Fysisk aktivitet på fritidshemmet
En studie om fritidspersonals arbete för att främja elevers
hälsa
KURS: Examensarbete, 15 hp
PROGRAM: Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem FÖRFATTARE: Oscar Claesson, Advan Mujagic
HANDLEDARE: Susanne Smithberger EXAMINATOR: Annica Otterborg TERMIN: VT19
JÖNKÖPING UNIVERSITY
School of Education and Communication
Examensarbete för grundlärare i fritidshem 15 hp
Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem
Termin VT 19
Oscar Claesson, Advan Mujagic
Fysisk aktivitet på fritidshemmet – En studie om fritidspersonals arbete för att främja elevers hälsa
Physical activity in after school – A study about after school staff and their work to promote pupils’ health
Antal sidor: 30
SAMMANFATTNING
Syftet med studien var att undersöka hur personal i fritidshem använder sig av fysisk aktivitet för att främja elevernas hälsa. Studien utfördes med hjälp av en kvantitativ metod där en webbenkät användes vid datainsamlingen. En pilotstudie genomfördes för att säkerställa att forskningsinstrumentet fungerade för denna studie. Urvalet bestod utav personal som arbetade inom fritidshemmet där ett bekvämlighetsurval samt snöbollsurval har använts. Enkäten besvarades av 68 respondenter. Resultatet i studien visade att respondenterna är medvetna om effekterna på elevers hälsa som kan fås genom fysisk aktivitet på fritidshemmet. De använde sig av ett varierande arbetssätt med fysisk aktivitet och hade en bred förståelse av hur viktigt det är med en variation av miljö och aktiviteter för elevernas hälsa. Resultatet visade även på en brist av samarbete mellan fritidshemmet och föreningslivet samt att personal på fritidshemmet skulle kunna ta upp betydelsen av fysisk aktivitet oftare med eleverna. Det framkom även att respondenterna frekvent deltog i fysiska aktiviteter med eleverna samt att större delen av respondenterna sällan samarbetade med övrig skolpersonal.
Sökord: Fritidshem, Fysisk aktivitet, Hälsa, Fritidspersonal
Postadress Gatuadress Telefon Fax
Högskolan för Lärande och Kommunikation (HLK) Box 1026
551 11 JÖNKÖPING
Innehåll
1. Inledning ... 1 1.1 Begreppsdefinition ... 2 2. Syfte ... 3 2.1 Frågeställningar ... 3 2.2 Avgränsningar ... 33. Tidigare forskning och styrdokument ... 4
3.1 Styrdokument: Fysisk aktivitet och hälsa ... 4
3.2 Fritidshemmets bakgrund ... 4
3.3 Hälsa ... 5
3.4 Fysisk aktivitet ... 5
3.6 Social utveckling och samspel ... 8
3.7 Miljö ... 8 4. Metod ... 10 4.1 Metodval ... 10 4.2 Analys av data ... 10 4.3 Urval ... 11 4.4 Tillvägagångssätt ... 11 4.5 Forskningsetiska aspekter ... 12
4.6 Validitet och reliabilitet ... 12
5. Resultat ... 14 5.1 Sammanfattning av resultat ... 21 6. Diskussion ... 22 6.1 Metoddiskussion ... 22 6.2 Resultatdiskussion ... 23 Referenslista ... 27 Bilagor... Bilaga 1 ... Bilaga 2 Webbenkät ...
1
1. Inledning
Fysisk aktivitet kan ge många positiva effekter, som exempelvis ett bättre välmående, minne, kreativitet, och skolresultat. Personal i fritidshemmet har möjlighet att lägga grunden till detta genom att arbeta systematiskt mot styrdokumenten. I skolans styrdokument står det att eleverna ska vara fysiskt aktiva och medvetna om dessa fördelar (Skolverket, 2017). Medvetenheten om dessa effekter har ökat i samband med digitaliseringen och media men den fysiska aktiviteten hos befolkningen minskar.
En undersökning visar på att endast sju procent av svenskar i medelåldern uppnår de nationella riktlinjerna för rekommenderad fysisk aktivitet (Ekblom-Bak et al., 2015). Men det är inte bara i denna grupp där siffran är låg utan även bland skolelever (Nyberg, 2017). Riskerna med detta är till exempel att det kan leda till psykisk ohälsa hos eleverna (Ekblom-Bak et al., 2015). För att skapa en långsiktig förändring och ett modernare synsätt på fysisk aktivitet är skolan en arena att verka inom eftersom skolan utgör en stor del i människors liv. Regeringen har insett detta och föreslår att mer lektionstid i ämnet idrott och hälsa ska införas (Skolverket, 2018). Regeringen skapar här förutsättningar för eleverna till att vara mer aktiva, men troligen inte tillräckligt i ett samhälle där fritiden i allt större utsträckning tillbringas stillasittande.
Fysisk aktivitet kopplas ofta till skolämnet idrott och hälsa men i Läroplanen för grundskolan,
förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket, 2017) står det att denna inte ska begränsas
enbart hit utan erbjudas under hela skoldagen. Fritidshemmet, som har ett kompletterande uppdrag till skolan, har således goda förutsättningar att erbjuda fysisk aktivitet till eleverna. Denna studie kommer därför undersöka vilka arbetssätt och vilka uppfattningar som personal på fritidshemmet har gällande utveckling av elevers långsiktiga hälsa genom fysisk aktivitet. Genom tidigare forskning kommer kopplingar göras för att påvisa om personal på fritidshem kan bidra till bättre hälsa hos elever.
2
1.1 Begreppsdefinition
Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet definieras i studien som ett kroppsarbete producerat av skelettmuskulatur vilket
resulterar i en energiförbrukning (U.S. Department of Health and Human Services, 1996). Denna ska öka i relation till den energiförbrukning som människan har i vila. Fysisk aktivitet kan ske på arbetet eller skolan, under transport, på fritiden eller under organiserad fysisk träning (Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, 2017).
Utveckling
Utveckling definieras som en process där individen genomgår förändringar under livets gång
som leder till förbättringar av färdigheter och förmågor (Jagtøien, Hansen & Annerstedt, 2002). Personal i fritidshem
Personal i fritidshem syftar på all personal som arbetar i fritidshemmet med sådan utbildning
eller erfarenhet att elevernas utveckling och lärande främjas” (Skolverket, 2014 s. 8). I studien kommer benämningen fritidspersonal användas istället för personal i fritidshem.
Fritidshemmet
Fritidshemmet är en verksamhet som är frivillig för elever från förskoleklass upp till årskurs
sex. Uppdraget är att stödja utvecklingen av kunskaper, inflytande, normer, värden och ansvarstagande samt komplettera skolan genom att erbjuda en meningsfull fritid där eleverna ses utifrån ett helhetsperspektiv (Skolverket, 2014).
3
2. Syfte
Syftet med studien är att undersöka hur fritidspersonal använder sig av fysisk aktivitet för att främja elevernas hälsa.
2.1 Frågeställningar
• Hur ser fritidspersonalens samverkan ut med idrottsföreningar och övrig skolpersonal?
• Vilka uppfattningar har fritidspersonalen om att främja elevers hälsa genom fysisk aktivitet?
• Vilket samspel finns mellan elever och fritidspersonal relaterat till fysisk aktivitet?
2.2 Avgränsningar
• Studien kommer inte att undersöka om eleverna blir mer fysiskt aktiva utan endast dra slutsatser om fritidshemmet kan bidra till detta utifrån lärarnas arbete. • Ohälsa kan förebyggas på fler sätt än fysisk aktivitet som till exempel att arbeta
med trygghet, samhörighet och miljö. Studien har valt att avgränsa sig till fysisk aktivitet då det annars hade krävts ett större arbete.
• Välmående och bättre hälsa kommer i studien endast att kopplas till fysisk aktivitet men har andra bidragande faktorer som till exempel kost och psykiska aspekter.
• I studien kommer fysisk aktivitet avgränsas till skolan och de miljöer som kan användas på fritidshemmet för att främja denna.
4
3. Tidigare forskning och styrdokument
I detta avsnitt presenteras tidigare forskning samt rådande skollag, läroplan och allmänna råd.
3.1 Styrdokument: Fysisk aktivitet och hälsa
På fritidshemmet ska personal rätta sig efter skollagen, läroplanen och tillhörande allmänna råd (Skolverket, 2014). I läroplanen framgår det att skolan ska arbeta för att inom ramen av hela skoldagen erbjuda fysisk aktivitet (Skolverket, 2017). Fritidshemmet kan därför titta på kursplanen för Idrott och hälsa där det beskrivs att förutsättningar för ett välbefinnande ökar genom en aktiv livsstil. I kursplanen står det också.
Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att få delta i fysiska aktiviteter och vistelse i olika närmiljöer. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla ett intresse för att vara fysiskt aktiva. Vidare ska undervisningen bidra till en förståelse för hur fysisk aktivitet och utevistelse kan påverka hälsa och välbefinnande
(Skolverket, 2018, s. 23)
Fritidshemmet ska samarbeta med närsamhället och dess föreningsliv för att visa på ett brett utbud av fritidsaktiviteter (Skolverket, 2017). Efter grundskolan är ett mål att eleverna har utvecklat kunskaper och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan (Skolverket, 2018). I skolan ska det hälsofrämjande arbetet vara systematiskt och se till att elever mår bra och förebygga ohälsa genom bland annat fysisk aktivitet (Skolverket, 2019). Då elever har olika intressen ökar förutsättningarna för att de ska vara aktiva genom att testa olika aktiviteter. Att få positiva upplevelser av fysisk aktivitet i tidig skolålder skapar också förutsättningar för ett fysiskt aktivt liv (Skolverket, 2017). Fritidshemmet har i uppdrag att utgå ifrån elevers behov vilket gör området kring fysisk aktivitet aktuellt. Det är därför viktigt att fritidshem finns tillgängliga för alla elever i skolan för att skapa förutsättningar för en god hälsa.
3.2 Fritidshemmets bakgrund
Fritidshemmet är en obligatorisk verksamhet för kommunerna att erbjuda elever i grundskola, förskoleklass och grundsärskola samt för elever i fristående skola som annars inte har tillgång till fritidsverksamhet. Eleven har rätt till en plats på fritidshemmet till och med vårterminen det år den fyller 13. Vid den senaste mätningen hösten 2017 var 58 procent av alla elever inskrivna i fritidsverksamheten. Mellan åldrarna sex och nio år var 89 procent av eleverna inskrivna (Skolverket, 2018).
5
Detta hade sin grund i industrialismen som växte fram i Sverige under 1800-talet och bidrog till att invånarna började lämna landsbygden och flytta in i städerna. Behovet av arbetskraft var stort och bidrog till att kvinnor som innan tagit hand om hemmet nu också blev yrkesverksamma. Detta fick konsekvensen att många barn inte hade den familjeomsorg som funnits innan och fattiga familjer hade ekonomiska svårigheter där många barn tvingades arbeta efter skolan eller hamnade i snatteri och tiggeri. Arbetsstugorna startades därför av ideella krafter för att fungera som en uppfostrande och lärande institution för barnen (Rohlin, 2001). Arbetshemmet övergick sedan i fritidshemmet och sedan dess har uppdraget förändrats flertaliga gånger. Från att främja barnens självständighet samt intellektuella och sociala utveckling (Prop. 1982/83:34). Till att under 1990-talet utökas till att eleverna på fritidshemmet även skulle få en social kompetens (Rohlin, 2001). Det är ett område som finns kvar i fritidshemmets uppdrag men som nu även kompletterats av flera andra områden. Ett av uppdragen är att utveckla elevers kunskaper och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan (Skolverket, 2018).
3.3 Hälsa
Hälsa kan definieras på flera sätt. Ett perspektiv är att hälsa kan återfinnas i tre olika miljöer; hälsa som klinisk status, hälsa som funktionsförmåga och hälsa som välbefinnande. Hälsa som klinisk status har grund i den biomedicinska traditionen vilket betyder att hälsa är frånvaro av sjukdom. Hälsa som funktionsförmåga grundas i en holistisk tradition som berör hur individen fungerar som helhet och som inkluderar handlingsförmåga. Detta kan relateras till fysiska, psykiska och sociala aspekter. Även personliga mål berörs. Slutligen grundar sig hälsa som ett välbefinnande på individens egna upplevelser av att ”må bra” (Brülde & Tengland, 2003). Ett annat perspektiv på hälsa är att se denna som balans mellan yttre och inre faktorer, där individens omgivande miljö påverkar hälsan (Winroth & Rydqvist, 2008). I fritidshemmet ska undervisningen bidra till en förståelse för hur fysisk aktivitet och utevistelse kan påverka hälsa samt välbefinnande (Skolverket, 2017).
3.4 Fysisk aktivitet
Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF, 2011) betonar vikten av att vara fysiskt aktiv under uppväxtåren. Då större delen av barnen går på fritidshemmet under dessa år spelar fritidspersonalens arbetssätt en viktig roll. Under fritidshemsåren har elever förutsättningar att utveckla sin rörelseförmåga, muskler och skelett. Detta styrks av SIH-projektets studie där fysisk aktivitet utgör en roll i barns sociala utveckling
6
samt hälsotillstånd (Engström, 2004). Stattin och Özdemir (2012) har också under tre år undersökt fördelar av fysisk aktivitet i skolan hos 428 barn från 12 till 16 år. Resultatet visar ett ökat psykiskt välmående och skoltrivsel hos eleverna vilket i sin tur är en faktor till högre närvaro i skolan. Sammantaget visar forskningen att fysisk aktivitet i tidiga skolåldern kan bidra till ett ökat fysiskt välmående både i nutid men även framtiden. Effekterna kan uppmärksammas i undervisningen på fritidshemmet där elever ska få möjlighet att förstå vad som kan påverka hälsa och välbefinnande (Skolverket, 2017). Genom att arbeta med fysisk aktivitet på fritidshemmet kompletteras skolan och ger elever ökade förutsättningar att utvecklas vilket stärks av Bunkefloprojektet. Projektet är en studie där elever i årskurs ett till tre följdes och där antalet minuter i ämnet idrott och hälsa per vecka ökades. Fritz (2017) har genom Bunkefloprojektet sett en förbättrad koncentrationsförmåga hos eleverna vars fysiska aktivitet ökade vilket i sin tur kopplades till bättre skolresultat. Forskning har också visat att det finns samband mellan fysisk aktivitet och motoriska färdigheter hos barn, samt den kognitiva utvecklingen (Zeng et al., 2017).
Fysiskt aktiva barn har därför många fördelar om de är aktiva under och efter skolan. Hur länge barn ska vara aktiva under dagen har Världshälsoorganisationen tagit fram rekommendationer på. Rekommendationen är att barn i skolåldern ska röra sig 60 minuter om dagen genom att vara fysiskt aktiva genom olika idrotter, lekar och hur de transporterar sig till olika platser (WHO, 2010). Aktiviteterna kan ske på skolan, i hemmet och genom olika föreningar. Fritidspersonalens uppdrag är att skapa förutsättningar för elever att kunna delta i olika fysiska aktiviteter (Skolverket, 2018). WHO poängterar vikten av att hellre göra någonting än ingenting även om de dagliga rekommendationerna inte uppnås (WHO, 2010).
Studier har visat att det är få elever i Sverige som når upp till WHO:s rekommendationer. I folkhälsomyndighetens studie är det endast 19 procent som når nivån (Folkhälsomyndigheten, 2018). Studien visade också på ett högt stillasittande under dagen där en femtedel uppgav att de sitter mer än tio timmar per dag. Den fysiska aktiviteten minskar sedan ju högre upp i skolåldern man kommer. Nybergs (2017) forskning lyfte fram detta där studien på 3000 elever i årskurs fem, åtta och årskurs två på gymnasiet deltog. Deltagarna togs fram genom ett representativt urval från skolregistret av Statiska Centralbyrån. Eleverna i undersökningen bar här på en accelerometer som registrerade hur mycket individen rör på sig under dagen där datan visade att pojkarna i årskurs fem uppnådde 50 procent och flickorna 29 procent av världshälsoorganisationens rekommendationer. I årskurs åtta sjönk den fysiska aktiviteten ytterligare till 43 procent respektive 20 procent för pojkar respektive flickor. Ytterligare
7
minskning av den fysiska aktiviteten registrerades för elever i årskurs två på gymnasiet. I studien jämfördes också den fysiska aktiviteten före och efter skoltid där resultatet pekar på att eleverna i årskurs fem minskar sin aktivitet med cirka 37 procent den tiden de inte tillbringar i skolan (Nyberg, 2017). Fritidspersonal kan förebygga detta genom att utveckla elevers förståelse hur livsstilen kan påverka hälsan och fysiska välbefinnandet genom fysisk aktivitet (Skolverket, 2017).
Minskad fysisk aktivitet är allvarligt då barnen troligtvis missar de fördelar som fysisk aktivitet ger. I förlängningen kan detta även öka riskerna för sjukdomar och ohälsa (Fritz, 2017). Att elever blir mer stillasittande och rör sig mindre ju högre upp i skolåldern de kommer kan vara en bakomliggande faktor till Eriksson, Lingfors och Golsäter (2018) forskningsresultat. De har under en längre period samlat in data om 190 000 elevers vikt i Sverige där resultatet visar att övervikten bland dagens elever ökar i den äldre skolåldern. Detta kan förebyggas genom fritidshemmets uppdrag där elever får möjlighet att ta del av närsamhällets och föreningslivets utbud av aktiviteter (Skolverket, 2017).
Nyberg (2017) konstaterar att de barn som är med i en idrottsförening i större utsträckning når 60 minuter rekommenderad fysisk aktivitet per dag och därmed de fördelar som nämnts ovan. Det är däremot viktigt att barn redan vid en tidig ålder börjar engagera sig inom en idrott. I en studie av Thedin Jakobsson (2015) framkom det att barn som inte engagerat sig inom en idrott innan 13 år troligtvis inte kommer göra detta efter denna ålder heller. Om barnen däremot engagerat sig inom en idrottsförening innan denna ålder visar studien att flera av dessa även fortsätter inom samma förening eller byter till någon annan (Thedin Jakobsson, 2015). Okely, Booth och Pattersons (2001) studie visar på att grundläggande rörelseförmåga hos tonåringar kan ha ett samband med deltagande i organiserad fysisk aktivitet. Sambandet mellan motoriska utveckling hos barn och deras belägenhet till fysiska aktiviteter visade att en mer utvecklad motoriska förmåga i barndomen ledde till en ökad nivå av fysisk aktivitet i framtiden (Aaltonen et al., 2015). Elevers motorik och kroppsuppfattning är också av vikt i skolan då denna bidrar till en bättre självkänsla men även till att lättare klara olika praktiska uppgifter. Det är därför av vikt att barnen redan i tidig ålder får möjligheten till att utveckla sin motorik och rörelseförmåga. Försämrad motorik bidrar till att kamrater inte vill ha med eleven i fysiska aktiviteter vilket på sikt bidrar till att individen kommer avstå från att röra på sig. Detta i sin tur får konsekvensen att motoriken minskar ytterligare och bidrar till en ond spiral (Ericsson, 2005). Denna onda spiral har undervisningen på fritidshemmet möjlighet att motverka genom
8
att eleverna ges möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla ett intresse för att vara fysiskt aktiva och delta i dessa aktiviteter (Skolverket, 2017).
3.6 Social utveckling och samspel
Studien har som utgångspunkt att elever lär i samspel med andra. I läroplanen står det att undervisningen ska ske genom ett lärande tillsammans med andra (Skolverket, 2017). Lärare som är aktiva i elevernas aktiviteter spelar också en betydande roll, enligt Grindberg och Jagtøien (2000). De menar att lärare kan bidra till att lösa och förhindra konflikter och hjälpa leken framåt. Detta kan främja den fysiska leken och att undervisningen pågår längre och kan därigenom bidra till att eleverna får mer fysisk aktivitet.
Isakssons (2013) studie av elevers skolprestationer visar både när det gäller kunskapsresultat och uppnående av sociala mål att det tydligaste kännetecknet för mer framgångsrika skolor är ett väl utvecklat samarbete mellan skola och fritidshem. I läroplanen står det också att samverkan ska ske mellan alla som jobbar i skolan för att bidra till en god miljö som främjar lärande och utveckling (Skolverket, 2017).
I skolåldern sker en social utveckling av elevers identitet och intressen i ett nära samspel med andra elever och vuxna. I studier har det framkommit att den sociala utvecklingen är kopplad till fysisk aktivitet och elevers motorik. Det är i det sociala samspelet mellan elever och lärare som kunskaper och erfarenheter skapas och utvecklas (Johansson, 2011). Elever som har en bristande motorik hamnar oftare utanför då de väljer att observera eller leka med sig själva (Smyth & Andersson, 2000). Att inte lita på sin egen förmåga kan ha påverkan på motivationen och leda till att elever inte anstränger sig lika mycket eller väljer att avstå deltagande i aktiviteter (Bandura, 1997). Om motivationen till fysisk aktivitet finns hos elever i fritidshemmet visar Dishman, McIver, Dowda, Saunders och Pate (2015) att dessa i större utsträckning är aktiva i framtiden.
3.7 Miljö
Miljön har stor betydelse för att utveckla en god rörelseförmåga men måste anpassas då elever är i ständig förändring (Grindberg & Jagtøien, 2000). I Skolverket (2017) står det att eleverna ska få möjlighet att röra sig allsidigt i varierande miljöer. Annat som stärker vikten av att variera lärmiljön presenteras i en studie av Pagels (2017) där mängden av den totala rörelsen under skoldagen är uppmätt. Resultatet visar att 50 procent av elevernas fysiska aktivitet i skolan sker utomhus. Den totala tiden utomhus under skoltid uppgavs däremot till endast 25
9
procent av elevers skoldag (Pagels, 2017). Mer tid utomhus under skoldagen kan därmed bidra till att elever blir mer fysiskt aktiva. Utomhusmiljön främjar också en god hälsa hos elever genom att utveckla motoriken och inspirerar till fysisk aktivitet. Fägerstam (2012) poängterar däremot att det är lätt att bara fokusera på utomhusmiljön och bortse från inomhusmiljön. I fritidshemmets allmänna råd står det att:
Barn som tidigt vistas i stimulerande lärmiljöer med möjlighet till interaktion och lek med kamrater och med kunniga och intresserade vuxna, har större möjligheter att utvecklas och lära sig än barn som inte haft tillgång till dessa miljöer.
(Skolverket, 2014 s. 13).
En varierande miljö kan således bidra till ökat samarbete och därmed även utveckla den sociala kompetensen. Genom att variera arbetsmiljöerna skapas kreativitet och inspiration hos både elever och lärare (Brügge & Szczepanski, 2011). Stimulerande lärmiljöer i fritidshemmet i kombination med intresserad och kunnig personal ökar elevernas möjligheter till utveckling och lärande (Skolverket, 2014).
10
4. Metod
I detta kapitel kommer metoden presenteras som legat till grund för genomförandet av undersökningen. Metodvalet, urvalet, bortfallet och tillvägagångsättet kommer att redogöras för.
4.1 Metodval
Syftet är att synliggöra fritidspersonals arbete med fysiska aktiviteter för att främja elevers hälsa på lång sikt. Studiens frågeställningar besvarades genom en kvantitativ enkätundersökning. Fördelen är att ett större antal respondenter lättare nås vilket innebär att data som samlas in ger en större generaliserbarhet av resultatet. Nackdelar med enkäter är att det inte går att hjälpa respondenten vid frågor eller oklarheter. Enkäten medför också att man inte kan ställa uppföljningsfrågor vilket innebär att respondenten inte får chans att fördjupa sina svar (Bryman, 2011). För att minimera detta har två öppna frågor inkluderats. Dessa frågor utgjorde därigenom en kvalitativ bas då inga fasta svarsalternativ begränsar respondenterna likt övriga frågor. Dessa svar analyserades och bearbetades genom en kvalitativ analysmetod ur
Handbok i kvalitativ analys (Fejes & Thornberg, 2009). Denna metod används inom
fenomenologin vars syfte är att undersöka den gemensamma nämnaren inom ett specifikt fenomen. I studien var de öppna frågornas syfte att få svar på lärarnas uppfattningar vilket gjorde detta metodiska tillvägagångsätt passande. Metoden innehåller fem steg där insamlade data stegvis bröts ned för att hitta gemensamma nämnare och grupper. Steg ett innebar en översiktlig analys av resultatet för att skapa begriplighet med fokus på det som undersöktes. Resultat som avvek från dessa inkluderades inte. Steg två innebar en detaljerad läsning för att dela in resultatet i flera delar. I steg tre gjordes en tolkning och omvandling av resultatet som krävdes för att det ska bli förståeligt och konkret. Exempel på detta är metaforer och liknelser. I steg fyra slogs gemensamma resultat samman i delar och irrelevant material plockades bort. Avslutningsvis i steg fem utfördes en genomgång av de framtagna beskrivningarna, vilka identifierades för att ta fram olika teman (Fejes & Thornberg, 2009).
4.2 Analys av data
Enkäten utformades i esMaker som låter skaparen välja hur resultatet av studiens insamlade data skall visas, genom till exempel stapeldiagram. EsMaker är ett molnbaserat verktyg för att skapa digitala enkäter och publicera dessa via webbsida, pekskärm och e-post. Enkäterna kan formas efter egna önskemål om disposition, utseende och frågor. Programmet kan sedan analysera resultaten och presentera dessa i olika format. Vid en kvantitativ metod är diagram
11
den vanligaste metoden för att beskriva kvantitativa data som samlats in och fördelen med detta är att det blir lätt att tolka och förstå (Bryman, 2011). Vid passerad deadline mejlades det sammanfattade resultatet automatiskt till författarna. Det sammanfattade resultatet redovisades i form av stapeldiagram och svaren på de öppna frågorna presenterades i punktform, vilket underlättade analysen.
4.3 Urval
För att resultaten från metoden skall vara relevant bestod deltagarna av personal som arbetar på fritidshem. Vid test av enkäterna valdes ett bekvämlighetsurval vilket innebär att forskaren inkluderar personer i studien som finns tillgängliga för forskaren (Bryman, 2011). Enkäten skickades ut i en Facebook grupp samt via för oss känd fritidspersonal för att publiceras på forum för personal inom fritidshemmet. I studien användes även ett snöbollsurval vilket innebär att undersökaren först kontaktat ett mindre antal personer som var relevanta för att delta i studien och genom dessa fått kontakt med ytterligare potentiella deltagare (Bryman, 2011). På Facebook publicerades enkäten i gruppen fritidshem-tips på aktiviteter inne och
ute som är skapade för lärare inom fritidshemmet bestående av ca 29,000 medlemmar.
Utgångspunkten var att medlemmarna är aktiva inom fritidsverksamheten även om detta inte behöver vara fallet. Totalt svarade 68 respondenter på enkäten vilket är en låg siffra i förhållande till den population som fick tillgång till att delta i undersökningen. Då enkäten var frivillig kunde däremot inte ett externt bortfall läggas fram. Bortfallet i enkätfrågorna var inte under 95 procent i de kvantitativa frågorna vilket är en låg siffra som inte påverkar studiens resultat. I de öppna kvalitativa frågorna var svarsfrekvensen lägre men underskred inte 74 procent.
4.4 Tillvägagångssätt
För att få inspiration till examensarbetet lästes tidigare arbeten inom fritidshem med liknande tema igenom. En litteraturgenomgång gjordes också för att ta reda på vilken forskning som gjorts tidigare (Bryman, 2011). Studiens syfte togs fram genom tidigare erfarenheter i yrket samt bakomliggande forskning. Efter diskussion om vilken undersökningsmetod som skulle passa denna studie startades sökandet av relevant litteratur och forskning. Tidigare forskning och arbeten kring fysisk aktivitet lästes igenom för att få en djupare förståelse och inspiration till val av metod. Den litteratur och forskning som togs fram kopplades sedan till fritidshemmets uppdrag för att vara relevant till studien. Under sökningen togs studier fram som beskriver hur det ser ut idag med fysisk aktivitet och vilka fördelar ett aktivt liv ger. För att få skolans syn på området har studien utgått från de styrdokument som är kopplade till
12
fritidshemmet och fysisk aktivitet. Då en kvantitativ metod valdes var webbenkät det enklaste sättet att nå ut till ett större antal fritidspersonal. Vid utformning av enkäten valdes 14 frågor då ett större antal av dessa riskerar att bidra till bortfall. Respondenterna skulle kunna finna dessa oviktiga och välja att inte besvara dem. För att minska bortfallet av enkäterna skapades ett tydligt introduktionsbrev som förklarar för respondenterna vad enkäten handlar om och varför deras bidrag är viktigt (Bryman, 2011). Frågorna utformades utefter frågeställningarna för att svaren ska vara relevanta till studien. Dessutom testades frågorna av fyra utbildade grundlärare med inriktning fritidshem för att säkerställa att frågorna verkligen var relevanta för studien. I resultatet sammanfattades de öppna frågorna i olika kategorier och de övriga frågorna sammanställdes av programmet esMaker.
4.5 Forskningsetiska aspekter
I undersökningen togs hänsyn till Vetenskapsrådet (2002) etiska krav som kan delas upp i fyra huvudkrav. Informationskravet innebär att respondenterna blir informerade om vad undersökningen har för syfte och vad deras medverkan kommer innebära. Samtyckeskravet innebär att deltagarna själva får avgöra om de vill delta i undersökningen.
Konfidentialitetskravet betyder att respondenterna garanteras att känsliga uppgifter inte
kommer ut eller används i felaktigt syfte. Det ska heller inte gå att identifiera personer i undersökningen av utomstående. Nyttjandekravet innebär att forskaren inte får använda uppgifter som är insamlade för annat bruk eller andra vetenskapliga syften. Forskaren får inte heller använda uppgifterna för att ta beslut som kan påverka enskilda individer (Vetenskapsrådet, 2002). Undersökningen uppfyllde detta genom att respondenterna blev informerade om studiens syfte och att deltagandet är anonymt och frivilligt. Respondenterna kan avbryta enkäten och välja att inte genomföra denna.
4.6 Validitet och reliabilitet
Validitet betyder att metoden ska besvara studiens frågeställningar (Rosenqvist & Andrén, 2006). För att säkerställa att frågorna var passande till studiens syfte testades enkäten av fyra personer som är verksamma i fritidshemmet men som inte deltog i den riktiga undersökningen. (Bryman, 2011) nämner att det är viktigt att genomföra en pilotstudie för att säkerställa att forskningsinstrumentet fungerar för den valda studien och att frågorna är rätt utformade. Reliabilitet rör frågan om resultaten från studien blir lika om undersökningen görs på nytt (Bryman, 2011). Det ledde till att utformningen av frågorna gjordes utifrån rekommendationer av Cohen, Manion & Morrison (2011) vilket betyder att frågorna ska vara lätta att förstå och
13
förhindra missförstånd vilket i sin tur leder till en högre reliabilitet. Dessa utformades för att kunna svara på andra frågor och få liknande svar. Ett exempel på detta är fråga fem som lyder, hur ofta genomförs planerad fysisk aktivitet på din avdelning, denna fråga kan kontrolleras gentemot fråga sju. Anledningen varför denna fråga kan kontrolleras är för att båda frågorna berör samma område.
14
5. Resultat
I det följande avsnittet presenteras resultatet genom stapeldiagram.
1. Vilka årskurser arbetar du med på fritidshemmet? (Flera val är möjliga)
Figur 1 visar att majoriteten av respondenterna som svarade på enkäten arbetade med elever från förskoleklass till årskurs två. Från årskurs tre till sex sjönk stegvis antalet lärare som valde att svara på enkäten.
Figur 1. Redovisning av vilka årskurser respondenterna arbetar med.
2. Antal år i fritidshemmet?
Figur 2 visar att 47 procent av respondenterna hade över 16 års erfarenhet av yrket. Endast fyra procent hade mindre en ett års erfarenhet.
15 3. Vad har du för utbildning?
Figur 3 redovisar att 41 procent av respondenterna uppgav att de hade en utbildning inom fritidspedagogik och var således här i majoritet. Under svarsalternativet Annan, framkom följande varianter: Två respondenter svarade ”lärare med inriktning fritidshem”, två respondenter svarade ”förskolelärare”, en ”lärare förskoleklass och fritidshem”, två ”beteendevetare”, en ”undersköterska”, en ”socialpedagog”, en ”lärare i årskurs fyra till nio” och en ”ekonom”. Endast en respondent svarade ”ingen utbildning”.
Figur 3. Översikt av antalet respondenter inom respektive utbildning.
4. Har du någon utbildning som kan knytas till fysisk aktivitet?
Figur 4 redovisar att 60 procent har en utbildning som kan knytas till fysisk aktivitet och 40 procent hade inte det.
16
5. Hur ofta genomförs planerad fysisk aktivitet på din avdelning?
Figur 5 beskriver att 71 procent av respondenterna uppger att de har planerad fysisk aktivitet någon gång i veckan. 25 procent har planerad fysisk aktivitet varje dag medan det endast var fyra procent som hade denna planerad någon gång i månaden.
Figur 5. Översikt av hur ofta planerad fysisk aktivitet sker på respondenternas fritidshem.
6. Hur ofta samarbetar fritidshemmet med lokala idrottsföreningar?
Figur 6 visar att endast 35 procent hade något samarbete med en lokal idrottsförening under terminen. Majoriteten av respondenterna uppger att de inte har något samarbete alls.
17
7. Hur ofta pratar du och dina kollegor med eleverna om effekterna av fysisk aktivitet? Figur 7 visar att 48 procent pratar med kollegor och elever om effekter av fysisk aktivitet minst en gång i veckan. 12 procent uppger att de inte visste hur ofta de pratade om effekterna. En respondent valde att inte svara på frågan.
Figur 7. Redovisning av hur ofta personalen på fritidshemmet samtalar med elever om effekterna av
fysisk aktivitet.
8. Hur arbetar ni för att utveckla ett mångsidigt rörelsemönster hos eleverna?
Sammanställningen av respondenternas svar delades upp i sju delar, nämligen miljö, styrda aktiviteter, variation av lekar/aktiviteter, motivation, förståelse, material och motorik. Återkommande svar var användning av idrottshall, utemiljön samt en variation av aktiviteter och lekar.
9. Din upplevelse av att motivera elever till fysisk aktivitet?
Figur 8 redovisar att 66 procent av respondenterna angav en etta till en fyra på motivationsskalan som beskriver hur respondenterna upplever att eleverna är motiverade till fysisk aktivitet. Det betyder att majoriteten uppskattar att elever är lättmotiverade till fysisk aktivitet.
18
Figur 8. Illustration av respondenternas upplevelse om möjligheten till att motivera elever till fysisk
aktivitet.
10. Om du deltar i fysisk aktivitet med eleverna hur ofta gör du detta?
Figur 9 visar att 57 procent deltar någon gång i veckan i elevernas fysiska aktiviteter.
Figur 9. Redovisning av hur frekvent respondenterna deltar i fysisk aktivitet med eleverna.
11. Om du samverkar med övrig personal på skolan gällande fysiska aktiviteter hur ofta gör du detta?
Figur 10 illustrerar att 53 procent av respondenterna samverkade någon gång i månaden med annan personal på skolan. Två respondenter valde att inte svara på frågan.
19
Figur 10. Respondenternas samverkan med annan personal på skolan.
12. Hur kan man arbeta i fritidshemmet för att elever ska vara fysiskt aktiva i framtiden?
Enligt resultat framkom det olika områden som man kan arbeta med för att hitta elevers intresse och fortsatta utövande av fysisk aktivitet. Dessa har delats in i kategorierna föreningsliv,
utevistelse, material, pedagogers deltagande, diskussion, rörelseglädje, planering och ett stort utbud av aktiviteter.
13. Tror du att ert dagliga arbete med fysisk aktivitet idag kan främja elevers hälsa i framtiden?
Figur 11 visar att 63 procent av respondenterna uppgav att deras arbete kan främja elevers hälsa även i framtiden genom det arbete de utför idag på fritidshemmet. Ingen av respondenterna tror att deras arbete inte kommer hjälpa elever i framtiden.
20
14. Vilka fördelar upplever du att fysisk aktivitet på fritidshemmet ger? (Flera svar är möjliga)
Utöver de svarsalternativ som framkom i figur 12 som var möjliga i enkäten framkom även dessa:
Lugnare inomhus, förmåga till att vara en god lag/medspelare i olika aktiviteter och att lära elever vad fair play är, relationsskapande/ samarbete/ förmåga att ta ansvar och planera, glada elever, blir en urladdning som leder till lugnare tempo efteråt, öka kreativiteten, ökat välmående, se att våra barn kommer till ro i leken, välbefinnande.
21
5.1 Sammanfattning av resultat
Enkäten besvarades av verksam personal på fritidshemmet där den största gruppen hade en fritidspedagogs utbildning. Majoriteten av respondenterna undervisar i de yngre åldrarna från förskoleklass till årskurs två. Av de 68 respondenter som svarade på enkäten uppgav 43 att de uppfattar att deras arbete med fysisk aktivitet kan bidra till en god hälsa i framtiden. Majoriteten av respondenterna skattade mellan skala ett till fyra om hur lätt respektive svårt det är att motivera eleverna till fysisk aktivitet. Då skattningsgrad fem antas representera att det är varken lätt eller svårt innebär det alla svar som är mindre än fem lutar mot att det upplevs vara lätt och tvärtom. Majoriteten av respondenterna anser därmed att det inte är svårt att motivera elever till fysisk aktivitet. För att hitta elevers intresse i att vara fysiskt aktiva framkom bland annat vikten av ett nära samarbete med föreningslivet samt en variation av miljöer man vistas i. Utomhusmiljön framkom här också som en bra arena där man kunde hitta flera elevers intresse.
Vid frågan om samarbete med övrig personal på skolan var det flera som svarade att detta arbete sker mer sällan. Totalt var det endast 53 procent som hade ett samarbete kring fysisk aktivitet någon gång i månaden. När det kom till lokala idrottsföreningar var det också flera som uppgav att de inte hade något samarbete alls där endast en respondent hade ett samarbete varje vecka.
Flertalet av respondenterna deltog däremot minst en gång i veckan i fysiska aktiviteter med eleverna. Det varierade däremot i svaren om hur mycket man pratar med eleverna om varför fysisk aktivitet är en del i verksamheten. Här var det endast tolv procent som pratade varje dag kring effekterna. Respondenterna var däremot eniga om att det fanns flera fördelar med att utföra fysiska aktiviteter där 79 procent upplevde en förbättrad koncentrationsförmåga. I frågan fanns det också möjlighet för respondenterna att skriva egna förslag. 18 procent av respondenterna kom här med egna förslag där det uppkom exempel som ett lugnare klimat och ökad kreativitet i fritidshemmet.
När det kommer till arbetet med elevers rörelsemönster var det här ett bortfall på 26 procent. I de svar som respondenterna uppgav framkom bland annat vikten av att erbjuda ett stort utbud av aktiviteter där de använde sig av olika miljöer. Ett återkommande svar var också att se till elevernas intressen och ha detta som utgångspunkt i undervisningen.
22
6. Diskussion
6.1 Metoddiskussion
Undersökarna valde att kontakta handledare som de har haft under VFU-perioderna för att få hjälp med att testa enkäten och nå ut till verksam fritidspersonal. Handledare skickade här vidare enkäten till chattgrupper med kollegor inom deras skolområde. Då studien inte begränsas till en viss kommun skickades en länk till enkäten via Facebook gruppen fritidshem - tips på aktiviteter inne och ute. Då enkäten var anonym kan ingen statistik tas fram som svarar på hur hög svarsfrekvensen var på Facebook respektive handledares grupper.
I studien skapades en enkät via webbprogrammet esMaker där Jönköpings University hade licens för programmet vilket förenklade tillgången. Nackdelen med att skicka ut enkäten via webben är att undersökaren inte haft möjlighet till att hjälpa respondenterna om frågor skulle uppstå (Bryman, 2011). Enkäten testades på utbildad fritidspersonal för att upptäcka saker som kunde missförstås och minska risken för bortfall. För att informera respondenterna om vad enkäten skulle innebära och användas till skickades ett missivbrev med i Facebookinlägget och i inledningen av enkäten.
Då bortfallet är stort vid öppna enkäter var antalet respondenter som svarade högre än beräknat vilket kan ha sin grund i enkätens utformning. Enkäten var utformad för att inte ta lång tid med enkla frågor. Enkäten var utformad med fasta svarsalternativ men även öppna frågor för att ge respondenterna möjlighet att själva resonera och utveckla sina svar (Bryman, 2011). Svarsfrekvensen på dessa frågor var mycket lägre än övriga vilket kan vara till grund att respondenterna inte hade tid eller ork. Frågorna kan varit felaktigt ställda till respondenterna vilket bidrog till att de inte besvara vissa frågor. Om mer tid funnits hade de öppna svarsalternativen tagits bort och ställts genom en kvalitativ intervju med x-antal respondenter. Efter att resultaten samlats in och analyserats framgick det att fråga tio och elva även skulle ha haft svarsalternativet vet ej. Detta hade nämligen förhindrat respondenten att lägga sig i mitten eftersom ett fjärde svarsalternativ förhindrar detta (Bryman, 2011). Ett vet ej-alternativ hade också försett studien med en inblick om det fanns respondenter som inte var informerade om frågans betydelse. Studien utgår från att respondenterna inte valde att svara på grund av att de inte reflekterat kring frågan. Fråga nummer 14 hade kunnat omarbetas eller plockats bort då dessa gav respondenterna svaren vilket kan minska de svar de egentligen hade lämnat. Intressant hade varit att ställa frågan utan alternativ för att se om samma svarsalternativ hade uppkommit.
23
I efterhand ser vi risker med att ställa frågorna i en enkät då frågorna till stor del ger svar på det undersökaren redan visste vilket är en nackdel vid användning av enkäter (Bryman, 2011). Respondenterna får en enkät om deras synsätt kring fysisk aktivitet där många svar kan vara baserade på deras åsikter kring hur de vill ha det och inte hur det faktiskt ser ut just nu.
6.2 Resultatdiskussion
Syftet med studien var att undersöka hur fritidspersonal använder sig av fysisk aktivitet för att främja elevernas hälsa.
Genom webbenkätens svar visar resultatet att arbete med fysisk aktivitet kan vara främjande för elevernas hälsa då respondenterna använder sig utav varierande aktiviteter och miljöer. Detta kan skapa förutsättningar för eleverna till fysiskt aktiva uppväxtår, vilket NCFF (2011) betonar vikten av för elevers hälsa. Respondenterna var inte helt eniga kring hur mycket deras dagliga arbete kunde främja detta. 63 procent svarade att de tror att deras arbete främjar hälsan hos eleverna vilket anses vara ett lågt antal. Studien utgår från att elever lär i samspel med varandra där en aktiv fritidspersonal utgör en roll i elevernas utveckling till att bli mer fysiskt aktiva. Genom det sociala samspelet mellan lärare och elever utvecklas kunskaper och erfarenheter (Johansson, 2011). Det kan leda till ökad förståelse för vad fysisk aktivitet kan innebära för elevernas hälsa. Bland respondenterna var det här tolv procent som varje dag diskuterade med eleverna om effekter av fysisk aktivitet. Ett antal som borde vara högre då studien utgår från att elever rör sig varje dag och behöver få uppmuntran och kunskap kring varför de ska fortsätta eller öka sin aktivitet. Varför nivån var låg besvarar inte enkäten men okunskap, tidsbrist och lågprioritering kan vara bidragande. Frågan kan också vara felaktigt ställd och tolkas som att man måste föra en lång ingående diskussion med eleverna. Att frågan upplevdes otydlig kan vara en orsak till att tolv procent svarade vet ej. Studien kan däremot inte svara på detta då en följdfråga saknas.
Aktiva lärare kan också bidra till ett bättre lärande genom att till exempel aktivt hjälpa leken framåt (Grindberg & Jagtøien, 2000). För att se hur aktiv fritidspersonal var ställdes därigenom frågan “om du deltar i fysisk aktivitet med eleverna hur ofta gör du
detta?”. Majoriteten av respondenternas svar visar att lärarna är med i elevernas fysiska
aktiviteter minst en gång varje vecka. 18 procent hade ett deltagande som sker endast någon gång i månaden. På frågan kring hur mycket planerad fysisk aktivitet de hade var
24
det endast fem procent som inte hade detta minst en gång i veckan. Det innebär att många har planerad fysisk aktivitet, men är inte aktiva i denna. Här kan det resoneras kring vad deltagande innebär och hur respondenterna uppfattar detta. Planerad fysisk aktivitet innebär ett visst deltagande där fritidspersonalen måste introducera och finnas tillgänglig vid frågor. Detta ingår i fritidspersonals arbetsområde där det i läroplanen står att undervisningen ska ske genom ett lärande tillsammans med andra (Skolverket, 2017). För att utveckla undervisningen och skapa en framgångsrik skola är samarbete mellan personal på skolan viktigt (Isaksson, 2013). Resultatet visar här att samverkan kring fysisk aktivitet är låg där 53 procent av respondenterna endast har ett samarbete med övriga personal någon gång i månaden. Detta resultat kan påvisa att fysisk aktivitet inte är av hög prioritering på skolorna då de annars hade haft ett tätare samarbete. Resultatet kan också bero på en dålig samverkan i skolorna där viljan eller tiden inte finns till att utveckla arbetet.
Resultatet visar att respondenterna skulle kunna utveckla samverkan med föreningslivet då detta kan främja elevernas hälsa. Nyberg (2017) har sett att elever som deltar i en idrottsförening också rör sig mer och i större utsträckning når upp till WHO:s rekommendationer (WHO, 2010). Föreningsdeltagande ökar också förutsättningarna att vara fysiskt aktiv även i framtiden enligt Thedin Jakobsson (2015). I Skolverket (2017) står det att fritidshemmet har i uppdrag att samarbeta med närsamhället och dess föreningsliv vilket gör detta arbetet aktuellt. Vår slutsats är därmed att ett nära samarbete med föreningslivet kan vara en faktor till en bättre hälsa hos eleverna. Ju tätare samarbetet är desto bättre är det. Resultatet i enkäten visar att 64 procent inte har något samarbete vilket skulle behöva utvecklas. Att antalet som inte samarbetade med föreningslivet var högt kan resultatet inte svara på, utan här hade kompletterande intervjuer krävts. Respondenterna visar däremot på en förståelse för vikten av föreningslivet genom deras svar på fråga nummer tolv, “Hur man kan arbeta i fritidshemmet så att eleverna är fysiskt aktiva i framtiden”. Flertalet av respondenterna som svarade på frågan tar här upp att föreningslivet bör involveras
I Skolverket (2017) står det att allsidig rörelseförmåga ska utvecklas hos elever genom fysiska aktiviteter. En god rörelseförmåga kopplas till en förbättrad motorik, vilket Ericsson (2005) säger kan innebära en bättre självkänsla och kroppsuppfattning. Detta visar respondenterna en god förståelse för genom deras svar på fråga åtta “hur arbetar ni för att utveckla ett mångsidigt rörelsemönster hos eleverna”. Flertalet av respondenternas
25
svar tar upp vikten av variationen av miljö samt aktiviteter. En variation av miljö påverkar hälsan hos individen vilket Winroth & Rydqvist (2008) lyfter fram. Att miljön är viktig när det kommer till att elever ska vara fysiskt aktiva i framtiden betonas av Grindberg och Jagtøien (2000) samt Pagels (2017). De menar att miljön kan utveckla en allsidig rörelseförmåga. En allsidig rörelseförmåga kan i sin tur bidra till att eleverna ökar sitt deltagande i organiserad fysisk aktivitet (Okely, Booth & Pattersons, 2001). Detta då elever väljer att delta i fysiska aktiviteter istället för att vara passiva och observera (Smyth & Andersson, 2000). Det skulle kunna ligga till grund för att elever fortsätter att vara fysiskt aktiva och utövar detta oftare.
Respondenterna i studien var medvetna om effekterna av deras arbete med fysisk aktivitet och upplevde att de såg de fördelar som presenterades i enkätens sista fråga “vilka fördelar upplever du att fysisk aktivitet på fritidshemmet ger?”. Respondenternas svar kan här kopplas till Ericsson (2005) som menar på att fysisk aktivitet utvecklar olika förmågor bland annat den fysiska, kognitiva och motoriska utvecklingen. Det svarsalternativ som var högst i antal svarande var att koncentrationsförmågan ökade vilket Fritz (2017) såg i Bunkefloprojektet, där förbättrad koncentrationsförmåga var en del av resultatet vid utökad fysisk aktivitet. I respondenternas egna svar framkommer det att fysisk aktivitet kunde leda till ett lugnare skolklimat och bättre välmående är något som Brülde & Tengland (2003) skriver att hälsa baseras på.
Elever i åldern sex till tolv rör sig för lite och uppnår inte de rekommendationer som är uppsatta av WHO i allt större utsträckning (2010). För att höja dessa nivåer är elevers motivation till att vara fysiskt aktiva en bakgrundsfaktor. Resultatet från enkäten visar här att flertalet av respondenterna upplever att det är lätt att motivera eleverna till fysisk aktivitet. 18 procent uppgav på frågan om motivation en sjua till tia vilket är bekymmersamt men styrker resultatet i studierna av folkhälsomyndigheten (2018) och Nyberg (2017) att elever idag rör sig för lite. Då motivationen hänger samman med att lita på sin egen förmåga enligt Bandura (1997) kan detta hänga samman med hur personalen på fritidshemmen jobbar med elevers rörelseförmåga. En god rörelseförmåga skulle här innebära en bättre självkänsla och högre motivation hos eleverna. Detta kan tolkas att elever på sikt skulle kunna bli mer fysiskt aktiva vilket Dishman et al. (2015) påvisar.
26
Avslutningsvis visade svaren att arbetet ytterligare kan utvecklas för att främja elevers hälsa. Det är svårt att göra dessa antagande utifrån dessa webbenkätfrågor, utan en större studie med intervjuer skulle behöva göras för att stärka och få en större inblick i hur fritidspersonalen arbetar med fysisk aktivitet för att främja elever hälsa.
Studiens genomförande har bidragit till djupare förståelse hur verkligheten ser ut i fritidsverksamheten. Det har även bidragit till ökad förståelse för vad som kommer att behöva utvecklas inom det framtida yrket som fritidslärare. Bakgrunden som tagits fram har också ökat förståelsen för hur fysisk hälsa faktiskt påverkar elevers psykiska och fysiska välmående, vilket är en viktig kunskap att inneha i det framtida yrkeslivet i fritidshemmet.
Vidare forskning
Studiens resultat riktar sig till fritidspersonal för att uppmärksamma deras arbete med fysisk aktivitet och hur detta kan påverka förutsättningarna till elevers hälsa. De svar som studien genererat kan vara till nytta för de fritidshem och personal som inte är insatta i hur arbetet med fysisk aktivitet sker. För att få en större inblick i hur lärarna ser på sitt arbete skulle en intervjustudie göras där fritidspersonal själva får reflektera över hur de kan arbeta för att främja elevers hälsa samt vilka positiva effekter ett sådant arbete skulle kunna generera. En jämförelse skulle kunna göras mellan en skola som har fysisk aktivitet planerad varje dag mot en skola som inte har det. En av frågeställningarna skulle kunna vara om de kan motivera varför de har fysisk aktivitet planerad och hur de anser att det hjälper eleverna. Det vore intressant om en studie gjordes kring detta ämne men utifrån ett elevperspektiv. Forskningen som tagits fram tyder på att elever är fysiskt inaktiva idag. Här skulle vidare forskning genom en observation av elever göras för att ta reda på om detta stämmer överens med eleverna på fritidshemmet.
27
Referenslista
Aaltonen, S. J., Latvala, A. M., Rose, R., Pulkkinen, L., Kujala, U., Kaprio, J., & Silventoinen, K. (2015). Motor Development and Physical Activity: A Longitudinal Discordant Twin-Pair Study. Medicine & Science in Sports & Exercise, 47(10), 2111–2118. doi:10.1249/MSS.0000000000000650
Bandura, A. (1997). Self-efficacy: The exercise of control. Basingstoke: W. H. Freeman Brügge, B., & Szczepanski, A. (2011). Pedagogik och ledarskap. I B. Brügge, M. Glantz & K. Sandell (Red.), Friluftslivets pedagogik: en miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla
och livskvalitet. (5. uppl., s. 25–52). Stockholm: Liber.
Brülde, B., & Tengland, P. (2003). Hälsa och sjukdom: en begreppslig utredning. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.) Malmö: Liber.
Cohen, L., Manion, L., & Morrison, K. (2011). Research methods in education (7.th ed.). Milton Park, Abingdon, Oxon, [England]; New York: Routledge.
Dishman, R. K., McIver, K. L., Dowda, M., Saunders, R. P., & Pate, R. R. (2015). Motivation and Behavioral Regulation of Physical Activity in Middle School Students. Medicine &
Science in Sports & Exercise, 47 (9), 1913–1921. doi: 10.1249/MSS.0000000000000616.
Engström, L.M. (2004). Skola - idrott - hälsa: studier av ämnet idrott och hälsa samt av barns
och ungdomars fysiska aktivitet, fysiska kapacitet och hälsotillstånd; Utgångspunkter, syften och metodik. Stockholm: Idrottshögskolan.
Ericsson, I. (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer: en interventionsstudie i skolår 1-3. (Doktorsavhandling, Malmö University, School of Education).
Ericsson, I. (2005). Rör dig - lär dig: motorik och inlärning. Stockholm: SISU idrottsböcker. Eriksson, M., Lingfors, H., & Golsäter, M., (2018). Trends in prevalence of thinness, overweight and obesity among Swedish children and adolescents between 2004 and 2015. Acta
Paediatrica, 107(10), 1818–1825. doi:10.1111/apa.14356.
Ekblom-Bak, E., Olsson, G., Ekblom, Ö., Ekblom, B., Bergström, G., & Börjesson, M. (2015). The Daily Movement Pattern and Fulfilment of Physical Activity Recommendations in Swedish Middle-Aged Adults: The SCAPIS Pilot Study. PloS one, 10(5), e0126336. doi:10.1371/journal.pone.0126336
Fejes, A., & Thornberg, R. (2009). Handbok i kvalitativ analys (1. uppl.). Stockholm: Liber. Folkhälsomyndigheten. (2018). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18: grundrapport.
Hämtad från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/s/skolbarns-halsovanor-i-sverige-201718---grundrapport/
Fritz, J. (2017). Physical Activity During Growth. Effects on Bone, Muscle, Fracture Risk and
28
Sciences). Hämtad från https://www.lunduniversity.lu.se/lup/publication/2724198a-285f-4c49-81e1-23cc6224f130
Fägerstam, E. (2012). Space and Place: Perspectives on outdoor teaching and learning. (Doktorsavhandling, Linköping University, Department of Behavioural Sciences and
Learning). Hämtad från
http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A551531&dswid=-8955
Grindberg, T., & Jagtøien, G. (2000). Barn i rörelse: Fysisk aktivitet och lek i förskola och
skola. Lund: Studentlitteratur
Isaksson, E. (2013). Jämför grundskolorprojektet: Ett projekt genomfört i samverkan mellan
tillhandahållaravdelningen, grundskoleavdelningen och förvaltningsledningens stab. Slutrapport. Stockholm: Utbildningsförvaltningen. Hämtad från https://docplayer.se/419176-Jamfor-grundskolorprojektet.html
Jagtøien, G.L., Hansen, K. & Annerstedt, C. (2002). Motorik, lek och lärande. (1. uppl.) Göteborg: Multicare.
Johansson, I. (2011). Fritidshemspedagogik: idé, ideal, realitet. (1. uppl.) Stockholm: Liber. Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom. (2011). Nu är goda råd-
enkla!: ett inspirationsmaterial för bättre hälsa i skolan och på fritiden. Stockholm: Nationellt
centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Hämtad från http://www.elevhalsan.se/artiklar/nu-ar-god-rad-enkla-ett_3429.htm
Nyberg, G. (2017). Få unga rör sig tillräckligt. I Centrum för idrottsforskning. De aktiva och
de inaktiva: om ungas rörelse I skola och på fritid. Stockholm: Centrum för idrottsforskning.
Hämtad från https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2017/06/De-aktiva-och-de-inaktiva_komp.pdf
Okely, A. D., Booth, M. L., & Patterson, J. W. (2001). Relationship of physical activity to fundamental movement skills among adolescents. Medicine and Science in Sports and
Exercise, 33(11), 1899–1904.
Pagels, P. (2017). Impact of school outdoor environment upon pupils' physical activity and sun
exposure across ages and seasons. (Doktorsavhandling, Karolinska Institutet, Department of
Public Health Sciences). Hämtad från https://openarchive.ki.se/xmlui/handle/10616/46040 Prop. 1982/83:34. Regeringens skrivelse: om socialstyrelsens fortsatta arbete med innehållet i
barnomsorgen. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-socialstyrelsens-fortsatta-arbete-med_G60334/html
Rohlin, M. (2001). Att styra i namn av barns fritid: En nutidshistoria om konstruktionen av
dagens fritidshem i samordning med skolan. (Doktorsavhandling, Stockholms universitet,
Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner).
Schäfer Elinder, L., Hagströmer M., Nyberg, G., & Ekblom-Bak, E. (2011). Fysisk aktivitet
29
Rosenqvist, M.M., & Andrén, M. (2006). Uppsatsens mystik: om konsten att skriva uppsats
och examensarbete. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Smyth, M.M., & Anderson, H.I. (2000). Coping with clumsiness in the school playground: Social and physical play in children with coordination impairments. British Journal of
Developmental Psychology, 18(3), 389-413. doi:10.1348/026151000165760
Skolverket. (2014). Fritidshem. Stockholm: Skolverket.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3301
Skolverket. (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2017. [Stockholm]: Skolverket.
Skolverket. (2018). Elever och personal i fritidshem läsåret 2017/18. Hämtad från https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2899/ 55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf3941.pdf?k=3941
Skolverket. (2018). Uppdrag om mer rörelse i skolan. Hämtad från
https://www.skolverket.se/publikationsserier/regeringsuppdrag/2018/uppdrag-om-mer-rorelse-i-skolan
Skolverket. (2019). Främja barns och elevers hälsa. Hämtad 1 maj, från https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/framja-barns-och-elevers-halsa
Stattin, H., & Özdemir, M. (2012). Konsekvenser av att börja, fortsätta eller sluta idrotta. I J. Hvenmark. (Red.), Är idrott nyttigt: en antologi om idrott och samhällsnytta. (1. Uppl.) Stockholm: SISU idrottsböcker.
Thedin Jakobsson, B. (2015). Vilka stannar kvar och varför?: en studie om ungas föreningsidrottande under uppväxtåren. (Doktorsavhandling, Gymnastik- och idrottshögskolan, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap). Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A775450&dswid=-8955
U.S. Department of Health and Human Services. (1996). Physical Activity and Health:
A Report of the Surgeon General. Atlanta, GA: U.S. Department of Health and Human
Services, Centers for Disease Control and Prevention, National Center for Chronic Disease Prevention and Health Promotion.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Hämtad den femte juni 2019
Winroth, J., & Rydqvist, L. (2008). Hälsa & hälsopromotion: med fokus på individ-, grupp-
och organisationsnivå. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
World Health Organization (WHO). (2010). Global recommendation on physical activity for
health. Hämtad från
https://www.who.int/dietphysicalactivity/publications/9789241599979/en/
Yrkesföreningar för fysisk aktivitet. (2017). FYSS 2017: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention
30
Zeng, N., Ayyub, M., Sun, H., Wen, X., Xiang, P., & Gao, Z. (2017). Effects of Physical Activity on Motor Skills and Cognitive Development in Early Childhood: A Systematic Review. BioMed Research International, 2017, 13. doi:10.1155/2017/2760716
Bilagor
Bilaga 1
Fysisk aktivitet på fritidshemmet
Vi är två studenter som går sista året på grundlärarprogrammet inriktning fritidshem på Jönköpings universitet. Vi håller nu på med avslutande examensarbete där vårt syfte är att ta reda på hur personal på fritidshem arbetar för att främja elevers hälsa på lång sikt genom fysiska aktiviteter. Vi skickar därför ut denna enkät för att få eran syn. Enkäten är anonym
och innehåller 14 frågor som tar ca 5min att besvara. Vi är mycket tacksamma om du vill vara med och hjälpa oss genom att fylla i enkäten.
Bilaga 2 Webbenkät
DIN BAKGRUND
1. Vilka årskurser arbetar du med på fritidshemmet? (Flera val är möjliga)
F-klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 2. Antal år i fritidshemmet? <1år 1-5år 6-15år >16år
3. Vad har du för utbildning?
Fritidspedagog
Grundlärare inriktning fritidshem Barnskötare/Fritidsledare Ingen
Annan, nämligen:
Ja Nej
Frågor om fysisk aktivitet på fritidshemmet idag
5. Hur ofta genomförs planerad fysisk aktivitet på din avdelning?
Varje dag
Någon gång i veckan Någon gång i månaden Vet ej
6. Hur ofta samarbetar fritidshemmet med lokala idrottsföreningar?
Någon gång i veckan Någon gång i månaden En gång per termin Inget samarbete
Frågor om arbetslagets arbetssätt
7. Hur ofta pratar du och dina kollegor med eleverna om effekterna av fysisk aktivitet?
Varje dag
Någon gång i veckan Någon gång i månaden Vet ej
8. Hur arbetar ni för att utveckla ett mångsidigt rörelsemönster hos eleverna?
_________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _____
9. Din upplevelse av att motivera elever till fysisk aktivitet?
Mycke t lätt
Mycke t Svårt
10. Om du deltar i fysisk aktivitet med eleverna hur ofta gör du detta?
Varje dag
Någon gång i veckan Någon gång i månaden
11. Om du samverkar med övrig personal på skolan gällande fysiska aktiviteter hur ofta gör du detta?
Varje dag
Någon gång i veckan Någon gång i månaden
Dina åsikter om planerad fysisk aktivitet på fritidshemmet
12. Hur kan man arbeta i fritidshemmet för att elever ska vara fysiskt aktiva i framtiden?
Exempel: _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _______
13. Tror du att ert dagliga arbete med fysisk aktvitet idag kan främja elevers hälsa i framtiden?
Ja
Till viss del Inte så mycket Nej
Elevers självkänsla strärks Uppstår mindre konflikter Motivationen för rörelse ökar Förståelsen för fysisk aktvitet ökar Ökad koncentrationsförmåga Annan, nämligen:
