• No results found

Digitala verktyg i svenskundervisningen : En kvalitativ studie om fyra lärares uppfattningar av digitala verktyg i svenskundervisningen för årskurs 4-6

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Digitala verktyg i svenskundervisningen : En kvalitativ studie om fyra lärares uppfattningar av digitala verktyg i svenskundervisningen för årskurs 4-6"

Copied!
42
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Digitala verktyg i

svenskundervisningen

En kvalitativ studie om fyra lärares uppfattningar av digitala

verktyg i svenskundervisningen för årskurs 4–6.

KURS:Examensarbete för grundlärare 4-6, 15 hp

PROGRAM:Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 FÖRFATTARE:Annelin Hällblad

EXAMINATOR:Maria Bäcke TERMIN:VT21

(2)

JÖNKÖPING UNIVERSITY Examensarbete för grundlärare 4-6, 15 hp School of Education and Communication Grundlärarprogrammet med inriktning mot

arbete i grundskolans årskurs 4-6 VT21

SAMMANFATTNING / ABSTRACT

Annelin Hällblad

Digitala verktyg i svenskundervisningen

En kvalitativ studie om lärares uppfattningar av digitala verktyg i svenskundervisningen för årskurs 4-6

Digital tools in Swedish teaching

A qualitative study of teachers' perceptions of digital tools in Swedish teaching for grades 4-6 Antal sidor: 35 _________________________________________________________________________ Syftet med studien är att få en inblick i vilka

uppfattningar lärare har av digitala verktyg i svenskundervisningen för årskurs 4-6. Studien har utgått från det sociokulturella perspektivet samt ramfaktorteorin där lärares undervisning med digitala verktyg i svenskämnet varit i fokus. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet har transkriberats för att sedan kategoriseras. Resultatet visar att lärarna upplever att det finns flera möjligheter med digitala verktyg men också flera hinder för undervisningen. Det visar även att lärarna upplever deras digitala kompetens som tillräcklig för att bedriva en undervisning med digitala verktyg men att det finns områden där de hade kunnat utveckla sin digitala kompetens ytterligare.

The purpose of the study is to gain an insight into the perceptions teachers have of digital tools in Swedish teaching for the grades 4-6. The study has been based on the socio-cultural perspective and the framework factor theory where teachers' teaching with digital tools in the Swedish subject has been in focus. The study was conducted using a qualitative method with semi-structured interviews. The collected material has been transcribed and then categorized. The results show that teachers feel that there are several possibilities with digital tools but also several obstacles to teaching. It also shows that teachers perceive their digital competence as sufficient to conduct teaching with digital tools, but that there is room for improving their digital competence.

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

2. Syfte och frågeställningar ... 2

3. Bakgrund ... 3 3.1 Svenskundervisning ... 3 3.2 Digitala verktyg ... 4 3.2.1 Digitala lärresurser ... 6 3.3 Digital kompetens ... 7 3.3.1 Fortbildning ... 8 3.4 Styrdokument ... 8 3.5 Ramfaktorteorin ... 9 3.6 Sociokulturellt perspektiv ... 9 4. Metod ... 11 4.1 Val av metod ... 11 4.2 Urval ... 11 4.3 Materialanalys ... 13 4.4 Tillförlitlighet ... 13 4.5 Forskningsetiska principer ... 14 5. Resultat ... 16 5.1 Möjligheter ... 16 5.1.1 Möjligheter för lärare ... 16 5.1.2 Möjligheter för elever ... 17 5.1.3 Digitala hjälpmedel ... 18 5.2 Hinder ... 19 5.2.1 Handstil ... 19 5.2.2 Ordningsproblem ... 19

5.3 Lärares roll i ett digitaliserat klassrum ... 20

5.4 Ramfaktorer ... 21 5.5 Digital kompetens ... 23 5.5.1 Fortbildning ... 24 5.6 Resultatsammanfattning ... 25 6. Diskussion ... 26 6.1 Metoddiskussion ... 26 6.1.1Tillförlitlighet ... 27 6.2 Resultatdiskussion ... 27

6.2.1 Lärares uppfattning om deras digitala kompetens ... 27

6.2.2 Möjligheter ... 29

6.2.3 Hinder ... 30

6.2.4 Ramfaktorer ... 31

(4)

6.4 Vidare forskning ... 33

Referenser ... 34

Bilaga 1: Samtyckesblankett till lärare ... 36

(5)

1

1. Inledning

Digitala verktyg har funnits i skolorna många år. Däremot har en utveckling skett hur de digitala verktygen används i undervisningen. Till en början fick eleverna oftast arbeta med drillprogram i exempelvis matematik där de belönades med poäng om de svarade rätt på en fråga (Gärdenfors, 2010). Trots att många skolor gör så kallade en-till-en-satsningar, där varje elev får ett eget digitalt verktyg, är det långt ifrån alla lärare som vet hur dessa kan användas i undervisningen för att gynna elevers kunskapsutveckling (Skolverket, 2019).

Lärare behöver även vara medvetna om hur de digitala verktygen ska användas i undervisningen för att förbereda eleverna inför kommande yrkesliv (Tallvid, 2016). Skolverket (2019) menar att eleverna i grundskolan ska få använda digitala verktyg på ett sätt som främjar deras kunskapsutveckling, vilket då blir lärarnas ansvar att se till. Hur lärarna väljer att använda dessa verktyg är upp till läraren själv att avgöra. Skolverket (2019) menar att lärare har ett ansvar att se till att undervisningen utgår från ämnets kursplan, men hur detta upplägg och lektionsplanering ser ut bestämmer läraren. Trots digitaliseringen i samhället har inte alla skolor samma tillgång till digitala verktyg, vilket skapar en intressant diskussion om hur lärare använder dessa i undervisningen.

Denna studie har därför genomförts med syftet att öka kunskapen om vilka uppfattningar fyra lärare har av digitala verktyg i svenskundervisningen för årskurs 4–6. Området är intressant att undersöka då tidigare forskning visat att lärares uppfattningar av digitala verktyg kan påverka hur digitaliserad deras undervisning kommer att vara. Studien kommer att ta upp innehåll som möjligheter, hinder, lärares roll i ett digitaliserat klassrum, ramfaktorer och digital kompetens.

Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Fyra lärare har intervjuats i videosamtal där frågorna var formulerade utifrån samma intervjuguide. Urvalet har avgränsats till verksamma lärare i årskurs 4-6 som undervisar i svenskämnet och att de ska ha tillgång till digitala verktyg. Tre av fyra lärare hade en-till-en-undervisning medan en lärare endast hade tillgång till datorer någon gång i veckan.

(6)

2

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att öka kunskapen om vilka uppfattningar fyra lärare har om digitala verktyg i svenskundervisningen för årskurs 4-6. Detta syfte önskas uppnås genom följande frågeställningar:

- Vilka möjligheter och hinder ser lärare med digitala verktyg?

(7)

3

3. Bakgrund

I detta avsnitt presenteras viktiga begrepp och förklaringar för att få en inblick i det studien kommer innefatta. Avsnittet innehåller Svenskundervisning (3.1), Digitala verktyg (3.2), Styrdokument (3.3), Ramfaktorteori (3.4) och Sociokulturellt perspektiv (3.5).

3.1 Svenskundervisning

Ämnet svenska är brett och undervisningen ska bestå av delar där elever får träna på att tala, skriva, läsa och lyssna. I denna studie kommer svenskundervisningen innefatta de delar som respondenterna lyft under intervjuerna.

I grundskolan får eleverna i årskurs 3 och 4 börja läsa och skriva längre texter vilket medför krav på språklig förmåga, ordavkodningsförmåga och även att kunna röra sig i olika slags texter (Skolverket, 2020). Eleverna ska både få skapa och producera texter men även bearbeta texterna. Detta är en viktig förmåga som gör eleverna förberedda på de krav som ställs i vidare studier och i arbetslivet (Skolverket, 2018:b). Läraren måste ge eleverna möjlighet att bearbeta sina texter genom att ge feedback för att på så sätt utveckla elevernas läs-och skrivförmåga. Detta är också en viktig del för att eleverna ska förstå att deras texter alltid går att förbättra. Skolverket (2020) lyfter även vikten av att skolan och läraren använder elevernas tidigare kunskaper och intressen för att på så vis kunna vidareutveckla eleverna ännu mer. Även Schmidt (2016) menar att läraren behöver använda det som elever kan sedan tidigare för att de ska uppnå ett maximalt kognitivt engagemang.

Renberg (2015) beskriver tre viktiga begrepp som involverar undervisningen, vilket är läraren, ämnet och eleverna. Kunskaper och färdigheter inom ämnet förmedlas via läraren till eleverna i klassrummet och försvinner något av dessa begrepp får inte undervisningen något syfte. Lärare som undervisar i svenskämnet har inte möjlighet att påverka vad elever ska lära då det finns en kursplan som de måste följa. Däremot har lärare möjlighet att påverka hur elever ska lära det som står i kursplanen (Renberg, 2015). Vidare beskriver Renberg (2015) att lärare måste skapa en trygg undervisningssituation i klassrummet för att elever ska kunna fokusera och koncentrera sig på den uppgift som är tänkt med lektionen, så att de inte gör annat och glömmer lektionens syfte.

(8)

4

3.2 Digitala verktyg

Digitala verktyg eller digitala resurser är ett brett begrepp som kan innefatta exempelvis datorer, surfplattor, appar, tjänster eller interaktiva skrivtavlor. I denna studie kommer begreppet digitala verktyg användas för att beskriva den digitala utrustning eller de digitala resurser lärarna i studien använder i sin undervisning, vilket alltså kan innefatta de ovan nämnda begreppen.

Digitala verktyg har en viktig och central plats i grundskolans läroplan. Tallvid (2016) menar att det inte längre är en debatt om huruvida digitala verktyg är bra eller dåligt, utan att det numera är ett faktum att dessa ska användas i undervisningen. Klassrummen i skolorna är ofta utrustade med datorer, surfplattor, projektorer, smartboards eller andra digitala verktyg (Skolverket, 2018b).

Utbildningsutskottet (2016) beskriver att digitala verktyg i undervisningen kan hjälpa elever att få ordning på sina papper genom exempelvis mappstrukturer. Dessutom beskrivs det att elever som går miste om en lektion, exempelvis på grund av sjukdom, lätt kan ta del av material och innehåll trots frånvaro. Däremot finns det också risker med användandet av digitala verktyg i undervisningen. Elever som har tillgång till digitala verktyg och internet kan lätt trycka sig vidare på sidor och på så sätt komma ifrån syftet med lektionen (Utbildningsutskottet, 2016). Elever som känner sig understimulerade kan exempelvis använda sociala medier, spela spel, chatta eller trycka sig vidare till andra webbsidor. Elever i de yngre åldrarna har inte samma disciplin gällande att fokusera på skoluppgifter som äldre elever kan ha (Utbildningsutskottet, 2016). Vidare poängteras att detta främst sker när elever känner sig omotiverade och/eller när elever inte förstår de instruktioner som läraren har angivit.

Gärdenfors (2010) menar att lärare aldrig kan ersättas av ett digitalt verktyg. Läraren behövs för att vägleda eleverna och följa deras lärandeprocess, vilket ett digitalt verktyg inte kan. Lärarna är viktiga för elevernas kunskapsutveckling då denne kan uppfatta när elever inte förstår eller behöver extra stöttning.

Vissa lärare ser mobiltelefonerna enbart som distraktionsfaktorer medan andra utnyttjar möjligheterna till snabb och effektiv kommunikation. Det behöver inte

(9)

5 innebära att mobiltelefonerna alltid ska vara på, valet av verktyg ska stödja lärandet och anpassas efter den valda metoden och det ligger i lärarens profession att avgöra när det är lämpligt. (Tallvid, 2016, s.2).

På samma sätt som Tallvid (2016) beskriver att det är lärarens uppgift att avgöra när ett digitalt verktyg ska användas och inte, beskriver Skolverket (2019) detta på liknande sätt. Läraren behöver avgöra om användandet av det digitala verktyget främjar elevernas kunskapsutveckling eller om det endast är ett störningsmoment. Trots att skolorna numera är väl utrustade med digitala teknik, innebär inte det automatiskt att dessa används på ett meningsfullt sätt (Gärdenfors, 2010). I en studie av Hultin och Westman (2013) visade resultatet att digitala verktyg fick eleverna att producera längre texter. Detta berodde på att eleverna inte tyckte det var lika ansträngande att ändra om sina texter när de skrev på ett digitalt verktyg. Samtidigt visade studien att rättstavningsfunktionen hjälpte de att upptäcka fel i sin text, vilket bidrog till att de lättare kunde korrigera detta på egen hand utan en lärares hjälp. Den första teknik som kom till skolan saknade kvalitet för utbildningssyfte. Det innebar att elever använde de digitala verktygen främst till rutinuppgifter där de belönades när de angav rätt svar. Digitala verktyg i skolan innebär inte att eleverna automatiskt når en pedagogisk utveckling utan det är först när läraren vet hur dessa ska användas i undervisningen som de digitala verktygen kan bidra till kunskapsutveckling (Gärdenfors, 2010). I en studie av Maboe et al. (2018) visade resultatet att skolorna inte enbart kan fokusera på att utrusta klassrummen med digital teknik, utan lärare måste även få kunskaper om hur dessa bör användas i undervisningen. Lärarna i studien menade att det är viktigt att se till att de digitala verktygen inte används som en leksak i klassrummet, utan att dessa används i rätt syfte.

När digitala verktyg och digitaliseringen tog sig in i skolans värld började huvudmännen i skolorna diskutera en-till-en-satsningar. Detta innebar att vissa skolor lät elever få ett eget digitalt verktyg, så som surfplattor eller datorer, för att använda i undervisningen (Skolverket, 2018a). Kroksmark (2013) beskriver en satsning som gjordes på skolor där varje elev fick ett eget digitalt verktyg och dessa skolor kallades då för pilotskolor. I denna satsning på pilotskolorna framkom det att de digitala verktygen inte enbart användes på enstaka lektioner någon gång i veckan utan att verktygen användes varje dag. Detta medförde även att eleverna hade tillgång till digitala verktyg både i skolan och på fritiden.

(10)

6 Alla skolorna runt om i landet har dock inte en-till-en i klassrummet, vilket då medför en likvärdighetsfråga.

3.2.1 Digitala lärresurser

I de digitala verktygen finns olika funktioner, appar och program som lärare och elever kan använda i undervisningen. Detta kan vara exempelvis rättstavningsfunktionen, talsyntes, inläsningstjänst och materialet ZickZack.

Rättstavningsfunktionen finns på både datorer och surfplattor och är ett verktyg som hjälper

eleverna när de skriver sina texter. Om eleverna stavar ett ord fel blir detta ord markerat som felstava, vilket gör eleverna medvetna om att detta måste ändras. Denna funktion går även att stänga av, vilket många lärare använder sig av för att utmana sina elever i skrivundervisningen (Jonson & Wallin, 2016). Dunn och Sweeney (2018) menar i deras studie att rättstavningsfunktionen även kan underlätta för elever i läs-och skrivsvårigheter då de ser när ett ord blir felstavat.

Talsyntes är en funktion som kan hjälpa elever att se sambandet mellan bokstäver och ljud.

Samtidigt som elever skriver ord eller meningar omvandlar datorn eller surfplattan dessa till ljud, vilket bidrar till att elever själva kan höra om något låter fel (Jakobsson & Nilsson, 2019). Utöver detta kan elever även välja hastighet, volym och vilken röst syntesen ska ha (Jonsson & Wallin, 2016). Eriksson och Rännar (2020) beskriver att talsyntesen gynnar elevers läs-och skrivinlärning då det ger eleverna feedback på sina skrivna texter direkt.

Inläsningstjänst (ILT) är en hemsida där skolorna kan ta del av digitala läromedel. Tjänsten

gynnar och finns tillgänglig för alla elever, men är en extra stöttning för elever i lässvårigheter då de kan få material och böcker upplästa. Elever får möjlighet att se den digitala texten framför sig samtidigt som datorn eller surfplattan läser upp texten, vilket gör att elever både får se och höra texten samtidigt (Inläsningstjänst AB, 2021).

Digitala läromedel är läromedel som finns digitalt. Lärare kan ha fysiska böcker i

klassrummet som elever arbetar ur, men i vissa fall finns dessa även att få digitalt (Eriksson & Rännar, 2020). Ett exempel på dessa digitala läromedel är ZickZack som är ett läromedel för svenska och svenska som andraspråk. Materialet bygger på läs-och skrivundervisning samt informationssökning och källkritik. Till materialet finns även Bingel, vilket är en

(11)

7 digital ö-värld där eleverna kan träna ytterligare på det som tagits upp i läromedlet (Sanoma utbildning, 2021).

Smartboard är en stor skärm som fungerar likt en surfplatta då den har en inbyggd

touch-funktion. Lärare och elever kan tillsammans arbeta med uppgifter på skärmen, vilket inte är lika lätt på en surfplatta då denne är väldigt liten. Skärmen går även att koppla till en dator vilket möjliggör att lärare kan dela sin skärm med eleverna för att visa dokument, filmer, bilder eller liknande (Johansson & Olsson, 2014). Vidare beskrivs att detta verktyg skapar en delaktighet i undervisningen då alla elever kan ta del av samma innehåll.

3.3 Digital kompetens

Elever som kommer till skolan är ofta väl bekanta med digitala verktyg då deras generation har vuxit upp i ett digitaliserat samhälle (Tallvid, 2016). Detta medför att elever redan har en kunskap om hur de orienterar sig på de olika verktygen, så som dator eller surfplattor, vilket bidrar till ett större krav på lärarens digitala kompetens. Flewitt et al. (2015) beskriver i deras studie att flera lärare upplever en stress och problematik kring att avgöra om appar i de digitala verktygen är väl kopplat till skolans läroplan. Detta innebär att lärare kan känna en stress över om deras digitala kompetens räcker till. Skolverket (2018b) lyfter att pedagoger som arbetar i skolan ska få utveckla sin digitala kompetens så att de kan välja material till undervisningen som stödjer det eleverna ska lära. Vidare beskrivs det att drygt hälften av alla lärare känner att de inte har en tillräcklig digital kompetens för att bedriva en digitaliserad undervisning. Utbildningsutskottet (2016) menar att lärares attityd kring digitala verktyg kan bli avgörande för hur dessa kommer att användas i undervisningen. Lärare som känner ett motstånd kring digitalisering kommer inte att använda eller utveckla sin digitala kunskap och kompetens i den mån som behövs för att bedriva en digitaliserad undervisning.

På grund av samhällets och därmed skolans digitalisering har lärarnas digitala kompetens blivit extra viktig då lärarna har ett ansvar att förbereda eleverna att klara sig i ett digitaliserat samhälle (Skolverket, 2018a). Det handlar inte enbart om att lärarna ska ha en kompetens kring att lära eleverna hur digitala verktyg används, utan också ge elever kunskaper kring informationssökning, kommunikation, interaktion och produktion av material som är digitalt. Tidigare har skolorna fokuserat på att lära elever hur digitala verktyg används, men eftersom eleverna numera redan har den digitala kompetensen när

(12)

8 de kommer till skolan fokuserar undervisningen istället på att utveckla elevers förståelse av de digitala verktygens innebörd (Skolverket, 2018a).

3.3.1 Fortbildning

En viktig del för att elever ska öka sin digitala kompetens i skolan är att lärare erbjuds fortbildning (Eriksson & Rännar, 2020). Skolorna satsar på att utrusta klassrummen med digitala verktyg, men den digitala kompetensen hos lärare för att kunna använda dessa glöms bort. Langelotz (2017) beskriver att fortbildning kan ske genom exempelvis samtal, seminarier, föreläsningar eller kurser. Vidare beskrivs det att fortbildning erbjuds i syfte för att öka individers färdigheter och kunskaper inom ett visst område.

Enligt skollagen (SFS:2010:800) ska huvudmännen på skolorna erbjuda fortbildning till pedagoger på skolan. Skolverket (2018) beskriver att lärare finner fortbildning gällande digitalisering viktigt för att de ska kunna använda digitala verktyg i undervisningen. Trots detta, beskrivs det vidare att inte alla lärare får den fortbildning som de behöver.

3.4 Styrdokument

I läroplanen för grundskolans 4-6 har de digitala verktygen en stor roll. Skolverket (2019) lyfter att eleverna ska få interagera och kommunicera i digitala miljöer på olika sätt. Elever ska få använda digitala verktyg i textskapande, redigering, stavning, ordförståelse och presentationer (Skolverket, 2019). Lärare behöver även i den digitaliserade undervisningen se till att de digitala verktygen används i syfte för att främja elevers kunskapsutveckling. Lärare ska aktivt arbeta för att elever kritiskt ska granska vilka möjligheter och eventuella risker det finns med användandet av digitala verktyg (Skolverket, 2019). Det finns flera möjligheter med användandet av digitala verktyg men också flera risker som eleverna behöver bli medvetna om. Exempelvis kan eleverna få tillgång till en mängd information på internet, men långt ifrån allt är korrekt fakta. Lärare behöver därför göra eleverna medvetna om hur och var de kan hitta tillförlitlig information och fakta samt lära elever att bli källkritiska (Skolverket, 2019).

I kommentarmaterialet för svenskämnet står det att eleverna ska arbeta med digitala verktyg i svenskämnet både för att skapa och bearbeta texter (Skolverket, 2017). Vidare beskrivs det att arbetet med läs-och skrivundervisningen inte enbart ska innefatta det ena

(13)

9 eller det andra. Det innebär att undervisningen inte enbart ska vara digitaliserad, samtidigt som den inte heller enbart ska bara pappersbunden. Vidare beskrivs det att elever behöver kunna skriva läsliga texter både för hand och digitalt då detta är viktigt i språkinlärning. Skolverket (2017) poängterar även att detta har en direkt relevans till att eleverna ska klara sig i samhället och arbetslivet. Samtidigt handlar det även om att kunna uttrycka sig på andra sätt än den skrivna texten, exempelvis genom bild och ljud.

Elevers språkutveckling sker i samspel med andra (Skolverket, 2017). Vidare beskrivs det att språket är en viktig del för att elever ska kunna klara sig i samhället då detta används överallt, även utanför skolan. Skolverket (2017) menar att det är viktigt att elever kan skriva läsliga texter både för hand och digitalt. Detta bidrar till en språklig trygghet hos eleverna vilket i sin tur medför en drivkraft för att de ska vilja producera texter. I en studie som gjordes av Dunn och Sweeney (2018) visade resultatet att eleverna ansåg att undervisningen bör vara varierande gällande digitalt skrivande och handskrift.

3.5 Ramfaktorteorin

Ramfaktorteorin grundar sig i Ulf P. Lundgrens tankar om att olika ramfaktorer avgör hur undervisningen kommer att utformas (Imsen, 1999). Lärare kan påverka hur undervisningen ska se ut till en viss del, men inte alls så mycket som det ibland framställs. Imsen (1999) beskriver att läraren behöver anpassa undervisningen utefter dessa ramar vilket kan handla om exempelvis klassrumsutrustning, lokaler, ekonomi, läromedel och lagar. Lärare kan ha höga ambitioner och tankar kring hur undervisningen ska se ut, men dessa tankar och ambitioner kan hindras av hur miljön och ramar i skolorna ser ut. Ramfaktorteorin bygger alltså på att särskilja vad som är praktiskt möjligt för läraren i undervisningen med vad läraren har för mål med undervisningen (Imsen, 1999).

3.6 Sociokulturellt perspektiv

Det sociokulturella perspektivet handlar om samspelet mellan elev och miljö (Imsen, 2006). Det innebär inte att betydelsen enbart ligger på miljön- eller elevers egenskaper, utan hur dessa samspelar med varandra Evenshaug och Hallen (2001) beskriver att det sociokulturella perspektivet innebär att elever utvecklar sina kunskaper genom det sociala sammanhanget. Vidare beskriver de att det sociokulturella perspektivet syftar på att elever först behöver ett socialt sammanhang, så som gemensamma instruktioner, för att sedan

(14)

10 kunna använda sitt eget kognitiva tänkande. Språket är en stor och viktig del för att kunna utveckla detta (Evenshaug & Hallen, 2001).

Det sociokulturella perspektivet syftar även på att klassrumsundervisningen ska innefatta mycket muntliga diskussioner och reflektioner (Imsen, 2006). Frågorna som ställs i klassrummet ska inte fokusera på att eleverna ska ge rätt svar, utan att eleverna istället får möjlighet för att förklara och beskriva sina tankar djupare. När dessa öppna frågor ställs får eleverna igång sin tankeverksamhet. Säljö (2000) menar på samma sätt att elever lär genom kommunikationen med varandra.

(15)

11

4. Metod

I detta avsnitt redovisas hur metoden för studien sett ut. Avsnittet kommer behandla punkter som: Val av metod (4.1), Urval (4.2), Materialanalys (4.3), Tillförlitlighet (4.4) och Forskningsetiska principer (4.5).

4.1 Val av metod

För att få en bild av hur lärare beskriver sitt arbete med digitala verktyg i svenskundervisningen användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Semistrukturerade intervjuer användes för att kunna ställa följdfrågor till lärarna. Detta gav möjlighet för intervjuerna att bli mer innehållsrika då lärarna kunde lyfta reflektioner som inte frågorna i intervjuguiden tog upp. Intervjuerna undersökte lärares uppfattningar och erfarenheter gällande det valda området (Nilholm, 2016). Kihlström (2007) menar att det är viktigt vid intervjuer att inte ställa ledande frågor till respondenterna. Detta för att intervjuarens egna uppfattningar och tankar inte ska påverka respondenten. Vidare beskrivs att frågorna som ställs i intervjuerna ska vara öppna frågor där respondenten får berätta om sina egna uppfattningar.

I studien har fyra verksamma lärare intervjuats utifrån samma intervjuguide. Frågorna för intervjuguiden har utgått från arbetets syfte för att på så sätt få ett relevant innehåll till studien. Intervjuerna, som tog mellan 20–30 minuter var, genomfördes via videosamtal då Covid-19 inte gav möjlighet att träffas fysiskt. Frågorna ställdes till lärarna där de fritt fick svara utifrån sina uppfattningar och erfarenheter. Samtalen med lärarna spelades in med både video och ljudinspelning, för att sedan transkriberas vid ett senare tillfälle. Vid tillfällen där svaren var otillräckliga ställdes ytterligare frågor för att få fram mer innehållstät information. Stukát (2011) lyfter att om frågorna är ställda så att läraren får ett stort utrymme att själv tolka frågorna, bidrar det till att möjligheten för att få fram nytt och spännande material.

4.2 Urval

Lärare Årskurs Yrkeserfarenhet Utrustning

A 5 20 år En-till-en

(16)

12

C 5 25 år En-till-en

D 6 26 år Delad datorvagn med

andra klasser

Urvalet gjordes utifrån ett målstyrt urval vilket innebär att lärarna valdes ut strategiskt för att deras svar skulle vara relevanta till studiens syfte (Bryman, 2011). Det målstyrda urvalet innebar i praktiken att endast lärare som undervisade i svenskämnet för grundskolans 4-6 blev tillfrågade att vara med i studien, då exempelvis en matematiklärare inte hade kunnat tillföra betydande information. För att få en så bra spridning som möjligt var tanken från början att intervjua lärare från minst tre olika skolor. Detta för att undervisningen med exempelvis utrustning i klassrummet, skulle kunna se ut på olika sätt. Detta ger även en större spridning då lärare från samma skola troligtvis har tillgång till liknande digitala verktyg. Något som snabbt visade sig vara problematiskt var bortfallet av lärare. Det var i vissa avseenden svårt att få tag på verksamma lärare som ville delta då vissa lärare inte svarade på mailet och de lärare som svarade var ofta inte intresserade av att delta i studien. Stukat (2011) menar att bortfallet kan ha en påverkan på resultatet, exempelvis genom minskad spridning.

Kriterier för urvalet:

- Verksamma lärare i grundskolans 4-6 - Undervisar i svenskämnet

- Tillgång till digitala verktyg

Till en början resonerades det även kring om ålder på lärare och vilken årskurs de arbetar i hade varit relevant för studien, men vid närmare eftertanke valdes dessa två kriterier bort. Istället för att lärares ålder hade en betydelse för urvalet, ansågs det mer relevant att titta på hur länge läraren arbetat inom skolan. Lärare valdes dock inte ut efter detta, utan det blev istället en fråga under intervjuerna. Detta för att ålder kopplat till digital kompetens och användandet av digitala verktyg i undervisningen kan bidra till en spännande diskussion.

(17)

13

4.3 Materialanalys

Inspelningarna från intervjuerna analyserades en efter en i efterhand. Först lyssnades intervjuerna igenom helt utan att föra anteckningar. Detta för att få en helhetsbild av det som sagts av lärarna för att sedan kunna transkriberas mer djupgående (Bryman, 2011). Vid transkriberingen lyssnades ljudinspelningarna igenom och samtalet skrevs ned med exakta ord. Detta för att tillförlitligheten för studien är viktig och att mina egna tolkningar av det som lärarna sagt inte ska påverka i studiens resultat. Dessutom underlättar det för resultatdelen då citat eller liknande lättare kan plockas ut (Bryman, 2011). Däremot har citaten korrigerats i resultatet då pauser och felsägningar tagits bort för att det ska bli lättare för läsaren att förstå. Efter att intervjuerna transkriberats skrevs de ut på papper och lästes igenom noga för att sedan övergå till en tematisk analys. Under tiden de lästes igenom användes färgkodning för att markera när lärarna tog upp något nytt ämne för att på så sätt få fram en viss typ av kodning.

Efter att färgkodningen på olika ämnen hade gjorts så började en bearbetning för att få fram mer övergripande och generella teman som kunde koppla ihop det som lärarna lyft (Bryman, 2011). Efter att olika teman hade skapats användes dessa för att knyta an till syftet med studien, för att på så sätt få ut det mest relevanta för studien (Bryman, 2011). Detta gjordes för att säkerställa att det insamlade materialet var betydelsefullt och viktigt för studien, och inte enbart var något som framkom i intervjuerna, men som egentligen inte fyllde ett syfte för studien (Bryman, 2011). Det materialet som var mest relevant i intervjuerna klipptes sedan ut för att relevant material skulle vara samlat.

4.4 Tillförlitlighet

Tillförlitlighet är viktigt när en studie genomförs. Detta begrepp förklaras genom att bryta ned det till trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera. För att studien ska få en trovärdighet krävs det att personerna som deltagit i studien får ta del av den data som samlats in, samtidigt som det är viktigt att studien sker enligt vissa regler (Bryman, 2011). Detta innebär att intervjuerna som transkriberats skickas ut till samtliga deltagare för att de ska säkerställa att allt som sagts stämmer med den verklighet de upplever.

(18)

14

Överförbarhet innebär hur pass överförbara dessa resultat är till en annan miljö eller ett

annat sammanhang (Bryman, 2011). Eftersom endast fyra lärare har intervjuats i denna studie, kan resultatet inte tala för alla lärare inom skolans värld. Det som dessa fyra lärare upplever eller uppfattar om digitala verktyg, kanske inte alla lärare upplever.

Pålitlighet innebär att studien har en tydlig formulering kring hur arbetet har gått till med

exempelvis forskningsfrågor och val av undersökningspersoner (Bryman, 2011). I denna studie har föregående nämnts tydligt och detaljerat i metod-delen.

Möjlighet att styrka och konfirmera innebär att personen som genomfört studien inte får

lägga in egna tankar och åsikter eller påverka det som tagits fram i datainsamlingen (Bryman, 2011). Denna studie har utgått från det som deltagarna sagt under intervjuerna och detta har skett i god tro.

4.5 Forskningsetiska principer

Studien utgår från fyra forskningsetiska principer som är informationskravet,

samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Detta är fyra principer som

är viktiga att utgå ifrån för att uppnå ett grundläggande individskydd för de som deltar i studien (Stukát, 2011).

Informationskravet innebär att personen som deltar i studien är väl medveten om all

information som rör studien. Detta innefattar att personen ska veta vad syftet med studien är, samtidigt som personen även ska veta att deltagandet är frivilligt och att hen kan dra sig ur (Stukat, 2011). I denna studie har en blankett skickats ut till lärarna där kontaktuppgifter till mig, tydlig information om studien och godkännande i form av påskrift fanns med.

Samtyckeskravet innebär att personen som deltar i studien ska vara väl medveten om att

det är frivilligt att delta samt att hen kan avbryta sin medverkan när som helst utan konsekvenser. De ska inte heller känna sig tvingade att delta i studien och ”forskaren” ska acceptera om en person inte vill delta överhuvudtaget (Stukát, 2011). I denna studie har detta framkommit tydligt i blanketten som skickats ut samt har deltagaren själv fått bestämma dag och tid för när intervjun ska ske. Det har även funnits personer som tackat nej till att delta och då har detta accepterats utan följdfrågor.

(19)

15

Konfidentialitetskravet innebär att deltagaren i studien ska vara väl medveten om att allt

som säger avidentifieras på ett sätt som inte går att koppla till en specifik person. Dessutom behöver deltagaren veta att all data som samlas in förvaras på ett säkert sätt så att ingen utomstående och obehörig kan ta del av materialet (Stukát, 2011). All data som har hämtats i intervjuerna har förvarats på ett säkert sätt och lärarnas namn benämns som lärare A, lärare B, lärare C och lärare D.

Nyttjandekravet innebär att intervjuerna och annan data som samlats in endast används i

syftet för studien. Det som sagt under intervjuerna kommer inte användas i andra studier, men att det som sägs kommer att kunna synas för andra som läser denna studie (Stukát, 2011). I denna studie har det insamlade materialet enbart lästs av mig men studien kommer att vara tillgänglig på Diva att läsas av andra.

(20)

16

5. Resultat

I följande avsnitt presenteras resultatet av intervjuerna att beskrivas i form av Möjligheter (5.1), Hinder (5.2), Lärares roll i ett digitaliserat klassrum (5.3), Digital kompetens (5.4), Ramfaktorer (5.5) och Resultatsammanfattning (5.6).

5.1 Möjligheter

Lärarna ansåg att användandet av digitala verktyg kunde bidra till flera möjligheter i undervisningen. Dessutom beskrev lärarna även användandet av digitala verktyg i undervisningen på olika sätt, vilket kommer presenteras i detta avsnitt.

5.1.1 Möjligheter för lärare

Lärare B förklarade att de digitala verktygen kan underlätta för läraren i undervisningen då det blir lättare att förklara begrepp för flerspråkiga elever med hjälp av bildstöd. ”Om du behöver förklara ett begrepp så är det lätt att plocka fram en bild. För flerspråkiga elever är bilderna jätteviktiga för översättning och så där” (Lärare B). Hen beskriver att de digitala verktygen även underlättar för läraren när något ska förklaras. Det kan användas till att förklara viktiga begrepp med hjälp av bilder, speciellt för flerspråkiga elever som kanske inte förstår vad ett visst ord betyder. Hen beskriver vidare att de använder smartboarden i klassrummet för att skriva ned vad eleverna ska göra under lektionen. Det är lättare att skriva detta på datorn, som sedan visas på storbild, istället för att skriva för hand på tavlan då det inte får plats lika mycket där, menar läraren. Hen poängterar även att undervisningen går mycket snabbare vid användandet av digitala verktyg då det är smidigt att bläddra mellan olika dokument och sidor på internet.

I läsförståelsen så använder vi materialet Zickzack från Sanoma. Sen till det så har vi Bingel knutet som vi använder frågor till och vi läser både texter då i en fysisk bok och vi läser texter direkt på Ipaden i Bingel. (Lärare A).

Läraren beskriver att de använder Bingel när de arbetar med läsförståelse. Hen förklarar att det första man får upp är en bild på en ö där läromedlen ligger på olika platser på ön. Detta är något de arbetar med både i svenska, matte och engelska. Materialet i svenska ger tillgång till förslag på skrivövningar och det är något som används mycket i arbetet med läsförståelse. Läraren menar att materialet används mycket i helklass men att det även finns möjlighet för att individualisera uppgifterna samt att det går att ge läxor i det. Hen förklarar

(21)

17 också att de använt de digitala verktygen även i läsningen. Eleverna har då fått i läxa att agera ljudboksinläsare genom att spela in ett kapitel ur deras gemensamma läsebok. ”Det blir ju lite lättare för mig, till exempel när de skrivit en text. Det blir lättare att läsa den, det går lite snabbare och lite smidigare” (Lärare D). Läraren anser att de digitala verktygen underlättar för lärarens rättning. Hen menar att det är lätt att se vad eleverna skriver vilket gör att läraren inte behöver lägga tid på att försöka tyda bokstäver och ord. Det är också ett smidigt sätt för läraren att ta emot elevers texter för att rätta och sedan snabbt och smidigt kunna skicka tillbaka feedbacken på texterna till eleverna. Läraren finner de digitala verktygen som ett snabbt och smidigt verktyg.

5.1.2 Möjligheter för elever

Lärare A anser att de digitala verktygen kan hjälpa elever att skriva utifrån sina egna förutsättningar. Hen lyfter att rättstavningsfunktionen kan underlätta elevernas eget skrivande.

Fördelar är ju då att alla kan skriva utifrån sina förutsättningar och de som tycker det är svårt att forma bokstäver och som har svårt att formulera meningar kan göra det på ett enklare sätt och också ta hjälp av rättstavningsprogram och talsyntes. (Lärare A).

”Att kunna spara sitt arbete och gå tillbaka och rätta är en stor fördel för dem som har det jobbigt att skriva” (Lärare B). Det finns flera fördelar med digitala verktyg som kan gynna elever på olika sätt, menar lärarna. Elever som har det kämpigt med läsning eller skrivning kan ta hjälp av de digitala verktygen för att utvecklas. De menar att rättstavningsprogrammet på datorn och surfplattan finns tillgänglig för alla i klassen, men att det även går att stänga av ifall eleverna ska utmanas i rättstavning. Istället för att eleverna ska fokusera på att stava orden rätt, kan eleverna lägga fokus på att forma meningar och texter. Det kan även underlätta rättandet av texter då elever enkelt kan sudda, flytta runt text och ändra i texten utan att behöva skriva om allt. Detta gör att elever inte känner rättningen lika jobbig och ansträngande.

Alltså barn orkar ju inte lyssna så mycket längre. De vill gärna ha bild och ljud samtidigt för att de ska kunna koncentrera sig. Vi använder till exempel mycket hörlurar nu, så att de skärmar av sig och att de får sitta och se på en film själva där

(22)

18 de bara ser och kan stoppa filmen också och gå tillbaka om de inte uppfattar. (Lärare D).

Läraren menar att de digitala verktygen även hjälper elever att koncentrera sig och att kunna ta till sig information och kunskap i sin egen takt. De digitala verktygen ger en möjlighet för elever att själva kunna pausa mitt i en film, spola tillbaka och att lyssna på samma del om och om igen tills hen förstår det som sägs. När elever tittar på en film i helklass kan det innebära att elever tappar fokus eller missar viktiga delar av materialet, vilket inte blir lika lätt om de får titta på filmen enskilt.

5.1.3 Digitala hjälpmedel

Alla fyra intervjuade lärarna lyfte inläsningstjänst som ett bra och viktigt hjälpmedel i läs-och skrivundervisningen. Inläsningstjänst är ett hjälpmedel där eleverna kan få läromedel digitalt för att antingen läsa och/eller lyssna på texter.

Fördelen är ju att det finns inlästa läromedel, det tycker jag är jättebra. Om man har svårt att hänga med och förstå så kan man få det inläst. Inläsningstjänst, som vi har, är jättebra [. . .] Om man tycker det är kämpigt att läsa en bok så kan man använda det istället. (Lärare C).

Dels kan de få böckerna lästa för sig, alltså skolböckerna eller läromedlen vi har. Så där kan man ju gå in om man har två sidor i läxa så kan man gå in och lyssna på det istället för att läsa. (Lärare D).

Lärarna menade att inläsningstjänst är något som alla elever har och kan ta del av, men att inte alla elever använder det. Vissa elever finner det lättare att endast läsa böckerna men de har möjligheten att få det uppläst. Elever som har svårt med avkodning, läsförståelse och läsning inte behöver kämpa med allt på samma gång, menar lärarna. Genom att lyssna på materialet istället kan eleverna enbart fokusera på kunskapen. De menar också att det kan göra läxläsningen lättare då de kan använda inläsningstjänst även hemma. Dock poängteras det även här att alla elever inte använder denna funktion utan endast de som finner det underlättande.

(23)

19

5.2 Hinder

Vid intervjuerna framkom det även vissa hinder med den digitala användningen i undervisningen. Lärarna beskrev dessa hinder på olika sätt, vilket kommer presenteras i detta avsnitt.

5.2.1 Handstil

Alla fyra intervjuade lärare poängterade att de digitala verktygen inte får ersätta elevernas handskrift. De menade att det fanns en oro kring att eleverna skulle tappa handstilen om digitala verktyg enbart användes. ” Det får inte ersätta det här att du ska skriva själv. Jag tänker det som stöd” (Lärare B). Läraren beskriver att det digitala verktyget ska ses som ett stöd i undervisningen men inte utesluta elevernas eget skrivande helt. Detta för att handskriften är en viktig del för eleverna, inte bara i svenskämnet, utan i alla ämnena. ”Det är väl att man skriver, alltså att man inte använder sitt eget skrivande, sitt mekaniska skrivande med penna och papper. Man blir mer beroende av att använda dator kanske” (Lärare D). Lärarna förklarade att eleverna oftast valde att skriva på dator om de själva fick välja, vilket då gjorde att handskriften blev lidande. Dock menade Lärare D att eftersom de inte har tillgång till sina datorer varje dag, används handskriften till största del i dennes undervisning.

5.2.2 Ordningsproblem

Lärarna ifrågasatte också om de digitala verktygen faktiskt fyller ett syfte i all undervisning. De beskrev flera olika aspekter av undervisningen där eleverna kanske inte använder de digitala verktygen så som det är tänkt.

Vi ser att det här med Ipadanvändningen, att en del vill använda den till fel saker och inte öva på det man ska. Vissa elever ser vi som är ganska beroende av den och då inte kan släppa den när det är dags. (Lärare A).

Läraren menar att eleverna lätt blir beroende av att använda surfplattan i undervisningen och att de gärna vill använda den till allt. Det är viktigt att vara tydlig i undervisningen med vad eleverna ska göra och när Ipaden ska användas och inte. Undervisningen behöver en tydlig struktur, planering och arbetsgång för att situationer som dessa inte ska uppstå.,

(24)

20 förklarar läraren. Eleverna vill gärna göra andra saker än det som läraren säger, vilket medför att läraren inte kan lämna det så fritt till eleverna.

Ja, chatta gör de, det är för- och nackdelar. Att kunna be om hjälp eller få hjälp, men också en distraktion om man ska jobba och det är en kompis som skriver till en [. . .]. När man har en dator så blir det lite roligt, man kan sitta och göra andra saker men att man verkligen ser till att de gör det de ska. (Lärare B).

Lärarna förklarar att eftersom eleverna är vana vid att använda digitala verktyg även på fritiden, kan de ibland använda dem till annat i undervisningen med. Chattfunktionen på datorerna visade sig vara något som tre av lärarna upplevde som problematiskt. Eleverna kunde lätt bli distraherade av andra elever, vilket inte alltid märks i undervisningen då det sker över internet. Detta var dock något som lärarna var väl medvetna om, vilket gjorde det lättare att upptäcka under undervisningen. Elever kunde även, förutom chattfunktionen, gå in på Google eller spela spel istället för att göra uppgifter. Detta såg lärarna också väldigt problematiskt då eleverna blir distraherade och inte använder de digitala verktygen som ett hjälpmedel samt att de stör andra elever under lektionen.

5.3 Lärares roll i ett digitaliserat klassrum

När lärarna skulle förklara deras egen roll i det digitaliserade klassrummet framkom flera viktiga aspekter. Lärarna menade att det är viktigt att sätta en grund för eleverna så de vet hur de ska använda det digitala verktyget på ett smidigt sätt.

Det jag tänker på som vi gjorde i början vad gäller skrivning och sen överbygga till andra ämnen är att vi gick igenom hur man gör en mappstuktur och hur man döper sina dokument så man får en struktur och ordning på det redan från början och vänjer sig vid det. (Lärare A).

De behöver ju kunna en del saker. Hur man flyttar texter eller hur man gör blankrad och lite såna rent tekniska saker. Det tog tid innan det kunde här. Jag hade ingen aning om att man inte visste hur man gjorde en stor bokstav och så. (Lärare D). Lärarna förklarar att det är viktigt att lägga en grund i undervisningen när digitala verktyg ska användas. Lärare A beskriver att de i början lärde eleverna grunderna i hur de gör en mappstruktur och hur de döper sina dokument. De fick i uppgift skriva en text med en

(25)

21 rubrik, för att sedan ändra namn på rubriken. Detta medförde att eleverna lärde sig hur man byter namn på sina dokument. Samtidigt förklarar lärare A att det också är viktigt att från början lära eleverna hur de strukturerar upp sina arbeten i olika mappar, för att de sedan lättare ska kunna plocka fram ett dokument. Lärare D förklarar på liknande sätt att det är viktigt att lägga grunden i arbetet för elever. Läraren menar att det inte var en självklarhet för eleverna hur de kunde göra en stor bokstav eller ett mellanslag på tangenterna. Vidare förklarar även lärare D att eleverna inte ska lämnas med att skriva allt för långa texter innan läraren rättar. Detta för att eleverna kan behöva göra ändringar i texten, vilket kan göra eleverna omotiverade om det är alldeles för mycket på samma gång.

Man måste ha en bra planering och att det är en själv som leder det hela, så en tydlig struktur och en tydlig arbetsgång så att man ser det just som ett verktyg. Det ersätter ju inte mig, vilket är tur! (Lärare A).

Att tro att det är modernt, nu jobbar vi med datorer, att det inte på något sätt ska ersätta det här mellanmänskliga pedagogiska samspelet mellan pedagog och elev. Den sociala interaktionen får inte ersättas av det, den får inte glömmas bort. (Lärare B).

Lärarna förklarar att det är viktigt att det ses som ett verktyg och att det inte tar bort den sociala interaktionen i undervisningen. Båda lärarna var överens om att det inte ersätter läraren i klassrummet och att det därför är viktigt att det används på rätt sätt. I skolan arbetar pedagogerna med människor, vilket inte får glömmas bort. Lärare B menar också att läraren inte ska tro att det löser alla pedagogiska problem. Lärare B beskriver att det inte får innebära situationer där läraren ger en utmanande elev ett digitalt verktyg för att denne ska vara tyst en stund och inte störa lektionen, då har det inte skett på rätt sätt. Vidare beskrivs det att eleverna inte ska lämnas ensam med ett digitalt verktyg där läraren ber eleverna att läsa eller lyssna på något och tro att eleverna kan bearbeta det själv. Samtalen måste följas upp i ett socialt sammanhang där kunskaper och tankar kan delas med andra.

5.4 Ramfaktorer

Skolorna är utrustade med olika digitala verktyg vilket medför att klassrummen och den digitala användningen ser olika ut. Tre av lärarna som intervjuades hade en-till-en i

(26)

22 undervisningen, vilket innebär att eleverna har varsitt digitalt verktyg, medan en av de intervjuade lärarna enbart hade tillgång till datorer någon gång i veckan.

”Vi har precis gått in nu i fyran med att de har en-till-en Ipads. Vi använder oss mycket av det i undervisningen och vi har precis fått Clevertouch installerade som vi använder då” (Lärare A). Läraren beskrev att de i undervisningen använde sina Ipads väldigt mycket. Eleverna har även tillgång till varsitt trådlöst tangentbord som de kan koppla in för att få Ipaden att bli mer likt en dator. Hen poängterade dock problematiken som kan uppstå när eleverna glömmer att ladda Ipaden hemma och inte har med sig laddaren till skolan. På den skolan som läraren arbetar har de tillgång till en extra laddare som de lånar ut i vissa fall. Däremot menar läraren att denna enbart används till elever med läs-och skrivsvårigheter för att det inte ska sprida sig till hela klassen så att alla tillslut kommer med urladdade Ipads, eftersom det då inte kommer att finnas laddare till alla. Vidare förklarade läraren att eleverna vid terminsstarten fick skriva på ett kontrakt där det stod tydligt att de själva ansvarar för att Ipaden laddas hemma och tas med till skolan varje dag, vilket visat sig fungerat i huvudsak. Elever som inte följer detta får istället skriva på papper den dagen.

Det är första omgången jag har på mellanstadiet där eleverna har en egen dator och det är ju en stor fördel. Jag trodde att det skulle bli mycket svårare. Att de skulle få en dator att bära hem varje dag och bära hit, men det har inte varit så stora problem. (Lärare C).

”Datorer, våra elever har ju egna datorer och de är första gruppen på [. . .] skolan som har fått egna datorer i fyran, och då har vi självklart använt dem” (Lärare B).Lärarna beskriver att varje elev i klassen har tillgång till en egen dator som ska laddas hemma och sedan tas med varje dag till skolan. Lärare C poängterar att problematiken som hen trodde kunde uppstå med detta inte varit så stor. Vidare förklarar läraren dock att det alltid är någon elev som glömt att ladda datorn hemma och även glömt laddaren hemma, vilket då försvårar undervisningen. Skolan där lärarna arbetar har de inte en extra laddare att låna ut vilket gör att eleverna då får fråga en klasskamrat om laddare och om ingen har en laddare får de istället skriva på papper. Lärarna hade gärna sett att de hade extra laddare att låna ut i nödfall. Lärare C förklarar även att det ibland kan uppstå en problematik när en hel klass ska använda datorerna samtidigt. Internetuppkopplingen är inte alltid tillräckligt stark vilket medför att vissa elever inte kommer in på sina datorer eller inte kan använda internet.

(27)

23 ”Vi delar på en sån där vagn på tre klasser så det är ju svårt att få tillgång till datorer” (Lärare D). Läraren förklarar att de inte har en-till-en i undervisningen utan att de har en gemensam uppsättning av datorer på tre klasser, vilket läraren upplever försvårar användandet av digitala verktyg i undervisningen. Hen menar att det medför att användningen av pennan blir den centrala delen i undervisningen och att datorer enbart används någon gång ibland. Läraren upplever dock ingen problematik varken kring oladdade datorer eller internetuppkoppling, vilket lärare ovan har upplevt. Läraren, som undervisar en årskurs 6, förklarar även att de är sista klassen som inte har en egen dator på skolan och att de till nästa år i årskurs 4 kommer få en-till-en i undervisningen med.

5.5 Digital kompetens

Den digitala kompetensen var något som alla fyra intervjuade lärarna nämnde som kunde utvecklas eller förbättras. Lärarna menade att eleverna redan hade en bred digital kompetens, vilket både kunde ses som en fördel men även som en utmaning.

Lärarna menade att deras digitala kompetens inte räckte till för att använda all digital utrustning som fanns i klassrummet. ”Problemet är att jag kanske är lite old fashion, att jag ligger lite efter” (Lärare C). Läraren menar att hen ligger lite efter då hen inte är uppvuxen med digitala verktyg på samma sätt som eleverna är.På samma sätt förklarar lärare B att eleverna är vana vid att använda digitala verktyg redan när de kommer till skolan. ”Nej, däremot ligger jag efter, för att eleverna är ju vana vid att använda om det är Youtube eller om det är spel eller om det är filmer” (Lärare B). Både lärare B och Lärare C menar att det ställer krav på läraren att ha en bred digital kompetens för att utmana och undervisa eleverna.

De menade exempelvis att smartboarden var ett bra digitalt verktyg men att den enbart användes till att visa dokument eller dylikt men att ritfunktionen inte användes alls. Lärarna var alla överens om att det säkert fanns många bra funktioner med digitala verktyg men att de inte hade utforskat dessa tillräckligt. Lärare C beskriver även att undervisningen idag inte handlar om att lära eleverna hur de använder en dator eller en surfplatta, utan att detta ses som en självklarhet för eleverna att kunna. Samtidigt förklarar läraren att när hen utbildade sig till lärare, var inte utbildningen inriktat på en digitaliserad undervisning. ”Nej, men jag tänker väl att man hela tiden behöver fortbildas och utvecklas” (Lärare A). Läraren förklarar att lärare alltid behöver utvecklas och fortbildas trots att undervisningen

(28)

24 fungerar med digitala verktyg. Detta då det hela tiden kommer nytt digitalt material och nya möjligheter till att utvecklas ännu mer.

5.5.1 Fortbildning

Lärarna hade olika uppfattningar om på vilket sätt de får kunskap om hur de kan använda digitala verktyg i undervisningen.

Jag tycker att mycket i skolans värld är det här ”ja, det har kommit något nytt, lär er det” som om du ska sitta efteråt och brottas med hur det fungerar istället för att ha gemensamma […] uppgifter tillsammans med andra. För att du som lärare, som pedagog, inte ska ta så mycket ork av den tid du ska ägna dina elever. För om jag skulle prioritera så är det kontakten med eleverna viktigare än att jag ska bli bättre på datorer. (Lärare B).

Läraren menar att skolan ofta erbjuder fortbildning om digitala verktyg men att de ofta är texter som lärarna ska läsa på egen hand. Detta bidrar till att läraren känner ett motstånd då orken och tiden inte alltid finns till. Läraren lyfter att hen känner sig omotiverad att läsa och lära sig om digitala verktyg när det står saker som någon annan hade kunnat lära hen på en kvart. Detta medför ett motstånd för att läsa sig på egen hand då hen upplever det mindre tidskrävande att träffas gemensamt.

Vi har en del kurser som man kan anmäla sig till och just nu är alla kurser

digitala. Sen har vi haft en del att de har kommit ut från IT-enheten. Sen kan man ju gå in och läsa själv, men jag är ju inte bäst på det. (Lärare C).

Det är ju fortbildning tillsammans med andra kollegor och också att i mitt arbetslag har vi IT-pedagogen och att man själv vågar testa och försöka…Och vi hade någon eftermiddag då vi hade från mediacenter, de gick igenom hur vi skulle använda Clevertouchen. (Lärare A).

Lärarna menade att fortbildningar på skolorna erbjöds och att detta var nyttigt för användningen av digitala verktyg i undervisningen. Lärarna lyfte att de fick idéer och hjälp om hur verktygen kunde användas men att det nu, i och med pandemin, inte varit några fysiska träffar på skolorna. Lärarna tyckte då att det inte blev lika lätt att förstå

(29)

25 fortbildningarna då de inte kunde testa och prova sig fram som hade varit möjligt med fysiska träffar.

5.6 Resultatsammanfattning

Resultatet visar att lärarna har många gemensamma tankar och synsätt på digitala verktyg i undervisningen. Sammanfattningsvis upplever samtliga lärare att den digitala kompetensen räcker för att ha en digitaliserad undervisning men att den alltid går att utveckla ytterligare. Däremot ansåg lärarna att fortbildningen inte var tillräcklig, speciellt inte nu under pandemin. Lärarna menade också att det är viktigt att de digitala verktygen inte används till allt utan att de ses som ett komplement och ett hjälpmedel i vissa moment. Lärarna i studien var alla överens om att det digitala verktyget inte får ersätta den mänskliga interaktionen mellan lärare och elever. Det digitala verktyget ska användas för att utveckla undervisningen och inte för att ersätta läraren. De digitala verktygen har flera positiva funktioner som kan underlätta för både lärare och elever i klassrummet på många olika sätt. Elever kan exempelvis få tillgång till skrivhjälp och digitala läromedel vilket lärarna ser som en fördel i undervisningen.

Däremot poängterade alla lärare att det är viktigt att se till att alla elever använder det digitala verktyget för dess syfte och inte använder den till andra saker så som att chatta med kompisar eller surfa runt på internet. Resultatet visade också att lärare och elever som har en-till-en använder dessa dagligen. Läraren som enbart hade tillgång till digitala verktyg någon gång i veckan använde hellre penna och papper i undervisningen då detta blev lättare att tillgå.

(30)

26

6. Diskussion

Detta avsnitt innehåller en metoddiskussion (6.1), resultatdiskussion (6.2), resultatets innebörd för den framtida yrkesrollen (6.3) och vidare forskning (6.4). Resultatdiskussionen kommer att innefatta kopplingar mellan lärarnas utsagor och tidigare litteratur samt forskning.

6.1 Metoddiskussion

Metoden för arbetet innehåller både styrkor och svagheter. I studien har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer där strukturen på frågorna såg likadan ut i alla intervjuerna. Eftersom studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv samt ramfaktorteorin har frågorna riktat in sig mycket på lärarnas uppfattningar om digitala verktyg i svenskundervisningen och det har också medfört att svaren på frågorna har sett väldigt olika ut. Dessutom, eftersom det är en semistrukturerad intervju, har intervjuerna även tagit upp olika saker till en viss del vilket medfört att lärarna inte alltid diskuterar exakt samma saker. Detta kan dock ses som både en fördel och en nackdel då det gav mycket till resultatet.

Till en början var tanken att kombinera intervjuer med observationer i den intervjuade lärarens klass för att ta reda på om lärarens uppfattning stämde överens med vad som utspelade sig i verkligheten. Detta blev dock inte möjligt i och med den rådande pandemin där besök på skolorna inte var tillåtet. Detta gjorde att syftet fick modifieras och studien fick endast utgå från intervjuerna med lärarna. Detta gjorde även att fysiska träffar inte blev möjligt och intervjuerna fick hållas digitalt.

Det visade sig också att urvalet kan ha bidragit till en del för-och nackdelar. Till en början var tanken att lärare från fyra olika skolor skulle intervjuas för att få en så stor spridning som möjligt (Bryman, 2011). Detta visade sig snabbt bli svårt att uppnå då flera lärare inte svarade på mailen som skickades ut samtidigt som vissa lärare tackade nej till att vara med i studien. Detta resulterade i att tre av lärarna arbetade på samma skola då tiden inte räckte till för att vänta på svar från andra lärare. Spridningen på urvalet gick alltså från fyra olika skolor till endast en spridning på två olika skolor. Däremot visade det sig att lärarna trots detta hade skilda uppfattningar om digitala verktyg samt att tillgången till den digitala utrustningen ändå såg olika ut, vilket då kan ses som en fördel. Trots detta så menar Stukat (2011) att minskad spridning ändå kan ha en påverkan på resultatet.

(31)

27 6.1.1Tillförlitlighet

Under metod-avsnittet diskuterades olika kriterier för studiens tillförlitlighet i form av

trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera. För att

studien ska uppnå trovärdighet kan det insamlade materialet skickas ut till samtliga deltagare för att de ska styrka och läsa igenom det som sagts under intervjuerna. På grund av tidsbrist har inte detta varit möjligt att hinna med. Däremot har alla intervjuer transkriberats noggrant vilket medfört att citaten är skrivna med lärarnas egna ord. Detta innebär att jag inte har lagt in mina egna tankar och tolkningar i lärarnas svar, utan citaten är skrivna med lärarnas egna ord. Däremot, som Kihlström (2007) belyser, kan mina frågor formulerats på ett sätt som leder respondenterna till ett specifikt ämne eller svar då jag inte är en van intervjuare. Eftersom endast fyra lärare intervjuats, där tre lärare dessutom arbetade på samma skola, innebär det att det inte går att generalisera lärarnas uppfattningar till en annan miljö. För att öka tillförlitligheten kunde flera lärare intervjuats där fler skolor hade varit involverade. Dock menar Bryman (2011) att fyra respondenter räcker för att studien ska bli tillförlitlig.

Arbetet har en tydlig beskrivning kring hur studien har genomförts. I metod-avsnittet kan läsaren se varför en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer använts. Det finns även en tydlig förklaring kring varför urvalet såg ut som det gjorde och varför genomförandet blev på ett visst sätt. Bryman (2011) beskriver att respondenterna kan påverkas av hur genomförandet av intervjuerna ser ut. I detta fall är det svårt att säga om lärarnas svar under intervjuerna hade sett annorlunda ut ifall de genomförts med en fysisk träff istället för att genomföras digitalt. Trots att samtalen var i videoformat så att respondenten och intervjuaren såg varandra, är det inte på samma sätt som att träffas fysiskt. Stukat (2011) beskriver att miljön för intervjuerna är viktig för att samtalet ska kännas tryggt och att detta brukar ske på en plats som respondenterna känner sig bekväma i. I detta fall kan videoformatet påverka lärarnas trygghet då det exempelvis uppstod vissa tekniska problem som försenade vissa samtal.

6.2 Resultatdiskussion

6.2.1 Lärares uppfattning om deras digitala kompetens

Lärarnas resonemang om den digitala kompetensen stämmer väl överens med det som Flewitt et al. (2015) belyser angående att lärare upplever stress över sin digitala kompetens.

(32)

28 Analysen visar att lärarna känner att deras digitala kompetens räcker för att undervisa i klassrummet, men de känner dessvärre att den digitala kompetensen kan behöva utvecklas ytterligare. En bidragande faktor, som kan ha en påverkan på resultatet kopplat till lärarnas kompetens, är att respondenterna har arbetat i skolorna i många år. Dessa lärare har inte vuxit upp i ett digitaliserat samhälle på samma sätt som eleverna och/eller yngre lärare har. Eftersom alla lärare var över 50 år, kan resultatet ha sett annorlunda ut ifall en yngre lärare intervjuats, vilket även lärarna poängterade under intervjuerna.

I resultatet framkom det även att undervisningen ser annorlunda ut idag jämfört med förr. Lärarna ska inte enbart lära eleverna hur digitala verktyg används, eftersom eleverna troligtvis redan kan detta, utan eleverna ska även lära sig om de digitala verktygens innebörd. Detta kan styrkas med Skolverket (2018a) som menar att lärarna behöver utveckla eleverna ytterligare än att de endast ska kunna hantera ett digitalt verktyg. Lärarna ställs inför utmaningen att skapa en undervisning där eleverna utmanas. Precis som lärarna förklarar, erbjuder skolorna fortbildning inom digitala verktyg vilket styrker det som Skolverket (2018b) beskriver gällande lärares kompetens och fortbildning. Alla skolor ska erbjuda fortbildning och vidare kompetensutveckling på flera olika sätt (Skolverket, 2018b). Trots att lärarna belyste att de fick texter att läsa, var det ändå inte alla lärare som tog sig tiden till att läsa dessa då var allt för tidskrävande av arbetstiden. Resultatet hade eventuellt sett annorlunda ut ifall intervjuerna inte genomfördes under Covid-19. Lärarna hade inte under år 2020 och 2021 fått ta del av fysiska träffar, vilket de kanske hade fått om det inte varit en pandemi. Lärarnas erfarenheter och tankar utgick mycket från det senaste året, vilket hade en påverkan på resultatet.

Den digitala kompetensen och möjlighet till fortbildning är något som Utbildningsutskottet (2016) lyfter som en stor anledning till varför lärare inte använder digitala verktyg eller utvecklar sina digitala kunskaper ytterligare. Lärare i studien, som tyckte att ansvaret på den digitala kompetensen låg hos dem, kände att tiden för att fortbilda sig om detta inte räckte till. Detta medförde att de digitala verktygen enbart användes i den mån som lärare kände att de klarade av, trots att de var väl medvetna om att det finns många möjligheter till att använda de digitala verktygen ännu mer i undervisningen. Alltså stämmer lärarnas utsagor med det som Utbildningsutskottet (2016) lyfter angående attityd kopplat till användandet av digitala verktyg. I resultatet var det en lärare som uttryckte denna känsla av motstånd gällande digitala verktyg vilket gjorde att läraren hellre fokuserade på att

(33)

29 skapa relationer med eleverna än att lära sig att bli bra på att använda digitala verktyg. Analysen visar alltså att om lärare har en negativ uppfattning av digitala verktyg, kommer undervisningen speglas av detta på olika sätt. I studien av Maboe et al. (2018) visade resultatet att fortbildning är lika viktigt som att skolorna utrustar lokalerna med digital teknik. Om skolorna enbart fokuserar på att utrusta lokalerna kommer lärare inte ha kunskap om hur all teknik kan användas, vilket stämmer med var lärarna i intervjuerna beskrivit.

I studien av Flewitt et al. (2015) framkommer även att lärare känner en stress och problematik kring att avgöra om appar i de digitala verktygen är kopplat till skolans läroplan. Lärare behöver därför inte enbart ha en bred kompetens gällande hur de digitala verktygen kan användas, utan även vilka funktioner på de digitala verktygen som kan gynna elevers kunskapsutveckling.

6.2.2 Möjligheter

I analysen av resultatet framkom att det är viktigt att lägga en grund för eleverna kring hur de ska använda de digitala verktygen för att spara och hitta deras tidigare skrivna material. Detta är viktigt för att eleverna på ett smidigt sätt ska kunna ta fram material nästkommande lektion. På samma sätt som lärarna förklarade att de börjar terminen med att sätta grunderna för hur man gör en mappstruktur och hur de ändrar texternas rubriker, lyfter Utbildningsutskottet (2016) detta på liknande sett. Genom att lära eleverna detta menar Utbildningsutskottet (2016) att eleverna kommer ha bättre koll på sina ”papper” och texter, men även att elever som missar lektioner kan ta del av materialet. Om inte elever får denna struktur från början på sina arbeten, kan det lätt innebära att elevernas texter och uppgifter försvinner till nästkommande lektion. Analysen av resultatet visar alltså att det är viktigt att skapa en grund hos eleverna innan de kan använda de digitala verktygen på egen hand.

I resultatet framkom det även att lärarna var väl medvetna om att eleverna skulle skapa samt bearbeta texter med hjälp av digitala verktyg. Lärarna var överens om att de digitala verktygen inte ska ersätta handskriften utan att dessa två måste samspela och komplettera varandra. Kommentarmaterialet för svenskämnet styrker det lärarna beskriver då det står att undervisningen ska innefatta båda delarna (Skolverket, 2017). Undervisningen ska,

References

Related documents

Av de som intervjuades och deltog i enkätundersökningen ansåg en majoritet att de kände sig bekväma med att arbeta med digitala verktyg i sin undervisning och att de hade ett högt

Knyter vi an detta till frågan, där pedagogerna svarar om de skulle tänka sig använda det pedagogiska dramat i materialet Livsviktigt som redskap för att hjälpa eleverna att

Då studiens syfte var att undersöka samverkan mellan två olika typer verksamheter, valde jag dessutom att bearbeta och analysera svaren från förskolepedagogerna samt svaren

Kampen att hantera ansvar hanteras genom kärnkategorin ansvarsstrategier vilket i sin tur relaterar till kategorierna, livsstrategier, psykosocial förståelse av diagnos,

Undersökningen visade att majoriteten av de lärare som var med och svarade på enkäten använder digitala verktyg integrerat i undervisningen. Bara några få

När syftet med denna studie är att undersöka hur digitala verktyg används i undervisningen och undersöka detta med hjälp av olika pedagogers erfarenheter, anser jag att

An observable perspective reveals that, electricity production at MECC could be done from sustainable energy alternatives of solar energy through solar cells, wind energy

The focus of this thesis has been to study the impact of inflammatory cytokines in the interleukin (IL)-6 family, also called glycoprotein (gp) 130 signalling cytokines,