Att flytta in till särskilt boende : En litteraturstudie om äldres upplevelser

Akademin för hälsa, vård och välfärd

ATT FLYTTA IN TILL SÄRSKILT

BOENDE

En litteraturstudie om äldres upplevelser

SUSAN UMATINO

Huvudområde: Vårdvetenskap Nivå: Grundnivå

Högskolepoäng: 15 hp

Program: Sjuksköterskeprogrammet Kursnamn: Examensarbete i vårdvetenskap

med inriktning omvårdnad.

Kurskod: VAE209

Handledare: Helena Lööf Examinator: Birgitta Kerstis Seminariedatum: 20-06-05 Betygsdatum: 2020-05-03

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Eftersom befolkningen blir allt äldre och medelåldern ökar kommer

vårdbehovet inom äldreomsorgen också att öka. Fler äldre patienter kommer behöva flytta in på särskilt boende till följd av ohälsa. Dock beskriver anhöriga och vårdpersonal

missförhållanden inom särskilda boenden på grund av en stor arbetsbelastning som leder till tidsbrist och stress hos personalen. Vårdpersonal menar att det behövs förståelse för de äldre patienternas upplevelser av flytt till särskilt boende för att underlätta vid inflyttning. Syfte: Syftet är att beskriva äldre patienters upplevelse av att flytta hemifrån till särskilda boenden. Metod: Systematisk kvalitativ litteraturstudie med tolkande syntes enligt Evans. Resultat: Det framkom två teman och fem subteman i detta examensarbete. I temat ”Utmaningar i acceptans” var delaktighet och acceptans för kroppsliga förändringar viktigt. I temat ”Relationernas betydelse” beskrivs relationen till vårdpersonal, anhöriga samt andra patienter på boendet som centrala för de äldres välbefinnande. Slutsats: Det framkom positiva och negativa upplevelser av att flytta in på särskilt boende. Genom att öka

förståelsen för dessa upplevelser ämnar detta examensarbete ge verktyg till vårdpersonal om hur bemötandet kan öka de äldre patienternas välmående.

Nyckelord: Flytt till särskilt boende, kvalitativ litteraturstudie, upplevelser, äldre patienter.

ABSTRACT

Background: As the population grows older and the mean age increases the demand for elderly care will also increase. More elderly patients will need to move into long care facilities due to illness. However, relatives and caregivers describe misconduct due to a large workload leading to time constraints and stress within the staff. Aim: The aim is to describe older patients experience of moving from their home to long care facilities. Method: Qualitative systematic review with interpretive synthesis. Result: In this thesis, two themes and five subthemes emerged. In the theme of "Challenges in acceptance", participation and acceptance for changes of the body were important. The theme “The importance of

relationships” describes how relationships with staff, family and other patients in the long care facility were central in the well-being of the elderly. Within this theme, it also appeared how social relationships could be perceived as inadequate. Conclusion: There were positive and negative experiences of moving into long care facilities. By increasing the understanding of these experiences, this thesis aims to provide tools to caregivers on how the treatment can increase the well being of the elderly patients.

Keywords: Experiences, older patients, Qualitative systematic review, transition to long

care facility.

INNEHÅLL

2.1.3   Särskilt boende för äldre ... 2  

2.2   Sjuksköterskans roll utifrån styrdokument ... 2  

2.3   Tidigare forskning ... 3  

2.3.1   Vårdpersonalens perspektiv ... 3  

2.3.2   Anhörigas perspektiv ... 3  

2.4   Teoretiskt perspektiv ... 4  

2.4.1   Lidande ... 4  

2.4.2   Lidandet i vården och livslidande ... 5  

2.4.3   Att lindra lidande ... 5  

2.4.4   Hälsa ... 5  

2.5   Problemformulering ... 6  

3   SYFTE ... 6  

4   METOD ... 6  

4.1   Val av metod ... 6  

4.2   Datainsamling och urval ... 7  

4.3   Genomförande och dataanalys ... 7  

4.4   Etiska övervägande ... 9  

5   RESULTAT ... 9  

5.1   Utmaningar i acceptans ... 10  

5.1.1   Att vilja vara delaktig ... 10  

5.1.2   Att möta kroppsliga förändringar ... 11  

5.2.1   Att relatera till anhöriga ... 12  

5.2.2   Att relatera till andra patienter ... 13  

5.2.3   Att relatera till vårdpersonal ... 13  

6   DISKUSSION ... 14  

6.1   Metoddiskussion ... 14  

6.2   Resultatdiskussion ... 16  

6.3   Etikdiskussion ... 20  

7   SLUTSATS ... 21  

7.1   Förslag på vidare forskning ... 22  

BILAGA A SÖKMATRIS

BILAGA B KVALITETSGRANSKNING BILAGA C ARTIKELMATRIS

1 INLEDNING

Befolkningen blir allt äldre och i Sverige är drygt 20 procent av befolkningen äldre än 65 år. Till år 2050 beräknas antal personer över 85 år ha fördubblats och det är vid denna ålder som vårdbehovet ökar. Detta innebär att många äldre inom en snar framtid behöver flytta in på särskilda boenden. Det är med andra ord många personer som utsätts för en stor

livsförändring som kan skapa stort lidande hos individen. Även familj, släkt och vänner påverkas av personens flytt till särskilt boende. Trots att många anhöriga känner lättnad och hopp är det inte ovanligt att också känna sorg, ångest och skuldkänslor.

Som undersköterska har jag träffat många nyinflyttade patienter som har uttryckt saknad, längtan och sorg över det liv de känner lämnas bakom dem. Jag har upplevt att personalens välkomnande och bemötande är av vikt för att bygga en bra relation, där tillit och respekt är grundpelare. Därav mitt intresse att studera äldres perspektiv på den stora förändringen det innebär att lämna sitt hem för att flytta in på särskilt boende och således skapa en djupare förståelse av patienternas känsloliv hos vårdpersonal. Intresseområdet kommer från ämneslista vid Mälardalens Högskola (MDH) och från Frustunagården.

2 BAKGRUND

I bakgrunden beskrivs centrala begrepp som är viktiga för en djupare förståelse och nyanserad bild vid vidare läsning. Här beskrivs även sjuksköterskans roll utifrån Svensk sjuksköterskeföreningens kompetensbeskrivning och den etiska koden. Under detta avsnitt följer även en redogörelse av tidigare forskning inom ämnet där forskning på både anhöriga och vårdpersonal presenteras. Vidare under detta avsnitt beskrivs Katie Erikssons teorier om livslidande, vårdlidande, att lindra lidande samt även begreppet hälsa. Dessa teorier

presenteras då de kan kopplas till patienternas upplevelser av att flytta in på särskilda boenden. Avslutningsvis presenteras en problemformulering.

2.1 Centrala begrepp

Här beskrivs centrala begrepp. Dessa begrepp är viktiga och aktuella för att få en djupare och mer nyanserad förståelse vid vidare läsning.

2.1.1 De äldre

I denna studie refereras det till de äldre som personer över 65 år. Detta då det är dessa personer som kan få plats på och flytta in till särskilda boende för äldre (Socialstyrelsen, 2016a).

2.1.2 Vårdpersonal

Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS 2012:3) definierar vårdpersonal som den personalen som utför vård på patienter inom systematiska sjukvårdsinrättningar. I detta examensarbete refereras vårdpersonal till undersköterskor, vårdbiträden och sjuksköterskor.

2.1.3 Särskilt boende för äldre

Särskilt boende är en allmän benämning inom Socialtjänstlagen (Socialstyrelsen, 2016b) och används även i denna studie som en samlad benämning på begreppen: äldreboende,

ålderdomshem, vård-och omsorgsboende, gruppboende och sjukhem. Till särskilda boenden flyttar personer vars omvårdnadsbehov inte kan bli tillgodosedda av hemtjänst.

Enligt Socialstyrelsens (2016a) värdegrund för äldre bör vården inom särskilt boende vara utformad efter varje patients behov, självbestämmande samt med respekt för integritet och privatliv. Utformandet av värdegrunden ger de äldre patienterna rättigheten att behandlas med värdighet.

Enligt Socialstyrelsen (SOSFS 2012:3) bör personal inom särskilt boende eftersträva att i den mån som går, utföra vårdinsatserna när och hur patienten själv önskar. Personalen bör värna om patientens identitet och karaktär där patienten styr hur denne vill leva sitt liv.

Kommunikationen ska anpassas till patienten och vara av den karaktären att patienten vågar framföra sina önskemål och åsikter.

2.2 Sjuksköterskans roll utifrån styrdokument

Enligt kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor (Svensk sjuksköterskeförening, 2017) bör sjuksköterskor bedriva personcentrerad vård. Detta innebär att vården skall utformas utifrån patienters berättelser där dennes önskningar och behov styr. Sjuksköterskor ska sträva efter att upprätthålla patienters värdighet och integritet genom att se och förstå patienterna och deras anhöriga. Utifrån patientens berättelse ska sjuksköterskor kunna främja hälsoprocesser genom att identifiera och bevara det hälsofrämjande hos varje individ. Även ICN’s etiska kod för sjuksköterskor (Svensk sjuksköterskeförening, 2017) beskriver hur sjuksköterskor bör vara lyhörda och respektfulla i sitt vårdande. Sjuksköterskor bör vårda på ett sätt som tar tillvara på patienters rättigheter och vanor. ICN’s etiska kod belyser även vikten av att bedriva god vård oavsett bland annat patienters trosuppfattning, kön, sexuell läggning och etniska bakgrund. Enligt ICN’s etiska kod beskrivs även hur sjuksköterskor ska verka för ett bra samarbete med medarbetare där sjuksköterskan kan öppna upp för en högre

2.3 Tidigare forskning

Under detta avsnitt presenteras tidigare forskning. Inledningsvis presenteras forskning gjord på vårdpersonal kring synen på vårdandet av nyinflyttade äldre patienter. Detta för att

identifiera både verktyg för en god omvårdnad och faktorer som försvårar det. Under tidigare forskning presenteras även ett avsnitt där anhörigas upplevelser av att ha en familjemedlem på särskilt boende beskrivs.

2.3.1 Vårdpersonalens perspektiv

I forskning beskrivs hur vårdpersonal anser att en förståelse för vad flytten till särskilda boenden innebär för patienter och deras anhöriga krävs för att kunna ge stöd under processen (Ellis & Rawson, 2015; Eldh, van der Zijpp, McMullan, McCormack, Seers, Rycroft-Malone, 2016). Det handlar om att förstå och se patienter i deras känsla av förlust och saknad, men även om att upptäcka känslor av att flytten kan medföra hälsofrämjande aspekter (Ellis & Rawson, 2015). Patienters självbestämmande i bl.a. hur omvårdnaden skall utformas konstateras vara grundläggande för att de skall uppleva välbefinnande i sin tillvaro (Ellis & Rawson, 2015; Eldh et al, 2016; Frilund, Eriksson & Fagerströms, 2014). Till exempel bör den äldre patienten ges utrymme att bekanta sig med miljön och rutinerna på det

särskilda boendet. Att erbjuda de äldre att inreda sina rum menar vårdpersonal kan ge förutsättningar för de äldre att trivas på det särskilda boendet och därmed öka deras välbefinnande (Ellis & Rawson, 2015).

Vårdpersonal beskriver oftast flytten in på särskild boende som något positivt (Mc Cormack, et al, 2010; Eldh et al, 2016; Frilund et al, 2014). Exempelvis menar vårdpersonal att dygnet runt-personal kan öka känslan av trygghet hos de äldre patienterna (Frilund et al, 2014). Dock vittnar vårdpersonal även om tidspress och stress där engagemanget till patienterna kan bli bristfällig (Eldh et al, 2016). Vårdpersonal beskriver den höga arbetsbelastningen som största orsaken till stress hos personal inom det särskilda boendet. Att skapa en medvetenhet kring problematiken anser vårdpersonal vara av vikt för att undvika att patienten och dess behov blir åsidosatta (Mc Cormack et al, 2010). Trots att vårdpersonal vittnar om hög arbetsbelastning beskrivs även arbetet med de äldre patienterna som givande och där personal berikas med nya erfarenheter varje dag (Eldh et al., 2016; Häggström, Mamhidir & Kihlgren, 2010). Vårdpersonal beskriver hur både tårar, sorg, glädje och skratt delas med patienterna (Häggström et al, 2010). Även relationen med övrig personal är viktig för att skapa en god kultur på arbetsplatsen där personalen trivs och mår bra. Den goda kulturen bland personalen anser vårdpersonal även smittar av sig på bemötandet gentemot de äldre patienterna (Eldh et al., 2016).

2.3.2 Anhörigas perspektiv

Anhöriga beskriver flytten av sin familjemedlem till särskilt boende med blandade känslor (Bollig, Gjengedal & Rosland, 2016; Graneheim, Johansson & Lindgren, 2014; Davies & Nolan, 2004). Många anhöriga vittnar om känslor som skuld och misslyckande av att inte längre kunna vårda sin familjemedlem hemma. Det ökade vårdbehovet till följd av försämrad

hälsa leder dessvärre till att anhörigvård inte längre är möjlig och tillräcklig (Bollig et al, 2016). Anhöriga vittnar även om känslor som lättnad, trygghet och hopp då deras

familjemedlem flyttar till särskilt boende där deras vårdbehov bättre kan mötas (Davies & Nolan, 2004). Många anhöriga vittnar om den goda relationen mellan vårdpersonal och patient som central för att öka de äldre patienternas välbefinnande (Bollig et al, 2016; Davies & Nolan, 2004). En god kommunikation där vårdpersonalen verkligen ser, lyssnar och bryr sig om patienterna och deras önskemål ger förutsättningar för de äldre patienterna att trivas på det särskilda boendet (Bollig et al, 2016).

Anhöriga beskriver att brist på personal kan vara ett problem och påverka kvalitén på vården (Bollig et al, 2016; Ryan & Mc Kenna, 2013). Många anhöriga beskriver hur bristen på

personal kan bli ett allvarligt problem och även hota de äldre patienternas självbestämmande där deras önskemål inte tas i beaktning vid planerandet av omvårdnaden (Ryan & Mc Kenna, 2013). Dock påpekar anhöriga att vårdpersonalens attityder gentemot patienterna är olika och att detta påverkar huruvida patienternas behov och önskemål tas i beaktning eller inte (Ericson-Lidman, Renström, Åhlin & Strandberg, 2014; Ryan & Mc Kenna, 2004). Ibland menar anhöriga, prioriteras andra arbetsuppgifter, som till exempel tvätt och städning framför att umgås med patienterna (Ryan & Mc Kenna, 2004). Däremot kan små handlingar som att till exempel vårda de äldre patienternas yttre och sitta ner för att samtala med patienterna förbättrea trivseln för de äldre patienterna men även för deras anhöriga (Ericson-Lidman, Renström, Åhlin & Strandberg, 2014).

2.4 Teoretiskt perspektiv

Teorin som valts är Katie Erikssons (2015) teori om den lidande människan. Till en början beskrivs vad begreppet lidande innebär och sedan följer ett avsnitt där begreppet livslidande och att lindra lidande beskrivs. I kontrast till detta presenteras även ett avsnitt av Erikssons (1996) definition av hälsa. Teorin har valts eftersom att flytt till särskilt boende är en stor förändring i människors liv och kan komma att orsaka lidande hos alla som drabbas. Det är med andra ord av vikt att ha förståelse kring definitionen av begreppen lidande och

livslidande för att på så sätt fördjupa kunskapsinhämtningen under fortsatt läsning av detta examensarbete. Begreppet att lindra lidande beskrivs då det utgör målet för all vårdande och är viktigt för all vårdpersonal att förstå och ha i åtanke i sitt vårdande av patienter.

Definitionen av hälsa tas upp eftersom det också kan framkomma positiva aspekter av flytten in på särskilt boende, där de äldre patienterna anser flytten även ha hälsofrämjande effekter.

2.4.1 Lidande

Eriksson (2015) menar att begreppet lidande har flera dimensioner som både kan vara negativa och positiva. Dimensioner som prövning, sjukdom, åkomma, smärta, plåga och döende anses vara negativa men bör också ses ur ett positivt perspektiv då lidandet anses föra framåt i utvecklingen av individen. Lidandets motpol är lust och njutning.

2.4.2 Lidandet i vården och livslidande

Eriksson (2015) skriver om motsägelsen i att vården idag kan orsaka lidande då idén om att vårda grundar sig i tanken att lindra lidande, men menar att vårdlidande är en vanlig företeelse i dagens vård. Eriksson skriver om vårdlidande som det onödiga lidandet och att det dessvärre inte alltid går att eliminera utan enbart lindras. Livslidande uppstår när livssituationen förändras och där en känsla av att livet tas ifrån en uppstår. Situationer där personens kognitiva och/eller fysiska funktion är nedsatt kan starta ett livslidande som kan vara ett hot mot personens hela existens. En förändring i livssituation kan skapa

identitetskris hos personen ifråga och kan i sin tur leda till en känsla av att förintas. Det är viktigt att förstå att en person vars livssituation har förändrats behöver tid för att hitta en ny mening med livet där den nya identiteten passar in.

2.4.3 Att lindra lidande

Eriksson (2015) skriver om vikten att skapa en god vårdkultur för den lidande patienten där denne känner sig välkommen, sedd och respekterad. Den goda vårdkulturen handlar om att uppmuntra patienten att våga framföra önskemål samt åsikter kring sin omvårdnad och kan uppnås genom små gester och vardagsaktiviteter. Exempelvis menar Eriksson att ett

förhållningssätt där vårdpersonal är öppen och ärlig samt stödjer, uppmuntrar och tröstar patienten kan vara väldigt lindrande. Även att förmedla hopp, men också att möta

hopplösheten hos patienten, kan vara att lindra lidandet. Eftersom patienter som lider mest är rädda att inte få lindring i form av kärlekshandlingar när de känner sig ensamma och föraktade bör personalen eftersträva att inte kränka patientens värdighet och reflektera kring den ojämna maktfördelningen.

2.4.4 Hälsa

Eriksson (1996) skriver om hälsa som en helhet bestående av sundhet, friskhet och

välbefinnande. Sundhet har två aspekter: psykisk sundhet och hälsosamt tänkande, det vill säga att personen har konsekvenstänk och därmed handlar hälsosamt. Till friskhet hör den fysiska hälsan och förmågan hos människan. Välbefinnande beskrivs som människans inre känsla av att befinna sig väl eller befinna sig illa. Med andra ord kan sundhet och friskhet ses som det som kan mätas hos och av individen samt utomstående och välbefinnande ses som individens inre känsloliv som inte andra kan se och mäta. Eriksson menar att hälsa är ett integrerat tillstånd av delarna sundhet, friskhet och välbefinnande där hälsa kan uppnås trots att någon del inte är helt förmånlig. För att integration ska uppstå bör känslan av mening, självbestämmande och makt uppnås hos människan. Faktorer mellan miljö och individ spelar stor roll i att uppnå ett integrerat tillstånd av sundhet, friskhet och välbefinnande där desintegration är vanligt men även nödvändigt för att uppnå sitt mål.

2.5 Problemformulering

Inom särskilda boenden för äldre skall man bedriva personcentrerad vård där individens vilja, behov och hälsotillstånd styr. Vårdpersonalen ska enligt Eriksson vara inställd på att lindra lidande genom handlingar som inte kränker patientens värdighet och som strävar efter att uppnå välbefinnande. Vårdkulturen bör vara välkomnande samt ge individen utrymme och tid att acceptera övergången som flytt in på särskilt boende innebär. Trots att riktlinjer och tidigare forskning menar att personcentrerad vård skall bedrivas inom särskilda boenden vittnar både vårdpersonal och anhöriga om missförhållanden. Anhöriga vittnar om stress och tidsbrist hos personalen där andra arbetsuppgifter ibland prioriteras, exempelvis städ och tvätt. Detta kan i sin tur leda till att personalen inte alltid har de äldre patienternas behov och önskningar i beaktning vid omvårdnad. Även relationen mellan patient och vårdpersonal upplevs ibland som problematisk av anhöriga. Detta kan minska välbefinnandet hos patienterna då åsikter och önskemål inte vågar framföras. För den äldre befolkningen kan vittnesmålen om missförhållanden inom särskilda boenden skapa oro för en eventuell flytt dit. Genom att beskriva äldre patienters upplevelser av att lämna sina hem för att flytta till särskilda boenden ämnar detta examensarbete att bidra med en förståelse och på så sätt öka empatin för patienternas känslor. Det är således av vikt att även öppna upp till reflektion kring vad vårdpersonal kan göra för att förenkla övergången till särskilt boende.

3 SYFTE

Syftet var att beskriva de äldres upplevelse av att flytta in till särskilda boenden.

4 METOD

Under detta avsnitt presenteras och motiveras vald metod. Vidare följer ett avsnitt där datainsamlingen och urvalet beskrivs samt ett avsnitt med vald analysmetod. Avslutningsvis redogörs det för etiska överväganden.

4.1 Val av metod

Friberg (2017) skriver om kvalitativ forskning vars mål är den ökade förståelsen kring upplevelser, erfarenheter eller förväntningar. Vidare skriver Friberg om analys av kvalitativ forskning som en metod där man sammanställer tidigare forskning som ska generera ny kunskap. Eftersom syftet är att beskriva äldre personers upplevelser av att flytta in på särskilt boende valdes kvalitativ ansats där det genomförs en systematisk litteraturstudie av tidigare

forskningsresultat. Vald analysmetod är Evans (2002) beskrivande syntes som består av fyra steg som beskrivs i avsnittet ”Genomförande och dataanalys”.

4.2 Datainsamling och urval

Eftersom sjuksköterskeprogrammet inriktas till vårdvetenskap valdes databaserna CINAHL Plus och PubMed för sökning av vetenskapliga artiklar för vald företeelse. Sökord som användes i databaserna arbetades fram genom att ta ut ord från syftet och skriva in i Svenska MeSH. Orden som valdes var relocation, transition, move of patients, older peoples

experience, moving to nursing home, care home, long term facility och elderly. För att alla

begrepp skulle vara med i sökningen användes ordet AND mellan orden. Ordet OR användes för att öka känsligheten i sökningen. Till exempel användes ordet OR mellan ”relocation,

move och transition då endast en av dessa ord behövde finnas med i träffarna. Det användes

citationstecken för att hålla ihop vissa begrepp, exempelvis vid sökning av ”moving to

nursing homes” och ”older peoples experience”. Karlsson (2017) menar att frassökning

(citationstecken) är nödvändigt då frånvaro innebär att sökningen blir t.ex. older AND

peoples AND experience.

Sökning i CINAHL Plus begränsades med Peer Review. Karlsson (2017) skriver att Peer Review innebär att en granskning av artikeln har utförts av andra forskare vilket säkerställer kvalitén. PubMed har dessvärre inte inklusionkriteriet Peer review och för att säkerställa detta lästes på tidskriftens hemsida under ”journal information”. Andra begränsningar som användes vid sökning i databaserna var ”Full text”, publikationsdatum mellan 2010-2020 och i databasen PubMed även sökning av endast Nursing Journals. Sökning av ovannämnda begrepp med begränsningar genererade i mellan 1-43 träffar (se bilaga A). Efter läsning av rubrik av samtliga träffar valdes 17 artiklar som svarade på detta examensarbetets syfte. Vidare läsning i dessa artiklars bakgrund och resultat ledde till att sex stycken valdes ut till detta arbete. Eftersom sökning med ovannämnda begränsningar inte genererade tillräckligt många artiklar för en analys utökades publikationsåret så att forskning mellan 2005 – 2020 visades. Utifrån denna sökning valdes endast två artiklar av intresse ut detta för att ha så aktuell forskningsresultat som möjligt. Två stycken artiklar hittades via referenslistor till litteraturstudier gjorda inom ämnet. Artiklarna som valdes kvalitetsgranskade med

inspiration från Fribergs (2017) frågor gjordes om till åtta ja- och nej frågor för att tolkningen skulle vara så sanningsenligt som möjligt. Detta gjordes även för att undvika upprepning av liknade frågor (se bilaga B). Kvalitetsgranskningen delade in artiklarna i hög, medel eller låg kvalité. Valda vetenskapliga artiklar med respektive genererade studiekvalité återfinns i bilaga C.

4.3 Genomförande och dataanalys

Analysmetoden som valts till detta examensarbete är Evans beskrivande syntes. Evans (2002) delar in metoden i fyra faser, nedan beskrivs varje fas kortfattad samt författarens genomförande av varje fas:

• Första fasen handlar om att samla data. Detta gjordes genom att först bestämma vilken typ av artiklar som eftersöktes. Sedan började själva sökningen i databaser där det slutligen valdes ut artiklar som blivit granskade enligt granskningsfrågorna som återfinns i bilaga B och som svarar på examensarbetets syfte. Här numrerades även varje artikel för att underlätta vidare analys (se bilaga C).

• I andra fasen lästes artiklarna upprepande gånger för att förstå och säkerställa artiklarnas helhet. Därefter började identifieringen av nyckelfynd i varje artikels resultat som kan vara begrepp eller ord som komprimerar och tar fram artikelns nyckelkomponenter. Mellan 11-20 nyckelfynd hittades under resultatet i varje artikel vilket sammanlagt genererade i 153 nyckelfynd. Nyckelfynden listades sedan i ett enskilt dokument för att få överblick över artikelns kärna samt för att enklare hitta gemensamma komponenter artiklar sinsemellan.

• Tredje fasen går ut på att identifiera teman och subteman med hjälp av nyckelfynden som hittats i samtliga artiklar. Det skapades subteman och teman genom att jämföra likheter och skillnader mellan artiklarna. Nyckelfynden översattes inte från engelska till svenska som är för att inte mista sin helhet under tolkningen. Exempel på hur nyckelfynd genererade i teman presenteras i tabell 1 nedan.

• I fjärde fasen beskrivs fenomenet som svarar på syftet under avsnittet för resultat. Detta görs med hjälp av de teman och subteman som tagits fram utifrån nyckelfynden som gjorts i originalartiklarna.

Tabell 1. Exempel på hur nyckelfynd genererar i tema och subtema.

Nyckelfynd Subtema Tema

”Elderly people who are moving into a nursing home try to keep as many of their habits as possible from the good old days. The new normality is adapted as closely as possibly to their previous life” (Riedl, Mantovan & Them, 2013, s.6).

Att vilja vara delaktig Utmaningar i acceptans

”The relations with staff appeared to be most central to their discussions of quality of care and life in the LTCF” (Coughlan & Ward. 2007, s. 50)

4.4 Etiska övervägande

Kjellström (2017) skriver om vikten av forskningsetik för att säkerställa kvalitén i forskningen och värna dess anseende. Kjellström menar att det är viktigt med god sed i forskningsarbetet där ärlighet är en grundpelare för att forskningen skall bedrivas etiskt korrekt. Exempel på ohederlighet i forskningen är fabricering, förfalskning och förvrängning av data- och källmaterial. Ohederlighet kan även vara plagiat där författaren använder sig av andras ord, idéer mm. utan att referera till upphovsmannen. I en litteraturstudie väcks etiska frågor kring huruvida feltolkningar och missförstånd kan förekomma till följd av begränsad kunskap i engelska språket. Eftersom examensarbetsförfattarens modersmål är svenska används således svensk-engelsk lexikon för att minimera risken för feltolkningar av ursprungliga texten i artiklarna.

I detta examensarbete eftersöktes en god sed under hela forskningsprocessen där inget medvetet undanhölls, fabricerades, förfalskades eller plagierades. Samtliga valda

vetenskapliga artiklar söktes fram med begränsningen Peer Review samt kvalitetsgranskas enligt Friberg (2017) för att säkerställa så hög kvalité som möjligt på studien. Analysen samt dokumentationen av de vetenskapliga artiklarna utförs på ett så korrekt, ärligt och

ansvarsfullt sätt som möjligt för att undvika att misstolkningar och missbedömningar görs. Enligt All Européen Academies (ALLEA, 2018) är ärlighet och noggrannhet viktigt i

genomförandet av forskning för att undvika brott mot och skydda forskningens anseende.

5 RESULTAT

Under detta avsnitt beskrivs hur de äldre kan uppleva flytten från sina hem till särskilda boenden. Analysprocessen genererade i två teman: utmaningar i acceptans och relationernas betydelse som i sin tur skapade fem subteman: att vilja vara delaktig, att möta kroppsliga förändringar, att relatera till anhöriga, att relatera till andra patienter och att relatera till vårdpersonal.

Tabell 2. Tema med respektive subteman.

Tema Subtema

Utmaningar i acceptans Att vilja vara delaktig

Att möta kroppsliga förändringar Relationernas betydelse Att relatera till anhöriga

Att relatera till andra patienter Att relatera till vårdpersonal

5.1 Utmaningar i acceptans

De äldre beskrev många utmaningar vid flytten till särskilda boenden. Under detta tema framkom två subteman: att vilja vara delaktig och att möta kroppsliga förändringar. Att vilja vara delaktig handlar bland annat om hur involverade de äldre patienterna var i beslutet att flytta in på särskilt boende men även om hur involverade de var i sin omvårdnad. Att möta kroppsliga förändringar handlade om hur försämring av hälsa påverkade såväl behovet att flytta in på särskilt boende som hur flytten upplevdes.

5.1.1 Att vilja vara delaktig

Vem som tog beslutet av att de äldre behövde flytta in på särskilda boenden var viktig för hur de erfor att flytta (Cooney, 2010; Komatsu, Hamahata och Magilvy, 2007; Fraher & Coffey, 2011). Många äldre uttryckte frustration och missnöje i att inte ha vetat om flytten i förväg. Missnöje väcktes även då de äldre inte fick tillräcklig med information om flytten men även otillräckliga upplysningar om det särskilda boendet, exempelvis en rundtur innan flytt för att lära känna lokalerna (Fraher & Coffey, 2011). En ofrivillig flytt kunde påverka de äldre i den mån att vissa aldrig kunde känna sig hemma i det särskilda boendet och därmed inte kom tillrätta i sina nya hem (Komatsu et al, 2007). I kontrast till detta kunde äldre som själva tog beslutet att flytta in på särskilda boende erfara mycket färre negativa känslor trots att de hellre velat bo kvar hemma (Zamanzadeh, Rahmani, Pakpour, Chenoweth & Mohammadi, 2016).

Många av de äldre upplevde problematik kring delaktigheten på de särskilda boenden då många önskade mer utrymme att själva besluta kring sin omvårdnad (Lee et al., 2013; Andersson et al., 2006; Cooney, 2010). De äldre vittnade att det var svårt för personalen att individanpassa vården då rutiner på boendet var svåra att rucka (Lee et al, 2013). Trots att vissa äldre hade anpassat sig till rutinerna var den sänkta delaktigheten ändå en negativ faktor till hur dessa individer upplevde det särskilda boendet. Vardagliga aktiviteter såsom när de äldre skulle duscha, äta och lägga sig styrdes med andra ord ofta av faktorer som de inte kunde styra över vilket resulterade i frustration, oro och sorg (Cooney, 2010). Detta påverkade även de äldres självständighet väldigt negativt och fick de att känna sig beroende av vårdpersonal (Zamanzadeh et al, 2016). Känslor som också uttrycktes till följd av sänkt eller förlorad delaktighet var rädsla, förnedring, melankoli och känslan att vara instängd i det särskilda boendet (Koppitz, Dreizler, Altherr, Bosshard, Naef & 2017).

Många av de äldre uttryckte svårigheter i att framföra önskemål angående situationen kring omvårdnaden (Komatsu et al, 2007; Cooney, 2010). De äldre kände många gånger att det var enklare att uttrycka missnöje och önskemål kring situationen exempelvis vid måltiderna men dessvärre mycket svårare att framföra önskemål av dusch och toalettbesök. Många äldre vittnade även om hur framförda önskemål inte togs i beaktning vilket ledde till ännu större osäkerhet att ge sina åsikter kring omvårdnaden och aktiviteter. Till följd av detta uppstod oro som kunde leda till att de äldres inställning till det särskilda boendet försämrades och känslan av att inte vara hemma ökade (Komatsu et al, 2007).

Möjligheten att vara involverade i att inreda sina rum var viktigt för att de äldre skulle känna delaktighet efter flytten in på särskilt boende (Cooney, 2010; Fraher & Coffey, 2011). De äldre som fick inreda sina rum som de ville och möjligtvis med saker hemifrån kunde enklarare känna sig hemmastadda i sina nya hem (Fraher & Coffey, 2011). Exempelvis uttryckte en äldre patient: ”… I (am) very happy, like at home. That is my room … and this table is my own…” (Cooney, 2010, s. 192). Även aktiviteter som överenskom med gamla vanor ingav meningsfullhet i de äldres liv på särskilda boenden (Cooney, 2010; Riedl et al, 2013).

Aktiviteterna kunde även stärka de äldres identitet och ge känslan av att vara till nytta (Riedl et al, 2013). Exempelvis beskrev en äldre patient hur dammsugning fick denne att känna sig tillfreds: ”I have my hoover with me and hoover my room. The children take their shoes off when they come in. I make the bed myself. Yes, that’s quite nice. I’m satisfied” (Riedl et al, 2013, s. 6). Kontinuitet i de äldres rutiner och aktiviteter gav även deras vardag en

förutsägbarhet vilket i sin tur ledde till ökad trygghet hos dessa äldre (Cooney, 2010).

Många av de äldre beskrev hur de upplevt svårigheter i sina liv innan flytt till särskilt boende (Ayalon & Greed, 2015; Cooney, 2010). Vissa av de äldre beskrev hur de blivit socialt

isolerade efter bland annat förlust av partner där delaktigheten i sociala sammanhang minskat. Dessa äldre uttryckte ökade känslor av ensamhet vilket gjorde det svårt för de äldre att känna glädje och lycka i sina liv. För dessa äldre blev flytten in på särskilt boende ett positivt avbryt där flytten beskrevs med ökade känslor av delaktighet i bland annat meningsfulla aktiviteter och socialt engagemang (Ayalon & Greed, 2015).

5.1.2 Att möta kroppsliga förändringar

Valet att flytta in på särskilt boende grundade sig mestadels i försämring av hälsan hos de äldre (Zamanzadeh et al., 2016; Lee, Simpson & Froggatt, 2012; Ayalon & Greed, 2014). Andra av de äldre belyste rädsla och oro för att falla i sina hem som avgörande i beslutet att flytta in på särskilt boende (Lee et al, 2012). Många av de äldre beskrev en tuff tid i sina hem innan flytt till särskilt boende till följd av försämrad hälsa. Det beskrevs hur de kämpade varje dag för att kunna sköta sig själva, sina hem och allt runt omkring i livet. Trots att dessa äldre inte ansåg att det särskilda boendet kändes som hemma ökade känslan av att vara trygg, ha stöd och av att boendet var deras tillflykt i de svåra tiderna vilket underlättade för att acceptera den nya livssituationen (Cooney, 2010). Många av de äldre beskrev hur de trots försämrad hälsa blev aktiva efter flytten in på särskilt boende och där beskrivningen

fokuserade på hur uppskattat aktiviteterna som erbjöds var (Ayalon & Greed, 2014). En äldre patient beskriver hur livet förbättrades efter flytten in på särskilt boende:

I was born with a straight back, but I am bent because of all the trouble I have suffered, Becuase I worked and took care of the kids and my mom, and these were diffucalt days, and then I told my husband, when the day arrives, we will go to the CCRC. We will not hurt anyone. And this was the decision, and when we saw the advertisement about the new CCRC here, I told my husband, let’s go and check it out. We came, saw it and were charmed by it. And then we decided that we would make the move…this is really true, my calender is always busy, and I am active all the time.

Things are good for me. My daughet told me, ”you are back to life” because I had a period of not down, but quitness (Ayalon & Greed, 2014, s. 647).

Många av de äldre beskrev hur funktionsnedsättning i hörsel och syn ökade ju äldre de blev (Lee et al, 2013; Andersson, Pettersson & Sidenvall, 2006). Dessa funktionsnedsättningar kunde leda till att de äldre inte kunde medverka i aktiviteter som boendet organiserade och därmed ökade dessa äldres känsla av ensamhet och utanförskap (Koppitz, 2017). Utöver svårigheterna som uppkom att medverka i aktiviteter uppkom även problem med identiteten hos de äldre med försämring av hälsa. Ojämnvikt i de äldres erfarenheter av vem de var före och vem de blev efter flytten till särskilt boende kunde många gånger leda till identitetskris (Lee et al., 2013).

Många äldre beskrev hur de trots funktionsnedsättningar kämpade för att kunna sköta sig själva och inte ta hjälp av personalen (Lee et al, 2013; Ayalon & Greed, 2014; Riedl, Matovan & Them, 2013). Vissa av de äldre beskrev hur de klarar av allt i sitt vardagliga liv förutom att laga mat och städa (Riedl et al, 3013). Denna vägran att tro på sina svårigheter i att utföra vardagliga aktiviteter gjorde att många äldre envisades med att göra allting själva vilket i sin tur ibland kunde resultera i frustration och sorg över hur överväldigande kontrollförlusten kunde kännas. I värsta fall kunde de äldres försök att klara sig själva resultera i fallolyckor men framförallt i en väldigt skadad självkänsla som sällan gick att reparera (Lee et al., 2013).

5.2 Relationernas betydelse

De äldre beskrev hur livet fylldes med meningsfullhet av goda relationer till andra där

relationer till familj, vårdpersonal och andra patienter på boendet var centrala för hur flytten till särskilt boenden upplevdes.

5.2.1 Att relatera till anhöriga

En god relation till familj och vänner skapade välmående hos de äldre (Riedl et al, 2013; Lee et al, 2012; Zamanzadeh et al, 2016). För att de äldre på bästa sätt skulle trivas i sina nya hem på det särskilda boendet var det viktigt att anhöriga hade god kommunikation kring behovet av att behöva flytta med de äldre. Ett bra stöd av anhöriga inför och efter flytten in på särskilt boende beskrevs av de äldre har god inverkan på deras psykiska mående (Lee et al, 2012). Det var således av vikt att de äldre kände sig involverade i beslutet att flytta in på särskilt boende. Även att de äldre ansåg att kunna tala med andra om sin sorg och hemlängtan var viktig för att kunna acceptera flytten på ett positivt sätt (Riedl et al., 2013). En äldre patient uttryckte hur samtal med andra, bland annat med sina barn kunde leda till lättnad:

I also have bad times, indeed. Last time I told my GP that I have a feeling of

homesickness. It is a feeling of longing for something. You are full of thoughts. And this makes you sad. I also talk about it with my children. They acknowledge that they had a loving childhood home. This makes me feel relieved (Riedl et al, 2013, s. 5).

Separationen från anhöriga som följde vid flytt till särskilt boende ökade känslan av ensamhet hos de äldre och många vittnade om hur familjemedlemmar slutade besöka de efter flytten hemifrån (Zamanzadeh et al, 2016; Koppitz et al, 2017). De äldre kände sig isolerade från sina förra liv och sociala relationer. Trots detta kämpade många av de äldre med att bibehålla relationerna genom att exempelvis ringa eller skriva brev till sina anhöriga (Koppitz et al, 2017). Trots att goda relationer med anhöriga övervägande beskrevs positivt kunde detta även göra flytten svårare för de äldre än om relationerna varit bristfälliga (Zamanzadeh et al, 2015).

5.2.2 Att relatera till andra patienter

De äldre beskrev att det var viktigt att försöka skapa nya relationer efter flytt till särskilda boende (Cooney, 2010; Coughlan & Ward, 2005; Zamanzadeh et al, 2015). Många av de äldre uttryckte hur nya relationer med andra patienter kunde minska hålrummet som skapats av den förlorade kommunikationen med anhöriga (Zamanzadeh et al., 2016). De äldre

värderade relationen med de andra som bodde på boendet väldigt högt då exempelvis alldagliga aktiviteter blev mer värdefulla om de hade någon att dela detta med (Coughlan & Ward, 2005). Att få känna samhörighet, förståelse och glädje tillsammans med andra gav de äldre känslan av att tillhöra i ett större sammanhang i livet och ökade chansen för att flytten till särskilt boende skulle bli behagligare (Cooney, 2010).

Relationen till andra patienter som bodde på det särskilda boendet mötte dock inte alltid de äldres förväntningar och var många gånger problematisk (Lee et al, 2017; Andersson et al, 2006). De äldre beskrev hur de hade höga förväntningar av skapa vänskap med de andra patienterna men där de blev besvikna då detta inte var möjligt till följd av olikheter i hälsa och förmågor (Andersson et al, 2006; Zamanzadeh et al, 2016). Vissa av de äldre beskrev situationen kring måltiderna som kunde vara extra prövande då vissa av de andra

patienterna grät och skrek vilket inte upplevdes tryggt (Andersson et al, 2006). Olikheterna i hälsa och förmågor mellan patienterna gjorde att många av de äldre jämförde sig med andra och där den egna hälsan sågs som fördelaktig (Lee et al, 2013; Zamanzadeh et al, 2016). Många av de äldre kunde tycka synd om andra patienter på det särskilda boendet där deras försämrade hälsa och minne kunde skapa oro för den egna hälsan. Exempelvis var

majoriteten av de äldre oroliga för sin framtid och sin försämrade hälsa där största rädslan handlade om att förlora sitt minne (Lee et al, 2013). En av de äldre uttryckte oron:

”Fortunately, I’ve got my senses… But sometimes with the others, I think to myself I could be going like them, the inmates as I call them! [laughs] God forgive me for saying it” (Lee et al, 2013, s. 53).

5.2.3 Att relatera till vårdpersonal

Relationen till vårdpersonalen på boendet var viktigaste för hur de äldre uppskattade kvalitén på vården (Andersson et al, 2006; Cooney, 2010; Coughlan & Ward, 2005). God kommunikation med vårdpersonalen där personalen tog sig tid att lära känna sina patienter, där de äldre kände sig sedda och där utrymme skapades för att bygga ett band sinsemellan uttryckte de äldre förbättrade deras sinnesstämning (Coughlan & Ward, 2005). Även att

vårdpersonal bekräftade att de äldre var unika individer med värde var viktigt för de äldres bevarande av den egna identiteten. Detta menar de äldre kännetecknades av att vårdpersonal lyssnade till deras önskningar och tog dessa i beaktning vid omvårdnaden (Cooney, 2010). Vårdpersonal var även en källa till att de äldre kände trygghet och säkerhet efter flytten till särskilt boende (Andersson et al, 2006; Lee et al, 2012; Ayalon & Greed, 2014). De äldre beskrev hur kompetent vårdpersonal samt i vilken omfattning personalen hade deras önskemål i beaktning ansågs öka känslan av trygghet (Andersson et al, 2006).

I kontrast till en god relation med vårdpersonal beskrev många äldre även om problematiken i denna relation (Coughlan & Ward, 2005; Lee et al, 2013). Många av de äldre vittnade om hur vårdpersonals tidsbrist ledde till svårigheter i byggandet av en god relation. En äldre uttryckte hur denne upplevde personalen:

P: Well... … I don’t know, they just seem to sit around and go to bed at night. I don’t know, the don’t… … They don’t care for talkning at all (Coughlan & Ward, 2005, s. 51).

Brist i kommunikationen där de äldre inte kände sig hörda ledde ibland till att de äldre kände att de förlorade sitt värde. Detta i sin tur ledde till oro och sänkt välbefinnande. Många äldre vittnade om hur de kände sig ignorerade av vårdpersonal kring sina önskningar och behov men menade även att vårdpersonalens attityder skiljde sig åt från person till person

(Coughlan & Ward, 2005). Personal-och tidsbrist kunde även skapa oro och rädsla bland de äldre då det undrades ifall vårdpersonalen verkligen hann med alla som behövde hjälp. Exempelvis var många äldre oroliga för att en brand kunde utlösas nattetid då

personalstyrkan var mindre under dessa timmar på dygnet (Lee et al., 2013).

6 DISKUSSION

Under detta avsnitt presenteras metoddiskussion, resultatdiskussion och etikdiskussion. I metoddiskussionen diskuteras och värderas vald analysmetod där ett resonemang förs kring metodens styrkor samt svagheter i relation till Polits och Becks (2017) kvalitetskriterier. I resultatdiskussionen diskuteras examensarbetets resultat i förhållande till tidigare forskning gjord på anhöriga och vårdpersonal. Resultatet diskuteras även i relation till vald teoretiskt perspektiv. Avslutningsvis under detta avsnitt förs diskussion om de etiska övervägande som legat till grund.

6.1 Metoddiskussion

För att bedöma den vetenskapliga kvalitén beskriver Polit och Beck (2017) fyra kriterier som påvisar att god kvalité finns i arbetet. Dessa kriterier är följande i en kvalitativ studie:

Som nämnt under metodavsnittet används kvalitativ forskning för att beskriva människors upplevelser och erfarenheter som ska öka förståelsen för valda fenomen. Detta gör att vi bättre kan förstå människors lidande och därmed möta deras behov. I en litteraturstudie skall en ny helhet tas fram efter granskning och analys av valda artiklar. Denna nya helhet kring fenomenet skall sedan fungera vägledande i det praktiska omvårdnadsarbetet (Friberg, 2017). Eftersom detta examensarbete syfte var att beskriva äldre personers upplevelser av flytt till särskilt boende valdes således Evans (2002) kvalitativa analysmetod med

beskrivande syntes. Polit och Beck (2017) beskriver överförbarheten som i vilken omfattning resultatet i studien kan användas i annan kontext, det vill säga i andra grupper, olika platser och under olika omständigheter. Vidare menar Polit och Beck att överförbarheten i en kvalitativ studie kan vara lägre än i en kvantitativ då färre personer inkluderas i en kvalitativ studie än i en kvantitativ. Överförbarheten kan även vara lägre då resultatet innefattas endast personer äldre än 65 år och som precis flyttat in till särskilda boenden dock ansågs denna avgränsning vara nödvändig för att svara på syftet. Överförbarheten kan istället öka då artiklar från olika länder inkluderats, exempelvis länder som Japan, Sverige, Israel och Iran. I artiklarna var deltagarna av olika kön, socioekonomisk status och civilstånd vilket också kan öka överförbarheten. Dock bör påpekas att olika länder har olika sjukvårdssystem och

sjukvårdsinrättningar vilket kan resultera i att de äldre patienternas upplevelser skiljer sig åt beroende på i vilken miljö de befinner sig i.

Polit och Beck (2017) skriver om pålitlighet som en del av den vetenskapliga kvalitén i examensarbetet. Med pålitlighet menas hur tidigare erfarenheter påverkat författaren vid dataanalysen. Pålitligheten ökar då författaren redogör och är ärlig över sin förförståelse. I detta arbete har ej tolkande syntes av litteratur valts. Då har förförståelsen beaktats och därmed har försök till att inte färga av analysen av de vetenskapliga artiklarna eftersträvats. Att beskriva och redogöra varje steg i forskningsprocessen minskar enligt Polit och Beck (2017) risken att färga av analysen.

Även bekräftelsebarheten ökar då fördomar och förutfattade meningar inte påverkar resultat som ska reflektera de valda artiklarnas kärna och sanning. Författaren har under hela

forskningsprocessen redovisat källor till ställningstagande och har även visat på hur

dataanalysen utvecklats. Detta för att undvika att färga resultatet med egna perspektiv eller fördomar. Dock bör påpekas att det enligt Polit och Beck (2017) inte helt går att utesluta att förförståelsen inte påverkat dataanalysen och resultatet i en kvalitativ studie då upplevelser och erfarenheter är subjektiva företeelser vilket leder till att det är svårt att hålla sig objektiv. Trovärdigheten beskrivs av Polit och Beck (2017) som att bevisa att gjord studies resultat är giltigt, sann och rimligt. Trovärdigheten är det övergripande målet inom kvalitativ forskning och är inte detta kriterium uppfyllt kan inte heller andra kriterium uppfyllas. Trovärdighet uppnås genom att påvisa att fynd i de valda artiklarna analyserats sanningsenligt och på detta sätt inge tro i att dataanalysen äger giltighet. Med andra ord ingår det två aspekter i trovärdighet: att genomföra forskningen på ett sanningsenligt sätt dels att påvisa

trovärdigheten i examensarbetet. Bland annat kan trovärdigheten öka genom att låta utomstående, så kallade kritiska vänner granska dataanalysen. Detta har låtits göra genom att analys har förhandsvisat för exempelvis handledare och studiekamrater som kritiskt har granskat och diskuterat i vilken mån analysen grundat sig i insamlad data.

Insamlingen av vetenskapliga artiklar gjordes på två olika databaser: Cinahl Plus och PubMed, detta för att kunna finna så många relevanta artiklar som möjligt. Sökord som användes nämns i metodavsnittet och antal träffar per sökning redovisas i bilaga A. Sökorden togs fram utifrån syftet och examensarbetsförfattaren tog hjälp av Svenska Mesh för att hitta adekvat sökord för att smalna av genererande träffar. Ordet OR användes mellan exempelvis sökorden nursing home och long care facility för att öka chansen att hitta relevanta artiklar som svarade på syftet. Även inklusions- och exklusionskriterier användes för att öka

trovärdigheten. Exempelvis användes Peer review i databasen Cinahl Plus vilket innebär att endast vetenskapligt granskade artiklar visas. Detta och sökning i olika databaser menar Henricson (2017) ökar trovärdigheten och vetenskapligheten i examensarbetet. Dessvärre har databasen Pub Med inte filter för att endast visa artiklar med Peer Review. Detta var en utmaning och nackdel eftersom majoriteten av de valda vetenskapliga artiklarna är hämtade från databasen PubMed. Dock säkerställdes Peer review genom att läsa på tidskriften

hemsida. Kvantitativa vetenskapliga artiklar exkluderades då dessa studier inte kan svara på äldre patienters upplevelser i samma mån som kvalitativa studier. Dock finns en vetenskaplig artikel utöver patienternas upplevelser av flytt till särskilt boende även har med anhörigas och kontaktpersoners perspektiv med i artikeln. Denna artikel är med i dataanalysen då det framkommer väl vems perspektiv som beskrivs när i originalartikeln och därför anses vara relevant för att svara på syftet. Utökandet av publikationsår från 2010 - 2005 kan anses sänka kvalitén i examensarbetet då resultatet kan skilja sig beroende på vilket åldersspann som accepteras i en studie. Dock upptäcktes att patienternas upplevelser liknande oberoende av vilket år artiklarna var skrivna.

De valda artiklarna granskades med inspiration av Fribergs (2017) frågor och genererade i hög, medel eller låg studiekvalité. Diskussion kan föras kring ifall omformuleringen av Fribergs frågor är korrekt och om tolkningen av poängen är tillförlitlig. En tydligare och redan utarbetad mall för kvalitetsgranskningen hade med fördel ökat pålitligheten ytterligare. Dock användes endast vetenskapliga artiklar med hög studiekvalité för att säkerställa så hög pålitlighet som möjligt. Eftersom detta examensarbete endast har en författare kan detta ses som en svaghet i kvalitetsgranskningen av valda artiklar. Dock har examensarbetsförfattaren granskat samtliga artiklar noga samt flera enskilda gånger och kommit fram till samma resultat av studiekvalité. Även dataanalysen har gjorts av endast en författare, där helheten i artiklarna brutits ner i teman och subteman för att sedan generera i en ny helhet. Dialog har under hela dataanalysen hållits med handledare och medstudenter för att säkerställa att helhet verkligen förståtts och därmed öka trovärdigheten i detta examensarbete.

6.2 Resultatdiskussion

Syftet var att beskriva äldres upplevelser av att flytta in på särskilda boenden. I resultat framkom att de äldre både utmanades och berikades till följd av flytten. För att de äldre skulle uppleva att de bättre accepterade flytten in på särskilt boende behövde tid och möjlighet ges för dessa äldre att delta i och forma sin nya tillvaro. Exempelvis kunde möjligheten att inreda sina rum som de ville och med fördel ha möbler eller inredning

hemifrån spela stor roll i hur de äldre accepterade flytten och det särskilda boendet. De äldre beskrev även om vikten av att aktiviteterna som erbjöds på det särskilda boendet även skulle överensstämma med de aktiviteterna de äldre utfört tidigare i sina liv. Till exempel kunde trädgårdsarbete vara väldigt uppskattat av de äldre och ge dessa individer meningsfullhet. Vissa av de äldre hade upplevt en svår tid i sina liv innan flytt till särskilt boende och såg flytten dit som en lättnad som medförde tillflykt från svårigheterna, trygghet och socialt engagemang. Eriksson (1996) beskriver hur människan för att nå ett tillstånd av hälsa, det vill säga integration av friskhet, sundhet samt välbefinnande behöver ha en känsla av självbestämmande, makt och meningsfullhet. Detta kan kopplas till hur de äldre strävade efter att på något sätt få behålla kontrollen över sina liv genom att exempelvis göra sig hemmastadda i och inreda sina nya lägenheter samt även medverka i för de meningsfulla aktiviteterna. Detta i sin tur ledde till att de kunde känna sig hemma i det särskilda boendet och även till att de fick bibehålla sin identitet. Enligt ICN’s etiska kod (Svensk

sjuksköterskeförening, 2017) bör sjuksköterskan sträva efter att bibehålla patienternas vanor vilket kan kopplas ihop med de äldres behov av att inreda sina rum och medverka i aktiviteter som överenskom med deras tidigare liv. Tidigare forskning (Ellis & Rawson, 2015; Eldh et al, 2016; Frilund et al, 2014) har bedrivits på vårdpersonalen kring deras upplevelser av att vårda nyinflyttade patienter i särskilt boende. Vårdpersonalen anser att respekt för

självbestämmande hos de äldre är viktigt för att de ska kunna uppleva välmående i sina nya hem. Att belysa de positiva aspekterna av flytt till särskilt boende, exempelvis dygnet runt personal menar vårdpersonalen också är av vikt för att öka de äldres känsla av säkerhet och trygghet.

I resultatet framkom även att de äldre kunde uppleva otillräcklig delaktighet i flytten in på särskilt boende. Detta i samband med otillräcklig information om flytten och kring det särskilda boendet var faktorer som påverkade de äldres välbefinnande väldigt mycket i samband med flytten. De äldre upplevde sänkt delaktighet också inom andra situationer på det särskilda boendet. Exempelvis vittnade de äldre ofta om att situationen kring dusch, läggning och måltider sällan gick att påverka då boendets rutiner inte gick att ändra. Avsaknaden av delaktighet ledde till känslor som ensamhet, meningslöshet, rädsla och förnedring hos de äldre. Känslan av att förlora rätten till självbestämmande kan kopplas ihop med Erikssons (2015) teori om livslidande där en förändrad livssituation kan skapa stort lidande hos individen. Vissa av de äldre hade inte ens möjlighet att besluta om att flytta in på särskilt boende vilket kan tänkas leda till en stor kontrollförlust hos den som är drabbad. Detta i sin tur kunde leda till att de äldre upplevde att livet så som den var bekant togs ifrån de vilket Eriksson beskriver är typiskt för när ett livslidande uppstår. Livslidandet kan även leda till identitetskris och i värsta fall frambringa en känsla av självförintelse hos den som är drabbad. Detta överenskommer med det som framkom i resultatet där de äldre upplevde identitetskris till följd av att befinna sig i beroendeställning till vårdpersonal. Här bör även Erikssons (2015) teori om vårdlidande belysas då denna form av lidande är den onödiga och ska eftersträvas att inte förekomma inom sjukvården. I avsnittet centrala begrepp i detta examensarbete beskrivs att personal inom särskilt boende bör eftersträva efter att bibehålla de äldres identitet genom att möta deras behov av självbestämmande (SOSFS 2012:3). Även kompetensbeskrivningen (Svensk sjuksköterskeförening, 2017) menar att sjuksköterskan ska sträva efter att utforma omvårdnaden efter den äldres berättelse, behov och önskningar.

Examensarbetsförfattaren drar slutsatsen att äldre patienterna söker flytt till särskilda boenden på grund av ett ökat vårdbehov. Vårdbehovet kan inte alltid mötas till följd av personalens stora arbetsbelastning vilket kan leda till bristfälligt engagemang gentemot de nyinflyttade patienterna. Ett vårdlidande kan med andra ord uppkomma till följd av otillräcklig kommunikation där de äldres behov och önskningar kring omvårdnad och

aktiviteter inte tas i beaktning och därmed inte möter de äldres förväntningar. Detta går även emot Socialstyrelsens värdegrund för äldre patienter som bor på särskilda boenden. Även ur vårdpersonalens perspektiv under tidigare forskning (Mc Cormack, et al, 2010; Eldh et al, 2016; Frilund et al, 2014) kunde det konstateras att tidsbrist till följd av stor arbetsbelastning ledde till att personal inte alltid kunde ta tillvara på de äldres önskemål i planerandet av omvårdnaden.

I resultatet framkom att majoriteten av de äldre flyttade in på särskilt boende på grund av försämring i hälsa. För de flesta av dessa äldre var flytten positivt där trygghet och lugn upplevdes. Många av de äldre upplevde en svår tid innan flytten in på särskilt boende med bland annat social isolering. Flytten bröt således dessa svårigheter och gav dessa äldre meningsfulla aktiviteter och en känsla av samhörighet. Dock kunde funktionsnedsättningar i olika sinnesorgan göra det omöjligt för dessa äldre att medverka i aktiviteter vilket ökade deras känsla av utanförskap och ensamhet. Den försämrade hälsan ledde även till att de äldre många gånger ansåg att de befann sig i beroendeställning till vårdpersonal vilket inte

överensstämde med deras tidigare identifikation av sig själva. Dessa äldre drabbades många gånger av identitetskris. Många äldre vittnade även om hur de kämpade för att klara sig själva trots funktionsnedsättningar då de var vana att klara sig själva när de bodde i sina förra hem. Detta ledde många gånger till frustration och försämrad självkänsla. Enligt Erikssons (1996) teori kan den försämrade hälsan beskrivas som försämring av friskheten hos de äldre. I ovannämnda fall har den försämrade friskheten påverkat hur de äldre subjektivt upplever sin hälsa. I vissa fall kunde flytten till särskilt boende medföra positiva effekter på hur de äldre upplevde sin hälsa och i andra fall kunde den medföra negativa effekter. Om de äldre inte var nöjda med flytten in på särskilt boende kunde detta medföra att ett integrerat tillstånd som enligt Erikssson eftersträvas för att nå hälsa svårare kunde upplevas. Eriksson påpekar med andra ord att försämring av friskhet inte alltid är lika med minskat välbefinnande hos individen, allt beror på hur individen subjektivt upplever denna försämring. Dock är försämringen av hälsa många gånger oundviklig och därför bör

reflektion startas kring hur konsekvenserna till nedsatt hälsa kan lindras. Även tidigare forskning (Bollig, Gjengedal & Rosland, 2016) gjord på anhöriga har visat på att den försämrade hälsan var en övervägande anledning till att söka vård på ett särskilt boende. Detta följdes av skuldkänslor hos de anhöriga eftersom de inte längre kunde möta behovet av vård hos sina äldre familjemedlemmar. Detta orsakade stor sorg inte bara hos de äldre patienterna utan även hos anhöriga.

I resultatet framkom tre relationer som var väsentliga i de äldres välmående, dessa var: relationen med anhöriga, till vårdpersonal samt till andra patienter som bodde på det särskilda boendet. Anhöriga var ett stabilt stöd för de äldre inför, under och efter flytten till särskilt boende där samtal om sin sorg och hemlängtan underlättade för acceptansen till sina nya hem. Anhöriga och deras delaktighet i flytten in på särskilt boende var även viktig för att minska de äldres känsla av ensamhet och förlust. Goda relationer till anhöriga kunde

dessvärre även leda till att de äldre upplevde flytten in på särskilt boende svårare än om relationerna varit sämre. Det handlade många gånger om att de äldre upplevde att de anhöriga och vänner inte besökte de lika ofta efter flytten in på särskilt boende vilket ökade de äldres upplevelse av ensamhet. Många av de äldre vittnade även kring hur besök av anhöriga inte mötte deras förväntningar och därmed ökade känslan av ensamhet hos dessa äldre. Relationen till andra patienter som bodde på det särskilda boendet roll i hur de äldre upplevde flytten in på särskilt boende. Att känna samhörighet och dela glädjen i vardagliga saker i livet ledde till att de äldre kände tillhörighet vilket är viktigt för deras välmående, speciellt inom ett särskilt boende. Detta beskrev många äldre kompenserade deras förluster av anhöriga och vänner utanför det särskilda boendet. I vissa fall kunde relationen till andra även vara bristfällig. Förväntningar på att knyta nya kontakter med andra patienter på det särskilda boendet uppfylldes inte alltid för de äldre då stora skillnader i hälsa och

funktionsförmåga försvårade processen att skapa goda relationer. Olikheterna i hälsa

skapade även stor oro och ångest hos de äldre för sin egen hälsa där att förlora sitt minne var den största rädsla hos individen. Vidare beskrev de äldre hur viktigt en god relation till vårdpersonal var för de där de fick känna sig sedda, respekterade och värdefulla samt där vården individualiserades utifrån deras behov. Den goda relationen kännetecknades av att vårdpersonal tog sig tid att lära känna de äldre för att skapa ett band som innefattade respekt och omtanke för varandra.

Personal- och tidsbrist kunde däremot hota den goda relationen och därmed även riskera att de äldres självbestämmande minskade i omvårdnadsarbetet. Hur och varför trygghet

upplevdes skiljde sig dock åt mellan vårdpersonals och de äldres erfarenheter. De äldre vittnade om den kompetenta personalen och en säker omvårdnad som källan till den ökade känslan av trygghet och säkerhet till följd av flytten in på särskilt boende. Relationer till vårdpersonal var bristfälliga tyckte många av de äldre där tidsbristen gjorde det svårt att kommunicera och således bygga en god relation sinsemellan. Exempelvis tyckte de äldre att det fanns för få personal nattetid och oroade sig för om alla patienter skulle hinna få hjälp om brand på det särskilda boendet skulle utlösas. Många av de äldre beskrev även hur de inte kände sig sedda och hörda av vårdpersonal vilket ledde till att de äldres egenvärde upplevdes bli sänkt. Dock påpekade de äldre att vårdpersonalens förhållningssätt skiljde sig åt mellan olika personer i vårdpersonalen. Sjuksköterskans roll är enligt kompetensbeskrivningen (Svensk sjuksköterskeförening, 2017) att se, förstå och höra patienterna för att skapa ett bra band och en god kommunikation som främjar för hälsoprocessen hos de äldre. Detta främjar de äldres integritet och värdighet vilket kan kopplas ihop med de äldres upplevelser av att en god kommunikation till vårdpersonal ökade deras välmående. Anhöriga under tidigare forskning (Ericson-Lidman, Renström, Åhlin & Strandberg, 2014) belyste hur anhöriga ansåg att vårdpersonalens attityder skiljde sig åt mellan personalen och att detta bestämde i vilken omfattning de äldres önskningar togs i beaktning vid bland annat omvårdnaden. Detta överenskommer med de äldres upplevelser som framkom i resultatet. De anhöriga belyste också hur relationen med vårdpersonal var central i att de äldre upplevde välmående i samband med flytten in på särskilt boende. Små subtila handlingar av vårdpersonal, exempelvis att fixa en äldres hår hade stor betydelse för hur anhöriga upplevde sin äldre familjemedlems välmående (Bollig et al, 2016; Graneheim et al, 2014; Davies & Nolan, 2004). Ur vårdpersonalens perspektiv under tidigare forskning (Mc Cormack, et al, 2010)

handlade det om hur tryggheten ökade bland de äldre när det fanns god tillgänglighet till personal på det särskilda boendet. Vårdpersonal vittnade även om hur deras arbete var tillfredsställande på många sätt där de äldres livserfarenheter även berikade vårdpersonalens liv. Vårdpersonal beskrev hur samarbetet med sina medarbetare var viktigt där ett gott arbetsklimat även ledde till ett bra vårdande. Detta kan kopplas ihop med ICN’s etiska kod (Svensk sjuksköterskeförening, 2017) som menar att sjuksköterskors ansvar är att verka för ett bra och respektfullt samarbete mellan medarbetare. Med andra ord bör sjuksköterskan identifiera och främja ett bra arbetsklimat där ett gott samarbete eftersträvas.

Den goda relationen till vårdpersonal kan kopplas till Erikssons (2015) teori om att lindra lidande där det handlar om att vårdpersonalen skapar en vårdande kultur där de äldre känner sig sedda och respekterade. Att lindra lidande handlar även om att ge de äldre utrymmen och trygghet i att framföra önskemål kring sin omvårdnad och miljö vilket leder till en ökad förståelse för individens behov och därmed underlättar hur omvårdnaden skall utformas. Detta överensstämmer med de äldres upplevelser av att en individanpassad omvårdnad ökade känslan av att ha en god relation med vårdpersonalen som i sin tur ökade känslan av att ha funnit ett hem i det särskilda boendet. Vidare menar Eriksson (1996) att det integrerade tillstånd av välbefinnande, friskhet och sundhet kännetecknas av meningsfullhet och är ett tillstånd som omfattar såväl som individen som omgivningen. I Socialstyrelsens värdegrund (SOSFS 2012:3) står det att vårdpersonal ska kommunicera med de äldre så att de vågar framföra sina önskningar och åsikter. Detta är förmodligen möjligt om ett bra band skapas mellan vårdpersonal och de äldre.

Avslutningsvis, hur kan detta examensarbete påverka det praktiska omvårdnadsarbetet? Ur sjuksköterskors roll och ansvar kan kopplingar dras till i vilken mån sjuksköterskan bidrar och vägleder till en större etisk medvetenhet bland medarbetare. Slutsatsen kan även dras att flytt in på särskilt boende kan medföra hälsofrämjande aspekter men även skapa mycket lidande hos de äldre. Genom att öka förståelsen för de äldres upplevelser är syftet att öppna en reflektion hos vårdpersonal om deras ansvar i att bemöta de nyinflyttade äldre. Ett gott bemötande och en god kommunikation gentemot de äldre ger utrymme och möjlighet för att ett band mellan vårdpersonal och patient kan skapas. Att verkligen se de äldre, deras behov, rädslor och oro skapar utrymme för att lindra lidandet hos de äldre. Även genom att förstå hur andra relationer och processer påverkar de äldres välbefinnande kan vårdpersonal underlätta och ge verktyg för att dessa relationer och processer ska verka främjande för de äldres hälsa.

6.3 Etikdiskussion

Att diskutera och ha i åtanke att etiska problem och hinder kan uppstå under

forskningsprocessen i ett examensarbete är viktigt för att bevara forskningens anseende (Kjellström, 2017). Examensarbetsförfattaren har eftersträvat god kvalité i de valda vetenskapliga artiklarna som granskats med inspiration av Fribergs (2017)

kvalitetsgranskning. Samtliga valda artiklar erhåller hög studiekvalité och samtliga för diskussion kring etiska övervägande vilket Kjellström menar skyddar personerna som

deltagit i dessa studier. Inga citat har tagits från originalartiklarnas deltagare eftersom dessa deltagare inte godkänt medverkande i detta examensarbete. Ett examensarbetes etiska motivering och mål är att förbättra den kliniska omvårdnaden. I detta examensarbete vill detta uppnås genom att beskriva äldre patienters upplevelser och därmed öka förståelsen om hur lidande kan uppstå till följd av den stora livsförändringen som att flytta till särskilt boende innebär. Eftersom medelåldern i Sverige ökar och därmed ökar även vårdbehovet av särskilt boendet kan det diskuteras kring väsentligheten av detta examensarbete.

Vidare bör även påpekas huruvida den bristfälliga kunskapen av engelska språket hos examensarbetsförfattaren har påverkat tolkningen av de valda vetenskapliga artiklarna. Examensarbetsförfattaren har använts sig av en engelsk - svensk lexikon i största möjligaste mån för att minimera risken för misstolkningar. Även genomgång av vissa artiklar med studiekamrater har utnyttjats för att minska risken att examensarbetsförfattaren misstolkat helheten. Dialog med handledare och studiekamrater har även hållits för att diskutera kring huruvida förförståelsen av att ha jobbat som undersköterska på särskilda boenden i många år lyckats läggas åt sidan och med andra ord inte färgats av sig på analysen av de valda

vetenskapliga artiklarna. Examensarbetsförfattaren har även eftersträvat god

forskningskvalitet genom att inte undanhålla, fabricera eller plagiera något i sitt arbete.

7 SLUTSATS

Syftet med detta examensarbete var att beskriva de äldres upplevelse av att flytta in till särskilt boende. I resultatet framkom det såväl positiva som negativa aspekter till flytten in på särskilt boende. Relationen mellan vårdpersonal och de äldre var central för hur de äldre upplevde flytten. Även relationen till anhöriga och andra patienter på boendet var viktiga för de äldres upplevelse av flytten. Många gånger vittnade de äldre om hur livslidandet kunde minska vid goda kontakter med anhöriga, vårdpersonal och andra patienter där de äldre fick utrymme att uttrycka sin sorg och hemlängtan. Även i vilken mån de äldre var delaktiga och där strategier användes för att trivas på boendet verkade positivt för de äldres upplevelser och välmående. Att inreda sina rum med saker hemifrån gav exempelvis de äldre ökad chans för att trivas på det särskilda boendet. Dock vittnade många äldre även om hur exempelvis relationerna till andra kunde vara bristfälliga och inte mötte deras förväntningar. Till följd av de bristfälliga relationerna kände många äldre sig ensamma och mindre värda. Även

förändringar i hälsa och i delaktighet påverkade de äldres välmående efter flytten in på särskilt boende. Beroendeställningen till vårdpersonal till följd av att inte kunna sköta sig själva ledde många gånger till identitetskris hos de äldre och kunde även leda till att livslidandet ökade eller startade. Identitetskris var även en följd av försämring av hälsoprocesser hos de äldre patienterna vilket ledde till att de äldre inte kunde utföra aktiviteter såsom de önskade. Slutsats har dragits kring huruvida en ökad förståelse hos vårdpersonalen för de nyinflyttade äldres upplevelser, ökar förståelsen för vad

vårdpersonalen kan göra för att möta de äldres behov och önskningar. Detta kan således leda till att lidande hos de äldre kan lindras och hälsoprocesser främjas.