Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
10 poäng
Lärares attityder mot ordning och
uppförande i skolan
- En intervjustudie med sju lärare
Teachers´ attitudes towards order and behaviour in school
– An interview study with seven teachers
Sandra Nilsson
Eva Persson Bergevi
Lärarutbildningen 140 p
Samhällsvetenskap och lärande Höstterminen 2006
Examinator: Jan-Anders Andersson Handledare: Katja Hultgren
Sammanfattning
Vi har undersökt attityder gentemot ordningsbetyg/omdöme ur verksamma lärares synvinkel. Vidare ville vi ta reda på vilka faktorer de ansåg vara viktiga för att kunna skapa en bra skolmiljö. För att försöka ta reda på detta genomförde vi en kvalitativ undersökning i form av ostrukturerade intervjuer med 7 lärare. Resultatet visar att det fanns både positiva och negativa inställningar till betyg/omdöme i ordning och uppförande. Undersökningen visar också att de verkar lägga det mesta av ansvaret på en stökig skolmiljö på föräldrar och lärare.
Innehållsförteckning
1. Inledning 5
1.1 Syfte och problemställning 5
2. Olika perspektiv på ordning och uppförande i skolan 6
2.1 Ordningsbetygens historia 6
2.2 Riksdagpartiernas åsikter om bedömning i ordning och uppförande 8
2.3 Stockholm inför ordningsomdöme 11
2.4 Tidigare forskning 12 2.5 Betygsättning på elevens personlighet 14
2.6 Hem och skolas ansvar för fostran 15
2.7 Lärarrollen 16
2.7.1 Vad är etik? 16
2.7.2 Lärarnas yrkesetiska principer 18
2.7.3 Lärarnas befogenheter 18
2.8 Ordningsregler för en trygg och lärande skolmiljö 19
2.9 Att sätta gränser 20
3. Metod och genomförande 21
3.1 Val av undersökningsmetod 21
3.2 Urval 22
3.3 Intervjugenomförande 22
3.4 Databearbetning 24
4. Resultat och analys 26
4.1 Föräldrar 26
4.1.1 Föräldrars ansvar över sina barn 26
4.1.2 Vikten av att föräldrarna sätter gränser 27
4.1.3 Samverkan mellan hem och skola 27
4.2 Betydelsen av att lärare kan sätta gränser och skapa tydliga regler 28
4.3 Lärarnas befogenheter och status 30
4.4 Lärarrollen 30
4.4.1 Viktiga egenskaper i lärarrollen 30
4.4.2 Förändrad lärarroll 32
4.5 Betyg/omdöme i ordning och uppförande 34 4.5.1 Lärares tankar om betyg/omdöme i ordning och uppförande 34
4.5.2 Skilja på ordning och uppförande 35
5. Slutsats och diskussion 36
5.1 Föräldrar 36
5.2 Betydelsen av att lärare kan sätta gränser och skapa tydliga regler 38
5.3 Lärarnas befogenheter och status 39
5.4 Lärarrollen 40
5.5 Betyg/omdöme i ordning och uppförande 41
5.6 Avslutande diskussion 43
Referenser 44
1. Inledning
Under senare år har förhållandena i våra skolor kommit alltmer i fokus i den allmänna skoldebatten. ”Skolans kris” ventileras nästan dagligen i media. I massmedia har man under en lång tid kunnat följa olika debatter, där utgångspunkten har varit hur man skall gå tillväga för att återskapa ordning och uppförande i våra skolor. Inför valet i september 2006 blev ordningsomdöme i skolan en politisk fråga. Folkpartiet var främst det parti som satte skolan i centrum och startade debatt. De blev hårt kritiserade i pressen och av de andra partierna där de fick höra att de ville gå tillbaka till den gamla auktoritära skolan.
Detta väckte vårt intresse och vi ställde oss bland annat frågorna; Varför tog man ursprungligen bort betyget i ordning och uppförande? Är det verkligen så att den svenska skolan är i kris och är återinförande av ordningsbetyg det medel som krävs för att återställa den förmodade oordningen i våra skolor. Eller är det så att det finns andra faktorer som spelar in när det gäller ordningen i våra svenska skolor? Vidare frågade vi oss hur lärare resonerade runt ett införande av ordningsbetyg/omdöme? Skolverkets rapport Attityder till skolan visar att arbetsron i skolan får underkänt av många elever.
1.1
Syfte och problemformulering
Syftet med arbetet är att utreda begreppet ordning och uppförande i skolan och belysa det främst ur en historisk, pedagogisk, och politisk aspekt. Vidare ville vi undersöka attityder gentemot ordningsbetyg/omdöme ur verksamma lärares perspektiv.
• Hur resonerar dagens lärare och politiker kring ordning och uppförande i skolan?
• Vilka faktorer tycker lärarna är väsentliga för att kunna skapa ordning och uppförande i skolan?
• Anser lärarna att ett ordningsbetyg/omdöme kan lösa problem i skolan och i så fall vilka problem?
2. Olika perspektiv på ordning och uppförande i skolan
2.1 Ordningsbetygens historia
Skolbetygens historia tar sin början i kyrkans husförhör. I 1686 års kyrkolag fastslog att kyrkoherden skulle hålla katekesförklaring och förhör med församlingsborna.1 Denna bestämmelse innebar att varje medborgare enligt lag
var förpliktad att delta i kristendomsundervisningen och i förhör på söndagarna. Kyrkoherden skrev in vitsord eller läsmärken i husförhörslängderna. Vitsorden var från början kyrkans utlåtande om församlingsbornas kunskaper i kristendom och som senare utvecklades till betyg på människornas läskunnighet och personlighet. Läsmärkena var utformade som fasta alternativ och liknade ett protokoll över varje församlingsbo. Flera av betygen som senare gavs i folkskolan levde kvar i nästan samma form som de som förekom i husförhörslängderna. Ordning och uppförande betygsattes utifrån en fyrgradig skala.2
1820 års skolordning för läroverket var den första skolordning som innehöll betygsanvisningar. Betygen var ett bokstavsbetyg och graderades i en fyrgradig betygskala. Betyg i uppförande bedömdes enligt en fyrgradig skala:
A = Stadgade seder och berömligt uppförande B = Jämnt och stadgat uppförande
C = Oklanderligt uppförande
D = Lättsinnigt och ostadigt uppförande
1897 utökades betygen i folkskolan till en sjugradig skala och 1905 skrevs samma skala in i läroverksstadgan. Betyg i ordning och uppförande angavs av följande bokstavsbeteckningar:3
Ordning A= Mycket god B= God
1Richardsson. G. Svensk utbildningshistoria s.39.
2http://www3.ur.se/templates/Page2____11596.aspx 2006-12-11 3 Andersson. H. Varför betyg?, s.14.
C= Mindre god Uppförande A= Mycket gott B= Gott C= Mindre gott D= Klandervärt
Den betygskala som fanns både vid läroverket och folkskolan kan benämnas som absolut och är förmodligen den äldsta formen för betygssättning. Det sattes utifrån uppfattningen att det fanns absoluta kunskaper som kunde föras över till eleverna.4 Betygen användes till urval vid antagning till realskola, gymnasieskola eller universitet och kritiserades för att de ansågs inte vara jämförbara och att det inte fanns några anvisningar som angav vilka kunskaper de olika betygsstegen motsvarade.5
Den 1 juli 1962 infördes det relativa betygssystemet. Det byggde på den matematiska teorin om normalfördelning. Det relativa betygssystemet hade som syfte att rangordna eleverna sinsemellan för att garantera ett rättvist urval till studier vid gymnasium, universitet och högskolor.6 Den tidigare betygsättningen i form av den sjugradiga relativa bokstavsskalan byttes ut mot en femgradig sifferskala av samma relativa typ och dessutom var det framtaget hur många procent av alla elever som skulle ha ett visst betyg. Betyg i ordning och uppförande gavs enligt samma bokstavsbeteckningar i en tregradig skala och utan formell procentfördelning som tidigare.
Under 1940- och 1950-talen diskuterades uppförande- och ordningsbetygen flitigt i lärarpressen.7 Andersson skriver att det gick att läsa i en artikel från Svensk
lärartidning 18 september, 1943, att ordnings- och uppförandebetygen i praktiken visat sig vara rentav de allra viktigaste. Ett mindre gott vitsord i dessa ämnen innebär stort hinder för elevernas framtid. Det är emellertid svårt att sätta betyg i ordning och uppförande. Andersson skriver också att artikelns författare
konstaterade att kunskaper och färdighet kunde jämförelsevis lätt mätas samt
4 Andersson. H. Varför betyg? s. 14. 5 Andersson. H. Varför betyg? s. 15.
6http://www.skolverket.se/sb/d/208/a/6338 2006-12-17 7 Andersson. H. Varför betyg? s. 23
betygsättas medan ordnings- och uppförandebetygen är svårare att handskas med. Debatten om ett behållande av ordnings- och uppförandebetygen medförde
att SÖ (skolöverstyrelsen) inrättade försöksverksamhet med slopande av ordnings- och uppförandebetygen. 1964 slopades ordnings- och uppförandebetyg i gymnasiet efter att gymnasieutredningen hänvisat till Sö:s försök angående av slopandet av dessa betyg och att man vid remissbehandlingen av förslaget fick stöd av bl.a. LO, TCO, LR, SECO och Målsmännens riksförbund.8 Betyg i
ordning och uppförande upphörde i och med läroplanen Lgr 69, som började tillämpas läsåret 1970/71.9
På 1970-talet omfattades grundskolan, gymnasiet och fackskolan av de relativa betygen. Motståndet mot de relativa betygen gjorde att ett totalt genomförande kom att uppgå till ca trettio år.10 SÖ fick av utbildningsnämnden 1969 uppdraget att göra en utredning av betygfrågan eftersom kritiken mot det relativa betygsystemet ökat. 1994 infördes det senaste betygsystemet som är mål- och kunskapsrelaterat, dvs. att betygen skall spegla elevernas kunskaper i relation till fastställda mål och kriterier. I Grundskoleförordningens (1994:1194) kapitel sju är det reglerat om vad som gäller för betyg.
2.2 Riksdagspartiernas åsikter om bedömning i ordning och
uppförande
Inför valet i september 2006 blev ordningsomdöme i skolan en politisk fråga. Folkpartiet var det parti som satte skolan i centrum och startade debatt. De blev hårt kritiserade i pressen och av de andra partierna och fick höra att de ville gå tillbaka till den gamla auktoritära skolan. I rapporten Tryggare klassrum, 10
förslag för mer ordning och arbetsro i skolan har de gått igenom samtliga
anmälningar om våld och hot mot lärare 2005. 151 fall anmäldes, 94 handlade om våld och 57 om hot mot lärare.11 I samma rapport sammanställer folkpartiet hur ordningsomdöme är utformat i andra länder i Europa.12 De skriver: Sanningen
8 Andersson. H. Varför betyg? s. 24
9 Richardson. G. Svensk Utbildningshistoria. s. 264 10 Andersson. H. Varför betyg ? s. 32
11 Rapport Tryggare klassrum, 10 förslag för mer ordning och arbetsro i skolan 2006-08-19 s 3 12 Rapport Tryggare klassrum, 10 förslag för mer ordning och arbetsro i skolan 2006-08-19 s 4
är dock att Sverige är ett av få länder i Europa som inte sätter ett betyg eller ger ett omdöme om elevernas uppförande.
Folkpartiet liberalerna skriver i sin motion till regeringen ”En liberal politik för
grundskolan” att deras politik för grundskolan bygger på tre grundpelare,
kunskap, ordning och valfrihet.13 I motionen skriver folkpartiet 76 förslag till
riksdagen angående olika punkter som berör skolan. De skriver följande angående ordning:
Ordning - en förutsättning för lärandet
”Klimatet i skolan skall präglas av ordning. Det skall finnas en struktur både på lektioner och raster, som skapar goda förutsättningar för lärande och som ger eleverna trygghet. Det är alltid elever som har det svårast i skolan som förlorar på oordning.”14
I sin rapport ”Mer ordning i skolan” anger de nio förslag till ordning i skolan. Ett förslag är att införa ordningsomdöme på alla terminsbetyg.15 De tycker att skolans uppgift när det gäller att fostra måste tydliggöras. De anser att läroplanens två huvuduppdrag är att ge eleverna kunskap och att ge eleverna fostran. Dessa två är sammanlänkande med varandra och kan inte göras isolerat från varandra. Folkpartiet hävdar vidare att lärarna ofta smyger in omdöme om elevens sociala förmågor i betyget för att de kan känna ett behov av att göra en skillnad mellan den elev som visar intresse, engagemang och hjälper andra mot den elev som inte gör det. Vidare skriver folkpartiet att:
”… vi kommit fram till att det är bättre att göra det tydligt att de här två bedömningarna görs. När den bristande sociala förmågan smygs in i mattebetyget är det svårt för eleven att veta vad det låga betyget beror på och omöjligt att göra något åt det. Det är en obehaglig sak att tala om för någon
13 Fp 014 En liberal politik 2.doc/MP 2005-10-04 Motion till riksdagen 2005/06:fn014 s.1 14 Fp 014 En liberal politik 2.doc/MP 2005-10-04. Motion till riksdagen 2005/06: fn014 s. 24 15 Rapport Mer ordning i skolan, 9 förslag från folkpartiet. s. 8
att den inte gör något som det förväntas socialt, men vi måste avdramatisera den här frågan. Inga problem blir bättre av att sopas under mattan."16
Folkpartiet skriver också i rapporten att i ett ordningsomdöme ska det ingå social kompetens och samarbetsförmåga, sådant som gick under ”uppförande” när det betygsattes. De anser att ett omdöme kan göra att eleven uppmärksammas på sitt eget ansvar för upprätthållande av ordning i skolan och att föräldrarna får en tydligare insyn av hur deras barn uppför sig i skolan.
Hur skulle då ett ordningsomdöme kunna vara utformat? Folkpartiet betonar att det kan sammanfattas i läroplanens portalmeningar, mål och riktlinjer. Detta kan i sig sammanfattas i tre kategorier: hänsynstagande mot andra, ansvar för sina studier och ansvar för skolmiljön. Folkpartiet föreslår vidare att skolverket skall utarbeta råd för hur ett ordningsomdöme kan vara utformat och att skolorna själv ska kunna lägga till egna kriterier.
Regeringen har dock ännu inte bestämt om man ska ha skriftliga omdömen/betyg i ordning nationellt. Folkpartiet och kristdemokraterna är för ett införande medan centern och moderaterna säger nej.17 Sten Tolgfors moderaternas skolpolitiske talesman är kritisk till att införa ordningsomdöme. Han tycker det är en symbolfråga och att moderaterna anser att det inte finns något genomförbart förslag på det. Vidare uttrycker han att skolan i första hand ska betygsätta kunskap och att betyg ska ha kriterier och vara rättssäkra.18 Sofia Larsen (c), ordförande i riksdagens utbildningsutskott, säger att även om centerpartiet vill ha skriftliga ordningsomdömen är partiet inte för ordningsbetyg. Införande av ordningsbetyg kräver tydliga betygskriterier, så steget till betyg är ännu långt borta. Däremot ser hon skriftliga omdömen som ett komplement till individuella utvecklingsplaner. Hon ser dock inte skriftliga ordningsomdömen som en universallösning, men hon tror att skriftliga omdömen är ett bra sätt för föräldrarna att få insyn i hur deras barn sköter sig i skolan.19
16 Rapport Mer ordning i skolan, 9 förslag från folkpartiet. s. 9 17http://webnews.textalk.com/se/article.php?id=247004termin
18http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2390&a=566371&previousRenderType=2
19http://www.lararnastidning.net/LT_Output_2005.asp?ArticleID=327752&CategoryID=5532&Ar
Socialdemokraterna säger nej till ordningsbetyg. Däremot är de inte helt främmande inför tanken att införa skriftliga omdömen utan tror att dessa i sig kan vara bra och utgöra grunden för de regelbundna och strukturerade föräldrasamtal som redan i dag måste hållas. I dessa omdömen kan även uppförande finnas med som en integrerad del. Men de tycker dock inte att separata ordningsomdömen har ett egenvärde och att de i sig skulle lösa problem med dålig ordning i skolan.20
Risken är stor att dessa separata ordningsomdömen stämplar redan svaga elever istället för att fungera som stöd för elever, föräldrar och skola. Istället för ordning och reda skapas ytterligare frustration och utanförskap. Det är för övrigt en kritik som delas av lärarnas fackliga organisationer på nationell nivå. Det är fler vuxna och konkret stöd till eleverna som behövs, inte utpekande av dem som alla redan känner till har problem.21
Miljöpartiet säger bestämt nej till ordningsbetyg.22 Omdömen i just ordning är inget de gröna tror på. Partiet menar att detta är en föråldrad skolpolitik och frågar sig ifall denna överhuvudtaget hör hemma i den moderna skolan.23 Skolans främsta fokus ska ligga på kunskap och att rusta eleverna för framtiden - inte på att disciplinera. Att införa betyg i ordning och uppförande löser inga problem säger Miljöpartiets skolpolitiska talesperson Mats Pertoft.24
Vänsterpartiet är också de, liksom socialdemokraterna och miljöpartiet emot ett införande av ordningsbetyg. De anser att det som istället behövs är mera resurser och mer tid på eleverna.25
2.3 Stockholm inför ordningsbetyg
I en motion av skolborgarrådet Lotta Edholm m fl (fp) föreslår folkpartiet att Stockholms stad ska erbjuda alla föräldrar med barn i grund- och gymnasieskolan ett omdöme om barnets ordnings- och uppförande i skolan.26 I motionen tas det upp att arbetsron behöver förbättras i skolan. För att ge stöd åt lärare som försöker upprätthålla tryggheten i skolan vill folkpartiet införa ett omdöme om elevernas 20http://www.socialdemokraterna.se/Templates/Page____111094.aspx 21http://www.socialdemokraterna.se/Templates/Page____111094.aspx 22http://mp.se/templates/Mct_78.aspx?avdnr=12127&number=124274 23http://mp.se/templates/Mct_78.aspx?avdnr=12127&number=124420 24http://mp.se/templates/Mct_78.aspx?number=124119&avdnr=12309 25http://www2.vansterpartiet.se/osthammar/art_detalj.asp?ID=27
ordning och uppförande. Omdömet ska dels ange samarbetsförmåga och social kompetens, dels ska det ange om eleven kommer i tid, tar ansvar för sina studier och studiemiljön i skolan eller om eleven är stökig och använder svordomar. På Dagens Nyheters debattsida skriver Lotta Edholm (fp), Cecilia Brinck (m) och Nina Ekelund (kd) att Stockholm blir först i landet med skriftliga ordningsomdömen. 27 De skriver att ett regeringsbeslut tar för lång tid och därför
går Stockholm i bräschen och inför ordningsomdömen i skolorna redan hösten 2007. De anser vidare att det är viktigt att föräldrar får skriftlig information för att kunna resonera med sina barn. Skriva in ordningsomdöme i terminsbetygen är inte tillåtet enligt skolverket. Betyg sätts i ämnena utifrån elevernas kunskaper, enligt de kriterier som regering och riksdag har bestämt och de omfattar inte omdöme i ordning.28 Debattörerna anser att Stockholms stad inte ska göra något olagligt. Därför ska skriftlig information skickas ut till föräldrarna som får välja om deras barn ska få skriftligt omdöme i ordning, de som tackar nej slipper. Därefter hoppas de att lagstiftningen ska ändras
2.4 Tidigare forskning
I rapporten ”Attityder till skolan 2006” redovisar Skolverket resultaten från undersökningen Attityder till skolan.29 2006 års attitydundersökning är den femte
sedan starten och genomfördes under våren 2006. Undersökningen omfattade 5000 elever på grundskolan i årskurs 4-6, 7-9 och alla årskurser i gymnasieskolan samt 2000 lärare i grund- och gymnasieskolan. I undersökningen svarade elever
och lärare på vad de tycker om skolan.
I 2006 års undersökning fick eleverna i år 4-6 bl.a. svara på frågorna: • Brukar det vara lugnt i klassrummet på lektionerna?
• Tycker du att du har arbetsro på lektionerna?
• Känner du dig störd av andra elever under lektionerna?
27http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=606654 28 Lpo 94, p.2.7 och Lpf 94, p.2.5
29 Attityder till skolan 2006 Rapport Nr: 299. 2007-05-04
Undersökningen är nationell och inga lokala uppgifter finns. Resultattabeller finns för varje enskild fråga i undersökningen. Elever i årskurs 4-6 deltog för andra gången i undersökningen
Mer än varannan elev i elevgruppen 4-6 ansåg att det bara ibland är lugnt i klassrummet under lektionerna och att de bara ibland har arbetsro. I denna elevgrupp är det 12 procent som svarade att de alltid känner sig störda av andra elever på lektionerna.30
Eleverna i år 7-9 och gymnasieskolan samt lärare fick svara på nedanstående frågor om arbetsmiljön:
• Är det en trevlig och positiv stämning? • Finns det arbetsro?
• Kommer arbetet igång först långt efter det att lektionen har börjat? • Är det en störande hög ljudnivå under lektionerna?
• Känner du dig störd i ditt arbete av andra elever?
Lärarna visade sig ha en mer positiv bild än eleverna i frågor om arbetsro på lektionerna.
Två av tre av eleverna i år 7-9 och gymnasieskolan ansåg att det fanns arbetsro på alla eller de flesta lektionerna. I denna elevgrupp angav 14 procent att de på nästan alla eller de flesta lektioner känner sig störda av andra elever. Drygt åtta av tio lärare tyckte att det fanns arbetsro på nästan alla eller de flesta lektionerna. 17 procent bland de äldre eleverna tyckte att det är en störande hög ljudnivå på nästan alla eller de flesta av lektionerna jämfört med 7 procent av lärarna.31
I undersökningen fick även de äldre eleverna ta ställning till om de tyckte att lärarna är bra på att skapa arbetsro. Sex av tio av de äldre eleverna tyckte att alla eller de flesta lärarna är bra på att ordna arbetsro medan två av tio menar att inga eller några få lärare är bra på detta.32
30 Attityder till skolan s. 26 tabell: 1.4 31 Attityder till skolan s. 27 tabell: 1.5 32 Attityder till skolan s. 28
2.5 Betygssättning på elevens personlighet
Skolverket har gett ut boken Bedömning och betygssättning som är ett material som bygger på elevers och lärares frågor om bedömning, betyg och betygssättning.33 I boken har forskare och lärare medverkat med att ge synpunkter och kommentarer. Svaren bygger på de förordningar och föreskrifter som reglerar betygssättningen i skolan.34 Den första frågan som ställs är en sammanslagning av flera liknande frågor som är ställda av både lärare och elever. Frågan lyder:
Vilken betydelse har faktorer som närvaro, flit och ambition, läxor och lektionsarbete för betygssättningen och hur påverkas betyget om man är stökig?
Svaret på frågan är att de uppräknade egenskaperna eller förhållandena i princip inte ska ligga till grund som betygsunderlag. I läroplanerna hänvisas till kursplanernas krav, dvs. till målen för utbildningen.35 Det innebär att betygssättning ska ske med målen som utgångsläge. Med det menas att faktorer som närvaro, flit, ambition, läxläsning och lektionsarbete inte i sig ska vara grund för betygssättning, om de inte är en direkt förutsättning för att målen ska kunna nås, till exempel i form av laborationsarbete. Samma förhållande gäller för ordningsfrågor som att eleverna inte har med sig papper och pennor eller inte kommer i tid till lektionerna. Det som sker på lektionerna och vid lektionsförberedelser hemma, närvaro och god ordning är i de flesta fall medel och förutsättningar för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig och utveckla den kunskap som ingår i ämnet. Strävan är givetvis att uppnå god ordning men betygen ska inte vara ett medel att uppnå detta. Betyg ska alltså gälla kunskaper i ämnet och betygssystemet ska vara mål- och kunskapsrelaterat.36
33 Bedömning och betygssättning kommentarer med frågor och svar, 2001
34 Grundskoleförordningen, Gymnasieförordningen, Förordningen om kommunal vuxenutbildning,
Lpo 94,
Lpf 94 och på enskilda föreskrifter utgivna av skolverket
35 Lpo 94, p.2.7 och Lpf 94, p.2.5 36 Bedömning och betygssättning, s. 33
2.6 Hem och skolas ansvar för elevens fostran
Föräldrarna har huvudansvaret för barnets fostran. Detta framgår klart och tydligt i föräldrabalken.
”Den som har vårdnaden av ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och skall se till att barnets behov blir tillgodosedda. Den svarar för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga omständigheter, samt skall bevaka att barnet får tillfredställande försörjning och utbildning37.”
Enligt läroplanen ska även skolan ha en fostrande roll.
”Skolans uppgift är att förmedla kunskaper och i samarbete med hemmen främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra ett kulturarv – värden, traditioner, språk, kunskaper - från en generation till nästa. Skolan skall därvid vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Skolans arbete måste därför ske i samarbete med hemmen.38”
Här framgår tydligt att skolans roll, när det gäller fostran, ska vara ett komplement till hemmet.
I läroplanen framgår också tydligt lärarens skyldighet att samarbeta med hemmet:
”Läraren skall samarbeta med hemmen i elevernas fostran och därvid klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet i skolan och för samarbetet”39
37 Förädrabalken kap 6 38 Lpo 94
2.7 Lärarrollen
På 1800-talet sträckte man på ryggen när man fick syn på en lärare. Idag är vi ”bara lärare” som våra elever säger. Respekten för läraren som offentlig person har minskat men som yrkesutövare har lärarna ändå många ögon på sig. De måste finna sig i att kritiskt granskas av både politiker, ledningen, kollegor, föräldrar och elever. De måste finna sig i att det ställs närgångna och kritiska frågor om både deras kompetens, engagemang och om kvaliteten på det arbete de utför. Lärare är förpliktigad att ha kunskap om och följa samhällets krav som finns formulerade i lagar, förordningar, läroplaner och andra styrdokument. Dessutom krävs det att läraren har goda ämneskunskaper och att de kan förmedla på ett fångande och intressant sätt. Läraren ska också individanpassa undervisningen efter den enskilde elevens förutsättningar. Kraven på lärarna ökar och de är både pedagoger och myndighetspersoner i sitt arbete. Inga Andersson leg. psykolog och fil.dr. i pedagogik tar i sin bok Samverkan för barn som behöver upp en intressant aspekt,
hon menar att allteftersom samhällsproblemen kommit in i klassrummet blir gränserna för var lärarnas ansvar för eleverna börjar och slutar allt otydligare. Detta menar hon leder till att många lärare blir osäkra på sin lärarroll och hur ansvaret för eleverna ser ut. Vidare hävdar hon att risken är stor att läraren tar på sig ett större ansvar för eleven än vad deras lärarroll innebär och att de då tar på sig uppgifter som egentligen åligger föräldrarna. 40
2.7.1 Vad är etik?
Jenny Gren, socionom och handledare inom fortbildning i förskola och skola, ställer sig frågan vad etik är? I sin bok Etik i pedagogens vardagsarbete skriver hon att ordet etik kommer från grekiskans ethos som betyder hemvist, sedvana, bruk, sätt att bete sig, karaktär och att ordet förhållningssätt ofta förekommer som synonymt med etik, och att ägna sig åt etik handlar bland annat om att reflektera över sitt förhållningssätt. Gren menar att ägna sig åt etik på det personliga planet, är att se på sitt handlingssätt och fundera över vilka värderingar, normer och
regler som styr det och att man sedan tydliggör sitt handlingssätt för sig själv och omprövar det. Gren skriver också att det finns många faktorer som ligger bakom det ökade intresset av etik. En av faktorerna hon nämner är att vårt samhälle alltmer har sekulariserats, att den värdegrund som kyrkan och den kristna tron och traditionen tidigare gett inte längre är så given. Hon menar att när ramarna och stödet för vårt handlande alltmer suddas ut så kommer lättare frågan varför, och att vi människor då söker värden att prioritera och ramar för vår tillvaro.
Det har alltid varit en central uppgift för lärare att lära eleverna skilja på rätt och fel. 41
Folkskolan var från början en kyrkoskola och den moraliska fostran var knuten till kristendomsämnena. Den moraliska fostran är inte längre knuten till ämnet religion utan alla lärare har ett ansvar för att förverkliga läroplanens målsättning om moralisk fostran. Etiska och moraliska frågor har en framträdande plats i läroplanen, den ställer ett stort etiskt krav på pedagoger:
”Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Därför skall undervisningen i olika ämnen behandla detta perspektiv och ge grund för att främja elevernas förmåga till personliga ställningstaganden.”42
Skolan skall sträva efter att varje elev:
• utvecklar sin förmåga att göra medvetna etiska ställningstagande
grundade på kunskaper och personliga erfarenheter,
• respekterar andra människors egenvärde,
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande
behandling samt medverkar till att bistå andra människor,
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar
en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. 43
41 Gren, J, Etik i pedagogens vardagsarbet., s. 13 42 Lpo 94. Skolans uppdrag s. 6
2.7.2 Lärarnas yrkesetiska principer
Flera yrkesgrupper har genom tiderna förbundit sig vid etiska regelverk som beskriver vilka attityder och vilket ansvar och förhållningssätt till arbetet yrket förutsätter. Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet har tillsammans lagt grunden för lärarnas yrkesetiska principer. De yrkesetiska principerna ska återspegla de gemensamma värderingar och principer som lärarna förväntas ha.44 Avsikten med
lärarnas etiska principer är att synlig- och medvetandegöra den etik som är en grundläggande del av lärarens arbete. Att bli etiskt medveten innebär att bli medveten om vilka värderingar som styr mitt handlande. Grundvärderingar bakom lärarens etiska principer är: människovärde, sanningsenlighet, rättvisa och frihet. Trygve Bergem, professor i pedagogik, skriver i sin bok att attityder kan betraktas
som handlingsdispositioner.45 Bergem menar att våra attityder har inflytande över
våra handlingar.
2.7.3 Lärarnas befogenheter
Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund gav undersökningsföretaget Exguiro Market Research i uppdrag att göra en undersökning rörande konflikthantering och studiero i grundskolan och gymnasieskolan mars, april 2005.46 Målgruppen var lärarförbundens medlemmar som undervisar i grund- gymnasieskolan, 1200 lärare blev tillfrågade. 43 procent av de tillfrågade lärarna ägnar varje dag betydande lektionstid åt att skapa trygghet och studiero.47 59 procent, sex av tio
lärare, ansåg att de har varit i situationer där de inte har varit säkra på vilka befogenheter som lagstiftningen ger dem.48
44http://www.lararforbundet.se/web/ws.nsf/Context/003DA48F?OpenDocument 2006-12-17 45 Bergem.T. Läraren i etikens motljus. s. 40.
46
Lärarförbundet, undersökning rörande konflikthantering och studiero i grundskolan och gymnasieskolan mars, april 2005. s 13
47 Lärarförbundet, undersökning rörande konflikthantering och studiero i grundskolan och
gymnasieskolan mars, april 2005 .s. 13
48 Lärarförbundet, undersökning rörande konflikthantering och studiero i grundskolan och
2.8 Ordningsregler för en trygg och lärande skolmiljö
På varje skola ska det finnas regler som syftar till att skapa arbetsro i skolan. I grundskoleförordningen meddelas föreskrifter om grundskolan utöver det som föreskrivs i skollagen. I grundskoleförordningen 6 kap 8 b § står om ordningsregler49.
Ordningsregler
8 b § Rektorn ansvarar för att det finns ordningsregler för varje skola. Ordningsreglerna skall utarbetas och följas upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Förordning (2006:205).
Här klargörs det att skolan ska ta fram ordningsregler och att lärare, elever och föräldrar ska känna till vilka regler som gäller. På skolverkets hemsida står det att
ordningsregler ska ge vägledning för elever, alla vuxna i skolan samt föräldrar om förhållanden eller situationer som rör miljön i skolan50.
I kap9 § står om disciplinära åtgärder och här anges också att läraren skall uppmana eleven att ändra sitt uppförande.51
Disciplinära åtgärder
9 § Om en elev uppträder olämpligt eller gör sig skyldig till en mindre förseelse, skall läraren uppmana eleven att ändra sitt uppförande. Om detta inte hjälper skall läraren kontakta elevens vårdnadshavare.
49 Grundskoleförordningen (1994:1194) kap 6 § 8 b 50 Skolverket
2.9 Att sätta gränser
Alla önskar sina barn det bästa och i vår välmening försvinner förmågan att sätta gränser för våra barn. Bengt Grandelius, leg psykolog, betonar i sin bok Att sätta
gränser, att barn som aldrig får erfara tydliga gränser tror att de alltid kommer att
kunna stå oemotsagda och i centrum för alla andra.52 Grandelius menar att genom att sätta gränser talar vi om att man som människa ibland måste respektera andra, lära av och lyssna till andra och dela med sig. Han menar att gränssättningar kan öka barnets självkännedom och självrespekt och att det är viktigt att tro på sig själv och orka vara den vuxne som barnen behöver. Den förälder som vågar sätta gränser främjar sitt barns utveckling. Barn behöver både uppmuntran och uppskattning, men också förmaningar för att bli en generös och empatisk människa.
3. Metod och genomförande
3.1 Val av undersökningsmetod
Efter val av problemområde och utformande av frågeställningar diskuterade vi vilken metod som var lämpligast att samla in data med, för det syfte och den målsättning vi hade med vår undersökning. Vi enades till sist om att utföra en kvalitativ undersökning. Det som kännetecknar den kvalitativa metoden är att undersökningen oftast går mer på djupet i ett ämne än på bredden, vilket vi upplevde passade oss eftersom vi ville gå ”upptäckandets” väg i en sådan komplex fråga som ordning och uppförande.53
Genom en kvalitativ undersökning kan man få fram en mängd olika uppgifter om hur människan uppfattar och tolkar den verklighet som finns omkring henne. En fördel med denna datainsamlingsmetod är möjligheten att ställa följdfrågor, vilket tillsammans med det faktum att man inte styrs av fasta svarsalternativ kan bidra till mer sanningsenliga svar och att oklarheter undviks. En vanlig kritik mot kvalitativ forskning främst från kvantitativa forskare, är att den beskylls för att vara alldeles för subjektiv. De menar att kvalitativa resultat i stor utsträckning bygger på forskarnas egna osystematiska uppfattningar om vad som är viktigt eller betydelsefullt och även på det nära och personliga förhållande som de etablerar med sina undersökningspersoner.54 Resultatet av en kvalitativ undersökning kan dessutom också bli svårare att tolka och analysera, vilket kan leda till att den blir mera spekulativ och osäker55.
Vidare så använde vi oss av ostrukturerade intervjuer i själva undersökningen. Denna form av intervju är ett bättre sätt att upptäcka saker i komplexa frågor och har som regel mer upptäckt än kontroll som sin strävan. De inbjuder till djupgående undersökningar, i synnerhet sådana undersökningar som utforskar personliga erfarenheter och känslor.56 Vi valde att utföra ostrukturerade intervjuer därför att vi var intresserade av att få ta del av lärares tankar om ordning och uppförande. Svaren är öppna och betoningen ligger på respondenten som utvecklar sina egna synpunkter och sina egna tankar, erfarenheter och känslor.
53 Patel & Davidson, Forskningsmetodikens grunder s. 118 54 Bryman, A Samhällsvetenskapliga metoder s. 269 55 Trost, J Enkätboken s. 98
3.2 Urval
Vi har genom vår VFT kommit i kontakt med två skolor med inriktning mot de tidigare åren. På dessa skolor valde vi själv ut 10 lärare till vår intervju. Dessa 10 skulle senare endast komma att bli 7. Vi valde just de här lärarna eftersom vi var av uppfattningen att de inte skulle ha några större problem med att prata runt en så stor öppen fråga och därmed tillföra vår uppsats mycket intressant material att arbeta med. En annan faktor som spelade in i valet av respondenter var att vi redan hade etablerat en personlig kontakt med dessa eftersom vi gjort vår verksamhetsförlagda praktik på dessa två skolor.
Presentation av lärarna
Per, 29 år och har varit verksam lärare/fritidspedagog i 4 år. Siv, 56 år och har varit verksam lärare i 33 år.
Lena, 55 år och har varit verksam lärare i 30 år. Anne, 64 år och har varit verksam lärare i 40 år. Mats, 36 år och har varit verksam lärare i 6 år. Catrin, 42 år och har varit verksam lärare i 16 år. Gittan, 38 år och har varit verksam lärare i 13 år.
3.3
Intervjugenomförande
Vi gjorde enskilda intervjuer med 7 lärare som arbetar i skolår 1-6, där de fick prata fritt om vad ordning och uppförande var för dem. Vi kom överens att dela på oss när det var dags att intervjua respondenterna och intervjuade 4 respektive 3 var. Det finns två anledningar till att vi gjorde på det här sättet. Den första anledningen var att vi inte ville riskera att respondenterna blev hämmade i sina
svar på grund av att den ena av oss var okänd för respondenten. Den andra anledningen var tidsbrist och svårigheter att få ihop det schemamässigt med två intervjuare och samtliga respondenter vid olika tillfällen. Respondenterna tillfrågades på förhand om de gick med på att låta sig bandas under intervjun, de gav alla sin tillåtelse till detta. Vi försökte så noga som möjligt att gå tillväga på exakt samma sätt vid alla intervjuerna. Det som skulle kunna ha påverkat vårt resultat är att vi reagerat olika på respondenternas svar. De intervjuade lärarna blev informerade om syftet med intervjun samt informerades att deras personliga uppgifter och svar skulle behandlas konfidentiellt.57 Intervjun bestod endast av en stor öppen fråga och detta innebär att vi inte använde oss av en intervjuguide. Frågan vi ställde var ”Om jag säger ordning och uppförande vad tänker du på
då?” Det vi sedan gjorde var att vi endast använde oss av uppföljningsfrågor som
innebar att vi bad respondenterna utveckla sina svar. Exempel på uppföljningsfrågor vi använde oss av var ”Kan du säga lite mer om det där?”, ”Vad menar du med det där?” Vi reagerade endast på frågor vi upplevde vara relevanta för vår forskning och frågeställningar.58 Från början hyste vi vissa betänkligheter runt att ställa endast en enda stor öppen fråga, då risken uppenbarligen fanns att respondenterna inte haft speciellt mycket att säga. Men som vi tidigare påpekat var respondenterna utvalda av anledningen att de mest troligt inte skulle ha några problem med detta. Genom att ställa en stor öppen fråga hoppades vi på att få fram mycket intressanta åsikter. Vi ställde oss undrade till om de intervjuade lärarna skulle dra kopplingen mellan ordning och uppförande till ordningsbetyg/omdöme och se det som en lösning på den, enligt folkpartiet så ”stökiga” svenska skolan eller skulle andra faktorer krypa fram. Därför valde vi att inte ställa en direkt fråga såsom ”Vad tycker du om betyg i ordning och uppförande”?
Varje respondent intervjuades enskilt i ett ostört klassrum och inga andra var närvarande. Vi blev bara avbrutna vid ett enda tillfälle av en elev som kom in i klassrummet och skulle hämta en bok, men detta tror vi inte påverkade intervjuutgången eller resultatet i övrigt. För att fånga respondenternas svar och kompensera det faktum att vi bara var en intervjuare vid alla tillfällena, valde vi att spela in alla intervjuerna med diktafon. Om man bara antecknar är det lätt att
57 Patel & Davidson, Forskningsmetodikens grunder s. 70 58 Bryman, A Samhällsvetenskapliga metoder s. 307
speciella uttryck och fraser går förlorade. Vi använde oss av Kvales lista av kriterier för en framgångsrik intervjuare, såsom de står uttryckta i Alan Brymans bok Samhällsvetenskapliga metoder som ledstjärna inför och under intervjuerna.59 Vår insikt runt denna tror vi hjälpte oss att skapa goda förutsättningar för ett bra samtal, där vi arbetade för en öppen relation så att de intervjuade förhoppningsvis inte kände någon press utan kunde svara ärligt på frågan.
3.4. Databearbetning
När sju av intervjuerna var gjorda lyssnade vi på och skrev ut det inspelade materialet för att försöka få en helhetsbild av intervjuerna. Vi tyckte oss då kunna urskilja ett visst mönster i svaren, dvs. att respondenterna i det stora hela pratade om samma saker. Efter detta sammanställde vi vårt material med hjälp av de antecknade och inspelade datainsamlingarna. Detta fick till följd att vi nöjde oss med att göra sju intervjuer istället för de tio som vi från början planerat.
Sammanställningen av intervjuerna gjordes i två steg; i steg ett skrev vi rent intervjuerna. I steg två läste vi textmaterialet om och om igen och försökte hitta mönster och sortera dessa under olika kategorier. Vi plockade ut citat som vi upplevde var relevanta för våra frågeställningar. Ganska snart utmärkte sig kategorierna:
• föräldrarnas roll och ansvar
• betydelsen av att lärare kan sätta gränser och skapa tydliga regler • lärarnas befogenheter och status
• lärarrollen
• betyg i ordning och uppförande
Kategorierna har vi i resultat och analysdelen delat in i underrubriker för att göra det lättare för läsaren att orientera sig i texten.
Vi är medvetna om att reliabiliteten kan vara relativt låg i vårt resultat eftersom det inte motsvarar någon heltäckande studie. Vidare så anser vi att pedagogerna bara är representanter för sig själva och utgör inte underlag för en allmän slutsats. Det handlar om att respondenterna i dessa fall argumenterar runt sina egna ståndpunkter och sina egna värderingar. Det har inte heller varit vårt mål att driva
en storskalig undersökning och säga att ”alla lärare tycker så här”, utan vårt mål har varit att få svar på våra frågeställningar och utifrån detta försöka tolka och bilda oss en uppfattning om hur de tillfrågade lärarna ser på ordning och uppförande.
4. Resultat och analys
Vi har valt att i resultat och analysdelen endast göra en kort analys för att hjälpa läsaren att förstå citaten. Upplägget är sådant att vi högst har tre citat i följd i varje kategori och underkategori, även om samtliga sju lärare tagit upp samma sak. Detta har vi gjort för att underlätta för läsaren och för att inte det ska bli en enformig och tråkig läsning. Kommentarerna och våra egna åsikter om resultatet har vi sparat till slutsats och diskussionsdelen.
4.1 Föräldrar
4.1.1 Föräldrarnas ansvar för sina barn.
När vi ställde frågan om vad ordning och uppförande är så tog lärarna upp föräldrarnas ansvar över sina barn och att föräldrarnas tid med barnen har minskat.
”Många föräldrar träffar inte sina barn så mycket, eftersom de lämnar barnen tidigt och hämtar dem sent, så i många fall ligger det på skolan att fostra barnen.”
Per 29 år
”Föräldrar i dag bryr sig säkert lika mycket som förr, men har mindre tid till sina barn. Vi lever i ett stressigt samhälle som kanske bidrar till att många barn känner sig oroliga.”
Mats 36 år
”Jag har arbetat som lärare i många år och upplever att dagens föräldrar har mindre tid för sina barn. De spelar ut i skolan för att bli sedda och få uppmärksamhet och om uppmärksamheten är positiv eller negativ spelar oftast ingen roll, bara någon ser dem”
Många av de tillfrågade lärarna upplever att dagens föräldrar har mindre tid för sina barn. Detta tror lärarna är en faktor som påverkar eleverna och därmed ordningen och uppförandet i skolan.
4.1.2 Vikten av att föräldrarna sätter gränser
Lärarna framhåller att det är viktigt att föräldrarna själva sätter gränser för sina barn.
”Jag tror att många av dagens föräldrar är vilsna och de vet inte riktigt hur de ska göra. Föräldrarna sätter inga gränser och barnen testar dessa gränser även i skolan”
Lena 55 år
”Curlingföräldrar är ju ett nytt uttryck och det upplever jag stämma in i många familjer. Känns idag som om många föräldrar har tappat greppet om sina barn, barn har inga gränser, de kan till och med styra familjen”
Mats 36 år
”Många föräldrar har det svårt att vara föräldrar och sätta gränser, de är rädda för att komma i konflikt med sina barn.
Gittan 38 år
Lärarna tar upp att de tror att dagens föräldrar är vilsna och har tappat greppet över sina barn och att de inte sätter några gränser, en lärare till och med säger att en del föräldrar låter barn styra hela familjen.
4.1.3. Samverkan mellan hem och skola
Lärarna nämner också att samspelet mellan hemmet och skolan är en förutsättning för att utveckla eleverna i ordning och gott uppförande.
”Ett exempel är att man kanske skulle kunna ha en bok som går mellan skolan och hemmet där det klart och tydligt står vad som är hemmets respektive skolans uppgift.”
Lena 55 år
”Det kan inte sägas för många gånger, en god föräldrakontakt är av yttersta vikt.”
Lena 55 år
”Viktigt att förstå elevernas behov, som inte är lika för alla. Bra att få hjälp och att samarbeta med föräldrarna som är de som känner sina barn bäst, ska vara det i alla fall.”
Catrin 42 år
Man kan utläsa av citaten att samverkan är viktigt för att skapa en bra balans mellan hem och skola. Lärarna önskar sig stöd och samarbete med elevernas föräldrar. De tycker också att man ska ta tillvara föräldrarnas kunskaper om sina barn.
4.2 Betydelsen av att lärare kan sätta gränser och skapa tydliga
regler
Alla lärarna är av uppfattningen att det redan från början krävs tydliga regler och klara gränser för att skapa ordning och uppförande.
”Jag pratar mycket med eleverna om regler och om varför de finns. Framförallt så förväntar jag mig att de klarar av att uppföra sig enligt reglerna och att de klarar av att visa ömsesidig respekt.
”Jag har själv inga problem, mina elever vet var gränserna går. Men jag har kollegor som har problem och enligt mig så har de inga tydliga gränser och det är förutsättning för att få ordning och reda”
Mats 36 år
De anser också att normerna skall sättas upp tillsammans med eleverna så att de känner sig delaktiga.
”En lärare måste ha ordning och reda. Det är viktigt att tillsammans med eleverna sätta upp tydliga regler. Det är för sent att sätta gränser efterhand, då har eleverna redan tappat respekten”
Mats 36 år
”Relationen med eleverna är ett sätt att leva. Det är viktigt att från början hålla sig inom ramarna, alltså inom de gränser som man satt upp tillsammans med eleverna”
Anne 64 år
Lärarna anser vidare att det är viktigt att sätta gränser och göra upp reglerna direkt, om detta sker i efterhand så har eleverna redan tappat respekten för dig som lärare.
En av lärarna tog också upp betydelsen av att det ska finnas konsekvenser när uppsatta regler inte följs.
” Jag tycker det är bra att vi har regler som vi är överens om. Dessa ska följas och det ska finnas konsekvenser när dessa inte följs och dessa är inte förhandlingsbara.
4.3 Lärarnas befogenheter och status
Några av de lärare vi intervjuat efterlyser mer befogenheter och framförallt klarare gränser av vad du som lärare får göra i olika situationer.
”Vi lärare har för lite befogenheter mot barn som är utåt agerande. Jag förespråkar naturligtvis ingen aga, men man kan inte fostra barn utan att ta i dem, det går inte alltid bara med förmaningar. Ordning och uppförande handlar om lärarens status. Förr i tiden så vågade man inte ”hålla på” på lektionerna som man gör idag.”
Per 29 år
”Jag tycker det skulle vara bra med tydligare befogenheter för lärarna. Vi måste veta med säkerhet var våra befogenheter går.”
Catrin 42 år
En av lärarna tar också upp läraryrkets status i samband med ordning och uppförande och drar paralleller med hur han upplever att det var förr.
4.4 Lärarrollen
4.4.1 Viktiga egenskaper i lärarrollen
Lärarna tog upp olika egenskaper som är viktiga att ha för att skapa ordning och uppförande.
”Det hela handlar om att barnen måste lära känna dig och du måste lära känna dem. Visa att man bryr sig om dem och bygga upp ett förtroende och en kontakt som man kan använda sig av för att nå dem när det blir stökigt.”
”Jag måste hela tiden försöka att skapa en arbetsmiljö och ett arbetsklimat efter de förutsättningar som finns i den gruppen och dess individer som jag arbetar med, där måste jag vara lyhörd och hela tiden hitta nya vägar att gå och det är barnen i sig som ger upphov till det.”
Siv 56 år
”Det är viktigt att läraren är uppmärksam och har förmågan att hantera olika aktiviteter som händer samtidigt, att ha ögon i nacken, flera bollar i luften är gamla klyschor som stämmer bra i vårt yrke”
Catrin 42 år
När lärarna talade om ordning och uppförande så framkom egenskaper såsom ledarskap, omtanke, empati, förtroende, lyhördhet, god människosyn, lyssnarförmåga och organisationsförmåga, egenskaper som anses viktiga för att få ordning i skolan.
Några av lärarna talar också om vikten att själv föregå med ett gott exempel.
”Att föregå med gott exempel är ett bra ledarskap, empati och att våga ta de jobbiga samtalen med föräldrarna är en viktig uppgift för oss lärare.”
Mats 36
”Vi vuxna måste föregå med gott exempel ju och då är vi ju inne på en människosyn som lärare bör ha. En bra regel är ”var mot andra som du vill att andra ska vara mot dig. Sänker jag ungar så sänker de varandra.”
Siv 56 år
Lärarna visar här att de tar sin yrkesetik på allvar och anser att det bästa sättet att överföra bra värderingar är att själv föregå med gott exempel.
4.4.2 Förändrad lärarroll
Av citaten nedan kan man tydligt utläsa att samtliga lärare uppfattar att lärarrollen har förändrats och att mycket energi går åt till andra saker än själva undervisningen.
”Många lärare är idag utbrända och känner sig stressade och det på grund av att det läggs bara mer och mer uppgifter på oss”
Catrin 42 år
”Tyvärr så är det också så att läraryrket mer och mer har kommit att handla om administration. Det är i många fall nödvändigt kanske, men det blir lite tröttsamt eftersom du i en arbetsvecka spenderar halva tiden med barnen, vilket borde vara det primära och resten går åt till annat.”
Lena 55 år
”Eleverna måste tidigt lära sig vad som är rätt eller fel, vad etik- och moralbegrepp betyder och detta är en del av vårt arbete men när man ständigt måste rikta mer och mer energi på att hålla ordning i klassen blir det mindre tid till lärandet i skolan”
Gittan 38 år
Lärarna upplever att det blivit svårare att avgränsa lärarrollen eftersom arbetet blivit mer socialt inriktat.
”Ofta kommer elever och ibland även lärare och hämtar mig när det är slagsmål på skolan. Ibland känner jag mig mer som en polis än lärare”
Mats 36 år
”I läraryrket handlar det en hel del om undervisning, förberedelser och rättande. Men du är också den vuxna som tar hand om och fostrar barnen och du intar ofta rollen som kurator eller ”ordningspolis”.
”Lärarna är skolans viktigaste resurser och deras kapacitet och kompetens ska användas till att lära ut saker till eleverna. Idag så undrar man om skolan behöver lärare eller om vi ska omskola oss till socionomer?”
Anne 64 år
I Intervjuerna framkommer att lärarna idag tycker att de har en utsatt position, det är höga krav från alla håll. Lärarens arbetsuppgifter har blivit allt mer omfattande och mycket tid går åt till social träning.
De lyfte också fram att de ansåg att lärarrollen har förändrats och vikten av att reflektera över sitt eget förhållningssätt.
4.4.3 Att reflektera över sitt eget förhållningssätt
En del av lärarna nämner sitt eget förhållningssätt som en viktig del för att kunna skapa ordning och uppförande.
” Det är stor skillnad på att tillrättavisa och att visa tillrätta. Att säga förlåt innebär för mig att jag ska försöka ändra mig, detta är ett sätt för mig att bidra till gott uppförande.”
Anne 64 år
”Ofta när man varit med om en konflikt så funderar jag på den när jag kommit hem och då tänker jag ofta varför sa jag inte så och varför gjorde jag så. Detta tror jag är viktigt, att reflektera över sig själv. Jag tror att det utvecklar mig och ger mig mer erfarenheter i min lärarryggsäck.”
Catrin 42 år
Lärarna menar för att kunna reflektera över sitt eget förhållningssätt måste man kunna se sig själv utifrån och se alla sina sidor, bra som dåliga.
4.5 Betyg/omdöme i ordning och uppförande
4.5.1 Lärarnas tankar om betyg/omdöme i ordning och uppförande
Lärarnas åsikter om betyg eller omdöme i ordning och uppförande skiljde sig åt, några lärare uttalade sig positivt och några negativt.
”Jag tror generellt inte på betyg i den här åldern men ska man sätta betyg i något i mellanstadiet, så skulle det vara i ordning och uppförande. Jag tror att det skulle hjälpa vissa barn att inse att det finns konsekvenser av deras beteende.”
Lena 55 år
”Jag skulle inte ha något emot ett omdöme i ordning och uppförande. Elever med bra betyg har ibland fel attityd och ett dåligt uppförande kan förbättras. Ingen elev vill gå ut med högt kunskapsbetyg och lågt betyg/omdöme i ordning och uppförande”
Mats 36 år
”Detta betyg/omdöme ska hänga med under hela skoltiden, så att man ska sträva efter att förbättra det. Lite krasst kan man väl säga att om det är dåligt att det kan likna en prick i ”registret”. Jag tycker att i låg- och mellanstadiet kan man ha ett ordningsomdöme och i högstadiet och gymnasiet ett ordningsbetyg.
Per 29 år
Några av lärarna är positiva till betyg och tror att dessa skulle kunna hjälpa till att korrigera elevers dåliga attityd och visa på att det finns konsekvenser av deras dåliga uppförande.
4.5.2 Skilja på ordning och uppförande
En del av lärarna uttalar sig negativt om betyg/omdöme i ordning och uppförande.
”Ordningen kan jag ansvara för här i skolan men uppförandet har sina rötter i hur man blivit bemött hemma och på andra platser innan de kom hit. Och sedan måste jag som lärare värdera det och det tror jag inte är genomförbart.
Siv 56 år
”Alla har vi olika sätt att uppföra oss och olika uppfattningar om vad som är rätt eller fel, vi är alla uppvuxna i olika miljöer med olika uppfostran, kan man betygsätta detta? Jag tror inte det.”
Gittan 38 år
”Ordning och reda måste råda i skolan och en lugn arbetsmiljö är A och O för bra resultat. Elevernas uppförande bör komma till föräldrarnas kännedom för det är ju de som har huvudansvaret för sina barn, Här kan ett skriftligt omdöme komma till sin rätt. Var ska betygskriterierna för ordning och uppförande gå, vem ska utarbeta dem, från vilken årskurs, det är många frågor som behöver svar.”
Catrin 42 år
Av citaten framgår att en del av lärarna ställer sig skeptiska till ett betyg i ordning och uppförande, men om det skulle införas så vill man dela upp det i två olika betyg, där man skiljer på ordning och uppförande. Ofta när de talar om ordning så nämns också ordet reda och då ofta i samband med klassrumsmiljön. Uppförande uppfattas ofta som något separat och något som kommer hemifrån och genom barnens uppfostran.
5. Slutsats och diskussion
För att få en lättare överblick över resultatet i vår undersökning har vi valt att skriva diskussionen och slutsats i de kategorier som utmärkte sig i intervjuerna. Anledningen till att vi valt att presentera det på det här sättet är för att underlätta för läsaren. Kategorierna i sig är svar på frågeställningen ”Vilka faktorer tycker lärarna är väsentliga för att kunna skapa en bra skolmiljö”? I kategorierna kommer även svaren på våra två andra frågeställningar fram.
Vi vill återigen lyfta fram våra frågeställningar som är:
• Hur resonerar dagens lärare och politiker kring ordning och uppförande i skolan?
• Vilka faktorer tycker lärarna är väsentliga för att kunna skapa ordning och uppförande i skolan?
• Anser lärarna att ett ordningsbetyg/omdöme kan lösa problem i skolan och i så fall vilka problem?
I vår diskussion ser vi om vi fått svar på våra frågeställningar samt anknyter till vår kunskapsbakgrund och ger egna kommentarer.
5.1 Föräldrar
När vi sammanställt intervjuerna handlade mycket av materialet om föräldrarnas roll i skolan. Det som utmärkte sig var föräldrarnas brist på tid med sina barn, vikten av att föräldrarna sätter tydligare gränser för sina barn och betydelsen av samverkan mellan hem och skola.
När lärarna samtalar om ordning och uppförande tycker de att det är viktigt att föräldrarna tar ett större ansvar för barnens uppfostran och att de tar sig mer tid till sina barn. I föräldrabalken, kap 6 framgår att föräldrarna har huvudansvaret för barnets fostran, men enligt läroplanen skall även skolan ha en fostrande roll. I läroplanen framgår också att läraren ska samarbeta med hemmen när det gäller
elevens fostran. Lärarna har klart för sig att huvudansvaret över barnens fostran ligger på föräldrarna och vi upplevde att de talade med försiktighet om barns uppförande eftersom då kritiserar man barnet och indirekt även föräldrarna. Alla lärarna vi talat med är medvetna om och talar mycket om hur barnens hemmiljö inverkar på barnens uppförande och attityd i skolan. För dem verkar det självklart att skolan och hemmet påverkar varandra. Vad som händer i skolan påverkar det som händer hemma och tvärtom. Vi anser att hem och skola inte ska kritisera och konkurrera med varandra utan var och en måste vara klar över sin del i barnens fostran. Det bästa vore om båda parter respekterade varandras roller.
Lärarna tar också upp vikten av att föräldrarna måste lära sig sätta gränser för sina barn. Vi anser att föräldrarnas förmåga att sätta gränser ger föräldrarna själv en identitet, att de är någon, och vet du vem du är och är trygg i dig själv kan du vägleda dina barn. Föräldrar kan stötta och hjälpa barnen genom att vara goda förebilder, lyssna, ställa frågor, ta sig tid och motivera. Bengt Grandelius nämner att gränssättningar kan öka barnets självkännedom och självrespekt och att det är föräldern som ska och måste våga sätta gränser. Han menar att barn som aldrig får erfara gränser tror att de alltid kommer att stå oemotsagda och i centrum för alla andra. Han hävdar att genom att sätta gränser så talar vi om att man som människa måste respektera andra.60
De barn som aldrig har fått några gränser får inte heller några klara signaler om vad som är rätt eller fel. Detta skulle kunna leda till att barnen på sikt upplever att de blivit svikna och lämnade av sina föräldrar, att de aldrig brytt sig. Konsekvensen av detta tror vi kan bli att barnen blir utåtagerande och får svårt att anpassa sig till de regler som finns i skolans värld. Om barnet möts av kärleksfulla gränser stannar de förhoppningsvis upp och inser att världen är full av människor och att det är inte enbart deras behov som skall tillfredställas.
Lärarna både önskar och kräver ett bättre samarbete med elevernas föräldrar och att ansvaret för detta samarbete både ligger på föräldrarna och lärarna. Vi anser att lärarna tillsammans med föräldrarna ska skapa de förutsättningarna som krävs för att varje individ ska utvecklas i rätt riktning.Lärarnas arbete grundar sig på att både elever och föräldrar har förtroende för dem och att samverkan är
viktigt för att skapa en bra balans mellan hem och skola. Föräldrarna är experter på sina barn och lärarna är experter på att förmedla kunskaper till dessa barn.
5.2 Betydelsen av att lärare kan sätta gränser och skapa tydliga
regler
Av intervjuerna framgår tydligt att alla anser att en förutsättning för att få ordning i klassrummet är att läraren kan sätta tydliga gränser och klara riktlinjer. Lärarna trycker också på vikten av att sätta klara gränser direkt från början och om de inte följs så måste man diskutera och visa att det finns konsekvenser för att klargöra att man inte accepterar att någon bryter mot de uppgjorda reglerna. En förutsättning för att alla regler på en skola skall fungera är att lärarna också följer dem, och är konsekventa annars får reglerna ingen effekt. Vi håller med lärarna när de säger det är viktigt att sätta gränserna och reglerna tillsammans med barnen. Då känner de sig delaktiga och då är det lättare för eleverna att acceptera det som är bestämt. Tydligt är att ett barn behöver både uppmuntran och uppskattning men också förmaningar för att bli en generös och empatisk människa. En lärare bör kunna förebygga, bemöta och korrigera dåligt uppförande bland eleverna.
Att ha en god självkännedom är viktigt i läraryrket. För oss innebär självkännedom att man är trygg i sig själv och vågar sätta gränser och visa känslor. På varje skola ska det finnas ordningsregler som syftar till att skapa arbetsro i skolan. I grundskoleförordningen står det klart och tydligt att rektorn ska ansvara för att det finns ordningsregler på skolan. Ordningsreglerna ska ge vägledning för elever, skolpersonal och föräldrar.
Det som är intressant att notera i rapporten Attityder till skolan 2006 är att det visade sig att lärare hade en positivare bild än eleverna i frågan om arbetsro på lektionerna. Detta skulle kunna tolkas på två sätt, antingen att lärarna har en högre toleransnivå för buller och stök på lektionerna. Den andra tolkningen skulle kunna vara att genom att lärarna uppger att det är stökigt på lektionerna så medger man indirekt ett misslyckande i sin lärarprofession, eftersom man inte lyckas hålla ett gynnsamt arbetsklimat i klassrummet. Men vad vi inte får glömma är att lärare
och elever förhoppningsvis strävar mot samma mål, goda studieresultat presterade under angenäma förhållanden.
5.3 Lärarnas befogenheter och status
Samtliga lärare tycker det är svårt att veta vilka befogenheter man har som lärare, vilket de upplever som besvärligt i vissa situationer. De ser gärna tydligare beskrivningar på vilka befogenheter man har för att kunna hantera allt som händer inom skolans värld. Vi delar uppfattningen att lärarnas befogenheter behöver förtydligas, det får inte vara någon tvekan om vad man som lärare får göra för att säkerställa tryggheten och studieron i skolan. Om en elev uppträder olämpligt skall läraren uppmana eleven att ändra sitt uppförande. Läraren har stöd för detta i grundskoleförordningen, men några av lärarna efterlyser ännu tydligare befogenheter om vad de får och inte får göra. Att lärarna känner sig osäkra och behöver tydligare befogenheter framkommer också i undersökningen som undersökningsföretaget Exguiro genomförde under mars och april 2005. Det var 59 procent av de 1200 tillfrågade lärarna som ansåg att de varit i situationer där de inte varit säkra på vilka befogenheter som lagstiftningen ger dem.
Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet har tillsammans lagt grunden för lärarnas yrkesetiska principer. De yrkesetiska principerna ska avspegla de gemensamma värderingar och principer som lärarna förväntas ha. Avsikten med lärarnas etiska principer är att synlig- och medvetandegöra den etik som är en grundläggande del av lärarens arbete. Att bli etiskt medveten innebär att bli medveten om vilka värderingar som styr ens handlande. De lärare vi intervjuat visar i allra högsta att de är etiskt medvetna bland annat genom att de talar om vikten att vara ett gott föredöme. Vi tror att en god yrkesetik kan höja lärarnas status och vara ett verktyg för hur arbetet och undervisningen ska utföras. De skapar även en gemensam värdegrund som beskriver riktlinjerna i lärarens arbete
.
Idag talas det ofta om läraryrkets status och underförstått tycker vi att det antyds att lärarna inte har någon status, vilket många lärare säkert tar som en förolämpning.
