• No results found

Distriktssköterskors erfarenheter av att använda Senior Alert i omvårdnad av äldre patienter inom hemsjukvård

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Distriktssköterskors erfarenheter av att använda Senior Alert i omvårdnad av äldre patienter inom hemsjukvård"

Copied!
43
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Distriktssköterskors erfarenheter av att använda

Senior Alert i omvårdnad av äldre patienter inom

hemsjukvården

En kvalitativ intervjustudie

Examensarbete, 15 högskolepoäng

Magisterexamen i omvårdnad inom Specialistsjuksköterskeprogrammen

Författare

:

Grace Landberg

Ricardo Magalhães

Handledare

:

Lise-Lotte Jonasson

Jönköping2021 januari

________________________________________________________________

Jönköping University

Hälsohögskolan, Avdelningen för Omvårdnad Box 1026, SE-551 11 Jönköping

(2)

District nurses’ experiences of using Senior Alert

during nursing care of elderly patients in home care

A qualitative interview study

Thesis Work in Nursing Care

15 Credits

Master’s degree in Specialist District Nursing programs

Author

:

Grace Landberg

Ricardo Magalhães

Supervisor

:

Lise-Lotte Jonasson

Jönköping2021 January

__________________________________________________________________

Jönköping University School of Health and Welfare Box 1026, SE-551 11 Jönköping

(3)

Sammanfattning

Bakgrund: Genom användning av Senior Alert kan antalet fall av undernäring, trycksår, fallolyckor,

munhälsa och blåsdysfunktion hos äldre personer förebyggas och minskas. Äldre patienter i hemsjukvården är oftast multisjuka, deras hälsotillstånd kan vara komplexa och förändras drastiskt. Distriktsköterskor har en viktig roll i att kartlägga, upptäcka, åtgärda, följa upp och förhindra dessa potentiella hälsorisker genom att tillämpa Senior alert hos dessa patienter.

Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att använda Senior Alert inom

hemsjukvård.

Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes med sammanlagt 17 distriktssköterskor och sjuksköterskor

som arbetar inom hemsjukvård. En manifest innehållsanalys används för att bearbeta datainsamlingen.

Resultat: Resultatet redovisas i tre huvudkategorier: Fördelar med att använda Senior Alert; Faktorer

som hindrar användning av Senior Alert och Förbättringsområden för Senior Alert. De tre huvudkategorierna med tillhörande tio underkategorier redovisas i resultatet.

Slutsats: Distriktssköterskorna vittnade om fördelar respektive hinder med att använda Senior Alert

inom hemsjukvården. Distriktsköterskorna påtalade vikten av ökat stöd från ledningen i form av tydlig arbetsstruktur och ökad kunskaps- och kompetensutveckling för att möjliggöra ett förebyggande arbete genom användandet av Senior Alert i hemsjukvården.

(4)

Summary

Background: By using Senior Alert, the number of cases of malnutrition, pressure ulcers, fall

accidents, oral health and bladder dysfunction in the elderly can be prevented and reduced. Elderly patients in home care usually have comorbidities, their health conditions can be complex and change drastically. District nurses have an important role to play in identifying, detecting, addressing, monitoring and preventing these potential health risks by applying Senior alert in these patients.

Purpose: The purpose was to describe district nurses' experiences of using Senior Alert in home care. Method: A qualitative interview study was conducted with a total of 17 district nurses and nurses

working in home care. A manifest content analysis is used to process the collected data.

Results: The results are reported in three main categories: Benefits of using Senior Alert; Factors that

impede the use of Senior Alert and Areas for Improvement for Senior Alert. The three main categories with the associated ten subcategories are shown in the study result.

Conclusion: District nurses witness about the advantages and factors that impede the application of

Senior Alert in home care. The district nurses emphasized the importance of increased support from the management in a form of work structure and knowledge and skills development as well as continued preventive work by using Senior Alert in home health care.

(5)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

2. Bakgrund ... 2

2.1 Senior Alert ... 2

2.2 Riskfaktorer hos äldre ... 2

2.2.1 Trycksår ... 3 2.2.2 Malnutrition ... 3 2.2.3 Fallolyckor ... 3 2.2.4 Munhälsa ... 4 2.2.5 Blåsdysfunktion ... 4 2.3 Hemsjukvård ... 4

2.4 Distriktssköterskans roll i säker vård och i det förebyggande arbetet ... 5

2.5 Att arbeta med Senior Alert ... 5

3. Syfte ... 7

4. Material och Metod ... 7

4.1 Design ... 7

4.2 Tillvägagångsätt ... 7

4.3 Urval ... 7

5. Datainsamling... 8

6. Dataanalys ... 8

Att arbeta evidensbaserat ... 9

7. Förförståelse ... 9

8. Etiska överväganden ... 9

9. Resultat ... 11

9.1 Fördelar med att använda Senior Alert ... 11

9.1.1 Enhetligt riskbedömningsverktyg ... 11

9.1.2 Evidensbaserat arbetssätt ... 11

9.1.3 Tidigt upptäckande av hälsorisker ... 12

9.1.4 Tidigt insättande av intervention ... 12

9.2 Faktorer som hindrar användning av Senior Alert ... 12

9.2.1 Tidsbrist ... 13

9.2.2 Brist på stöd ... 13

9.2.3 Kunskapsbrist ... 13

9.3 Förbättringsområden för Senior Alert ... 14

9.3.1 Rutin och riktlinjer ... 14

9.3.2 Kunskap och kompetensutveckling ... 14

(6)

10. Diskussion ... 16 10.1 Metoddiskussion ... 16 10.2 Resultatdiskussion ... 17 11. Slutsatser ... 21 12. Kliniska Implikationer ... 21 Referenser: ... 23 Bilagor: Bilaga 1: Intervjuguide

Bilaga 2: Brev till verksamhetschef/ enhetschef Bilaga 3: Brev till respondenter

Bilaga 4: Brev till MAS - Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska Bilaga 5a: Senior Alert blanketter

Bilaga 5b: Senior Alert blanketter Bilaga 5c: Senior Alert blanketter Bilaga 5d: Senior Alert blanketter Bilaga 5e: Senior Alert blanketter

(7)

1

1. Inledning

Enligt WHO (Word Health Organisation) definieras en person i de flesta länder som äldre från 65 år och uppåt (WHO, 2020). Äldre människor tillhör en riskgrupp, eftersom de lättare löper risk för till exempel trycksår, fall, blåsdysfunktion, undernäring, ohälsa i munnen och vårdrelaterade infektioner. Detta innebär lidande för individen och medför kostnader för vården. Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister med riskbedömning och formulär med förslag till åtgärder som används inom hälso-och sjukvården. Med Senior Alert kan tidigare nämnda hälsorisker tidigt upptäckas hälso-och förebyggas. Genom att använda Senior Alert kan antalet skador minskas och genom detta kan också livskvaliteten för de äldre förbättras (Senior Alert, 2020c). Människor idag uppnår oftast en högre levnadsålder jämfört med längre tillbaka i tiden. År 2028 förväntas de äldre i Sverige som är 80 år och äldre öka med ungefär 50 procent, en ökning från ca 536,000 personer till ca 804,000 personer, räknat från 2019 års siffror. Den ökade livslängden bidrar bland annat till denna ökning (Statistiska Centralbyrån, 2019). Därför är det viktigt att noggrant förebygga olika riskmoment hos äldre människor med hjälp av Senior Alert, nu och i framtiden.

En noggrann bedömning krävs för att den äldres hälsotillstånd och symtom på till exempel benägenhet att falla, sinnesstämning, inkontinens eller andra risker eller symtom på ett strukturerat sätt upptäckas (Larsson och Rundgren, 2010). Distriktssköterskan har ett viktigt ansvar att utveckla och leda omvårdnadsarbetet och ha förmåga till god kommunikation mellan olika vårdgivare och samarbete med andra yrkesgrupper. En åldrande befolkning med ökande behov av omvårdnad i hemmet innebär att det ställs krav på distriktssköterskan med tanke på att vården ska ske på ett patientsäkert sätt. Distriktssköterskan ska arbeta med kvalitetsutveckling och förbättringsarbete, identifiera sjukdomsförebyggande åtgärder och göra medvetna val i vård och behandling och i det förebyggande arbetet (Swenurse, 2019).

(8)

2

2. Bakgrund

Inom kunskapsområdet omvårdnad talas det om fyra konsensusbegrepp: människan, hälsan, miljön och omvårdnaden, som utgör grunden för omvårdnad (Friberg och Öhlén, 2019). Distriktssköterskor har ett viktigt ansvarsområde i omvårdnad och målet för omvårdnaden är människan och hennes hälsa. En god omvårdnad innebär att patienter ges en god och säker vård utifrån patientens behov och den aktuella situationen. Vårdens kvalitet och säkerhet beror på vårdgivarnas enskilda kompetens och hur omvårdnadsinsatserna genomförs (Swenurse, 2014). Grunden i distriktssköterskans arbete är att ge stöd till människor med olika sjukdomstillstånd genom att ha ett hälsofrämjande förhållningssätt. En god förståelse behövs också för hur den omgivande miljön påverkar hälsan på ett positivt eller negativt sätt. Distriktssköterskan har ansvar för att upprätta en samordnad individuell omvårdnadsplan för att ge en säker och sammanhållen vård för patienten (Swenurse, 2014). Ett sätt att förbättra patientsäkerheten och ge en mer sammanhållen vård är att använda kvalitetsregistret Senior Alert.

2.1 Senior Alert

Landstinget i Jönköpings län startade i början av 2000-talet kliniska förbättringsarbeten som hade som syftet att minska undernäring, trycksår och fallolyckor inom vård- och omsorgsarbetet. Utvecklingen av nya arbetssätt och metoder gav gemensamma riktlinjer inom vård och omsorg gällande trycksår, fallolyckor och undernäring och det blev också klargjort att det var samma grupp äldre patienter som involverades i alla tre områden. Detta innebar en gemensam förbättring i förebyggandet av att minska risk för trycksår, undernäring och fallolyckor (bilaga 5a och 5b). Mätningar gjordes för att följa resultatet av förbättringsarbetet och registrerades i en Excelfil. Landstinget i Jönköpings län införde år 2005 denna vårdprevention på samtliga enheter och data registrerades i ett lokalt register, MOA (Mätning och Analys) där resultaten av det preventiva arbetet kunde följas. Resultat från MOA låg sedan till grund för utvecklande av ett nationellt kvalitetsregister (Senior Alert, 2020a).

I Senior Alert ingår olika parametrar inom till exempel Modifierade Nortonskalan (ex. rörelseförmåga, psykisk status, födointag samt inkontinens), Mini Nutritional Assessment (ex. aspekter gällande viktförlust, nutrition, rörlighet och BMI – Body Mass Index) och Downton Fall Risk Index (relevanta kriterier angående fallrisk). Det finns även bedömningsformulären för munhälsan i samarbete med ROAG (Revised Oral Assesstment Guide), (bilaga 5c) och bedömningsformulären för blåsdysfunktion i samarbete med Nikola (bilaga 5d och 5e) som är ingår i Senior Alert. Kriterier fylls i för de olika riskfaktorerna för att sedan summeras för att kunna se om det finns risker för t.ex. trycksår, fall, nutrition och munhälsa. På framsidan av de olika blanketterna finns riskbedömningen och på baksidan finns de olika planerade och pågående förebyggande åtgärder (Senior Alert, 2020b).

Syftet med Senior Alert är som tidigare sagts, det förebyggande arbetet med att registrera riskbedömningar och vidta åtgärder som möjliggör förbättrad vård och omhändertagande, och samtidigt öka säkerheten för patienter inom hälso- och sjukvård. Senior Alert innehåller fyra fundamentala delar som utgör ett systematiskt arbetssätt; Registrering i kvalitetsregistret, preventivt arbetssätt, reflektion över resultatet och förbättringsarbete. Grundtankarna i det förebyggande arbetssättet består av systematik, struktur och synliggörande av resultat (Senior Alert, 2020c). Hos äldre kan det ofta finnas flera riskfaktorer som kan orsaka hälsoproblem.

2.2 Riskfaktorer hos äldre

Att arbeta förebyggande för att förhindra undernäring, trycksår, fall och ohälsa i munnen är viktigt. De olika professionerna inom vård och omsorg arbetar ständigt med dessa områden som har en stark koppling till varandra; en person som är undernärd har lättare att utveckla trycksår, lättare att få problem i munhåla samt att lättare råka ut för fallolyckor. Fallet kan i sin tur orsaka höftfraktur, vilket också kan ytterligare försämra patientens rörelseförmåga och därmed utveckla trycksår (Senior Alert, 2020c).

(9)

3

2.2.1 Trycksår

Trycksår är en komplikation som oftast drabbar personer som har sämre eller är utan rörelseförmåga. Dessa sår orsakar ofta stort lidande och ger också psykosociala och fysiska konsekvenser för den drabbade. Trycksår innebär också omfattande och långvariga behandlingsinsatser. I de flesta fall kan trycksår undvikas genom att upptäcka patienter som kan vara i riskzonen för trycksår och genom medicinska åtgärder och riktade omvårdnadsinsatser kan trycksår förebyggas genom t.ex. regelbunden inspektion av huden, tryckavlastning, och hudvård (Larsson och Rundgren, 2010). Det finns olika framgångsfaktorer i omvårdnadsarbetet mot trycksår. Det är bland annat samarbete med patient och närstående, individanpassade åtgärder, ett systematiskt och långsiktigt arbete, snabb återkoppling av resultat, ett förebyggande arbete och regelbundna utbildningar (Sveriges Kommuner och Regioner [SKR] 2015). Immobilisering är en riskfaktor för att utveckla trycksår och den så kallade RAPS-skalan (Risk Assessment Pressure Scores) som återfinns i Senior Alert är ett riskbedömningsformulär som är användbart för att se risk för utveckling av trycksår (Lindgren et al., 2004). Att förebygga trycksår bör vara en given prioritet i omvårdnaden av patienter, med fördelar både för patient och vårdgivare. Distriktssköterskan behöver vara kapabel att identifiera början till trycksår, förstå hur de uppkommer och veta vilka faktorer som patienten möjligen kan vara utsatt för som kan utveckla trycksår (Davies, 1994). Det förebyggande arbetet mot trycksår behöver vara målmedvetet. Genom att implementera olika aspekter i arbetet såsom fördjupad kunskap, tillgång till tryckreducerande hjälpmedel,

återkommande utvärdering och att ha en positiv attityd i arbetet mot trycksår har visat sig förbättra det preventiva arbetet (Sving et al., 2017).

2.2.2 Malnutrition

Ett fullgott näringsintag ökar patientens förutsättningar för rehabilitering och möjlighet till att tillfriskna. Distriktssköterskan ska ha kunskap om näringsämnenas viktiga roll för äldre patienters hälsa. Att regelbundet kontrollera vikt är viktigt för att se tecken på viktminskning och risk för malnutrition. Att också mäta BMI kan hjälpa till med detta. Orsakerna till att äldre tappar i vikt kan vara många; nedsatt aptit beroende på t.ex. omgivning, depression, ointresse för mat (pga. nedsatt smak och lukt), läkemedelsanvändning, avsaknad av motorik pga. t.ex. stroke, tuggnings- och sväljproblem (Larsson och Rundgren, 2010). Genom många äldre har problem med sväljdysfunktion ökar risken för undernäring och malnutrition. Detta belyser vikten av systematisk och noggrann riskbedömning (Hägglund et al., 2017). Bedömningsskalan MNA (Mini Nutritional Assesstment) som finns med i Senior Alert visar och validerar risken för malnutrition hos äldre. Låga poäng på MNA är i en svensk studie relaterat till undernäring, beroende på dålig aptit, svårigheter att tugga och svälja, dålig syn, dåliga tänder och att de äldre hade svårigheter att använda kniv och gaffel (Saletti et al., 2005).

2.2.3 Fallolyckor

Äldre som drabbas av fallolyckor är vanligt och det medför ett stort lidande för de som drabbas och stora kostnader för samhället. Orsakerna kan vara komplexa samband mellan olika faktorer, läkemedel, sjukdomar, försämrad syn och olika faror i den äldres miljö (Larsson och Rundgren, 2010). Att kunna se riskmoment och att förebygga fallolyckor med hjälp av DFRI (Downton Fall Risk Index) som också ingår i Senior Alert har visat sig vara ett hjälpmedel i det förebyggande arbetet med fallolyckor (Nilsson et al., 2016). Fallolyckor bland äldre är mer vanliga på äldreboenden jämfört med fallolyckor på sjukhus (Trinks et al., 2018). Höftfrakturer orsakade av fallolyckor påverkar individens livskvalitet, förmåga till aktivitet och den fysiska och mentala hälsan, samt rädslan för att ramla påverkar också självkänslan negativt (SBU, 2014). Fallolyckor, malnutrition, trycksår och oral hälsa är relaterade till varandra och Senior Alert har därför stor betydelse i det preventiva arbetet mot fallolyckor (Trinks et al., 2018).

(10)

4

2.2.4 Munhälsa

Dålig munhälsa har en negativ påverkan på livskvaliteten hos äldre människor. Tandvård och munhygien är därför en viktig daglig omvårdnadsåtgärd för att eliminera orala hälsoproblem. Distriktssköterskor i omvårdnaden av äldre behöver support, och detta kan ske genom samarbete med t.ex. tandhygienist i arbetet med munhälsa. Många äldre har dålig oral hälsa, främst gällande trasiga tänder. Då gäller det inte bara att kunna identifiera tecken på orala hälsoproblem, utan att också kunna ha kunskap och strategier för nödvändig vård för optimal oral hälsa (Rantzow et al., 2018). Eftersom problem i munnen är vanligt hos äldre är det viktigt att standardiserade bedömningar av munhälsan görs rutinmässigt. Det är också viktigt att individuella åtgärder sätts in (Andersson, 2004).

2.2.5 Blåsdysfunktion

Inkontinens eller blåsdysfunktion är ett stort folkhälsoproblem i världen, och i Sverige är det cirka 30– 40 procent av äldre människor över 65 år som har detta problem. Blåsdysfunktion beskriver flera olika problem med t.ex. urinläckage, trängningar eller tömningsproblem av urinblåsan. En stor del av dessa människor med blåsdysfunktion får behandling och vård i hemsjukvård eller i särskilda boendeformer och upp till 80 procent av alla med inkontinens behöver använda inkontinenshjälpmedel. Kunskap om problemen som förekommer vid blåsdysfunktion ger bättre förutsättningar för att ge passande

individuell behandling till den person som behöver omvårdnaden. Ett grundläggande mål är att alla med en blåsdysfunktion ska få sina problem utredda och få individuellt anpassade hjälpmedel. På detta sätt ökar den enskildes livskvalitet, och komplikationer och samhällskostnader kan genom detta sätt minska (Senior Alert, 2020d). Vården av personer med blåsdysfunktion behöver stärkas genom mer struktur i arbetet med blåsdysfunktion och mer utveckling av vårdpersonalens kompetens

(Socialstyrelsen, 2016). Sjuksköterskor har en viktig roll i att identifiera och etablera adekvata åtgärder vid blåsdysfunktion hos äldre. Det gäller att arbeta personcentrerat och evidensbaserat och utforma ett individuellt förebyggande arbete för den äldre (Borglin et al., 2020). Genom att implementera ett personcentrerat arbetssätt kan en varaktig god effekt på kvaliteten på vården erhållas och därigenom ökat välbefinnande för personen med blåsdysfunktion (Wijk et al., 2018).

2.3 Hemsjukvård

Hemsjukvård innebär hälso – och sjukvårdsinsatser som ges till patienter som inte själva kan ta sig till t.ex. vårdcentral eller sjukhus. Vårdinsatser kan ges både i ordinärt och i särskilt boende. Hemsjukvården ges av legitimerad personal och personal med delegation. Den grundläggande förutsättningen för hemsjukvård är att det finns behov av hälso – och sjukvård hos den enskilde, vilket bedöms av läkare och/eller distriktsjuksköterska. Vårdinsatser kan bl.a. bestå av t.ex. provtagningar, läkemedeljusteringar, såromläggningar, smärtlindring, blodtransfusioner, infusioner/dropp eller sondmatning. Hemsjukvård kan pågå under längre eller kortare tid (SOU 2011:55).

Hemsjukvård utgör en viktig del av distriktssköterskans arbetsområde. Hemsjukvården ska utgå från den enskilde patientens behov, innehålla stödjande samtal, information till patient och närstående samt undervisning till hemtjänstpersonal. Distriktssköterskan har en central och strategisk roll i det förebyggande arbetet i sitt vardagliga möte med patienter och närstående och det pedagogiska och vägledande arbetet ska vara inriktat på att tillvarata dessa personers egna resurser för att stödja egenvården och det friska. Hemsjukvårdens patienter får också insatser från kommunens hemtjänst och det krävs samordning och nära samarbete för att vården och omsorgen ska utformas optimalt för att tillgodose patientens behov. Distriktssköterskan har en viktig handledande funktion för omvårdnadspersonal i hemtjänsten när det gäller omvårdnad, behandling och rehabilitering omvårdnadspersonal i hemtjänsten när det gäller omvårdnad, behandling och rehabilitering (Swenurse, 2019). Ett samarbete mellan olika yrkesgrupper förbättrar omvårdnaden inom hemsjukvården. En god och säker hemsjukvård för äldre personer kräver bland annat trygghet, säker läkemedelshantering, teamsamverkan, hög omvårdnadskompetens, nolltolerans mot vårdskador, och att förebygga undernäring, fall och trycksår är exempel på olika framgångsfaktorer (Josefsson, 2010).

(11)

5

2.4 Distriktssköterskans roll i säker vård och i det förebyggande arbetet

I distriktssköterskans arbete är det viktigt att den planerade omvårdnaden sker i samarbete med patient och närstående, värna dessa personers rätt till autonomi, samt ta hänsyn till sociala och psykosociala förhållandens som kan påverka deras hälsa. Distriktssköterskan har också ett viktigt arbete för att säkerställa att hänsyn tas till att omvårdnaden främjar patientens värdighet och rättigheter, samt att omvårdnaden sker på ett patientsäkert sätt. Omvårdnaden ska också främjas av en öppen dialog och ett etiskt förhållningssätt (Swenurse, 2019).

Användandet av Senior Alert har möjliggjort att vårdinrättningar kunnat ändra sina förebyggande vårdprocesser. Kliniska resultat har visat på förbättringar i vårdarbetet. Att använda Senior Alert kan också möjliggöra bättre vårdresultat hos patienterna och ge bättre kompetens i omvårdnadsarbetet hos vårdpersonalen. Användandet av Senior Alert kan hjälpa vårdgivarna att få goda kunskaper och praktiska erfarenheter i det förebyggande arbetet. Användningen av registret Senior Alert kan också ge uppgifter som kan hjälpa till i utmaningen att driva utvecklingen för god vård till den äldre patienten. Den stora mängden data som finns tillgängligt i registret kan också ge forskare material för studier för att förebygga ohälsa bland äldre (Edvinsson et al., 2015).

Grunden för att skapa en hälso-och sjukvård av hög kvalitet är en säker vård. Säker vård innebär att det måste finnas kunskap om risker i vården och att arbeta för att riskerna minimeras. Säker vård kräver också samarbete med alla professioner inom vården, med patienter och närstående. Genom ett etiskt förhållningssätt, god yrkeskunskap och med ett interprofessionellt samarbete kan vårdskador undvikas (Swenurse, 2016).

För att vården ska bli så säker och god som möjligt har alla chefer, ledare och hälso- och sjukvårdspersonal ett gemensamt ansvar för att så få patienter som möjligt ska drabbas av vårdskador. Chefer och ledare inom omvårdnadsarbetet har alla viktiga roller i arbetet med patientsäkerhet. En god och trygg arbetsmiljö där medarbetare tillsammans med ledningen samarbetar för att förbättra verksamheten är oftast den bästa miljön för att utveckla god kvalitet och patientsäker vård. All personal som arbetar inom hälso- och sjukvården har ansvar att ge patienterna en omsorgsfull och sakkunnig omvårdnad samt hur arbetet utförs (Socialstyrelsen, 2020).

2.5 Att arbeta med Senior Alert

Distriktssköterskor, sjuksköterskor och undersköterskor har ofta en hög arbetsbelastning och brist på tid. Detta kan innebära att det kan vara svårt att prioritera användningen av Senior Alert på ett sätt som det är tänkt att användas. Detta kan påverka noggrannheten och insamlandet av data på ett negativt sätt. Det kan också finnas brist på tid för att göra uppföljning av informationen som finns och ibland kan bristen på tid också göra att bara den allra nödvändigaste informationen om patienterna samlas in (Trinks et al., 2018).

Vårdgivaren har ett ansvar för verksamheten och ska leda, planera och kontrollera verksamheten så att det leder till att en god omvårdnad upprätthålls. Vidare måste vårdgivaren också vidta åtgärder som behövs för att kunna förebygga att patienterna inte råkar ut för vårdskada (Socialstyrelsen, 2020). Ett fungerande utvecklingsarbete på många områden och nivåer är en förutsättning för en säker vård. Det måste finnas ett engagerat och tydligt ledarskap, tekniska färdigheter och förmågor att använda standardiserade arbetsmetoder t.ex. informationsöverföring i patientsäkerhetsarbetet. Patientsäkerhetsarbetet är också processer som ständigt måste pågå (Swenurse, 2016).

För att kunna upprätthålla och genomföra det preventiva arbetet med hjälp av Senior Alert krävs ett optimalt hanterande av verktyget. Det krävs ett ledande teamarbete, en förebyggande omvårdnadsprocess och struktur med en organisatorisk support. Att hantera Senior Alert optimalt främjar lärande och kvalitetsförbättringar i omvårdnadsarbetet (Meranius och Josefsson, 2018). Betydelsen av att hela tiden hålla intresset ”igång” för det preventiva arbetet med Senior Alert har beskrivits av sjuksköterskor som mycket viktigt (Rosengren et al., 2012).

Forskning visat att sjuksköterskor ibland har upplevt att olika faktorer har gjort att verktyget Senior Alert inte har kunnat användas på ett tillfredsställande sätt. Detta relaterat till att hälsoriskerna hos äldre ofta är komplexa, och det gäller att så tidigt som möjligt upptäcka risker för att kunna förebygga och behandla dessa risker. Detta tillsammans med den successiva ökningen av antalet äldre i befolkningen i framtiden kommer att medföra utmaningar inom hemsjukvården när det gäller

(12)

6

ekonomi, personaltillgång och krav på utförandet av patientsäkert omvårdnadsarbete (Lannering et al., 2017). Det finns också begränsad forskning när det gäller distriktssköterskors erfarenheter av att använda Senior Alert i sitt dagliga arbete, därför väcktes författarnas intresse av att undersöka detta.

(13)

7

3. Syfte

Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att använda Senior Alert inom hemsjukvården.

4. Material och Metod

4.1 Design

För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. En kvalitativ intervju ger distriktssköterskorna möjlighet att uttrycka sig och ge en bild av sina erfarenheter kring användandet av Senior Alert. En kvalitativ metod är lämplig att använda då den möjliggör en djupare förståelse för ämnet som efterfrågats och fokuserar på hur deltagarna som var distriktssköterskor inom hemsjukvård upplever och erfar fenomenet i den situation eller kontext som de befinner sig i (Polit och Beck, 2017; Halloway och Galvin, 2017).

4.2 Tillvägagångsätt

I enlighet med etiska råd och principer, skickades informationsbrev om studien med förfrågan om tillstånd för intervju ut till MAS (Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska) se bilaga 2, och till verksamhetschefer (bilaga 3) inom sex kommuner i Mellansverige. Godkännandet från samtliga MAS erhölls likaså från verksamhets- och enhetschefer inom hemsjukvården. Enhetscheferna lämnade ut tillåtelser och kontaktlistor samt tips om eventuella deltagare utifrån studiens urvalskriterier. Därefter skickades ett informationsbrev (bilaga 4) ut till både distriktssköterskor och sjuksköterskor. Informationsbrevet följdes sedan upp av författarna via telefon eller mailkontakt. Intervjuerna planerades fortlöpande med hänsyn till enskilda deltagares bekvämlighet och respekt för integritet. Författarna var noga med att informera om att deltagandet var frivilligt, kunde avbrytas eller avslutas utan några konsekvenser som följd. Deltagarna fick bestämma var och när intervjuerna skulle äga rum samt att inspelningarna skulle raderas när examensarbetet var klart och godkänt (Helsingforsdeklarationen, 2013; Vetenskapsrådet, 2017).

4.3 Urval

Ett ändamålsenligt urval ”purposeful sampling strategy” tillämpades för att inkludera 17 deltagare från fyra olika kommuner i Mellansverige. Inklussionskriterierna var distriktssköterskor inom hemsjukvård som var omvårdnadsansvariga samt med erfarenheter av att använda Senior Alert. Distriktsköterskor/sjuksköterskor som inte var omvårdnadsansvarig inom hemsjukvården, nattsjuksköterskor och timvikarier har exkluderats, eftersom det var enbart de som hade erfarenhet av arbete med Senior Alert som skulle intervjuas för att kunna besvara studiens syfte. Detta urvalssätt möjliggjorde filtrering av deltagarna redan från början för att begränsa till enbart deltagarna som anseddes ha god kännedom och erfarenheter om ämnet som studerades. Sammanlagt tillfrågades 20 eventuella deltagare och alla tackade ja till deltagandet. Två distriktssköterskor avbröt på grund av sjukdom respektive byte av arbetsplats, och den tredje personen avböjde på grund av tidsbrist. Sju distriktssköterskor och tio sjuksköterskor blev kvar och inkluderades i studien (Polit och Beck, 2017; Palinkas et. al., 2015). Översikt över deltagarna, se tabell 1.

(14)

8

Tabell 1: Översikt över deltagarna

Kön Antal Kvinna 16 Man 1 Ålder (26–63 år) 26–35 3 36–45 4 46–55 4 56–65 6 Utbildningsnivå Distriktssköterska 7 Sjuksköterska 10

Yrkeserfarenhet inom hemsjukvården (3 – 21 år)

1–5 7

6–10 7

11–20 2

21–30 1

5. Datainsamling

Sammanlagt genomfördes 17 semistrukturerade kvalitativa intervjuer med informanterna. En pilotintervju gjordes först för att testa intervjuguiden samt att kunna träna på att utföra en intervju. Denna transkriberades och inkluderades till resultatet då denna var innehållsrik och svarade på studiens syfte. Intervjuguiden justerades med enbart två nya ordval (fördelar och nackdelar istället för positiv och negativ) samt tillägg av kön och examensår (bilaga 1).

Efter justering av intervjuguiden påbörjades de egentliga intervjuerna. Den ena författaren utförde 11 intervjuer inklusive pilotintervju och den andra författaren utförde sex intervjuer. Intervjuerna var enskilda och personliga möten på arbetsplatsplatsen enligt informanternas önskemål. En av informanterna valde att bli intervjuad i sitt hem. Inför varje intervju tillfrågades informanterna om samtycke till deltagandet och information om studien syfte. Informanterna fick först berätta om sig själva och svara på demografiska data enligt intervjuguiden (bilaga 1), detta för att skapa en behaglig stämning och bra intervjusituation. Därefter ställdes den första huvudfrågan, en öppen fråga som behövde en eller flera följdfrågor beroende på hur informanten svarade på frågan. Enligt Kvale och Brinkman (2014) kan en följdfråga ställas utifrån de svar som erhålles från huvudfrågan eller från den föregående frågan. Det är viktigt att använda öppna frågor och sedan mer specifika följdfrågor för att kunna erhålla djupare detaljer av ämnet som efterfrågas eller studeras (Patton, 2015). Tidsåtgången för intervjuerna var ca. 15 - 35 minuter långa och spelades in via röstapplikationen på mobiltelefonen. Intervjuerna förvarades sedan oåtkomligt för obehöriga. Inspelningarna transkriberades ordagrant med pauser, skratt, suckar och miner i så nära anslutning till intervjuerna. Detta är också ett bra sätt för att få en högre innehållsvaliditet av datainsamlingen (Polit och Beck, 2017; Henricsson, 2017). Datainsamlingen inklusive förberedelser, intervjuer och transkriberingar pågick från mitten av augusti 2020 till slutet av september 2020. Transkriberat material blev ca. 90 sidor med 1,5 radavstånd. Materialet analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys.

6. Dataanalys

Studiens syfte var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att använda Senior Alert inom hemsjukvården. För att besvara syftet analyserades de utskrivna intervjuerna med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) och Graneheim et al., (2017). En kvalitativ innehållsanalys karaktäriseras av både manifest och latent innehåll. Vid latent innehåll tolkas den

(15)

9

underläggande meningen i textinnehållet abstrakt och på olika nivåer av djupet. Vid manifest innehåll är det textnära och konkret beskrivande av textinnehållet i varierande grad (Graneheim och Lundman, 2004; Graneheim et al., 2017). Författarna valde en manifest innehållsbeskrivning och fokuserade på att synliggöra och beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att använda Senior Alert inom hemsjukvård genom analysprocessen.

Analysprocessen påbörjades med att den transkriberade datan genomlästes flertalet gånger för att få en känsla av helhet och god kännedom av textinnehållet en s.k. naiv läsning. Den insamlade datan bestod av analysenheter och därifrån identifierades och utplockades textinnehållet som beskrev distriktssköterskornas erfarenheter av att använda Senior Alert i hemsjukvården. Därefter sammanfogades detta till en fil och betraktades som meningsenheter att arbeta vidare med. Meningsenheterna lästes i flera omgångar och sorterades och placerades så småningom in i en tabell på ett separat blad som sedan vidare kondenserades. De kondenserade meningsenheterna kodades med ett eller flera ord som kort beskriver meningsenheterna. Vidare fortsatte analysprocessen med att de kodade meningsenheterna kategoriserades. Enligt Morse (2008) ska kategorierna svara på ”vad” -frågan och beskriver en samling av liknade data som ska vara på samma plats. Ett exempel på kategorin i denna studie är ”Fördelar med att använda Senior Alert” svarade på frågan om vad distriktssköterskorna uppgav i sina erfarenheter av att använda Senior Alert, medan underkategorierna svarar på frågan ”hur?”. Ett exempel på underkategorin som uppstod vid analysen var ”att tillämpa samma riskbedömningsverktyg” vilket synliggör om hur och i vilket sammanhang informanten skapade sina erfarenheter av det särskilda fenomenet (Morse, 2008). Vid kategoriseringen jämfördes likheter och skillnader av varje underkategori med varandra så att varje kategori blev unik samt att det blev rätt data som blev placerade i den tillhörande kategorin (Graneheim och Lundman, 2004; Graneheim et al., 2017). Exempel på analysprocess, se tabell 2.

Tabell 2: Exempel på analysprocessen

Meningsenhet/

Analysenhet Kondenserad meningsenhet Kod Underkategori Kategori ”Det var ett politiskt beslut

för hela Sverige, och det blev implementerat av ledningen i mitt jobb för vi skulle ha samma bedömningsverktyg och vi skulle göra

riskbedömningar till alla patienter som är äldre än 65.”

Implementerades för att ha samma

bedömningsverktyg till alla äldre i hela landet.

Konsensus i

riskbedömning Att tillämpa samma riskbedömningsverktyg

Fördelarna med att använda Senior Alert ”Det är jättebra, man får det

svart på vitt om vad patienten kan behöva och vilka åtgärder vi har gjort, dessutom det är ett

vedertaget mätinstrument så att det är evidensbaserat.”

Det är bra att ha bevis på det arbetet man gör samt att använda ett evidensbaserat verktyg

Bevis Att arbeta evidensbaserat

7. Förförståelse

Författarna till detta examensarbete är legitimerade sjuksköterskor och är bekanta med ämnet som studeras. Dock använder inte författarna Senior Alert i sina arbeten. En medvetenhet har funnits om en eventuell förförståelse, men har i största möjligaste mån lagts åt sidan. Dessutom har författarna vid handledningstillfällen reflekterat över detta för att minimera påverkan under analysprocessen (Kvale och Brinkman, 2014; Lincoln och Guba, 85).

8. Etiska överväganden

Lag om etisk prövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460, kap 2§) reglerar forskningsetiken i Sverige och detta innebär att författarna gjorde ett etiskt övervägande både inför och under forskningsarbetets gång. En etisk egengranskning genomfördes vid handledningstillfälle enligt anvisningar från Hälsohögskolan i Jönköping. Forskningsutförande ska vila på de etiska grundprinciperna icke skada, göra gott, rättvisa och autonomiprincipen. För att följa dessa principer

(16)

10

skulle författarna ständigt reflektera över egna tankar, värderingar och situationer som uppstod under arbetets gång. Detta tillsammans med en plan för att kunna hantera eventuella etiska dilemman. Författarna var noggranna med att informera att deltagarna i studien att deltagande var frivilligt och att de när som helst kunde avbryta utan några konsekvenser. Information lämnades också om att inspelningarna skulle komma att raderas när examensarbetet var klart och godkänt. Deltagarnas självbestämmande och anonymitet värnades hela tiden. Studiens resultat får inte orsaka skador varken på deltagarna eller deras omgivning, samt att studieresultatet ska gynna patienternas hälsa och välbefinnande (Helsingforsdeklarationen, 2013; ICN, 2012; Vetenskapsrådet, 2017).

(17)

11

9. Resultat

Distriktssköterskorna som arbetar inom hemsjukvård beskrev användningen av Senior Alert inom hemsjukvård som ett pågående arbete med fördelar och har en utvecklingspotential. Analysprocessen resulterade i tre kategorier: Fördelar med att använda Senior Alert; Faktorer som hindrar användning av Senior Alert och Förbättringsområden för Senior Alert, med tillhörande tio underkategorier (se tabell 3).

Tabell 3: Översikt av kategorier och underkategorier

Kategorier Underkategorier

Fördelar med att använda Senior Alert

Enhetligt riskbedömningsverktyg Evidensbaserat arbetssätt

Tidigt upptäckande av hälsorisker Tidigt insättande av intervention

Faktorer som hindrar användning av Senior Alert Tidsbrist Brist på Stöd Kunskapsbrist Förbättringsområden för Senior Alert

Rutiner och riktlinjer

Kunskaps- och kompetensutveckling Dokumentation och digitalisering

9.1 Fördelar med att använda Senior Alert

9.1.1 Enhetligt riskbedömningsverktyg

Distriktssköterskorna uppgav att det fanns fördelar med att använda samma riskbedömningsformulär till alla patienter inom hemsjukvården. Distriktsköterskorna betonade att genom användningen av Senior Alert kan likvärdig bedömning åstadkommas oavsett patientens bakomliggande diagnos, var patienten bor eller vilken del av landet patienten befinner sig i. Det blir en rättvist och enhetlig bedömning samt likvärdig behandling och åtgärder vilket förutsätter till en jämlikvård för alla patienter i hela Sverige.

”… det blev implementerat… att vi ska använda Senior Alert inom hemsjukvården… det är ju ett bra mätverktyg och man använder samma i hela Sverige … så blir det samma mätögon, så det blir bra och likvärdig riskbedömning och vård för alla…”

9.1.2 Evidensbaserat arbetssätt

Det framkom i intervjuerna att samtliga distriktssköterskor hade god kännedom om kvalitetsregister och riskbedömningsformuläret Senior Alert. Vidare belyste distriktssköterskorna vikten av att använda Senior Alert och tillämpa evidensbaserat omvårdnadsarbete i vården av äldre patienter inom hemsjukvården. Distriktssköterskorna upplevde det som positivt att Senior Alert var ett strukturerat och systematiskt arbetsverktyg och som var framtaget vilande på vetenskaplig grund och i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen. Dessutom skapades också evidens på arbetet som utfördes och registreringen i kvalitetsregistret med tillhörande statistik som kan bidra till framtida forskning och utveckling, tyckte distriktsköterskorna i studien.

” Fördelarna är att vi får statistik av de riskerna som bedöms, t. ex. hur många som har fallrisk, … vi får också struktur och det blir lättare att följa upp, vi får förslag till åtgärder… om vi inte använder Senior Alert så syntes det inte på samma sätt… nu får man det svart på vitt med det vi gör vilket är positivt… ”

(18)

12

Distriktssköterskorna förklarade vidare att när de använde riskbedömningsformuläret Senior Alert, så fanns det konkret material som stöd för att visa för omvårdnadspersonalen och anhöriga om nödvändiga åtgärder.

9.1.3 Tidigt upptäckande av hälsorisker

Enligt distriktssköterskorna var utförandet av riskbedömningar på äldre patienter inom hemsjukvården ett effektivt sätt att upptäcka hälsorisker i god tid. Distriktssköterskorna beskrev att äldre patienter inom hemsjukvården, och framförallt patienter som bodde på särskilt boende oftast var multisjuka. De multisjuka äldre patienterna hade samtidigt många läkemedel och deras symtombilder var komplexa vilket gjorde att hälsoriskerna blev ibland svåra att upptäcka. Genom användandet av Senior Alert riskbedömningsformulär minimerades risken att diskreta symtom förbiseddes i det tidiga sjukdomsförloppet och eventuella problem upptäcktes i tid enligt distriktssköterskorna. Dessutom ökade insikten och förståelsen hos omvårdnadspersonalen om det exempelvis kunde föreligga hälsorisker även om patienten verkade må bra vilket var avgörande för patienternas säkerhet. Därigenom blev omvårdnadspersonalen mer uppmärksamma som i sin tur ökade möjligheten att upptäcka hälsorisker i god tid.

” Fördelen är att man förutser problemet… ett trycksår kommer då väldigt fort, en undernäring är ofta lite smygande… det blir lättare att se varningar och avvikande förändringar och kan åtgärda i tid… ”

Distriktssköterskorna berättade också att det fanns en del omvårdnadspersonal som hade för vana att använda Senior Alert och tänka kring det. Denna vana fanns även vid deras vanliga hembesök, de brukade tänka igenom och se små förändringar hos patienten. Därefter informerades ansvarig sjuksköterska så att problemet upptäcktes och åtgärdades i tid, vilket upplevdes betryggande för både patienten, anhöriga och ansvarig sjuksköterska.

9.1.4 Tidigt insättande av intervention

Det framkom i studien att samtliga distriktssköterskor var medvetna om sitt ansvar i det förebyggande arbetet för patientens säkerhet, välbefinnande och att det minskade kostnaderna relaterat till minskning i antalet akuta sjukhusinläggningar på grund av exempelvis fallolyckor. Distriktssköterskorna uppgav att de hade för vana att tänka förebyggande och att använda Senior Alert även om patienten mådde bra. Riskbedömningar och uppföljningar genomfördes för att försöka fånga eventuella problem i tid och de satte in åtgärder innan det blev akut. Distriktssköterskorna menade att aktivt förebyggande arbete medförde minskade antalet akuta fall som krävde mer tid, pengar, personalresurser och långvarigt patientlidande.

” Det finns många saker i Senior Alert att få såsom besparingar av både pengar som går till sjukhusinläggningar, akutvård, ambulanstransport, röntgen, operationer, rehab mm … till ex. vid fallolyckor och dess ben- och höftfrakturer…”

På enheterna där arbetet med Senior Alert genomfördes, uttryckte distriktssköterskorna att det var väldigt sällan som det förekom fallolyckor. Patienterna mådde mycket bättre, det förekom sällan problem med trycksår. Detta gällde även på patienter som var långvarigt sängliggande och i palliativt skede. Åtgärderna kunde sättas in i god tid genom riskbedömningar och åtgärdsförslag från Senior Alert, och det behövde inte vara så besvärligt. Däremot finns det arbetsplatser eller enheter där distriktssköterskorna upplevde återkommande fallolyckor, trycksår, malnutrition hos patienterna.

9.2 Faktorer som hindrar användning av Senior Alert

Användandet av Senior Alert fungerade i varierande grad i olika verksamheter, enheter eller avdelningar. Det framkom i intervjuerna att det fungerade bra i vissa verksamheter och enheter och mindre bra på andra. Distriktssköterskorna hade använt Senior Alert i största möjligaste mån trots begränsade förutsättningar som fanns för varje tillfälle och på olika enheterna. Dock visade sig flera faktorer som hindrande i tillämpandet av Senior Alert.

(19)

13

9.2.1 Tidsbrist

Informanterna i studien uppgav att distriktssköterskor, sjuksköterskor, omvårdnadspersonal och viss rehab-personal inte hade tillräckligt med tid för att arbeta med Senior Alert. De distriktssköterskor som uppgav att de hade tillräckligt med tid i arbetet med Senior Alert påpekade istället att det uppstod eller förekom tidsbrist hos omvårdnadspersonal för att genomföra de olika momenten i Senior Alert. Distriktssköterskorna menade exempelvis att omvårdnadspersonal kunde väga, mäta längden, inspektera hudkostymen och kunde fylla i klart på hela blanketten, men kunde inte sedan skriva in dessa data i kvalitetsregistret. Omvårdnadspersonalen kunde inte vara med i teamronden för att diskutera riskbedömningar och åtgärder på grund av att det inte fanns avsatt tid för rondarbete.

” Ja, jag har tid… jag får den tid jag behöver men det är mest omvårdnadspersonal som inte får den tid de behöver för att registrera … de har inte alls tid för detta arbete, det ligger inte i deras rutin och arbetsplanering…jag önskar mer tid till undersköterskorna för de har det svårt… ”

Distriktssköterskorna som uppgav att det fanns brist på tid att genomföra Senior Alert, beskrev flera moment som inte fanns tid att utföra eller göra klart. Vidare menade de att det inte fanns särskild tid eller dagar avsatta enbart för att genomföra Senior Alert riskbedömningar och registrera i kvalitetsregistret. Dessutom skulle distriktsköterskorna tillsammans med omvårdnadspersonal kunna planera och sätta in åtgärderna, planera in utvärderingstillfällena samt dokumentera i kommunens journalsystem. När det inte fanns tid eller dag avsatta enbart för Senior Alert, blev distriktssköterskorna tvungna att prioritera bort arbetet för att hantera övrigt kliniskt arbete och patientarbete.

”… registret är tidskrävande… har bett om att få ha mer tid…men de tar inget ansvar att det ska finnas tid, det blir svårt då vi måste prioritera för att vi inte har tillräckligt med tid… Vi behöver lite mer tid för att sitta vid teamronden och diskutera … följa upp…”

9.2.2 Brist på stöd

Det framkom i studien att distriktssköterskor inte hade fått tillräckligt med stöd från chefer eller från ledningen. Distriktsköterskorna uppgav att brist på arbetsrutiner, riktlinjer, kunskap samt motivation var bidragande faktorer som försvårade arbetet med Senior Alert. Enligt distriktssköterskorna skiljde det sig i stöd från chef till chef och enhet till enhet. Det fanns skillnader mellan prioriteringar av olika stöd och resurser för att lyckas med det förebyggande arbetet och med användandet av Senior Alert. ”Jag tror att det hänger på vilken ledning… vilken stöttning man får från ledningen, på min andra arbetsplats så hade jag en stark ledning där vi jobbade mot samma mål men här har man ett annat tänk och upplägg” … Min före detta chef var inte alls intresserad, men med min nuvarande är det mycket bättre… så vi får komma igång med Senior Alert igen… ”

Distriktssköterskor uppgav att stödet var otillräckligt eller nästan helt saknades. Vissa distriktssköterskor strävade efter att få till ett fungerande arbete med Senior Alert trots utan eller brist på stöd av ansvariga chefer. De menade att framgång med Senior Alert skulle kunna uppnås med stöd i form av extra arbetstid, extrabemanning, tydliga riktlinjer, rutiner och konkreta arbetsplaner samt kompetent omvårdnadspersonal.

”… det prioriteras inte… cheferna bara tycker att det här ska göras…men inget ansvar… alltså man måste få stöd från ledningen… har väl upplevt att det är ett stort krav från cheferna att man ska göra Senior Alert… men de ger inga förutsättningar för att man ska KUNNA göra det…”

9.2.3 Kunskapsbrist

En annan återkommande faktor som förhindrade eller försvårade arbetet med Senior Alert inom hemsjukvården var den bristande kunskapen om Senior Alert som förekom både hos omvårdnadspersonal och vissa sjuksköterskor. På vissa enheter fanns det inga distriktsköterskor,

(20)

14

sjuksköterskor eller omvårdnadspersonal som hade fått utbildning om Senior Alert. På samma enheter tillämpades inte Senior Alert heller på grund av kunskapsluckor enligt distriktsköterskornas utsago. ”Nej, jag har väl egentligen inte fått nån utbildning i Senior Alert utan jag har gått in själv och tittat…vad det handlar om…mestadels. Personal här… Nej de kan inget om senior alert heller… de har inte fått information eller utbildning”

Distriktssköterskorna berättade att kunskapsnivån hos omvårdnadspersonal var ojämn och det skiljde sig ganska mycket beroende på vilka enheter eller avdelningar de arbetade. Det fanns exempelvis omvårdnadspersonal i hemtjänstgrupper som inte behärskade svenska språket vilket också försvårade arbetet med Senior Alert. Vissa omvårdnadspersonal förstod inte innehållet i riskbedömnings-formuläret Senior Alert. Distriktsköterskorna upplevde att vissa omvårdnadspersonal hade svårigheter att förstå språket och därmed svårt att följa ordinationer såsom att mäta vikten, längden, undersöka huden och kontrollera näringsstatus på patienten. Likaså om varför exempelvis maten skulle berikas med smör eller olja, eller om varför patienten skulle erbjudas extra mellanmål.

”… det var mycket språkförbistring och kunskapsluckor… ingen utbildning i omvårdnad… så jag var tvungen att göra det enklare och frångick att låta dem fylla i blanketter… så det var inte så lätt att få till ett arbete… ”

Distriktssköterskorna belyste betydelsen av omvårdnadspersonalens kunskap om Senior Alert, svenska språket och omvårdnadskunnande som bland de viktigaste delarna i det förebyggande arbetet. Speciellt då omvårdnadspersonalen arbetade nära patienterna. Vidare menade distriktssköterskorna att det var omvårdnadspersonalen som skulle ”varna” om det var något avvikande. Det är omvårdnadspersonal som utför de förebyggande insatserna till exempel att ge näringsdrycker, servera mellanmål osv. Därför är det viktigt att omvårdnadspersonal får utbildning och erhåller den kunskap som behövs.

9.3 Förbättringsområden för Senior Alert

9.3.1 Rutin och riktlinjer

Distriktssköterskorna i studien framförde förslag till förbättringar i flera områden, förbättringar genom etablering av en standardrutin i användning eller tillämpning av Senior Alert. En konkret plan med beskrivning av arbetsfördelning, inplanerad arbetstid, rutin vid frånvaro av omvårdnadsansvarig sjuksköterska och extra personal vid hög arbetsbelastning önskades av distriktsköterskorna. Dessutom fanns även önskemål om förtydligande av riktlinjer samt upprättande av mål och arbetsmodeller tillsammans med ledningen. Vidare betonade distriktssköterskorna att det bör finnas uppföljning och utvärdering av den ”konkreta plan” och ”standardrutin” som uppsatt för att se om den efterlevdes och fungerade.

” … det måste komma uppifrån… ledningen måste se till att det finns tydlig rutin och arbetsplan… Jag skulle vilja ha ett flödesdiagram där det står vad vi ska göra och när vi ska följa upp osv … chefer måste ha koll på om hur det har fungerat och utvärdera emellanåt …”

9.3.2 Kunskap och kompetensutveckling

I studien föreslog distriktssköterskorna att ansvariga chefer bör finna lösningar gällande omvårdnadspersonal som inte behärskade svenska språket. Distriktsköterskorna menade att tillräcklig språkkunskap ligger till grund för kommunikation och förståelse vid omvårdnadsarbetet och därför viktigt att ta hänsyn till. Förutom språkkunskapsutveckling så fanns det behov av att höja kunskapsnivå i omvårdnad och om Senior Alert hos omvårdnadspersonalen och vissa sjuksköterskor. Kunskap och kompetensutveckling genom externa eller interna utbildningar via webutbildningar, seminarium eller fortbildningar i olika områden. Tänkta områden kunde vara nutrition, sårvård och hudvård, infektioner, läkemedel och sjukdomar som ökar risk för fall med mera. Detta tillsammans med förankring av dessa för bedömningar och åtgärder genom Senior Alert.

(21)

15

” … många från hemtjänsten är duktiga… men ganska få utav dem förstår kopplingen om varför, så jag måste fråga eller lära dem… vad de ska titta på när de kommer till patienten …vinglar patienten? Äter han dåligt - har han ont?... har patienten urinvägsinfektion? går till toa ofta… förvirrade? Så ökar risken till fallolyckor osv…” En annan aspekt som belystes i studien var sambandet mellan kunskapsnivån och engagemang hos omvårdnadspersonalen. Distriktssköterskorna belyste att när kunskapsnivån ökar så ökas även intresset och motivationen i arbetet vilket kan leda till ett lyckosamt arbete med Senior Alert.

”… bra om personal får utbildning … det är viktigt med kompetensutveckling inom äldrevård… det blir lättare med detta arbete om de är med… vill helst att all personal ska få lära sig om Senior Alert och förstår vad vi håller på med och varför...”

9.3.3 Dokumentation och Digitalisering

Ett annat återkommande förslag från distriktssköterskorna var att kunna ”samköra” kommunens journalsystem och kvalitetsregistret Senior Alert. Genom detta kunde arbetet underlättas och tidseffektiviteten ökas ansåg distriktssköterskor i studien. De menade att ett samordnat dokumentationssystem borde inrättas för att ”slippa” dubbeldokumentation så att det inte tog så lång tid att dokumentera och att det inte behövdes dokumenteras på flera olika ställen.

”… ja, det skulle vara bra om man kan samköra journalsystem eller elektroniskt formulär inbakat i systemet … då skriver man bara på ett ställe och på en enda gång istället för flera…och det är mer tidseffektivt”

Digitalisering och integrering av Senior Alert i kommunens journalsystem ansågs även som bidragande faktor till effektivitet samt ökade hygienperspektivet då personal slipper använda papper och penna. Dessutom framkom ett förslag om en Senior Alert-applikation för mobiltelefon som också kunde underlätta för användandet, vara tidsbesparande och förenklande av registreringen.

”… Vi kan använda Ipad eller mobil framförallt till hemtjänsten och hemsjukvård... jaa, en Senior Alert ”App” kan vara kul och motiverande speciellt för de yngre...”

(22)

16

10. Diskussion

10.1 Metoddiskussion

Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att använda Senior Alert inom hemsjukvården. Det finns flera olika metoder att fånga upp dessa erfarenheter och många sätt att bearbeta och analysera. Författarna valde en kvalitativ ansats. Kvalitativ metod ansågs vara lämplig att använda vid undersökning av människors levda erfarenheter, tankar och uppfattningar av företeelser (Danielson, 2017; Halloway och Galvin, 2017; Polit och Beck, 2017).

För att kunna bedöma trovärdigheten i en kvalitativ studie är det viktigt att författarna tänker igenom alla delar i arbetet och i varje fas i analysprocessen. Trovärdigheten kan beskrivas utifrån dessa termer; credibility (trovärdighet), dependability (pålitlighet), confirmability (anpassningsbarhet), transferability (överförnarhet) och authenticity (äkthet) (Elo et al., 2014; Graneheim et al., 2017). Credibility (trovärdighet) handlar om hur väl och tydlig bearbetning och beskrivning av examensarbetet är från syftet till resultat. Urval av informanter är avgörande för studiens credibility (Graneheim et al., 2017). I den här studien var det ursprungliga urvalsmålet att inkludera enbart distriktssköterskor som var omvårdnadsansvariga inom hemsjukvården. Författarna förstod vid kontakt med verksamheterna att distriktssköterskorna var underrepresenterade. Därför ledde det även till inkludering av grundutbildade sjuksköterskor gjordes. Detta kan verka vara missvisande och anses som svaghet i studiens credibility. Svagheten motverkades dock genom att hänsynsfullt inkludera grundutbildade sjuksköterskor som hade god kännedom och goda erfarenheter av Senior Alert. Dessutom hade de flesta sjuksköterskorna andra specialistutbildningar, såsom vård av äldre, inkontinensvård, psykiatrivård, demensvård, nutrition och palliativvård. Dessa variationsrika kunskap och erfarenheter kring användandet av Senior Alert styrkte och ökade studiens trovärdighet eller credibility (Graneheim et al., 2017; Polit och Beck 2017).

Dependability (pålitligheten) handlar om bärkraft i hantering av datainsamlingen och analysprocessens varje fas och steg (Graneheim et al., 2017). I den här studien utfördes individuella semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. Denna intervjumetod anses som en bra metod och en styrka i studien då distriktssköterskor kunde uttrycka sina tankar och erfarenheter fritt kring det aktuella ämnet utan att bli störda eller påverkade av någon annans åsikter (Kvale och Brinkman, 2014). Ett annat sätt att fånga upp informanternas tankar, åsikter och erfarenheter av ett fenomen är genom gruppintervjuer. Krueger och Casey (2015) hävdar att i en gruppintervju kunde interaktion mellan distriktsköterskor och sjuksköterskor medföra ett bredare perspektiv i datainsamlingen vilket kan bidra till pålitligheten av studien (Krueger och Casey, 2015). Gruppintervjuer var dock inget att föredra under den rådande Corona-pandemin.

Författarna till föreliggande examensarbete bor i olika städer, har olika erfarenheter av att utföra intervju och intervjuerna utfördes var för sig. Detta kan innebära begränsning i hanteringen av datainsamlingen och en svaghet vilket påverkar pålitligheten. En intervjuguide användes däremot vilket är ett stöd och ger ett likartat förfarande i intervjusituationen. Dessutom genomfördes en pilotintervju för att författarna skulle träna på intervjuteknik och förhållningsätt vilket var värda att tänka på inför och under intervjuerna. Exempelvis att vara aktiv och objektiv vid intervjuerna, samt hantering av följdfrågor. Textinnehållet efter intervjuerna kontrollerades mot frågor, och syftet jämfördes mot varandra i informantens svar, och svaren visade sig vara jämförbara, innehållsrika, varierande och relevanta vilket kan stödja pålitligheten eller dependability i studien (Graneheim et al., 2017; Polit och Beck, 2017).

En annan faktor som kan vara en svaghet i den här studien var uppdelning av arbete som medförde att den ena författaren utförde dataanalysen till större delen ensam. Författaren som analyserade hade gott om tid, hade klart för sig hur analysprocessen fungerade, och använde mallen för analysen som stöd. Det kunde ha varit snabbare och lättare ändå att ha någon att resonera för- och nackdelar inför valet av kategorierna under analysprocessen. Författarna ansåg dock i efterhand att det var nödvändigt att tillsammans diskutera, jämföra kategorierna mot koder, meningsenheterna och textinnehållet mot kategorierna ordentligt och sedan kom författarna fram till ett gemensamt beslut. Denna avstämning, genomgång, diskussion om hur kategorierna formades och bestämdes var viktig och främjade trovärdigheten samt ökade dependability eller pålitligheten i studien enligt Cash och Snider (2014). Confirmability (objektivitet) handlar om eller påverkas av hur författarna hanterar sina åsikter, kunskap, erfarenheter och förförståelser om ämnet som studeras i förhållande till studiens valda metod. Detta förhållningssätt har inverkan i en kvalitativ studie och påverkar studiens trovärdighet (Elo et al.

(23)

17

2014; Graneheim et al., 2017). Polit och Beck (2017) menar att författarnas erfarenhet och hantering av sin förförståelse kan ge vidgade perspektiv som i sin tur påverkar analysresultatet på ett bra eller mindre bra sätt. Den svaghet som fanns i detta examensarbete var att författarna inte har arbetat med Senior Alert, dock kan detta ses som en styrka. Vidare förklarar Graneheim et al., (2017) att det alltid är en utmaning av hur förkunskaper hanteras på ett balanserat och neutralt sätt så att inte detta påverkar analysresultatet på ett negativt sätt, och därmed studiens trovärdighet. Författarna till detta examensarbete har i största möjligaste mån lagt sin förförståelse åt sidan under arbetets gång, och istället försökt att vara objektiva och fokuserade på den insamlade data från informanterna. Dessutom har författarna vid flera handledningstillfällen reflekterat över detta tillsammans med handledare för att minimera påverkan av informantens uppfattningar, åsikter och erfarenheter under analysprocessen och därmed ökat objektivitet och styrka till studiens trovärdighet (Graneheim et al., 2017; Kvale och Brinkman, 2014).

Transferability (överförbarhet) av en kvalitativ studie innebär att studiens resultat kan tillämpas, användas eller överföras till andra situationer och grupper. Studiens överförbarhet ger en beskrivning av i vilken utsträckning som ett resultat går att överföra, men även hur en studie går att göra om eller dupliceras (Polit och Beck, 2017; Graneheim et al., 2017). Resultatet till den här studien går exempelvis att överföras till annan kommun eller hemsjukvårdsenhet. Överförbarheten ökar när studiens upplägg, metoder och sambandet mellan intervjumaterial och resultatet beskrivs tydligt, så att det blir lätt att följa. Författarna i denna studie har varit grundliga, noggranna och systematiska vid genomförandet och bearbetningen av arbetet från början till slut. Arbetet har beskrivits stegvist och metodologiskt, både urvalet, datainsamling, dataanalys och hela processen tills kategorierna och resultatet erhållits. Rapporten är skriven enligt examensarbetets hänvisningar och procedurer. Kategorierna har exempelvis flertalet gånger jämförts mot och för varandra, och mot texter och rubriker osv… tills författarna ansåg att det inte fanns bättre alternativ än det som valts ut. Graneheim et al., (2017) och Elo et al., (2014) menar också att en studies trovärdighet kompromissas och försämras om intervjumaterialet inte noggrant bearbetats, att skillnader och likheter i och mellan kategorierna inte genomarbetats och jämförts mot och för varandra. Kategorierna ska dessutom styrkas med textinnehållet genom citat av informanternas utsagor vilket stödjer resultatet. Detta ger läsaren möjlighet att identifiera och värdera resultat, ger läsarens bättre förståelser till resultatet och därmed ökar överförbarhet och studiens trovärdighet.

Studiens äkthet eller authencity är en slutsumma av varje aspekt dvs. credibility, dependability, confirmability, transferability som framkommer i hela studien. Därför är äktheten avgörande för att kunna beskriva den totala trovärdigheten i en kvalitativ studie (Graneheim et al., 2017; Kvale och Brinkman, 2014; Polit och Beck 2017). Författarna i denna studie har allt sedan projektplanering till det praktiska arbetet med förberedelser, urvalet av informanter, intervjuer, transkribering och dataanalysprocessen tagit god tid på sig att både arbeta grundligt och noggrant med studiens olika delar för att erhålla ett så bra resultat som möjligt. Författarna har reflekterat över sitt förhållningssätt, viktiga aspekter i arbetet och etiska principer både innan och under och efter arbetets gång. Detta för att kunna producera och presentera ett trovärdigt arbete som förhoppningsvis kan bidra till förbättring i det förebyggande arbetet i patientsäkerheten och därmed också öka välbefinnandet hos äldre patienter inom hemsjukvården.

10.2 Resultatdiskussion

Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att använda Senior Alert inom hemsjukvården. Distriktssköterskorna i studien beskrev olika faktorer som fanns i arbetet med Senior Alert och som bildade tre huvudkategorier; fördelar med att använda Senior Alert, faktorer som hindrar användning av Senior Alert, och förslag till förbättringar. Distriktssköterskorna beskrev också användningen av Senior Alert som ett pågående arbete och som har en utvecklingspotential.

Fördelar med att använda Senior Alert

Det framkom i studien att informanterna upplevde att det fanns olika fördelar med att arbeta med Senior Alert; att arbeta evidensbaserat, att använda samma riskbedömningsverktyg, att erbjuda tidig intervention eller förebygga och att upptäcka hälsorisker i god tid. Genom att använda det nationella

(24)

18

kvalitetsregistret Senior Alert på ett sätt som det är anpassat för, kan vårdskador undvikas och omvårdnad ges på ett patientsäkert sätt. För att kunna uppnå detta mål måste det förebyggande arbetssättet ske med hjälp av systematik, struktur och synliggjorda resultat (Senior Alert, 2020c). Lannering et al. (2017) visade på att sjuksköterskor upplevde att när det fanns ett strukturerat arbetssätt att arbeta med Senior Alert främjade det att varje patient erhöll vård på lika villkor och bedömdes efter samma mätinstrument. Teammöten upplevdes mer strukturerade när Senior Alert användes.

Om Senior Alert används med en tydlig struktur och med ett arbetssätt grundat på evidens uppnås bättre resultat i det preventiva arbetet jämfört med om dessa delar saknas.

Distriktssköterskorna i denna studie ansåg vidare att det var fördelaktigt att använda ett gemensamt riskbedömnings-formulär till alla patienter, både på särskilda boenden och i hemsjukvården. Detta stämmer överens med Socialstyrelsens föreskrifter om att alla patienter, oavsett var de bor i landet eller i vilken boendeform patienterna bor i, ska ha tillgång till vård på lika villkor. För att alla patienter ska kunna få vård på lika villkor måste också all vårdpersonal ha tillgång till och använda samma enhetliga riskbedömningsverktyg.

För att Senior Alert ska kunna vara ett optimalt preventivt verktyg i det förebyggande arbetet måste det användas noggrant och det är vårdpersonalens ansvar att se till att Senior Alert används och på rätt sätt. Om detta görs innebär det att alla patienter behandlas jämlikt och alla patienter får vård på lika villkor. Distriktssköterskorna ansåg också att arbetet med Senior Alert innebar fördelar för patienterna eftersom det ökade patientsäkerheten. Det upplevdes som ett strukturerat och systematiskt arbetsverktyg som gav användbar statistik vilket innebar ett evidensbaserat sätt att arbeta på. Detta framkom även hos Rosengren et al. (2012) och Edvinsson et al. (2015). Edvinsson et al. (2015) lyfter fram att Senior Alert har hjälpt vårdgivare och andra professioner att visualisera det förebyggande arbetet och förbättrat de kliniska bedömningarna.

Detta talar för hur viktigt det är med en klar struktur i det preventiva arbetet för att styrka patientsäkerheten.

Distriktssköterskorna i denna studie menade att genom att använda kvalitetsregistret var det lättare att upptäcka, åtgärda och följa upp eventuella hälsoproblem vilket förbättrade patientsäkerheten och det förebyggande arbetet. Genom att också använda statistik från det evidensbaserade kvalitetsregistret Senior Alert kan olika yrkeskategorier, däribland forskare, få användbar information om exempelvis risk för malnutrition hos äldre inom hemsjukvård (Backlund et al., 2018). Statistiken kan bidra till att tydliggöra hur stor del av de olika hälsoriskerna som föreligger, och det gäller därför att vårdpersonal är noga med att föra in statistiken i Senior Alert, vilket också Backlund et al. lyfter fram i sin forskning. Genom detta erhålles ett mer pålitligt resultat.

Grundtanken med Senior Alert är att upptäcka och förebygga hälsorisker, och distriktssköterskorna i studien menade att kvalitetsregistret var ett effektivt arbetsredskap för just detta ändamål. Problem med till exempel trycksår eller undernäring kunde upptäckas på ett tidigt stadium. Detta bekräftas av Johansson et al. (2017) som menar att Senior Alert kan vara användbart för att i tid upptäcka hälsorisker kopplade till, till exempel undernäring hos demenssjuka människor. Johansson et al. fann i sin forskning att det fanns ett samband mellan nutritionsstatus och kognitiv funktion. Deras studie visade på att 54% av patienter med demens hade risk för malnutrition.

Återigen visar detta på hur viktigt det är att Senior Alert måste användas på ett systematiskt och noggrant strukturerat arbetssätt.

Genom att använda Senior Alert kan problem med ohälsa undvikas, patientsäkerheten öka och även onödigt lidande för patienten kan på detta sätt undvikas. Förutom de vinster som är relaterade till hälsan finns det också ekonomiska vinster i samhället med det förebyggande arbetet med hjälp av Senior Alert. Det kan exempelvis vara minskat antal sjukhusinläggningar som minskar kostnader för samhället. Genom att minska antalet fallolyckor med hjälp av registrering via Senior Alert kan både lidande för patienten och kostnader för sjukhusvård minskas (SBU, 2014).

Faktorer som hindrar användning av Senior Alert

Senior Alert är ett bra redskap när det används på rätt sätt för att upptäcka, åtgärda och förhindra ohälsa. Ett verktyg som av olika orsaker inte tillåts att användas på rätt sätt, som det är tänkt att användas på, kan självfallet inte heller uppnå ett gott resultat. Ett flertal av de intervjuade distriktssköterskorna i studien uppgav att de upplevde hinder i användningen av Senior Alert. Ett av

Figure

Tabell 1: Översikt över deltagarna
Tabell 2: Exempel på analysprocessen  Meningsenhet/
Tabell 3: Översikt av kategorier och underkategorier

References

Related documents

För att bidra till vidare kunskaper om användandet av bedömningsinstrument kunde det vara av värde att exempelvis genom en kvantitativ studie utreda hur det skiljer sig mellan olika

Att möta och stödja patientens insikt om sitt hälsotillstånd, hens tilltro till sin egen förmåga samt grad av motivation, blev utgångspunkt i den hälsofrämjande och

Under temat Organisatoriska faktorer bidrar till upplevelse av stress kopplat till ansvar för delegeringar, beskriver distriktssköterskorna sin erfarenhet av: Hemsjukvårdens

Forskningen visar att distriktssköterskans arbetsuppgifter inom den kommunala hälso- och sjukvården omfattar många olika arbetsuppgifter och att bedömning och uppföljning

5.7 Kopplingar mellan transportköparna och de problem som upplevdes Sambanden är sammanställda i tabeller och visar hur stor andel i respektive transportköparklass som tycker att

Deltagarna i föreliggande studie beskrev att det var viktigt att ta hänsyn till patientens integritet och bestämmande rätt, men att det också kunde vara svårt då deltagarna

Med detta examensarbete finns förhoppning att öka intresse och kunskap för omvårdnad av venösa bensår samt inspirera distriktssköterskor, organisation och läkare att arbeta

Vid vård i livets slutskede behöver distriktssköterskor ha en väl fungerande samverkan med andra vårdprofessioner, patienten och anhöriga samt kunna möta patienten