Det är tungt att bli
lätt.
Vad motiverar personer med övervikt och
fetma till viktnedgång.
-En kvalitativ litteraturöversikt
HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad
FÖRFATTARE: Malin Sjöberg & Pernilla Widlund HANDLEDARE:Berit Munck
1
Sammanfattning
Bakgrund: Fetman har sedan 1975 ökat tre gånger så mycket världen över. Övervikt
och fetma ökar inte bara lidande för personen utan är också kostsamt för samhället. Ohälsosamma levnadsvanor ligger ofta till grund för övervikt och fetma, där ett BMI över 25 ökar risken för sjukdomar. Motivation är ett begrepp som kan delas upp i tre delar yttre motivation, inre motivation och amotivation.
Syfte: Att beskriva personers erfarenhet av vad som kan motivera till viktnedgång vid
övervikt och fetma.
Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design, där artiklarna analyserades enligt
Fribergs femstegsmodell.
Resultat: Resultatet visade att personer behövde stöd från vården och omgivningen
för att känna sig motiverade till viktnedgång. Att uppnå förbättrad hälsa genom ökad kunskap och förbättrad självkänsla beskrevs öka motivationen till viktnedgång.
Slutsats: Sjuksköterskan behöver arbeta hälsofrämjande och individanpassat för att
hitta vad som motiverar personen. Inledningsvis krävs ofta ett stort engagemang från vården för att sedan bli personens egen drivkraft att bibehålla en hälsosam livsstil. Nyckelord: Fetma, övervikt, kvalitativ, kunskap, hälsofrämjande
2
Summary
Background: Since 1975 obesity has increased three-fold all over the world, while
being overweight or obese doesn´t just effect the person but also society as a whole. Overweight and obesity is often caused by unhealthy behaviour, a BMI over 25 increases the risk of diseases. Motivation consists of three parts: internal, external and lack of motivation.
Purpose: To describe people´s experiences of what can motivate to weight loss if
having overweight and obesity.
Method: A literature review with a qualitative design, analysed by Friberg´s five-step
model.
Result: The result showed that support from healthcare and near family was
important in motivating weight loss. Achieving better health through knowledge and improving self-esteem were all motivators for weight loss.
Conclusion: To find out what motivates people to lose weight, nurses need to work
by promoting health through individually adapted processes. Health care initially need to promote a person to keep a healthy lifestyle until their own drive takes over.
3
Innehållsförteckning
Inledning ... 4
Bakgrund ... 4
Övervikt och fetma ... 4
Orsaker och hälsoaspekter ... 5
Ohälsosamma levnadsvanor ... 5
Motivation ... 6
Hälsofrämjande arbete ... 7
Syfte ... 8
Material och metod ... 8
Design... 8
Urval och datainsamling... 8
Dataanalys ... 9
Etiska överväganden ... 9
Resultat ... 10
Omständigheter som påverkar motivationen till viktminskning ... 10
Kunskap om hälsa ...10
Självkänsla ...11
Stödfunktioner för att skapa motivation ... 12
Sjukvård ...12
Familj, vänner och bekanta ...12
Diskussion ... 13
Metoddiskussion ... 13
Resultatdiskussion ... 14
Slutsatser ... 17
Kliniska implikationer ...17Referenser ... 18
Bilaga 1 ... 1
Sökmatris ... 1Bilaga 2 ... 2
Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod ... 2
Bilaga 3 ... 1
4
Inledning
Fetman har sedan 1975 ökat tre gånger så mycket världen över.År 2016 beräknades 1,9 miljarder vuxna över 18 år vara överviktiga och av dessa räknades 650 miljoner ha sjuklig fetma (WHO 2018). Vid millennieskiftet var fler människor på jorden drabbade av övervikt respektive fetma och dess konsekvenser, än av undernäring och svält (Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, 2016). Nära hälften av alla svenskar räknas idag som överviktiga eller feta. Vad gäller fetman, så har den mellan åren 2004–2013 ökat från 11% till 14%. I åldern 45–64 år finns den största ökningen av övervikt och fetma från 55% till 62% i Sverige (Folkhälsomyndigheten). Övervikt och fetma kostar inte bara lidande för personen utan är också mycket kostsamt för samhället. Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi (Andersson, Welin & Steen Carlsson, 2018) har genomfört beräkningar av samhällsekonomiska kostnader för fetma och övervikt i Sverige, vilken visar att kostnaden för fetma var 25 miljarder kronor år 2016. Prognosen för 2030 pekar på en markant ökning av kostnader om inget görs (a.a). Det kan vara svårt att gå ned i vikt om personer utvecklat fetma, men framförallt är det också är svårt att bibehålla den lägre vikten på sikt. Uppskattningsvis har redan 5–10 procent bestående viktnedgång påvisbara gynnsamma effekter för bland annat metabola och kardiovaskulära riskfaktorer (Van Gaal, Mertens & Ballaux, 2005). Det är viktigt att främja till hälsosamma levnadsvanor redan i ett tidigt skeende eftersom övervikt och fetma är en förändringsbar riskfaktor för olika kroniska sjukdomar. Riskerna kan alltså påverkas genom att vända ohälsosamma levnadsvanor (Holm & Ivarsson, 2014). Det kan tyckas vara ett svårt ämne att ta upp med personen, men studier har visat att en absolut majoritet av personer inte bara tycker att det är acceptabelt att fråga utan de förväntar sig att det görs och att det är viktigt (Wåhlin, 2009). Sjuksköterskan träffar personer med övervikt och fetma i många olika vårdsammanhang. Att utbilda sjuksköterskor i rådgivning angående viktnedgång möter den kunskapslucka som många sjuksköterskor har (Kable et al, 2015).
Bakgrund
Övervikt och fetma
World Health Organization (2019) har tagit fram ett mått på undervikt, normalvikt, övervikt och fetma som kallas BMI - Body Mass Index. Måttet bygger på förhållandet mellan längd och vikt och är ett indirekt mått på fettmassan. BMI är kvoten mellan en persons vikt och kroppslängden i kvadrat, det vill säga kg/m2. Även om BMI har en del brister, tex att det inte skiljer mellan fett och muskler, så visar forskningen att sambandet mellan BMI och fettprocenten i kroppen är mycket stark. Det gäller även sambandet mellan BMI och risken att drabbas av sjukdom och för tidig död. De gränsvärden som klassats för övervikt respektive fetma av WHO (2019) är: <18 undervikt, 18,5–24,9 normalvikt, 25–29,9 övervikt, 30–39,9 fetma och >40 grav fetma. När det gäller barn, används ett annat mått, ISO-BMI, där man förutom längd och vikt även tar hänsyn till barnets ålder och längdtillväxt (a.a). Var fettet på kroppen sitter spelar stor roll. WHO (2018) har därför också klassificerat andra mätmetoder att komplettera BMI med. Det gäller tex midjemått och midja-höftkvot. Bukfettet är kopplat till större hälsorisker än om det sitter jämnt fördelat över kroppen. Midjemåttet mäts i centimeter runt midjan, mitt emellan nedersta
5
revbenskammen och höftkammen. Midjemåttet klassificeras enligt följande: Kvinnor: <79 låg risk, 80–87 måttlig risk och >88 hög risk. Män: <93 låg risk, 94–101 måttlig risk och >102 hög risk. Midja-höftkvoten innebär en mätning i centimeter av midja och av stussen. Dessa mått divideras och kvoten är sedan klassificerad av WHO (2018) enligt följande: Kvinnor: <0,85 låg risk. Män: <0,9 låg risk. Nackdelen med denna metod är att en svag muskulatur i bäckenet, med ett litet omfång, ger ett lågt värde i nämnaren och därmed en förhöjd kvot, utan att det speglar bukfetman.
Orsaker och hälsoaspekter
Det finns många olika faktorer som kan påverka energibalansen och i förlängningen leda till övervikt och fetma. Grovt delas dessa faktorer upp i tre grupper såsom biologiska, beteendemässiga samt miljömässiga (Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, 2016). Stress kan vara en orsak till viktuppgång och kan även försvåra en viktreducering. Med ökad stress prioriteras inte aktivitet och matvanor kan försämras (Johnson & Annesi, 2018; Sharifi, Mahdavi & Ebrahimi-Mameghani, 2013). Risken med att ha övervikt och fetma är att utveckla sjukdomar och uppleva ohälsa. Diabetes typ 2, hypertoni, muskel-skelettala sjukdomar, speciellt artros och vissa cancersorter är de mest omtalade riskerna och forskning visar tydligt att ett ökat BMI ökar risken för dessa sjukdomar (WHO, 2019). Enligt Larson och Rössner (2016) finns det personer med betydande fetma som inte upplever några problem, medan det finns andra som redan vid måttlig övervikt upplever betydande funktionella och psykosociala problem. Ett stort antal andra sjukdomar och åkommor är associerade med övervikt och fetma och detta ger inte bara metabola konsekvenser såsom gallsten, diabetes, högt blodtryck och cancer utan också mekaniska liksom ryggsmärta, ledbesvär, inkontinens och sömnapné. Intermediära sjukdomar liksom psykisk ohälsa, demens, infertilitet och astma kan vara ytterligare konsekvenser av övervikt och fetma (Larsson & Rössner, 2016). Vid mätning gjort av livskvalitet, så rankar sig personer med fetma ofta lägre än personer med andra allvarliga sjukdomar (Karlsson, 2003). Att lida av övervikt och fetma blir ofta en ond spiral av att vara rädd för smärtan som kommer av fysisk aktivitet samtidigt som den överviktiga vet att fysisk aktivitet medför mindre smärta på sikt. Hur man uppfattas av omgivningen kan medföra osäkerhet vid exempelvis besök i badhus eller gym, då rädslan att vara för “tung” finns. De som lever med övervikt och fetma upplever ofta att samhället stigmatiserar dem, sjukvården inberäknad (Cooper, Ells, Ryan & Martin, 2018). Att använda maten som en coping strategi gentemot stressen och känslan av utanförskap är stor och det finns inte tillräckligt med kunskap eller resurser för att hantera den mentala delen av lyckad viktnedgång (Rand, et al., 2017).
Ohälsosamma levnadsvanor
Enligt Nationella folkhälsoenkäten (2017) “Hälsa på lika villkor” har två tredjedelar av svenska män och hälften av kvinnorna minst en ohälsosam levnadsvana. Enligt WHO (2018) kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke, och 30 procent av all cancer. Befolkningens levnadsvanor och sjukdomsprevention har alltid varit primärvårdens uppgift. Även från politiskt håll finns starkt stöd för preventivt arbete och 2009 fick Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla nationella riktlinjer för levnadsvanor (Socialstyrelsen, 2018). Detta dokument fokuseras främst på fyra områden vilka är: tobaksvanor, alkoholvanor, matvanor och fysisk aktivitet. Dessa levnadsvanor står för 20 procent av den samlade sjukdomsbördan i Sverige, om de är ohälsosamma (a.a). Socialstyrelsen (2018) har
6
värderat evidensen vid olika ohälsosamma levnadsvanor utifrån allvarlighetsgrad, patientnytta och kostnadseffektivitet av insats. Ohälsosamma matvanor har prioritetsgrad 2 i denna skala, en skala som sträcker sig från ett till tio och där ett är viktigast. Enligt Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor (Socialstyrelsen, 2018) rekommenderas olika åtgärder vid olika situationer när en person har ohälsosamma levnadsvanor. Åtgärden kan vara: enkla råd, rådgivande samtal eller kvalificerat samtal. De första två är något som sjuksköterskan i olika situationer förväntas kunna ge. Det sistnämnda alternativet kräver mer kunskap och utbildning, då det ofta inkluderar någon form av samtalsstöd vilket kan vara till exempel motiverande intervju eller kognitiv beteendeterapi (Socialstyrelsen, 2018). Ohälsosamma levnadsvanor är ohälsosamt för alla, men än mer riskfyllt för vissa grupper. Socialstyrelsen har bland annat pekat ut personer med övervikt eller fetma som en sådan riskgrupp (Socialstyrelsen, 2018). Det finns flera olika faktorer till att personer utvecklar ohälsosamma levnadsvanor. Enligt en studie av Johnson och Annesi (2018) kan viktuppgången börja vid en förändring i livet, exempelvis flytt hemifrån. Den förändrade situationen kan göra att matvanorna också förändras till exempel genom ökad mängd snabbmat, överätning eller att äta vid stress (a.a.). Om övervikt är något som finns redan från barndomen följer detta ofta med till vuxen ålder. Föräldrars attityder till mat och hälsosam livsstil är något som präglar barnen och sedan förs det vidare inom familjen. Därför är utbildning och stöttning till föräldrar mycket viktigt (Fruh, 2017). En svensk forskningsstudie visar att det svåraste är att ändra matvanor på lång sikt. Om den omgivande familjen inte stöttar personen så är det svårt för den som försöker att gå ned i vikt att fortsätta sin diet (Hammarström et al., 2014). Att använda maten som en coping mekanism är enligt Rand et. al. (2017) en form av ohälsosam levnadsvana. Det handlar ofta om att personer som lider av psykisk ohälsa överäter som ett sätt att lindra måendet, vilket skapar dåligt samvete och ett ännu sämre mående. Personerna själva är ofta väl medvetna om att de har en ohälsosam livsstil där skuldbeläggande och skam är faktorer som både kan ligga hos personen eller upplevas från omgivningen (Rand et al, 2017). Övervikt och fetma ger i sig förändringar i levnadsvanorna för både personen och dess omgivning. I många fall medför övervikten negativa känslor, såsom missnöjdhet, undvikande av sociala kontakter, förlorat självförtroende, depression och rädsla för fördomar. Dessa faktorer påverkar motivationen att klara av, hantera och att stå ut med den egna kroppen. I sådana situationer kan det vara att föredra att arbeta med beteendeförändringar i grupp, för att kunna spegla sig i varandra och även lära sig att vara social igen (de Lima Santos, Pasquali & Marcon, 2012).
Motivation
Motivation kan definieras på många olika sätt. Vallerand (1997) menar att begreppet kan delas upp i tre delar; inre motivation, yttre motivation och amotivation. När en person utför en aktivitet för att uppnå personlig utveckling, mental tillfredsställelse, personliga mål, stimulans eller positiva känslor, så används den inre motivationen. När en person drivs av yttre påverkan för att tex känna sig bra inför andra, få belöningar, slippa känna skam eller skuldkänslor, så används yttre motivation. Om en person upplever brist på kapacitet och förmåga och upplever att aktiviteten är för krävande för att engagera sig i, så kallas detta amotivation (Vallerand, 1997). Det är svårt att behandla övervikt och fetma. Flertalet personer som har gjort mer eller mindre systematiska försök att gå ned i vikt har återgått till ursprungsvikten. Bara 20 procent
7
av de som gått ned 10 procent av sin ursprungsvikt lyckades bibehålla den efter ett år (Wing & Phelan, 2005). För att vidmakthålla förändrade vanor behöver den yttre motivationen, som sköterskan ofta stöttar genom viktminskningsprocessen, gå över och bli personens egen inre motivation. Det är mycket viktigt att som behandlande sjuksköterska förstå det sambandet, så att sjuksköterskan inte bara “hjälper” till, utan också försöker utforska om personen själv tagit över drivkraften (Teixeira, Silva, Mata, Palmeira & Markland, 2012).
Hälsofrämjande arbete
Alla sjuksköterskor bör arbeta hälsofrämjande och har en viktig uppgift när det gäller att minimera risker för och förebygga sjukdom. Inom omvårdnadsvetenskapen definieras begreppet hälsa som något annat än bara frånvaro av sjukdom, då det är både ett filosofiskt och medicinskt begrepp (Svensk sjuksköterskeförening, 2008). WHO (2020) definierar hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysikskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaron av sjukdom (a.a.) Sjuksköterskans insats för att främja individuell hälsa innebär alltså att både förebygga och motverka sjukdom, lidande och död. Sjuksköterskan kan se det som en process som personen själv skapar och upplever i det dagliga livet, då kan insatserna ibland riktas mot att förstärka en persons resurs eller förmåga samt belysa mening i upplevelser (Svensk sjuksköterskeförening, 2008). Enligt Whitehead (2006) finns det betydelsefulla skillnader mellan att främja hälsa och att förebygga sjukdom. Hälsofrämjande arbete handlar om kunskaper om processer som leder till hälsa och avsikten är att förbättra människans egenupplevda hälsa, medan förebyggande, bygger på kunskaper om vad som orsakar sjukdom och avsikten är att förhindra att sjukdom bryter ut (a.a.). För att främja personens egenupplevda hälsa krävs delaktighet av personen själv, det ligger i linje med WHO (2019) som beskriver hälsofrämjande som “processer för att möjliggöra för människor att förbättra och öka kontrollen över sin hälsa”(a.a.). Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2007) har hälsofrämjande omvårdnad utgångspunkten att människor är kapabla till hälsa och välbefinnande oavsett sjukdom och ohälsotillstånd. Den hälsofrämjande omvårdnaden bygger på en humanistisk människosyn och riktar in sig på att förstå personens livsvärld i relation till hälsa, sjukdom och lidande istället för att fokusera på diagnoser och problem. Detta förhållningssätt genomsyras av kunskap, dialog, delaktighet och jämlikhet. Sjuksköterskan måste tro på personens egen förmåga att göra en förändring. Det är viktigt för sjuksköterskan att respektera personens egen vilja och på så sätt arbeta individanpassat genom att relatera hälsan till dennes livsstil (Svensk sjuksköterskeförening, 2007). Sjuksköterskan spelar en stor och viktig roll i det hälsofrämjande arbetet med att hjälpa personer till en varaktig viktnedgång. Genom att vara delaktig i hela processen och ge verktyg för att klara av viktnedgång från första mötet till behandlingens slut, skapar det ett bättre resultat (Fruh, 2017). Enligt Gudzune, Clark, Appel och Bennet (2012) är det viktigt att arbeta i partnerskap med personen för att nå viktnedgång och vara lyhörd inför personens tankar och önskemål (a.a.)
8
Syfte
Syftet med litteraturöversikten var att beskriva personers erfarenhet av vad som kan motivera till viktnedgång vid övervikt och fetma.
Material och metod
Design
Studien genomfördes som en litteraturöversikt med kvalitativ design. Då syftet för denna studie handlar om att beskriva vad som kan motivera till viktnedgång valdes denna design. Enligt Friberg (2017) kan denna typ av design hjälpa till att fördjupa förståelsen av ett valt fenomen, exempelvis genom upplevelser, erfarenheter, förväntningar eller behov hos den valda gruppen. Ett induktivt förhållningssätt tillämpades, vilket innebär att data förutsättningslöst granskades och utgick från slutsatser av erfarenheter (Henricson, 2017).
Urval och datainsamling
Valet av databaser för denna översikt var Cinahl, PubMed och Psychinfo. Dessa valdes då de innehåller vetenskaplig forskning inom både medicin, omvårdnad samt beteendevetenskap och psykisk ohälsa, då det passar syftet (Friberg, 2017). När sökningen gjordes valdes avgränsningen ”peer reviewed” för att säkerställa att artiklarna är publicerade i en vetenskaplig tidskrift. Avgränsningen säkerställer dock inte att artikeln är vetenskaplig (Friberg, 2017). För att rikta in sökningarna mot syftet användes sökorden: obesity, overweight, weight loss, qualitative* och motivation* i olika kombinationer. Det är nödvändigt att experimentera med olika sökord för att driva sökprocessen vidare (Friberg, 2017). Avgränsningarna som användes i Cinahl var: språk-engelska, ålder-all adult, tid- from 2009. I båda databaserna användes söktermer för att hitta relevanta artiklar. Sökningarna i Cinahl resulterade i 47 träffar, samtliga titlar lästes där de som inte relaterade till syftet togs bort, 30 abstracts lästes där sedan 16 hela artiklar lästes. Nio av dessa artiklar gick vidare till granskning eftersom de relaterade till syftet. Efter granskningen togs ytterligare tre artiklar bort då de inte uppfyllde kvalitetskraven. Sex artiklar gick vidare till resultatet. I PubMed valdes avgränsningarna: clinical trial, 10 years, english och adult. Resultatet av sökningen blev 102 artiklar, 52 abstracts lästes, 21 hela artiklar, fyra av artiklarna var dubletter. Av de hela artiklar som lästes gick fyra stycken vidare till granskning. Fyra artiklar gick vidare till resultatet. De fyra artiklar som var relevanta för syftet från databasen Psychinfo var samma som i övriga databaser, därför redovisas inte detta sökresultat. Sökresultaten finns redovisade i sökmatrisen se bilaga 1. Anledningen till att sökorden skiljer sig från Cinahl och Pubmed är att när qualitative lades till som sökord resulterade det i noll träffar. Två av de artiklar som valdes till resultatet var mixade metodstudier. I dessa artiklar analyserades endast det kvalitativa resultatet. En av artiklarna som valdes till resultatet valdes efter en manuell sökning eftersom den inte fanns med i databaserna och hittades via en länk i en annan artikel. En manuell sökning görs genom att söka via andra artiklar i exempelvis referenslistan. Detta kan användas när något verkar intressant för syftet eller för att få inspiration (Friberg,
9
2017). Artikeln kvalitetsgranskades enligt kvalitetsgranskningsmallen och var av hög kvalitet. Artiklarna som valdes till resultatet lästes igenom flera gånger och sedan värderades artiklarna utifrån ett kvalitetsinstrument som Hälsohögskolan i Jönköping tagit fram se bilaga 2. Artiklarnas kvalitet graderades enligt poängsystem: fyra av fyra möjliga ”ja” på första delen samt sex av åtta ”ja” på andra delen, då ansågs artiklarna hålla en hög kvalité.
Dataanalys
Studierna som valdes till översikten analyserades enligt Fribergs femstegsmodell (2017). I det första steget lästes studierna ett flertal gånger för att få en uppfattning om kontexten. Resultatet var det som var fokus vid genomläsningen men det är viktigt att läsa igenom studien i sin helhet för att bilda sig en uppfattning om essensen i studien. I steg två identifierades vad som byggde upp resultatet i varje enskild studie. Studierna var uppbyggda på olika sätt så det var viktigt att studiernas resultat lästes i sin helhet för att fånga upp anknytningar till varje tema. I det tredje steget gjordes en sammanställning av varje studies resultat, se artikelmatris bilaga 3. Sammanställningen fördes över till ett separat dokument för att få en överblick. Det fjärde steget innebär att de olika studiernas resultat jämfördes för att finna olikheter och likheter. Analysen av artiklarna utfördes gemensamt, enskilt och vid upprepade tillfällen. Olika nyckelfynd framkom varefter artiklarna lästes upprepade gånger igen och sedan jämfördes och diskuterades dessa gemensamt ånyo. Där likheter fanns sammanfördes dessa till nya subkategorier som sedan grupperades i huvudkategorier. Det är viktigt att ha syftet i fokus när analysarbetet pågår. I det femte steget formulerades en beskrivning av de nya teman som framkom under analysen (Friberg, 2017).
Etiska överväganden
God etik är viktig i all vetenskaplig forskning (Polit & Beck, 2012). När en litteraturgranskning görs är det lätt att tro att ställning till forskningsetiska överväganden inte behövs men frågan som bör ställas är om studierna som granskas är etiskt försvarbara. Detta gjordes i denna studie vid artikelgranskningen eftersom
studierna som resultatet grundar sig på uppfyller kraven enligt
Helsingforsdeklarationen (1964). Den är specifikt riktad mot medicinsk forskning som involverar människor. Deklarationen sammanfattas i fyra centrala principer: autonomiprincipen som innebär att all forskning ska ske med personens självbestämmande, nyttoprincipen som innebär att nyttan med forskningen alltid ska överväga risken för skada eller obehag. Inte skada principen, som innebär att studien på olika sätt ska genomföras så att risken för skada minimeras och rättviseprincipen, som innebär att alla deltagare ska behandlas rättvist och att deras medverkan i studien sker på lika villkor (Kristensson, 2014). Studierna som resultatet baserades på uppfyllde kraven enligt ovanstående beskrivna principer. Förförståelsen ansågs vara hög eftersom författarna arbetar med övervikt i sitt dagliga arbete, detta var något som beaktades noga och materialet granskades objektivt.
10
Resultat
Resultatet är en sammanställning av elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ design som svarar på syftet. Utifrån arbetet med dataanalysen kunde huvudkategori- och subkategorier identifieras, se figur 1. Den första huvudkategorin är “Omständigheter som påverkar motivationen till viktminskning” med två subkategorier: kunskap om hälsa och självkänsla. Den andra huvudkategorin är “Stödfunktioner för att skapa motivation” med två subkategorier: Sjukvården och familj, vänner och bekanta.
Figur 1: Identifierade kategorier och subkategorier.
Omständigheter som påverkar motivationen till
viktminskning
Att få större kunskap kring hälsa och ohälsa och även kunna mäta hälsovinster var motiverande för viktnedgång. Det som var mätbart var att kunna sluta med mediciner eller undvika sjukdomar kopplade till övervikt och fetma. Självkänsla fungerade som motivation om den tilläts växa eftersom en ökad tilltro till sig själv gjorde att viktnedgången inte avstannade eller att personen gav upp.
Kunskap om hälsa
En av de viktigaste motivatorerna gällande viktnedgång var att få bättre hälsa och förståelse av hur kroppen fungerar. Att känna sig frisk och inte vara rädd för att utveckla sjukdomar var motiverande. Personerna erfor att det var mycket viktigt att få hjälp att komma till insikt kring vad övervikt/fetma kunde medföra gällande den fysiska hälsan, och att detta ofta skedde i samband med diskussion kring den aktuella BMI siffran. Om de fick förståelse för att viktens påverkan gällande sjukdomar motiverades personerna till viktnedgång för att undvika eller kunna sluta med läkemedel mot exempelvis högt blodtryck eller diabetes ökade motivationen (Gray et al., 2011). Att få förståelse för vad fetman kunde leda till och att klara att hålla en bra hälsa i framtiden spelade en betydande roll i personernas insatser både gällande viktreducering men också i det löpande arbetet med att hålla vikten låg (Banerjee et al., 2017; Bombak, 2015; Reilly et al., 2015;). Utan att ha haft annan motivation än att
Omständigheter som
påverkar motivationen
till viktminskning
• Kunskap om hälsa
• Självkänsla
Stödfunktioner för att
skapa motivation
• Sjukvården
• Familj, vänner och
bekanta
11
bli smal, erfors det efter viktnedgången att det hade vuxit fram en känsla av bättre fysisk hälsa, som ersatte den tidigare motivatorn till att gå ned i vikt. Det blev därför viktigare att bibehålla vikten eller att fortsätta gå ned i vikt när viktreduceringen påverkade kroppen och det mentala måendet positivt (Bombak, 2015; Reyes et al., 2011).
Självkänsla
Att få en bättre självkänsla eller att få en sämre självkänsla var något som erfors vara ytterst relevant för hur utkomsten av viktnedgången blev när det kommer till övervikt och fetma. Både vad det gäller att klara av att gå ner i vikt men också att kunna hålla viktstabilitet efteråt (Kozica, et al., 2015; Theiss, Carpenter & Leustek et al., 2015;). En god självkänsla erfors kunna växa fram om det fanns en uppskattande närmaste omgivning som såg insatsen som gjordes för att minska i vikt. Om den närmaste omgivningen gav negativa kommentarer eller inte hjälpte till att stötta i levnadsförändringen utan påpekade att personen “borde kunna klara av det själv”, erfors detta som en negativ faktor gällande självkänslan, vilket kunde leda till minskad motivation att fortsätta. Där beskrevs istället en erfarenhet av att känna sig otillräcklig och till och med äcklad av sin egen kropp (Kozica, et al., 2015; Theiss, Carpenter & Leustek et al., 2015; Whale et al., 2013;). Reilly et al. (2015) beskrev att personer som lyckats behålla en lägre vikt erfor att fåfänga och att känna sig nöjd med sig själv var en stor drivkraft att behålla vikten. Personer vägrade att köpa större storlekar på kläder utan ändrade istället kost och motionsvanorna för att kunna bibehålla vikten (a.a.) Om personer tidigt i viktminskningsprocessen gick ner mycket i vikt, var erfarenheten att det kunde skapa en bättre självkänsla som medförde att motivationen ökade. Regelbunden träning under längre tid kunde också ses skapa en förbättrad självkänsla, då det erfors att acceptansen för den egna kroppen och utseendet ökade. Förbättrad självkänsla var inte alltid avhängigt på faktisk viktnedgång utan på känslan av att utföra något för att förbättra sin hälsa. Att vara kompetent nog att klara sin egen målsättning och att hitta egna strategier för att fortsätta sin viktminskning erfors vara en viktig motivator (Bombak, 2015; Kozica et al., 2015; Whale et al., 2013). Erfarenheten var att om en dålig självkänsla redan fanns från början och stöttningen från närmaste omgivning eller från vården inte var tillräcklig för att ändra den egna självkänslan så var det svårare att få motivationen att räcka genom alla hinder som uppstod på vägen. Självkänslan erfors kunna växa och byggas upp med hjälp av andras stöttning och tilltro för att sedan övergå till att bli egen (Bombak, 2015; Reilly, et al., 2015; Theiss, et al., 2015).
12
Stödfunktioner för att skapa motivation
Att få stöd från vården genom regelbundna möten med samma kontakt var viktigt för motivationen till viktnedgång. Det var viktigt att få stöd från sin omgivning för att motivera till viktnedgång. Stödet kunde vara från familj, vänner eller samhörigheten med en grupp.
Sjukvård
Erfarenheten var att stödet från sjukvården var mycket viktigt för viktnedgång. Regelbundna möten fungerade som en motivator och gärna med samma vårdpersonal. Hur tät kontakten skulle vara erfors personligt, men det var viktigt med individanpassade möten (Fukuoka, Kamitani, Bonnet & Lindgren, 2011; Hardcastle & Hagger, 2011; Hwang et al., 2010; Kozica et al., 2015; Reyes et al., 2012) Ett exempel på kontakt kunde vara i form av meddelanden via telefon eller internet så det behövde inte var i fysisk form, även om det erfors vara mer uppskattat. Det var även viktigt med regelbundna möten efter uppnått viktmål för att bibehålla vikten och inte falla tillbaka i gamla mönster (Fukuoka et al., 2011). Att få hjälp från sjukvården med konkreta råd och målbilder erfors även det vara viktigt för att motivera till viktnedgång. Sjukvården kunde hjälpa till med att ge personer realistiska målbilder såsom delmål för att få dem att uppehålla motivationen till viktnedgång (Hardcastle & Hagger, 2011; Kozica et al., 2015). Erfarenheterna kring hur sjukvårdspersonal uttryckte sig om övervikten spelade stor roll. Det var mer motiverande när sjukvårdspersonalen uttryckte vilka hälsorisker det fanns i samband med fetma/övervikt än om de endast kommenterade att personen var överviktig och sedan lämnade ämnet (Banerjee et al., 2018; Gray, et al, 2011). Att sjukvården skulle vara tillgänglig erfors vara viktigt för att kunna hålla en tät kontakt och få omedelbara svar samt uppmuntran till viktnedgång. Detta kunde vara via telefon, internet eller tätare bokade kontakter (Fukuoka et al, 2011; Hwang et al, 2009; Kozica et al, 2015).
Familj, vänner och bekanta
Erfarenheten av att få stöd från sin omgivning var väldigt viktigt, både under processen att gå ned i vikt men också i den mer långsiktiga processen för att bibehålla sin nya vikt. Stödet kunde bestå av närmaste familjen, partner, nära vänner men också i en eventuell grupptillhörighet. Om personen till exempel hittade en träningsgrupp där känslan var välkomnande, så var erfarenheten att detta hade stor betydelse för fortsatt träning. En känsla av vänskaplig tävlan kunde motivera till fortsatt medverkan och om omgivningen var hälsofokuserade blev den egna motivationen högre att bryta gamla vanor (Bombak, 2015; Hardcastle & Hagger, 2011). Att kunna passa in i normen för samhället erfors vara en känsla som var motiverande för personer med övervikt eller fetma. Erfarenheten var att det var stigmatiserande att vara överviktig eftersom det var svårt inte kunna delta i olika aktiviteter eller att umgås på samma villkor (Bombak, 2015; Reyes et al., 2011; Whale et al., 2014). Erfarenheten från nätbaserade grupper visade att det var viktigt att få stöd av andra som gick igenom samma process med vikten och som kunde förstå motgångar och framgångar. Det var viktigt att personen kände sig delaktig och om gruppen kändes fördomsfri kunde det bidra till att våga ta upp frågor och be om hjälp angående viktnedgång (Fukuoka, et al, 2011; Hwang et al., 2010). Gällande partner erfors det värdefulla i att ha en stöttande partner som medverkade i fysisk aktivitet samt inköp och tillagning av mat. Om det inte fanns stöd
13
i den närmsta omgivningen resulterade detta ofta i sämre psykiskt mående, även om viktmålen uppnåddes (Theiss et al., 2015). Erfarenheten att känna sig uppskattad för sitt arbete med vikten och att också ha någon utifrån som stöttade när det blev bakslag var viktig. Om omgivningen hade svårt att acceptera personens nya hälsosamma livsstil var erfarenheten att det hämmade viktnedgången (Reilly et al., 2015; Theiss et al., 2015; Whale, Gillison & Smith, 2013). Att informera omgivningen om sina försök till viktnedgång för att få det stöd som behövdes erfors vara viktigt för motivationen att fortsätta, då det ökade det yttre trycket (Kozica et al, 2015).
Diskussion
Metoddiskussion
Modellen som valdes för översikten var en kvalitativ design eftersom syftet var att beskriva erfarenheter av vad som kan motivera till viktnedgång. Erfarenhet är en känsla liksom upplevelse, tankar och en kvalitativ metod anses reflektera just detta (Henricsson, 2017). En litteraturöversikt valdes för att få en överblick över det aktuella kunskapsområdet och med hjälp av denna belysa praktiska konsekvenser i omvårdnadsarbetet inom problemområdet och på så sätt få en ökad förståelse kring vilka insatser som är lämpligast. Vid en litteraturöversikt sker ett urval av artiklar, risken med denna metod kan vara att urvalet speglar den egna ståndpunkten (Friberg, 2017). För att minimera att urvalet blev selektivt granskades de utvalda artiklarna med hjälp av Hälsohögskolans granskning protokoll se bilaga 2. De valda resultatartiklarna granskades av båda författarna enskilt och sedan gemensamt. Trovärdigheten förstärks då två personer på egen hand har kommit fram till samma resultat. Vid oenighet diskuterades innehållet tillsammans och ett gemensamt beslut fattades, vilket är en styrka enligt Henricsson (2017). För att stärka pålitligheten och bekräftelsebarheten i översikten var förförståelsen för ämnet något som diskuterades och beaktades, detta för att minska påverkan på analysarbetet. Att två författare jobbar enskilt och gemensamt med begrepp och texter anses öka trovärdigheten i litteraturöversikten (Henricsson, 2017). För att stärka trovärdigheten användes flera än en databas, detta för att hitta artiklar som svarar mot litteraturöversikten syfte (Henricsson, 2017). För att specificera sökningen mot det valda syftet användes sökverktyg som trunkering, avgränsningar, inklusionskriterier samt “Boolesk söklogik” (Friberg, 2017). Sökningarna genererade i många dubbletter vilket stärker söksträngens tillförlitlighet (Kristensson, 2014). Ett fåtal av artiklarna som verkade intressanta för resultatet saknade fulltext och gick inte att få tillgång till via biblioteket. Artiklarna uteslöts på en gång vilket kan vara en svaghet i litteraturöversikten eftersom det kan finnas vetenskapliga studier som hade varit viktiga för resultatet. Då artiklarna var skrivna på engelska fanns risk att den språkliga barriären bidrog till feltolkningar. Alla engelska begrepp som ansågs kunna feltolkas slogs upp för att minimera risken för missförstånd. De artiklar som inkluderades i litteraturöversikten kom från olika länder: Storbritannien, Irland, USA, Australien, Kanada. Ingen av de granskade studierna är gjorda i Sverige, men trots detta anses resultaten vara överförbara både på nationell och internationell nivå då samtliga studier kommer från liknande kulturer och beskriver liknande erfarenheter från denna patientgrupp. Att studierna kommer från olika länder och kontinenter förstärker trovärdigheten (Henricson, 2017). I ett antal av studierna består deltagarna av enbart kvinnor men studiernas resultat ansågs bidra till syftet och värderades högt i granskningen. Att det var övervägande kvinnor i
14
studierna kan anses vara en svaghet eftersom det kan ge ett skevt perspektiv och resultaten inte gäller alla vuxna. Detta kan påverka överförbarheten (Henricson, 2017). Ett par av artiklarna som valdes var av mixad metod där analyserade bara den kvalitativa delen. De valda artiklarna är skrivna av olika författare vilket var viktigt för att resultatet inte skulle vara vinklat. Efter att artiklarna granskats ansågs de hålla en hög kvalitet. Därav blev antalet artiklar lagom för ett tillförlitligt resultat. Det är en styrka då ingen artikel med låg kvalité behövdes för att få tillräcklig mängd artiklar i resultatet. Antalet artiklar och valet av metod (litteraturöversikt) valdes utifrån tidsaspekten för arbetet. Syftet som valdes kunde till exempel motivera till en intervjustudie men inom tidsramen fanns det ingen möjlighet för detta. Studierna som valdes till översikten analyserades enligt Fribergs femstegsmodell (2017). Artiklarnas resultat lästes ett flertal gånger och en sammanfattning skrevs för att kunna få en uppfattning om vad som var relevant för litteraturöversiktens syfte. Sammanfattningarna diskuterades gemensamt för att sedan kunna identifiera nyckelfynd. Det stärker trovärdigheten då det är två som analyserat artiklarna och haft en dialog (Henricson, 2017). Under arbetets gång har det förekommit upprepade handledningstillfällen, där litteraturöversikten granskats via opponentskap och försvar av andra studenter och handledare. Detta stärker arbetets trovärdighet (Henricson, 2017).
Resultatdiskussion
De viktigaste fynden i litteraturöversiktens resultat visade att motivationen hos personer med övervikt och fetma till viktnedgång var beroende av olika omständigheter. Erfarenheten att få kunskap om sin hälsa och hur vikten påverkade måendet var viktigt för motivationen till viktnedgång. Självkänsla erfors också vara en viktig komponent som spelade stor roll hur viktminskningsprocessen föll ut, en yttre drivkraft kunde sedan bli en inre med rätt stöd. Det framkom också att stödfunktionerna för att skapa motivation var mycket viktiga erfarenhetsmässigt. Dessa stödfunktioner var sjukvården men också familjen, vänner och bekanta. Resultatet kan bidra med viktig information för att hjälpa sjuksköterskan att bättre förstå vad som motiverar denna patientgrupp till förändring. Detta är på sikt viktigt både ur samhällsekonomisk synpunkt och ur lidandet för personen (Andersson et. al, 2018).
Hälsovinster
En tydligt framträdande motiverande erfarenhet som framkom i resultatet var hälsovinsterna vid viktnedgång och vikten att få kunskap om dessa. Tidigare studier visar att en viktnedgång på bara fem till tio procent har stor betydelse för att förbättra hälsan (Van Gaal et al., 2005). Resultatet visade också att om personen kopplar samman högt BMI med hälsorisker kunde det motivera till viktnedgång. Detta stämmer väl överens med annan forskning som visar att insikten kring klinisk fetma, alltså verifierat via BMI, gör det mycket lättare för personen att göra levnadsvaneförändringar för att minska vikten än om man bara tror att man är överviktig (Wagenschutz, Ross, Bernat & Lypson, 2013). Det beskrivs lättare att gå till en “viktklubb” än att vända sig till vården enligt Ahern et al. (2013). De som får sin vikt uppmärksammad av vården känner ofta skuld och skam att ej ha klarat av att hantera detta självständigt. Detta beskrivs ändra sig när det förklarats att det är en sjukdom som är svår att komma tillrätta med, men som innebär stora risker för hälsan (a.a.).
15
När motivationen att förbättra sin hälsa blir en inre drivkraft stämmer det väl överens med Vallerands (1997) syn på inre motivation. Detta innebär att förändringen inte är beroende av andras önskningar/krav utan istället blir en inre drivkraft till förändring (a.a.). Ett av ledorden i sjuksköterskans hälsofrämjande arbete är delaktighet, för att nå delaktighet krävs att personen har kunskap om sin hälsa (WHO, 2019). En förutsättning för att göra personen delaktig i beslutsprocessen är att en respektfull dialog förs mellan sjuksköterska och den vårdsökande personen. Med ökad delaktighet och kunskap kan personerna bättre utnyttja sina hälsofrämjande resurser och ta mer ansvar för och kontroll över sin livssituation, vilket leder till ökat välbefinnande (Zauszniewsky, 1997). Annan forskning pekar på att risken för försämrad livskvalitet beskrivs öka om personerna inte deltar i aktiviteter med andra på grund av sin övervikt (Cooper et al., 2018; de Lima Santos et al., 2012; Rand et al., 2017). Ytterligare forskning menar att känslan av samhörighet i en träningsgemenskap erfars vara viktig för motivationen till viktnedgång. Om personens frånvaro uppmärksammas av den övriga gruppen, så verkar detta motiverande att delta i aktiviteten (Alvarado, Murphy & Guell, 2015). Enligt SBU (2002) kan övervikt och fetma leda till försämrad livskvalitet och enligt Larsson och Rössner (2016) kan fysisk aktivitet öka den fysiska och psykiska hälsan. En del av sjuksköterskans hälsofrämjande arbete är att ge personen kunskap om vad som leder till hälsa respektive vad som kan leda till sjukdom (Svensk sjuksköterskeförening, 2008). Detta stödjer tankar om hur viktigt det är för denna patientgrupp att få stöd och uppmuntran i att våga delta i olika sammanhang där fysisk aktivitet ingår.
Tro på sig själv
Resultatet beskrev en erfarenhet av förbättrad självkänsla som en motiverande drivkraft vid viktnedgång. Erfarenheten var även att förbättrad självkänsla inte alltid var relaterat till en viktnedgång utan det kunde vara relaterat till att deltagarna fick en större acceptans för sin kropp när de förändrade sina levnadsvanor. Detta stämmer väl överens med WHO (2018) :s definition av hälsa som innebär en känsla eller upplevelse och inte bara frånvaro av sjukdom. Resultatet beskrev också att varaktig viktnedgång försvårades om personen drevs av enbart yttre faktorer. Erfarenheten var att motivationen måste ha blivit den egna drivkraften och där spelade självkänslan en viktig roll. Att känna sig kapabel att klara sin målsättning vad gäller viktnedgång erfors vara något som förbättrade självkänslan. Erfarenheten var även att självkänslan förbättrades vid tidig viktnedgång i processen. Forskning visar att om trycket för viktminskning kommer utifrån verkar det vara viktigare med en snabb, tidig viktminskning för att motivationen ska hålla. Om drivkraften kommer inifrån personen kan den snabba viktminskningen vara mindre viktig (Teixeira et al., 2012). I det hälsofrämjande arbetet är det viktigt att sjuksköterskan främjar personens hälsa genom att tillvarata personens egna resurser, stötta i att tro på den egna förmågan samt respektera personens värderingar. Alla personer har rätt att avgöra och är kapabla att bestämma vad hälsa innebär för just dem (Svensk sjuksköterskeförening, 2008).
Yttre stöd
Resultatet visade att erfarenheten var att det yttre stödet hade en tydlig påverkan på motivationen. En del av det yttre stödet erfors vara att sjukvården valde att uppmärksamma och utföra insatser gällande personens vikt. Det kunde innebära att vårdgivaren faktiskt pratade om personens BMI i förhållande till hälsan. Det stämmer väl överens med svensk litteratur som beskriver att många personer upplever att vikten
16
inte nämns vid besök hos sjukvården trots att det bidragit till aktuellt hälsoproblem och att detta bidrar till att hjälp i tid uteblir (Larsson & Rössner, 2016). Erfarenheterna kring stödet från sjukvården beskrevs i resultatet motivera i form av regelbundna kontakter, individanpassade besök samt uppföljning av den vårdsökande personen efter uppnådd målvikt. Kontakterna med sjukvården behövde inte vara fysiska utan kunde också vara nätbaserade, det viktiga var att det fanns regelbundenhet i kontakten. Tidigare forskningsresultat samstämmer med detta då den beskriver att en kontakt som är regelbunden hjälper personer att hålla sig till sina nya levnadsvanor, medan en oregelbunden kontakt eller en kontakt som slutar för tidigt resulterar i att fler tappar målsättningen och ger upp (Clancy, Stroo, Schoenfisch, Dabrera & Østbye, 2018). Relationen mellan sjuksköterska och vårdsökande personer, oavsett kulturell bakgrund eller upplevelsen av den egna vikten, beskrivs i annan forskning vara värdefull samt att kontakterna sker regelbundet och av en sjuksköterska som kan vara stöttande och inkännande. Det i sig, kan höja motivationen till viktnedgång hos personerna (Chugh, Friedman, Clemow & Ferrante, 2013). Annan forskning som pekar på samma sak men ur en annan vinkel menar att sjuksköterskan ibland tenderar att underskatta personens egen motivationsnivå, vilket gör att sjuksköterskan ger ett stöd som istället förhindrar personens egen utveckling av motivation (Renouf, Bradbury, Yardley & Little, 2015). I enlighet med hälsofrämjande omvårdnad ska sjuksköterskan utgå ifrån en humanistisk människosyn som utforskar hur den vårdsökande personen själv upplever sin sjukdom. Det innebär att det är mycket viktigt att i arbetet med personer med övervikt och fetma ta reda på det ovan nämnda genom att identifiera personens resurser och vilka behov som kan finnas fysiskt, psykiskt och socialt. Utifrån detta sätts sedan resurser och åtgärder in (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). I resultatet framkom det tydligt hur viktigt det var med stöd från familj och närmsta omgivningen för att motivera till viktnedgång och att bibehålla målvikten. Det kunde ha motsatt effekt om det inte fanns något stöd från familj eller vänskapskrets. Personerna upplevde sig ibland motarbetade eftersom de inte längre levde som tidigare vad det gällde hälsosammare matvanor och fysisk aktivitet. Forskning visar att en grupp som delar samma kamp kan upplevas som en andra familj och ge den stöttning som kanske inte familjen kan ge (Fazzino, Sporn & Befort, 2016). Det beskrivs också vara motiverande att behöva redovisa sitt eget resultat och på så sätt hjälpa andra som kämpar med samma sak. När någon inte orkar hålla sina nya levnadsvanor kan gruppen istället stötta och hjälpa. Upplevelsen är att det är viktigt att ha gjort sitt arbete vid träffar för att väga sig, då personerna känner sig ansvariga inför varandra och gruppledaren (Ahern, Boyland, Cohn & Jebb, 2013; Fazzino et al., 2016). Den hälsofrämjande omvårdnaden bygger på att sjuksköterskan försöker förstå personens livsvärld i relation till hälsa, sjukdom och lidande. Resultatet av översikten beskriver erfarenheter av vad som kan motivera till viktnedgång och detta är något som sjuksköterskan kan ha nytta av i sitt arbete då personer med övervikt och fetma kommer att bli allt fler. För att kunna förebygga en ohälsosam vikt som på sikt kommer kosta samhället mycket pengar är det därför viktigt att arbeta aktivt med detta. Alla personer förtjänar att behandlas med respekt och resultatet visar utifrån detta att det var viktigt med individanpassade möten samt att koppla ihop ohälsosam vikt med hälsovinster vid viktnedgång.
17
Slutsatser
Det är viktigt som sjuksköterska att förstå vilken betydelse för personens process sjukvården har i form av yttre stöd. I det arbetet är det viktigt att undersöka var personen befinner sig i sin motivation så att det som i början är en yttre motivation i förlängningen kan bli personens egen motivation till förändring. Vid besök i sjukvården behöver vikten benämnas i relationen till hälsa för att ge personen möjlighet att förändra sin situation och öka förståelsen av hälsa relaterat till vikt. Det är även betydelsefullt att inkludera omgivningen i arbetet runt personen eftersom det kan vara en barriär om omgivningen motverkar personens process att ändra sina levnadsvanor. Resultatet kan bidra med viktig information för att hjälpa sjuksköterskan att bättre förstå vad som motiverar denna patientgrupp till förändring och därmed ge bättre utgång av insatser som görs.
Kliniska implikationer
Arbetet med litteraturöversikten har givit insikt om att övervikt och fetma är mycket viktigt att uppmärksamma i omvårdnadsarbetet eftersom det är ett globalt problem och finns i alla samhällsklasser. Sjuksköterskan möter dessa personer i det dagliga arbetet och ser vilka konsekvenser de ohälsosamma levnadsvanorna får. Det är även en kostnadsfråga för samhället i stort om inte övervikt och fetma förhindras. Denna litteraturöversikt kan bidra med att skapa förståelse kring hur sjuksköterskan i sitt hälsofrämjande arbete kan använda sig av vad som kan motivera till viktnedgång. Sjuksköterskor på många ställen använder sig idag av MI (motiverande samtal) men om en manual fanns som sjuksköterskan kunde använda redan vid ett första möte skulle det underlätta mycket. Det skulle underlätta om alla sjuksköterskor oavsett arbetsplats får undervisning om hur en process för viktminskning kan påbörjas i ett tidigt skede. Vid rutinbesök skulle sjuksköterska till exempel kunna mäta BMI då det ger en bild av hur vikten ligger och utifrån detta kan levnadsvanor diskuteras. Om sjuksköterskans insats för denna patientgrupp tydliggörs, kan det vara lättare att resonera med vårdgivare om vikten av att det får finnas med i det dagliga arbetet. Vidare forskning kan bidra med att konkret ge råd om hur sjuksköterskan specifikt kan motivera till viktnedgång och hur dessa kontakter skulle kunna se ut om personerna fick vara med under utformningen på ett annat sätt än idag.
18
Referenser
* artiklar som använts till resultatet
Ahern, A. L., Boyland, E. J., Jebb, S. A., & Cohn, S. R. (2013). Participants’ explanatory model of being overweight and their experiences of 2 weight loss interventions. Annals
of Family Medicine, 11(3), 251–257. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1370/afm.1446
Alvarado, M., Murphy, M. M., & Guell, C. (2015). Barriers and facilitators to physical activity amongst overweight and obese women in an Afro-Caribbean population: A qualitative study. International Journal of Behavioral Nutrition & Physical Activity,
12, 1–12. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1186/s12966-015-0258-5
Andersson, E., Welin K-O. & Steen Carlsson K. (2018). Kostnader för fetma i Sverige
idag och år 2030. (IHE rapport 2018:3) Lund: Institutet för Hälso och
Sjukvårdsekonomi.
*Banerjee, E. S., Herring, S. J., Hurley, K. E., Puskarz, K., Yebernetsky, K., & LaNoue, M. (2018). Overcoming Obesity: A Mixed Methods Study of the Impact of Primary Care Physician Counseling on Low-Income African American Women Who Successfully Lost Weight. American Journal of Health Promotion, 32(2), 374–380. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1177/0890117117690853
*Bombak, A. E. (2015). Obese persons’ physical activity experiences and motivations across weight changes: a qualitative exploratory study. BMC Public Health, 15(1), 1–9.
https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1186/s12889-015-2456-0
Chugh, M., Friedman, A. M., Clemow, L. P., & Ferrante, J. M. (2013). Women weigh in: obese African American and White women's perspectives on physicians' roles in weight management. Journal of the American Board of Family Medicine: JABFM,
26(4), 421–428. doi:10.3122/jabfm.2013.04.120350
Clancy, S. M., Stroo, M., Schoenfisch, A., Dabrera, T., & Østbye, T. (2018) .Barriers to Engagement in a Workplace Weight Management Program: A Qualitative Study.
American Journal of Health Promotion, 32(3), 763–770.
https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1177/0890117117696373
Cooper, L., Ells, L., Ryan, C. & Martin, D. (2018). Perceptions of adults with overweight/obesity and chronic musculoskeletal pain: An interpretative phenomenological analysis. Journal of Clinical Nursing, (27), 776-786. doi: 10.1111/jocn.14178
de Lima Santos, A., Pasquali, R., & Marcon, S. S. (2012). Feelings and Living Experiences of Individuals Taking Part in a Support Group for Control of Obesity: An Exploratory Study. Online Brazilian Journal of Nursing, 11(1), 3–13. Retrieved from
http://search.ebscohost.com.proxy.library.ju.se/login.aspx?direct=true&AuthType=c ookie,ip,uid&db=c8h&AN=104408742&site=ehost-live
19
Fazzino, T. L., Sporn, N. J., & Befort, C. A. (2016). A qualitative evaluation of a group phone-based weight loss intervention for rural breast cancer survivors: Themes and mechanisms of success. Supportive Care in Cancer, 24(7), 3165–3173. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1007/s00520-016-3149-7
Folkhälsomyndigheten. (2014). Fler har fetma och övervikt. Hämtad 190826 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2014/februari/fler-har-fetma-och-overvikt/
Folkhälsomyndigheten. (2018). Årsredovisning 2017. (Artikelnummer 02763-2017).
Hämtad 190826 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/aa/arsredovisning-2017/
Friberg, F. (red.) (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Fruh S. M. (2017). Obesity: Risk factors, complications, and strategies for sustainable long-term weight management. Journal of the American Association of Nurse
Practitioners, 29(S1), S3–S14. doi:10.1002/2327-6924.12510
*Fukuoka, Y., Kamitani, E., Bonnet, K., & Lindgren, T. (2011). Real-time social support through a mobile virtual community to improve healthy behavior in overweight and sedentary adults: A focus group analysis. Journal of medical Internet research, 13(3). https://doi.org/10.2196/jmir.1770
*Gray, C. M., Hunt, K., Lorimer, K., Anderson, A. S., Benzeval, M., & Wyke, S. (2011). Words matter: a qualitative investigation of which weight status terms are acceptable and motivate weight loss when used by health professionals. BMC Public Health,
11(1),513. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1186/1471-2458-11-513
Hammarström, A., Fjellman Wiklund, A., Lindahl, B., Larsson, C. & Ahlgren, C. (2014). Experiences of barriers and facilitators to weight-loss in a diet intervention - a qualitative study of women in northern Sweden. BMC Women's Health, 14(59), doi:10.1186/1472-6874-14-59
*Hardcastle, S., & Hagger, M. S. (2011). “You can’t do it on your own”: experiences of a motivational interviewing intervention on physical activity and dietary behaviour.
Psychology of Sport and Exercise, 12(3), 314-323.
https://doi.org/10.1016/j.psychsport.2011.01.001
Henricson, M. (red.) (2017). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination
inom omvårdnad. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
*Hwang KO, Ottenbacher AJ, Green AP, Cannon-Diehl MR, Richardson O, Bernstam EV, … Thomas. (2010). Social support in an Internet weight loss community.
International Journal of Medical Informatics, 79(1), 5–13. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1016/j.ijmedinf.2009.10.003
Johnson, P. H., & Annesi, J. J. (2018). Factors Related to Weight Gain/Loss among Emerging Adults with Obesity. American Journal of Health Behavior, 42(3), 3–16.
20
Kable, A., James, C., Snodgrass, S., Plotnikoff, R., Guest, M., Ashby, S., … Collins, C. (2015). Nurse provision of healthy lifestyle advice to people who are overweight or
obese. Nursing & Health Sciences, 17(4), 451–459.
https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1111/nhs.12214
Karlsson, J. (2003). Health-related quality of life in obesity. Diss. (sammanfattning) Göteborg: Univ., 2003. Göteborg.
*Kozica, S., Lombard, C., Teede, H., Ilic, D., Murphy, K., & Harrison, C. (2015). Initiating and continuing behaviour change within a weight gain prevention trial: A
qualitative investigation. PLoS ONE, 10(4), 14. Retrieved from
http://proxy.library.ju.se/login?url=https://search-proquest-com.proxy.library.ju.se/docview/1710260525?accountid=11754
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för
studenter inom hälso- och vårdvetenskap. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Larsson, I. & Rössner, S. (2016). Fetma i primärvården. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2016[2017]). Nursing research: generating and assessing
evidence for nursing practice. (10th ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer.
*Rand, K., Vallis, M., Aston, M., Price, S., Piccinini-Vallis, H., Rehman, L. & Kirk, S. (2017). “It is not the diet; it is the mental part we need help with.” A multilevel analysis of psychological, emotional, and social well-being in obesity. International Journal of
Qualitative Studies on Health and Well-being, 2017 Dec;12(1):1306421. doi:
10.1080/17482631.2017.1306421.
*Reilly, A., Mawn, B., Susta, D., Staines, A., Browne, S., & Sweeney, M. R. (2015). Lessons learned about primary weight maintenance and secondary weight maintenance: results from a qualitative study. BMC Public Health, 15(1), 580.
https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1186/s12889-015-1930-z
Renouf, S., Bradbury, K., Yardley, L., & Little, P. (2015). The role of nurse support within an Internet-delivered weight management intervention: A qualitative study.
Psychology, Health & Medicine, 20(8), 963–971. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1080/13548506.2014.986138
*Reyes, N. R., Oliver, T. L., Klotz, A. A., LaGrotte, C. A., Vander Veur, S. S., Virus, A., … Foster, G. D. (2012). Similarities and Differences between Weight Loss Maintainers and Regainers: A Qualitative Analysis. Journal of the Academy of Nutrition &
Dietetics, 112(4), 499–505.
https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1016/j.jand.2011.11.014
SBU. Fetma – problem och åtgärder. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2002. SBU-rapport nr 160. ISBN 91-87890-78-X.
21
Sharifi, N., Mahdavi, R., & Ebrahimi-Mameghani, M. (2013). Perceived Barriers to Weight loss Programs for Overweight or Obese Women. Health Promotion
Perspectives, 3(1), 11–22. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.5681/hpp.2013.002
Socialstyrelsen (2018). Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid
ohälsosamma levnadsvanor. Hämtad 190930 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-24.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2008). Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande
arbete. Hämtad 190827, från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/halsoframjande-arbete-publikationer/strategi.for.sjukskoterskans.halsoframjande.arbete.pdf
Teixeira, P. J., Silva, M. N., Mata, J., Palmeira, A. L., & Markland, D. (2012). Motivation, self-determination, and long-term weight control. The international
journal of behavioral nutrition and physical activity, 9, 22.
doi:10.1186/1479-5868-9-22
*Theiss, J. A., Carpenter, A. M., & Leustek, J. (2016). Partner Facilitation and Partner Interference in Individuals’ Weight Loss Goals. Qualitative Health Research, 26(10),
1318–1330. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1177/1049732315583980
Vallerand, R. J. (1997). Toward a hierarchical model of intrinsic and extrinsic
motivation. In M. P. Zanna (Ed.), Advances in experimental social psychology, 29,
(pp.271-360). New York: Academic Press.
Van Gaal, L. F., Mertens I. L., Ballaux D., (2005). What is the relationship between risk factor reduction and degree of weight loss?, European Heart journal, volym 7, 21-26.
https://doi.org/10.1093/eurheartj/sui082
Wagenschutz, H., Ross, P. T., Bernat, C. K., & Lypson, M. L. (2013). Impact of Repeated
Health Behavior Counseling on Women Portraying an Overweight Standardized Patient. Journal of Nutrition Education & Behavior, 45(5), 466–470.
https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1016/j.jneb.2013.01.011
*Whale, K., Gillison, F. B., & Smith, P. C. (2014). ‘Are you still on that stupid diet?’: Women’s experiences of societal pressure and support regarding weight loss, and attitudes towards health policy intervention. Journal of Health Psychology,
19(12), 1536–1546. https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1177/1359105313495072
Whitehead, D. (2006), The health‐promoting school: what role for nursing?. Journal
of Clinical Nursing, 15: 264-271. doi:10.1111/j.1365-2702.2006.01294.x
Wing, R. R., Phelan, S. (2005). Long-term weight loss maintainance. The American
Journal of Clinical Nutrition, 19(1). 222-225. https://doi.org/10.1093/ajcn/82.1.222S World Health Organization (2018). Obesity and overweight. Hämtad 20190826 från
22
World Health Organization (2019). Body mass index – BMI. Hämtad 2019086 från
www.euro.who.int/en/health-topics/disease-prevention/nutrition/a-healthy-lifestyle/body-mass-index-bmi
World Health Organization (2020). Constitution. Hämtad 20200112 från https://www.who.int/about/who-we-are/constitution
Wåhlin, S. (2009). Implementering av frågeformulär om levnadsvanor. AllmänMedicin, (4), 27–30.
Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (2016). FYSS 2017: fysisk aktivitet i
sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. ([3., rev. uppl.]). Stockholm:
Läkartidningen förlag AB.
Zauszniewski J. (1997). Teaching resourcefullness skills to older adults. J Gerontol
Bilaga 1
Sökmatris
Sökord/
databas Träffar, lästa titlar
Läst
abstract Läst hela Kvalitetsgranskade Till resultatet
Cinahl Sökdatum 191010 Obesity* and Weight loss* and motivation* and qualitative* 47 30 varav 4 dubletter från pubmed 16 9 6 PubMed Sökdatum 190930 “obesity” AND ”weight loss” AND ”motivation” 102 52 21 4 4 Sökdatum 191010 “obesity” AND “weight loss” AND “motivation” AND ”experience” 2 2 0 0 0 Sökdatum 191010 ”obesity” AND ”overweight” AND ”weight loss” AND ”motivation” 48 14 varav 1 dubbel, finns i de andra sökorden 0 0 0
Bilaga 2
Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod
Titel: Författare: Årtal: Tidskrift:
Del I.
Beskrivning av studien
Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej
Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej
beskrivet?
Är syftet relevant till ert examensarbete?Ja Nej
Är urvalet beskrivet? Ja
Nej
Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.
Del II
Kvalitetsfrågor
Beskrivs vald kvalitativ metod? Ja Nej
Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej
(Kvalitativt syfte – kvalitativ metod)
Beskrivs datainsamlingen? Ja Nej
Beskrivs dataanalysen? Ja Nej
Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej
ställningstagande?
Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp (t ex tillförlitlighet och trovärdighet) i
diskussionen? Ja Nej
Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen?
Sker återkoppling, från bakgrunden gällande, teori, begrepp eller förhållningssätt i
diskussionen? Ja
Nej
Är resultatet relevant för ert syfte? Om ja, beskriv:
……… ……… ………
Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:
……… ……… ………
Forskningsmetod/-design (t ex fenomenologi, grounded theory)
………. ……… Deltagarkarakteristiska Antal……… Ålder……….... Man/Kvinna………. Granskare sign: ……….
Bilaga 3
Artikelmatris Författare/år/ land Titel/ tidskriftSyfte Metod/urval resultat Kvalitet
Poäng Del1 Del 2 Banerjee, E. S., Herring, S.J., Hurley, K. E., Puskarz, K., Yebernetsky, K., & LaNoue, M. 2018 United States Overcoming obesity: A mixed methods study of the impact of
primary care
physician counseling on low-income african american women who succefully lost weight/ American Journal of Health Promotion, Att beskriva interaktionen mellan sjuksköterskan och låginkomsttagande afro-amerikanska kvinnor som klarat att gå ner i vikt
Mixad metod med kvalitativ analys av intervjuer.
20 kvinnor intervjuades
Kvinnorna beskriver sina
upplevelser av hur
sjuksköterskan hjälper
dem i deras process att gå ner i vikt. 5 olika teman framträder i resultatet 4/4 7/8 Hög Bombak, A. E. 2015. Kanada Obese persons’ physical activity experiences and motivations across weight changes: a qualitative exploratory study./ BMC Public Health
Att utforska hur
deltagarna under ett
års tid såg på
viktnedgång, fysisk
aktivitet och hälsa.
Under ett års tid utfördes
upprepade djupa
intervjuer med semi
strukturerade frågor. 15 deltagare
13 kvinnor
Olika mål för sin
viktnedgång. Det som framkom var att det var viktigt för deltagarna att
kunna bibehålla en
funktionell fysisk aktivitet. Rädsla för immobilitet fanns. 4/4 8/8 Hög Fukuoka, Y.,
