Vem ska fostra barnen?

Barn–unga–samhälle

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Vem ska fostra barnen?

En kvalitativ studie om fostrans i samverkan med hem och förskola

Who will raise the children?

A qualitative study on school education in collaboration with home and

preschool

Sandra Malmqvist

Malin Larsson

Förskollärarexamen, 210 högskolepoäng Examinator: Sara Berglund 2017-03-29 Handledare: Therese Vincenti

2

Förord

Det har varit en rolig men lång process att slutföra denna studie. Med hjälp av varandra har vi lyckats att ta oss igenom hela studien. Det har varit skönt att ha varandra som stöttepelare där vi kunnat luta oss mot varandra i de hårda stunderna. Det har varit enormt lärorikt och tillsammans har vi fått många skratt.

Vi vill tacka våra familjer för stödet under examensarbetet och extra tack till vår handledare Therese Vincenti Malmgren för stödet under handledningen både via mejl och vid våra handledningsmöten. Tillsammans har vi valt att ta oss igenom litteratur, text och analys, där vi kritiskt har granskat och förhållit oss till text, åsikter och litteratur samt bearbetning av materialet. Vi har haft ansvaret för fyra intervjuer var och varit aktiva i intervjuprocessen i form av att en har ställt frågorna medan den andra ansvarat för ljudinspelningen. Vi valde att utföra studiens delar tillsammans då vi resonerat att vi båda fick kunskap om studiens uppbyggnad, alla resonemang, tolkningar och all materialinsamling. Hade studien delats upp känner vi att man hade missat hälften av arbetsprocessen och att studien inte fått den trovärdigheten som vår studie har idag. Fyra ögon ser mer än två.

Landskrona 2017-01-02 Sandra Malmqvist Malin Larsson

3

Sammanfattning

Fostran i svensk förskola och i samhället har sett olika ut i olika tidsepoker.Lagar har ändrats och samhället har moderniserats. Barn har gått från att enbart ha blivit fostrade i hemmet till att också fostras i förskolan. I styrdokumenten för förskolan skrivs det fram att förskolan har ett uppdrag att fostra barn och i samverkan med vårdnadshavare verka för barns utveckling och lärande (Lpfö 98 rev 2016). Enligt Fjellström (2004) finns det inga lagar och förordningar för hur olika fostranssituationer ska se ut, utan detta styrs av normer och värderingar som de som fostrar erhåller. Uppdraget i förskolan är komplext, då läroplanen lyfter att vi i förskolans verksamhet ska fostra barnen, men inte hur fostransuppdraget ska genomföras. Juul (2006) belyser vikten av en jämställd kommunikation mellan vuxna och barn, där man samspelar med varandra på ett givande och tagande sätt. Mot denna bakgrund vill vi undersöka vårdnadshavares och förskollärares samsyn på fostran. Studien kommer att utgå ifrån fostransteori som innebär att man utifrån ett jämlikt och ömsesidigt tillvägagångssätt fostrar barnen (Juul & Jensen, 2009).

Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och fyra vårdnadshavare. Genom intervjuerna har det framkommit att fostran ses som ett ämne som inte diskuteras särskilt ofta samt att vårdnadshavare och förskollärare upplever samverkan kring fostran på olika sätt, men de är överens om att normer och erfarenheter speglar deras sätt att se och utföra fostran. I samsyn med Fjellströms (2004) åsikter i sin studie, har vår studie visat på att fostran styrs av normer och åsikter, därför anser vi att ämnet är relevant att diskutera vidare.

5

Innehållsförteckning:

2.1 Fostran ur ett historiskt perspektiv………...10

2.2 Styrdokument………..11

3. Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter………….……….13

3.1 Vuxnas syn på fostran av barn………...13

3.2 Fostran i förskolan……….………...……….14

3.3 Normer ur ett teoretiska perspektiv..………..15

3.4 Utvecklingsteori……….15 3.5 Fostrans teori………..15 4. Metod...17 4.1 Metodval………...17 4.2 Urval………17 4.3 Genomförande……….18 4.4 Forskningsetiska övervägande………...……..18

4.5 Bearbetning av analys och resultat………...………...…...19

5. Resultat och analys………..20

5.1 Hur uppfattar förskollärare och vårdnadshavarna innebörden av begreppet fostran?...20

5.1.1 Förskollärarna ………...………..…...20

5.1.2 Vårdnadshavare……….……….21

5.1.3 Sammanfattande analys ……….………23

5.2 Hur ser förskollärare respektive vårdnadshavare på relationen mellan lärande, omsorg och fostran i förskola?...24

6

5.2.1 Förskollärarna………...………..24

5.2.2 Vårdnadshavarna ………...………25

5.2.3 Sammanfattande analys ……….25

5.3 Hur samverkar förskollärare och vårdnadshavare kring fostran på förskolan …...……26

5.3.1 Förskollärarna………26 5.3.2 Vårdnadshavarna………..….27 5.3.3 Sammanfattande analys………..………27 6. Diskussion………29 6.1 Resultatdiskussion………..………..………...…....29 6.2 Metoddiskussion………....……..32

6.3 Egna tankar och reflektioner………32

6.4 Förslag på vidare forskning………...…...33

7.Referenslista……….34

Bilaga 1……….36

Bilaga 2……….37

7

1. Inledning

Förskolan präglas av samhällets tidsanda. Att vara barn i dagens Sverige innebär att många barn blivit tidigt mötta av den institutionella verksamheten (Axelsson & Qvarsebo, 2010). Förskolan är den första institutionen barnen går till mötes i utbildningssyfte. I Lpfö 98 rev 2016 skrivs det fram att förskolan ska fostra barnen. Sommer (2005) menar på att förskolan är den första arenan där barn möter den offentliga fostran. Därför är det inte bara hemmets normer, regler och förhållningssätt som barnet ska förhålla sig till. Då förskolan påverkar barnets utveckling är det väsentligt att den samverkar med barnets vårdnadshavare (Sommer, 2005).

Förskoleverksamheten anses idag vara en pedagogisk arena där lärande och utbildning står i fokus medan fostran och omsorg för barnen hamnar i skymundan. Fostran anses i vissa sammanhang som ett begrepp som misstolkas. Larsson (2012) skriver att ordet fostran förknippas med bestraffning eller förtryck och att det inte passar i förskolan värld. Vad detta beror på, att fostran ses som någonting negativt, kan diskuteras. Om man upplevt fostran i form av bestraffning i sin barndom kanske man har en annan uppfattning om begreppet fostrans innebörd.

Styrdokumenten för förskolan tillkom när utbildningsdepartementet övertog ansvaret för förskolan (skolverket 2016). I styrdokumenten står det att förskolan ska vara ett komplement till hemmet och att i förskolan ska omsorg, fostran och lärande bilda en helhet. ”Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar” (Lpfö 98 rev. 2016, s.5). Då förskolan ska vara ett komplement till hemmet anser vi att det är viktigt att ta reda på hur förskolan och vårdnadshavare samverkar kring fostransuppdraget.

Enligt Fjellström (2004) finns det inga lagar och förordningar för hur olika fostranssituationer ska se ut, utan detta styrs av normer och värderingar som de som fostrar använder. Enligt styrdokumenten för förskolan är begreppet fostran en av de fyra grundpelarna som förskolans verksamhet ska präglas av. I läroplanen kan man läsa: ”Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet” (Lpfö 98 rev, 2016, s. 9). Anser förskollärarna och vårdnadshavarna att detta bildar en helhet på förskolan?

I dagens samhälle är det vanligt att barn vistas i förskolan. Samhället har förändrats då vårdnadshavarna idag arbetar eller studerar vilket kan leda till att barns vistelsetider på

8

förskolan blir längre än förut. I vissa fall tillbringar barnen mer av sin vakna tid på förskolan än i hemmet under vardagarna. Vem ska då stå för fostran, förskolan eller hemmet? Utgångspunkten för vår studie framkom då vi anser att samverkan kring fostran mellan hem och förskola inte diskuterats. I läroplanen för förskolan står det att förskolans uppdrag är att i samverkan med barnets vårdnadshavare ska fostra barnen. Men hur ser denna samverkan ut? Delar man en samsyn kring fostran av barnen och hur samverkar dessa parter? Fostrans komplexitet är att begreppet fostran nämns i styrdokumenten och skall utföras på förskolan men Lpfö 98 rev. 2016 nämner inte hur tillvägagångsättet skall utföras.

1.1

Syfte

Studiens syfte är att undersöka vårdnadshavares och förskollärares syn på fostran.

1.2

Preciserande frågeställningar:

 Hur uppfattar förskollärare och vårdnadshavarna innebörden av begreppet fostran?  Hur ser förskollärare respektive vårdnadshavare på relationen mellan lärande,

omsorg och fostran i förskolan?

 Hur samverkar förskollärare och vårdnadshavare kring fostran på förskolan?

1.3 Begreppsdefinitioner

I Lpfö 98 rev. 2016 används begreppen vårdnadshavare och förälder. I vårt arbete kommer vi att använda oss av begreppet vårdnadshavare då vi anser att det är ett begrepp som bäst beskriver de personer som har huvudansvaret för barnet. Men när vi citerar ur Läroplanen för förskolan (2016) kommer det att förekomma båda delar eftersom Skolverket inte är konsekvent i sitt skrivande.

Begreppet fostran kommer i vår studie ha en samsyn med Juuls (2006) fostransteori. Fostran som begrepp innebär att forma ett barn till något eller någon, lära barn att kunna förhålla sig till sin omgivning och bli en social aktör som får vetskap om de rådande normer och värderingarna som gäller. Att man som vuxen hjälper barn att sätta gränser och regler för barnets välbefinnande, det kan även förekomma att barn fostrar varandra det vill säga en form om kamratuppfostran.

9

Då studien studerar samverkan mellan hem och förskola så betyder samverkan i denna studie att man samarbetar för att få den sociala samvaron mellan vårdnadshavare och förskollärare att fungera. Samverkan sker mellan flera aktörer, detta innebär att alla är behjälpliga och strävar mot samma vision. Alla som är medverkande är lika värdefulla och målet är att få så bra resultat som möjligt för alla aktörer (Emilson, 2008). I enhet med Piagets utvecklingsperspektiv är att man i förhållande till sin omvärld samverkar med andra för att få en större och bredare bild på samhället (Elkind 1978).

10

2. Bakgrund

Här kommer vi att belysa begreppet fostran och dess innebörd ur ett historiskt perspektiv. Vi kommer också att lyfta fram hur fostran ur ett samverkansperspektiv skrivs fram i Läroplan för

förskolan Lpfö98(2016), Barnkonventionen samt Skollagen.

2.1 Fostran ur ett historiskt perspektiv

Tittar man tillbaka på förskole-fostran ur ett historiskt perspektiv kan man se olika förändringar i samhället. Enligt Tallberg Broman (1991) är förskole-fostran inget nytt, ända sedan industrisamhället började ta form under 1900-talet har barnens fostran och deras plats i samhället diskuterats.

Under de senaste två seklerna har samhället förändrats och västvärlden urbaniserats. Sverige utvecklades från att vara ett bondesamhälle till ett utbildat industrisamhälle. I och med detta ändrades även familjekonstellationen och familjens levnadssätt (Axelsson & Qvarsebo, 2010). Synen på barn var att de föddes med en dragning till det onda och det var föräldrarnas plikt att fostra barnen till goda arbetare och samhällsmedborgare. När industriella revolutionen tog fart i Sverige flyttade många från landet in till städerna. Detta innebar att även kvinnorna började arbeta och under tiden hade barnen ingenstans att vistas. Detta ledde till att barnen ansågs som ett problem i samhället, man ansåg nu att barnen behövde räddas och civiliseras. Samhällets medborgare fruktade att barnen skulle utvecklas till kriminella på gatan, detta ansåg samhället som ett problem som behövde förhindras (Cunningham, 1991). Barnen skulle fostras eller tuktas till att genom disciplinering bevara samhällsordningen. Samhällsutvecklingen krävde institutioner som tog hand om barnet när vårdnadshavarna arbetade eller studerade. Institutionen blev en förhistoria för förskolan och den obligatoriska skolans framväxt där omvårdnad, fostran och utbildning blev en centralpunkt för barnen (Sandin, 1986).

Under 1900-talet började forskare som Sigmund Freud, Lev Vygotskij och Jean Piaget intressera sig för barn och barns utveckling. Barn ansågs då inte som inkompetenta objekt utan som kompetenta subjekt (Axelsson & Qvarsebo, 2010,). Barndomen blev ett relevant forskningsämne och man ansåg barndomen som något viktigt. Forskarna ansåg att genom utbildning som ledde till bildade medborgare, kunde även samhället utvecklas och expanderas. Den allmänna skolan infördes år 1936. Detta ändrades år 1972 till att alla barn mellan 7-16 år

11

hade skolplikt och därmed rätt till en utbildning och rätt till en skolgång oavsett familjernas ekonomiska förutsättningar (Sommer, 2005).

Skolkommissionen hade ett starkt fäste i förskolan fram till 1990-talet innan styrdokumenten utformades. Styrdokumenten för förskola och skola byggde på att fostran skulle präglas av en kristen gudstro. Idag ska verksamheten enligt läroplanen vila på en beprövad kunskap och ha en vetenskaplig grund (Fjellström, 2004). Skolreformen i ledning av Alva Myrdal och Stellan Arvidsson i skolkommissionen år 1946 handlade om att skapa en demokratisk skola. Barn skulle skapas till fria människor utan att indoktrineras, barnet skulle själv skapa sin egna uppfattning och tyckande. Ansvaret för barnfostran skulle delas mellan samhället, i form av utbildad personal och barnens vårdnadshavare (Fjellström, 2004). Fjellström (2004) skriver om skolans olika bedömningsformer i uppförande. Ord som: dum, snäll, odåga, olydig och slapp, användes i skolans värld. Aga var en del av lärarens vardag, de hade rätt att slå barnen i uppfostringssyfte. 1958 förbjöds aga i den svenska skolan. Agan byttes mot verbala tillrättavisningar och ibland kränkningar.

Under andra halvan av 1900 - talet skedde ett genombrott i fostransuppdraget i förskola och skola. Det blev nu förskolans och skolans främsta uppgift att fostra fria och demokratiska barn som skulle axla samhällets framtida utveckling (Axelsson & Qvarsebo, 2010,). Lagtexterna skrevs även om till att barn nu mera hade rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barnen skulle ses som egna individer och fick inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling (a.a. 2010). Idag är den svenska förskolan tillgänglig som en pedagogisk verksamhet för alla barn (Lpfö 98 rev 2016).

2.2 Styrdokument

Läroplanen skrevs 1998 på uppdrag av regeringen igenom utbildningsdepartementet för att förtydliga förskolans uppdrag. Läroplanen lyfter fram förskolans ansvar för samverkan med vårdnadshavarna (Lpfö 98 rev.2016). Förskolan ska vara ett komplement till hemmet när det gäller lärande, omsorg och fostran. Det är vårdnadshavarnas som ansvarar för barnens fostran, utveckling och växande men förskolan ska verka som ett stöd där varje enskilt barn utvecklas efter sina egna förutsättningar.

12

Förskolan ska samarbeta förtroendefullt med hemmet. ”Arbetslaget ska samarbeta med hemmen när det gäller barnens fostran och med föräldrarna diskutera regler och förhållningssätt i förskolan” (Lpfö 98 rev.2016, s.9).

Sverige har undertecknat barnkonventionen som är utarbetad av FN. Barnkonventionen handlar om barnens rättigheter i samhället och därmed blir detta en del av förskolans uppdrag. Barnkonventionen innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. I 5 § står att: ”Barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling och ska hjälpa barnet att få det som barnet har rätt till” (Barnkonventionen 2016 5§). Riksdagen har tagit fram en skollag där alla skolformer i Sverige innefattas. Skollagen lyfter inte fram något kring barns fostran i förskolan men dock uttrycker de att: ” Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet” (SFS 2010:800, kap 8 § 2).

13

3. Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter

Detta avsnitt kommer att belysa tidigare forskning, teoretiska utgångspunkter kring fostran i förskolan. Vi kommer att använda oss av Piagets utvecklingsteori samt Juuls fostransteori. De begrepp som står centrala i vår studie är fostran, makt, normer och samverkan. Utifrån våra teoretiska utgångspunkter kommer vi studera fostransuppdraget utifrån samverkan mellan förskollärare och vårdnadshavare.

3.1 Vuxnas syn på fostran av barn

PsykologenDion Sommer (2005) lyfter att det är den vuxnes ansvar att fostra barn. Fostran ska fungera som en orienteringskarta där fostran är tillvägagångssättet för att nå slutdestinationen. Hur man sedan ska fostra barn är beroende på rådande normer, traditioner och bevekelsegrunder som den som fostrar erhåller. Sommer (2005) beskriver att fostran och omsorg är två parallella omhändertagande för barns uppväxt. Yngre barn behöver mer omsorg, detta i form av att man behöver tillgodose de primära behoven hos barnet så som närhet, mat och sömn. När barnet växer upp lär de sig att tillgodose sina primära behov och då avtar omsorgsbiten från dem vuxne och då tar fostransbiten över. En del i detta fostransuppdrag, menar Sommer (2005), är att lära barn underförstådda regler och normer som verkar och råder i samhället.

Jesper Juul är en dansk familjeterapeut och författare som skriver och belyser fostransperspektivet ur ett jämlikt och ömsesidigt förhållande mellan vuxna och barn. Inom ett fostransperspektiv menar Juul (2006) att många anser att det måste finnas gränser för barn exempelvis kan det vara: vad de måste göra, och inte får göra, vad de bör och inte bör göra. Detta menar Juul blir ett maktmedel där man vill sätta gränser för sina barn, men Juul anser att detta inte har något begrundat belägg och att det är viktigare att lära sig om familjens normer och traditioner.

Juul skriver att ”ingen tvivlar väl på att föräldrar har makt över sina barn, och att utövandet av denna makt ofta är det enda ansvarsfulla sättet att handla på” (Juul, 2006, s. 184). Med detta menar Juul att vuxna har en angiven makt över sina barn men att man själv som vårdnadshavare väljer hur man ska sätta gränser, regler och förhållningssätt för hur man fostrar sina barn. Juul förespråkar en ömsesidig respekt som innehåller ett givande och tagande på ett ödmjukt sätt (Juul, 2006).

14

3.2 Fostran i förskolan

Anette Emilson (2008) är en av de som forskat kring fostran i förskolan. Hennes forskningsområde belyser den institutionella fostran som äger rum på förskolan mellan pedagoger och barn samt hur detta kan ge uttryck i vardagen på förskolan. Den institutionella fostran står med i förskolans läroplan och syftena med denna, menar Emilsson, är att barnen utvecklar förmågor som är önskvärda i vårt demokratiska samhälle. I Emilson och Folkessons (2006) artikel framkommer det att genom ömsesidig respekt får vuxna och barn en mer jämlik relation. Emilson och Folkesson (2006) menar att fri demokrati inte innebär att barn får göra som de vill, utan lära sig i olika fostranssituationer. Detta blir en gynnsam effekt som kommer påverkar barnen i framtiden.

Fjellström som forskat kring fostran, ser utifrån sin studie att fostransuppdraget skrivs fram tydligt i skolans styrdokument. Fjellström skriver i sin studie att läroplanen består av angivna kunskaper och att fostran sker i utbildningen i ett utvecklade syfte. I sin studie ser Fjellström även komplexiteten i fostransuppdraget i styrdokumenten, han menar på att tillvägagångssättet för hur fostransuppdraget skall utformas uteblir i läroplanen. Fjellström menar att tillvägagångssättet för att fostra barn "överlåts på rådande praxis, lokala traditioner och enskilda lärares tycken" (Fjellström, 2004, s. 21). Fjellström skriver om ordet fostran som en maktrelation mellan ett subjekt och ett objekt, den ena fostrar och den andra fostras. Subjektet fastställer värderingar och normer som objektet ska ta till sig (2004). Detta kan ses som en maktrelation mellan den vuxna och barn där den vuxna kan ta ut makt över barnets fostran. Bigsten (2015) poängterar vuxnas maktrelation gentemot barn och att makten ibland kan upplevs som asymmetrisk och i obalans.

Pedagogikforskaren Klara Dolk (2013) har gjort en studie om makt, normer och delaktighet i förskolan. Hon poängterar att makt verkar först genom normer och normalisering snarare än lagar och regler. Dolk menar på att man inte genom våld, tvång och straff kan tvinga någon att följa det rådande normerna utan att vederbörande gör detta medvetet och omedvetet. Dolk skriver att värdegrundsarbetet i förskolan förts fram av de rådande normer och traditioner som den vederbörande har med sig från sina tidigare erfarenheter (Dolk, 2013). I sin forskning påvisar Dolk att barn har lite delaktighet i värdegrundsarbetet där den vuxnas normer avspeglar värdegrunden i förskolan. Samhället styrs inte av en enskild norm, utan det är många normer som tillsammans verkar och byggs upp, allt eftersom samhället förändras. Förskolan är en arena med egna normer som det lilla barnet ska anpassa sig till när den träder in i förskolans värld.

15

Normerna ändras allteftersom och påverkas av personligheter, erfarenheter, tid, rum, årstider, ålder, etnicitet och kön (Martinsson & Reimers, 2008)

3.3 Normer ur ett teoretiskt perspektiv

Normer är något som inte är kopplat till lagar och förordningar utan något varje individ besitter. Butler (2007) skriver att normer i regel är självklara och naturliga i dess kontext, men de som väljer att ifrågasätta och motarbeta normen kan uppfattas som ifrågasättande och annorlunda. Normer kan uppfattas som svårtydda och outtalade. Man försöker skapa en medvetenhet om sina normer man har omkring sig eller i sig.

Butler (2007) menar att utan normer och normativa utgångspunkter skulle den existerande verksamheten på förskolan försvinna, då det är viktigt att ha mål, ambitioner och riktlinjer som bildar en grund för det pedagogiska arbetet. Det är viktigt att man som vuxen är medveten om sina normer och värderingar för att få en gemensam syn, alltså en samsyn på hur och vilka normer som ska läras ut.

3.4 Utvecklingsteori

En teoretiker som forskat kring utvecklingsteorin är Piaget och han ansåg att människor är i behov att förstå och förhålla sig till sin omvärld. För att få en bild av hur omvärlden fungerar menar Piaget att nya och gamla erfarenheter måste anpassas och förhålla sig till varandra och detta kan ske på två sätt. Det första kallar Piaget för assimilation, vilket innebär att nya erfarenheter möter gamla och personens kognitiva schema inte förändras. Men när personen möter nya erfarenheter måste den strukturera om för att kunna infinna sig i sin nya omvärld detta kallas för ackommodation. Piaget menar att när vi möter nya tankar och synsätt som utmanar våra gamla erfarenheter utmanas vårt tänkande och människans intelligens utvecklas (Elkind, 1978).

3.5 Fostransteori

Juuls teorier bygger på att barn uppfostras utifrån vuxnas normer, värderingar och tidigare erfarenheter. Juul (2006) tror på det kompetenta barnet som aktivt deltagande i sin vardag och

16

som kan ta eget ansvar över sitt eget handlande med tydliga riktlinjer från vuxna i barnets närhet. Detta ger barnet möjlighet till att utveckla sin självkänsla, eget ansvar och som vuxen se tillbaka på sina tidigare erfarenheter och tillgodose sina egna behov. Juul och Jensen (2009) skriver att barnen i dagens samhälle uttrycker sina känslor, åsikter, argument och förväntar sig att vuxna i deras omgivning tar dem på allvar. Det centrala i Juuls relationskompetens är de erfarenheter som barn upplever i sin vardag, nyckeln till detta är omsorg, lyhördhet och respekt som alla parter behöver. Denna teori som Juul och Jensen (2009) skriver fram är att vuxna och barn utvecklas i relation och samspel med varandra. Samspelet mellan den vuxna och barnet gör att de båda utvecklar sin sociala samhörighet. I vår studie är det viktigt att förstå hur den vuxna kan förhålla sig till barnets fostran, vare sig om det rör sig om hemmiljö eller en förskolemiljö. Vår studie kommer i samsyn med Juuls teori bygga på att fostran sker utifrån den vuxnas normer, värderingar och tidigare erfarenheter.

17

4. Metod

I metodkapitlet redogörs för den metod som ligger till grund för studien och vilka urval som gjorts. Här redogörs även för tillvägagångssättet av studien och bearbetningen av det empiriska material som samlats in. Här lyfts också de forskningsetiska överväganden som studien vilar på.

4.1 Metodval

Utifrån vårt syfte som var att undersöka vårdnadshavares och förskollärares samsyn på fostran lämpar det sig att använda kvalitativ intervjuer i vår studie. Detta för att få en förståelse för hur vårdnadshavarna och förskollärarna tänker och resonerar i våra intervjufrågor. Intervjufrågorna är utformade för att få svar på våra frågeställningar. Att använda sig av intervju som metod utmärker sig, enligt Trost (2010), genom att använda enkla och raka intervjufrågor som kan ge innehållsrika svar och därmed får vi konkret information från våra respondenter.

Nackdelen med den kvalitativa intervjuerna är att den bygger på små urval och gäller precis i tiden när studien utförs. Det kan även vara svårt att presentera studien i statistiska meningar då den inte bygger på varierande statistik (Trost, 2005).

4.2 Urval

I en studie måste det ske flera urval. Dessa urval måste göras tidigt i studien för att kunna veta hur tillvägagångssättet ska ske och hur man ska samla in sin empiri (Alvehus, 2013). Man måste även tidig bestämma sig för vilka metoder man kommer att använda sig av. För att arbetet med vår studie inte ska bli för omfattande har vi valt att göra vissa avgränsningar för att begränsa studiens omfång.

Vi har därmed gjort ett urval när det gäller våra intervjuer, vi har valt att enbart intervjua fyra förskollärare och fyra vårdnadshavare. Förskollärarna har vi valt för att de är utbildade inom yrket och insatta i förskolans läroplan. Vi är dock medvetna om att förskolan är en arena med många verksamma vuxna som har en viktig roll i barns utveckling och lärande. Dessa vuxna är givetvis med och påverkar samverkan mellan hem och förskola. Vi har utifrån tidigare etablerad

18

kontakt med förskolor, valt förskollärare och vårdnadshavare. Förskollärarna valdes ut utifrån yrkeserfarenhet, detta för att vi var nyfikna på om det framkom under intervjun. Vårdnadshavarna valdes ut utifrån ålder och kön för att få en neutral spridning. Valet av förskollärare och vårdnadshavare skedde med ett strategiskt urval, viket är en metod som är praktisk att använda sig av (Trost, 2005). Med hjälp av att använda sig av ett strategiskt urval i vår studie fick vi möjlighet att påverka vilka respondenter som deltog i vår intervju.

4.3 Genomförande

Vi skrev ihop intervjufrågorna som vi ville ha svar på. Förskolecheferna kontaktades via mejl (se bilaga 3) och med deras godkännande kontaktade vi de förskollärare och vårdnadshavare vi valde att intervjua.

Tid och plats bokades för att hålla i intervjuerna och vi valde att deltagarna inte fick ta del av frågorna innan intervjun, detta för att vi ville att svaren skulle vara spontana och att de inte hunnit prata ihop sig. Våra intervjuer utfördes individuellt med de personer vi valt ut för vår studie. Vid intervjuerna närvarade vi båda två, den ena var den som var aktiv och den andra antog en passiv roll och skötte inspelningen. Detta med syfte att underlätta för vår respondent och svaren skulle bli raka och ingen information skulle gå förlorad. Intervjuerna skedde i enskilt rum i förskolemiljö eller i vissa fall i de intervjuades hemmiljö. Alla intervjuerna gjordes under en och samma vecka.

Vår urvalsgrupp fick en uppskattning på hur lång tid vår intervju skulle tänkas ta. Trost skriver att en intervju inte bör ta för lång tid på grund av respekt gentemot den man intervjuar (Trost, 2005). Vi informerade om studiens syfte, förfrågan om inspelning vid intervjuer och information om vår transkribering. När frågorna ställdes och intervjupersonen svarade blev det ibland följdfrågor för att förtydliga svaren. Trost skriver att det är väsentligt för intervjuaren att ställa följdfrågor för att kunna förstå och tolka den intervjuade personen rätt (Trost, 2005).

4.4 Forskningsetiska överväganden

När vi kontaktat de personer vi valt att intervjua informerade vi om det fyra forskningsetiska principerna: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2017). Informationskravet innebär att informera respondenterna om studiens

19

syfte och vad studien ska mynna ut i. Vi upplyste även urvalsgruppen om att de när som helst får hoppa av studien utan några negativa konsekvenser. De behövde inte svara på de aktuella frågorna om de ansåg det obekvämt. Urvalsguppen blev även tillfrågade om medgivandet till att intervjuerna skulle spelas in och att inspelningen senare skulle transkriberas. Samtyckeskravet innebär att personerna i vår urvalsgrupp har lämnat sitt samtycke till att delta i vår studie.

Personernas uppgifter i vår studie får enligt nyttjandekravet enbart användas för forskningsändamålet.

Vi försäkrade förskolecheferna att förskollärarna och vårdnadshavarna skulle vara anonyma i vår studie, detta ingår i konfidentialitetskravet, även vår urvalsgrupp informerades vid första samtalet att de skulle få vara anonyma under intervjuerna och figurera med ett annat namn i denna studie med form av nummer. Konfidentialitetskravet innebär också att man inte ska kunna identifiera enskilda personer. Alla i vår urvalsgrupp är myndiga, det vill säga är över arton år och därför kan intervjuerna ske enskilt utan samtycke från en målsman. Enligt Vetenskapsrådets rekommendationer har deltagarna rätt att ta del av vår studies resultat (Vetenskapsrådet 2017).

4.5 Bearbetning av analys och resultat

De intervjuer vi hade spelades in med hjälp av ljudinspelning. Inspelningarna avlyssnades och transkriberades i sin helhet då vi tagit bort mummelljud. Efter att materialet transkriberats, lyssnades intervjuerna genom noggrant med följd av våra intervjuanteckningar för att säkerställa att ingen information gått förlorad.

20

5. Resultat och analys

Detta kapitel är upplagt utifrån frågeställningarna, så att varje fråga diskuteras i ett eget avsnitt. I varje avsnitt kommer vi först att presentera förskollärarnas och vårdnadshavarnas perspektiv var för sig, för att sedan göra en sammanfattande analys i slutet.

5.1 Hur uppfattar förskollärare och vårdnadshavarna

innebörden av begreppet fostran?

5.1.1 Förskollärarna

Utifrån intervjuerna med förskollärarna framkom det att deras syn på fostran var förenlig med hur man uppför sig gentemot sin omgivning och varandra. De lyfte även att fostran betydde gränssättning, rutiner och hur man formar goda samhällsmedborgare. En av förskollärarna uttryckte att fostran även betyder: ”Att uppfostra barnet med normala värderingar” (Förskollärare 2).

En av förskollärarna lyfter även fram att fostran är en stor del av deras verksamhet och att mycket tid läggs på social träning, reda ut konflikter och visa respekt mot sig själv och andra. Ett annat tillvägagångsätt för fostran i förskolan är att fostran sker i olika situationer och sammanhang. Några av de situationer förskollärarna nämner i intervjuerna som de anser vara fostranssituationer är matsituationen, påklädning och att få vänta på sin tur. Förskollärarna menar att fostranstanken sker i allt de gör, från att visa känslor, sätta ord på känslor, träna empati, till att man själv som pedagog visar sig som en god förebild. Något som även lyftes under intervjutillfällena var de olika material som tränade barnens empati, ett av dessa var bland annat, ”Stegvis” (som är ett arbetsmaterial). Förskollärarna uttryckte att respekt skulle visas mot alla som är aktörer på förskolan, allt från vuxen-barn, barn-barn och barn-vuxen. En av förskollärarna uttrycker:

Jag tycker att stor del av tiden på förskolan läggs på att fostra barnen i det sociala samspelet, det är ofta här det sker konflikter mellan barnen. Det gäller att som vuxen sätta gränser för barnen och vara en god förebild och hur man respekterar varandra. Att man som vuxen beter sig så som man vill att barnen beter sig mot sin omgivning (Förskollärare 4).

21

Förskollärarna tyckte att det var viktigt att alla som jobbar i verksamheten har en snarlik eller en gemensam syn på fostran, regler och normer som råder i verksamheten. Hälften tyckte att det diskuterades allt för lite i arbetslagen för att få en gemensam syn på fostran. De tyckte att mer tid spenderades åt andra saker såsom dokumentation, likabehandlingsarbetet, brandskydd och IT. Förskollärarna menar att det är i specifika situationerna som kollegor pratar igenom hur man agerat, hur man resonerat, värderat och vad som kunde gjorts annorlunda.

Förskollärarna svarade i intervjuerna att helst skall fostransuppdraget fördelas lika mellan barnets hemmiljö och förskolan. Förskollärarna menar på att vårdnadshavarna fostrar barnen som de vill hemma, men att förskolan har sina regler, normer och förhållningssätt att förhålla sig till. Det ska inte vara förskollärarnas personliga åsikter om hur barnen ska fostras som spelar in, utan förskollärarna ska hålla en profession och förhålla sig till de regler och normer som förskolan står för. Det lyftes även att förskollärarna har lättare att hålla på regler som gäller på förskolan än vad vårdnadshavarna har i sin egen hemmiljö. Hälften av förskollärarna lyfte att fostransuppdraget läggs mer över på förskolan i samband med att barnens vistelsetider har blivit längre och då kan linjen om vem som ska stå för fostran bli diffus. Dock menar förskollärarna att de ibland är svårt att förbise sina personliga åsikter och värderingar när de kommer till att fostra barnen på förskolan. De menar att deras normer påverkar deras syn på begreppet fostran. En av förskollärarna uttrycker:

Ja, mina normer spelar roll, så som jag kanske har blivit uppfostrad, hur jag uppfostrat mina barn tar jag med mig här på förskolan och uppfostrar de barnen här. Så normer påverkar absolut min syn på fostran (Förskollärare 1).

En av förskollärarna lyfter att det är viktigt att se att världen förändras och att det idag finns mer som är normalt än när hon växte upp. En annan förskollärarna menade att normerna påverkar ens fostringssyn och på grund av detta hade man behövt lyfta diskussionen kring fostran i förskolan för att få en gemensam syn, en samsyn.

5.1.2 Vårdnadshavare

Vårdnadshavarnas syn på fostran var att de tycker att barnen ska formas till den individen som vårdnadshavarna tyckte att barnen skulle bli. Det som många av våra intervjuade vårdnadshavare menar är att de vill att barnen ska uppnå ett socialt önskvärt beteende som främjar barnen i sociala sammanhang under barnets uppväxt. Majoriteten av vårdnadshavarna

22

uttryckte att fostran var en del av att vara en vägvisare där man lär barnen om vad som är rätt och fel. En av vårdnadshavarna uttryckte att fostran är:

Hur man formar sitt barn till att bli en individ och hur mitt barn fungerar i sociala sammanhang. Även så betyder det att man lär ut de normer som finns i samhället men även hur man uppför sig (Vårdnadshavare 3).

Fostran som råder på förskolan har vårdnadshavarna olika åsikter om, någon uttryckte att fostran inte ska ske av andra än vårdnadshavare och i hemmiljö. En annan uttryckte att fostran betyder likadant på förskolan som i hemmiljön. Vårdnadshavarna uttryckte att förskolan ska lära ut de regler och förhållningssätt som råder i verksamheten och att barnen ska fungera i sociala grupper. En av vårdnadshavarna menade att det råder en mer kollektiv fostran då det vistas fler barn på förskolan än i hemmiljön.

Vårdnadshavaren uttryckte:

Jag tror ju inte att de på förskolan kan fostra mitt barn på samma sätt som jag kan för där är så många andra. Hemma kanske jag kan se mellan fingrarna på vissa grejer, för att det bara är mitt barn där. På förskolan även om det ska vara individanpassat och det ska vara så fint liksom men så det går ju inte när där är en grupp på kanske tjugo barn utan då måste man ju följa vissa regler. Det betyder samma sak men jag tror att det blir mer stelt på förskolan, hemma kan man diskutera fram någonting, det kan man såklart på förskolan också men om man släpper vidare en sak för ett barn måste man göra det för de andra tjugo också, den konsekvensen finns ju inte hemma (Vårdnadshavare 4).

Vårdnadshavarna uttryckte att förskolan ska ha regler och förhållningssätt eftersom där vistas fler barn. Vårdnadshavarna uttryckte att det blir svårare att se mellan fingrarna i situationer som uppstod på förskolan, men att de kan i deras hemmiljö ta varje situation och bedöma utifrån den specifika händelsen. Två av våra vårdnadshavare tror att det blir svårt att se det individuella barnet och fostran sker då i den sociala gruppen. Vårdnadshavarna uttryckte att verbala tillsägningar och tillrättavisningar kan anses som lämpliga metoder för hur barnen fostras i förskolan. Förskolan ska vara en arena som lär ut etik, moral och bemötande av andra människor. Hälften av vårdnadshavarna uttryckte att den största delen av fostran ska ske i hemmet. Även så uttryckte de att de vill att förskolan ska lära ut regler och förhållningssätt men att fostran sker i specifika situationer. Vårdnadshavarna ville även att barnen skulle tillrättavisas om de gör ”fel”. Detta menade vårdnadshavarna att det skulle ske via verbala tillsägelser och

23

inte som en av vårdnadshavarna utryckte på det ”gamla viset” – inte låsa in dem i ett skåp eller ge dem ” time out” (Vårdnadshavare 1).

Alla vårdnadshavarna var eniga om att normer påverkar både deras egna och förskollärarnas syn på fostran. Uppväxten och tidigare erfarenheterna speglar värderingar och påverkar synsätt när det kommer till att fostra barn. En av vårdnadshavarna lyfte att internet och dagens teknik även påverkar dennes syn på fostran då hen kan läsa på olika forum hur andra fostrar sina barn. Då börjar man rannsaka sig själv om man gör rätt eller fel menar vårdnadshavare 4.

5.1.3 Sammanfattande analys

I våra intervjuer fram kom det att fostran är ett ord som inte används som begrepp i det vardagliga talet mellan förskola och hem. Förskollärarna lyfter att fostran sker i olika situationer och sammanhang. Dessa fostrans sammanhang menar förskollärarna är en stor del av deras verksamhet och att mycket tid läggs på social träning, att reda ut konflikter och visa respekt mot sig själv och andra. De lyfte även att fostranstanken sker i allt de gör, allt från att visa känslor, sätta ord på känslor, träna empati till insikten hur man själv är som pedagog. Respekt skulle visas mot alla som är aktörer på förskolan, allt från vuxen-barn, barn och barn-vuxen. Även vårdnadshavarnas ansåg, i samsyn med förskollärarna, att fostra barnen var att skapa sociala önskvärda beteenden. Att barnen kunde förhålla sig till de normer och regler som fanns i deras omgivning och lära sig att förhålla och förstå dessa.

Respondenterna var eniga om att det var skillnad på fostran i hemmiljö och fostran i förskolan. I barnets hemmiljö fanns där inte lika många aktörer utan då var det lättare att se genom fingrarna på regler och förhållningssätt. I förskolan var alla eniga om att fostran var mer konstant och likvärdig för alla barn som vistas i verksamheten. Någon vårdnadshavare lyfter komplexiteten med att gruppfostra barnen, barnen blir då socialt uppfostrade och inte fostrade efter individen.

Förskollärarna och vårdnadshavarna menar på att normer påverkar deras syn på fostran. Deras tidigare erfarenheter, deras värderingar och åsikter spelar in när de fostrar barn. Dock framkom det av förskollärarna att det inte skall vara deras personliga åsikter och normer som styr fostran på förskolan, utan det ska vara deras profession som styr, men ändå medgav de att faktum var att deras personliga normer hade en stor påverkan på fostran.

24

Förskollärarna lyfter vikten av att en gemensam samsyn med arbetskollegorna, när det gäller regler och normer ur ett fostransperspektiv. Det som framkom i intervjun var att hälften av förskollärarna tycker att de diskuterar samsynen kring fostransuppdraget alldeles för lite för att mer tid lägg på annat, så som dokumentation, utvärdering, IT, brandskydd osv.

En vårdnadshavare lyfter att det är inte bara normerna som påverkar hens syn på fostran, utan även internet där det skrivs på olika forum kan påverka ens tänkande kring fostran.

Det som framkom som den största skillnaden mellan vårdnadshavare och förskollärarnas syn på begreppet fostran och fostranuppdraget var, vart den största delen av fostransbiten sker. Förskollärarna ansåg att fostran lades mer över på förskolan. Vårdnadshavarna lyfte att fostran sker mest i barnets hemmiljö.

5.2 Hur ser förskollärare respektive vårdnadshavare på

relationen mellan lärande, omsorg och fostran i förskolan?

5.2.1 Förskollärarna

Alla förskollärarna var överens att omsorg, fostran och lärande fyller en lika stor del av verksamheten och att detta bildar en helhet och genomsyrar allt arbete. En av förskollärarna uttryckte att på en småbarnsavdelning så var det främst omsorg och fostran som hade fokus då denna förskollärare ansåg att dessa barn behövde mer trygghet och omsorg. Förskollärarna uttryckte att inom omsorgsbiten hjälper man varandra och lär sig att ta hand om sig själva och sin miljö. Som förslag till omsorgssituationer nämner förskollärarna exempel som att klä på och av sig själva, be om hjälp om man inte kan, arbeta med empati och empatiskt tränande material. Inom fostransbiten nämns exempel som att vänta på sin tur, inte prata rakt ut och att fostran är beroende av olika situationer som uppstår i barnens vardag. Fostran innebär även att visa respekt mot varandra samt att lär barnen normer och värderingar. Lärandet tyckte många speglas i det mesta, att barnen lär i alla vardagssituationer. Förskollärare två uttryckte:

Lärandet har vi i alla vardagssituationer, ja alla situationer runt omkring oss är ett lärande. Att ta på sig skorna är ett lärande, att ta på sig overallen är ett lärande. Man pratar kring det som händer, då lär sig barnen (Förskollärare 2).

25

Alla förskollärare är eniga i att fostran och omsorg är en del i lärandet, det vill säga att i fostran och omsorgssituationer lär barnen. Lärandet kan därför uppfattas som ett begrepp som används mest när man talar om barns utveckling i förskolan.

5.2.2 Vårdnadshavarna

Begreppet omsorg menade vårdnadshavarna handlade om att tillgodose barnets primära behov, de gav exempel som att byta blöja, rena kläder, tvätta sina händer, trösta, plåstrar om och snyta näsan. En annan vårdnadshavare tyckte att omsorgsbiten tillsammans med fostran utgör en större del på en småbarnsavdelning. Denna vårdnadshavare uttryckte att på en syskonavdelning så utgör fostran och lärande den största delen.

Jag förstår att förskolan arbetar med alla tre områdena, men man pratar och fokuserar mer på lärande känns det som när man diskuterar. Dock så har man ju omsorgsbiten med mat, ny blöja och byte av smutsiga och blöta kläder och de plåstrar om och tröstar om det behövs. På förskolan där jag har mina barn upplever jag att fröknarna har en mysig relation till mina barn där de får närhet om de behöver. Sen fostran är ju då om fröknarna berättar om det hänt något speciellt annars känns det inte som något man pratar så mycket om” (Vårdnadshavare 2). Lärandet ansåg vårdnadshavarna var att barnen lär sig nya saker hela tiden. Två av vårdnadshavarna nämnde att förskolan ska lägga fokus på lek och lärandet och att det är detta som oftast diskuteras och nämns.

5.2.3 Sammanfattande Analys

Vårdnadshavarna lyfte att förskolan skulle vara en arena för lek och lärandet medan hemmet skulle stå för barnets fostran. Medan förskollärarna uttryckte att förskolan var en arena där lärande, omsorg och fostran bildar en helhet och att fostransuppdraget blir mer en väsentlig fråga då barnets vistelsetider ökar på förskolan. De intervjuade förskollärarna ansåg att de arbetade med omsorg, fostran och lärande som en helhet då de flesta tyckte att detta genomsyrade deras dagliga verksamhet. De ansåg dock att det var mer omsorg och fostran på en småbarnsavdelning och att lärande står mer i fokus ju äldre barnen blir.

26

Som förskollärarna lyfter i intervjuerna så blir även omsorg och fostransbiten ett lärande då barnen lär i alla situationer som sker i förskolan.

Vårdnadshavarna däremot särskiljer mer de olika begreppen och är osäkra på om förskolan arbetar med dessa som en helhet. Vårdnadshavarna tror dock att omsorgsuppdraget handlar om att tillgodose barnens primära behov. Vårdnadshavarna tyckte att förskolan skulle vara en arena för lek och lärande och att hemmet sköter fostran av barnen i första hand. Omsorgsbiten tyckte vårdnadshavarna skulle ske av alla parter som samverkar med barnen under dagen. Vårdnadshavarna uttryckte att de inte kände att de är införstådda med hur barnen fostras i förskolan, därför att de tycker att det diskuteras för lite med förskollärarna. Begreppet fostran ansåg vårdnadshavarna inte nämndes i samtal med förskollärarna. Vårdnadshavarna visste inte hur fostran nämns i förskolans uppdrag.

5.3 Hur samverkar förskollärare och vårdnadshavare kring

fostran på förskolan?

5.3.1 Förskollärarna

Förskollärarna upplevde att de har en bra kommunikation när de gäller samarbetet med vårdnadshavarna. Men en av förskollärarna nämner att ordet fostran sällan används när man diskuterar barnens beteende. Fostransuppdraget menade alla förskollärare att det diskuteras med vårdnadshavarna oftast när de kommer till specifika situationer eller under inskolningsperioden när barn och vårdnadshavare är nya på förskolan. En förskollärare uttrycker samverkan mellan hem och förskola på detta sätt:

Genom att prata med de dagligen, vid alla hämtningar och lämningar och man kommer alltid in på det och man försöker. Men vi kan inte göra som alla föräldrarna gör. Alla föräldrar gör olika, men vi måste berätta vad vi står för på förskolan och så får föräldrarna göra det bästa utifrån det. För barnens skull kan man hoppas på att man inte har för stor skillnad i synsätt för då blir det väldigt kluvet för ett barn. Om de får lov att stå på borden och hoppa och klättra i fönsterkarmarna men inte får det hemma…… jag menar på förskolan (Förskollärare 2).

Förskollärare 2 lyfter även att om föräldrarna är missnöjda med deras syn på fostran eller om fostran skiljer sig markant från vårdnadshavarnas värderingar och normer har det hänt att dessa vårdnadshavare valt att byta förskola för att hitta en som är mer likt deras egna synsätt.

27

De flesta förskollärarna menade på att de har en bra samverkan med vårdnadshavarna när det kommer till fostransuppdraget och ansåg att man har ett förtroendefullt samarbete som innehåller ett givande och tagande. Man berättar om hur dagen varit, om där varit någon situation som utmärkt sig och om vårdnadshavarna behöver samtala vidare om detta i en hemmiljö med sina barn. Även så kunde vårdnadshavarna vända sig till förskollärarna och fråga hur de agerat i specifika situationer. Förskollärarna menade på att de kunde hjälpa vårdnadshavarna med verktyg som förskollärarna upplevt fungerat. En av förskollärarna uttryckte att de oftast inte benämner dessa situationer med begreppet fostran utan man samtalar i termer som uppförande och bemötande. En annan förskollärare uttryckte att det vore bra om man pratat med vårdnadshavarna och gått igenom situationer så att man får en grund att utgå ifrån, sedan uttryckte hon även att man inte kan tillgodose alla vårdnadshavares krav när det kommer till fostran, men att hitta någon gemensam syn hade underlättat arbetet.

5.3.2 Vårdnadshavare

I frågan kring samverkan mellan hem och förskolan uttryckte tre av vårdnadshavarna att detta kunde fungera bättre. En av dessa tre menar på att man enbart pratar om fostran i specifika situationer som uppstått under dagen på förskolan. Vårdnadshavaren som tyckte att samarbetet fungerar bra, uttryckte även att fostran enbart tas upp när det uppstår specifika situationer men att man inte använder begreppet fostran utan använder andra termer.

Sådär tycker jag, jag får ta del av händelser som sker under dagen t.ex. om mitt barn slåss eller puttas under dagen, men vilka förskolans regler är har jag inte fått så stor del av. Man pratar inte så mycket kring själva fostran(Vårdnadshavare 3). Vårdnadshavare 1 nämnde att samverkan sker i form av föräldramöten, utvecklingssamtal och där man diskuterade regler och normer som gällde på förskolan, detta kan ses som en form av dialog kring fostran.

5.3.3 Sammanfattande analys

Förskollärarna i våra intervjuer uttrycker att samverkan mellan hem och förskolan kring fostran sker förtroendefullt dagligen i verksamheten. Att de rådgör med vårdnadshavarna avseende de regler och förhållningsätt som gäller på förskolan och att det finns en öppen dialog kring

28

barnens olika situationer på förskolan. När det kommer till hem och förskolans samverkan kring fostran råder det delade meningar mellan förskollärarna och vårdnadshavarna. Vårdnadshavarna tyckte att fostran diskuteras för lite medan förskollärarna ansåg att man hade en daglig dialog med vårdnadshavarna om olika situationer som uppstått. Vårdnadshavarna upplevde att den enda gången man diskuterar fostran med förskolan är när deras barn varit med i situationer som kräver att diskuteras. Vårdnadshavarna menar på att de har ett gott samarbete med förskolan trots att begreppet fostran utelämnas i diskussion. Förskollärarna uttrycker även att de har en daglig kontakt med vårdnadshavarna. En förskollärare uttryckte att om vårdnadshavarna inte är i samsyn med förskolans sätt att se på fostran, eller om fostran skiljer sig mycket åt hemmet eller förskolan har det hänt att vårdnadshavarna valt att byta förskola. Förskollärarna upplever ett givande och tagande när det kommer till fostran i förskolan. Förskollärarna kan hjälpa vårdnadshavarna med verktyg/redskap som fungerar för barnet på förskolan i olika fostranssituationer. I samverkan med barnens vårdnadshavare uttryckte förskollärarna, att vid överlämningar kunde förskollärarna delge vårdnadshavarna om det var någon specifik diskussion som behövdes tas upp i hemmiljö av vårdnadshavare och samtala vidare kring. I samtalen med vårdnadshavarna nämner de oftast inte begreppet fostran utan pratar i termer kring uppförande och bemötande.

29

6. Diskussion

I föreliggande kapitel kommer vi att diskutera vårt resultat och metodval. Vi kommer att dela in kapitlet i olika delar för att få en bättre struktur. I de olika delarna kommer vi att diskutera och problematisera våra resultat och förhålla det till tidigare forskning. Vi kommer att resonera kring konsekvenserna av vårt resultat med avseende för vår framtida profession. Vi avslutar med att göra en reflektion kring vår studie och presentera förslag till vidare forskning.

6.1 Resultatdiskussion

Studiens syfte är att undersöka vårdnadshavarnas och förskollärarnas samsyn på fostran. För att ta reda på vårt övergripande syfte har vi landat i tre preciserade frågeställningar. Hut uppfattar förskollärare och vårdnadshavarna innebörden av begreppet fostran? Hur ser förskollärare respektive vårdnadshavare på relationen mellan lärande, omsorg och fostran i förskolan? Hur samverkar förskollärare och vårdnadshavare kring fostran på förskolan?

Utifrån vår analys kan vi konstatera att fostran är ett allmänt begrepp som många av våra respondenter har en gemensam syn på. Både vårdnadshavarna och förskollärarna anser att begreppet fostran innebär gränssättningar, tillrättavisningar och att vägleda barnet. Dessa gränssättningar kan vara olika beroende på normer och värderingar utifrån sina egna erfarenheter. Butler menar om människan skapar sig en medvetenhet kring sina egna normer så kan man kritiskt förhålla sig till normerna (Butler 2007). Studien visar på en markant skillnad om vem som ska fostra barnen. Vårdnadshavarna ansåg att det var deras ansvar att fostra sina barn till det de vill att barnen skall bli. Förskollärarna ansåg att många vårdnadshavare lade över fostran på förskolan eftersom förskollärarna skulle ha mer kunskap om de sociala situationerna och hur man fostrar barnen. På förskolan vistas fler personer som ska kunna fungera tillsammans i sociala grupper och i olika situationer då det kan uppstå fler konflikter. Ur det utvecklingsteoretiska perspektivet lyfter Piaget att barn vill förstå sin omvärld och kunna förhålla sig till den. Även ingår de i utvecklingsteorin att barn lär i samspel med andra. (Elkind, 1978). Vårdnadshavarna har en vision om att förskolan ska vara en arena för leken och lärandet. Det är viktigt för vårdnadshavarna att barnen leker med varandra och att man lär sig och förbereder sig inför skolan och det sociala livet.

30

Social kompetens anses idag vara något av en viktig egenskap att besitta. I vår studie framkom det att samverkan kring fostran mellan hem och förskolan är en viktig del som idag inte uppfylls i förskolan. Det står i läroplanen att förskolan ska vara ett komplement till vårdnadshavarnas fostran så är det viktigt att veta vad som behövs kompletteras och vilken syn vårdnadshavarna har på fostran. I läroplanen lyfts det att verksamheten skall se till varje enskilt barn, då kan man inte på förskolan ha en allmän kollektiv fostran som fungerar för alla. Fjellström (2004) har i sin studie sett komplexiteten med läroplanen då den tar upp att förskolan ska fostra barnen men inte hur tillvägagångssättet ska genomföras.

I vår studie har vi sett detta då en förskollärare påpekade under intervjun att det hade underlättat för barnet om vårdnadshavarna har samma syn som de på förskolan för att barnens världar inte skall kollidera. I vår studie framkom det i intervjuerna med förskollärarna att förskolan har sina regler och regelverk på hur verksamheten skall fungera, passar det inte vårdnadshavarnas syn så kan det leda till att de letar efter en ny förskola som stämmer överens med vårdnadshavarens syn och värderingar. I Läroplanen för förskolan (2016) står det att fostran på förskolan ska ske individuellt och i samverkan med barnens vårdnadshavare. Resultatet av vår studie visar dock att det som står skrivit i läroplanen inte efterföljs eftersom vårdnadshavarna i våra intervjuer inte tycker att fostran som begrepp inte används i kontakten med förskolan. Enligt fostransteorin så skall fostran ske på ett ömsesidigt sätt, där respekt skall ges och ses till alla parter (Juul, 2006). Trots detta lyfter alla vårdnadshavare att samverkan när det kommer till fostran på förskolan inte sker tillfredsställande utan bara lyfts när någon specifik händelse inträffat på förskolan. Detta är motsägelsefullt med tanke på att alla förskollärare lyfter att fostran diskuteras dagligen med vårdnadshavarna vid hämtningar/lämningar och när specifika situationer uppstår.

Vårdnadshavarna kräver mer samverkan mellan förskola och hem för att känna sig tillfredsställda. De vill att fostran sker på ett tillförlitligt sätt på förskolan så att det stämmer överens med vårdnadshavarnas regler, normer och värderingar. Juul (2006) förespråkar att vårdnadshavarna har en angiven makt över sina barn och det är vårdnadshavarna som väljer hur de vill sätta gränser och hur de vill fostra sitt barn. Dock förespråkar Juul (a.a.) om fostransteorier som en ömsesidig respekt, som innehåller ett givande och tagande.

Fostran bör, enligt förskollärarna, först diskuteras i arbetslagen då de lyfter att det är viktigt med en gemensam syn men att det dock finns för lite tid att lyfta diskussioner om normer och fostran. Förskollärarna lyfte att fostran diskuteras främst med kollegorna när det uppstår situationer där kollegorna har olika syn eller förhållningsätt. Det är i enbart i dessa diskussioner

31

som förskollärarna diskuterar fostran för att få en gemensam syn. Vår studie visar att de som fostrar barnen erhåller en makt och att det här blir en maktrelation. Risken finns att denna maktrelation går mellan vårdnadshavarna och förskolan. Förskolan har makten att avgöra vilken situation de väljer att lyfta och vilka situationer de väljer att utesluta från vårdnadshavarna. Förskolan erhåller även makten att fostra någon annans barn efter förskollärarens normer, värderingar och regler som inte är förankrade med barnets vårdnadshavare. Fjellström (2004) har även han sett i sin studie om makten i fostransperspektivet. Att man kan använda fostran som ett maktmedel.

I vår analys framkom det att normer påverkar synen på de rådande reglerna som verkar och gäller på förskolan. Alla våra respondenter menar att de utgår ifrån sina egna normer och värderingar när det kommer till hur och när de fostrar barnen. Butler (2007) menar på att normer och regler är självklara och naturliga, de som väljer att motsätta sig reglerna och normerna kan ses som onormala och annorlunda. Alla är medvetna om sina egna normer, menar Butler (a.a.), men när situationer uppstår så kan normerna från två personer krocka och då måste man granska normerna och göra ett ställningstagande på vilka normer som är rådande i den specifika situationen (a.a.).

Vårdnadshavarna lyfte att förskolan skulle vara en arena för lek och lärandet medan hemmet skulle stå för barnets fostran. Medan förskollärarna uttryckte att förskolan var en arena där lärande, omsorg och fostran bildar en helhet och att fostransuppdraget blir mer en väsentlig fråga då barnets vistelsetider ökar på förskolan. Eftersom förskolan är den första sociala arenan barnet möter i utbildningssyfte och det är här barnen möter den offentliga fostran, det vill säga att de fostras av någon utanför hemmet (Sommer, 2005). Vårdnadshavarna lyfte och definierade varje begrepp som enskilda ting, medan förskollärarna lyfter det som en helhet i verksamheten. Respondenterna lyfter att lärandet är den delen som genomsyras mest. De menar på att man kan få in lärandet i allt man gör. Av vår studies resultat kan man utläsa att vårdnadshavarna anser att förskolan ska stå för lek och lärandet och att det är detta som diskuteras och nämns i dialogen med förskolan.

32

6.2 Metoddiskussion

Vi tror att det finns en möjlighet att studien hade fått ett annat resultat om vi hade haft manliga förskollärare i studien men samtidigt tror vi att normernas påverkan är större än könsrollen när de kommer till att diskutera fostran. Detta för att alla våra respondenter i våra intervjuer talar om normer och dess innebörd på ens fostranssyn.

Vi strävade efter att få en spridning i åldrarna på våra respondenter för att få en insikt om det skiljer sig, beroende på hur gammal man är och om det påverkar ifrån vilket årtionde man är född om man har en annan syn på fostran.

Vi kände att i vissa av våra intervjufrågor skulle det behövts en tydlighet från början då många av respondenter inte riktigt förstod innebörden med frågan, hur uppfattar du som

vårdnadshavare att förskolan arbetar med omsorg, fostran och lärande? Denna fråga skulle

behövt förtydligas med att omsorg, forstran och lärandet ska bilda en helhet på förskolan. Även så hade man kunnat förtydliga detta med att förklara vad läroplanen var och att detta är ett dokument vi på förskolan är ålagda att följa. Vid de första intervjuerna uppstod det inte lika många följdfrågor, men ju fler intervjuer vi höll desto bekvämare kände vi oss som intervjuare och vågade ställa fler följdfrågor. Enligt Trost (2005) är det viktigt att ställa följdfrågor för att kunna tolka den intervjuade personen rätt. Därför fick vi kanske inte lika utförliga svar i de första intervjuerna vi höll.

6.3 Egna tankar och reflektioner

Ämnet fostran, anser vi är ett odiskuterat ämne i förskolans dagliga verksamhet som inte diskuteras ofta av förskollärare eller i samverkan med vårdnadshavare. I vår framtida profession känner vi att detta är ett ämne som är viktigt att belysa och diskutera, både med vårdnadshavare och i arbetslaget. Vi tycker att normer påverkar oss i vårt uppdrag och därför är det för oss viktigt att våga ifrågasätta dessa och belysa det. Vi känner att vårdnadshavarna inte är insatta i uppdraget förskollärarna har på förskolan och det kan vara viktigt att lyfta vårt uppdrag mer för att kunna få en gemensam syn och en förståelse för förskola och hem.

Fostran som begrepp var för oss ett väldigt negativt laddat ord, vi drog paralleller till dåtidens fostranssyn som bestod av bestraffning. Efter att ha läst in oss på litteratur och använt begreppet har vi fått en annan syn på innebörden av begreppet fostran.

33

6.4 Förslag till vidare forskning

Under studiens förstadium begränsade vi vårt arbete till vårdnadshavare och förskollärare. Men en fortsatt studie hade kunnat fortsätta studera barnskötares syn på fostran. Skiljer sig synen på fostransuppdraget beroende på vilken utbildning man har?

En annan studie som vi funderat på, är att granska läroplanen närmre då den nämner både föräldrar och vårdnadshavare. Vem har mest inflytande begreppsmässigt enligt Lpfö 98 rev. 2016 och varför väljer de att särskilja vårdnadshavare och föräldrar i texten?

34

7. Referenslista

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Axelsson, Thom & Qvarsebo Jonas (2010). Barndomens historiska framväxt Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red) Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur& Kultur

Bigsten, Airi (2015). Fostran i förskolan. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2015

Butler, Judith (2007). Genustrubbel: feminism och identitetens subversion. Göteborg: Daidalos Cunningham, Hugh (1991). The children of the poor: representations of childhood since the

seventeenth century. Oxford: Blackwell

Dolk, Klara (2013). Bångstyriga barn: makt, normer och delaktighet i förskolan. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2013

Elkind, David (1978). Barns utveckling och uppfostran ur Piagets perspektiv. Stockholm: Natur och kultur

Emilson, Anette (2008). Det önskvärda barnet: fostran uttryckt i vardagliga

kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. Diss. (sammanfattning)

Göteborg : Göteborgs universitet, 2008

Emilson, A. & Folkesson, A.-M. (2006). Children’s participation and Teacher control. Early

Child Development and Care, 176(3&4), 219-238.

Fjellström, Roger (2004). Skolområdets etik: en studie i skolans fostran. Lund: Studentlitteratur Helleberg, Lisbet (1994). Barnkonventionen: rättigheter för världens barn och ungdomar. Stockholm: Rädda barnen

https://www.raddabarnen.se/om-oss/barnkonventionen/barnkonventionen-lang-version/

Juul, Jesper (2006). Ditt kompetenta barn: på väg mot nya värderingar för familjen. [Ny utg.] Stockholm: Wahlström & Widstrand

Juul, Jesper & Jensen, Helle (2009). Relationskompetens i pedagogernas värld. 2. uppl. Stockholm: Liber

Larsson, Eva (2012). Ordning i klassen: om fostran, arbetsro och trivsel : handbok med

35

Martinsson, Lena & Reimers, Eva (red.) (2008). Skola i normer. Malmö: Gleerup Nationalencyklopedin på nätet: http://www.ne.se/lang/fostran, 2016-11-12

Skolverket (2011). Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2016. Stockholm: Fritze

http://www.lulea.se/download/18.27f78a701568ffe33761440c/1472720490311/Lpf%C3%B6 +98+rev+2016.pdf

Sveriges riksdag: [Elektronisk resurs] Svensk författningssamling

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/

Sommer, Dion (2005). Barndomspsykologi: utveckling i en förändrad värld. 2., rev. [och utök.] utg. Hässelby: Runa

Tallberg Broman, Ingegerd (1991). När arbetet var lönen: en kvinnohistorisk studie av

barnträdgårdsledarinnan som folkuppfostrare. Diss. Lund : Univ.

Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur Vetenskapsrådet [Elektronisk resurs] Stockholm 2017

36

Bilaga 1

Intervju frågor till förskollärare:

1. Vad innebär begreppet fostran för dig?

2. Ge exempel på hur ni i olika situationer fostrar barnen på förskolan?

3. Hur ser du på fördelningen av fostransuppdraget mellan förskola och vårdnadshavare? 4. Ge exempel på hur ni arbetar med omsorg, fostran och lärande?

5. Hur diskuterar ni fostransuppdraget i arbetslaget för att få en gemensam syn? 6. Hur fungerar samarbetet med vårdnadshavare kring fostransuppdraget? 7. Hur uppfattar du som förskollärare att normer påverkar din syn på fostran?

37

Bilaga 2

Intervjufrågor till vårdnadshavare:

1. Vad betyder begreppet fostran för dig som vårdnadshavare? 2. Vad betyder begreppet fostran för dig på förskolan?

3. Hur tycker du att förskolan ska fostra ditt barn?

4. Hur uppfattar du som vårdnadshavare att förskolan arbetar med omsorg, fostran och

lärande?

5. Hur tror du normerna påverkar förskollärarnas syn på fostran? 6. Hur fungerar samarbetet med förskolan kring fostransuppdraget?

38

Bilaga 3

Hej.

Vi är två förskollärarstudenter som läser termin 6 på Malmö Högskola. Vi har påbörjat vårt examensarbete och skriver om fostransuppdraget i förskolan. Vi har valt att undersöka förskollärarnas syn på fostran och samarbetet förskollärarna och vårdnadshavare när det kommer till fostringsuppdraget. Vi undrar därför om vi får lov att intervjua förskollärare och föräldrar på din/er förskola.

Kontakta gärna oss om du/ni har vidare frågor.