Upplevelsen av att leva med diabetes mellitus typ 2

Lina Forsander och Louise Nilsson

Examensarbete, 15 hp, kandidatuppsats

Omvårdnad

Jönköping, januari 2016

Upplevelser av att leva

med diabetes mellitus typ

Experiences of living with type 2

diabetes

Lina Forsander och Louise Nilsson

Examination paper, 15 credits, bachelor degree

Nursing science

Sammanfattning

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar över hela världen. Orsakerna till diabetes kan relateras till livsstil. En litteraturöversikt gjordes där elva artiklar med kvalitativ design granskades och analyserades. Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 2. I resultatet framkom fyra kategorier: att känna rädsla inför framtiden, känslomässiga konsekvenser av att leva med diabetes typ 2, vikten av att ha tillräcklig kunskap och att må bättre genom förändrade kost- och motionsvanor. I de olika kategorierna beskrevs upplevelser av att diagnostiseras med diabetes mellitus typ 2 som en kamp mellan liv och död och som att de befann sig på en väg utan återvändo. När en person diagnostiserats med diabetes måste en rad livsstilsförändringar ske, bland annat så krävdes ofta förändringar av kost- och motionsvanor. Personerna upplevde sig ha tvivelaktig och ytlig kunskap om deras sjukdom, vilket tillsammans med livsstilsförändringarna genererade i en känsla av ensamhet. Slutsatsen är att om information ges utifrån personens behov skulle egenvården förbättras och ge en känsla av förståelse och välmående.

Nyckelord: diabetes typ 2, egenvård, information, livsstilsförändringar, upplevelser.

Summary

Type 2 diabetes is a chronic disease that is increasing worldwide. The causes of diabetes may be related to lifestyle. A literature review was made and eleven articles with qualitative design were reviewed and analyzed. The aim was to describe the experiences of living with diabetes mellitus type 2. The result showed four categories: to feel fear of the future, emotional consequences of living with type 2 diabetes, the importance of having sufficient knowledge and feel better by changing eating and exercise habits. The categories described experiences of being diagnosed with type 2 diabetes mellitus as a struggle between life and death, and they found themselves on a road of no return. When a person is diagnosed with diabetes, a number of lifestyle changes occur, among other things, changes in diet and exercise habits was required. They experienced doubtfully and superficial knowledge of their disease, which, together with lifestyle changes generated a feeling of loneliness. The conclusion is that if information is based on the person's needs, self-care would improve and give a sense of understanding and well-being.

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 1

Syfte ... 5

Material och metod ... 5

Resultat ... 7

Diskussion ... 10

Slutsatser ... 13

Referenser ...

Bilagor ...

1

Inledning

Diabetes är en sjukdom som ökar mer och mer. År 2030 tros det finnas 366 miljoner människor med diabetes runt om i världen (Wild, Roglic, Green, Sicree & King, 2004). När en person diagnostiseras med en kronisk sjukdom som diabetes innebär det förluster i det dagliga livet. Som kroniskt sjuk finns en risk för en mängd

konsekvenser och förändringar i det dagliga livet och det påverkar inte endast personen med sjukdomen i fråga utan även de närstående (Bartol, 2012). Vid

diabetes mellitus typ 2 anses det viktigt med information och att personen förstår hur livsstilen påverkade sjukdomen. Genom att öka kunskapen om sjukdomen kan

komplikationerna minska och personerna blev mer delaktiga i sin egenvård (Davis-Boyskins, 2014).

Bakgrund

Kronisk sjukdom

Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är kronisk sjukdom ett hälsotillstånd som kräver omsorg under flera år eller årtionden och som har ett långsamt

sjukdomsförlopp med en gradvis försämring (WHO, 2002). Diabetes är en sjukdom som både WHO klassificerar som en kronisk sjukdom (WHO, 2006). Kroniska sjukdomar kan leda till en rad utmaningar i vardagen. De kan vara av både psykisk, fysisk och social art och leda till obalans inte bara hos personen utan även hos familj och vänner (Wagner et al., 2001). Vid vård av diabetes och andra kroniska sjukdomar är målet att förhindra och lindra lidande. Vidare eftersträvas gynnsamma

förhållanden trots sjukdom för att uppnå ett välbefinnande. För att öka välbefinnande krävs det att personen får information och stöd att hantera sin sjukdom (Lindholm, 2009).

Diabetes mellitus typ 2

Diabetes mellitus typ 2 är en ärftlig och kronisk sjukdom där övervikt, stigande ålder och avsaknad av fysisk aktivitet är komponenter som ökar risken för att få

sjukdomen. I många fall leder sjukdomen till funktionsnedsättning (Lu, Li & Arthur, 2014). Vid diabetes typ 2 räcker mängden insulin inte till för att mätta kroppens behov. Det beror framförallt på två olika saker, dels att kroppen inte kan svara med en ökad insulinproduktion när blodsockerhalten i kroppen ökar, dels att vävnaderna i kroppen inte kan utnyttja det insulin som redan finns. Det betyder att kroppen

behöver en större mängd insulin för att öppna cellen så att den kan ta emot blodets socker. Symtom på sjukdomen kan vara: törst, stora urinmängder, synrubbningar och ibland infektioner. För att diagnosen skall kunna ställas måste personen ha kroniskt förhöjda blodsockervärden (Lindholm, 2009).

2

Behandling

Diabetes typ 2 kan behandlas genom att förändra kost- och motionsvanor. Med kostbehandling kan en normalisering av blodsockernivåerna ske och behovet av det egna insulinet kan minska. Kostbehandlingen leder även till minskad risk för

komplikationer som bland annat blodtrycksförhöjning och rubbningar i

fettmetabolism, koagulation och fibrinolys. Därför är det viktigt att personen får information om kost och kostbehandling. Det är bra att undvika mat som innehåller mycket socker (Clark, 2014). Hälsosam mat har visat sig innehålla ämnen som ökar serotoninhalten i kroppen. Serotonin är ett ämne som ökar välbefinnandet och minskar risken för bland annat depression (Boylan, 2007).

Vid diabetes typ 2 är regelbunden fysisk aktivitet en viktig komponent eftersom det ökar upptaget av glukos i musklerna, insulinkänsligheten ökar samt att

insulinresistensen minskar. Det kan leda till att insulinbehandling inte behövs. Fysisk aktivitet anses även öka välbefinnandet (Clark, 2014). Tillsammans med

sjuksköterskan kan en form av träning och kostprogram som passar personens behov hittas. Om personen har diagnostiserats i ett tidigt stadie kan fysisk aktivitet leda till att symptomen minskar och i vissa fall försvinna helt. En kombination av att förändra både kost och aktivitet är att rekommendera. Om ovanstående livsstilsförändringar inte skulle ha tillräckligt stor påverkan på personens blodsocker sätts

läkemedelsbehandling i form av perorala antidiabetika och/eller insulin in. Det är något som förr eller senare händer vid diabetes typ 2 (Gillies et al., 2007).

Komplikationer

Vid långvarig diabetes uppkommer olika kärlkomplikationer. Det leder till negativ påverkan på ögon, njurar och nervsystemet. Det ger ökad risk för tilltäppning i hjärtats och hjärnans blodkärl och diabetiska fotsår. Tandlossning och ledbesvär är även komplikationer som kan tillkomma hos personer med diabetes typ 2 (Fowler, 2008).

Personcentrerad omvårdnad

Personcentrerad omvårdnad handlar om att se bortom sjukdom, åldrande, symtom och beteende. Det handlar även om att involvera personen och öka delaktigheten. Det kan i sin tur leda till att vården upplevs mer trygg (Davis-Boyskins, 2014).

I personcentrerad omvårdnad riktas fokus bort från patient-begreppet där personen ses som en passiv del i vården och istället fokuseras det på person-begreppet där personen har en aktiv roll i vården och besluten som fattas. Det har visat sig ha positiva effekter när det kommer till samarbetet mellan patient och vårdpersonal, behandlingsplaner och hälsoresultat. Det ökar även tillfredsställelsen hos personen. Begreppet personcentrerad belyser vikten av att känna till personen bakom patienten med känslor, vilja och behov för att aktivt kunna engagera personen i sin vård.

Personens berättelse blir grunden för vården och beskriver sjukdomen, symtomen och den påverkan på livet som sjukdomen ger. Enbart inbjudan till att berätta sin

3

historia ger personen ett budskap om att dennes känslor, erfarenheter och tro är viktig. I vården av kroniskt eller långvarigt sjuka till exempel vid vård av personer med diabetes ska hänsyn tas till personens livsstil, tro, värden och hälsoproblem (Ekman et al., 2011).

I personcentrerad omvårdnad ingår det att ge adekvat information om en persons sjukdom. Informationen ökar kunskapen om den egna hälsan samt förbättrar kvalitén och säkerheten inom vård och omsorg. Det ökar även tillfredsställelsen och förbättrar egenvårdsförmågan. Information om sjukdomen ökar automatiskt

personens delaktighet i vården (Davis-Boyskins, 2014). Delaktigheten bygger på partnerskap och att personens berättelse sparas genom att den dokumenteras väl, det visar en tillit och öppenhet gentemot personen som berättat den (Ekman et al., 2011). När personer diagnostiseras med diabetes typ 2 kräver det till en början en del hjälp. För att de så småningom självständigt ska kunna leva med sin diabetes behöver de hjälp med att acceptera sin sjukdom. De behöver även kunskap och information från vårdpersonal, dels om komplikationer samt vad deras sjukdom innebär och dels om vad de skall äta och hur de ska motionera (Nair, 2007). Genom att informera och involvera personerna ökar kunskapen om sjukdomen, komplikationer minskar och personerna blir mer delaktiga i sin egenvård (Davis-Boyskins, 2014).

Egenvård

Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som en person själv kan utföra eller utför med hjälp av någon annan (Berne & Sörman, 2009). Syftet med egenvård är att personen ska leva ett liv som minskar risken för att sjukdom och skada uppstår. Personen ska ta ett ansvar för sin läkemedelsterapi och behandling. Vid diabetes innebär det även att sköta sin behandling i det dagliga livet och att vara medveten om risken med komplikationer (Berne & Sörman, 2009).

Orem (2001) har tagit fram en egenvårdsteori som beskriver hur en person gör för att upprätthålla sin hälsa. Aktiviteterna är sådana som sker i det dagliga livet och som personen sällan tänker på. Handlingarna kräver att personen har kunskap om vad som behövs för att uppnå en god vård vid en kronisk sjukdom. För detta krävs

patientutbildning. Behovet av egenvård varierar beroende på ålder, livserfarenhet och hälsotillstånd.

Variationen av hur man hanterar sin sjukdom och egenvård vad det gäller personer med diabetes beror på synen på egenvärde kopplat till hälsa. Det kan påverka kost och motion, blodsockerkontrollerna och följsamhet till läkemedelsbehandling. En person med sämre sjukdomshantering bör få hjälp med detta för att kunna utföra en god egenvård (Collins, Bradley, O’Sullivan & Perry, 2009).

Hur en person väljer att anpassa sig efter sin sjukdom varierar. En del antar en

hälsosam livsstil och anpassar sitt liv efter de nya förutsättningarna. De väljer att inte se diabetes som en sjukdom utan som ett tillstånd som de måste hantera. Denna grupp kontrollerar sitt blodsocker, planerar måltiderna och ifrågasätter egenvården

4

(Collins et al., 2009). Orem (2001) definierar detta som egenvårdskapacitet och det innebär att kunna sköta sin egenvård självständigt eller med hjälp.

Vidare finns det en grupp personer som väljer att vara passiva till sin sjukdom.

Personerna sköter sin egenvård men med hjälp av anhöriga och om en förändring ska ske möter det motstånd. De föredrar struktur av medicinering och kost (Collins et al., 2009). Detta är enligt Orem (2001) definitionen av egenvårdsbegränsningar som består av förmågan att bedöma, att utföra handlingar som ger resultat och att fatta självständiga beslut.

Den sista gruppen som beskrivs av Collins, Bradley, O’Sullivan & Perry (2009) är personer som inte antar en hälsosam livsstil. Det saknas brist på planering,

anpassning och bedömning. Motivationen till att förändra sin livsstil finns inte, även om medvetenheten om att det är nödvändigt finns. Enligt Orem (2001) behövs i sådana situationer professionell hjälp av vårdpersonal.

5

Syfte

Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 2.

Material och metod

Metoden för examensarbetet var en litteraturöversikt. Enligt Forsberg och Wengström (2013) kan syftet med en litteraturöversikt vara att sammanställa, beskriva och analysera fakta inom ett specifikt område. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar kan användas. Då syftet med denna översikt var att beskriva upplevelser av att leva med diabetes typ 2 valdes artiklar med en kvantitativ metod bort eftersom upplevelser inte kan mätas (Forsberg & Wengström, 2013).

Urval och datainsamling

Ett inklusionskriterie inför sökningen av artiklar var att de skulle handla om personer med diabetes typ 2 och olika aspekter av att leva med sin sjukdom. I sökningen

inkluderades både män och kvinnor. Begränsningarna var att artiklarna skulle vara på engelska och att de inte fick vara äldre än tio år. Ett exklusionskriterie var att deltagarna inte fick vara yngre än 18 år. Även de artiklar som ansågs ha en irrelevant titel för syftet valdes bort. Det sista exklusionskriteriet var att deltagande i studierna inte fick ha en kognitiv nedsättning. Artiklarnas kvalitet granskades genom ett protokoll (bilaga 1). Det vanligaste skälet till att artiklar valdes bort var att de inte svarade mot syftet eller att det förekom dubbletter.

Inför litteraturöversikten har artiklar sökts i databaserna CINAHL och PubMed. Databasen CINAHL omfattar artiklar inom bland annat omvårdnad, biomedicin och arbetsterapi och PubMed innehåller artiklar inom olika områden som medicin och omvårdnad (Forsberg & Wengström, 2013).

Den första sökningen gjordes på CINAHL i augusti (bilaga 2) med sökorden diabetes type 2 AND life. Sökningen gav 56 artiklar där samtliga titlar och tio abstracts sedan lästes. Av dessa abstracts granskades och användes tre artiklar. Sökning nummer två gjordes med orden diabetes type 2 AND lifestyle för att se om ytterligare relevanta artiklar hittades. Den sökningen gav 43 artiklar där samtliga titlar och 13 abstracts lästes. Här granskades och användes två artiklar. Vid den tredje sökningen där sökorden diabetes mellitus type 2 AND experience AND qualitative AND adults användes hittades 30 artiklar där samtliga titlar lästes. Av de två abstracts som sedan lästes exkluderades båda dessa artiklar eftersom de inte svarade på studiens syfte. I den fjärde sökningen användes sökorden diabetes type 2, AND experience AND qualitative och då hittades 41 artiklar där 41 titlar lästes. Vidare lästes fem artiklar och en artikel granskades och användes. Den sista sökningen i CINAHL gjordes med sökorden diabetes type 2 AND self-care AND qualitative. Sökningen gav 64 artiklar där alla titlar och sedan sju abstracts lästes. Av dessa granskades och användes en

6

artikel. De övriga exkluderades då de inte överensstämde med studiens syfte eller de inklusions- och exklusionskriterier som fanns.

Den sjätte sökningen gjordes i PubMed (bilaga 3) under september månad. Sökorden som användes var diabetes type 2, AND experience, AND qualitative och då hittades 92 artiklar där alla titlar lästes. Vidare lästes 20 abstracts och fem av dessa artiklar granskades, en artikel användes. I den sista sökningen användes sökorden diabetes type 2, AND experience, AND qualitative, AND life och då hittades 30 artiklar. Trettio titlar lästes och sedan tio abstracts varav fyra artiklar granskades och tre av dessa användes. Totalt användes elva kvalitativa artiklar i litteraturöversikten.

Sökord som användes var: adults, diabetes mellitus type 2, diabetes type 2, experience, life, lifestyle, self-care och qualitative.

Dataanalys

Datamaterialet analyserades utifrån en kvalitativ analysmodell enligt Fribergs femstegsmodell (2012). Det första steget i modellen var att utvalda artiklar lästes enskilt ett antal gånger av båda författarna för att få en tydlig och klar uppfattning av innehållet. För att vara säkra på att innehållet av artiklarna uppfattats på liknande vis diskuterades och sammanfattades dessa tillsammans. Under granskningen

kontrollerades artiklarnas innehåll mot det tänkta syftet (Forsberg & Wengström, 2013). I det andra steget gjordes individuellt markeringar i artiklarna av meningar som var relevanta för syftet. Meningarna handlade om upplevelser av att leva med diabetes typ 2. I det tredje steget sammanställdes resultatet utifrån de markerade meningarna. I det fjärde steget kortades meningarna ned till enstaka ord så att de blev mer lätthanterliga. De klistrades sedan in i ett tomt dokument för att få en klarare översyn. Orden parades ihop och jämfördes för att finna likheter och skillnader. Slutligen bildades fyra kategorier. I Fribergs femte och sista steg ingår även att skriva den fullständiga texten som presenteras i resultatet (Friberg, 2012).

Etiska överväganden

När en litteraturöversikt skapas är det viktigt att ha i beaktning att den ska vara etiskt korrekt. Det innebär att den ska ha undersökt relevanta frågor, genomförts på ett etiskt vis och att den har en god vetenskaplig kvalité. En etiskt korrekt studie ska tillfredsställa den enskilda individen, professionen och samhället (Kjellström, 2012). Om inte artiklarna och resultatet redovisas så kan studien inte klassas som etiskt korrekt eftersom all data inte finns tillgänglig (Forsberg & Wengström, 2013). Alla artiklar som användes i litteraturöversikten var granskade och godkända av en etisk kommitté. Kunskaper och erfarenheter om diabetes typ 2 fanns innan

7

Resultat

Resultatet bestod av fyra kategorier; “Att känna rädsla inför framtiden”,

“Känslomässiga konsekvenser av att leva med diabetes typ 2”, “Vikten av att ha tillräcklig kunskap” och “Att må bättre genom förändrade kost- och motionsvanor”.

Att känna rädsla inför framtiden

Diabetes är en sjukdom som i många fall kräver livsstilsförändringar. Personer som lever med diabetes mellitus typ 2 ville ha ett så normalt liv om möjligt men tvingades tänka på konsekvenserna av sitt handlande för att undvika komplikationer till följd av sin sjukdom. Upplevelsen av att diagnostiseras med diabetes beskrevs som att hamna i en kamp mellan liv och död. Ofta handlade det då om en släkting eller vän som varit allvarligt drabbad av samma sjukdom och senare avlidit. Personerna insåg att de inte är odödliga och att en förändring var tvungen att ske (Jutterström, Isaksson,

Sandström & Hörnsten, 2012). Personer med diabetes typ 2 ville inte att någon skulle veta att de hade diabetes då de trodde att samhället skulle se dem som handikappade eller rörelseförhindrade. Det ledde till känslor som skam och oro över att bli dömda (Visram, Bremner, Harrington & Hawthorne, 2008).

Vidare beskrevs upplevelsen av att få sin diagnos som att befinna sig på en väg utan återvändo och en del av personerna insåg att en förändring var tvunget att ske för att undvika komplikationer såsom amputation och nedsatt syn. En vändpunkt var när personen insåg att det är personen själv som måste ta beslutet till en förändrad livsstil. Vårdpersonalen kunde ge råd, tips och stöd men motivationen måste komma inifrån (Jutterström et al., 2012).

Känslomässiga konsekvenser av att leva med diabetes typ 2

Personer med diabetes typ 2 beskrev upplevelsen av att leva med sin sjukdom som en känsla av att bära en betungande mantel som fick dem att känna sig som slavar. De förklarade det som att de förlorat sin frihet och försökte fly från sin sjukdom. Det ledde då till att de misskötte sin sjukdom och att de fick en rad olika komplikationer såsom diabetessår, synrubbningar och tandlossning. Diabetes ledde till en sårbarhet, ensamhet och skörhet som kunde vara svår att acceptera. Personerna såg sig som en patient och inte som den person de var innan på grund av att diabetes påverkade hela livet (Graffigna, Barello, Libreri & Bosio, 2014).

När personerna diagnostiserades med diabetes innebar det en rad förändringar och hur personen anpassade sig och upplevde sjukdomsbeskedet varierade. Det fanns ett par förändringar som de flesta gick igenom. Den första förändringen handlade om svårigheter att acceptera sin sjukdom. Personerna kände sig blockerade och

förnekade sin diagnos, var känslomässigt avtrubbade och upplevde ofta att de var ensamma i sjukdomen. I den andra förändringsfasen fanns en acceptans till

diagnosen men svårigheter att ta till sig och lära sig strategier för att leva med den. Även här upplevdes rädsla och ensamhet. Den tredje förändringen handlade om att inte känslomässigt kunna ta till sig de förändrande levnadsvanorna men att adekvat

8

kunde följa en läkares resonemang. Det var här viktigt att fokusera på små mål för personerna och de fick adekvat motivation från vårdpersonal (Graffigna et al., 2014). Vikten av att göra livsstilsförändringar satte press på en del personer och kunde då leda till svårigheter att motivera sig. En känsla av orättvisa infann sig över att just de hade diagnostiserats med denna sjukdom. De upplevde ständig press och beskrev det som att vara fångar. En känsla av tomhet och meningslöshet infann sig också då de ville njuta av livet utan att behöva tänka till på grund av sin sjukdom (Ahlin & Billhult, 2012).

En del av personerna upplevde att det sociala nätverket påverkades av sjukdomen diabetes. De upplevde att familj och vänner var oförstående och vände dem ryggen till vilket ledde till en känsla av skam. Om vänner och familj var stöttande och förstående påverkades personernas egenvård positivt. Stödet ledde även till att motivationen till att ändra sin livsstil ökade (Browne, Ventura, Mosely & Speight, 2013).

Vikten av att ha tillräcklig kunskap

Att ta hand om sig själv vid diabetes typ 2 ansågs vara viktigt. I det inkluderades bland annat fysisk aktivitet, ta sina mediciner, läsa om sin sjukdom samt ta beslut om sin egenvård. Det ingick även att ta hand om sig själv för att förebygga vissa

komplikationer, bland annat synrubbningar (Moser, Van der Bruggen &

Widdershoven, 2006). Svårigheter med att kommunicera med sjukvårdspersonalen, diskriminering, språkskillnader samt respektlös kommunikation påverkade förmågan att sköta sin egenvård. Det skapade känslor som att personens åsikt och erfarenheter inte spelade någon roll. Det visade även på upplevelser om att låg kunskap och utbildning om sjukdomen påverkade egenvården negativt (Wilkinson, Whitehead & Ritchie, 2013).

Personerna upplevde sig ha tvivelaktig och ytlig kunskap gällande deras sjukdom. Vårdpersonal gav ofta abstrakta förslag på hur de skulle förändra sina levnadsvanor men dessa var svåra att implementera i livet. Personerna upplevde även problem att förstå information från läkaren och detta ledde i sin tur till svårigheter att förändra sina levnadsvanor (Graffigna et al., 2014). På grund av okunskap beskrev personerna att de kände sig skyldiga och dömda i samhället då omgivningen ansåg att personen själv orsakat sin sjukdom genom ohälsosam kosthållning, övervikt och lathet. I vissa fall trodde personen att samhället skulle se dem som handikappade eller

rörelseförhindrade om de sa att det hade diabetes (Visram et al., 2008). En känsla av att vara mindre värda ledde till sämre självförtroende vilket gjorde det ännu svårare att ta till sig sin sjukdom och aktivt leva med den (Browne et al., 2013).

För en optimal förmåga till egenvård krävdes förståelse för sin sjukdom och hur kroppen påverkades av förändringar i kost och fysisk aktivitet. Effektiv och respektfull kommunikation mellan person och vårdpersonal gav positiv effekt på egenvård. Även utbildning och information var viktigt för egenvården. Personerna

9

upplevde att information borde ges ofta samt att den borde individualiseras utifrån den enskildes behov. Genom att ge information utifrån den enskildes behov kunde en person lära sig att lösa problem, anpassa sig, hitta balans och en förmåga att kunna sköta sin diabetes i hemmet (Wilkinson et al., 2013).

Att må bättre genom förändrade kost- och motionsvanor

Till en början upplevdes positiva förändringar vid motion men efter ett tag tog energin slut. Träningen gav i vissa fall muskelvärk vilket blev en ursäkt till att inte träna. Det gjorde att personerna till exempel tog hissen i stället för trapporna och bilen istället för cykeln. Det fanns även en tveksamhet om att utöva fysisk aktivitet då de upplevde en rädsla för att överanstränga sig eller skada sig. De äldre personerna ansåg att träning endast var för de yngre. (Visram, Bremner, Harrington, Hawthorne, 2008).En annan upplevelse som framkom var att det hade varit lättare att fortsätta träna om det gjordes i grupp med andra då det enligt deltagarna hade varit enklare att hålla uppe motivationen (Oftedal, Karlsen & Bru, 2010).

En del personer upplevde att fysisk aktivitet gav mer energi och samtidigt gav motivation till att äta nyttigt. De upplevde även att de efter träning kände sig yngre och mer livfulla. Det blev också en motivation för att personen skulle kunna unna sig att äta onyttigt då och då. Fysisk aktivitet användes medvetet för att sänka

blodsockernivån (Malpass, Andrews & Turner, 2008).

Efter att ha fått sin diagnos sågs en anledning till att förändra den dåliga kost- och dryckeshållningen som förekom hos en del av personerna. Tidigare har motivation till detta saknats (Yamakawa & Makimoto, 2008). En bra kost bestående av till exempel sallad gav en känsla av välmående och påverkade kroppen positivt. Kosten minskade även svullnad av händer och ben och det gav en allmänt bättre känsla i kroppen. Den positiva förändringen gav motivation till att fortsätta äta nyttigt (Oftedal et al., 2010). I kontrast till ovanstående ansåg en del att det var svårt att äta nyttigt. Kärleken till bland annat choklad var så stor så att de inte kunde motstå att äta det trots vetskapen om att det inte var bra för blodsockret. Motivationen till att äta nyttigt var svår att upprätthålla (Oftedal et al., 2010). Bristfällig kosthållning kunde vara anledningen till att personerna diagnostiserats med diabetes typ 2. Det visade sig även att det fanns en önskan om djupare information om kost och vad som borde och inte borde ätas (Nes et al., 2012).

Något som motiverade personerna att förändra sina levnadsvanor har visat sig vara önskan att kunna fortsätta arbeta. De kände rädsla över att förlora jobbet om de i framtiden skulle få komplikationer av sjukdomen. Även önskan om att få träffa barnbarn, slippa ytterligare mediciner så som insulin och att slippa långsiktiga komplikationer gav personerna motivation till att göra livsstilsförändringar (Oftedal et al., 2010).

10

Diskussion

Målet med en litteraturöversikt är att sammanställa forskning inom ett visst område. Det valda området var att leva med en diabetessjukdom och eftersom syftet med översikten var att beskriva upplevelsen av att leva med diabetes typ 2 användes artiklar med en kvalitativ ansats. Till en början var tanken att översikten skulle handla om upplevelser av livskvalitet vid diabetes. Efter handledning ändrades syftet till upplevelser av att leva med diabetes då livskvalitet endast kan mätas med

instrument. Hade det första syftet valts hade upplevelser inte varit i fokus, vilket var tanken med översikten. En kvalitativ ansats fokuserar på att tolka och skapa

förståelse i människans upplevelse. Det kan vara negativt att endast använda kvalitativa studier då det ger en smalare synvinkel på ämnet. Om istället både kvalitativa och kvantitativa studier används, det vill säga en mixad metod, har en bredare bild skapats vilket ger en ökad överförbarhet (Forsberg & Wengström, 2013). Databaserna som användes var CINAHL och PubMed då de innehåller artiklar inom bland annat ämnena omvårdnad, medicin och biomedicin. Genom att använda flera databasen kan flera träffar fås samtidigt som risken för att missa relevanta artiklar ökar (Forsberg & Wengström, 2013). När vetenskapliga artiklar läses är det viktigt att bedöma studiens trovärdighet. För att veta om studien är sanningsenlig bör lämplig metod motsvara syftet. När flera författare kommer fram till likande slutsatser ökar trovärdigheten (Goodenough, 2004). Innan sökningen efter artiklar påbörjades bestämdes inklusions- och exklusionskriterier. Inklusionskriterierna leder till att vissa artiklar exkluderas och det ökar också trovärdigheten. Något annat som ökar tillförlitligheten är att två parter läser artiklarna (Forsberg & Wengström, 2013). Även att artiklarna granskades i ett protokoll (bilaga 1) ökar tillförlitligheten. Då diabetes är ett välbeforskat ämne fanns inga svårigheter att hitta artiklar trots kriterierna. Risken för diabetes typ 2 ökar med åldern (Lindholm, 2009) vilket gör att kriteriet med att vara över 18 år inte minskar antalet artiklar nämnvärt. De allra flesta artiklar som är gjorda på personer med diabetes typ 2 är vuxna. Artiklarna som

valdes föll inom ett tidsspann på tio år, äldre artiklar ansågs inte tillföra relevant forskning. I sökningen exkluderades personer med kognitiv nedsättning, detta på grund av att slutresultatet kunde påverkas då personens subjektiva upplevelser kan skilja sig från verkligheten. I artikelsökningen användes AND med syfte att få fram artiklar med två eller flera ämnen. Trunkeringar exkluderades då sökningens bredd ansågs tillräckligt stor.

Alla artiklar som lästes var skrivna på engelska vilket kan påverka resultatet då feltolkningar kan ske. Det uppstår svårigheter att direkt översätta vissa ord och därmed få fram betydelsen av upplevelsen. De artiklar som hittades var även från olika länder till exempel från Sverige, England, Japan, Australien och Nya Zeeland. Det kan vara positivt då fler etniciteter, kulturer och förutsättningar ses och kan överföras på ett bredare plan. En negativ aspekt av att använda studier från olika

11

länder är att förutsättningar till sjukvård varierar beroende på vart individerna befinner sig. Det upplevdes i slutet av sökningsperioden som att samma artiklar dök upp trots varierade sökord och det tolkades som att sökningen var väl genomförd (Forsberg & Wengström, 2013).

Sedan tidigare finns yrkesmässiga erfarenheter av diabetes typ 2 och det kan omedvetet påverka sökningarna som görs genom att vissa infallsvinklar används. Som ett exempel lades i början av sökningen fokus på kost och motion istället för på upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Det kan bero på att kost och motion är två omtalade begrepp inom diabetes. När de artiklar som hittades jämfördes mot syftet fanns en tveksamhet till om de var relevanta. Då lades mer fokus på att hitta artiklar som svarade på syftet hur personer upplever att leva med diabetes mellitus typ 2. När denna infallsvinkel användes blev sökningen bredare. Syftena i de olika artiklarna som hittades hade stor variation vilket kan ses som både en för- och

nackdel. Nackdelen är att sökningen blir för bred och att det blir svårt att se en helhet i resultatet. Att sökningen är bred kan även vara en fördel då många aspekter och upplevelser kan redovisas.

Resultatdiskussion

Resultatet visar på en rad olika upplevelser hos personer med diabetes typ 2, såväl positiva som negativa. När en person diagnostiseras med en kronisk sjukdom kräver det livsstilsförändringar som leder till olika känslor. Ett framträdande fynd var att personerna beskrev sjukdomen som en kamp mellan liv och död samt en väg utan återvändo. Några personer upplevde sjukdomen som en förlust av frihet och som att de bär på en tung mantel. Detta fynd har beskrivits av Bartol (2012) som visat att en kronisk sjukdom kan leda till förluster i det dagliga livet, förändrade sociala roller och en minskad kontroll över framtiden (Bartol, 2012). Vidare visar resultatet att

personen vill leva som innan sjukdomen debuterade. Då diabetes är en osynlig sjukdom kan det bli svårt att motivera sig till förändringarna och pressen ökar. Vårdpersonal kan ge råd och stöd men motivationen måste komma inifrån.

Diabetes leder till en känsla av att vara sårbar och skör och personerna ser sig själva som sjuka och inte som de människor de är bakom sjukdomen. Det blir då ännu viktigare för vårdpersonalen att arbeta med ett personcentrerat förhållningssätt. Det innebär att personens intressen och önskemål står i centrum och att personen är involverad i sin egenvård. Egenvård handlar om att kunna ta hand om sig själv för att undvika komplikationer, det vill säga att sköta sin behandling och medicinering. Det är av stor vikt att personen förstår vilka risker som finns och hur livsstilen påverkar dessa. Kommunikationssvårigheter med personal, diskriminering, språkskillnader och en respektlös kommunikation påverkar detta negativt. Orem (2001) beskriver detta i sin omvårdnadsteori där hon betonar vikten av kommunikation och samspel mellan den vårdsökande personen och sjuksköterskan.

12

Personerna med diabetes upplevde att vänskap kan påverkas negativt om vänner är oförstående. När vänner eller familjemedlemmar vänder ryggen till ses deras

beteende som dömande och sårande. Om istället anhöriga är stöttande och delaktiga i processen påverkar det personens egenvård positivt då det till exempel blir lättare att äta en nyttig och varierad kost. Det visar sig att personer med ett gott socialt stöd lättare kan motivera sig till livsstilsförändringar. Enligt Venkatesh och Weatherspoon (2013) har ett bra socialt stöd och en god egenvård ett starkt samband.

En positiv upplevelse ses vid fysisk aktivitet då det bland annat ökar motivationen till att äta hälsosamt. Det ger även personerna mer energi samt att de känner sig mer livfulla efter ett träningspass. Det styrks av Clark (2014) som menar på att fysisk aktivitet ökar välbefinnandet. I kontrast till ovanstående ses även att fysisk aktivitet lika väl kan leda till ökad smärta i kroppen samt att träning leder till att de inte längre har någon ork till att göra annat. I vissa fall kan fysisk aktivitet leda till negativa tankar om sig själv och en låg självkänsla vilket gör att det är viktigt att personen tillsammans med sjuksköterskan hjälps åt att hitta en träningsform som passar och inte leder till de negativa konsekvenserna (Bartol 2012). Eftersom fysisk aktivitet ökar upptaget glukos i musklerna samt ökar insulinkänsligheten och minskar insulinresistensen är det en viktig del av vardagen. Fysisk aktivitet kan därmed leda till att medicinsk behandling inte behövs.

En hälsosam kost visar sig ha en positiv påverkan genom att det ger personerna en känsla av välmående samt att bland annat svullnad av händer och fötter minskar. Boylan (2007) menar på att en hälsosam kost ökar serotoninhalten i kroppen som påverkar välbefinnandet positivt, vilket styrker resultatet. Den positiva förändringen hos personerna med diabetes ger motivation till att fortsätta med en hälsosam kost. En annan aspekt är att personen upplever att det är svårt att hålla sig motiverade en längre tid och det slutar med att de äter onyttigt trots vetskapen om att det påverkar blodsockret negativt.

Det framkommer att utbildning och information kring sjukdomen är låg. Personerna med diabetes upplever att det är svårt att förstå och ta till sig informationen som läkaren delger vilket leder till svårigheter att förändra sina levnadsvanor. De önskar att de får mer information om kost, vad som påverkar blodsockret och vad som är tillåtet att äta. Information om träning behövs också eftersom personerna är rädda för att träna. De tror att de ska överanstränga sig samt att det ska vara smärtsamt. Det visar sig bero på att de har liten kunskap om sin sjukdom samt om hur aktivitet faktiskt kan påverka dem. Genom att ge information utifrån personens behov samt att upprepa information om kostvanor och fysisk aktivitet underlättas egenvården. Det stryks av He och Wharrad (2007) som menar att bra utbildning om diabetes typ 2 samt information om kost och motion leder till förbättrad egenvård.

Låg kunskap och utbildning om sjukdomen gör att egenvården påverkas negativt. När information ges utifrån personens behov kan det leda till att problem löses, att det blir lättare att anpassa sig till sjukdomen och slutligen en förmåga att sköta sin

13

diabetes i hemmet. Detta styrks av Nair (2007) och Davis-Boyskins (2014) som båda menar på att adekvat information om en persons sjukdom ökar delaktigheten i vården och därmed förbättras egenvårdsförmågan. Personcentrerad omvårdnad och en god egenvård är sammankopplat och Orem (2001) beskriver att egenvård är de handlingar en människa gör för att uppnå en god hälsa. Dessa handlingar kräver kunskap, utbildning och upprepande information om vad som behövs för att uppnå en god vård vid en kronisk sjukdom.

Slutsatser

Diabetes är en osynlig sjukdom som kräver livsstilsförändringar. Personens upplevelse av att bli sjuk beskrivs som en känsla av att befinna sig på en väg utan återvändo. Personerna upplever en rädsla inför framtiden och inser att en förändrad livsstil är nödvändig för att förhindra komplikationer. Att leva med diabetes typ 2 innebär en rad känslor, bland annat upplevs ensamhet, sårbarhet och skörhet. Personerna beskriver även en svårighet att acceptera sin sjukdom och motivationen sviktar. En önskan om att slippa ytterligare mediciner och komplikationer ses som en motivation till en förändrad livsstil. Kost och motion är två viktiga faktorer som påverkar personen och dess egenvård. Personerna upplever att den information som ges är bristfällig och svårtolkad vilket leder till svårigheter att sköta sin egenvård.

Kliniska implikationer och fortsatt forskning

Om information ges utifrån personens behov samt regelbundet skulle egenvården förbättras och komplikationer skulle kunna undvikas. Det skulle inte bara leda till ett allmänt bättre välmående hos personer med diabetes typ 2 utan det skulle även minska samhällskostnaderna avsevärt. Därför är egenvård och patientutbildning viktigt för både personen och samhället.

Eftersom fler personer insjuknar i diabetes typ 2 kommer behovet av god vård öka. Det innebär att det behövs utbildas mer personal. Ett annat sätt att få resurserna att räcka till är att utbilda nyinsjuknande personer genom gruppträning. På så sätt går det åt mindre personal till att utbilda samtidigt som personerna med diabetes får möjlighet att träffa människor i liknande situationer. Det kan även ses som en motivationshöjande faktor.

Fortsatt forskning skulle kunna göras inom detta ämne. Det finns mycket forskning på både kvinnor och män men det skulle vara intressant att se om det finns någon skillnad på upplevelser könen i mellan. Forskning kring skillnaden mellan diabetes typ 1 och typ 2 kan också vara av intresse.

Referenser

Ahlin, K. & Billhult, A. (2012). Lifestyle changes - a continuous, inner struggle for women with type 2 diabetes: A qualitative study. Scand Journal of Primary Health

Care, 30(1), 41-47. doi: 10.3109/02813432

Bartol, T. (2012). Improving the treatment experience for patients with type 2

diabetes: Role of the nurse practitioner. Journal of the American Academy of Nurse

Practitioners, 24, 270-276. doi:

http://dx.doi.org.bibl.proxy.hj.se/10.1111/j.1745-7599.2012.00722.x

Berne, C., & Sörman, E. (2009). Egenvård. I C-D. Agardh & C. Berne (Red.), Diabetes (s. 210-220) Stockholm: Liber AB.

Boylan, M. (2007). Dietary and lifestyle factors in the management of type 2 diabetes mellitus. Journal of the Australian Traditional-Medicine society, 13(1), 15-17.

Browne, J., Ventura, A., Mosely, K., & Speight, J. (2013). “I call it the blame and shame disease”: a qualitative study about perceptions of social stigma surrounding type 2 diabetes. BMJ Open, 3(11), 1-10. doi: 10.1136/bmjopen

Clark, J. (2014). Lifestyle recommendation for people at increased risk of type 2 diabetes. Nursing Prescribing, 12(3), 143-146. doi:

http://dx.doi.org/1012968/npre.2014.12.3.143

Collins, M., Bradley, M., O’Sullivan, O-P., & Perry, I-J. (2009). Self-care coping strategies in people with diabetes: a qualitative exploratory study. BMC Endocrine

Disorders 2009, 9(1), 1-9. doi: 10.1186/1472-6823-9-6

Davis-Boyskins, A. (2014). Core communication competencies in patient-centered care. The ABNF journal, 25(2), 40-45.

Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., & Stibrant Sunnerhagen, K. (2011). Person-centered care - ready for prime time. European

Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4), 248-251. doi:

10.1016/j.ejcnurse2011.06.008

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier:

värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och

kultur.

Fowler, M-J. (2008). Microvascular and Macrovascular Complications of Diabetes.

Friberg, F. (2013). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats (s. 133-142). Lund: Studentlitteratur AB.

Gillies, C., Abrams, K., Lambert, P., Cooper, N., Sutton, A., Hsu, R., & Khunti, K. (2007). Pharmacological and lifestyle interventions to prevent or delay type 2 diabetes in people with impaired glucose tolerance: systematic review and meta-analysis. BMJ, 334(7588), 299-307. doi:

http://dx.doi.org/10.1136/bmj.39063.689375.55

Goodenough, W. (2004). Culture, language and society. I E.T. Stringer & W. Genat (Red.). Action Research in Health (s. 21). New Jersey: J. Pearson education.

Graffigna, G., Barello, S., Libreri, C., & Bosio, C. (2014). How to engage type-2 diabetic patients in their own health management: implications for clinical practice.

BMC Public health, 14(1), 1698-1721. doi: 10.1186/1471-2458-14-648

He, X., & Wharrad, H-J. (2007). Diabetes knowledge and glycemic control among Chinese people with type 2 diabetes. International Nursing Review, 54(3), 280– 287. doi: 10.1111/j.1466-7657.2007.00570.x

Jutterström, L., Isaksson, U., Sandström, H., & Hörnsten, Å. (2012). Turning points in self-management of type 2 diabetes. European Diabetes Nursing, 9(2), 46-50b. doi: 10.1002/edn.205

Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 70-92). Studentlitteratur AB.

Lindholm, E. (2009). Definition, diagnostik och klassificering. I C-D. Agardh & C. Berne (Red.), Diabetes (s. 17-29) Stockholm: Liber AB.

Lu, Y., Li, Z., & Arthur D. (2014). Mapping publication status and exploring hotspots in a research field: chronic disease self-management. Journal of Advanced Nursing,

70(8), 1837-1844. doi: 10.1111/jan.12344

Malpass, A., Andrews, R., & Turner, K-M. (2008). Patients with type 2 diabetes experiences of making multiple lifestyle changes: A qualitative study. Patient

Education and Counseling, 74(2), 258-263. doi:

http://dx.doi.org.bibl.proxy.hj.se/10.1016/j.pec.2008.08.018

Moser, A., Van der Bruggen, H., & Widdershoven, G. (2005). Competency in shaping one´s life: Autonomy of people with type 2 diabetes mellitus in a nurse-led, shared-care setting; a qualitative study. International Journal of Nursing Studies, 43(4), 417-427. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2005.06.003

Nair, M. (2007). Diabetes management. Nursing management of the person with diabetes mellitus. Part 2. British Journal of Nursing, 16(4), 232-235.

Nes, A., Dulmen, S., Eide, E., Finset, A., Kristjandottir, O., Steen, I., & Eide, H.

(2012). The development and feasibility of a web-based intervention with diaries and situational feedback via smartphone to support self-management in patients with diabetes type 2. Diabetes Research and Clinical Practice, 97(3), 385-393. doi: http://dx.doi.org.bibl.proxy.hj.se/10.1016/j.diabres.2012.04.019

Oftedal, B., Karlsen, B., & Bru, E. (2010). Life values and self-regulation behaviours among adults with type 2 diabetes. Journal of Clinical Nursing, 19(17-18), 2548-2556. doi: 10.1111/j.1365-2702.2010.03243.x

Orem, D. E. (2001). The human condition and nursing requirements of induviduals. Orem, D. E. (Red.) Nursing: concepts of practice. (s.42-67). St. Louis, Mo: Mosby. Venkatesh, S., & Weatherspoon L. (2013). Social and Health Care Provider Support in Diabetes Self-Management. American Journal of Health Behaviour, 37(1), 112-121. doi: http://dx.doi.org/10.5993/AJHB.37.1.13

Visram, S., Bremner, A-S., Harrington, B-E., & Hawthorne, G. (2008). Factors affecting uptake of an education and physical activity programme for newly diagnosed type 2 diabetes. European Diabetes Nursing, 5(1), 17-22. doi: 10.1002/edn.97

Wagner, E., Austin, B., Davis, C., Hindmarsh, M., Schaefer, J. & Bonomi, A (2001). Improving chronic illnes care: translating evidence into action. Health Affairs, 20(6), 64-78. doi: 10.1377/hlthaff.20.6.64

WHO. (2002). Innovative care for chronic conditions: building blocks for action. Hämtad 7 oktober, 2015, från

http://www.who.int/chp/knowledge/publications/icccreport/en/

WHO. (2006). Definition and diagnosis of diabetes mellitus and intermediate

hyperglycemia. Hämtad 16 November, 2015, från

www.who.int/diabetes/publications/Definition and diagnosis of diabetes_new.pdf Wild, S., Roglic, G., Green, A., Sicree, R., & King, H. (2004). Global prevalence of diabetes: estimates for the year 2000 and projections for 2030: response to Rathman and Giani. Diabetes Care, 27(10), 1047-1053. doi:10.2337/diacare.27.5.1047

Wilkinson, A., Whitehead, L., & Ritchie, L. (2013). Factors influencing the ability to self-manage diabetes for adults living with type 1 or 2 diabetes. International Journal

of Nursing Studies, 51(1), 111-122. doi:

Yamakawa, M., & Makimoto, K. (2008). Positive experiences of type 2 diabetes in Japanese patients: An exploratory qualitative study. International Journal of

Nursing Studies, 45(7), 1032-1041. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2007.05.003

Bilagor

Bilaga 1. Hälsohögskolans granskningsprotokoll för kvalitativa artiklar

Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med

kvalitativ metod

Del I.

Beskrivning av studien

Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej beskrivet?

Är syftet relevant till ert examensarbete? Ja Nej Är urvalet beskrivet? Ja Nej Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.

Del II

Kvalitetsfrågor

Beskrivs vald kvalitativ metod? Ja Nej Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej (Kvalitativt syfte – kvalitativ metod)

Beskrivs datainsamlingen? Ja Nej Beskrivs dataanalysen? Ja Nej Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej ställningstagande?

Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp (t ex tillförlitlighet och trovärdighet) i diskussionen? Ja Nej Diskuteras huvudfynd i

resultatdiskussionen? Ja Nej Sker återkoppling, från bakgrunden gällande, teori, begrepp eller förhållningssätt i diskussionen? Ja Nej Är resultatet relevant för ert syfte?

Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:

Forskningsmetod/-design (t ex fenomenologi, grounded theory) Deltagarkarakteristiska

Antal Ålder

Man/Kvinna Granskare signera:

Framtaget vid Avdelningen för omvårdnad, Hälsohögskolan i Jönköping

Bilaga 2. Sökning i databasen CINAHL

Databas Sökord Limits Antal träffar Lästa titlar Lästa abstract Granskade artiklar Använda artiklar CINAHL Diabetes type 2

AND life Full text, abstract available, year 2005 -2014 56 56 10 3 3

CINAHL Diabetes type 2 AND lifestyle Full text, abstract available, year 2005 - 2014 43 43 13 3 2

CINAHL Diabetes mellitus type 2 AND experience AND qualitative AND adults Full text, abstract available, year 2005 -2014 30 30 2 0 0

CINAHL Diabetes type 2, AND experience AND qualitative Full text, abstract available, year 2005 -2014 41 41 5 1 1

CINAHL Diabetes type 2 AND self-care AND qualitative Full text, abstract available, year 2005 - 2014 64 64 7 1 1

Bilaga 3. Sökning i databasen PubMed

Databas Sökord Limits Antal träffar Lästa titlar Lästa abstract Granskade artiklar Använda artiklar PubMed Diabetes type 2,

AND experience, AND qualitative Full text, abstract available, year 2005 - 2014 92 92 20 5 1

PubMed Diabetes type 2, AND experience, AND qualitative, AND life Full text, abstract available, year 2005 - 2014 30 30 10 4 3

Bilaga 4. Artikelmatris

Författare Titel Tidskrift, år och land

Syfte Design och

urval Resultat Kvalitets- granskning Ahlin. K &

Billhult. A. Lifestyle changes - a continuos, inner struggle for women with type 2 diabetes: A qualitative study. Scandi- navian Journal of Primary Health Care, 2012. Sweden Att beskriva hur kvinnor hanterade nödvändiga livsstils- förändringar som kom i samband med en kronisk sjukdom, i detta fall diabetes. Detta var en intervju-studie där 10 kvinnor bosatta i Sverige deltog. Det är viktigt att behandla kvinnor som har drabbats av diabetes typ 2 med förståelse och respekt. Medvetenhet om den kamp de går igenom kan motivera och förändra attityden till den nya livsstilen. Del I: 4 ja. Del II: 8 ja. Browne. J, Ventura. A, Mosely. K & Speight. J. I call it the blame and shame disease - A qualitative study about perceptions of social stigma surrounding type 2 diabetes. BMJ Open, 2013, Australien Att undersöka sociala erfaren-heter hos vuxna med diabetes typ 2 med inriktning på stig- Matisering. Detta var en kvalitativ studie genom semi- struk-turerade intervjuer som spelades in. Det finns en stig-matisering bland de som lever med diabetes typ 2 i Australien. Del I: 4 ja Del II: 8 ja Graffigna. G, Barello. S, Libreri. C och Bosio. A C. How to engage type 2 diabetic patients in their own health manage-ment: implications for clinical practice. BMC Public Health, 2014. Italien. Att belysa och identifiera vad som främjade eller hindrade patientens engage- mang. Detta var en kvalitativ design med 29 deltagare som alla var diagnostis-erade med diabetes typ 2. För att kunna hantera sin diabetes i det dagliga livet krävdes en rad subjektiva dimensioner så som tankar, beteende och känslor. Del I: 4 ja. Del II: 8 ja.

Författare Titel Tidskrift,

år, land Syfte Metod Resultat Kvalitets-granskning Jutterström.L., Isaksson. U., Sandström. H., & Hörnsten. Å. Turning points in self- manage-ment of type 2 diabetes EDN summer 2012, Sverige Att belysa vänd-punkter som människor med diabetes typ 2 upplevde. Designen var en kvalitativt beskrivande studie. 8 kvinnor och 10 män deltog. Att vara i en kamp mellan liv eller död, befinna sig på en väg utan återvändo samt vara den som kan påverka utgången.

Del I: 4 ja. Del II: 6 ja.

Malpass, A., Andrews, R., & Turner, K. Patients with type 2 diabetes experiences of making multiple lifestyle changes: A qualitative study. Patient education and coun- seling, 2009, Irland. Att undersöka upplevelser av livsstils- föränd-ringar hos personer med diabetes typ 2. Detta var en kvalitativ studie med 30 stycken individuella intervjuer. Information om kost och fysisk aktivitet gav patienterna motivation till att förändra sitt dagliga liv. Del I: 4 ja. Del II: 8 ja.

Moser, A., Van Der Bruggen, H., & Widdershoven, G. Competency in shaping one´s life: autonomy of people with type 2 diabetes mellitus in a nurse led, shared-care setting: a qualitative study. Inter- national journal of nursing studies, 2006, Neder-länderna. Att undersöka diabetes- patienters autonomi. Metoden var kvalitativ där man intervjuade 15 stycken personer med diabetes typ 2. Olika kategorier framkom. Exempel är: egenvård, relation och identifiering. Del I: 4 ja. Del II: 8 ja.

Nes, A., Dulmen, S., Eide, E., Finset, A., Kristjan- dottir, O., Steen, I., & Eide, H. The develope- ment and feasibility of a web-based intervention with diaries and situational feedback via smartphone to support self-manage-ment in patients with diabetes type 2. Diabetes research and clinical practice, 2012, Norden. Att undersöka om feedback kunde förbättra egenvården hos personer med diabetes typ 2. En kvalitativ metod med bland annat intervjuer efter 3 månader med web-baserad feedback. Feed-back angående personers egenvård vid diabetes ansågs vara positiv, stödjande och meningsfull. De flesta rapporterade positiva livsstils- förändringar Del I: 4 ja. Del II: 7 ja.

Författare Titel Tidskrift,

år, land Syfte Metod Resultat Kvalitets-granskning Oftedal, B., Karlsen, B., & Bru, E. Life values and self- regulation behaviours among adults with type 2 diabetes. Journal of clinical nursing, 2010, Norge. Att identifiera livs-värderingar hos patienter med diabetes typ 2 och hur dessa värderingar kan påverka deras egenvård. En kvalitativ studie där 19 personer med diabetes typ 2 har intervjuats. Teman som framkom var att behålla hälsa, att kunna jobba samt en känsla av välmående. Del I: 4 ja. Del II: 8 ja.

Visram, S., Bremner, AS., Harrington, BE., & Hawthorne, G. Factors affecting uptake of an education and physical activity programme for newly diagnosed type 2 diabetes. Diabetes nursing, 2008, England. Att undersöka vad som påverkar följsam-heten av ett kost-och aktivitets- program. En kvalitativ metod där man intervjuade 11 personer med diabetes typ 2. De personer som var med i kost- och aktivitets- Programmet ansåg sig friskare samt att de ansåg sig mindre rädda för fysiskt aktivitet efter programmets start. Del I: 4 ja. Del II: 7 ja.

Wilkinson, A., Whitehead, L., & Ritchie, L. Factors influencing the ability to self-manage diabetes for adults living with type 1 or type 2 diabetes Inter- national journal of nursing studies, 2014, Nya Zeeland Att identifiera vuxnas problem med att sköta egenvård vid diabetes. Det var en kvalitativ studie med 25 deltagare som alla var diagnos- tiserade med diabetes Det som påverkade de vuxnas egenvård var kommunik-ation, utbildning, personliga faktorer och stöd. Många olika saker påverkade egenvården. Del I: 4 ja. Del II: 7 ja. Yamakawa, M., Makimoto, K. Positive experiences of type 2 diabetes in Japanese patients: An exploratory qualitative study. Inter-national journal of nursing studies, 2008, Japan. Att förklara positiva tankar och känslor av att leva med diabetes typ 2. Kvalitativ design med 17 deltagare. Alla deltagare beskrev positiva upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Del I: 4 ja. Del II: 7 ja.