika Jenssen

Enkätfrågor om avfallshantering

Enkäten har besvarats av:

Namn: Befattning: Företag: Adress: Telefon:

1. Beskriv Ert sätt att arbeta med avfallsfrågor – hur ser det ut och varför är det bra?

Ta t ex med uppgifter som rör: Organisation, ansvarsfördelning Arbete för att minska avfallsmängderna Sortering

Kostnader, besparingar

2. Vilken systematik har Ni använt?

T ex ingår arbetet i miljö-/arbetsmiljö-/kvalitetsledningssystem? Har Ni gjort någon form av avfallsplan eller använt något annat systematiskt arbetssätt?

29

3. Varför startade Ni arbetet och vilka faktorer var det som ledde fram till Er modell?

4. Fanns/finns det motkrafter och hinder och hur övervanns de i så fall?

5. Finns det avsättningsmöjligheter för Ert sorterade avfall? Finns en återvinnings-marknad?

6. Beskriv Er bild av hur en ideal modell för avfallshantering skulle kunna se ut. Tror ni att idealbilden är möjlig att uppnå för Ert företag?

7. Får Naturvårdsverket ta med Ert företags namn och adressuppgifter i en förteckning över företag som är goda föredömen inom avfallsområdet?

8. Får Naturvårdsverket använda de enkätsvar Ni lämnat enligt ovan i syfte att visa konkreta goda exempel när det gäller avfallshantering och avfallsplanering?

30

Bilaga 2

Intervjufrågor

Intervjufrågor om avfallshantering

1. Beskriv ert sätt att arbeta med avfallsfrågor – hur ser det ut och varför är det bra?

Stödord: Organisation, ansvarsfördelning, avfallsminimering, sortering, investerings- och driftkostnader, besparingar, annat

2. Vilken systematik har ni använt?

Stödord: Miljö-/arbetsmiljö-/kvalitetsledningssystem, intern avfallsplan, annat

3. Ingår ert företag i någon särskild miljösatsning?

Stödord: Ekonomiskt bidrag, LIP, miljödiplomering i kommunen, annat

4. När och varför startade ni arbetet och vilka faktorer var det som ledde fram till er modell?

Stödord: Eldsjäl, branschåtagande, den allmänna opinionen, avfallsskatt, deponiförbudet år 2002, differentierad avfallstaxa, marknadskrav, koncernpolicy, krav från tillsyns- eller prövningsmyndighet, betydande miljöaspekt, arbetsmiljöproblem, annat

5. Fanns/finns det motkrafter och hinder och hur övervanns de i så fall? 6. Vilket skötselbehov eller andra arbetsinsatser krävs för er avfallslösning? 7. Hur ser kompetensbehovet ut?

8. Finns det avsättningsmöjligheter för ert sorterade avfall? Finns det en fungerande återvinningsmarknad?

9. Vilka fördelar och/eller positiva effekter ser ni idag av denna avfallslösning för ert företag, er personal och för miljön?

10. Vilka nackdelar och/eller negativa effekter ser ni idag av denna avfallslösning för ert företag, er personal och för miljön?

11. Beskriv er bild av hur en ideal modell för avfallshantering skulle kunna se ut. Tror ni att denna idealbild är möjlig att uppnå för ert företag?

12. Får Naturvårdsverket ta med ert företags namn och adressuppgifter i en förteckning över företag som är goda föredömen inom avfallsområdet? Får Naturvårdsverket använda de intervjusvar ni lämnat enligt ovan i syfte att visa konkreta goda exempel när det gäller avfallshantering och avfallsplanering?

31

Bilaga 3

Lista över företag som är goda exempel när det gäller

bra avfallshantering inom industrin

ABB Assist AB, avd ASS/SI 771 80 Ludvika

Lars Ström, tel 0240-78 21 35 Lars.h.strom@se.abb.com

ABB Teknikservice AB Box 515, 737 25 Fagersta Erik Lövin, tel 0223-453 00

Carlshamn Mejeri AB 374 82 Karlshamn

Jussi Kosomaa, tel 0454-825 00

Ericsson Radio Systems AB Box 6206, 800 06 Gävle Maud Hansen, tel 026-15 62 04 maud.hansen@era.ericsson.se

Flextronics International Sweden AB i Västerås

Kretskortsvägen, 721 69 Västerås Jan Sjöblom, tel 021-17 93 00 jan.sjoblom@se.flextronics.com

ICA Handlarna AB

Centrallagret, 721 84 Västerås Lennart Östman, tel 021-19 47 29 lennart.ostman@ica.se

Karlshamns AB 374 82 Karlshamn

Jim Broberg, tel 0454-823 32 jb@karlshamns.se

Lear Corporation AB, Färgelanda Box 118, 458 81 Färgelanda Ingemar Sundén, tel 0528-751 00 isunde01@lear.se

Leax Mekaniska AB

Glasgatan 20, 731 30 Köping Jarmo Kauppinen, tel 0221-346 00 jarmo.kauppinen@leax.se Note Norrtelje AB Box 185, 761 22 Norrtälje Inga-Brita Mörch, tel 0176-793 00 inga-brita.morch@norrtelje.note.se Peab Box 877, 721 23 Västerås Eva Carlin, tel 021-15 49 77 eva.carlin@peab.se

PNB Väst AB (fd GEAB)

Stora Åvägen 19 B, 436 84 Askim Peter Schyum, tel 031-748 15 05 peter.schyum@geab-bygg.se

Rivners AB

Slipstensvägen 3, 142 50 Skogås Kjell Sten, tel 08-448 30 50 info@rivners.se

Rune Ask Plast AB Box 1009, 573 28 Tranås

Lars Danielsson, tel 0140-38 49 00 lars.danielsson@runeask.se

Seco Tools AB 737 82 Fagersta

Anne Ristijärvi, tel 0223-403 19 anne.ristijarvi@secotools.se

Strålfors AB, Ljungby Långgatan 3, 341 84 Ljungby Maria Holmén, tel 0372-851 05 maria.holmen@stralfors.se

32

Westinghouse Atom AB 721 63 Västerås

Ann-Charlotte Cleve, tel 021-34 76 58 ann-charlotte.cleve@se.westinghouse.com

Volvo Articulated Haulers AB 351 83 Växjö

Lars Samuelsson, tel 0470-77 95 00 lars.samuelsson@volvo.com

Volvo Construction Equipment Components AB

631 85 Eskilstuna

Jan Stighagen, tel 016-15 10 00 jan.stighagen@volvo.com

Volvo Personvagnar AB Box 961, 731 29 Köping Inger Eriksson, tel 0221-220 08 iericss1@volvocars.com

33

Bilaga 4

ABB Assist AB, Ludvika

Företaget är servicebolag åt 6 andra ABB-bolag i Ludvika (verkstadsindustri, tillverkning av högspänningsutrustningar). Företaget påbörjade arbetet med miljöledningssystem 1996 och innehar ISO 14001 certifikat sedan 1998. Avfallshanteringen ingår som en del i miljöledningssystemet.

Kontaktperson: Lars Ström, miljöchef, tel: 0240-78 21 35

Arbetssätt mm

Företaget sköter och samordnar olika serviceuppgifter, bland annat avfallshanteringen åt samtliga 7 företag inom industriområdet. Ansvaret för avfallet och sorteringen av detta ligger dock på producenterna, det vill säga vart och ett av företagen inom industriområ-det.

För 10–15 år sedan stod avfallscontainrar ”överallt”. Ett första steg var att sortera ut ved, trä och övrigt brännbart. Assist sköter idag de 25-talet miljöstationer som har anordnats för att underlätta källsortering och samordnar omhändertagandet av avfallet. Miljöstationerna finns inne i lokalerna och ingen har längre än 25–50 meter till en

miljöstation. Vilka fraktioner som sorteras vid de olika stationerna beror av produktionen. På de flesta miljöstationer sorteras i 8–10 avfallsfraktioner. Det finns ordentliga skyltar med namn på fraktionerna som skall sorteras i respektive kärl och det finns också exempel på vad som ingår i fraktionerna angivet på skyltarna. För att ytterligare underlätta för de anställda har en sorteringsguide (”uppslagsbok”) i form av ett häfte tagits fram.

Farligt avfall och skrot hanteras med truck. Flytande avfall (farligt avfall) sorteras inte vid dessa stationer utan kräver separat hantering. Företaget har retursystem för pallar, cipax-behållare och tonerkassetter.

Entreprenörer som gör tillfälliga jobb inom industriområdet får egna containrar, t ex vid byggprojekt. Kemikalierester, t ex lösningsmedel och färger, får inte lämnas utan måste tas med ut från området igen av entreprenören.

Idag arbetar företaget framförallt med att förbättra avfallshanteringen på kontorssidan. Det är betydligt mindre mängder kontorsavfall än produktionsavfall. Man har också påbörjat ett samarbete med produktionsteknikerna för att beakta avfallsaspekterna redan i samband med nykonstruktioner.

Drivkrafter

Flera faktorer har samverkat till att arbetet kom igång: Omvärldskrav, ekonomisk vinning, koncernkrav och krav från tillsyns/prövningsmyndigheter.

I början av 1990-talet började ABB-koncernen att tillämpa interna miljöplaner och från och med 1995 har varje företag redovisat en årlig intern miljörapport till ABBs stab. Avfallsfrågorna har varit en del i detta.

34

Hinder och motkrafter

Motkrafter har egentligen inte förekommit. ”Ledningen har alltid varit med och då är det enkelt.” Företaget bedömer att man har haft draghjälp av källsorteringen av hushållsavfall som de anställda gör hemma.

Det är viktigt att miljöstationerna är snygga och prydliga. De som sorterar följer anvisningarna bättre då. Tydlighet är viktigt och därför finns det stora skyltar med sorteringsexempel vid varje insamlingsbehållare/container.

Skötselbehov och/eller andra arbetsinsatser

Samordning, interna transporter och att sköta de ca 25 miljöstationerna tar tid. Det är en hel avdelning som arbetar med detta. Kontakter med externa transportörer och

avfallsmottagare samt återrapportering till de olika ABB-företagen kräver också

arbetsinsatser. För att minska mängden farligt avfall transporteras tomfat till en iordningsställd plats för avrinning, vilket gör det möjligt att skicka faten som metallskrot i stället för som förorenade emballage. Denna verksamhet kräver också en del arbetsinsatser.

Utbildning och information

Nyanställda får introduktionsutbildning på sin nya arbetsplats. Företagen som Assist servar har ett faddersystem och faddern hjälper till med introduktionen och svarar på frågor. Den nyanställde får också en introduktionschecklista. I listan prickas det av vilka olika typer av aktiviteter och utbildningar den nye har deltagit i för att kunna följa upp att alla delar i introduktionen har fungerat. T ex ingår instruktioner om källsorteringen. Den avprickade checklistan sparas hos personalkontoret. Vid fasta tillfällen några gånger per år ges en centralt ordnad introduktionsutbildning för dem som nyligen har börjat. Vid dessa tillfällen tas avfallsfrågorna upp som en del.

Information ges ibland genom personaltidningen eller på arbetsplatsträffar. Kompe-tensbehovet bedöms dock inte vara så stort eftersom det finns exempel på hur man skall sortera vid miljöstationerna.

Avsättningsmöjligheter för sorterat avfall

Det finns avsättningsmöjligheter även om transporterna ibland blir längre än vad bolaget skulle önska. Stena-Gotthards är den entreprenör som tar hand om det sorterade avfallet.

Företaget går inte back på något av återvinningsmaterialen. Följande fraktioner sorteras avfallet i: Mjukplast (pressas till balar och blir bränsle), träavfall, brännbart avfall, kon-torspapper, olika fraktioner av metaller, plast samt well-/emballagepapp. Det osorterade restavfallet går till kommunens deponi och det avfallet räknar företaget med att snart kunna få bort helt.

Farligt avfall hanteras separat och det medför stora behandlingskostnader och en del avsättningsproblem. T ex är zinkoxid besvärligt. Ingen vill ta emot det. Tvättvatten som innehåller tungmetaller transporteras så långt bort som till Halmstad och bolaget undersöker möjligheterna att indunsta tvättvattnet i stället.