IKT i förskolan. En studie av hur pedagoger förhåller sig till informations-­ och kommunikationsteknologi

Lärande och samhälle Barn Unga Samhälle  

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

IKT  i  förskolan  

En  studie  av  hur  pedagoger  förhåller  sig  till  informations-­‐  

och  kommunikationsteknologi

ICT  in  preschool  

A  study  of  how  teachers  relate  to  information  and  communications  technology

Ewa Grabowska

Lärarexamen 210 hp

Examinator:  Annika  Åkerblom

Barndoms  och  ungdomsvetenskap  

Handledare:  Sara  Berglund  

Slutseminarium  2013-­‐12-­‐17  

Förord

Allra först vill jag tacka alla informanter som har deltagit i min studie. Tack för er tid och uppfattningar kring informations- och kommunikationsteknologi (IKT). Utan er insats hade den här studien inte blivit genomförbar. Jag vill även tacka min handledare Sara Berglund för all handledning samt feedback i mitt skrivande. Jag vill även tacka min familj som har stöttat mig under arbetets gång.

Robert, Amanda och Julia - tack för att ni finns!

Abstract

Titel: IKT i förskolan. En studie av hur pedagoger förhåller sig till informations och kommunikationsteknologi.

Författare: Ewa Grabowska

Typ av arbete: Examensarbete 15hp, grundnivå Handledare: Sara Berglund

Examinator: Annika Åkerblom

Program: Malmö högskola, Lärarutbildningen Barn Unga Samhälle

Syftet med min studie är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till informations-­‐   och   kommunikationsteknologi   (IKT)   i förskolan. I denna studie har kvalitativ intervju använts som metod. Min empiri består utav intervjuer med tio pedagoger på två olika förskolor i södra Skåne.

Resultatet av min studie visar att pedagogerna anser att IKT är ett hjälpmedel i barns utforskande och lärande. En majoritet använder sig av IKT i verksamheten. Resterande pedagoger anser sig ha blivit mer medvetna om IKT och dess roll i verksamheten.

Studiens slutsatser visar att pedagogers förhållande och engagemang påverkar hur IKT används i verksamheten.

Innehållsförteckning

2. Syfte och frågeställningar ... 8

3. Tidigare forskning ... 9

3.1 Förhållningssätt till IKT ... 9

3.2 Dator i förskolan ... 10 4. Metod ... 12 4.1 Metodval ... 12 4.2 Urval ... 12 4.2.1 Neapels förskola ... 13 4.2.2 Florens förskola ... 13 4.3 Genomförande ... 14

5. Resultat och analys ... 16

5.1 Pedagogers attityder till IKT ... 16

5.2 Ett sätt att kommunicera ... 18

5.3 Ett sätt att dokumentera ... 20

5.3 Ett sätt att informera sig ... 21

6. Diskussion ... 24 6.1 Metoddiskussion ... 24 6.2 Resultatdiskussion ... 24 6.3 Vidare forskning ... 25 Referenser ... 26 Bilaga 1 ... 28 Bilaga 2 ... 29

1. Inledning

Idag är informations- och kommunikationsteknologi (IKT) ett aktuellt ämne både inom förskola och skola. Detta innebär att barn möter olika digitala redskap som till exempel dator, digitalkamera, surfplatta, smartboard, smartphone och webbkamera i sin vardag. De digitala redskapen har blivit en del av vårt samhälle och gett nya förutsättningar för lärande där kommunikation, samspel, läsning och interaktion ingår. I och med att läroplanen reviderades 2010 fick tekniken en tydligare plats och alla barn ska ha möjlighet till att lära och upptäcka teknikens potentialer, oavsett vilken förskola de vistas i eller vilka pedagoger de möter. Hur fungerar detta i praktiken? Får alla barn den möjligheten? Det förekommer diskussioner på förskolorna i de olika arbetslagen om hur och när de digitala redskapen ska integreras i verksamheten. Appelberg och Eriksson (1999:44) anser att datorn skall vara ett redskap för arbete, lek och inlärning och skall behandlas med samma respekt som andra redskap man använder i olika slags aktiviteter. Appelberg och Eriksson (1999) påpekar att barn ofta använder uttrycket ”spela dator”. Enligt författarna vore det bäst om barn så tidigt som möjligt fick kunskap om att datorn är ett verktyg och utvidgade sitt ordförråd för uttrycket ”spela dator”. Att oavsett vad barn gör vid datorn så är det inte ”spelar dator” (Appelberg och Eriksson 1999:44). När ett barn sitter vid datorn tillsammans med en kamrat stimuleras samspelet, turtagningen och kommunikationen (Hildén 2005:18). Trots att referenserna är från 1999 används samma uttryck utav pedagogerna i min studie. På hemsidan Unga och nätverkskulturer framgår det av Nilsson (2013), som är generaldirektör på Ungdomsstyrelsen, att med hjälp av IKT har unga hittat nya sätt att mötas och kommunicera och skapat nya livsstilar. En väsentlig faktor som Bjurulf (2013:88) tar upp är att pedagogernas inställning och kunskaper påverkar hur och till vad de digitala redskapen ska användas.

I förskolans läroplan (Lpfö 98 reviderad 2010) står det att:

Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändigt i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Förskolan ska lägga grunden till att barn på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver. (Lpfö 98/10:6)

I och med att läroplanen reviderades 2010 ställs det även högre krav på pedagogerna. Gren (2007:8) menar att som blivande eller verksam pedagog möts man av stora krav på engagemang och kompetens.

Bjurulf (2013:31) menar att barn påverkas och formas av pedagogernas inställning och attityder. Vidare poängterar författaren att det är tillsammans med pedagoger som tycker det är roligt och stimulerande med teknik som barnen får möjlighet att utvecklas.

”Man kan inte lära barn någonting, däremot kan man skapa miljöer där lusten att lära stimuleras”, hävdar bland annat en amerikansk matematikprofessor Seymour Papert (1999:9). Papert (1999:13) menar att barn inte behöver kunna läsa och skriva för att söka information och kommunicera med omvärlden. Genom att använda datorn finns det ikoner och symboler som underlättar inlärningen. Något som intresserar Papert är hur barn lockas att vilja söka kunskap samt vilka verktyg de får använda för att få tillgång till all den kunskap de vill ha (Papert 1999:13).

Mona Nilsson (2013) från Strålskyddsstiftelsen tar upp att trådlöst nätverk är en riskabel teknik med avseende på strålningen som uppstår runt omkring. Hon menar att lärare, elever samt föräldrar inte får information om vilka risker det finns med tekniken utan bara vilka fördelar det finns med den digitala tekniken. Däremot står det i tidningen Metro (13-11-15) att datorspel är bra för karriären. Det som tas upp är att när barn spelar olika datorspel använder de sig av olika strategier och spellogik, vilket de kan ha nytta av senare i framtiden.

Något som är väldigt intressant är att tekniken har utvecklats oerhört under de senaste åren. Den har fått en betydande roll i förskolans läroplan och därmed har pedagogerna fått mer krav på sig att använda tekniken i förskolan. Av den anledningen är det av intresse att undersöka hur pedagoger ser på IKT.

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger på två förskolor förhåller sig till och använder IKT i förskolan. För att kunna genomföra detta så kommer jag att intervjua pedagoger från olika yrkeskategorier. På den ena förskolan erbjuds barn olika digitala redskap medan det i den andra förskolan knappt finns några digitala redskap. Mitt arbete utgår utifrån följande frågeställningar:

• Vilka attityder har pedagoger till IKT?

• Vilka huvudsakliga användningsområden ser pedagogerna med IKT i förskolan? • Hur relaterar pedagogerna IKT till barns lärande?

2.1 Avgränsning

Jag har valt att fokusera på pedagoger i förskolan. Förskolorna som pedagogerna arbetar på har olika verktyg att tillgå i sina verksamheter. Jag har avgränsat mig till de verktyg som pedagogerna samtalar om och arbetar med i sina verksamheter. De digitala verktygen är digitalkamera, dator och iPad.

3. Tidigare forskning

Efter all litteraturgenomgång vill jag framföra att det inte finns mycket forskning kring IKT i förskolan. Däremot finns det en forskningsöversikt gjort av Philip Ternström som är bibliotekarie och informationsvetare. Han skrev sitt examensarbete om lärares attityder till IKT för barn i förskoleåldern. I avsnitten nedan presenterar jag forskning kring pedagogers förhållningssätt till IKT och barns datoranvändning.

3.1 Förhållningssätt till IKT

I Unga och nätverkskulturer tar Carin Falkner (2007:29), som är lektor i pedagogik, upp att människor är meningssökande och ständigt vill försöka förstå det som man ännu inte har koll på. Vidare påpekar hon att i dialogen med en annan människa eller ett datorspel tolkar vi det som vi möter. I mötet försöker man förstå det som är oklart. När vi tolkar växer en förståelse fram. Falkner (2007:30) menar att när man tolkar är det utifrån egna erfarenheter och förståelse som man har sedan tidigare. Carin Falkner (2007:30) uttrycker sig så här:

Vår öppenhet inför det som är främmande och förmågan att ta med den nya erfarenheten när vi återigen möter vårt tidigare sätt att se på oss själva och verkligheten är den möjlighet vi har att förstå något på ett förnyat och annorlunda sätt. (Falkner 2007:30)

Ljung-Djärf (2004:28) lyfter att när pedagogerna möter och ska använda datorn i förskolan, utgår man från olika utgångspunkter och föreställningar såsom själva tekniken, varför den ska användas och vilket värde den har i verksamheten. Det är individuella och kulturella referensramar som formar och formas i mötet med datorn i förskoleverksamheten. Ytterligare något som Ljung-Djärf hävdar är att tidigare erfarenheter inom tekniken är betydelsefulla för att sedan kunna utöva dem i verksamheten (Ljung-Djärf 2004:29). När Ljung-Djärf gjorde undersökning kring hur pedagogerna förhåller sig till datormedierade aktiviteter upptäckte hon tre olika förhållningssätt: skyddande, stödjande och vägledande.

I den skyddande lärmiljön skyddas barnet från datorn. Pedagogen begränsar och håller tillbaka barnens intressen för datorn, så att inte andra aktiviteter kommer i skymundan. Barnet

skyddas så att det inte blir stört av andra kamrater och datorn skyddas så att inget oväntat händer. I den skyddande miljön klarar barnet sig självt. I den stödjande miljön beskrivs datorn som ett tillgängligt val och datorn används av barn när det finns intresse. Pedagogen finns tillgänglig om ifall barn behöver hjälp med datorn. Den vägledande miljön innefattar datorn som ett viktigt inslag i verksamheten, pedagogerna påpekar att användningen av datorn spelar en viktig roll i verksamheten och alla barn involveras i användningen.

3.2 Dator i förskolan

Alexandersson mfl (2001:7) anser att informationsteknologi kommer att spela en betydande roll i framtida utbildningssammanhang. Däremot är det inte lika självklart vilken roll denna teknologi skall ha.  I sin doktorsavhandling beskriver Ljung-Djärf (2004) datorns användning

och vad som sker när datorn används i förskolan. När det gäller datoranvändandet fick barnen spela dator för att de skulle ha något att göra eller för att det skulle bli lugnare på avdelningen. Vad gällde lärandet vid datorn var att barn kunde lära sig ord, begrepp och bokstäver i de program som redan var installerade. Datoranvändandet var inte tillgängligt när barnen ville, utan när pedagogerna hade haft sina aktiviteter och det då kanske fanns en möjlighet. Pedagogerna i studien var också oroliga att barn skulle fastna och glömma bort andra aktiviteter. Något som även framkommer är att samarbete mellan barn inte kommer per automatik, utan det har istället uppkommit olika roller bland barnen.

Rollerna är: ägare, deltagare och åskådare. Ägaren är den som sitter på stolen framför datorn och har kontroll på musen. Ägaren är den som är i centrum. Deltagare är den som sitter bredvid ägaren, vilket deltagaren får göra om han/hon kommer med bra förslag och synpunkter. Att vara åskådare  innebär att hålla sällskap och titta på, vilket kan vara barnets

eget val. Det kan innebära att barnet ser på vad och hur andra barn gör när de spelar, vilket utgör ett tillfälle där barn kan lära av varandra. Att vara åskådare kan också betyda att barnet står på tur att spela. Ljung-Djärf (2004) menar att pedagogernas sätt att förhålla sig till datorn har en betydande roll om barn ska lära sig något via datorn.

Hvit (2010) hävdar att när barn börjar förskolan har de redan med sig erfarenheter av teknik, vilket inte tas tillvara i verksamheten. Därför anser författaren att det är väsentligt att belysa pedagogers och barns förhållande till tekniken. Vissa pedagoger anser att barn blir

stillasittande och passiva när de använder datorn. Det som framgår i Hvits artikel är att barnen använde sig av tavlan och tekniken och kunde uttrycka sina idéer och åsikter.

Klerfelts (2007) avhandling handlar om hur barn skapar berättelser med datorn som verktyg i samspel med kamrater och pedagoger. Fokus är på barns meningsskapande och kommunikativa uttryck. Avhandlingens syfte är att ge en förståelse för hur berättelser och datorer kan användas i interaktiva processer i förskolan. Barnen gör berättelserna i interaktion, men samtidigt skapar berättelserna interaktion. I dessa möten sker meningsskapande och kommunikation (Klerfelt 2007:43).

Alexandersson, Linderoth och Lindö (2001:62) har gjort ett projekt som hette Lärande via InformationsTeknik (LärIT). I projektet ställdes frågor till barnen för att fånga deras förståelse om vad IKT kan innebära i dagsläget och i framtiden. Projektet handlade om barns tankar kring informationsteknologin och om datorernas roll i samhället samt om datorns informativa och kommunikativa möjligheter (Alexandersson mfl 2001:62). Det man kom fram till i projektet var att lärarna hade begränsade erfarenheter och kunskaper inom IKT, vilket ledde till hinder i barnens lärande.

4. Metod

I detta avsnitt tar jag upp följande moment: metodval, urval, genomförande och forskningsetiska överväganden.

4.1 Metodval

Jag bestämde mig för att använda kvalitativa intervjuer som metod för att få en insyn i hur pedagoger förhåller sig till IKT i sina verksamheter. Enligt Stukát (2005:41) är det forskningsproblemet som ska styra metodvalet. Min undersökningsgrupp består av pedagoger från olika yrkeskategorier. Anledningen till att jag har valt olika yrkeskategorier är att få många olika perspektiv på hur de förhåller sig till IKT i sina verksamheter. Jag ansåg att strukturerad intervju var lämpligast och mest relevant för min studie. Vid en strukturerad intervju är frågorna bestämda och ställs likadant i alla intervjuerna (se bilaga 1). Mitt verktyg för att kunna dokumentera intervjuerna har varit en iPhone. Givetvis blev informanterna tillfrågade om det var godtagbart att jag använde min iPhone som verktyg för att spela in intervjuerna. Alla informanter var positiva till detta.

4.2 Urval

Intervjuerna genomfördes på två förskolor. Jag har gett förskolorna fingerade namn, Neapel och Florens. Jag har och har haft en anknytning till bägge förskolorna under min utbildning. I studien har jag intervjuat tio pedagoger från olika yrkeskategorier och fyra av dem har jag intervjuat två gånger. Det är Elina som arbetar på Neapel och Monika, Lisa och Kristina som arbetar på Florens som blev intervjuade två gånger. Anledningen till att jag intervjuade just dessa pedagoger var att i deras tidigare uttalanden fanns det intressanta kommentarer som jag ville få tydligare svar på. Yrkeskategorierna är en pedagogista, fem förskollärare och fyra barnskötare. Samtliga pedagoger är kvinnliga och har arbetat inom förskoleverksamheten från fyra till femton år.

Förskolan Neapel har ett stort utbud av digital teknik medan Florens har knappt några digitala redskap att erbjuda barnen. Förskolan Neapel investerar i digital teknik eftersom pedagogerna samt ledningen anser att barn ska få den möjligheten och att det även står i läroplanen. Även om pedagogerna på Florens inte har så mycket digital teknik att erbjuda, därför att alla pedagogerna inte har kommit lika långt i sitt tänk kring den digitala tekniken, har de blivit mer medvetna. Anledningarna till att jag just valde dessa förskolor var att de har olika förutsättningar för att använda sig av olika digitala verktyg i sina verksamheter. Förutom detta ville jag också ta reda på om något skiljer sig i pedagogernas uppfattningar samt hur de använder sig av tekniken i sina verksamheter. Orsaken till att jag har valt tio olika pedagoger, är för att få en omfattande bild av pedagogernas verksamheter samt deras förhållningssätt till IKT. Resultaten som kommer att presenteras framöver är just från dessa pedagoger och deras förskolor.

4.2.1 Neapels förskola

Neapels förskola är en kommunal förskola och ligger i ett mångkulturellt område. Förskolan arbetar Reggio Emilia-inspirerat och har både en pedagogista och en ateljerista anställda som hjälper pedagogerna att utveckla samt inspirera i deras dagliga arbete. På förskolan finns det sex avdelningar och barngrupperna är stora där det ingår cirka 40 barn per avdelning. Det finns fyrtio pedagoger anställda och i de olika arbetslagen finns det cirka sex eller sju pedagoger. Elina, Alice, Linda, Anni och Maria arbetar på Neapels förskola.

4.2.2 Florens förskola

Florens förskola är en kommunal förskola och ligger också i ett mångkulturellt område. Förskolan består av fyra avdelningar. Avdelningarna är åldersindelade. På varje avdelning finns det tre pedagoger. Förskolan arbetar Reggio Emilia inspirerat. Monika, Lisa, Kristina och Diana arbetar på Florens förskola.

4.3 Genomförande

Innan studien påbörjades tog jag kontakt med förskolorna genom att besöka dem personligen och förklara mitt syfte med den här studien. Jag har använt mig av iPhone som en diktafon för att genomföra mina intervjuer. Sedan kunde jag gå tillbaka och lyssna av informanternas svar mer noggrant. Informanterna blev även informerade att de kommer att förbli anonyma samt att mitt intervjumaterial kommer att raderas när jag är klar med studien. Intervjuerna ägde rum på informanternas arbetsplats, utifrån informanternas önskemål. Stukat (2005:45) och Larsen (2009:87) poängterar att intervjun ska ske i en miljö där intervjupersonen känner sig trygg och där samtalet kan ske ostört. Widerberg (2002:106) anser att intervjuer på informanternas arbetsplats kan ge helhetsintryck, upplevelser och information som kan bli värdefull vid analysen. Intervjuerna har varit varierande när det gäller genomförandet, vissa varade upp till tjugo minuter med följdfrågor och andra var kortare, cirka tio minuter utan följdfrågor. Sammanlagt har jag intervjuat tio pedagoger från olika yrkeskategorier.

När jag skulle analysera mina pedagogers svar upptäckte jag att de behövde kompletteras och fick kontakta pedagogerna som deltog. Det blev ytterligare fyra intervjuer, vilket har resulterat i totalt fjorton intervjuer.

4.4  Etiska  aspekter

Eftersom min studie är en vetenskaplig undersökning har jag tillämpat de krav som ställs när man gör humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. De fyra huvudkraven fann jag i Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002) och de innefattar informationskrav, samtyckeskrav, konfidentiellt krav samt nyttjandekrav. Informationskravet innebär att samtliga av mina informanter blev informerade om studiens syfte. Informanterna blev informerade att det är frivilligt att delta i min studie och att de har all rätt att avbryta sitt deltagande när som helst. Samtyckeskravet innebär att samtliga deltagare i studien gav mig sitt samtycke till att göra studien. Ytterligare än en gång påpekades att deltagandet är frivilligt samt att de kan avbryta sitt deltagande när de vill. Konfidentialitetskravet innebär att informanterna kommer att förbli anonyma. Informanterna samt förskolorna kommer att få påhittade namn i studien. All empiri kommer att förvaras på en säker plats. När studien är avklarad kommer all empirin att förstöras. Nyttjandekravet innebär att uppgifterna som har samlats in kommer enbart att användas i den här studien. Informanterna blev informerade om att när studien är avklarad kan de få ta del av resultatet.

5. Resultat och analys

I detta kapitel kommer jag analysera mina fjorton intervjuer med tio pedagoger. Först och främst kommer jag ta upp pedagogernas attityder till IKT, hur de känner inför den digitala tekniken. Därefter följer tre avsnitt som utgår från hur pedagogerna tänker kring de användningsområden för IKT som framför allt lyfts fram i intervjuerna, nämligen kommunikation, dokumentation och information. Anledningen till att jag har valt dessa områden beror på att de återkom hela tiden i intervjuerna och att det som pedagogerna talade om gick att bryta ner till dessa kategorier. Något som också framkom i intervjuerna var lärandet, vilket återkommer i de tre avsnitten, lärande i relation till kommunikation etc. Man kunde tänka sig att jag skulle ha haft en egen rubrik för det, men istället har jag valt att väva in det, eftersom det just är lärandeaspekterna som lyfts fram i relation till de här tre områdena. Det är alltså inte något avskilt från dem. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.

5.1 Pedagogers attityder till IKT

De flesta pedagogerna menar att IKT har en betydande roll i verksamheten. Pedagogerna anser att det är hur pedagoger förhåller sig till tekniken, vilken pedagogisk barnsyn och kunskapssyn de har och deras tilltro till sin egen kompetens kring IKT som skapar förutsättningar för barns utforskande och lärande om IKT. Anni som arbetar på Neapels förskola anser att barn ska arbeta med den senaste tekniska utrustningen som inte pedagoger alltid begriper. Hon berättar att barn kan gå fram till en datorskärm och försöker bläddra med handen, som på en iPhone eller iPad. Anita menar att barn redan är i den världen och det är inte hon. Hon är nyfiken och vill lära sig, vill lära sig för att kunna vara med i det. En annan sak som Anita tar upp är att tekniken bara utvecklas och hon anser sig själv som tekniskt lagd, men finns det så mycket idag och det är häftigt. De flesta av pedagogerna samt Hildén (2005) är av den uppfattningen att IKT är ett hjälpmedel som kan användas för att utforska omvärlden. Alexandersson mfl (2001) påpekar att använda de digitala redskapen i verksamheten öppnar upp för nya möjligheter till lärande och ger variation i arbetssättet. Elina menar att på hennes förskola Neapel är tekniken tillgänglig både för barn och pedagoger.

Digital teknik som finns tillgänglig på förskolan är digitalkamera, laptop och Edubuntu datorer, som är särskilda datorer speciellt avsedda för barn med program som utvecklar barns lärande. Vidare berättar Elina att det också finns åtta stycken iPads, projektorer och usb mikroskop.

Elina är av den åsikten att när barn spelar dataspel eller använder Ipaden uppstår även en fysisk mötesplats för barn där de träffas och kommunicerar med varandra. Det kan bli ett språkande kring programmen och även annan kommunikation kan förekomma, vilket blir en variation i lärandet.

Kristina och Lisa tycker att om pedagogerna inte är uppmärksamma på och inte har koll på vad barn gör, vem som använder datorn samt hur många barn som deltar. Då kan det lätt bli mekaniskt och fungera som ”barnpassning”. Vidare påpekar Kristina och Lisa att det ”ligger” hos pedagogerna att se till att det sköts och att man har koll på vad barnen gör. En annan viktig aspekt som även tas upp är att involvera föräldrarna i vad barn gör när de sitter vid datorn. Det kan lätt tolkas som att barn ”bara spelar” vid datorn.

Kristina och Lisa berättar att de har fått nya datorer och att ”de flesta barn frågar efter datorerna och pedagogerna har blivit mer medvetna om datorernas mening i barns lärande”. Alice säger att hon ser både fördelar och nackdelar med IKT. Hon poängterar att det ska finnas en balans mellan att använda IKT och andra aktiviteter i den dagliga verksamheten. Maria anser sig vara öppen för att använda IKT i verksamheten. Men att den ska användas på ett bra sätt. Hon berättar vidare att IKT används utifrån pedagogernas intressen och att det inte funnits någon reflektion av pedagogerna kring användandet. Vidare säger hon att hon förhåller sig öppen för IKT men är ändå kritisk.

Samtliga pedagoger menar att pedagogernas förhållningssätt, erfarenheter och kunskaper har en betydande roll för att kunna använda IKT med barn i den dagliga verksamheten. De menar även att tekniken är här för att stanna och är en del av vårt samhälle. Elina hävdar att barn ska få möjligheten att bekanta sig med tekniken eftersom det står i förskolans läroplan.

Jag tolkar det som att det finns en generell attityd till IKT, nämligen att pedagogerna är positiva till att använda IKT i verksamheten, även om det ställer krav på att hålla sig uppdaterad om tekniken. Pedagogerna känner att barnen behärskar tekniken och i vissa

sammanhang kan de mer än pedagogerna. En annan väsentlig faktor som tas upp är att pedagogerna ska känna att de har tilltro till sin egen kompetens för att kunna utveckla lärandet hos barnen.

5.2 Ett sätt att kommunicera

För mig är det så att genom att kommunicera med hjälp av datorer eller iPad, att barnen visar någonting, ger uttryck för någonting. Genom att trycka på olika knappar, det händer någonting. De kanske säger till en annan kompis: kolla vad jag har gjort eller att man går in i själva iPaden och se det blev en kontakt. En relation med den som står vid iPaden och med iPaden. I det här fallet blir iPaden en agent, som gör att det blir den sortens kommunikation. Att kunna gå in och undersöka samt utforska, man kan kommunicera med en kompis som gör en massa grejer, där barn sedan frågar ’Hur gjorde du? Jag vill också’.

Pedagogen Elina påpekar att vid kommunikationen sker ett lärande. Vidare beskriver Elina att när barn skriver på datorn eller iPaden att det är deras fingrar som ger uttryck för någonting. Datorn är ett redskap som förändrar villkoren för att uttrycka sig.

Alice menar på att när barn ska spela dator är det väsentligt att det finns en annan kompis för att få en kommunikation annars blir det bara att barn spelar med en maskin. Alice uttrycker att: ”Det är 2013 och allt går genom tekniken. Man kan inte vara längst bak”.

Monika som arbetar på förskolan Florens uppfattar IKT som ett fenomen där det sker ett möte bland barn och pedagoger. Mötet skapar kommunikation, samspel och ett nytt lärande utvecklas. Kerstin hävdar att när barnen sitter tillsammans och kommunicerar kring de pedagogiska spelen som är speciellt utvalda till barn, lär de sig väldigt mycket, som till exempel olika begrepp. De lär varandra, det finns ett samspel och det är väldigt viktigt för deras självkänsla samt att de utvecklar en känsla av att ”jag kan, jag är duktig och jag kan hjälpa mina kompisar”.

Elina ser stora  möjligheter med att använda IKT i verksamheten. Hon hänvisar till Arne

Trageton som är forskare och har skrivit boken Att skriva sig till läsning, Elina menar att pedagoger möter barn i förskolan som kan fatta en penna, men möts även av barn som inte anser att det är tilltalande med papper och penna. ”Hur ska vi bemöta då dessa barn?” undrar

Elina. Elina poängterar att vi har ett ansvar som förskollärare att arbeta med det språket som används för tillfället. Barn har olika språk att göra sig förstådda med. Elina anser att datorn kan vara ett av kommunikationsmedlen. Diana tycker att när barn spelar vid datorn kan de olika spelen och bilderna skapa möten samt ge möjlighet till språkutveckling där barn med invandrarbakgrund kan samtala med varandra på sitt eget modersmål. Kristina berättar om ett barns frågor:

’Kan vi titta på youtube? Kan vi titta på vulkaner? För det gör jag hemma.’ Givetvis gick vi tillsammans och satte oss vid datorn och gick in på youtube för att se på vulkaner. När vi satt vid datorn kom det ytterligare fler barn som visade intresse kring vulkanerna.

När barn använder datorn lär de sig att hantera tangentbordet samt att hantera musen. En av informanterna påpekade att när barn använder tangentbordet, benämner de olika tangenterna vid namn till exempel Enter och inte bara säger klicka där. När barn sitter vid datorn kan de lära av varandra. Det barn som har mer kunskap kan visa för sin kompis hur man gör och hur man kan gå vidare.

Jag uppfattar att pedagogerna är medvetna om att det sker ett lärande i kommunikationen genom att använda sig av IKT. Genom att barn sitter tillsammans och samtalar ökar deras språkliga medvetenhet både på svenska och på sitt modersmål.

Något som jag har kommit fram till genom att analysera pedagogernas utsagor är: De anser att använda informations och kommunikationsteknologi (IKT) i verksamheten kan öppna upp för kommunikation. Datorn eller iPaden kan vara en mötesplats där både barn och pedagoger kommunicerar om det som händer.

5.3 Ett sätt att dokumentera

Samtliga pedagoger anser att IKT är ett verktyg som används för att kunna dokumentera den dagliga verksamheten. Linda påpekar att själva dokumentationsprocessen tar en enormt lång tid: plocka fram bilder, sortera, lägga över, plocka bort och trycka bort. Vidare säger hon att det är frustrerande att hon inte hänger med. Det handlar om att vänja sig. Anni berättar att när hon började arbeta på förskolan så fanns det bara en dator och inga digitalkameror.

Anni berättar att när digitalkameran kom köptes det in fler tekniska verktyg. Anni fortsätter med att poängtera att det inte handlar om att man har tekniska verktyg utan det är vad man gör med dem som är betydelsefullt. Digitalkameran kan fånga olika situationer och barn kan få möjlighet att se bilden omedelbart (Hildén 2005:79). Anni påpekar att vardagen ska dokumenteras, men det ska ju inte vara så att pedagogerna ”hänger” över barnen med kameror. ”Förskolan är ju barnens arbetsmiljö likaså som det är vår och i mitt fall skulle jag inte bli glad om min chef gick efter mig med kameran” menar Anni. Hon hävdar vidare att detta ska man ha i åtanke oavsett vilken förskola man arbetar på. En annan viktig aspekt som påpekas är etiken och moralen. Anni uttrycker att: ”Den etiska biten är värdefull och viktig”.

Monika menar att det finns många fördelar samt nackdelar med att använda sig av IKT i verksamheten. Fördelarna är att det är ett verktyg som kan användas tillsammans med barn för att utforska saker och ting på ett djupare och annorlunda sätt. Nackdelarna kan vara att tekniken inte fungerar i vissa sammanhang och att barn och pedagoger blir för beroende av IKT och glömmer bort att det finns andra sätt att dokumentera och utforska världen. Det är dessutom en ekonomisk fråga.

Alice anser att det ska vara barns intressen som styr verksamheten. Utifrån deras intressen kan man sedan dokumentera med hjälp av IKT.

Många av pedagogerna anser att IKT är ett verktyg som kan användas för dokumentation. Pedagogerna uppfattar att tekniken är här för att stanna och att man måste hålla sig uppdaterad för att följa trenden. Enstaka pedagoger uppfattar dokumentationen som besvärlig eftersom det krävs mycket tid och kraft för att skriva ut bilderna osv. Pedagogerna ser både fördelar och nackdelar med IKT för att dokumentera.

5.3 Ett sätt att informera sig

Kristina och Lisa tycker att genom att använda IKT i verksamheten kan barn och pedagoger söka informationen meddetsamma kring ett visst intresse. Kristina menar att barn har omedelbara behov när de är nyfikna på någonting och då vill de gärna ha svaret direkt. För att kunna hålla en fråga levande och att söka kunskap är datorerna ett hjälpmedel för att snabbt få den informationen. Genom att få svar på barns frågor kan ett projekt startas upp utifrån barns intressen. Om vi däremot skulle gå till biblioteket för att låna en bok kring ämnet, skulle det inte bli förrän nästa vecka och då hade intresset försvunnit. Vidare berättar Kristina att det inte finns några gränser när det gäller att ta söka kunskap via nätet: ”Ett barn kom fram till mig och ville gå in på youtube. Barn har kunskap som de ger till oss och tillsammans kan vi forska vidare av det som de är intresserade av.”

”Barn behöver inte förflytta sig till ett speciellt rum för att lära sig. Kunskapen kan sökas på nätet och det kan du göra i vilket rum som helst bara du har ett digitalt verktyg”. Monika anser att pedagogen ska visa barn att det finns Internet och en sida som heter Google och där kan man skriva in det barn är intresserade av och sedan kan man få information kring det ämnet. Men även om barn är intresserade av Spindelmannen och Hello Kitty kan man använda datorn som en skrivare. Elina anser att det är väsentligt att barnen får se hela processen hur man går tillväga när man skriver ut något från nätet.

Genom att använda IKT och även att barn påpekar var man kan söka för att få information skapar ett nytt arbetssätt för lärande. Pedagogerna tycker att barn lär sig av pedagogerna, men även pedagogerna tar lärdom av barnen.

5.4  Sammanfattning

Min intention med studien var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till IKT i två olika förskolor. Här kommer jag att sammanfatta resultaten utifrån mina frågeställningar.

Vilka attityder har pedagogerna till IKT?

Pedagogerna ser IKT som ett verktyg för att utforska och dokumentera barns vardag i förskolan. IKT används också för att kunna söka kunskap på ett bredare område än det traditionella med litteratur. Vissa pedagoger poängterar att barn har olika sätt att uttrycka sig. Den digitala tekniken kan vara ett sätt där de tycker det är intressant och känner sig motiverade att utforska sitt lärande. De flesta pedagogerna anser att de digitala verktygen ska vara tillgängliga, precis som annat pedagogiskt material på förskolan. Pedagogerna påpekar även att de digitala verktygen inte ska vara ”barnpassning” utan att de ska användas på ett lärande sätt. När barn använder de digitala verktygen är det bra om en pedagog är i närheten och har ”koll” på vad barn gör och ser till att alla som vill använda de digitala verktygen ska få den möjligheten. Något som även tas upp av pedagogerna är att när barn väntar på sin tur, händer det någonting. Det kan förekomma att ett barn som redan spelar kan överlämna iPaden eller datorn till ett annan kompis. Barnen sköter överlämningen själva, om de bara får den tilltron av pedagogerna. Det skapas en härlig atmosfär samt en hänsyn till varandra i gruppen.

Vilka huvudsakliga användningsområden ser pedagogerna med IKT i förskolan?

Samtliga pedagoger anser att de huvudsakliga användningsområdena är: dokumentation, kommunikation och informationssökning. Jag har också fått en bild om att vissa pedagoger anser att dokumentationen har både fördelar och nackdelar. Fördelarna är att kunna snabbt ta och betrakta bilder man har tagit med digitalkameran. Nackdelen är att stora mängder bilder kräver både tid för sortering och bearbetning. De flesta pedagoger menar att när barn sitter vid dator uppstår en kommunikation. Barnen samtalar och samarbetar kring det som sker på skärmen. En annan positiv aspekt är att barn tar lärdom av varandra. Nackdelen är att det inte uppstår kommunikation då barn sitter ensamma framför datorn. En del pedagoger påpekar att genom att använda informationssökning kan man på ett snabbt och ett enkelt sätt få svar på sin sökning.

Hur relaterar pedagogerna IKT till barns lärande?

Vissa av pedagogerna anser att de skulle behöva mer kompetens kring olika digitala verktyg. En del av pedagogerna menar att det ”ligger på pedagogen” att ge barn möjlighet till att använda olika digitala verktyg i verksamheten. Om det inte finns några digitala verktyg på förskolan då kan inte barnen heller bekanta sig med dem. Många barn kanske har något digitalt verktyg hemma, men det finns barn som inte har det och då ska förskolan erbjuda möjligheten. Samtliga informanter anser att genom att använda IKT i verksamheten får lärandet en annan dimension, vilket betyder att det ger en annan variation samt ger barn aha-upplevelser. Barn kan lära av varandra. Det blir ett samarbete kring de olika spelen. Språket utvecklas, både svenskan och modersmålet. Barn får även kunskaper att datorn är ett verktyg som kan användas till mycket, inte att bara spela spel, utan även att skriva och att söka information.

6. Diskussion

6.1 Metoddiskussion

Jag använde mig av kvalitativa intervjuer som metod för att kunna genomföra den här studien. Den här metoden passade mig eftersom mitt syfte med studien var att undersöka hur pedagoger på två olika förskolor förhåller sig till IKT. Jag har spelat in intervjuerna och därefter har de transkriberats. Informanterna som har deltagit i studien har jag haft kontakt med under min utbildning. Det har inte varit lätt att vara forskare i detta sammanhang. När jag ställde frågorna till informanterna uppfattade de mig som att jag var införstådd med vissa svar. Detta har upplevts som en nackdel från min sida, för när jag skulle skriva min analys upptäckte jag att vissa svar behövdes kompletteras. Därför, i samråd med min handledare, gjorde jag fyra nya kompletterande intervjuer med samma informanter som deltog tidigare. Nu i efterhand kan jag konstatera att det bästa vore att välja förskolor där man inte har någon anknytning alls. Kanske skulle jag också ha valt observationer för att få en tydligare bild och förståelse av informanternas förhållande till IKT i deras verksamheter. Trots allt anser jag att informanterna har gett betydelsefulla och meningsfulla svar som har gett mig möjlighet att kunna uppnå mitt syfte i min studie.

6.2 Resultatdiskussion

Informationstekniken skapar nya förutsättningar för förändring av innehåll och arbetsformer och kan ge bidrag till pedagogisk förnyelse (Appelberg och Eriksson 1999: 47). Detta har även framkommit i min studie. IKT används av informanterna samt av barn till olika uppdrag. Ett av dem är att söka information kring olika saker som barn visar intresse för. De andra uppdragen är att kunna dokumentera barns vardag i förskolan samt att när barn sitter vid de olika digitala verktygen kan de kommunicera med varandra både på svenska och sitt modersmål. För att IKT ska integreras i verksamheterna behöver pedagogerna få mer kunskap om hur. En annan väsentlig faktor är att förskolorna har olika digitala verktyg att erbjuda barn. Eller det kan vara som Bjurulf (2013:88) påpekar att det kan finnas digitala verktyg men

ingen av pedagogerna har den kompetens som krävs. De flesta informanterna påpekar att det står i läroplanen att pedagogerna ska arbeta med IKT, så det är inget man kan välja bort. Tekniken är här och barn ska möjlighet till att utforska och skapa ett lärande med IKT. Det förekommer även skilda uppfattningar bland pedagogerna kring dokumentationen med IKT. Vissa upplever att det är besvärligt med själva dokumentationen samt att barn inte ska bli fotograferade ständigt. En annan faktor som tas upp är att det finns andra medel för dokumentation, till exempel papper och penna, och att digitalkamera och datorn bara är några digitala verktyg som kan användas. Något som även tas upp av informanterna är att det ska finnas en balans med att använda IKT. Med detta menar informanterna att IKT ska vara en del av verksamheten. Det ska inte bli för mycket och inte för lite. Det ska vara lagom. Barn ska ha möjlighet att välja olika aktiviteter. En av informanterna anser att IKT inte ska vara en avskild aktivitet utan den ska vara tillgänglig som vilken aktivitet som helst. Något som även framkommer är att när barn sitter vid datorn, ska pedagogerna ha koll på vad de gör och med vem, för att på så sätt kunna se vad barnen gör, samtalar om, och vilka barn som föredrar att sitta vid datorn och med vem.

I min studie har det visat sig att användningen av IKT skapar en kommunikation. Språket används och barn använder olika begrepp med sina kompisar men även med pedagogerna. Klerfelt (2007:94) är av den uppfattningen att pedagogen och barnet ska kunna mötas där barnet kan ges utrymme med egna erfarenheter och att dessa sedan integreras i verksamheten.

6.3 Vidare forskning

Något som vore intressant att undersöka är hur manliga pedagoger förhåller sig till IKT i förskolan. I min studie ingår bara kvinnliga pedagoger. Dessutom vore det intressant att göra en ny studie med samma pedagoger om cirka fem år samt se vilka nya digitala verktyg som har integrerats i verksamheten.

Referenser

Alexandersson, Mikael, Linderoth, Jonas och Lindö, Rigmor (2001). Bland barn och datorer. Lund: Studentlitteratur

Appelberg, Lisbeth och Eriksson, Märta-Lisa (1999). Barn erövrar datorn. Lund: Studentlitteratur

Bjurulf, Veronica (2013). Teknik didaktik i förskolan. Veronica Bjurulf och Norstedts Hildén, Anita (2005). Datorlek i förskolan. Malmö: Elevdata i Malmö AB

Hvit, Sara. Specialpedagogisk tidskrift - att undervisa 2-2010. Små förskolebarns berättande med stöd av den in- teraktiva tavlan

Klerfelt, Anna (2007). Barns multimediala berättande- En länk mellan mediakultur och pedagogisk praktik. Göteborg: Göteborgs Universitet

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt. Lund: Gleerups

Ljung-Djärf, Agneta (2004). Spelet runt datorn- datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan. Malmö: Reprocentralen, Lärarutbildningen

Nohrstedt, Lasse (1999). Datorer metoder och goda idéer. Trelleborg: Lärarförbundets Förlag Nilsson, Mona. 2013. Lärarnas tidning. Årgång 24(17). 31.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010. Stockholm: Skolverket

Patel, Runa & Davidsson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur

Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur

Elektroniska källor

Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer för humaniora och samhällsvetenskap.

http://www.vr.se/ (Hämtad 2013-12-07).

Ungdomsstyrelsen. 2007. Unga och nätverkskulturer – mellan moralpanik och teknikromantik.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:126435/FULLTEXT01.pdf

Bilaga 1

Intervjufrågor  till  pedagoger    

1. Vad  heter  du?    

2. Vilken  yrkeskategori  har  du?    

3. Vad  är  IKT  för  dig?    

4. Vilken  roll  har  IKT  i  verksamheten?    

5. Hur  integreras  IKT  i  verksamheten    

6. Hur  länge  har  du  sysslat  med  IKT?    

7. Har  du  gått  någon  utbildning  om  IKT?    

Bilaga 2

Följdfrågor till pedagoger

1. Du tar upp att IKT är ett sätt att kommunicera, hur menar du?

2. Du tar upp att barnen kan söka kunskap på ett breddare sätt än det traditionella med böcker, kan du förklara vad du menar med det.

3. Du tar upp att IKT används i verksamheten för att undersöka, hur då? 4. Varför ska man använda IKT i förskolan och i verksamheten?

5. Vilka möjligheter finns det med IKT? 6. När används IKT och på vilket sätt? 7. Vad används IKT till?