Föräldraskap efter flykt till ett annat land : Kunskapssammanställning baserad på en kartläggande litteraturöversikt

Vanna Nordling Josefin Klöfvermark Erika Sigvardsdotter

Föräldraskap efter

flykt till ett annat land

Kunskapssammanställning baserad på en

kartläggande litteraturöversikt

1

Föräldraskap efter flykt till ett annat land

Kunskapssammanställning baserad på en kartläggande

litteraturöversikt

Den här rapporten är framtagen av Röda Korsets Högskola på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.

3 Titel: Föräldraskap efter flykt till ett annat land. Kunskapssammanställning baserad

på en kartläggande litteraturöversikt Röda Korsets Högskolas rapportserie 2020:1 ISBN: 978-91-983684-3-7

Projektgrupp: Projektledare: Erika Sigvardsdotter

Utredare; Vanna Nordling och Josefin Klöfvermark Projektägare: Henrik Eriksson

Rapporten går att ladda ner från Röda Korsets Högskolas webbplats www.rkh.se

Tack till flera medarbetare på Folkhälsomyndigheten för värdefulla kommentarer på tidigare versioner av rapporten.

4

Innehållsförteckning

Ordlista och definitioner ... 5

Sammanfattning ... 6

Summary ... 7

Inledning ... 8

Metod... 12

Resultat ... 15

Diskussion ... 29

Referenser ... 32

Bilagor ... 40

5

Ordlista och definitioner

Etablering – Ordet etablering syftar till migranters etablering i det nya samhället. I Sverige ansvarar Arbetsförmedlingen för det etableringsprogram som erbjuds nyanlända flyktingar och andra

skyddsbehövande, utifrån lag (2010:97) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Syftet är att individer som fått uppehållstillstånd så snabbt som möjligt ska etablera sig i arbets- och

samhällslivet. Själva processen att etablera sig och bli en del av ett nytt samhälle kan även innebära behov av andra strukturer såsom sociala insatser från kommun och civilsamhälle.

Föräldrastöd och föräldraskapsstöd - I den nationella strategin för ett stärkt föräldraskapsstöd (1) återfinns följande definition:

Föräldraskapsstöd är insatser, aktiviteter och verksamheter riktade till föräldrar som stärker föräldraförmågan och relationen mellan förälder och barn. Det kan handla om att ge föräldrar kunskap om barnets rättigheter, hälsa och utveckling, att stärka föräldrars relation till

varandra eller deras sociala nätverk.

Innan 2015 användes ordet föräldrastöd. I föreliggande rapport används främst ordet

föräldraskapsstöd, men då många äldre studier använder ordet ”föräldrastöd”, förekommer även detta. Orden används synonymt.

Narrativ syntes – Narrativ syntes är en beskrivande sammanvägning av resultatet från flera studier. Den görs när det inte går att göra en metaanalys eller metasyntes med hjälp av statistiska metoder, till exempel om de utvalda studierna bygger på olika studiedesign eller population.

Nyanländ – På svenska har ordet nyanländ kommit att avse personer som beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av i huvudsak flyktingskäl, andra skyddsskäl eller humanitära skäl. Formellt är en sådan person nyanländ under de cirka 2 år som hen befinner sig i etableringsinsatser via

Arbetsförmedlingen, men ordet används ofta i en bredare bemärkelse. I denna

kunskapssammanställning avses med ”nyanlända” personer som beviljats uppehållstillstånd på grund av flyktingskäl eller andra skyddsskäl och som vistats i landet upp till 12 år. Många personer beviljas uppehållstillstånd efter en flerårig asylprocess och har därmed vistats i landet en längre period innan de administrativt räknas som nyanlända.

6

Sammanfattning

Att vara förälder i en familj som flytt innebär specifika utmaningar, särskilt under de första åren, såsom mottagande och socialt skyddsnät i det nya landet, socioekonomiska förutsättningar,

migrationsrelaterade svårigheter, psykisk ohälsa, diskriminering, att tillgodogöra sig ett nytt språk, nya normer och förväntningar, samt att leva transnationellt. Denna rapport redovisar en kartläggande litteraturöversikt med syftet att sammanställa och beskriva den kunskap som finns om nyanlända föräldrars upplevelser och erfarenheter av föräldraskap, samt nyckelfaktorer som påverkar

föräldraskapet under de första åren efter att ha flytt till ett annat land. Sökningar gjordes i Pubmed, Sociology collection och Psychinfo. Tjugosju artiklar inkluderades.

Resultatet rapporteras som utmaningar och riskfaktorer i relation till kategorierna hälsa, etablering i

det nya landet, socioekonomisk status samt sociala nätverk och familj, samt som möjligheter och

skyddsfaktorer i relation till kategorierna hälsa och service, möjligheter i det ny landet, etablering i

det nya landet och sociala nätverk och familj. Många studier lyfter vikten av tillgång till, samt god

information om, hälso- och sjukvård och social service där nyanlända föräldrars förutsättningar tas i beaktande. Flykten till ett nytt land kan innebära nya möjligheter i form av utbildning och att få leva i fred och frihet. Likaså innebär en god etablering ett stöd i föräldraskapet. Familjelivet och sociala nätverk lyfts som centrala skyddsfaktorer. Brist på information om sjukvård och socialt stöd samt ett bristfälligt bemötande inom hälso- och sjukvården påverkar föräldrarnas tillgång till vård, och i många studier rapporteras någon form av psykisk ohälsa hos föräldrarna. Att förhålla sig till nya normer för föräldraskap samt upplevelser av diskriminering är andra utmaningar för föräldrarna. Många

nyanlända föräldrar har även dåliga socioekonomiska förutsättningar. Oro kopplad till uppehållstillstånd kan också innebära begränsningar för föräldraskapet.

Litteraturöversikten visar att denna grupp saknar stora delar av den stabilitet som ofta tas för givet för den mer långvarigt bosatta och/eller bofasta befolkningen. Det finns ett behov av insatser som tar hänsyn till detta. Likaså psykisk ohälsa bland flyktingföräldrar, inte minst relaterad till traumatiska upplevelser och otrygga levnadsvillkor, behöver tas hänsyn till i utformning av insatser, dock utan att anta att alla nyanlända föräldrar har samma behov.

7

Summary

Parenting after forced migration entails specific challenges, especially during the first years after flight, such as reception and social networks in the new country, socioeconomic situation, migration related difficulties, mental ill-health, discrimination, to learn a new language, new norms and

expectations, and leading a transnational life. This report is a scoping review with the aim to compile and describe the existing knowledge about the experiences of newly arrived forced migrant parents, as well as key factors that affect parenting during the first year after having fled to another country. PubMed, Sociology Collection and PsychInfo were systematically searched. The report includes 27 articles.

The result of the literature review was systematised into two main themes that were salient in the empirical material: strengths/possibilities and challenges. Strength/possibilities relate to four

categories: health and social service, new possibilities, establishing oneself, and networks and family.

Challenges relate to the four categories health, establishing oneself, socioeconomic status, and social networks and relationships. Many studies note the importance of access to, as well as accurate

information about, health care and social services where the newly arrived parents’ situation is taken into account. Fleeing to another country may mean possibilities such as education and to be able to live in peace and freedom. To be able to establish oneself in the new country is a supporting factor for parenting. Family life and social networks are also noted as central supporting factors. On the other hand, lack of information and poor treatment are barriers to access to health care. Several studies report on some form of mental ill health among the parents. To be subjected to new norms for parenting and experiences of discrimination are other challenges for these parents. Many newly arrived parents have low socioeconomic status. Worries related to residence permits may also affect parenting in a negative way.

This scoping review shows that this group of newly arrived parents often lack the stability that the sedentary and settled groups may enjoy. There is a need for parenting support for this group that takes this into account. While not assuming that this group is homogenous, another challenge to consider is mental ill-health among newly arrived parents, not least related to unsafe living conditions and previous traumatic events.

8

Inledning

Föräldraskap och migration

Föräldraskap kan förstås och beskrivas på olika sätt beroende på kontext och tidsperiod. Att vara förälder i en familj som migrerat innebär specifika utmaningar och svårigheter men också möjligheter (2, 3). De utmaningar som familjen möter tenderar dock att minska med tiden i landet (4). Tidigare forskning har visat att föräldrar som migrerat med sina barn kan uppleva att det både är svårt och stressfyllt att uppfylla sin roll som förälder på ett för dem tillfredsställande sätt (2, 5). Föräldrarna kan ha lämnat sociala nätverk och stödstrukturer bakom sig och många familjer har med sig svåra

upplevelser från krig och flykt (6, 7). Den nya kontexten kan innebära nya normer för gott

föräldraskap att anpassa sig till, erfarenheter av diskriminering och rasism, försämrad social status, och ofta försämrad tillgång till hälso- och sjukvård (8-11). Samtidigt utmanar föräldrar dessa svårigheter och bygger resiliens (8, 12-14). En internationell litteraturöversikt om föräldraskap med fokus på flyktingar, asylsökande och papperslösa migranter (12) identifierar tre övergripande teman som har påverkan på föräldraskapet: svårigheter och/eller förluster i en kontext av migration och tidigare trauman; att bygga resiliens genom att överbrygga språk, normer och förväntningar; och förpliktelser, utmaningar och resurser utifrån ett transnationellt liv.

Tillit och familjers sociala nätverk har lyfts fram som viktiga faktorer för föräldraskapet (15-17). I många fall kan utlandsfödda föräldrars tidigare sociala nätverk ha gått förlorade, eller finnas långt borta, vilket innebär att föräldrarna saknar det sociala stöd de tidigare haft i vardagen (7, 18). Detta kan vara särskilt svårt för ensamstående föräldrar (19, 20) och för unga mödrar (21).

En del migranter vittnar om att det kan vara svårt att förstå familjens roll i det nya landet och vilka rättigheter man har som förälder, något som kan vara en källa till både frustration och oro (5). En sådan typ av oro kan kopplas till en otrygghet i relation till, och en motvilja att ha kontakt med, myndigheter såsom socialtjänsten, trots att familjer skulle kunna ha behov av en sådan kontakt (15, 22, 23). Erfarenheter av diskriminering kan vara en annan källa till sådan oro (9, 24, 25). Bristande

kunskap eller information om mottagarlandets välfärdssystem kan också försvåra tillgång till exempelvis mödravård eller barnhälsovård (26-32). Det finns dock en tendens att undervärdera de kunskaper och erfarenheter av till exempel sjukvård som många föräldrar redan har med sig (33-35). Det är viktigt att ha förståelse och respekt för olika synsätt på hälsa och sjukvård, eftersom hälsa kan förstås på olika sätt i olika kulturella kontexter (36).

I samband med att det nya samhället ställer nya krav på familjen kan det finnas åtminstone delvis konkurrerande synsätt på familjelivet än man är van vid. Detta kan innebära att familjemedlemmar behöver omförhandla och revidera sin syn på familjelivet och på familjens funktion, och därmed ibland också sina roller (18, 37-39). Denna anpassnings- eller omförhandlingsprocess kan vara mer eller mindre komplicerad och konfliktskapande (6, 40-46). Förändringsprocessen kan dock ge ökad autonomi för vissa av familjens medlemmar eller stärkta band mellan syskon (37). Det är här viktigt att komma ihåg att familjens anpassningsprocess och dess utfall påverkas av både migranternas sociokulturella bakgrund samt de villkor som råder i det mottagande landet. Föräldrars förhoppningar om att skapa en god framtid för sina barn kan till exempel sättas i relation till sociala svårigheter i socioekonomiskt svaga bostadsområden i det nya landet samt till erfarenheter av fattigdom och isolering (15, 23). Stödjande faktorer har visat sig vara socialt stöd, religiös tro och god

kommunikation i familjen (47).

Nyanlända föräldrar kan förväntas möta specifika utmaningar i sitt föräldraskap, utöver de som är förknippade med migration i allmänhet. Till exempel kan personer som flytt ha varit med om traumatiska händelser innan och/eller under flykten, och även efter själva migrationen kan levnadsförhållandena vara stressande (6, 48-54). En betydligt högre andel av vuxna flyktingar har

9 någon form av psykisk ohälsa, såsom PTSD (posttraumatiskt stressyndrom), depression eller ångest, jämfört med den bofasta befolkningen (6, 48-54). Psykisk ohälsa bland föräldrar kan kopplas till en låg tilltro till ens föräldraförmågor samt en ökad risk för ohälsa bland barn (55-57). Många lever separerade från sina familjemedlemmar under långa tidsperioder, bland annat till följd av regleringar som försvårar familjeåterförening (58-60). Vissa har förlorat familjemedlemmar i krig eller under flykten (61, 62). Även långa vistelser på asylmottagningscenter eller förvarstagning kan skapa sämre förutsättningar för utövandet av föräldraskap (63-68).

I svensk kontext

Barnfamiljer som anländer till Sverige möter en mängd olika byråkratiska strukturer. Nyanlända barnfamiljer anländer i många fall till en situation med temporära bostadslösningar och trångboddhet (69). Familjerna kan behöva byta bostadsort eller skola för barnen ett flertal gånger och många söker inte själva stöd från socialtjänsten, något som kan bero på rädsla för socialtjänsten eller att man inte känner till vilket stöd som finns (ibid.). Materiella villkor såsom föräldrapenning kan också innebära förändringar i jämförelse med livet i ursprungslandet (70, 71). Samtidigt kan föräldrarnas ekonomiska resurser minska i och med att det ibland tar lång tid att komma in på arbetsmarknaden (70).

År 2016 gjordes en översikt över nyanlända barn och den svenska mottagningsstrukturen, mot

bakgrund av ett ökat asylmottagande (72). Här identifierades bland annat en risk för att barnen hamnar mellan stolarna när det gäller insatser som skola och hälso- och sjukvård, då föräldrarna kan ha svårt att navigera i det komplexa välfärdssystemet. En annan utmaning som beskrevs var långa väntetider på uppehållstillstånd, och också tillfälliga uppehållstillstånd, något som förhindrar en mer långsiktig planering inför framtiden. I en studie om papperslösa barn pekar författarna på att rädslan för utvisning präglar många familjers vardag (73). Barnen i studien uttryckte stor oro och levde i påtaglig fattigdom, och författarna i studien rekommenderar bland annat stödjande insatser för barn och familjer i denna situation.

Ett liknande mönster finns när det gäller föräldrars sociala nätverk, som påverkas negativt av långa väntetider på uppehållstillstånd och rädsla för utvisning – detta påverkar även barnens välmående (16). Föräldrar ser det ofta som sin roll att lugna och stödja barn som har med sig traumatiska händelser från till exempel krig och flykt samt ta ansvar för att skapa en trygg situation, samtidigt står barnens och föräldrarnas mående i samspel och föräldrarnas egna upplevelser kan försvåra denna roll (54, 74). Föräldrar som fått uppehållstillstånd har delvis andra utmaningar. Fatumo Osman m.fl. (22) visar i en studie av somaliskfödda föräldrar att föräldrarna upplever ett föräldraskap i ”övergång” (transition). Detta föräldraskap karaktäriseras av utmaningar relaterade till att lämna sitt hemland och känna sig alienerad i ett nytt land, men också av ett förbättrat föräldraskap kopplat till möjligheter i det nya landet. Detta i kombination med ett behov av information om hur de kan få stöd i att kulturellt anpassa sitt föräldraskap. Osman m.fl. föreslår att skolor och socialtjänst erbjuder föräldraskapsutbildning för dessa föräldrar. I en studie av mödrar med flyktingbakgrund från Irak visar Disa Bergnehr (75) att mödrarna i studien associerade föräldradisciplin till goda skolresultat och framgång. De upplevde dock att det svenska samhället undergrävde disciplin genom att ge alltför mycket frihet till barnen. Föräldrarnas ansträngda ekonomiska situation sågs också som ett hinder i föräldraskapet. Föräldrar kan även känna oro för barnens umgänge i socialt utsatta områden, då en framtida tillhörighet med till exempel social mobilitet uppåt kan hamna i konflikt med barnens känsla av tillhörighet här och nu (76). Likaså kan det vara svårt för föräldrarna att ge det stöd som de skulle önska, då de inte alltid känner till hur det svenska skolsystemet fungerar. Tillitsfulla relationer där barnen har förankring i föräldrarnas traditioner kan däremot gynna föräldraskapet och barnens anpassning till det nya samhället (70).

Stöd för utrikesfödda föräldrar i Sverige

Flera av de ordinarie verksamheterna som riktas till föräldrar inom till exempel skola och sjukvård har studerats i relation till utlandsfödda. Bland annat finns pågående arbete med att kartlägga stödet till

10 nyanlända familjer i Stockholm och Göteborg (69, 77, 78). Man har även utvecklat information om föräldraskap på Länsstyrelsernas sida ”Information i Sverige” (79). I Föräldrastödsprojektet (80), en kartläggning av föräldrastöd i Sverige som föregick arbetet med den första nationella strategin för föräldrastöd finns ett delprojekt om föräldrastöd till invandrarföräldrar. Här understryks att gruppen ”invandrarföräldrar” är heterogen, samt vikten av att först tillgodose ”grundläggande behov som fysisk säkerhet, försörjningsbehov, samt familj och vänner” innan det är möjligt att reflektera över

föräldrastöd (ibid. sid. 217). Man lyfter även behovet av information via kanaler som når den enskilde individen, vikten av språkkunskaper, insatser som fungerar integrerande snarare än särskiljer grupper, samt den öppna förskolan som arena för samverkan och för möten föräldrar emellan.

I en studie om mångkulturella möten i skolan lyfts att pedagoger i socioekonomiskt utsatta områden behöver utrymme och stöd från skolledningen för att individualisera undervisningen (81). Ett stöd för pedagogerna i detta fall var de så kallade brobyggarna som gynnade relationer och kommunikation mellan pedagoger, barn och föräldrar. Likaså lyfts vikten av materiella förutsättningar i mötet mellan skola och utlandsfödda föräldrar, som till exempel boendesegregation och makthierarkier i samhället, samt idéer om assimilering som hinder för dessa möten (82). Skolpersonal kan uppleva att det är svårt att få kontakt med nyanlända föräldrar, dels på grund av språksvårigheter, men också på grund av att det svenska skolsystemet skiljer sig från systemet i många andra länder (69). Flyktingföräldrar beskrivs ibland som passiva, men studier visar samtidigt på en hög grad av aktivitet och engagemang (33, 83). En orsak till att föräldrarna beskrivs på detta sätt kan vara att informella kontakter med till exempel lärare osynliggörs. Likaså kan föräldrar från olika etniska minoriteter positioneras som otillräckliga i mötet med barnavården (34). Föräldrarnas möjligheter att delta aktivt i kontakten med barnavården kan till exempel begränsas av förväntningar på vissa typer av kunskaper och färdigheter, men föräldrar kan även utmana detta både genom att lära sig vad som förväntas av dem som föräldrar i det nya landet och genom i sin tur att utmana dessa idéer (ibid.). Utlandsfödda föräldrar kan också utmana och förhandla inneboende maktrelationer som finns i föreställningarna bakom interventioner riktade till invandrare (35). Ett sådant exempel är föreställningar av invandrare som obekanta med vårdsystem, trots att många har omfattande erfarenheter av hälsovård både som vuxna och föräldrar (ibid.).

Kontakten med mödravården är ett annat område som studerats i relation till utlandsfödda föräldrar (84). En studie om mödravården visar hur personalen ser på tolkstöd å ena sidan som en rättighet och å den andra uttrycker rasialiserande föreställningar om de kvinnor som behöver tolk (85). Författarna menar att bemötandet inom mödravården vad gäller tolkning inte kan förstås utanför den större sociopolitiska kontexten, där nedskärningar och rasialiserande diskurser är med och präglar vårdarbetarnas vardag (ibid.).

Det finns studier som undersöker översättningar eller anpassningar av föräldrastödsprogram i en skandinavisk kontext (81, 86). Behov har lyfts av att anpassa befintliga program för föräldrastöd till utrikesfödda föräldrars kulturella villkor och sociala situation, bland annat för att utveckla

föräldraroller, relationer och identitet bland nyanlända föräldrar (81). Till exempel lyfter en studie av familjeterapi i relation till bosniska flyktingar att det kan vara lämpligt att erbjuda stöd gällande övergången till det nya landet även till familjer utan en särskild problembild (86).

I en svensk kontext har det noterats att vissa grupper, bland annat minoritetsgrupper, inte nås av det generella föräldrastödet (87-90). Till exempel visar en undersökning av Socialstyrelsen (89) att hälso- och sjukvårdsenheter har svårt att nå föräldrar med utländsk bakgrund, nyanlända flyktingar och papperslösa (72) och det har påpekats att nyanländas behov av stöd behöver undersökas ytterligare (91). På kommunal nivå lyfts även svårigheter att nå fäder, som migrerat, med olika former av stöd (92). Det har efterlysts mer forskning som tar hänsyn till invandrade föräldrars erfarenheter i en skandinavisk kontext (6, 48-54).

Sammanfattningsvis visar forskning om utlandsfödda föräldrar på ett antal utmaningar, såsom migrationsrelaterade svårigheter och/eller trauman, socioekonomiska svårigheter, diskriminering,

11 vikten av att bygga resiliens genom att överbrygga språk, normer och förväntningar samt att leva transnationellt. Samtidigt finns behov av att ifrågasätta kategoriseringar – tidigare studier har understrukit vikten av att lyssna på föräldrarna själva och inte komma med generaliserande

antaganden. I en skandinavisk kontext visar studier på en osäker situation för nyanlända föräldrar samt ett behov av stöd och information. Det finns flera skandinaviska studier som rör föräldrars kontakter med skola, vård och social service som visar på en rädsla hos föräldrarna att ”göra fel”, men också på möjligheter att tillvarata föräldrarnas kompetenser. En stor del av den forskning som finns rörande flyktingföräldrars erfarenheter har blandade målgrupper (till exempel föräldrar/andra grupper) och/eller beskriver gruppen ”utlandsfödda” i breda termer. Många av dem rör också föräldrar som vistats en längre tid i landet. Det kan därför konstateras att det finns ett behov av att fokuserat sammanställa befintlig kunskap om den specifika grupp nyanlända föräldrar som upplevt flykt och som har barn upp till 18 år.

Syfte

Syftet med denna studie är att systematiskt sammanställa och beskriva den kunskap som redovisas i forskningslitteraturen om erfarenheter och upplevelser av föräldraskap, samt nyckelfaktorer som påverkar föräldraskapet under de första åren efter att ha flytt till ett annat land.

Med nyckelfaktorer avses i denna studie sådana faktorer som inte direkt rör föräldraskapet, men som påverkar föräldrarnas möjligheter att utöva föräldraskap. Exempel kan vara socioekonomiska faktorer eller psykisk ohälsa.

12

Metod

Litteraturöversikten är avgränsad till att inkludera vetenskapliga, “peer-reviewed” artiklar på engelska. Vid bearbetning av materialet användes webbplattformen Covidence för gallring av artiklar utifrån titel, abstract och fulltext.

Inklusions- och exklusionskriterier

Fokus i studien har legat på att identifiera och sammanställa vetenskapliga originalstudier som syftar till att undersöka nyanlända föräldrars erfarenheter och upplevelser av föräldraskap, samt

nyckelfaktorer som påverkar föräldraskapet under de första åren efter att ha flytt till ett annat land. Studier med kvalitativ, kvantitativ, såväl som blandad ansats inkluderades. Inklusions- och

exklusionskriterier togs fram i samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och projektledaren. Kriterierna preciseras nedan organiserat utifrån Population, Exposure och Outcome.

Population

Populationen i de inkluderade studierna ska vara vuxna personer som har flytt till ett annat land. Här inkluderades flyktingar, asylsökande och andra grupper med erfarenhet av flykt. Mottagarlandet ska vara ett OECD-land (Organisation för Economic Co-operation and Development), och flykten ska ha skett inom de senaste 12 åren vid datainsamlingstillfället (men senare än 1995). Tidsgränsen i landet efter flykt för inkluderade studier valdes för att fånga en grupp vars upplevelse av flykt inte var för långt tillbaka i tiden. I vissa fall gjordes individuella bedömningar för att avgöra tiden efter flykt. Studier där kontexten var flyktingläger, eller som handlade om nordkoreanska ”defectors” i Sydkorea, samt studier som handlade om personer utsatta för trafficking exkluderades.

Exposure

Det undersökta fenomenet är föräldraskap. Studiedeltagarna ska vara personer som flytt, som är föräldrar till hemmavarande minderåriga barn (upp till 18 år). Även andra vårdnadshavare än biologiska föräldrar inkluderades. För vissa studier avgjordes inkludering genom individuell bedömning eftersom barnens ålder inte angavs tydligt. För de studier som inkluderades genom individuell bedömning kunde åldern avgöras genom beskrivningen av barnen. Både studier som handlade om föräldrar som flytt tillsammans med sina barn, studier om föräldrar som hade återförenats med sina barn efter att antingen barnet/n eller en förälder flytt först inkluderas, samt personer som flytt och sedan fått barn under åren efter migrationen.

Studier som handlade om föräldrar vars barn bodde i ett annat land (sk. transnational parenting) och studier som handlade om graviditet exkluderades.

Outcome

De inkluderade studierna ska rapportera föräldrarnas upplevelser och erfarenheter av att utöva föräldraskap i det nya landet, alternativt nyckelfaktorer som påverkar föräldraskapet och

föräldraförmågan för denna grupp. Exempel på nyckelfaktorer för föräldraskap var hälsa inklusive psykisk hälsa, socialt stöd eller socioekonomiska faktorer. För att säkerställa kvalité och fokus på de inkluderade studierna gjordes en begränsning till studier vars syfte explicit berörde faktorer för, eller erfarenheter och upplevelser av att utöva föräldraskap, samt att det empiriska materialet skulle komma från föräldrarna själva.

Studier där det empiriska materialet rapporterats av andra (såsom lärare eller hälso- och

sjukvårdspersonal) eller studier som endast fokuserat på barnens perspektiv exkluderades. Även interventionsstudier exkluderades.

13

Litteratursökning

De tre bibliografiska databaserna PubMed, PsycInfo och Sociology Collection bedömdes relevanta för litteraturöversikten. Sökningen i PubMed genomfördes 2018-03-03, sökningen i PsycInfo

genomfördes 2018-03-03, sökningen i Sociology Collection genomfördes 2018-03-05. Flera testsökningar genomfördes för att hitta relevanta sökord. En informationsspecialist vid Södertörns högskolebibliotek konsulterades. I sökningen kombinerades indexord och fritextord. Följande sökord kombinerades i sökningen: Refugee*, asylum seeker*, parent*, mother*, father*. Sökningarna begränsades till träffar på engelska samt träffar mellan 2005-01-01 och 2018-02-28. För kompletta söksträngar, se bilaga 2.

Relevansbedömning

Utredarna granskade oberoende av varandra titlar och abstracts. Varje abstract granskades i verktyget Covidence. Vid osäkerhet diskuterades abstract mellan utredarna tills enighet uppstod, vid fortsatt oenighet involverades projektledaren. Projektledaren dubbelgranskade dessutom ett slumpmässigt urval motsvarande 10 % av studierna som ingick i relevansbedömningen på titel- och abstraktnivån. De artiklar som inkluderades vid granskning av titel och abstract gick vidare till fulltextscreening. Varje fulltextartikel granskades oberoende av de två utredarna med verktyget Covidence. Vid oenighet diskuterades fulltexten mellan utredarna tills enighet uppstod, vid fortsatt oenighet involverades projektledaren.

Kvalitetsbedömning

Kvalitetsgranskning genomfördes med syftet att kunna beskriva studiernas kvalitet, och inga studier exkluderades därför i detta steg. Kvalitetsgranskningen utfördes av de två utredarna oberoende av varandra och kvalitetsbedömning gjordes sedan gemensamt under diskussion.

Vid kvalitetsgranskning och bedömning av studier som tillämpat kvalitativ metod användes SBU:s ”Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik” (93), där syfte, urval, datainsamling, analys och resultat granskas. I enlighet med mallen bedömdes studiens sammanlagda kvalitet utifrån trovärdighet och tillförlitlighet i skalan ”Hög”, ”Medelhög” och ”Låg”. För studier med kvantitativ metodik användes en anpassad version av EPHPP:s mall ”Quality assessment tool for quantitative studies” (94), se modifierad mall i bilaga 4. En sammanvägd bedömning av varje enskild studies kvalitet gjordes utifrån EPHPP:s lexikon enligt skalan “Strong”, “Moderate”, eller “Weak” (95). Studier med både kvalitativ och kvantitativ metod bedömdes med hjälp av båda mallarna.

Extraktion, analys och presentation

Relevant data extraherades ur de inkluderade artiklarna utifrån en extraktionsmall. Mallen för dataextraktion konstruerades utifrån studiens syfte, och anpassades för att passa både kvalitativa och kvantitativa studier, och studier från olika akademiska discipliner. Till att börja med extraherades data från två artiklar av utredarna oberoende av varandra varpå resultatet diskuterades för att hitta en gemensam struktur för utförandet. Även vidare extraktion utfördes av utredarna tillsammans, i samråd med varandra. Data som extraherades genom extraktionsmallen var titel, författare, syfte, samt en rad parametrar under rubrikerna metod, population, resultat och studiens begräsningar.

En innehållsanalys genomfördes utifrån extraherat material ur artiklarna och utkristallisering av teman som sedan sammanställdes genom narrativ syntes. I ett första led genomfördes en deskriptiv kvalitativ innehållsanalys av det manifesta innehållet i föräldrarnas rapporterade erfarenheter och upplevelser, samt de nyckelfaktorer för föräldraskap som föräldrarna beskrev. Det extraherade innehållet delades in i subkategorier och systematiserades därefter till mer övergripande teman.

14 Resultatet av litteratursökning och relevansbedömning presenteras med hjälp av flödesschema i enlighet med PRISMA (se resultat). Relevanta delar av den identifierade litteraturen, samt kvalitetsbedömning av densamma presenteras i tabellform (se tabell 2 i resultat, samt bilaga 3).

15

Resultat

I denna del redovisas de artiklar som inkluderats i litteraturöversikten samt artiklarnas huvudsakliga innehåll. De upplevelser och erfarenheter, samt nyckelfaktorer för föräldraskap, som föräldrarna rapporterat har systematiserats i de övergripande temana ”möjligheter och skyddsfaktorer” samt ”utmaningar och riskfaktorer”, baserat på de huvudteman som framkom i artiklarna.

Inkluderade artiklar

I sökningen framkom 1276 artiklar, efter att dubbletter gallrats bort återstod 903 artiklar. Slutligen inkluderades 27 vetenskapliga artiklar. För en genomgång av exklusionsgrunder för artiklar granskade i fulltext, se tabell 8 i bilaga 5.

Totalt granskades 27 vetenskapliga artiklar: 17 kvalitativa artiklar, tre kvantitativa och sju artiklar med kvalitativ och kvantitativ metod. Utav de sju artiklar som har både kvalitativ och kvantitativ metod har fem artiklar endast mindre inslag av kvantitativ metod. Detta innebär att kvaliteten på de kvantitativa delarna bitvis har bedömts som låg och i ett fall har artikeln bedömts innehålla för lite kvantitativa data för att granskas med en kvantitativ granskningsmall. I den kvalitativa granskningen bedömdes artiklarna genomgående ha medelhög alternativt hög kvalitet. Inga studier uteslöts i detta steg och studierna har analyserats och sammanställts utan hänsyn till kvalitetsgranskningens resultat, se tabell 6 och 7 i bilaga 3 för detaljerade data kring kvalitetsbedöming.

Antalet studier om nyanlända föräldrars erfarenheter och behov har ökat kraftigt under de senaste åren. För översikt av de inkluderade studiernas fördelning per publikationsår, se tabell 4, bilaga 3.

16 FIGUR 1. FLÖDESSCHEMA

Bakgrundsvariabler

I de flesta studierna varierar det hur länge föräldrarna hade varit i landet, med tidsspann på cirka 0-10 år. När det gäller migrationsstatus rör de allra flesta studierna personer som kategoriseras som

flyktingar. I de flesta fall diskuteras inte denna benämning i någon större grad och det går inte att

urskilja vilken specifik status föräldrarna har, till exempel om det rör sig om konventionsflyktingar (personer som enligt internationella överenskommelser definieras som flyktingar), kvotflyktingar (personer som FN:s flyktingorgan valt ut för omlokalisering då särskilda skyddsbehov identifierats),

Exkluderade dubbletter (n = 373) PubMed (n=432) Sociology Collection (n=463) PsycInfo (n= 381) Totalt (n=1276) Publikationer inkluderade i screening, titel och abstract (n=903) Studier inkluderade i fulltextscreening enligt kriterier (n=199) Exkluderade studier enligt kriterier (n = 704) Ident ifi er ing Sc reeni ng: ti tel oc h abs trac t Ful ltex ts cr eeni ng Ink luder

ade Studier inkluderade i

översikten (n=27)

Studier exkluderade i fulltext-screening enligt kriterier (n =172)

17 eller bredare kategorier. Nicol (96) utvecklar att det handlar om flyktingar och ”humanitarian

entrants”. Stewart (97, 98) berör konventionsflyktingar och asylsökande, emedan Wahoush (99) benämner den studerade gruppen som flyktingar och asylsökande. Fyra av studierna rör grupper med mer tillfällig status, såsom asylsökande (100, 101), asylsökande och papperslösa (102), eller

ensamkommande asylsökande med tillfälliga uppehållstillstånd eller utan papper (103).

När det gäller ursprungsland inkluderar många studier grupper från olika länder och regioner, men de största enskilda grupperna som studeras kommer från Östafrika. Vanligaste ursprungsregionen är Afrika (10 studier). I åtta av studierna har föräldrarna flytt från Östafrikanska länder, såsom till exempel Somalia (104, 105) eller Sydsudan (106, 107). I en studie kommer deltagarna främst från Västafrika (102). I två studier kom deltagarna från Centralafrika (24, 108). Andra regioner som finns representerade är Centralamerika (42) och Mellanöstern/Centralasien (109-115). Åtta av studierna blandar nyanlända föräldrar från skilda ursprungsregioner (96, 99, 101, 103, 116-119).

När det gäller mottagarland kommer de flesta studierna från, samt studerar mottagandet i,

Nordamerika (främst Kanada) och Oceanien (främst Australien). Några studier rör också Europa och Asien.

För mer utförlig information om dessa bakgrundsvariabler per studie, se tabell 3, bilaga 3.

Tematisering utifrån utmaningar och möjligheter

I denna del redovisas en narrativ analys av de upplevelser och erfarenheter av föräldraskap, samt de nyckelfaktorer som påverkar föräldraskapet under de första åren efter att ha flytt till ett annat land som rapporteras i de inkluderade studierna. I extraktionen av materialet framkom två tydliga

huvudkategorier: 1) Utmaningar och riskfaktorer, samt 2) möjligheter och skyddsfaktorer (se tabell 1). Resultatet har därför systematiserats med hjälp av dessa två huvudkategorier, som bygger på de upplevelser och erfarenheter samt nyckelfaktorer som föräldrarna själva rapporterat in.

TABELL 1: UTMANINGAR OCH RISKFAKTORER SAMT MÖJLIGHETER OCH SKYDDSFAKTORER

Utmaningar och

riskfaktorer

Hälsa Hälsa och service

Etablering i det

nya landet Möjligheter i det nya landet Socioekonomisk

status Etablering i det nya landet Sociala nätverk

och familj Sociala nätverk och familj

I tematiseringen av studierna efter studiesyfte framgår att teman som rör föräldraskap i

förhållande till hälsa samt föräldraerfarenheter i det nya landet är vanligast. Några studier tar

upp förhållandet till det nya landets kultur och samhällsinstitutioner. I tabell 2 i slutet av

resultatredovisningen redovisas en sammanfattning av respektive studies resultat.

Utmaningar och riskfaktorer

Riskfaktorerna som rapporteras av föräldrarna rapporteras oftare än skyddsfaktorerna.

Riskfaktorer/utmaningar i relation till föräldraskapet kan delas upp i fyra grupper (varav de tre första är ungefär lika vanligt förekommande i studierna): hälsa, etablering i mottagarlandet, socioekonomisk

status och sociala nätverk och relationer. Bland annat framträder psykisk ohälsa som en negativ

18 normer i föräldraskapet som en svårighet. Dålig ekonomi framträder också i de flesta studier, liksom förlust av sociala nätverk.

Hälsa

Många av studierna lyfter psykisk ohälsa som en faktor som riskerar att påverka föräldraskapet

negativt. Föräldrars trauma och PTSD lyfts särskilt fram (97, 100, 110, 111, 115). Egen psykisk ohälsa kan till exempel minska föräldrars insikt i att barnen kan ha exponerats för extremt våld (115), det finns även risker med att föräldrar inte pratar om trauma med barnen men att barnen ändå får höra om föräldrarnas upplevelser (111). Flera studier tar upp andra dimensioner av föräldrars psykiska ohälsa såsom negativa känslor/upplevelser av stress, nedstämdhet eller depression (103, 114, 117) eller postnatal depression (100).

Några studier tar upp hur erfarenheter av krig och flykt påverkar föräldrarna negativt (106, 108, 118). Långvarig exponering för våld, krig och konflikt, förflyttning från läger till läger samt erfarenheter av förlust kan påverka såväl föräldrars psykiska mående som deras föräldraförmåga (118). Likaså kan barnens hälsa ha påverkats av livet i transitläger (96). Föräldrarna kan även uppleva stress på grund av en osäker migrationsstatus och oro för framtiden (116). Bemötande i det nya landet tar inte alltid hänsyn till upplevelser av flykt och frånvaro av stöd från tidigare familjemedlemmar (98).

Brist på information om hälso- och sjukvårdssystemet samt brist på sjukvård eller tillgängliga

sjukvårdsförsäkringar, till exempel för asylsökande, tas upp av föräldrarna som en utmaning för föräldraskapet i flera studier (99, 101, 102, 104, 115, 118). Dessa faktorer varierar självfallet med vilket land studien rör. Ingripanden från sociala myndigheter där föräldrar upplevt att det varit

bristande kommunikation och information tas också upp (24). Några studier lyfter föräldrars önskemål om högre grad av kulturell anpassning av service, särskilt i relation till önskemålet om att möta kvinnlig vårdpersonal/tolk (97, 98, 112, 113). Ett bristfälligt bemötande hos vårdpersonal kan relateras till låg tillgång till vård, till exempel kan tillgången påverkas av en oro för att bli dåligt mottagen. En annan faktor kan vara att föräldrarna inte anser att psykisk ohälsa är något för hälso- och sjukvården (113).

Etablering i det nya landet

När det gäller föräldraskapsnormer tar studierna upp flera olika dimensioner. Några studier lyfter föräldrars svårigheter i mötet med de kulturella normer som råder i det nya landet, särskilt i relation till disciplin och barnens anpassning (96, 114, 118). Dessa svårigheter kan ibland kopplas till religiösa eller kulturella föreställningar om könsroller och/eller barnuppfostran (97, 106, 116).

Ackulturationsstress (rörande kulturell anpassning till det nya landet) och svårigheter med kulturell anpassning tas också upp (100, 119). Några studier lyfter att barnen kan ha en distans till föräldrarnas kultur och att föräldrarna upplever att det nya samhället kan påverka barnen negativt, till exempel att de anammar negativa beteenden eller hoppar av skolan (42, 107, 119). Olika syn på, samt ibland rädsla för, statens inblandning i uppfostran är andra faktorer som påverkar föräldraskapet, ibland kopplas detta till en kritik mot ett alltför stort fokus på individualism i mottagarlandet (42, 107, 108). Ett antal studier lyfter föräldrarnas erfarenheter av diskriminering och rasism som en försvårande faktor för föräldraskapet (24, 98, 101, 107-109). Till exempel beskriver föräldrar att de utsätts för rasism och/eller diskriminering i relation till arbetsmarknaden (107). Upplevelser av diskriminering i relation till formella stödstrukturer kan innebära att föräldrarna främst söker stöd via informella kanaler, såsom familj och andra sociala nätverk (98). Föräldrar kan uppleva rädsla för

omhändertagande av barn av sociala myndigheter eller faktiska omhändertaganden som de kopplar till rasistiska föreställningar (24, 108). Även de procedurer där asylsökandes rätt till sjukvård bedöms kan upplevas som stigmatiserande (101). Diskriminering synliggörs även i relation till begränsningar av religiöst utövande och stigma kopplat till Islam (109).

När det gäller etablering i samhället lyfts faktorer som kort vistelsetid i landet, föräldrar med hög ålder samt långa immigrationsprocesser som försvårande faktorer (97, 98, 105). Språk och

19 språkbarriärer tas upp i relation till svårigheter att ta till sig information, stödinsatser och/eller hälso- och sjukvård i några studier (98, 101, 106). Andra lyfter brist på stöd till nyanlända föräldrar, såsom till exempel ett praktiskt stöd i vardagen eller ett socialt och kulturellt stöd (98) eller svårigheter att tillgå stöd på grund av språkliga eller kulturella barriärer (106). En annan faktor som tas upp är brist på stöd till flyktingar som redan är bosatta eller av olika anledningar förväntas redan vara förankrade i det nya landet (115).

Socioekonomisk status

En stor andel av studierna tar upp hur dålig ekonomi påverkar föräldraskap i det nya landet. Flera av studierna lyfter arbetslöshet, i relation till faktorer som hälsa, stress, låg utbildning, språksvårigheter och/eller försörjning (24, 97, 101-103, 105, 107, 110, 112, 117-119). Brist på resurser kan leda till svårighet att delta i aktiviteter (98, 104) eller andra föräldraåtaganden eller förväntningar som innebär höga kostnader, och kan därmed påverka föräldraskapet negativt (24, 99, 103, 115, 118, 120).

Svårigheter att kombinera föräldraskap/barnomsorg och försörjning lyfts också fram (101, 103, 112, 118).

Ett antal studier beskriver hur osäkerhet och oro kopplade till uppehållstillstånd påverkar

föräldraskapet negativt (100, 102, 103, 109, 110). Detta kan leda till ett tillstånd av osäkerhet som präglar familjernas vardag. Till exempel lyfter traumatiserade föräldrarna oron för uppehållstillstånd som en extra stress, tillsammans med oro för ekonomi, oro för allvarliga sjukdomar samt oro för familjemedlemmar som befinner sig i utlandet (110). Avsaknad av medborgarskap kan leda till en känsla av att barnen blir sedda som ”andra klassens” människor och påverka föräldrarnas självbild, till exempel i fall då föräldrarna inte tillåts eller har möjlighet till att utöva den profession de är utbildade till i ursprungslandet (109). Även de asylsökande som börjat anpassa sig till det nya landet kan uppleva en högre stressnivå, vilket kan leda till högre risk för postnatal depression hos kvinnor (100). Väntan på uppehållstillstånd kan också innebära praktiska svårigheter såsom brist på tillgång till sjukvård och social service (102) eller svårigheter med boende, ekonomi och arbete (103). Osäkerhet när det gäller boende lyfts fram som en riskfaktor/orosmoment för familjerna (109, 120).

Sociala nätverk och familj

Ett annat tema som kommer upp i flera studier är separationen från tidigare familj och nätverk. En stor andel av studierna pekar på att försvagade sociala nätverk kan leda till social isolering, brist på socialt stöd och barnomsorg samt ensamhet och stress (97, 99, 106-108, 113, 117, 118, 120). Svårigheter att bygga upp nya nätverk lyfts också i några studier (103, 117), detta kopplas ibland till att föräldrarna befinner sig på en plats med en för dem ny kultur (106, 117). Boendesituationen på asylcenter är en annan faktor som kan ha negativ påverkan på föräldrarnas sociala sammanhang (103). Mammor som riskerar att bli/har blivit fråntagna sina barn kan även uppleva ett socialt utanförskap och svårigheter att bygga nätverk, bland annat då risken finns att andra föräldrar kan ta avstånd från dem (24).

Några av studierna tar upp relationsproblem kopplade till psykisk ohälsa, såsom till exempel lägre kvalitet på romantiska relationer eller svårigheter kopplade till bandet mellan mor och nyfödd vid postnatal depression (100, 110). Unga föräldrar kan uppleva en förlust av frihet jämfört med andra ungdomar (120). Förändringar i relationen mellan kvinnor och män kan också innebära utmaningar i förhållande till tidigare föräldraskapsstilar (106, 112). I fall där barnen omhändertagits kan föräldrarna uppleva förlust av mening samt skam inför tidigare nätverk (108).

Möjligheter och skyddsfaktorer

Föräldrarna rapporterar en bredd av erfarenheter och upplevelser samt nyckelfaktorer som bidrar till att stärka deras föräldraskap i det nya landet. Ett stort antal studier lyfter upplevelser, erfarenheter av, samt nyckelfaktorer för, föräldraskap som rör hälsa och social service, och då fokuseras särskilt på tillgänglighet. Att leva i frihet lyfts av många föräldrar som centralt när det gäller nya möjligheter för familjen. Förankring i samhället tas även upp som en viktig förutsättning för ett gott föräldraskap i

20 flertalet studier och många föräldrar uttrycker att ett centralt stöd i föräldraskapet kommer från

familjemedlemmar.

Hälsa och social service

Hälsa är huvudfokus i flera av studierna, det är också ett återkommande tema i många av de studier som har andra huvudsakliga frågeställningar än hälsorelaterade. Likaså tas tillgången till social service upp i flera studier som en förutsättning som bidrar till att stärka föräldraskapet. Det kan dels handla om asylsökande och flyktingars faktiska tillgång till olika former av samhällsservice, i relation till barns och föräldrars behov. Dels kan det handla om information som i vissa fall har kulturanpassats, eller om att föräldrarna upplever att de får god service.

När det handlar om tillgänglighet kan en skyddande förutsättning för föräldraskapet vara att det faktiskt finns en tillgång till service (99, 106). Det kan handla om att ha kontakt med psykiatrin (110) eller att ha rätt till sjukvård, något som till exempel kan variera utifrån om individen har flyktingstatus eller inte (118). Tillgången påverkas även av ekonomiska faktorer, något som även diskuteras i relation till utmaningar och riskfaktorer nedan (96, 101, 118). Gratis sjukvård och rätt till barnomsorg lyfts bland annat fram som faktorer som stärker föräldraskapet (98). Några av studierna lyfter vikten av fysisk tillgänglighet: en god kollektivtrafik (99), närhet till tjänster (99), stöd i hemmet (104) eller möjlighet till hembesök eller telefonrådgivning (98). Att ha tillgång till språkstöd och kvalificerade tolkar lyfts också fram i flera studier som viktiga för tillgänglighet och faktisk tillgång till hälso- och sjukvård och annan samhällelig service (96-99, 112). Stödgrupper med jämlikar/andra föräldrar (peers) är en annan stödjande faktor som tas upp i relation till föräldraskap (98).

Flera studier lyfter även nyanlända föräldrars tillgång till information som en viktig faktor för föräldraförmågan. Detta kan till exempel handla om information om hälso- och sjukvård (118), om tandvård och nutrition (96), information om hur sjukvård organiseras i det nya landet eller kunskap om det egna barnets funktionshinder (104). Några studier lyfter att såväl vård som information kan behöva kulturanpassas för att göra hälso- och sjukvården mer tillgänglig (96, 97, 104). Föräldrars drivkraft att förstå det nya hälso- och sjukvårdssystemet lyfts som en faktor som stärker dem i kontakten med sjukvården (115). Några exempel som tas upp på hur man kan nå ut med information är via workshops, social media eller genom att ge information i kombination med socialt stöd (98). Några av studierna lyfter föräldrars positiva erfarenheter av hälso- och sjukvård eller socialtjänst, såsom bra bemötande och välfungerande insatser (102, 104, 108, 113). Bland annat studeras

flyktingföräldrars förståelse av sina barns funktionshinder och föräldrarna lyfter i detta sammanhang positiva faktorer som att sjukvårdspersonalen har tid att förklara och kan hjälpa dem i hemmet (104). Föräldrar lyfter också andra positiva upplevelser i interaktionen med sjukvårdspersonalen, till exempel ett erkännande av kulturella traditioner och hög kvalitet på service (113). Även om asylsökande föräldrar i vissa länder har mycket begränsad tillgång till hälso- och sjukvård kan de uttrycka goda erfarenheter när de väl fått sådan tillgång (100). Ett bra bemötande från till exempel socialtjänsten lyfts också som en kontrast till negativa erfarenheter av omhändertagande av barn (96).

Möjligheter i det nya landet

Att komma till ett nytt land med möjligheten att leva i fred och i skydd från krig innebär nya möjligheter för föräldrarna (24, 106, 107). Detta kan även vara förknippat med en upplevelse av trygghet i det nya landet (112, 117). Några av studierna lyfter föräldrars positiva erfarenheter av det nya landet, såsom möjlighet att omvärdera prioriteringar (120), ett bra bemötande från, samt positiva erfarenheter av, frivilligorganisationer (101) eller positiva känslor såsom ökad optimism för framtiden (103).

Det nya landet kan också innebära nya möjligheter såsom utbildning för barnen eller föräldrarna (107, 117, 119, 120). Möjligheter till anställning och därmed en bättre ekonomi lyfts även fram som en skyddande förutsättning för föräldraskap i flera studier (105, 112, 117, 119, 120).

21

Etablering i det nya landet

Flera av studierna lyfter fram etablering i landet som ett stöd i föräldraskapet. Till exempel förbättras föräldrarnas mående med tiden i landet (105, 114). Att vara yngre kan i detta sammanhang ses som en fördel (105), likaså att snabbt lära sig det nya landets språk (106). Att få fortsätta bo i samma stad (99) och att vara delaktig i lokalsamhället är andra skyddande faktorer som lyfts upp i relation till

familjernas etablering (98, 112).

En annan faktor som lyfts fram är kulturens betydelse, men här finns också skillnader mellan studierna när det gäller om de betonar vikten av att föräldrarna anpassar sig till mottagarlandets kulturella värderingar eller om de istället fokuserar på erkännande av olikhet och mångkulturella perspektiv. Kulturell anpassning till det nya landet (så kallad ”ackulturation”) tas ibland upp som en stärkande förutsättning för föräldrarnas kommunikation med och engagemang i barnen (119). Föräldrar kan också uppleva att de får fördelar i relation till social service om de anammat det nya landets kultur – något som diskuteras ur ett kritiskt perspektiv (24). Andra studier lyfter fram myndigheters och andra institutioners erkännande av kulturella traditioner och värderingar från ursprungslandet som positivt för utövandet av föräldraskap (100, 113). Detta kan till exempel handla om att ta hänsyn till

utmaningar i ett tvärkulturellt föräldraskap (116) eller att familjen har tillgång till kulturella aktiviteter och kulturanpassat stöd (98).

Att tillhöra en religion kan ha positiva effekter på föräldraskapet på flera olika sätt. Till exempel kan kristna grupper ha ett försprång när det gäller etablering, i de fall kristendomen dominerar i det nya landet (100). Det kan också minska risken för social isolering att tillhöra en religiös grupp (102, 113, 116). Att tillhöra en religiös grupp kan dock även innebära att föräldrarna utsätts för diskriminering, något som föräldrarna aktivt försöker motverka på olika sätt. Strategier för att motverka diskriminering i relation till religion och föräldraskap lyfts av Daalgaard (109), som studerar hur föräldrar hanterar negativa bilder av islam: att genom diskursiva strategier minimera skillnad mellan danskar och islam, att fokusera på det positiva i islam samt att bemöta fördomar i förebyggande syfte.

Sociala nätverk och familj

Flera studier beskriver hur föräldraskapet i sig upplevs som en positiv tillgång. Till exempel tar studier upp föräldrars goda relationer med barn och tonåringar, upplevelsen av föräldraskapet som en positiv vändpunkt i livet, eller styrkan i att få ha sina barn hos sig (42, 103, 108). Andra beskriver det praktiska och emotionella stöd som kommer från olika familjemedlemmar som positivt för

föräldraskapet (98, 120). God sammanhållning i familjen samt god kommunikation beskrivs även som skyddsfaktorer i förhållande till föräldraskapet i familjer där föräldrarna bär på trauma (110, 111). Vissa studier tar upp ändrade roller mellan föräldrarna, där till exempel fäder går in med större ansvar och känslomässigt stöd när andra nätverk förlorats (112, 113). Föräldrar lyfter även att de definierar sig som förälder framför till exempel kategorier som ”flykting” och andra migrationspolitiska tolkningar av dem som grupp (103).

Tillgången till sociala nätverk beskrivs i flera studier som en viktig förutsättning för nyanlända föräldrar (99, 117, 118). Sådana nätverk kan byggas med tiden, till exempel genom att delta i religiösa aktiviteter (102). Även kontakt med familjen i ursprungslandet och med föräldrar i liknande situationer lyfts av flera föräldrar upp som ett stöd i föräldraskapet (98, 103). Likaså frivilligorganisationer kan innebära ett stöd för att utöva ett gott föräldraskap (98, 101, 112).

22 TABELL 2: DE INKLUDERADE STUDIERNAS SYFTE OCH HUVUDRESULTAT

Författare

År Artikelns huvudfokus Sammanfattning av studie och slutsats

Beatson, (104) Flyktingföräldrars

(huvudsakligen mödrars) förståelse av sina barns funktionshinder. Behov, symptom och mottagarlandets system.

Studiens resultat presenterar, med grund i flyktingföräldrars upplevelser, ett behov av att sjuksköterskor och andra vårdgivare förstår flyktingarnas upplevelse av att uppfostra barn med speciella behov.

Dalgaard, (109)a Flyktingföräldrars erfarenheter av att leva i ett samhälle där islam kopplas till terrorism och krig.

Studien analyserar föräldraidentitetsbildning och pekar på inverkan av offentlig och politisk debatt. När det gäller muslimska föräldrar som bor i väst är föräldraidentiteten starkt påverkad av negativa skildringar av islam i massmedia, vilket de

behöver förhålla sig till när de uppfostrar sina barn enligt muslimska värderingar.

Dalgaard, et al (111)b Föräldratrauma hos

flyktingföräldrar. Studien bekräftar att icke-traumatiserade barn med traumatiserade flyktingföräldrar är mindre psykosocialt välanpassade än sina danska kamrater. Detta resultat tyder på att barn kan påverkas negativt av att växa upp med traumatiserade föräldrar som lider av PTSD.

Dalgaard, et al. (110) Flyktingföräldrars erfarenheter

av PTSD. Studiens resultat pekar på en bekräftelse av hypotesen att högre nivåer av både sammanhållning och flexibilitet i familjen är förknippat med en lägre nivå av psykosocial missanpassning hos barn.

Resultaten visar att den transgenerationella överföringen av trauma kan vara associerad med familjens funktion, något som har implikationer för insatser på både samhälls- och familjenivå

Deng, et al. (106) Flyktingföräldrars erfarenheter av att bo och uppfostra sina barn efter omflyttning.

Studien identifierar potentiella tillvägagångssätt i arbetet med flyktingfamiljer som uppfostrar barn i vidarebosättningskontext, bland annat i

förhållande till kön. Studien visar att det är vanligt att flyktingar upplever en djup känsla av förlust när de konfronteras med olika utmaningar från

vidarebosättning. Processen innebär att hitta en fungerande balans mellan det förflutna och nutiden. Studien belyser behovet av proaktiva relationer till flyktinggemenskaper och att identifiera viktiga relationer som kan försäkra en positiv upplevelse av föräldraskap.

En för föräldrarna obekant kulturell kontext samt brist på socialt stöd och begränsad kontakt med hemlandet kan underminera familjens integration i det nya landet.

23 Este, et al. (107) Upplevelse av faderskap hos

flyktingfäder. Studien visar att den nya sociala kontexten med brist på socialt stöd bidrar till rollförändringar för fäderna, i och med deras större roll i barnens uppfostran och en ökad förståelse av

faderskapets innebörd. Det stora faderliga ansvaret är enligt deltagarna dock rollen som försörjare, en roll som påverkas när de upplever en brist på sysselsättning och underbetalda.

Hosin, et al. (114) Undersöker sambandet mellan flyktingföräldrars välmående och barnens psykologiska anpassning.

Studiens huvudresultat indikerar att den

beräknade nivån av ångest bland föräldrarna var mycket hög, deras psykiska ohälsa och denna var i sin tur associerad med barnens dåliga

anpassning i värdsamhället.

Resultaten visar att känslomässiga- och anpassningsproblem hos barn i flyktingfamiljer inte försvinner utan lämpliga interventionsprogram eller korrekt beaktande av riskfaktorer, inklusive familjeförhållanden och tidigare

föräldrapsykopatologi.

Khawaja, et al. (119) Flyktingföräldrars

kommunikation och relation till sina barn, i relation till

ackulturation.

Studien presenterar en ny skala för att mäta kommunikation och relationer mellan föräldrar med flyktingbakgrund och deras barn. Resultatet indikerar att föräldrar med högre grad av

ackulturation var mer engagerade i sina barn samt uppmuntrade barnen att sträva efter högre mål i livet.

Författarna menar att skalan som utvecklats har potential att användas i framtida forskning inom detta område.

Kim, et al. (102) Utmaningar angående tillgång

till sjukvård för asylsökande och papperslösa föräldrar.

Studien identifierade barriärer för mödrars och barns hälso- och sjukvård, samt copingstrategier i relation till dessa barriärer. Vid tidpunkten för födsel fanns flera hinder för deltagarnas tillgång till mödrahälsovård: socioekonomiska faktorer, språkbarriärer och kulturella hinder. Svagt socialt stöd hindrade också tillgången till hälso- och sjukvård kort tid efter migration. Deltagarna såg de sociala förbindelserna med samhället som utvecklades efter bosättning som en

nyckelstrategi för coping.

Studien rekommenderar att den koreanska regeringen utvidgar den nationella

sjukförsäkringen till att även inkludera flyktingar, samt tillhandahåller ytterligare utbildning till sjukvårdspersonal och sprider korrekt information till både vårdgivare och flyktingar.

McKenzie, et al. (105) Flyktingföräldrars kunskap om

bilsäkerhet för barn. Föräldrarna i studien ansåg att barnsäkerheten i bilen var viktig. Många rapporterade dock opassande fasthållningsbeteenden för ett eller flera barn och/eller hade inte ett tillräckligt antal barnstolar. Studien förklarar att detta bland annat kan kopplas till inkomst och antal vistelseår i USA. Metoder för barnpassagerarsäkerhet i de

somaliska samhällena i Columbus är enligt studien ett folkhälsoproblem som bör behandlas

24 med kulturellt lämpliga interventioner. De

somaliska föräldrarna rapporterar grundläggande kunskap om barnpassagerarsäkerhetslagar för sina barns säkerhet men rapporterade också inkonsekvent användning av bilbarnstolar.

McMichael, (120) Att vara flykting och ung

förälder. I denna studie betonas vikten av att ha en familj som stöd för unga mödrar. Många unga mödrar med flyktingbakgrund är i riskzonen för att bli socialt exkluderade på grund av missnöje, med den tidiga graviditeten, i familjen och andra nätverk. De har även minskade möjligheter till studier och andra sociala aktiviteter. Alla kvinnor i studien såg det tidiga moderskapet som en utmaning för etablering. Studien uppmanar politiker att fokusera på ökad förståelse och kapacitet för reproduktiva val för unga kvinnor med flyktingbakgrund och att ge stöd till tonårsföräldrar för att underlätta en lyckad etablering i samhället.

Merali, (42) Förståelse av förhållandet

mellan vuxna och barn hos flyktingfamiljer som

underskattar avståndet mellan generationer i familjens kulturella övergångsprocess efter flykten till det nya landet.

Föräldrarna beskrev två strategier som de använde för att hantera pressen under familjens kulturella förändringsprocess: (1) öppen

kommunikation med sina ungdomar, och (2) upprätthålla ömsesidigt förtroende och respekt i föräldra-ungdomsrelationen. I strategin ingick betonande av sin vilja att få veta saker de egentligen inte kommer att gilla, precis som sin vilja att möta sina ungdomar halvvägs i

familjedialoger.

Föräldrarnas familjeupplevelser präglades av en positiv påverkan, hög sammanhållning, och samarbete i problemlösning där kommunikation och ömsesidig respekt användes i den kulturella övergångsprocessen.

Morantz, et al. (117) Upplevelser av

migrationsprocessen hos vuxna och barn som är flyktingar eller asylsökande.

Resultatet visar att mödrarna i studien inte får tillgång till barnomsorgstjänster. De har inte har råd och är inte heller är berättigade till

subventionerade avgifter på grund av sin migrationsstatus. Enligt mödrarna gör bristen på barnomsorgstjänster det svårare att arbeta hemifrån, att lära sig franska och att springa ärenden. Mödrarna rapporterade minskad

familjeinkomst, dålig språkinlärning och minskade möjligheter till social integration. Flera mödrar beskriver symptom för depression som ett resultat av social isolering, ensamstående mödrar

rapporteras vara mest påverkade.

Morantz, et al. (118) Asylsökandes och flyktingars

tillgång till barnomsorg. Studien behandlar asylsökandes tillgång till barnomsorg. Många föräldrar uttrycker optimism för sina barns framtid i de fall de får stanna i Kanada. De menar att det ger större säkerhet, bättre utbildning och fler arbetsmöjligheter, samt visar en positiv inställning till kulturell mångfald. Föräldrarna beskriver en brist på informell barnomsorg till följd av minskade sociala nätverk

25 samt kostnader som ett hinder för formella

barnomsorgstjänster eftersom asylsökande inte är berättigade till subventionerad barnomsorg i Quebec.

Nakash, et al. (100) Sambandet mellan postnatal depression, ackulturation och bandet mellan mor och barn hos asylsökande.

Studien betonar vikten av att anta ett kritiskt perspektiv som erkänner migrantens erfarenhet och kvinnornas unika sociokulturella

omständigheter.

Att ta till sig israelsk kultur visade sig ha ett samband med ett försämrat band med det nyfödda barnet. Resultatet visar att postnatal depression är förknippat med moders anknytning till det nyfödda barnet.

Nicol, et al. (96) Asylsökande och

”humanitarian entrants” förståelse av god oral hälsa hos sina barn.

Studien visar att en större förståelse av flyktingars upplevelser kan bidra till förbättring i tidigt oralt förebyggande och behandling. Svårigheter med etablering identifieras som en stor barriär för att förstå och använda sig av tandvård. Föräldrarna visade bland annat brist på förståelse för bra mat till barnen samt betydelsen av tidig oral hälsa och tidig karies. De hade svårt att få tillgång till information och till tandvård. Sociala frågor, särskilt bostäder, mat, transporter och psykisk hälsa, tenderade att vara familjernas

huvudprioriteringar.

Ramsay, (24) Hur flyktingmödrar upplever

risken att förlora sina barn till sociala myndigheter.

Utifrån flyktingmödrarnas upplevelser visar resultatet på invandrarmödrars svaga ställning i Australien. Diskurser om hegemonisk vithet, förväntningar på medborgare och normativt moderskap är intimt sammanvävda. Studien visar att även om syftet är att skydda barnens välfärd så fungerar välfärdssystemet också som en institution som administrerar och övervakar reproduktionen av särskilda

medborgarskapsvärden genom kontroll av moderskapet. Studien lyfter att mödrar som migrerat och kvinnor med afrikansk

flyktingbakgrund är särskilt utsatta för dessa statliga ingripanden på grund av antaganden om skillnader.

Ramsay, (108) Upplevelser hos flyktingmödrar

med omhändertagna barn i mottagarlandet, med fokus på ett case.

Modern i studien upplever moderskapet i relation till att barnen omhändertagits efter familjens vidarebosättning till Australien. Hennes upplevelser av att bli indragen i

barnskyddssystemet visar på hur uppfattningen om moderskapet ifrågasätts. Att bli mamma reduceras därmed till en uppsättning vårdpraxis och vad som anses vara ”säkert” av de sociala välfärdsinstitutionerna i Australien, men uppfattas ändå av modern som en oföränderlig relation mellan mor och barn.

26 Riggs, et al. (112) Flyktingföräldrars erfarenheter

av förlossningsvård i det nya landet.

Studien behandlar flyktingföräldrars erfarenheter av förlossningsvård. I och med att

flyktingmödrarna ofta lämnat sina kvinnliga vänner och andra som traditionellt sett skulle ha haft viktiga roller vid graviditet och födsel, får männen en mer central roll efter flykten. Fäderna var generellt positiva över sin relation till hälsovården. Men att navigera i ett nytt sjukvårdssystem medan man handskas med utmaningar för bosättning är svårt. Studien lyfter de utmaningar som fäder med flyktingbakgrund upplever när de stöttar sina fruar under och efter graviditeten. Resultaten tyder på att det finns ett behov av en bredare förebyggande och primärvårdsmetod för att stödja flyktingfamiljer under graviditeten och i början av föräldraskapet. Graviditet och postpartumvård behöver skräddarsys för det sociala och psykologiska behovet hos familjer med flyktingbakgrund inklusive män, och införliva lämpligt språkstöd för att uppfylla miniminormer för vård av flyktingfamiljer som är nödvändiga för att förbättra barn- och familjehälsa

Rink, et al. (101) Erfarenheter gällande

asylsökande barn som nekats sjukvård, genom intervjuer med barnens föräldrar.

Berättelserna från studiens deltagare lyfter behovet av att öka tillgängligheten till vård. Flera institutioner i Kanada har erkänt hälso- och sjukvården som en grundläggande mänsklig rättighet. De administrativa tillvägagångssätten för asylsökande att erhålla sjukvård och för läkare att leverera den är fulla av hinder. Detta leder till att familjer riskerar att nekas vård, en fördröjning i att söka- och få tillgång till vård samt brist på

förebyggande tjänster.

I studien föreslås åtta punkter för den kanadensiska barnvården för förbättring av tillgång till vård för asylsökande barn i deras samhällen och institutioner. Bland annat lyfts olika sätt att förstå det kanadensiska systemet samt behovet av att ge god information.

Russo, et al. (113) Flyktingmödrars erfarenheter av graviditet, förlossning och tidigt föräldraskap.

Studien lyfter den centrala betydelsen av sociala och kulturella sammanhang för emotionellt välbefinnande hos nya mödrar. Den betonar även sociala och kulturella faktorer som bidragande till försämrat känslomässigt välbefinnande bland afghanska mödrar. Resultat lyfter behovet av innovativa samhällsbaserade modeller för att stödja afghanska mödrars psykiska hälsa. Genom att arbeta närmare kvinnornas egna

referensramar kan hälsovårdspersonal utveckla strategier för att stödja afghanska kvinnors psykiska hälsa under graviditet, tidigt moderskap och under hela livet.

Stewart, et al. (97) Utmaningar för nya afrikanska flyktingföräldrar eller

asylsökande föräldrar.

Deltagarna i denna studie rapporterade isolering, ensamhet och stress i samband med migration och nytt föräldraskap. Nya könsroller kunde bidra till äktenskaplig oenighet och språk sågs som ett hinder för hälsovårdstjänster. Sammantaget lyfte