För Värmlands läns Luftvårdsförbund Övervakning av luftföroreningar i Värmlands län Resultat till och med september 1999

)|U9lUPODQGVOlQV/XIWYnUGVI|UEXQG

gYHUYDNQLQJDYOXIWI|URUHQLQJDUL9lUPODQGVOlQ

5HVXOWDWWLOORFKPHGVHSWHPEHU

Eva Hallgren Larsson, redaktör

B 1365

1

För Värmlands läns Luftvårdsförbund

Övervakning av luftföroreningar i Värmlands län

Resultat till och med september 1999

På uppdrag av Värmlands läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar,

markvatt-nets kvalitet och lufthalter på sju lokaler i Värmlands län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och

markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen

och hur förhållandena ändras med tiden. Vissa av provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens

observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogens hälsa.

Depositionen av svavel och kväve är störst i de sydvästra delarna av Sverige och avtar mot nordost.

Denna gradient återfinns även i Värmlands län, där nästan 6 kg svavel deponerades per hektar i den

sydligaste skogsytan Södra Averstad, medan omkring 2 kg/ha deponerades i Båtstad och

Transtrandsberget i norr. De fyra ytor för vilka det finns en nioårig mätserie visar en markant

minsk-ning av svaveldeposition till skogsmark. Medelvärdet har minskat från omkring 7 kg/ha i början av

1990-talet till knappt 4 kg/ha, framför allt beroende på minskad torrdeposition. För kväve saknas

motsvarande trend, medeldepositionen på öppet fält har varierat mellan 5 och 7 kg/ha. Prognoser

visar att nedfallet år 2010 kommer att vara 2,5 kg svavel och 4 kg kväve per hektar i Svealand om

beslutade utsläppsbegränsande åtgärder genomförs i Europa.

Det minskade nedfallet av syror ska leda till en minskning av markvattnets försurningsgrad enligt

modellberäkningar. Andra faktorer, som episoder av naturligt nedfall av havssalter, kan under

korta-re eller längkorta-re perioder dölja återhämtningen. Därför krävs det långa mätserier för att beskriva om

markvattnets kvalitet verkligen förbättras. Markvattnets pH-värde har liksom tidigare år varit

om-kring 5, förutom ytan på Blåbärskullen centralt i Värmland, där förhållandena varit avsevärt bättre

ur försurningsssynpunkt.

Säsongsmedelhalten av marknära ozon, O

3

, var högre än året innan på grund av den fina sommaren

1999. Halterna har sannolikt varit skadliga för vegetationen. Däremot har luftens innehåll av

svavel-och kvävedioxid varit betydligt under svenska miljökvalitetsnormer.

Figur 1. Principskiss för mätningarna.

Uppdragsgivare:

Värmlands läns Luftvårdsförbund

Utförande organ:

IVL Svenska Miljöinstitutet AB Aneboda, SE-360 30 LAMMHULT

Författare: Cecilia Akselsson, Olle

Westling, Eva Hallgren Larsson och Gunilla Pihl Karlsson

Nyckelord: Deposition, svavel, kväve,

skogsytor, försurning, markvatten, luft-halter, Värmlands län

IVL rapport B 1365 Beställs från:

Värmlands läns Luftvårdsförbund Stig Edvinsson

c/o Länsstyrelsen i Värmland 651 86 KARLSTAD eller IVL, Publikationsservice Box 21060 SE-100 31 STOCKHOLM Tel: 08-598 563 00 Fax: 08: 598 563 60 publikationsservice@ivl.se

2

Innehållsförteckning

Övervakning av luftföroreningar i Värmlands län ... 1

Innehållsförteckning ... 2

Inledning... 3

Ord att förklara ... 4

Förklaring till stationsfigurer ... 4

Stationsvis redovisning ... 5

Tidsutveckling deposition... 15

Tidsutveckling markvatten ... 16

Tidsutveckling lufthalter... 17

Faktaruta: Ozonhalter ... 18

Data i tabellform, deposition, lufthalter och markvatten ... 19

Mer information om miljöövervakningen

inom Krondroppsnätet finns på IVLs hemsida:

www.ivl.se

Där finns bland annat:

•

bakgrund och metodbeskrivning

•

information om provytorna

•

databas och kartor för hela Sverige

•

notiser och aktuell information

3

Inledning

På uppdrag av luftvårdsförbund, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och kommuner mäter IVL i Ane-boda deposition och markvatten på över 100 lokaler i Sverige. För-delning i landet framgår av figur 2. Syftet med undersökningarna är att kvantifiera belastning och beskriva effekter i marken. På vissa lokaler mäts lufthalter av svaveldioxid, kvävekomponenter och ozon. Resultaten från undersökningarna samlas i en databas på IVL där bearbetning sker. Ett mätår är ett hydrologiskt år som sträcker sig från oktober till september. Re-sultat avseende tillstånd och tids-utveckling redovisas i årliga läns-rapporter. Ord och begrepp som förekommer i texten förklaras i faktarutan på sidan 4. Där finns även en förklaring till innehållet i stationsfigurerna, som visar resul-tat från enskilda lokaler. Ytterliga-re information, förklaringar och metodbeskrivningar nås via hem-sidan, www.ivl.se.

Provtagning av nederbörd sker på öppna ytor och analys av förore-ningsmängderna ger ett mått på huvudsakligen det våta nedfallet. Provtagning av krondropp görs på närbelägna skogsytor. Skogsmar-kens reaktion på det sura nedfallet studeras framför allt genom mark-vattenstudier. Lufthalter mäts med diffusionsprovtagare som kvanti-tativt absorberar den gas som skall analyseras. Huvuddelen av under-sökningarna av luftföroreningar sker i Skogsvårdsorganisationens (SVO) skogliga observationsytor. SVO undersöker regelbundet skogens och skogsmarkens till-stånd, som tillväxt, kronutglesning samt barr- och markkemi. Det gör att luftföroreningarnas inverkan på skogens och markens tillstånd kan analyseras. De skogliga observa-tionsytorna ingår i såväl ett natio-nellt som ett Europeiskt nät. De första mätningarna påbörjades i Blekinge hösten 1985. Sedan har fler län kommit till och de sam-ordnade undersökningarna omfat-tar nu större delen av landet.

Me-toderna har i princip bibehållits sedan starten och ingår nu i EUs manualer för miljöövervakning. Under åren 1997-1999 har ett samarbetsprojekt bedrivits mellan länen, Naturvårdsverket (NV) och IVL. Bland annat innebär det att statliga anslag, via NV och IVL, kunnat komplettera och utveckla verksamheten. Främst gäller det mätmetoder, förbättrade rutiner för databearbetning, utvärdering och presentation samt ökad datatill-gänglighet och samordning. Ar-betet har utförts i samråd med en styr- och referensgrupp bestående av personer från de olika organi-sationerna. Syftet med projektet har varit att utveckla och rationali-sera de regionala mätningarna så att nyttan för avnämarna ökar. Samarbetsprojektet slutredovisa-des vid ett seminarium på Krono-bergshed i januari 2000. En sam-manfattande slutrapport publiceras våren 2000. Avkastningen av samarbetsprojektet är bland annat ett förslag till framtida regional övervakning av luftföroreningar. Förslaget presenterades vid semi-nariet och motiveras närmare i slutrapporten.

Resultat från depositionsmätning-arna har tidigare jämförts med kritisk belastningsgräns. Nu före-slagna miljökvalitetsmål ska upp-nås till år 2010. De baseras på beslutade utsläppsbegränsande åtgärder. Utsläppsminskning kan räknas om till deposition i olika delar av landet och jämföras med regionala mätningar. För Svealand innebär miljökvalitetsmålet cirka 2,5 kg svavel och 4 kg kväve per ha och år, vilket är förväntad ge-nomsnittlig belastning i både öpp-na och skogbevuxöpp-na områden år 2010. För markvatten kan faktisk utveckling jämföras med modell-beräknad återhämtning som för-väntas i takt med att nedfallet av försurande ämnen minskar. Undersökningarna i Värmlands

län är resultat av ett lagarbete.

Provtagning har utförts av kom-munkontoren i Sysslebäck (Lars-Olof Sandin), Årjäng (Britt-Marie Östrand), Sunne (Åke Bergqvist),

Säffle (Lennart Larsson) och Karl-stad (Kjell Bergman), samt Läns-styrelsen (Josefine Gullö och Gö-ran Pettersson). IVL har utfört analys, utvärdering och redovis-ning. Gunnel Hedberg, Karol Koos, Marie Jonsson, Inger Tor-brink, Sari Svensson, Anna Dani-elsson, Christer Larsson, Kerstin Hommerberg och Brita Dusan står för analysarbetet. Validering av data har huvudsakligen utförts av Gunnel Hedberg. Johan Knulst, Gunnar Malm och Cecilia Aksels-son har arbetat med databearbet-ning och figurframställdatabearbet-ning. Eva Hallgren Larsson har varit pro-jektledare och tillsammans med Cecilia Akselsson, Olle Westling och Gunilla Pihl Karlsson (lufthalter) svarat för utvärdering och rapportering.

Figur 2. Krondroppsnätet 1998/99. Samordnade mätningar av luftföroreningar i skogliga observationsytor.

4

Ord att förklara

ANC: ”Acid Neutralising Capacity”

(syraneutralise-rande förmåga) beräknas som starka basers katjoner (Ca2+, Mg2+, Na+, K+) minus starka syrors anjoner (SO42-, NO3-, Cl-) räknat i ekvivalenter. Positivt värde

utgörs av syrabuffrande vätekarbonat och organiska anjoner. Negativt värde uttrycker aciditet.

Antropogen: Orsakad av människan.

Baskatjoner: Positiva joner av alkalimetaller med

ursprung i syraneutraliserande föreningar. Viktigast i detta sammanhang är kalcium, magnesium och kalium.

BC/ooAl: Kvot mellan baskatjoner (Ca2+, Mg2+, K+) och oorganiskt aluminium. Baseras på enheten mol och indikerar markens försurningsstatus. Kvot under 1 anses medföra en ekologisk risk.

Deposition: Nedfall av luftföroreningar från

atmosfä-ren.

EMEP: Europeiskt samarbete för kontroll av luftens

och nederbördens sammansättning samt beräkningar av transport av luftföroreningar över nationsgränser.

EU-yta: 250 skogliga observationsytor i Sverige som

ingår i ett Europeiskt nät. 50 av dessa lokaler används även för regionala mätningar av luftföroreningar.

Hydrologiskt år: Omfattar oktober till september,

baseras på vattnets cirkulation i naturen.

Interncirkulation: Vissa ämnen, till exempel kalcium,

magnesium, kalium och mangan, interncirkuleras mel-lan träd och mark. De deltar i jonbytesprocesser där vätejoner tas upp och baskatjoner avges i trädkronan.

Jordart: Sönderkrossade och vittrade bergarter bildar

jordarter med olika kornstorlekar och sorteringsgrad. De vanligaste jordarterna är morän, olika sediment och torv (den senare har bildats av organiskt material).

Jordmån: Övre delen av marken som påverkas av

organismer, klimat och vegetation. Vanligaste jordmå-ner i skog på fastmark är podsoler, övergångsjordar och brunjordar.

Krondropp: Nederbörd som passerat trädkronorna.

Ger ofta bra mått på total belastning i skog av ämnen som inte påverkas av interncirkulation eller upptag, såsom svavel och klorid. För kväve indikeras i regel upptag eller omvandling i trädkronan. Det gör att ned-fallet av kväve i områden med låg eller måttlig be-lastning visar högre värden på öppet fält än till marken

i skogen. I kraftigt kvävebelastade områden visar krondroppsmätningar högre deposition än mätningar på öppet fält.

Kritisk belastning: Under denna kvantitativa gräns

kan skadliga effekter på känsliga delar av ekosystemet undvikas. Utgör grund för beslutade utsläppsminsk-ningar.

Lufthalter: Luftens innehåll av svaveldioxid (SO2),

kvävedioxid (NO2), ammoniak (NH3) och ozon (O3)

mäts i dessa undersökningar som månadsmedelvärde med hjälp av diffusionsprovtagare. NVs förslag till miljökvalitetsmål innebär 50 µg/m3 marknära ozon under sommarhalvåret, se faktaruta under ”Tidsut-veckling lufthalter”. Svenska miljökvalitetsnormer för skydd av ekosystem och hälsa innebär att svaveldiox-idhalterna ej får överstiga 20 respektive 50 µg/m3. Motsvarande för kvävedioxid är 30 respektive 40 µg/m3_.

Markvatten: Vatten i markens omättade zon, oftast på

väg nedåt mot grundvattnet. Provtas i dessa undersök-ningar med lysimetrar, 50 cm ner i mineraljorden. Suger vatten via ett fint, keramiskt filter (typ P 80).

pH-värde: Mått på surhetsgrad. Ju lägre pH-värde,

desto mer vätejoner och surare förhållanden.

SO4-Sex: Mängd antropogent svavel i form av

sulfatjo-ner. Svavel från havssalt har räknats bort med hjälp av uppmätt kloridhalt. Används vid jämförelse med mil-jökvalitetsmål.

Ståndortsindex: För att uppskatta ståndortens förmåga

att producera virke används ett ståndortsindex (H100) som uttrycker den övre höjden vid totalåldern 100 år för ett givet trädslag. G står för gran och T för tall.

Torrdeposition: Gaser och partiklar som deponeras.

Dessa fastnar exempelvis på trädkronor och sköljs ned mot marken med hjälp av nederbörden. Mäts genom krondroppsmätningar som ger ett mått på total belast-ning av ämnen som inte interncirkuleras i träden.

Total belastning: Summan av våt- och torrdeposition. Våtdeposition: Ämnen som deponeras med nederbörd.

Mäts i dessa undersökningar genom nederbördskemis-ka mätningar på öppet fält.

Öppet fält: Öppet område där nederbördskemi och

lufthalter mäts.

Förklaring till stationsfigurer

Figuren redovisar ett urval ämnens deposition de två senaste åren. Detta jämförs med ett medelvärde för hela den period som mätningar utförts på lokalen. Åren är indelade i sommar- (april-september) och vinterpe-riod (oktober-mars).

Markvatten redovisar det senaste årets provtagningar (normalt tre), vilka kan jämföras med ett långtidsvärde. Medianvärde i markvatten används för att undvika en kraftig inverkan av enstaka höga halter som ibland

uppträder under torra förhållanden

.

Saknade värden innebär oftast att marken varit för torr. Al är uppdelat i total- och organisk halt, där skillnaden utgör oorganiskt Al som i höga halter medför risk för skador på känsliga organismer i mark och vatten. Kemiska beteckningar som används i figurerna är vätejoner (H+), sulfatsvavel (SO4-S), kloridjoner (Cl

-), nitratkväve (NO3-N),

am-moniumkväve (NH4-N), kalciumjoner (Ca2+) och

5

Stationsvis redovisning

Figur 3-9 deposition och mark-vatten, figur 10 halter i luft samt tabell 1-5.

Båtstad (S 01): 70-årigt

granbe-stånd i relativt brant sluttning mot sydväst. Jordarten är sandig-moig morän och jordmånen podsol. Marken är blockrik och saknar fältskikt. Detta är länets nordli-gaste lokal, som generellt haft mindre nederbörd och mindre deposition av försurande ämnen än övriga lokaler i länet.

Under 1998/99 uppmättes neder-börden till knappt 800 mm, vilket är något mindre än de båda före-gående åren men förhållandevis mycket jämfört med resten av tidsserien. Svaveldepositionen var 2,3 kg/ha både i skogsytan och på öppet fält. Under senare delen av 1990-talet har deposition i skog och på öppet fält varit på ungefär samma nivå. Innan dess var depo-sitionen större i skogsytan. Detta kan förklaras med att torrdeposi-tionen har minskat under 1990-talet. Under 1998/99 deponerades 3,9 kg kväve per hektar på öppet fält. Detta är den högsta notering-en sedan mätstart. Mindre än hälften, 1,7 kg/ha, uppmättes i skogen, vilket tyder på att mer än 2 kg tagits upp eller omvandlats i trädkronorna.

Trots att nedfallet av försurande ämnen har varit relativt begränsat i Båtstad har markvattenmätningar-na visat på sura förhållanden. Under 1998/99 varierade pH-värdet mellan 4,6 och 4,8, vilket är något lägre än medianen för hela tidsserien (4,9). Aluminiumhalten var liksom tidigare år relativt hög, i september 1998 uppgick halten till 1,2 mg/l, varav knappt hälften var bundet i oorganiska förening-ar. Det sura tillståndet i marken kan vara en kvardröjande effekt av en högre försurningsbelastning innan nuvarande mätningar på-börjades. Markvattnets låga pH kan även ha orsakats av organiska syror, eftersom markvattnet har relativt höga halter av organiskt kol; 16 mg/l.

Södra Averstad (S 05): Den

68-åriga granskogen i ett flackt och kustnära område på Värmlandsnäs

är exponerad för intransport av luftföroreningar över Vänern. Marken i området består av ett sandigt-moigt sediment med en jordmån klassad som övergång mellan brunjord och podsol. Södra Averstad är länets sydligaste lokal och den har generellt haft länets största nedfall av försurande sva-vel och kväve.

Nederbörden under 1998/99 upp-gick till 1063 mm, vilket är den högsta noteringen under hela tids-serien och nästan 200 mm mer än föregående år. Detta medförde att även uppmätt kvävedeposition på öppet fält var den högsta under mätperioden, 9,3 kg/ha. I skogen uppmättes 6 kg kväve per hektar, vilket är betydligt mer än på övri-ga lokaler i länet, troligtvis bero-ende på större torrdeposition. Svaveldepositionen på öppet fält uppgick till 4,5 kg/ha (exklusive havssaltets bidrag). Det är mer än föregående år, men mindre än under de flesta åren i början av 1990-talet, trots avsevärt större nederbördsmängd. En slutsats av detta är att svavelkoncentrationen i nederbörden minskat under 1990-talet. Under 1998/99 deponerades 5,7 kg svavel per hektar skogs-mark i Södra Averstad, vilket är den högsta noteringen i länet. Nedfallet har minskat markant under 1990-talet, mycket beroende på minskad torrdeposition. Om-kring 30 kg klorid deponerades per hektar i skogsytan, vilket inne-bär samma storleksordning som tidigare år. Detta är mycket mer än på andra lokaler i länet, vilket kan förklaras med lokalens läge på Värmlandsnäs. Lokalen utsätts för saltförande vindar i större ut-sträckning än övriga lokaler. En förhållandevis hög förore-ningsbelastning har lett till att markvattnet i Södra Averstad uppvisar pH omkring 4,8, låga halter av baskatjoner (0,5-0,7 mg Ca och 0,3-0,4 mg Mg per liter) samt relativt hög aluminiumhalt (omkring 1 mg/l) under 1998/99. Nitrathalten var förhöjd vid ett tillfälle, i juli 1999.

Halterna av svaveldioxid (SO2)

och kvävedioxid (NO2) på årsbasis

var, liksom förra året, ungefär

dubbelt så höga i Södra Averstad som vid Transtrandsberget i norra Värmland. SO2- och NO2-halterna

i Södra Averstad var långt under svenska miljökvalitetsnormer för skydd av hälsa och ekosystem. Säsongsmedelvärdet för marknära ozon (O3), 68 µg/m3, var i nivå

med övriga halter i Värmland och halterna i till exempel Östergöt-lands län. Södra Averstad har med stor sannolikhet haft ozonhalter som skadar känslig vegetation. De högsta halterna noterades under april-juni.

Skived (S 15): Gran, 80 år, på

sediment med texturen finmo och jordmån av övergångstyp. Bestån-det ligger i ett flackt område och gränsar till en inäga i nordost. Även i Skived noterades mätseri-ens största nederbördsmängd un-der 1998/99; 1142 mm. Det var över 100 mm mer än föregående år, som är det näst nederbördsri-kaste året i mätserien. Depositio-nen av svavel och kväve på öppet fält (4,3 kg svavel exklusive havs-saltsbidrag och 8,7 kg kväve per hektar) var trots detta mindre än föregående år, vilket visar på att koncentrationen i nederbörden var lägre. I skogsytan deponerades 3,5 kg svavel per hektar, vilket alltså innebär mindre deposition i sko-gen än på öppet fält.

Markvattnets pH-värde var 5,2-5,3 under 1998/99. Aluminiumhalten var relativt hög, 0,7-1 mg/l, men merparten utgjordes av organiskt (mindre skadligt) aluminium. Kvävehalterna var under detek-tionsgränsen vid samtliga provtag-ningstillfällen, vilket är normalt.

Mellan Hurr (S 16): Provytan i

länets västligaste del består av drygt 70-årig granskog, på mo-ränmark med en utbildad podsol-profil.

Precis som på flera andra lokaler i länet uppmättes 1998/99 tidsseri-ens största nederbördsmängd. Under 1998/99 uppgick den till hela 1308 mm, vilket var den högsta noteringen i länet under 1998/99. Den rikliga nederbörden medförde att våtdepositionen av kväve var förhållandevis stor, 8,4 kg/ha. På skogsytan deponerades 3,9 kg svavel per hektar och år,

6

vilket är betydligt mindre än vad som deponerades i början av 1990-talet. Den huvudsakliga orsaken är att torrdepositionen minskat. Ett tecken på liten torr-deposition är att svaveldepositio-nen i Mellan Hurr, liksom på flera andra lokaler i länet, var större på öppet fält än via krondropp i skog-sytan. Tidigare har torrdepositio-nen till skogen gjort att svavelde-positionen i skogsytan varit större än på öppet fält, men i takt med att torrdepositionen minskat under 1990-talet har allt fler lokaler uppvisat större deposition på öp-pet fält än i skogen. Detta kan förklaras med att när torrdeposi-tionsandelen är liten blir det andra faktorer som avgör depositions-skillnader mellan en skogsyta och en yta på öppet fält. Lokalens läge i väster innebär att den i stor ut-sträckning är utsatt för vindar med havssalt. Kloriddepositionen till skogen uppgick till 12 kg/ha under 1998/99.

Mellan Hurr tillhör de ytor i länet som är mest försurningspåverkade, med pH 4,7-4,8 och låga halter baskatjoner (0,5-0,6 mg Ca och 0,5 mg Mg per liter under 1998/99). Aluminiumhalterna var måttliga, 0,6-0,8 mg/l, men mer-parten var bundet i oorganiska föreningar. Detta medför låga kvoter mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium, 1,5 i april och augusti 1999. Kvoter under 1 anses medföra risker för skador på ekosystemet på sikt.

Böckeln (S 21): EU-yta i 66-årig

tallskog. Skogen växer på sandig-moig moränmark med jordmånen järnpodsol. Ytan är belägen i en sluttning mot öster nära en mindre sjö. Liksom övriga EU-ytor i Värmlands län, startade mätning-arna hösten 1996.

Till skillnad från de flesta övriga lokaler i länet var nederbörden i Böckeln mindre under 1998/99 än föregående år. Det avspeglas i

mindre våtdeposition av svavel (4,1 kg/ha exklusive havssaltets bidrag) och kväve (7,5 kg/ha) än tidigare år i mätserien. Svavelned-fallet till tallytan i Böckeln (2,9 kg/ha) var litet i förhållande till övriga skogsytor i södra och mel-lersta delen av länet. Det kan för-klaras med att tallskog är glesare än granskog och därmed utgör ett mindre effektivt filter för torrde-position än granskog. På öppet fält uppmättes liksom tidigare år mer svaveldeposition än i skogen, vilket även det är ett tecken på liten torrdeposition. 3,1 kg kväve per hektar uppmättes i skogsytan, vilket är i nivå med flertalet övriga ytor i länet. Att mer än dubbelt så mycket deponerades på öppet fält tyder på att upptag och omvand-ling av kväve i trädkronorna var omfattande, vilket är normalt. Markvattnets pH-värde varierade mellan 5,0 och 5,2. Halterna av baskatjoner var låga och alumini-umhalten måttlig. Kvoten mellan baskatjoner och aluminium var relativt låg. Precis som föregående år förekom detekterbara, men mycket låga, halter av kväve i markvattnet.

Sommarhalvårets halter av marknära ozon var i genomsnitt 65 µg/m3_{, vilket är i nivå med övriga}

Värmlandslokaler. Det är också högre än året innan, vilket förkla-ras av varmare och soligare väder under 1999.

Blåbärskullen (S 22): EU-yta i

granskog, 48 år, på sandig-moig morän med viss kulturpåverkan. Beståndet har hög bonitet jämfört med övriga provytor med gran-skog i länet, ståndortsindex G32. De tre åren i mätserien visar på ökande nederbörd. Våtdepositio-nen av svavel och kväve följer denna trend. Våtdepositionen av svavel uppgick till 4,7 kg/ha (ex-klusive havssaltets bidrag) under 1998/99 och för kväve var våtde-positionen 6,9 kg/ha.

Svavelned-fallet till marken i skogen på Blå-bärskullen var 3,8 kg/ha.

Markvattnet i skogsytan skiljer sig från övriga lokaler i länet, med jämförelsevis höga pH-värden (5,5-5,8), hög kalciumhalt (2-3 mg/l) och låg aluminiumhalt (<0,2 mg/l). Detta innebär att Blå-bärskullen är den av lokalerna i länet som är minst försurnings-påverkad.

Transtrandsberget (S 23):

EU-yta i granskog, 47 år, på sandig-moig morän och jordmånen järnpodsol. Ytan ligger i en slutt-ning mot öster och kan därigenom förväntas vara mindre utsatt för dominerande vindriktningar än lokaler i sydvästsluttningar. Transtrandsberget och den andra nordliga lokalen i länet, Båtstad, är de lokaler som tar emot minst deposition av svavel och kväve. Till skogsytan på Transtrandsber-get deponerades endast 1,9 kg svavel per hektar. Läget i en öst-sluttning gör att beståndet i viss mån är skyddat från de sydvästliga vindarna. På öppet fält deponera-des 5 kg kväve per år. Endast i Båtstad deponerades mindre. Markvattnets pH-värde på Transtrandsberget har varit om-kring 5. Halterna av baskatjoner har varit relativt låga, och median-värdet av aluminiumhalten var 0,9 mg/l. I september 1998 uppgick aluminiumhalten till 1,7 mg/l, varav merparten var oorganiskt. Samtidigt var kvoten mellan bas-katjoner och oorganiskt aluminium låg; 0,8. Kvoter under 1 anses medföra ökad risk för skador på ekosystemet.

Halterna av svaveldioxid och kvävedioxid i luft var på årsbasis 0,4 respektive 1,3 µg/m3. Detta är ungefär hälften av vad som note-rades vid Södra Averstad på Värmlandsnäs. Ozonhalterna var i nivå med övriga Värmlandsloka-ler.

Figur 3.

Gran

Lokal S 01, Båtstad

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 10 20 30 40 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 97/98 98/99 3 4 5 6 7 990428 980930 990728 990428 980930 990728 0 1 2 3 4 990428 980930 990728 0 1 2 3 4 990428 980930 990728 0 0.01 0.02 0.03 0.04 0.05 990428 980930 990728 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 361 431 98/99 306 528 97/98 298 407 MV ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 97/98 98/99 0.0 0.5 1.0 1.5 2.0

Figur 4.

Gran, 68 år

Lokal S 05, Södra Averstad

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 10 20 30 40 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 97/98 98/99 3 4 5 6 7 990428 981028 990728 990428 981028 990728 0 1 2 3 4 990428 981028 990728 0 1 2 3 4 990428 981028 990728 0 0.01 0.02 0.03 0.04 0.05 990428 981028 990728 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 524 539 98/99 360 520 97/98 357 408 MV ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 97/98 98/99 0.0 0.5 1.0 1.5 2.0 0.08

Figur 5.

Gran, 80 år

Lokal S 15, Skived

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 10 20 30 40 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 97/98 98/99 3 4 5 6 7 990428 981028 990728 990428 981028 990728 0 1 2 3 4 990428 981028 990728 0 1 2 3 4 990428 981028 990728 0 0.01 0.02 0.03 0.04 0.05 990428 981028 990728 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 581 561 98/99 449 566 97/98 398 426 MV ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 97/98 98/99 0.0 0.5 1.0 1.5 2.0

Figur 6.

Gran

Lokal S 16, Mellan Hurr

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 10 20 30 40 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 97/98 98/99 3 4 5 6 7 990428 981028 990804 990428 981028 990804 0 1 2 3 4 990428 981028 990804 0 1 2 3 4 990428 981028 990804 0 0.01 0.02 0.03 0.04 0.05 990428 981028 990804 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 719 589 98/99 313 630 97/98 414 442 MV ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 97/98 98/99 0.0 0.5 1.0 1.5 2.0

Figur 7.

Tall, 66 år

Lokal S 21, Böckeln

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 10 20 30 40 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 96/97 97/98 98/99 3 4 5 6 7 990602 981028 990728 990602 981028 990728 0 1 2 3 4 990602 981028 990728 0 1 2 3 4 990602 981028 990728 0 0.01 0.02 0.03 0.04 0.05 990602 981028 990728 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 544 524 98/99 425 710 97/98 421 568 96/97 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 96/97 97/98 98/99 0.0 0.5 1.0 1.5 2.0

Figur 8.

Gran, 48 år

Lokal S 22, Blåbärskullen

ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 10 20 30 40 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 96/97 97/98 98/99 3 4 5 6 7 990602 981028 990728 990602 981028 990728 0 1 2 3 4 990602 981028 990728 0 1 2 3 4 990602 981028 990728 0 0.01 0.02 0.03 0.04 0.05 990602 981028 990728 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 473 595 98/99 397 577 97/98 390 458 96/97 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 96/97 97/98 98/99 0.0 0.5 1.0 1.5 2.0

Figur 9.

Gran, 47 år berget

Lokal S 23,

Transtrands-ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 0.1 0.2 0.3 0.4 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 10 20 30 40 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 96/97 97/98 98/99 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 96/97 97/98 98/99 3 4 5 6 7 990428 980930 990728 990428 980930 990728 0 1 2 3 4 990428 980930 990728 0 1 2 3 4 990428 980930 990728 0 0.01 0.02 0.03 0.04 0.05 990428 980930 990728 Nederbörd på ÖF (mm) Sommar Vinter 399 475 98/99 374 456 97/98 307 444 96/97 ÖF KD ÖF KD ÖF KD 0 2 4 6 8 96/97 97/98 98/99 0.0 0.5 1.0 1.5 2.0

2 2 3

ug/m

3 0,3 0,7 2,8 68 65 1,3 69

Figur 10. Periodmedelvärde (mg/m3) av halter i luft på öppet fält. För SO2, och NO2 gäller perioden oktober 1998 till september 1999 och för O3 april - september 1999.

15

Tidsutveckling deposition

Figur 11 visar att medelnederbör-den varierat mellan 600 och 1100 mm under tidsserien. Denna rela-tivt stora variation kan i viss mån dölja depositionstrender. Under 1998/99 noterades tidsseriens högsta medelnederbörd i Värm-lands län. Detta återspeglas dock inte i svaveldepositionen, som var förhållandevis liten både i skogen och på öppet fält. I skogen finns en tydlig trend med minskad sva-veldeposition under 1990-talet; från omkring 7 kg/ha till under 4 kg/ha. Minskningen återfinns på många skogsytor i Sverige och kan

till stor del förklaras med minskad torrdeposition. På öppet fält var medelvärdet under de fem första åren i tidsserien knappt 5 kg/ha och de fyra senaste åren omkring 4 kg/ha. Det kan inte förklaras med skillnader i nederbörd utan beror på minskad halt av svavel i neder-börden. Förväntad nivå år 2010 i Svealand, baserat på internatio-nella överenskommelser om ut-släppsminskningar, är 2,5 kg/ha. För kväve är det svårt att utläsa någon trend i tiden. Sedan 1995/96 har nederbörden ökat år för år, vilket har lett till en ökning av våtdepositionen av kväve.

Ef-fekten av en något minskad halt av kväve i nederbörden döljs av det-ta. Medelvärdet av kvävedeposi-tionen på öppet fält i Värmlands län har varierat mellan 5 och 7 kg/ha under tidsserien. Den totala depositionen i skog kan på grund av torrdepositionen beräknas vara något större. Den förväntade nivån för kväve år 2010 är 4 kg/ha i Svealand.

I enlighet med minskningen av svavelnedfallet har nederbördens pH-värde ökat från 4,5 till 4,8 under 1990-talet. 3.5 4.0 4.5 5.0 98/99 96/97 94/95 92/93 90/91 0 300 600 900 98/99 96/97 94/95 92/93 90/91 0 2 4 6 8 98/99 96/97 94/95 92/93 90/91 0 2 4 6 8 98/99 96/97 94/95 92/93 90/91 3.5 4.0 4.5 5.0 98/99 96/97 94/95 92/93 90/91 0 300 600 900 98/99 96/97 94/95 92/93 90/91 0 2 4 6 8 98/99 96/97 94/95 92/93 90/91 0 2 4 6 8 98/99 96/97 94/95 92/93 90/91 3.5 4.0 4.5 5.0 98/99 96/97 94/95 92/93 90/91 0 300 600 900 98/99 96/97 94/95 92/93 90/91 0 2 4 6 8 98/99 96/97 94/95 92/93 90/91 0 2 4 6 8 98/99 96/97 94/95 92/93 90/91

Öppet fält

Gran

Tall

(n1=4, n2=7) (n1=4, n2=6)

pH

Nederbörd (mm)

Svavel (kg/(ha*år))

Kväve (kg/(ha*år))

(n1=0, n2=1)

Figur 11. Årsmedelvärden för valda parametrar i tre miljöer i Värmland; öppet fält, gran- och tallskog,

uppde-lat på två tidsserier. Den första tidsserien (n1) omfattar fyra lokaler där mätningarna startade

1990/91. I den andra tidsserien (n2) som började 1996/97 ingår sju lokaler. Streckad linje anger

16

Tidsutveckling markvatten

Linjär regressionsanalys har gjorts för att konstatera om markvattnets sammansättning förändrats signifi-kant sedan mätningarna startade på varje lokal. Sammanställningen ger indikationer på utveckling i skogsmark och markvatten, även om tidsserierna i vissa fall är kor-ta. Lokaler med mindre än fem provtagningar (∼2 år) ingår ej. Figur 12 visar att markvattnets halter av baskatjonerna kalcium och magnesium, samt även man-gan och klorid, har minskat signi-fikant på minst en tredjedel av lokalerna. En stor andel lokaler visar även minskande halter av sulfatsvavel. Detta är en logisk följd av minskad svaveldeposition. Förändringar av markvattnets surhetsgrad är inte lika tydliga, det

finns exempel på både minskad och ökad försurning. Förhållande-na i skogsytorFörhållande-na i Värmlands län avviker inte från andra närliggande regioner. Ett sätt att uttrycka markvattnets syra-bas status är förmågan att buffra mot syror. Den syraneutraliserande förmågan kan uttryckas som ANC I sura vatten är ANC negativ eftersom all väte-karbonat som bildar alkalinitet är förbrukad och halten organiska ämnen är inte tillräcklig för att upprätthålla en syrabuffrande förmåga.

Modellberäkningar av återhämt-ning från försuråterhämt-ning efter det att depositionen minskat har utförts i ett urval av skogsytorna i södra Sverige. Beräkningarna visar att ett trendbrott inträffade i början på 1990-talet och hastigheten i den

genomsnittliga förbättring av ANC var 4 % per år, räknat från 1993. Markvattnet i södra Sverige är i genomsnitt betydligt surare än den mellersta och norra delen av lan-det. Trots det kan en minskad surhet förväntas i hela Sverige på grund av att framför allt svavel-nedfallet minskat i alla områden. Undersökningar av markvatten finns från 43 lokaler i mellersta och norra delen av Sverige under perioden 1990 till 1995 då ANC ska ha ökat i alla skogsytor enligt modellberäkningarna. Under peri-oden 1993 till 1995 uppvisar 18 lokaler en ökning av ANC som i genomsnitt är relativt stor. Många lokaler visar dock varken ökande eller minskande ANC.

Figur 12. Trendberäkningar för markvatten på 42 lokaler i Svealand och Norrland. Positivt värde på y-axeln anger antal lokaler med signifikant ökade halter (+) sedan mätningarna startade på respektive lokal. På samma sätt anger negativt värde antal lokaler med signifikant minskade värden (-).

Det finns flera orsaker till att skogsytorna utvecklas på olika sätt under relativt korta perioder som tre till sex år. En faktor som är tydlig i många skogsytor i landet är att varierande nedfall av neu-tralt havssalt tillfälligt påverkar kemin i markvattnet. Figur 13 visar två lokaler i Värmlands län med likartad utveckling av ANC i markvatten under 1991 till 1999. Båda lokalerna noterade minskat ANC fram till 1993 och därefter en ökning som senare planar ut. Ökningen av ANC samvarierade

med minskande halter av klorid, i synnerhet i ytan vid Södra Aver-stad. I Skived var förändringen av ANC mindre under hela mätperio-den och halterna av klorid i mark-vatten var relativt konstanta, men sjunkande, speciellt efter 1997. Naturliga episoder med havssalts-nedfall gör att framför allt natrium jonbyter med andra ämnen som sitter bundna till markpartiklarna. I skogsjordar som oftast är sura innebär det att vätejoner och alu-minium under en viss tid tillförs markvattnet. Marken blir dock

mindre sur efter jonbytet och på lång sikt har nedfallet ingen effekt på markvattnets pH eller ANC. Den stora variationen i nedfall av havssalt mellan år och olika områ-den gör att det krävs relativt lång tid för att säkerställa trender i markvattnets surhetsgrad som beror på minskat nedfall. Under-sökningarna av markvatten visar även att en eller flera episoder med stort nedfall av havssalt under några få dagar kan orsaka kraftig försurning av markvattnet under flera år. -20 -10 0 10 20 A n ta l l o k a le r Mn 2+ oA l H + NO 3 -N oo A l Ca 2+ Cl -Fe 2+ /3 + Mg 2+ TO C ffff SO 4 -S NH 4 -N Na + TA l K + +

(C a + M g + K )/ o o A l l n n

17 0 5 10 15 20 9001 9201 9401 9601 9801 -0.15 -0.1 -0.05 0 0.05 Cl, mg/l ANC, mekv/l mg/l mekv/l S. Averstad 0 2 4 6 9001 9201 9401 9601 9801 0.00 0.05 0.10 0.15 Cl, mg/l ANC, mekv/l mg/l mekv/l Skived

Figur 13. Halter av ANC (mekv/l) och klorid (mg/l) i markvatten i två skogsytor i Värmlands län under perioden 1991 till 1999 (glidande medel räknat på tre värden).

Tidsutveckling lufthalter

Lufthalter av SO2 och NO2 mäts

vid två lokaler i länet, Södra Aver-stad och Transtrandsberget, medan O3 mäts vid ytterligare en lokal,

Böckeln. I Södra Averstad startade mätningar av SO2 och NO2 i

okto-ber 1992, motsvarande mätningar i Transtrandsberget startade i maj 1996. Figur 14 visar

årstidsvaria-tionen (månadsmedelvärden) för SO2 och NO2 under perioden

ok-tober 1992 – september 1999. De högsta halterna förekommer oftast under de kalla vintermånaderna. SO2-halten har under de sju åren

mätningarna pågått minskat vid Södra Averstad, inte bara vinter-topparna är lägre utan även som-marhalterna. Vid

Transtrandsber-get är mätserien ännu för kort för att man skall kunna se någon trend i resultaten. Vad gäller NO2

-halterna är det ej möjligt att utläsa en trend. SO2- och NO2-halterna i

länet har varit långt under svenska miljökvalitets-normer för skydd av ekosystem och hälsa (se förklaring under ”lufthalter” på sidan 4).

Figur 14. Månadsmedel av SO2 och NO2 i Södra Averstad och Transtrandsberget, oktober 1992 - september

1999. 0 20 40 60 80 100 9501 9601 9701 9801 9901 S.Averstad Böckeln Transtrandsberget ug/m3

Figur 15. Månadsmedel av O3 i Södra Averstad, Transtrandsberget och Böckeln maj 1995 - september 1999.

0 2 4 6 8 10 12 9201 9301 9401 9501 9601 9701 9801 9901 NO2 S.Averstad NO2 Transtrandsberget SO2 S.Averstad SO2 Transtrandsberget ug/m3

18

EMEP-stationerna i södra Sverige, visar en kraftigt nedåtgående trend av SO2 sedan början av 1980-talet.

Även för NO2 tycks en viss

ned-gång i haltnivån ha skett sedan början av 1990-talet.

Säsongsmedelhalten av marknära ozon, O3, var högre än året innan

på grund av den fina sommaren 1999. Figur 15 visar

årstidsvaria-tionen av O3 fram till september

1999. Ozonhalterna på samtliga lokaler överskred det av Natur-vårdsverket föreslagna miljökva-litetsmålet för ozon. Marknära ozon bildas i luftmassor som är förorenade med kväveoxider och kolväten under påverkan av solljus. Hög solinstrålning medför högre ozonhalter. Det är under vår

och tidig sommar som de högsta halterna brukar framträda. Ozon-halterna är mycket starkt knutna till vädersituationen och trender är ej möjliga att utläsa om mätserier-na är kortare än 20-30 år. För mer information angående kritiska ozonnivåer se faktaruta nedan.

Faktaruta: Ozonhalter

Naturvårdsverkets förslag till långsiktigt miljökvali-tetsmål innebär att medelvärdet under sommarhalvåret inte överskrider 50 µg/m3. I det internationella arbetet med kritiska gränsvärden används inte säsongsmedel-värde. 1992-93 visades att summerat överskridande av en tröskelhalt gav bättre överensstämmelse med obser-verade ozoneffekter, vilket motiobser-verade det dosrelatera-de AOT-begreppet. AOT (Accumulated exposure Over Threshold) beskriver summerat överskridande av en viss halt under en viss tidsperiod som gränsvärde för skador på vegetation och uttrycks i ppb-timmar (1ppb=1,96 µg/m3). Det exponeringsindex som an-vänds är AOT40 (tröskelvärde 40 ppb). Orsaken är till stor del att ett lägre värde ligger nära de ozonhalter som uppträder i bakgrundsluft över norra halvklotet. Eftersom växterna tar upp ozon främst under dygnets ljusa timmar, summeras AOT40 endast för dessa.

För jordbruksgrödor, vilda örter och gräs är den kritis-ka ozonnivån 3000 ppb-timmar för maj-juli. För skogsträd är ozonnivån 10000 ppb-timmar för april-september. AOT40 avspeglar inte direkt växternas upptag av ozon utan räknas fram endast utifrån halten i luften. Utvecklingen mot ett upptagsbaserat expone-ringsindex för ozon har påbörjats, men det finns ännu ingen allmänt vedertagen metod för detta. Diffusions-provtagare ger ett månadsmedelvärde som ännu inte kan översättas till AOT. Resultat från diffusionsprov-tagarna kan dock användas för direkt jämförelse med NVs miljökvalitetsmål. Forskning för att översätta resultat från diffusionsprovtagare till både existerande AOT40 begrepp samt till det mer upptagsbaserade exponeringsindexet pågår och beräknas vara avslutad inom de närmaste två åren.

19

Data i tabellform, deposition, lufthalter och markvatten

Tabell 1. Öppet fältdata från Värmlands län, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år.

Lokal År Nedb H+ SO4-S SO4-Sex Cl- NO3-N NH4-N Ca2+ Mg2+ Na+ K+ Mn2+ Båtstad 90/91 543 0,08 3,4 3,2 3,6 1,6 1,6 (S 01 A) 91/92 628 0,08 3,3 3,1 4,0 1,7 2,1 92/93 698 0,09 2,8 2,6 3,1 1,5 1,2 93/94 633 0,09 2,9 2,7 3,1 1,6 1,4 1,1 0,3 2,0 2,2 0,18 94/95 822 0,10 3,3 3,1 4,3 1,0 0,7 2,6 0,6 2,6 4,6 0,35 95/96 587 0,04 2,5 2,3 2,8 1,7 2,0 96/97 811 0,07 2,4 2,2 4,0 1,5 1,0 97/98 834 0,10 2,8 2,7 3,6 2,0 1,4 98/99 792 0,04 2,6 2,3 7,4 2,0 1,9 Södra 90/91 556 0,20 4,6 4,4 4,8 3,0 2,7 Averstad 91/92 538 0,21 5,8 5,5 6,3 3,8 3,9 (S 05 A) 92/93 796 0,28 7,1 6,5 13,7 4,3 3,5 93/94 893 0,28 6,3 6,1 5,1 4,1 4,1 1,3 0,4 2,8 1,4 0,03 94/95 981 0,26 5,8 5,5 7,8 3,8 3,0 4,1 0,8 4,8 1,4 0,03 95/96 557 0,12 3,8 3,6 2,7 2,6 2,3 96/97 618 0,09 4,5 3,9 12,3 3,2 3,1 97/98 880 0,17 4,4 4,2 5,4 3,6 3,3 98/99 1063 0,13 5,2 4,5 15,1 4,7 4,6 3,2 1,0 7,8 3,0 0,11 Skived 90/91 592 0,23 5,0 4,9 3,6 3,0 3,0 (S 15 A) 91/92 757 0,30 7,3 7,0 7,4 4,8 5,3 92/93 750 0,31 6,4 6,1 7,2 4,1 3,7 93/94 782 0,27 5,7 5,6 3,7 3,7 3,5 0,9 0,3 2,4 1,7 0,02 94/95 1013 0,30 5,9 5,6 7,3 4,2 3,3 2,9 0,5 4,5 1,3 0,05 95/96 564 0,11 3,9 3,8 3,0 3,0 2,8 96/97 801 0,14 5,0 4,6 8,5 4,0 3,8 97/98 1016 0,28 5,4 5,1 5,4 5,3 3,9 98/99 1142 0,25 4,7 4,3 9,7 4,8 3,9 Mellan Hurr 90/91 598 0,20 4,9 4,6 6,1 2,9 2,6 (S 16 A) 91/92 598 0,18 4,3 4,0 6,8 2,7 2,7 92/93 620 0,16 3,6 3,4 5,3 2,2 2,4 93/94 881 0,31 5,3 5,0 6,6 3,7 2,6 1,3 0,4 4,2 1,2 0,02 94/95 1192 0,30 6,7 6,0 13,1 4,3 3,6 4,0 0,9 8,0 1,4 0,04 95/96 672 0,15 5,1 4,8 7,2 4,1 3,5 96/97 891 0,21 6,1 5,5 13,4 4,0 3,6 97/98 943 0,18 4,6 4,3 6,1 3,7 3,1 98/99 1308 0,22 5,9 5,2 15,4 4,7 3,7 3,5 1,4 10,5 2,4 0,13 Böckeln 96/97 989 0,26 7,0 6,6 9,3 5,0 5,2 2,9 0,9 4,7 3,0 0,25 (S 21 A) 97/98 1135 0,25 6,5 6,1 8,2 5,7 5,1 3,0 0,9 5,3 5,0 0,25 98/99 1068 0,26 4,5 4,1 9,6 4,4 3,1 2,9 0,8 5,0 2,5 0,11 Blåbärskullen 96/97 848 0,17 3,9 3,6 6,5 2,7 2,0 1,7 0,6 4,1 1,7 0,10 (S 22 A) 97/98 974 0,23 4,5 4,2 5,4 3,7 2,4 2,2 0,7 3,3 3,3 0,23 98/99 1068 0,12 5,4 4,7 14,9 3,6 3,3 2,4 0,6 10,4 4,9 0,11 Transtrands- 96/97 751 0,11 2,7 2,5 3,7 1,9 1,4 1,2 0,4 2,0 1,7 0,09 berget 97/98 830 0,16 3,1 2,9 4,0 2,8 2,1 1,8 0,5 2,3 2,6 0,16 (S 23 A) 98/99 874 0,10 4,5 4,0 12,4 2,5 2,5 2,5 0,5 8,1 4,0 0,09

20

Tabell 2. Krondroppsdata från Värmlands län, komplett hydrologisk årsdeposition. Nederbörd (Nedb) anges i mm/år, övriga parametrar i kg/hektar och år.

Lokal År Nedb H+ SO4-S SO4-Sex Cl- NO3-N NH4-N Ca2+ Mg2+ Na+ K+ Mn2+ Båtstad 90/91 314 0,10 4,9 4,7 4,9 0,6 0,8 3,3 1,0 3,1 11,8 0,81 (S 01 A) 91/92 303 0,03 3,5 3,2 5,7 0,4 1,0 1,9 0,8 1,9 11,4 0,98 92/93 372 0,04 3,6 3,4 6,0 0,6 1,3 93/94 339 0,05 3,9 3,7 4,6 0,6 0,6 2,4 1,0 1,6 10,8 0,93 94/95 446 0,05 4,5 4,2 6,8 0,6 1,1 3,4 1,3 2,2 16,2 1,30 95/96 321 0,03 2,9 2,7 4,5 0,8 0,6 96/97 405 0,04 2,1 1,8 5,2 0,3 0,7 97/98 399 0,03 1,9 1,7 4,4 0,4 0,5 98/99 389 0,03 2,5 2,3 4,6 0,9 0,8 Södra 90/91 324 0,30 11,2 9,7 32,0 3,4 1,1 Averstad 91/92 237 0,19 9,7 8,2 31,8 3,8 1,4 (S 05 A) 92/93 350 0,19 14,1 12,1 44,6 3,2 1,7 93/94 445 0,20 8,9 8,1 18,4 3,9 1,9 5,2 2,6 11,3 11,3 0,53 94/95 384 0,13 8,2 7,1 25,0 3,1 1,5 6,3 3,0 14,6 13,0 0,78 95/96 298 0,09 7,3 6,4 20,4 4,2 2,7 96/97 383 0,10 6,5 5,2 28,1 3,8 2,1 97/98 607 0,13 7,3 6,0 28,8 4,4 1,9 98/99 628 0,14 7,2 5,7 31,5 3,6 2,4 6,4 3,1 17,7 19,4 0,46 Skived 90/91 467 0,22 7,6 7,3 7,6 1,6 1,4 3,4 1,4 4,4 8,7 0,69 (S 15 A) 91/92 473 0,19 7,0 6,6 9,0 1,7 1,6 2,6 1,2 4,5 5,9 0,66 92/93 407 0,13 5,3 4,9 7,8 1,2 1,5 93/94 506 0,18 6,0 5,8 5,7 1,8 1,2 2,4 1,2 2,7 7,6 0,58 94/95 568 0,13 5,5 5,2 7,0 1,2 0,8 3,8 1,6 3,4 8,7 0,87 95/96 370 0,07 3,4 3,2 4,3 1,0 0,8 96/97 464 0,07 3,3 3,1 5,4 1,3 1,5 97/98 578 0,07 3,3 3,1 5,0 1,1 0,7 98/99 605 0,09 3,7 3,5 5,4 1,5 1,6 Mellan Hurr 90/91 417 0,23 8,8 8,2 13,9 1,9 1,3 (S 16 A) 91/92 404 0,19 7,5 6,8 13,5 1,9 1,5 92/93 464 0,18 6,8 6,0 15,9 1,4 1,8 93/94 553 0,22 7,4 7,0 9,9 1,7 1,5 3,2 1,5 4,8 9,5 0,99 94/95 564 0,18 7,4 6,7 15,2 1,6 1,4 4,7 1,7 8,1 10,9 1,28 95/96 458 0,13 6,1 5,6 10,4 2,1 1,7 96/97 538 0,12 5,8 5,1 15,5 1,7 1,5 97/98 622 0,10 4,4 4,0 9,7 1,4 1,6 98/99 700 0,12 4,4 3,9 11,8 1,3 1,3 2,9 1,5 6,5 11,3 0,95 Böckeln 96/97 525 0,12 3,5 3,1 7,7 1,9 1,3 1,9 0,9 4,2 6,0 0,41 (S 21 A) 97/98 549 0,11 2,9 2,6 5,2 1,6 1,3 1,7 0,7 2,7 5,9 0,37 98/99 590 0,13 3,2 2,9 6,6 1,8 1,3 2,1 0,9 3,9 6,8 0,34 Blåbärskullen 96/97 534 0,06 4,2 3,7 10,5 1,5 0,9 3,2 1,1 5,7 10,6 1,00 (S 22 A) 97/98 530 0,06 3,3 3,0 6,2 1,3 1,3 2,4 0,8 3,2 8,2 0,55 98/99 594 0,06 4,2 3,8 8,8 1,3 1,1 2,9 0,9 5,3 9,1 1,33 Transtrands- 96/97 518 0,06 2,1 2,0 3,2 1,3 1,1 1,2 0,5 1,6 2,8 0,38 berget 97/98 523 0,06 1,8 1,7 1,9 1,1 1,0 1,1 0,4 0,9 3,3 0,31 (S 23 A) 98/99 587 0,05 2,1 1,9 4,0 1,3 1,6 1,6 0,5 2,4 4,0 0,35

21

Tabell 3. Beräknad totaldeposition av väte- och baskatjoner i Värmlands län, kg/hektar och år.

Lokal År H+ Ca2+ Mg2+ Na+ K+ Mn2+ Båtstad 96/97 0,08 2,3 0,7 2,6 1,8 0,13 (S 01 A) 97/98 0,11 2,5 0,6 2,7 2,0 0,15 98/99 0,06 3,2 0,9 4,5 2,7 0,11 Södra Averstad 96/97 0,16 3,6 2,3 14,9 2,8 0,10 (S 05 A) 97/98 0,30 3,5 2,2 15,3 2,7 0,16 98/99 0,21 4,1 2,3 17,7 3,6 0,12 Skived 96/97 0,16 2,7 1,0 4,7 2,0 0,12 (S 15 A) 97/98 0,33 2,8 0,7 3,6 2,1 0,15 98/99 0,32 2,4 0,9 6,0 2,0 0,17 Mellan Hurr 96/97 0,24 3,1 1,5 8,8 2,4 0,13 (S 16 A) 97/98 0,22 3,1 1,0 5,3 2,4 0,19 98/99 0,26 4,8 1,5 11,0 3,1 0,19 Böckeln 96/97 0,30 2,9 1,0 5,2 3,0 0,25 (S 21 A) 97/98 0,29 3,8 1,0 5,3 5,2 0,27 98/99 0,30 3,1 0,9 6,1 2,7 0,11 Blåbärskullen 96/97 0,21 2,2 0,9 6,2 2,2 0,12 (S 22 A) 97/98 0,26 2,7 0,9 4,2 3,7 0,26 98/99 0,15 3,4 1,1 10,7 6,2 0,15 Transtrandsberget 96/97 0,12 1,3 0,4 2,1 1,9 0,10 (S 23 A) 97/98 0,18 2,2 0,5 2,4 2,7 0,17 98/99 0,11 3,7 1,0 8,2 4,4 0,10

Tabell 4. Lufthalter i Värmlands län, µg/m3 , diffusionsprovtagning. För

SO

2och NO2 anges medelvärden (Mv) för

hydrologiska år, medan sommarhalvår används för O3 .

År, mån SO2 NO2 O3

--- Svaveldioxid --- --- Kvävedioxid --- Ozon

---S. Averstad Transtrands-berget S. Averstad Transtrands-berget S. Averstad Transtrands-berget Böckeln Mv 9210-9309 1,31 - 2,9 - - - -Mv 9310-9409 1,6 - 3,0 - - - -Mv 9410-9509 1,2 - 2,8 - - - -Mv 9510-9609 1,42 - 2,9 - - - -Mv 9610-9709 0,9 0,3 3,3 1,5 - - -Mv 9710-9809 0,7 0,3 2,6 1,2 - - -Mv 9504-09 - - - - 701 - -Mv 9604-09 - - - - 63 70 651 Mv 9704-09 - - - - 69 71 64 Mv 9804-09 - - - - 58 60 54 9810 0,4 0,2 2,4 0,6 - 43 -9811 0,8 0,5 4,0 1,9 - 54 -9812 1,1 0,5 5,1 2,2 - 43 -9901 0,6 0,3 4,4 2,0 - 52 -9902 0,9 0,5 4,4 4,1 - 64 -9903 1,0 0,9 3,7 1,4 - 68 -9904 0,6 0,4 2,2 0,8 70 85 66 9905 0,4 0,1 1,5 0,5 74 78 77 9906 0,6 0,1 1,4 0,5 77 73 77 9907 0,4 0,2 1,1 0,6 64 65 62 9908 0,5 0,2 1,3 0,3 55 61 51 9909 0,7 0,3 2,1 0,8 65 54 56 Mv 9810-9909 0,7 0,4 2,8 1,3 - - -Mv 9904-9909 - - - - 68 69 65 1

en månads resultat saknas

22 T abel l 5. M a rkvat te ndat a f rå n V ä rm lands l ä n. Lo k a l D a tum pH Alk ANC SO 4 -S Cl -NO 3 -N NH 4 -N Ca 2+ Mg 2+ Na + K + Mn 2+ Fe 2+/3+ ooA l tA l T O C B C /ooA l - - m ekv/ l

--- mg

/l

---mol/mol

B åtstad 1998- 09-30 4,6 -0,023 3,13 2,26 <0,002 <0,010 1,41 1,16 2,47 0,35 0,077 0,119 0,515 1,228 12,0 4,8 (S 01 A ) 1999- 04-28 4,8 -0,052 1,16 0,97 <0,002 0,036 0,94 0,41 1,37 0,46 0,091 0,146 -0,580 14,0 - 1999- 07-28 4,8 -0,024 2,94 1,51 <0,002 <0,010 1,54 1,00 1,91 0,33 <0,020 0,113 0,533 0,966 12,0 4,5 me d ia n 4,9 -0,032 2,73 2,21 < 0 ,002 0,010 1,37 1,03 2,38 0,33 0,051 0,085 0,499 0,830 16,0 4,6 n= 26 -26 26 26 26 26 26 26 26 26 26 26 25 26 26 -S ö dra A v ers tad 1998- 10-28 4,8 -0,020 1,53 4,21 <0,002 <0,010 0,63 0,34 3,93 0,21 <0,020 1,037 0,400 1,175 15,0 2,3 (S 05 A ) 1999- 04-28 4,8 --0 ,015 1,70 2,98 <0,002 <0,010 0,45 0,32 2,83 0,15 0,058 0,681 0,277 0,860 11,0 2,8 1999- 07-28 4,8 -0,005 1,73 2,87 0,080 <0,010 0,68 0,40 2,94 0,20 <0,020 0,312 0,562 1,086 10,0 1,9 me d ia n 4,7 --0,045 2,86 6,63 < 0 ,002 < 0 ,010 1,09 0,60 4,86 0,23 < 0 ,020 0,488 0,672 1,086 13,0 2,3 n= 27 -27 27 27 27 27 27 27 27 27 27 27 27 27 27 -Skived 1998- 10-28 5,2 -0,092 2,45 2,92 <0,002 <0,010 0,92 1,27 3,98 0,18 <0,020 0,212 0,232 1,000 17,0 9,3 (S 15 A ) 1999- 04-28 5,3 -0,070 2,33 1,68 <0,002 <0,010 0,72 1,05 3,14 0,15 <0,020 0,177 0,134 0,702 11,0 13 1999- 07-28 5,3 -0,098 2,54 1,93 <0,002 <0,010 1,04 1,23 3,54 0,18 <0,020 0,435 0,290 0,891 15,0 7,6 me d ia n 5,2 -0,077 3,80 3,41 < 0 ,002 < 0 ,010 1,45 1,84 4,15 <0 ,2 5 0,031 0,181 0,317 0,700 14,0 10 n= 27 -27 27 27 27 27 27 27 27 27 27 27 24 27 27 -Mellan Hu rr 1998- 10-28 4,8 --0 ,041 2,35 2,56 <0,002 <0,010 0,49 0,46 2,51 0,27 <0,020 0,002 0,521 0,578 2,7 2,0 (S 16 A ) 1999- 04-28 4,7 --0 ,050 2,54 1,71 <0,002 <0,010 0,59 0,45 1,89 0,31 <0,020 0,003 0,759 0,805 2,4 1,5 1999- 08-04 4,7 --0 ,069 2,70 2,16 <0,002 0,017 0,60 0,45 1,94 0,38 <0,020 0,002 0,800 0,830 4,5 1,5 me d ia n 4,8 --0,043 2,35 4,10 < 0 ,002 < 0 ,010 0,78 0,58 2,90 0,27 0,069 0,007 0,494 0,571 7,0 2,7 n= 23 -22 23 23 23 23 23 23 23 23 23 22 21 22 22 -B ö ck eln 1998- 10-28 5,2 -0,005 1,48 1,44 0,002 <0,010 0,37 0,16 1,98 0,80 <0,020 0,016 0,217 0,382 3,8 4,5 (S 21 A ) 1999- 06-02 5,0 --0 ,028 1,61 0,84 <0,002 0,017 0,43 0,23 0,99 0,49 <0,020 0,009 0,348 0,372 3,8 2,5 1999- 07-28 5,2 --0 ,003 1,63 0,94 <0,002 <0,010 0,60 0,23 1,36 0,67 <0,020 0,005 0,427 0,460 4,2 2,6 me d ia n 5,0 --0,019 1,65 1,71 < 0 ,002 < 0 ,010 0,58 0,26 1,47 0,70 0,098 < 0 ,015 0,286 0,375 4,0 4,1 n= 10 -9 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 8 10 9 -Bl åb är sk u llen 1998- 10-28 5,6 0,026 0,031 2,48 2,22 <0,002 <0,010 2,47 0,31 2,13 0,25 <0,020 0,020 0,051 0,134 3,0 43 (S 22 A ) 1999- 06-02 5,8 0,036 0,008 2,80 1,84 <0,002 <0,010 2,38 0,29 2,01 0,19 <0,020 0,006 0,063 0,128 3,6 33 1999- 07-28 5,5 0,018 0,035 2,72 1,83 <0,002 <0,010 3,03 0,26 1,83 0,19 <0,020 0,004 0,105 0,162 3,5 23 me d ia n 5,6 -0,027 2,54 2,22 < 0 ,002 < 0 ,010 2,60 0,31 2,01 0,25 < 0 ,020 0,009 0,057 0,127 3,0 40 n= 9 -9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 8 9 9 -T ra n str and s- 1998- 09-30 5,0 -0,060 1,14 1,03 <0,002 <0,010 0,92 0,39 1,84 0,12 0,047 0,377 1,323 1,675 12,0 0,8 berg et (S 23 A ) 1999- 04-28 5,0 -0,035 0,92 0,61 <0,002 <0,010 0,59 0,26 1,27 0,16 <0,020 0,145 0,295 0,895 9,8 2,7 1999- 07-28 5,0 -0,072 0,96 0,70 <0,002 <0,010 1,08 0,36 1,51 0,12 <0,020 0,250 0,344 1,122 13,0 3,5 me d ia n 5,1 -0,054 1,14 1,02 < 0 ,002 < 0 ,010 0,99 0,36 1,65 0,12 0,044 0,217 0,241 0,911 11,0 4,8 n= 10 -10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10

-IVL Svenska Miljöinstitutet AB IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd

Box 210 60, SE-100 31 Stockholm Hälsingegatan 43, Stockholm Tel: +46 8 598 563 00 Fax: +46 8 598 563 90

Box 470 86, SE-402 58 Göteborg Dagjämningsgatan 1, Göteborg Tel: +46 31 725 62 00 Fax: +46 31 725 62 90

Aneboda, SE-360 30 Lammhult Aneboda, Lammhult

Tel: +46 472 26 20 75 Fax: +46 472 26 20 04 www.ivl.se

IVL Svenska Miljöinstitutet AB

,9/lUHWWREHURHQGHRFKIULVWnHQGHIRUVNQLQJVLQVWLWXWVRPlJVDYVWDWHQRFKQlULQJVOLYHW9LHUEMXGHU HQKHOKHWVV\QREMHNWLYLWHWRFKWYlUYHWHQVNDSI|UVDPPDQVDWWDPLOM|IUnJRURFKlUHQWURYlUGLJSDUWQHU LPLOM|DUEHWHW ,9/VPnOlUDWWWDIUDPYHWHQVNDSOLJWEDVHUDGHEHVOXWVXQGHUODJnWQlULQJVOLYRFKP\QGLJKHWHULGHUDV DUEHWHI|UHWWElUNUDIWLJWVDPKlOOH ,9/VDIIlUVLGplUDWWJHQRPIRUVNQLQJRFKXSSGUDJVQDEEWI|UVHVDPKlOOHWPHGQ\NXQVNDSLDUEHWHW I|UHQElWWUHPLOM|

Forsknings- och utvecklingsprojekt publiceras i

,9/5DSSRUW,9/VSXEOLNDWLRQVVHULH%VHULH ,9/1\KHWHU1\KHWHURPSnJnHQGHSURMHNWSnGHQQDWLRQHOODRFKLQWHUQDWLRQHOODPDUNQDGHQ ,9/)DNWD5HIHUDWDYIRUVNQLQJVUDSSRUWHURFKSURMHNW ,9/VKHPVLGDZZZLYOVH )RUVNQLQJRFKXWYHFNOLQJVRPSXEOLFHUDVXWDQI|U,9/VSXEOLNDWLRQVVHULHUHJLVWUHUDVL,9/V$VHULH 5HVXOWDWUHGRYLVDVlYHQYLGVHPLQDULHUI|UHOlVQLQJDURFKNRQIHUHQVHU