Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och Samhälle
Examensarbete
10 poäng
Barns syn på andra barns livsvillkor
Children’s view of other children’s living-conditions
Jenny Ryd
Lärarexamen 140 poäng Handledare: Jan Andersson Samhällsvetenskap och lärande 2006-01-18
Examinator: Lars Pålsson Syll Handledare: Jan Andersson
Abstract
Syftet med detta arbete har varit att identifiera framförallt tillgångar i barns kännedom, förståelse och inlevelseförmåga i andra barns livsvillkor men undersökningen har även visat på vissa brister. En viktig frågeställning har varit huruvida barns egna kulturella erfarenheter och identitet påverkar deras syn på andra barn. Därför har undersökningen utförts i två olika kulturella miljöer en mångkulturell och en med brist på mångkultur. I de båda miljöerna har jag genomfört semistrukturerade intervjuer utifrån bilder av barn och resultatet har visat på en del likheter och skillnader mellan de båda grupperna.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 6
1.1. FRÅGESTÄLLNINGOCHSYFTE...7
1.2. BAKGRUND...8
1.2.1. BESKRIVNINGAVGRUPP 1SMILJÖ...8
1.2.2. BESKRIVNINGAV GRUPP 2SMILJÖ...8
1.3. LITTERATUR...9 2. METOD ... 11 2.1. BESKRIVNINGAVMETOD...11 2.1.1. GENOMFÖRANDE...11 2.1.2. BILDER...11 2.1.3. URVAL...12 2.1.4. DOKUMENTATION...13 2.1.5. ANALYS...13
2.2. MOTIVERINGAVVALAVMETOD...13
2.2.1. GENOMFÖRANDE...13 2.2.2. BILDER...14 2.2.3. URVAL...14 2.2.4. DOKUMENTATION...15 2.2.5. ANALYS...15 3. RESULTAT ... 16 3.1. RESULTATGRUPP 1...16 3.1.1. BILD1...16 3.1.2. BILD 2...17 3.1.3. BILD 3...18
3.1.4. JÄMFÖRELSERBILDERNAEMELLAN – GRUPP 1...19
3.2. RESULTATGRUPP 2...21
3.2.1. BILD 1...21
3.2.2. BILD2...22
3.2.3. BILD3...23
3.2.4. JÄMFÖRELSERBILDERNAEMELLAN – GRUPP 2...24
3.3. JÄMFÖRELSERGRUPPERNAEMELLAN...25
3.3.1. BILD 1...25
3.3.2. BILD 2...26
3.3.3. BILD 3...26
3.4. ANALYSOCHSAMMANFATTNING...26
3.4.1. ERFARENHETER...26
3.4.3. FÖRDOMAR...27
3.4.4. OREALISTISKT...27
3.4.5. SAMMANFATTNING...28
4. SLUTSATSER, DISKUSSION OCH FORTSATT FORSKNING ... 29
4.1. SLUTSATSER...29
4.2. DISKUSSION...30
4.3. FORTSATTFORSKNING...31
1. Inledning
Under min utbildning har jag uppmärksammat att ämnena svenska, matematik och engelska prioriteras högre än andra ämnen. I dessa ämnen krävs det ett godkänt betyg för att få gå vidare till gymnasiet, vilket kan vara en orsak till deras högre status. Mitt ämne, samhällskunskap, får ofta ge plats till andra, som en del verkar anse, viktigare ämnen. Det borde inte vara så eftersom vi fortfarande enligt lag ska arbeta efter kursplan och timplan.
Även om samhällskunskapen får ta så liten plats i de tidigare skolåren tror jag ändå att elever har en god kunskap om samhället. Jag tror detta ofta är en livskunskap som man skapar just i det samhälle där man lever. Alltså tror jag att barnen automatiskt lär sig mycket samhällskunskap i samhället utanför skolan. Men när en kunskap om samhället baserar sig på barnens egna erfarenheter om deras eget lokala samhälle hur mycket förstår barnen då egentligen om andra människors livsvillkor och kulturer? Är detta något de lär sig på annat sätt, genom skola eller media eller är det så att de helt saknar de kunskaperna. Jag hoppas att genom min undersökning kunna synliggöra den kunskap barnen redan har. Jag tror denna kunskap kan vara en otrolig tillgång som en grund att bygga på i utvecklandet av en god samhällskunskap hos barnen
När jag besökt mångkulturella skolor har jag undrat om mångfalden i den kulturella miljön påverkar barnens kunskap om samhället. Kan det vara så att på de mångkulturella skolorna bygger barnen ett slags mångkulturell kompetens som inte utvecklas i samma grad i skolor som är mer kulturellt homogena.
Min erfarenhet säger mig att när man talar om kulturer i skolan ofta exotiserar andra kulturer och ger en ganska ytlig kunskap. Man tar upp mat, musik och dans vilket inte ger någon djupare förståelse för kulturen. Samtidigt förmedlar man en känsla av att andra länder har kultur medan den svenska kulturen inte är lika utpräglad. Jag har upplevt att när livsvillkoren för folk i andra länder skildras i skolan betonas ofta skillnader mellan ”våra” och ”deras” villkor. Det finns risker med att fokusera för mycket på skillnader kulturer emellan då man kanske skapar ett slags vi- och dom-tänkande. Samtidigt kan man inte bortse från att det finns skillnader om man ska försöka ge en realistisk bild av olika kulturer.
Min förhoppning är att det arbete jag gjort kan vara tankeväckande läsning för de som är verksamma i både skolmiljöer som är mångkulturella och miljöer med få intryck från andra kulturer. I förlängningen hoppas jag detta kan främja ett samarbete mellan dessa. Det är i dessa upplevelser och tankar min uppsats har sin grund. Diversitet är en tillgång om vi bara inser att den går att utnyttja för att skapa goda lärandemiljöer.
1.1.Frågeställning och syfte
I läroplanen menar man att skolan som kulturell och social mötesplats ska främja förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar.1 Styrdokumenten
talar vidare om att barn ska ha ”kännedom om andra människors livsvillkor”2 och att
vi inom skolan ska ”främja förståelse för andra människor…”3. Skolan ska alltså inte
bara förmedla faktamässig kunskap om andra utan även skapa förståelse och få barnen att leva sig in i andras livsvillkor. Jag undrar därför:
• Hur ser barn på andra barns livsvillkor?
Med livsvillkor menar jag hur någons liv och vardag ser ut. Bland annat hur man lever, bor, arbetar, roar sig men också vilka möjligheter och begränsningar man har. Målen handlar om synen på andra människors livsvillkor men jag har valt att begränsa min frågeställning till att gälla barns syn på andra barns livsvillkor.
Barn kommer in i grundskolan med vitt skilda förutsättningar och möter helt olika skolmiljöer. Jag har därför intresserat mig för miljöer med olika tillgång till mångkultur för att se vilka likheter och skillnader som finns där.
Detta resonemang har lett mig till följdfrågorna: • Påverkar den kulturella miljön barns identitet?
• Påverkar barnens kulturella identitet deras syn på andra barns livsvillkor?
Inom pedagogiken talas ofta om att man ska i undervisningen utgå från barnet och deras verklighet. Jag hoppas att dessa frågeställningar kan vara en liten del i någon slags kartläggning om vilka tillgångar som finns i olika samhälls- och skolmiljöer. Detta ska förhoppningsvis resultera i att pedagoger kan utnyttja dessa tillgångar för att skapa goda lärandetillfällen.
1 Lärarförbundet (2002) s10.
2 Skolverket Kursplan i samhällskunskap för grundskolan. 3 Lärarförbundet (2002) s9.
Undersökningen ska inte resultera i en pedagogisk konsekvensbeskrivning utan ska vara en kartläggning av barnens uppfattningar. Även om jag kommer lyfta frågor om rimlighet i barns syn på andra handlar det inte framförallt om huruvida barnen gör en korrekt beskrivning av andra barns livsvillkor utan snarare om likheter och skillnader i de olika gruppernas svar.
1.2.Bakgrund
I följande avdelning beskriver jag de två olika miljöerna jag genomfört undersökningen i. Jag baserar beskrivningarna på informella samtal jag haft med lärare på de olika skolorna.
1.2.1.Beskrivning av grupp 1s miljö
Denna skola ligger mitt i storstaden i ett område som bebos av både de med och utan bakgrund i andra länder. De flesta affärer och restauranger i området verkar drivas av människor med invandrarbakgrund. Det är framförallt ungdomar och barnfamiljer som bor i området. Lärarna uppfattar också att det är förekommer missbruk av alkohol och droger i området dock inte bland barnfamiljerna. Skolan är nybyggd och var från början en liten enhet som växt betydligt under senare år. Lärarna menar att förändringarna och flera lärarbyten har skapat mycket oro bland barnen. Barn från ett område som anses mer socialt belastat har flyttats till skolan vilket också har påverkat skolsituationen.
1.2.2.Beskrivning av Grupp 2s miljö
Den homogena skolan ligger i en ort ute på landet en bra bit från större städer. Kommunen har i flera år haft en restriktiv flyktingpolitik vilket lett till att det finns ytterst få familjer i kommunen med bakgrund i andra länder. Utbildningsgraden är ganska låg i kommunen4 och lärarna uppfattar ibland det som om skolan inte verkar
vara så viktig för vare sig föräldrar eller barn. Även denna skola har gått igenom stora förändringar de senaste åren men det verkar inte ha skapat så mycket oro bland barnen.
1.3.Litteratur
Jag har inte möjlighet att här fördjupa mig i barns identitetsskapande utan vill bara skapa en översikt för att visa på att barnen i de olika områdena troligtvis har olika kulturell identitet och att detta i sin tur kanske påverkar deras syn på andra människor.
Det finns olika faktorer som påverkar ett barns identitet. Evenshaug nämner skolan som en viktig faktor5 men visar också utifrån olika teorier att man skapar sin identitet
baserat på hur andra ser på en6. Taylor har liknande tankar och menar att man skapar
sin identitet i dialog eller i kamp mot andra7. Imsen visar på en teori om att
människan bara kan förstå sig själv med hjälp av den miljön den är en del av.8
Det finns alltså flera saker som påverkar barns identitet men de flesta menar att man skapar identiteten i sociala sammanhang. Således borde den sociala miljön påverka skapandet av en identitet . Om den sociala miljön präglas av olika kulturer kanske man kan säga att kulturen om inte direkt så indirekt påverkar identitetsskapandet. Evenshaug menar även att skapandet av en identitet kan variera från kultur till kultur och varnar för att unga ibland kan utsättas för så många olika förväntningar att de skapar ett slags uppdelad identitet9. Taylor betonar vikten av att få sin kulturella
identitet erkänd av andra10. Sjövall menar att barn formar sin kulturella tillhörighet
utifrån familjen och att det inte finns någon motsättning i att vara invandrare och dessutom känna sig delvis svensk.11
Alltså har kulturen också en påverkan på identiteten. Men varför är då dessa teorier viktiga för mitt arbete? Jo, eftersom de två olika grupperna har olika levnadsvillkor och kulturell bakgrund och detta troligtvis är faktorer som påverkar deras identitet. Nästa fråga är då huruvida barnens identitet påverkar deras syn på andra?
Det var svårt att hitta litteratur som svarar på just den frågan eftersom det är svårt att veta exakt vad det är som påverkar barns syn på andra. Vad gäller medkänsla för andra talar man däremot mycket om familjens betydelse. När det gäller de yngsta barnen talar man ofta om rolltagande. Barn provar olika roller för att sätta sig in i andras situation. Leken spelar en viktig roll i denna utvecklingen och barnens sociala erfarenheter utvecklar rolltagandet.12
5 Evenshaug (2001) s312. 6 Evenshaug (2001) s408. 7 Taylor (1994) s 43. 8 Imsen (1992) s410. 9 Evenshaug (2001) s307. 10 Taylor (1994) s37. 11 Sjöwall (1994) s16. 12 Evenshaug (2001) s 266.
Barns förmåga att förstå och känna för andras situation utvecklas från att som spädbarn gråta när de hör ett annat barn gråta till att i slutet av barndomen reagera inte bara på omedelbara händelser utan att de också får en förståelse för andras livssituation.13
Alltså utgår man från familjen och sociala erfarenheter i både skapandet av sin identitet och i sin syn på andra. Men vad har detta för konsekvenser i miljöer som är mångkulturella eller ej. Detta ska jag delvis försöka svara på genom min undersökning.
En intressant tanke jag tar med mig är från Norell Beach som menar att kunskap och information om andra kulturer kan vara destruktivt om de inte kopplas till medkänsla14. Risken är att man betonar olikheterna och skapar rädslor för det
främmande.
13 Evenshaug (2001) s 267. 14 Norell Beach s 26-27.
2. Metod
Jag försöker i min undersökning ha ett förhållningssätt där jag fokuserar på att förstå hur barnen ser på sin och andra barns verklighet. Även om jag har någon slags föruppfattning så har jag inte formulerat frågeställningen som en teori som ska prövas utan försöker med ett öppet sinne undersöka ämnet. Jag har en teoretisk bakgrund men skapar framförallt mina teorier utifrån resultatet av undersökningen.
2.1.Beskrivning av metod
2.1.1.Genomförande
Jag har genomfört intervjuer i två fokusgrupper på två olika skolor som jag kallar grupp 1 och grupp 2. Intervjuerna har börjat med att jag presenterat mig själv och den undersökning jag gör. Barnen har sedan fått presentera sig och jag har ställt några frågor om fritidsintressen och annan bakgrund för att värma upp. Sedan har barnen fått se på en bild av ett barn och berätta om det barnet så som de berättat om sig själva. Jag har betonat att beskrivningarna ska vara realistiska och sannolika. De har fått berätta fritt men ibland har jag ställt frågor för att hjälpa dem komma vidare. Dessutom har jag ibland ställt frågor för att få en bättre bild av hur de tänker.
Den första bilden föreställde en blond flicka med rakt hår och blå ögon. Hon var fotograferad mot en blåmönstrad bakgrund och såg glad ut.
På den andra bilden syntes också en glad flicka men med bruna ögon och med vit sjal, hijab, som täckte håret. Den sista bilden var av en glad pojke med mörk hy och kort krulligt hår. Alla bilder visade barnens ansikten och förutom flickan med hijab kunde man inte direkt se deras kläder. Bakgrunden var suddig eller väldigt neutral.
2.1.3.Urval
Fokusgrupperna har bestått av fyra barn från årskurs fyra som jag låtit läraren slumpa ut. Mina krav har varit att jag ville ha två flickor och två pojkar i varje grupp och att de skulle, av praktiska skäl, kunna klara av att sitta i en grupp under 45 minuter. Kunskapsmässigt har jag inte satt några begränsningar men har bett lärarna att välja elever med lite olika prestationsnivåer i skolan. I grupp 1, från den mångkulturella skolan har jag också bett om att få träffa barn med olika kulturell bakgrund.
Grupp 1
Flicka 1 är född och uppväxt i Sverige men hennes pappa kommer från Tanzania. Hon dansar balett och spelar fotboll.
Flicka 2 är född i Irak men kom till Sverige när hon var fyra år gammal. Hon har nästan hela släkten kvar i ursprungslandet men kan inte träffa dem på grund av kriget. Hennes familj består av föräldrar och tre syskon.
Pojke 1 är född i Sverige men hans föräldrar kommer ifrån Libanon. Han har en syster och tycker om att leka.
Pojke 2 är född i Sverige men hans pappa kommer från Senegal. Han tycker om att vara med kompisar och att spela fotboll.
Grupp2
Flicka 3 är ensamt barn i familjen. Hennes föräldrar kommer från orten där de nu bor, morfar kommer ursprungligen från Slovenien. F3 tycker om att chatta på datorn, spela X-box och att bada.
Flicka 4 är yngsta barnet i familjen. Båda föräldrarna kommer från Skåne. Hon tycker också om att spela dator och att vara med kompisar.
Pojke 3 är den enda i gruppen som bott någon annanstans förut. Hans föräldrar kommer från Sverige men han vet inte var. Han tycker om reptiler och katter och tycker att skolan är tråkig.
Pojke 4 säger att han är bra på det mesta. Han tycker om X-box, fotboll, handboll mm. Föräldrarna kommer från Skåne. P4 är äldsta barnet och han blir arg när folk retas och stör.
2.1.4.Dokumentation
Under intervjun har jag hjälpt barnen genom att göra tankekartor runt varje bild. Efter varje bild har jag sammanfattat med tankekartorna som stöd och barnen har fått komma med tillägg. Intervjuerna har jag dokumenterat med hjälp av videokamera.
2.1.5.Analys
Jag har delat upp min analys i olika delar. En del av analysen finns i resultatdelen vid respektive bild och även i en jämförelsen bilderna emellan. En annan del av analysen finns i jämförelsen skolorna emellan.
2.2.Motivering av val av metod
2.2.1.Genomförande
För att undersöka hur barn ser på andra barns livsvillkor har jag valt att genomföra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med två fokusgrupper.
Skulle jag bara undersöka målet i kursplanen som handlar om kännedom om andras livsvillkor så hade jag kunnat konstruera ett kunskapstest och istället genomföra en kvantitativ undersökning. Men jag har utgått från delar i styrdokumenten som handlar om förståelse och inlevelse i andras livsvillkor, vilket jag tänkte kan vara svårt att undersöka med kvantitativa metoder. Bryman menar att i kvalitativa metoder genererar man teorier snarare än prövar dem.15 Eftersom det är just det jag är
intresserad av har jag valt en kvalitativ metod.
Jag har valt att ha semistrukturerade intervjuer eftersom jag velat beröra vissa teman men utan att styra barnen alltför mycket. Jag har valt bort en alltför strukturerad intervjuform eftersom jag vill veta vad barnen tyckte var viktig att veta om andra människor och deras livsvillkor. Samtidigt har jag haft en viss struktur för att underlätta för arbetet med jämförelser och slutsatser.
I en intervju med endast ett barn tänker barnet tyst inombords och det är svårt att veta vad som fått barnet att svara som det gör. För att göra barnets resonemang tydligare
valde jag därför att arbeta med fokusgrupper. Bryman menar att man i fokusgrupper också får reda på ”varför de tycker som de gör”16. Då får jag i och för sig inte veta
vad det enskilda barnet tycker utan får istället reda på gruppens åsikter men det är förståelse, inlevelse och kännedom jag var ute efter och jag menar att dessa aspekter syns tydligare i gruppens process än i den enskildas resultatet.
2.2.2.Bilder
Jag valde att arbeta med bilder då jag ville i intervjun beröra vissa teman utan att styra alltför mycket. Min tanke var också att barnen skulle ha lättare att tänka runt andras livsvillkor om de hade en riktig människa framför sig. Den första bilden valde jag en stereotypt svensk flicka med blont hår och blå ögon. Flickan på den andra bilden tillhör en minoritet i Sverige, jag valde en bild där hon hade hijab på sig just för att det är en väldigt tydlig symbol som kan väcka olika känslor. Den tredje bilden var svår att välja, jag ville egentligen ha en flicka även på den sista bilden men hade svårt att hitta bilder på afrikanska flickor som såg glada ut. Jag ville ha flickor på alla bilder för att undvika att skillnaderna som beskrevs skulle vara könsbundna. Vidare valde jag bilder där barnen såg ut att vara i ungefär samma ålder för att undvika skillnader på grund av ålder.
2.2.3.Urval
Jag valde att be att få intervjua barn som klarade av att sitta med i en grupp under en lite längre tid. Genom detta val sorterades barn med koncentrationssvårigheter och vissa andra problem ut. Detta var ett svårt val att göra eftersom dessa barn också har viktiga kunskaper om samhället och säkerligen hade haft mycket att ge till undersökningen. Men jag gjorde detta valet eftersom jag ansåg att det skulle ta längre tid att genomföra undersökning om jag inkluderat dessa barn. Jag hade eventuellt i så fall behövt göra flera besök på skolan och det har jag tyvärr inte haft tid med.
Läraren fick slumpa ut barnen av den enkla anledningen att jag ville ha barn med olika prestationsförmåga och förkunskap vilket läraren har god insikt i. Jag är medveten om att när man låter läraren välja ut elever till undersökningar att man kan få en snedfördelning då läraren kanske vill visa upp en positiv bild av barnen och sitt arbete och därmed väljer ut de barn som ger ett gott intryck. Därför var jag noga med att poängtera att det var viktigt för min undersökning att få träffa barn med olika förutsättningar.
Barnens ålder valde jag dels av praktiska dels av gruppdynamiska skäl. Jag ville inte ha alltför unga barn eftersom det kan vara svårt för dem att koncentrera sig och att reflektera om sådant de inte känner till och ändå hålla sig till verkligheten. På grupp 2s skola har jag dessutom märkt att de i årskurs fem och uppåt är väldigt angelägna att följa strömmen och anpassa sig till sina vänner vilket skapat en risk för en väldig likriktning i svaren.
Fokusgrupperna innehöll fyra barn. Jag tänkte att fler barn i gruppen hade skapat svårigheter att följa deras resonemang. Med färre barn hade jag kanske inte fått den gruppdynamik jag strävat efter
2.2.4.Dokumentation
Jag valde att hjälpa barnen genom att under intervjuns gång anteckna med hjälp av tankekartor. Då kunde barnen se vad de tagit upp och om de kände att de missat något. Det finns en risk att barnen blir nervösa då man sitter och antecknar det de säger. Jag tror jag kom runt detta genom att förklara i början att jag tänkte anteckna för deras skull och genom att hela tiden visade det jag skrev.
Från början hade jag tänkt dokumentera intervjuerna med hjälp av bandspelare men bestämde mig för att videoinspelning hade många fördelar. Det är lättare att avgöra vem som säger vad när man kan se barnen snarare än att bara höra dem. Dessutom fångar man i bilden även mimik, blickar och det samspelet som finns i gruppen. Nackdelen med att filma är även här att barnen kan bli nervösa. Därför lät jag uppvärmningsdelen ta tid så att barnen skulle vara vana vid situationen innan vi kom till undersökningsdelen.
2.2.5.Analys
Jag har valt att dela upp analysen i olika delar mest för att underlätta läsandet. Det kan vara lättare att förstå min analys om man ser den i samband med resultatet. Dessutom vill jag ge en ordentlig bild av respektive grupps syn på bilderna innan jag ger mig på några jämförelser skolan emellan.
3. Resultat
Nedan redovisar jag resultatet av min undersökning en skola i taget och bild för bild. Jag har schematiserat barnens tankar om bilderna utifrån deras slutsatser och presenterar även deras resonemang utifrån videomaterialet. Jag redovisar inte allt material på grund av tids- och platsbrist utan sammanfattar deras resultat och lyfter vissa, enligt mig, intressanta resonemang. Dessutom har jag märkt att jag i vissa delar av intervjun styrde barnen och ställde ledande frågor så dessa har jag också låtit bli att redovisa eller har jag markerat att jag styrt. Barnen fick döpa flickorna och pojken på bilderna och jag väljer därför att använda de namnen.
3.1.Resultat grupp 1
Det verkade vara svårt för barnen att komma igång i början och det var en av pojkarna som tog kommandot och styrde ganska mycket i början. Efter ett tag flöt samtalet bättre och flickorna pratade mer, men den andre pojken höll sig hela tiden lite i bakgrunden.
3.1.1.Bild1
Bild 1-Sofie Grupp 1
Plats Stockholm, Sverige Boende Lägenhet eller Radhus På dagarna
-Fritid Är med kompisar, Ritar Husdjur Kanin, Marsvin, Katt Vill bli Veterinär
Syskon 2 bröder Mamma Ingenjör Pappa Kirurg Vill ha En Ponny
Blir arg/rädd Retad och slagen av kompisar Ålder Lika gammal eller äldre Övrigt Flicka, ljust hår, liknar mig
Nästan direkt kom man fram till att Sofie var svensk och kom från Stockholm. De sade även att hon var lik mig. F2 sade att det var konstigt men de flesta från Stockholm och Sverige har ljust hår och blå ögon. Barnen menade också att båda föräldrarna till Sofie var högutbildade, mamman var ingenjör och pappan var kirurg. P2 tittade mycket på de andra barnen, speciellt på F1. Han viskade det han vill säga till de andra innan han sade det högt.
Det verkade ganska tydligt att barnen inte riktigt identifierade sig med Sofie eftersom hon inte var lik dem utan såg ut som någon från Stockholm. Trots det hade barnen en del gemensamt med henne, som att de inte tyckte om att bli retade och att de gärna var tillsammans med kompisar på fritiden.
3.1.2.Bild 2
Bild2-Sarah Grupp 1
Plats Stad, Irak
Boende stor lägenhet som är sådär På dagarna Går i skolan
Fritid Pratar med kompisar Husdjur Katt
Vill bli Doktor
Mamma Lagar mat, städar Pappa Har affär
Vill ha Stort fint rum, hus
Blir arg/rädd Rädd för kriget, rädd för att dö Ålder 13år
Övrigt Hijab, vill inte visa håret, alla andra har det
När denna bilden kom fram tittade F2 på P1 och skrattade. Nästan direkt utbrast F2 ”hon är arab”. De andra barnen speciellt F1 och P2 tittade mycket på F2 under detta moment. Det blev så påtagligt att hon till och med under samtalet kommenterade det själv: ”varför tittar du på mig?” sade hon till P2. När vi sammanfattat bilden tecknade P2 till P1, han pekade på sitt huvud. P1 sade då att Sarah har sjal. F2 visste att det var en hijab. Alla hade klart för sig att det var för att hon inte fick visa håret. När jag frågade varför hon inte fick visa håret förklarade F2 att det var kanske för att hon skulle be. Ett annat förslag från samma flicka var att Sarah inte ville vara ensam om att vara utan hijab eftersom de flesta i Irak har det. Eftersom barnen föreslog att Sarah bodde i Irak frågade jag om hon hade kunnat bo i Sverige. P2 svarade att hon kunnat bo i Malmö men inte i Stockholm . Barnen trodde att Sarah var rädd för kriget och för att hon eller någon som stod henne nära skulle dö.
Kanske identifierade sig F2 en del med Sarah, men framförallt såg de andra barnen likheterna. Samtidigt kan F2s kommentarer om hijab tyda på att hon och hennes familj är något mer sekulariserad. P1 som också har arabiskt ursprung verkade inte känna igen sig lika mycket, kanske för att han är pojke eller kanske för att han är född i Sverige och inte är lika påverkad av sin ursprungskultur.
3.1.3.Bild 3
Bild 3-Agcusto Grupp 1
Plats Utanför en stad, Tanzania Boende Litet hus, inte fint
Fritid Leker ute med kompisar Husdjur Hund
Vill bli Lärare
Syskon Lillasyster och storebror Mamma Hemma, hämtar mat, hushåll Pappa Lärare
Vill ha Mat, pengar, fint hus Blir arg/rädd Lejon, svält
Ålder 10år
Övrigt Inga pengar, äter frukt, inget vatten
Innan bilden kom fram sade F2 ”det är nog en flicka från Tanzania”. F1 log mycket under det här momentet och lekte med tröjärmarna. F2 sade ”det ser ut som han inte
går i skolan” och F1 förtydligade ”det gjorde inte min pappa heller… bara ibland”.
Pojkarna försökte komma på vad pojken på bilden skulle heta. P2 sade att de har konstiga namn. F2 tittade mycket på F1 under den här delen och det blev en del fniss emellanåt.
3.1.4.Jämförelser bilderna emellan – grupp 1
Alla barnen på bilderna kom från olika länder och alla bodde i städer eller precis utanför. De bodde i lägenheter eller hus, Sofies boende kommenterade de inte men Sarahs lägenhet var sådär och Acustos hus var inte fint. Både Acusto och Sarah önskade sig finare hus medan Sofi önskade sig en ponny. Eftersom barnen i intervjun själva bor i en stad så kan det varit lättare för dem att tänka sig att andra också bor så. Som förklaring på varför man inte bodde så fint i andra länder berättade P1 att i hans ursprungsland har det varit krig så där var husen trasiga och slitna.
Det var bara om Acusto som man uttalade sig om att han inte gick i skolan, trots att hans pappa var lärare. Istället fick han arbeta hemma och hämta vatten. Barnen var medvetna om att man i vissa länder har brist på mat och rent vatten, vilket de visade genom sin beskrivning av Acustos vardag. Flickan som nämnde att Acusto inte gick i skolan kan ha gjort det för att han såg ung ut, men när den andra flickan bekräftade att en del inte går i skolan trots att de är i skolåldern gick de på den linjen.
Gemensamt för barnen på de tre bilderna var att de tyckte om att vara med sina vänner men det skiljde sig lite då Sofie var med vänner, Sarah snackade med dem och Acusto lekte med dem utomhus. Jag tror att skillnaderna på hur man tänkte att barnen umgicks med sina vänner beror mest på deras åldrar, Sarah var lite äldre så därför snackade hon medan Acusto var yngre så han lekte mer.
Alla barnen hade husdjur, syskon och två föräldrar. Dessutom ville alla barnen i framtiden ha yrken som kräver eftergymnasial utbildning, Sofie ville bli veterinär, Sarah doktor och Acusto lärare. Det var dock bara i Sofies fall där båda föräldrarna arbetade och båda var högutbildade. Både Acustos och Sarahs mammor skötte hushållet och arbetade hemma. De barn i gruppen som visste vad de ville bli när de blir stora ville också ha arbeten som kräver eftergymnasial utbildning. Intressant är att F2 och Sarah kom från samma land och ville ha samma yrke som vuxna. Svaren om mammornas yrken visar på en medvetenhet att kvinnor i många länder arbetar hemma medan i Sverige är det ganska ovanligt.
Vad gäller barnens rädslor hittar man stora skillnader. Sofie var rädd för att bli retad och slagen av klasskompisar. Sarah var rädd för kriget och för att någon hon tycker om skulle dö. Acusto var rädd för lejon och för att inte ha pengar till mat. Man kan säga att både Sarahs och Acustos rädslor handlade om döden på olika sätt. Sofies rädsla kan vara jobbig men visade kanske ändå att hon i Sverige inte utsätts för faror som kan leda till döden
När jag lade fram alla bilderna och frågade vem de kände igen sig mest i sades inte så mycket med ord men däremot med kroppsspråk och pekande. F1 pekade på pojken och flickan med arabisk bakgrund och på bilden av Sarah, flickan med hijab. F2 pekade på barnen som hade afrikanska pappor och bilden av Acusto, den afrikanska pojken. Sedan ändrade hon sig och pekade på bara pojken och Acusto och sedan på flickan med afrikansk bakgrund och bilden av den svenska flickan och bilden av den afrikanske pojken. P1 konstaterade att han inte var lik någon för han bor i Sverige men inte i Stockholm och han har ingen sjal. Barnen verkade identifiera sig något med bilderna men inte fullt ut. De lever ju trots allt i Sverige även om de kanske har en del av sin identitet i en annan kultur.
Med en väldigt styrd fråga frågade jag om de trodde att de kunde mer om de här barnen och länderna i och med att de själva har bakgrund i andra länder. Flickorna höll nog egentligen med mig men ett språkligt missförstånd gjorde att de sade emot mig och att det inte alls var så. Men P2 sade att han inte höll med dem utan sade ”man kan mer om man kommer därifrån” och flickorna höll då med honom. När jag frågade vad de såg för likheter bilderna emellan sade P2 ”de är ju ändå barn men de
lever i olika länder”. Jag vet inte om man ska dra några slutsatser från detta uttalande
i och med att frågan var så styrd men jag tyckte ändå att det var intressant att lyfta eftersom P2 hela tiden hållit sig i bakgrunden men här stack fram och sade emot de andra.
Jag frågade vad det fanns för skillnader mellan Sverige och de länder som barnen har anknytning till. F1 sade att det var jättestor skillnad för där var krig och inte här och de flesta brukade ha sjal där men inte här. P2 sade att de inte var lika starka i hans
ursprungsland eftersom de inte har lika mycket pengar. Han menade att detta berodde på krig eller att de inte skött landet. Överlag verkade barnen ha goda kunskaper om andras livsvillkor och kunde dessutom leva sig in i deras verklighet tack vare sina egna erfarenheter.
3.2.Resultat grupp 2
Barnen var eld och lågor inför intervjun. Även om jag betonade att svaren skulle vara sannolika och realistiska fick jag en känsla av att barnen spårade ut emellanåt. Det fanns även tillfällen då barnen sade emot varandra utan någon egentlig anledning och jag fick då kämpa för att få dem till att motivera sina svar. De pratade också i mun på varandra och eftersom jag var rädd att jag inte skulle kunna uppfatta vem som sade vad så bytte jag taktik efter den första bilden. Då fick de i början säga en sak var för att efter en stund tillsammans resonera. Genom detta försvann en del av gruppdynamiken men jag var tvungen att göra så för att det skulle vara hållbart. Dessutom stördes intervjun av att barnens lunchrast började direkt efter, detta ledde till att barnen i slutet av intervjun blev oroliga och tänkte mer på att bli färdiga i tid till rasten snarare än själva undersökningen. Alla barnen utom F4 var väldigt aktiva, hon försökte ta sig fram i diskussionen men hade stora svårigheter.
3.2.1.Bild 1
Bild 1-Sara Grupp 2
Plats Stockholm Boende Lägenhet, liten På dagarna Skolan
Fritid Rida
Husdjur Fiskar, kanin Vill bli Snygg
Syskon Storebror, storasyster och lillasyster Mamma Hemmafru
Vill ha
-Blir arg/rädd snorungar, hästar som behandlas illa/ spöken, äldre tuffingar,
Ålder
-Övrigt Katolik, 17 kusiner, betjänt
Alla kastade sig över bilden och hade massor av åsikter om allt ifrån Saras favoritfärg till vad hennes farmor arbetade med. Tidigt syntes att F3, F4 och P4 kom bra överens och byggde på varandras svar medan de hela tiden sade emot P3. De tyckte att han kom med konstiga svar och visst blev det lite tramsigt emellanåt men även när han kom med rimliga kommentarer sade de emot honom. Ganska mycket fokus hamnade på flickans utseende, hon ville bli snyggast i världen, hade långa naglar, smink och parfym. En del vad jag anser orimliga kommentarer kom också upp såsom att de hade betjänt, nanny, mamman var hemmafru och pappan försörjde dem på sin lön som soldat.
3.2.2.Bild2
Bild 2-Kashama
Grupp2
Plats Skurup (flykting fr. Pakistan) Boende Lägenhet
På dagarna Går i skolan
Fritid Med sin pojkvän, simmar Husdjur
-Vill bli Sekreterare Syskon Storebror Mamma
-Pappa Har ärr från tiger Vill ha
Ålder 14år
Övrigt äckligt hår, dålig hygien, fattig, muslimkläder
Återigen kastade sig barnen över bilden och när P3 såg den sade han ”Uä” vilket jag tror betyder att något är äckligt. Han utbrast sedan att hon var jude. P4 rättade honom och sade att hon var muslim. Även nu var barnen bubbliga och lite tramsiga. En stor del av resonemanget runt bilden handlade om flickans kultur. Kashama blev glad av att lyssna på folkmusik från hemlandet menade F3. P4 sade att hon inte åt ko för hon var muslim och kor var heliga för dem. F3 sade att de inte åt gris heller. Kashama hade flytt från Pakistan eftersom där var krig, nu gömde hon sig i Sverige och var efterlyst av polisen. När jag frågade varför hon hade slöja på sig sade de att det var för att hon hade äckligt hår. Hon hade inte råd att duscha så ofta så hon luktade ganska illa. Familjen var dessutom jagade av kronofogden för att de var så fattiga. Barnen hade ju konstaterat att Kashama var tvungen att fly sitt hemland då där var krig. När jag frågade varför där var krig så sade F3 att det var Usama bin Laden och P4 sade att det var pga. ”han som inte får nämnas”. Efter lite lirkande kom jag fram till att han menade Adolf Hitler. När vi blivit färdiga med bilden tänkte jag ge dem en till chans att förklara varför Kashama hade slöja, eftersom jag visste att de egentligen visste. Återigen fick jag svaret att hennes hår var äckligt.
3.2.3.Bild3
Bild 3-Muhammed
Grupp 2
Plats Afrika (inget land)
Boende By, Lerhus (eller av kobajs) På dagarna Går i skolan, tycker om läxor Fritid många kompisar, spelar fotboll Husdjur
-Vill bli Fotbollsproffs Syskon Lillasyster
Pappa Färgar kläder, mycket kemikalier, har aids
Vill ha citron men inte lime
Blir arg/rädd rädd för masker, mamma ska dör Ålder 8år
Övrigt inte så smart, en penna, buddist
P3 skrattade ännu mer när han såg denna bild och gjorde ännu fler ljud som om han blev äcklad. P4 utbrast direkt ”han är från Afrika” Även denna pojke, Muhammed, fick en religion, nämligen buddism men barnen hade inga kommentarer om hur det påverkade hans liv. F3 sade att Muhammed tyckte om rostade termiter och citronsaft. Muhammed hade både astma och diabetes och han var inte så smart. F3 berättade att de bara hade en penna i hans skola så barnen fick turas om och eftersom Muhammed inte var smart fick han använda den sist och sitta inne hela rasten och skriva. Vad gällde drömyrke så trodde P4 på fotbollsproffs, P3 astronaut och F3 sade ”aidsfall” och fnittrade sedan. När jag frågade vad som skulle hända med hans föräldrar svarade de att de skulle dö i aids och Muhammed skulle hamna på barnhem och kanske få flytta till ett annat land. Då sade P3 ”han får inte komma till Sverige”. Jag frågade varför men fick aldrig något riktigt svar, men i efterhand har jag hört på bandet hur hård jag lät på rösten så det var nog mitt eget fel att jag inte fick något svar på frågan.
3.2.4.Jämförelser bilderna emellan – grupp 2
Sara och Kashama bodde båda i Sverige och barnen sade att Kashama ursprungligen kom från Pakistan. Vad gäller Muhammed så kom han från Afrika men de nämnde inget land. Jag tror att det tyder antingen på brist på kunskap eller att barnen inte har någon anknytning till ett afrikanskt land. Det kan också vara att de bara glömt nämna det.
Både Sara och Kashama bodde i lägenheter men hade väldigt olika livsvillkor, då Kashama var tvungen att gömma sig för myndigheterna. Jag tror att barnen inte själva har någon direkt egen erfarenhet av flyktingar utan utgår istället från det de sett i media där man den senaste tiden har uppmärksammat just gömda flyktingbarn. Alla barnen på bilderna gick i skolan och var engagerade i olika sporter på fritiden. Föreningslivet är väldigt starkt på orten barnen kommer ifrån och då speciellt de olika sportföreningarna. Nästan alla barnen i intervjun var själva engagerade i en eller flera sporter varför det kanske blev naturligt för dem att även andra barn är det.
Inga av barnen på bilderna ville ha något yrke som kräver eftergymnasial utbildning. I orten där barnen bor har jag erfarit att utbildningsgraden är ganska låg vilket kan vara en förklaring till den beskrivningen.
Både Saras och Muhammeds mammor var hemmafruar men Sara hade betjänt och nanny som underlättade mammans arbete. Kashamas föräldrar tjänade pengar på att spela instrument och sjunga på gatan. Muhammeds pappa arbetade med kemikalier som skadade honom. Resonemanget om Muhammeds pappa kan tyda på en förståelse för olika arbetsvillkor i andra länder.
Sara var rädd för spöken och äldre tuffingar medan Kashama var rädd för att bli hittad och Muhammed för att mamma skulle dö i aids. Både Kashamas och Muhammeds rädslor kan orsaka stora omvälvningar i deras liv. Barnen och speciellt P3 lyfte flera tankar om sjukdomar. Framförallt var det Muhammed som var i kontakt med sjukdomar såsom diabetes, astma och aids.
Alla barnen på bilderna hade olika religioner men det var bara runt Kashamas religion de beskrev hur det påverkade hennes liv. Hon fick inte äta ko och gris och hon var tvungen att ha ”muslimkläder” på sig. Dessutom döljde hennes sjal hennes äckliga hår. Det verkade råda en hel del förvirring om hur man lever som muslim och jag vet inte om kommentaren om det äckliga håret var ett försök att göra sig lustig eller om de verkligen trodde att det är därför muslimer har sjal.
När jag frågade om de hade något gemensamt med någon av bilderna. Tog F3 tankekartan om Sara och sade att där kanske fanns något. F3 och F4 tittade på den en stund utan att direkt komma fram till något.
3.3.Jämförelser grupperna emellan
3.3.1.Bild 1
Det finns stora likheter mellan de olika barnens beskrivning av den första bilden. Flickan kom från Stockholm och bodde i lägenhet. Hon tyckte om hästar och var rädd för att bli retad och slagen. I grupp 2 fantiserade man mer och drog ibland lite orimliga slutsatser. Båda grupper fokuserade på flickans utseende, grupp 2 menade att hon ville bli snygg medan grupp 1 kommenterade att hon såg ut som man gör i Stockholm och i Sverige. Grupp 2 sade att hon var katolik medan grupp 1 inte nämnde något om religion.
3.3.2.Bild 2
Båda grupperna menade att det var krig i flickans ursprungsland. Grupp 1 sade att hon bodde kvar där medan grupp 2 att hon flytt till Sverige. I båda fallen kan man säga att hon var rädd för kriget, den ena gruppen nämde det i klarspråk medan den andra menade att hon var rädd för att bli hittad och skickad tillbaka. Vad gäller flickans kläder drog barnen helt olika slutsatser. Båda grupperna menade att hon hade sjal för att hon var muslim. Grupp 1 gav en nyanserad beskrivning om att hon kanske skulle be eller ville ha sjal eftersom de andra hade det. Grupp 2 drog istället slutsatsen att hon hade äckligt hår.
3.3.3.Bild 3
Båda grupperna var överens om att pojken kom från Afrika men bara Grupp 1 nämnde ett land. Gemensamt var också att hans boende inte var av speciellt hög standard. Grupperna lyfte olika sorters problematik. Grupp 1 tog upp frågor om brist på mat och rent vatten medan grupp 2 lyfte aidsproblematiken. Intressant är att båda fokuserade just på problemen och att de var vitt skilda från de problem flickan på första bilden hade.
3.4.Analys och sammanfattning
Jag försöker här dela upp barnens svar i fyra kategorier. De som har bakgrund i deras egna erfarenheter, förvärvade kunskaper, fördomar och det som var orealistiskt. Detta är inte några självklara sanningar utan är den uppfattning jag fått av deras berättelser om sig själva och om barnen på bilderna. Jag har lagt till kategorin orealistiskt för att en del av svaren är så orimliga att de är svåra att dra slutsatser utifrån. Speciellt i grupp 2s fall kan deras orealistiska svar ha berott på den väldigt speciella gruppdynamik som uppstod.
3.4.1.Erfarenheter
F2 hade egen erfarenhet av att vara flicka med arabisk bakgrund. Både F2 och P1 hade också erfarenhet av krigsdrabbade länder på något sätt. Detta kan ha varit anledningen till att de kunde ge mer nyanserade bilder av att ha hijab och hur det är i länder där det varit krig. F1 hade ingen egen erfarenhet av att växa upp i ett Afrikanskt land men hennes pappa hade berättat om sina erfarenheter. Utifrån sina
erfarenheter drog de också slutsatsen att den arabiska flickan kunnat bo i Malmö eftersom där ju bor andra arabiska flickor.
P4 i grupp 2 hade egna erfarenheter av olika sporter och kanske var det därför alla barnen på bilderna också sysslade med sport. Både P3 och P4 hade erfarenheter av astma och allergi precis som den afrikanska pojken. Flickorna tyckte om att spela datorspel vilket de också menade att en av flickorna på bilden gjorde.
3.4.2.Kunskaper
Barnen i grupp 1 visade på en del kunskaper om andra barns livsvillkor. De visste att inte alla barn har tillgång till mat och vatten och att man lever på olika sätt i olika länder. De hade också kunskap om att i många länder arbetar kvinnorna hemma och barnen fick inte gå i skolan.
I grupp 2 visade barnen att de hade kännedom om andra religioner även om de blandat ihop vissa saker. De kände också till att man bor på olika sätt i olika länder. Olika arbetsvillkor kom också upp. De kände till att delar av Afrika är svårt drabbat av aids och att barn måste fly undan krig ibland.
3.4.3.Fördomar
Grupp 1 hade en del fördomar om Stockholm då de trodde att det finns väldigt få människor där med utländsk bakgrund. Dessutom uttryckte P2 att man har konstiga namn i Tanzania eller möjligtvis hela Afrika. De fokuserade också mycket på problem speciellt när de talade om den afrikanska pojken.
Grupp 2 gav uttryck för flera fördomar. En av dessa var den muslimska flickans hygien, att hon inte hade råd att duscha och hade äckligt hår. De tyckte också att man åt konstig mat i Afrika och gav en ganska stereotypisk bild av att man där lever i lerhyddor.
3.4.4.Orealistiskt
Grupp 1 kom inte med så många kommentarer som var orimliga. En orimlig slutsats var att den afrikanska pojkens pappa var lärare men att pojken själv inte gick i skolan. Det var framförallt i grupp 2 som fantasin flödade. En familj hade betjänter, nannys, flygplan och storbilds-tv även om de inte var rika. När ett av barnen kom på en
sjukdom skulle nästa komma på en värre. Sade en att den muslimska flickan blev jagad av polisen sade nästa att hon var jagad av kronofogden också.
3.4.5.Sammanfattning
Båda grupperna visar på en kännedom om andras livsvillkor. Man lyfter frågor som religion, krig, sjukdom och fattigdom. I grupp 2 råder dock en förvirring om hur en troende muslim ska leva. Grupp 1 verkar ha någon slags uppfattning om Sverige och speciellt Stockholm som ganska homogent med mest blonda blåögda människor. Staden där de själva bor ses på ett annat sätt troligtvis eftersom de själva bor i en mångkulturell del av staden.
Grupp 1 visar mer inlevelse i andras livsvillkor eftersom de kan identifiera sig själva, sina vänner och föräldrar i de olika bilderna. Jag menar att grupp 2 visar en brist på förståelse genom sina kommentarer om den muslimska flickans hygien. Dessutom uppfattar jag en brist på medkänsla när de menar ett en afrikansk pojke som är sjuk och förlorat båda sina föräldrar inte ska få komma till Sverige. Överlag verkade de ha en ganska stereotyp föreställning av att afrikaner bor i hyddor och har sjukdomar.
4. Slutsatser, diskussion och fortsatt
forskning
4.1.Slutsatser
Jag har kunnat se skillnader mellan grupperna från de olika skolmiljöerna. Men jag kan inte utifrån detta material dra några säkra slutsatser om huruvida barnen svarat som de gjort på grund av att de kommer just från olika miljöer. Det finns flera olika faktorer som kan påverka barns syn på andra och den kulturella miljön är bara en av dem.
Jag har också haft frågeställningar om barns kulturella identitet, hur den skapas och hur den påverkar deras syn på andra. Genom litteraturgenomgången har jag fått en uppfattning om hur barns identitet skapas nämligen i ett socialt sammanhang. Det är svårt att säga med säkerhet om den egna identiteten påverkar synen på andra men i min undersökning kan man se vissa tecken på det.
Det verkade som att barnens egna bakgrund påverkade deras syn på andra barn och deras livsvillkor. En viktig faktor var igenkänning. De barn som på något sätt kände igen sig i barnet på bilden drog gärna slutsatser utifrån sig själva.
Jag tror att man i fokusgrupperna till mångt och mycket utgått från sig själva som barn när de beskrivit bilderna. Oavsett kulturell bakgrund så har barnen på bilderna framförallt varit barn. Man har beskrivit primärgruppen det vill säga familjen, och barnens fritidsintressen som om de vore vilket barn som helst, dock med vissa undantag.
Den kulturella igenkänningen spelar också en viss roll i barnens syn på andra barns livsvillkor. En del barn identifierar sig med bilderna utifrån kulturell tillhörighet. De barn som har någon slags erfarenhet av de kulturer som bilderna kan representerar visar inte bara en kännedom om andras livsvillkor utan också en djupare förståelse. De barn som varken har egen personlig erfarenhet av andra kulturer eller kontakt med andra kulturer genom sina vänner visar på en kännedom om andras livsvillkor men jag menar att de inte visade förståelse och framförallt en brist på medkänsla. Att de inte visade medkänsla behöver dock inte bero på att de inte känner medkänsla utan
kan ha flera andra andledningar såsom gruppåverkan och det faktum att de var uppspelta och kanske inte tog undersökningen på allvar.
Jag kan inte säkert veta om barnens kulturella identitet påverkar deras syn på andra. Däremot kan erfarenheterna av andra kulturer som sagt ha betydelse. Andra faktorer kan också ha påverkat barnens olika syn eftersom det inte bara är de kulturella erfarenheterna som skiljer grupperna åt utan även personliga erfarenheter, uppväxtmiljö, gruppkonstellation mm. Dessutom kan man inte generalisera utifrån dessa slutsatser, de gäller just dessa två grupper och undersökning är alltför begränsad för att man ska kunna förutsätta att det ser likadant ut överallt.
4.2.Diskussion
Trots att grupp 2 var väldigt uppspelt och kanske inte tog uppgiften på riktigt allvar tycker jag att man kan dra slutsatser från deras uttalanden men att man får ta dem med en nypa salt.
Även om detta är en väldigt begränsad undersökning tror jag att man kan få en viss uppfattning om barns syn på andra barns livsvillkor. Men det är inte säkert att gruppernas beskrivningar av barnen på bilderna visar hur de verkligen ser på andra barn, jag tror att man kan märka detta bättre genom ett faktiskt möte mellan barn från olika kulturer och även då är det svårt att veta vad barnen verkligen känner och förstår. Även om jag tror att det finns metoder som bättre kunnat undersöka mitt område känner jag ändå att jag utifrån mina möjligheter har fått ett bra resultat med min metod.
Det går inte att utifrån denna undersökning generalisera och säga att alla barn som saknar erfarenhet av andra kulturer också saknar medkänsla för dessa. Däremot kan den ses som ett varningstecken att man kanske ska vara uppmärksam på fördomar och brist på empati i miljöer utan mångkultur. Även om barnen grupp 1 hade stor förståelse för andra kulturer än sin egen verkade de ganska distanserade från det typiskt svenska. Detta kan också ses som ett varningstecken då det kan utvecklas till samma sorts negativa fördomar som på den homogena skolan. Precis som Norell Beach17 menade kan man se att kunskap om andra människor kan vara destruktivt om
det inte kopplas till medkänsla kan man i min undersökning se att Grupp 2 hade goda kunskaper men uttryckte inte sig som om de hade en välutvecklad medkänsla. Målet med undersökningen var att se vilka tillgångar som fanns i de olika grupperna. Jag kunde se tillgångar i båda grupperna vad gäller deras kännedom om andras
livsvillkor. De gav exempel på olika boende, arbetsvillkor, hälsa, religioner, traditioner och ekonomi. Det viktiga här menar jag att utnyttja denna kännedom för att utveckla förståelse och empati hos barnen. Framförallt grupp 2 visade att de hade faktamässig kunskap även om de blandade ihop begreppen ibland. En stor tillgång såg jag i Grupp 1s förståelse för andras livsvillkor. De kunde även lyfta skillnader utan att för den skull alienera barnen på bilderna.
Jag tror att man ska börja med att fokusera på likheterna då det verkar som igenkänning också skapar mer medkänsla. Barnen i grupp 2 såg Acusto/Muhammed som en främling, i ett främmande land. I grupp 1 såg man honom som lik en pappa som liten eller kompis. Kan barnen se honom som lika de själv, ett barn med samma drömmar, leklust och fantasi, kanske de också kan få större förståelse för honom.
4.3.Fortsatt forskning
Det hade varit intressant att göra en större undersökning och se om några av mönstren upprepar sig på andra skolor. Det hade även varit spännande att komma tillbaka till samma barn och intervjua dem enskilt för att se om svaren skiljer sig åt då de istället svarar som individer. Intressant hade också varit att göra en undersökning av barns kunskaper om och förståelse för andras livsvillkor och försöka se just hur de lärt sig detta. Hade jag haft möjlighet skulle jag nog helst undersöka de pedagogiska konsekvenserna och på vilka sätt man kan arbeta för att främja förståelsen för andra kulturer i alla skolor.
5. Referenser
Litteratur
Bryman, Alan, 2002. Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Evenshaug, Oddbjörn, & Hallen, Dag, 2001. .Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Imsen, Gunn, 1992. Elevens värld - Introduktion i pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur
Lärarförbundet, 2001. Lärarens handbok - Skollag Läroplaner Yrkesetiska principer. Solna: Lärarförbundet
Norell Beach, Annie, 1995. Mångfald och medkänsla i förskolan. Rädda barnen Sjöwall, Anna, 1994. Kulturmöten i barnomsorg och skola. Lund: Studentlitteratur Skolverket, Kursplan i samhällskunskap för grundskolan
Taylor, Charles, 1994. Det mångkulturella samhället och erkännandets politik. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.
Internet
http://www.h.scb.se/scb/bor/scbboju/reg_profil/e_frame.htm (sjöbo 1265)
Bilder
Bild 1 (s29)
Barn – Tidningen om barns rättigheter #6 2005
Bild 2 (s 115)
Abrahamsson, Marianne mfl. 1998. Religionskunskap Grundbok åk 4-6. Stockholm: Natur och Kultur
Bild 3 (s83)
Gram, Bettina, Hartmann, Nils 1996. Världens barn under 50 år – Historien om
