1
Malmö högskola
Lärarutbildningen
SOLExamensarbete
15 högskolepoängHistoriens många ansikten?
- Om historiens mångfald i läromedel i historia
The many faces of history?
Karin Hempel
Lärarexamen 90hp Handledare: Ange handledare
Lärarutbildning 90hp, historia
Examinator: Lars Pålsson Syll Handledare: Anders Lindh
2
Sammanfattning
Denna uppsats syfte är att se hur dagens historiesyn kommer till uttryck i läromedel för gymnasiets kurs Historia A. Min utgångspunkt är att historiebegreppet idag har breddats till att innefatta fler perspektiv, som till exempel social-, miljö- och genushistoria. Jag undersökte fyra läroböcker som alla används i undervisning på gymnasiet och tillsammans representerar tre olika förlag. Utöver att titta övergripande på innehållet så fokuserade jag på tre perspektiv. Dessa var genus, etnicitet och historiemedvetande. Efter undersökningen var min slutsats att trots att det fanns fler perspektiv representerade så innehöll böckerna i stort en traditionell politisk historia. Historieämnet kämpar med stoffträngsel och detta speglar naturligtvis läroböckernas innehåll, det är inte möjligt att få med allt utan prioriteringar måste göras. En viktig slutsats för egen del var insikten om att läroboken måste kompletteras med fler källor för att eleverna ska tillgodogöra sig fler perspektiv och nå insikter om historiens komplexitet.
Nyckelord: Historia, läromedel, historiemedvetande, etnicitet, genus.
3
Innehållsförteckning
Inledning ... 4
Syfte och frågeställningar ... 5
Exempel på tidigare forskning om läromedel och undervisning i historia ... 5
Teori och metod ... 6
Styrdokumenten ... 9
Resultat ... 11
Epok Historia A... 11
Historien omkring oss A ... 13
Perspektiv på historien A bas ... 15
Alla tiders historia A ... 18
Slutsatser och sammanfattande diskussion ... 21
Källförteckning... 23
4
Inledning
Och varenda människa förstår, att effektiviteten av vår folkundervisning beror inte bara på hur undervisningen bedrives, den beror också i hög grad på vad det är för slags böcker, varur ungdomen hämtar sin visdom.1
Som historielärare är jag inte enbart intresserad av ämnet i sig utan även hur historiesyn och historieundervisning har förändrats genom åren. Länge var historia synonymt med politisk historia, det var de stora männen och de stora krigens berättelser. Olika politiska inriktningar och ideologier har påverkat vår syn på historien, vilket till exempel historiematerialismen är ett exempel på. Under 1900-talets gång förändrades synen och fler perspektiv kom fram, historia fick ord som social-, agrar- och genus- framför sig. Kanske har historiebegreppet aldrig varit bredare och mer omfångsrikt än idag. Men hur väl speglas detta dagens läromedel? Vilken historia är det dagens gymnasieelever läser? Citatet i början av stycket kommer från den dåvarande ecklesiastikministern Arthur Engberg. Hans åsikt om läroböckers vikt framkom under en diskussion i riksdagens första kammare 1936 rörande central granskning av läroböcker. Två år senare infördes en statlig förhandsgranskning av läroböcker i Sverige, som skulle finnas kvar till 1991.2 Man ansåg att läroböckers innehåll var av stort avgörande för undervisningens innehåll och det är längs med dessa linjer denna uppsats ska gå.
De senaste åren har det förekommit en hel del diskussioner kring kanon inom olika ämnen i den svenska skolan. I Danmark lät utbildningsministern 2006 utarbeta en dansk historiekanon bestående av 29 fokuspunkter. I Sverige ryggar många för tanken på en uppifrån bestämd kanon.3 Samtidigt kan man hävda att det redan finns en reellt existerande kanon. Den är uppbyggd genom lärares egen utbildning, elever och allmänhetens bild av vad historia är samt inte minst av de läromedel som används. Redan under min relativt begränsade tid ute i skolan märkte jag att jag som ny och oerfaren lärare är väldigt beroende av läroböckerna. Mitt upplägg för undervisningen styrdes till stora delar av vad böckerna tog upp. Beroendet av läroböcker har även styrkts i forskning.4 Den gemensamma läroboken står ofta i centrum och bestämmer stoffet för undervisningen.5 Utifrån den utgångspunkten tyckte jag att det skulle vara intressant att jämföra olika läromedel som används i skolan idag. Uppsatsen har en aktionsforskande utgångspunkt och mitt mål är att nå ett praktiskt resultat. Jag hoppas på att få användning av denna uppsats resultat i mitt framtida yrkesutövande. Förhoppningsvis ska jag själv bli mer medveten om vilken historia som framställs i de olika läromedel och hur deras innehåll kan användas på bästa sätt.
Det måste påpekas att själva upplägget innehåller en inneboende svaghet. Det finns inte en sann och objektiv historia. All historia är tolkningar av källor och man har alltid sig själv och
1
Första kammaren 1936:43, s. 68.
2 Johansson Harrie, Anna, Staten och läromedlen En studie av den svenska statliga förhandsgranskningen av
läromedel 1938-1991, Linköping 2009, s. 10.
3
Lindeborg, Åsa ”Nu har de gjort en kanon igen”, Aftonbladet, 4 december 2006. Lindroth, Bengt, ”Lockande att upprätta historisk kanon”, Sydsvenska Dagbladet, 31 juli 2006.
4
Se till exempel Ammert, Niklas, Det osamtidigas samtidighet Historiemedvetande i svenska läroböcker under
hundra år, Lund 2008, s 16. Nordgren, Kenneth, Vems är historien? historia som medvetande, kultur och handling i det mångkulturella Sverige, Karlstad 2006, s 179.
5
sin värld som utgångspunkt. Detta ligger i ämnets natur och är ingenting som man kan komma runt. Dock bör man vara medveten om detta och det är ännu en poäng i denna uppsats. Historien är minst lika svårfångad och mångfacetterad som den nutida verkligheten och den mest rättvisa bild vi kan ge är den med så många perspektiv och lager representerade som möjligt. Det bör även påpekas att läromedel endast är en av källorna till fakta i skolan. Det är naturligtvis till syvende och sist upp till läraren att se till att läro- och kursplaner efterföljs.
Vad som tas upp i läroböckerna är så klart nära förknippat med vilket syfte historieämnet har. För att undersöka detta ska jag presentera vad det står i kurs-, ämnes och läroplaner. Det var nästan ett decennium sedan man ändrade i historieämnets beskrivning och samtliga kursböcker idag torde därför ligga i linje med vad som specificerats där.
Då detta arbete är av begränsad omfattning måste jag göra vissa inskränkningar. Jag har valt att enbart titta på läromedel från gymnasiet. En ytterligare begränsning är att jag enbart kommer att titta på Historia A. Historia A är en översiktskurs och dess innehåll torde väl spegla vad som anses vara mest relevant kunskap inom historieämnet.
Syfte och frågeställningar
Detta arbetets syfte är att genom en komparativ studie se om och i så fall hur dagens mångfacetterade syn på historia kommer till uttryck i olika läromedel i historia för gymnasiet. I syftet utgår jag från min uppfattning om att historieämnets fokus har blivit betydligt bredare under de senaste decennierna med fler perspektiv representerade.
Frågeställningar:
Vilka riktlinjer finns i styrdokumenten om läroböckers innehåll? Hur skiljer sig upplägg och innehåll mellan de olika läromedlen? Vilken historia är det som behandlas? Behandlas flera olika perspektiv? I den senare frågan kommer jag att fokusera extra på historiemedvetande, genus och etnicitet.
Exempel på tidigare forskning om läromedel och undervisning i historia
Redan en relativt översiktlig litteratursökning visar att det finns ett omfattande intresse för hur historieundervisning har bedrivits och utvecklats eller hur den bör bedrivas. Ett av de äldre verken är historieprofessorn Klas-Göran Karlssons Historieundervisning och identitetsskapande: en levande historieundervisning från 1988. Karlsson behandlar hur historia är mer än bara faktakunskap och hur den, rätt använd, kan stärka den egna identiteten.6
Även den gammal men en klassiker vad gäller jämförande studier av litteratur på gymnasiet är Göran Andolfs Historien på gymnasiet: undervisning och läroböcker 1820-19657. Hans studie är av kvantitativ karaktär och redovisar bland annat vilket utrymme olika avsnitt och
6
Karlsson, Klas-Göran, Historieundervisning och identitetsskapande: en levande historieundervisning, Malmö 1988
6
epoker får i texten. Han undersöker även texten som sådan och når slutsatsen att de nationalistiska övertonerna med tiden dämpas och att den moderna historien får större utrymme.
I antologin Ut med historien: historieundervisningens uppgifter idag8 ger en rad historiker sina åsikter om hur undervisningen i ämnet bör bedrivas. En annan antologi som täcker mer ämnesövergripande är Kanon och tradition: ämnesdidaktiska studier om fysik- historie-, och litteraturundervisning.9 Kenneth Nordgren behandlar de nya utmaningar som det svenska samhället har i Vems är historien? historia som medvetande, kultur och handling i det mångkulturella Sverige.10
För en allmän orientering i ämnet idag kan man läsa Lars Berggren och Roger Johanssons rapport om historiekunskap i grundskolan, Historiekunskap i årskurs 9: Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU03): samhällsorienterande ämnen.11 Jag är medveten om att rapporten gäller grundskolan men den kan fortfarande vara intressant som bakgrund till vilka förkunskaper ungdomar har med sig i historia när de börjar gymnasiet.
Teori och metod
Denna uppsats har en hermeneutisk ansats då lärobokstexter ska tolkas. Vid all tolkning gäller det att komma ihåg de två, till viss del paradoxala, grundförhållandena; Det historiska materialet måste förstås på dess egna villkor och inte utifrån ett efterhandsperspektiv. Samtidigt är det alltid så att det är omöjligt att frigöra sig från den egna samtiden och de egna föreställningarna. Mina utvalda läroböcker ligger nära i tid till då min egen grundutbildning i historia skedde. 12
Det finns inga standardmetoder för textanalys. Istället kan man peka på vissa generella förhållningssätt till analysen av kvalitativt material. Vilket som lämpar sig bäst är svårt att säga innan man genomfört undersökningen men man bör redan i början av arbetets gång tänka igenom analysen och ha detta i bakhuvudet genom processen. I min analys kommer jag att anlägga ett källkritiskt förhållningssätt, vilket jag kommer att förklara mer utförligt nedan.
Vad gäller analysen av läromedel så har jag valt ut fyra aktuella läroböcker. Jag har inte lyckats hitta någon statistik över i vilken utsträckning de olika böckerna används på gymnasiet idag. Under min egen verksamhetsförlagda tid har jag arbetat med samtliga, om än i mycket olika utsträckning. De är producerade för tre olika förlag; Gleerups, Liber och Interskol, och ska tillsammans förhoppningsvis spegla läroboksmarknaden väl. Läroböcker är narrativa sekundärkällor, skrivna med ett bestämt syfte. Det finns olika sätt att arbeta
8 Edgren, Lars och Österberg, Eva (red.) , Ut med historien: historieundervisningens uppgifter idag, Lund 1995. 9
Brink, Lars och Andersson, Roy (red.) Kanon och tradition: ämnesdidaktiska studier om fysik- historie-, och
litteraturundervisning, Gävle 2006.
10 Nordgren, 2006. 11
Berggren, Lars, Johansson, Roger, Historiekunskap i årskurs 9: nationella utvärderingen av grundskolan 2003
(NU03): samhällsorienterade ämnen, Malmö 2006.
12
Jag syftar här på min utbildning vid universitetet. I vid mening började min utbildning i historia långt tidigare och fortsätter förhoppningsvis livet ut.
7
källkritiskt med dessa. Man kan göra en innehållsanalys, där man helt enkelt räknar på hur stor plats olika teman får i bild och text. På detta sätt kan man påvisa eventuella skevheter i historieböcker. Denna metod måste dock kompletteras med att man sätter in sitt resultat i ett sammanhang innan man tolkar och förklarar dem. Detta kallas kritisk källanalys. Den består av olika delar; extern och intern granskning. Den externa granskning syftar till att granska huruvida en källa är äkta, autentisk eller ger en sann bild av det som den skildrar. Den interna granskningen rör frågor som vilken typ av källa det handlar om, vad den egentligen säger, vem som är upphovsman, när och under vilka omständigheter den skapades. Ett viktigt mål med den kritiska granskningen är att bedöma om ett visst dokument huvudsakligen kännetecknas av fakta eller av åsikter. 13
Jag kommer att titta översiktligt på samtliga böckers innehåll och upplägg. Saker jag tittar på då är huruvida texterna är aktörsdominerade, det vill säga är det personer som driver historien framåt eller fokuserar man mer på övergripande strukturer? Ger texterna en bakgrund till det historiska skeendet eller handlar det mer om konstaterande, ”så-här-var-det-perspektiv”? Hur är innehållet huvudsakligen disponerat, kronologiskt eller tematiskt? Det finns i historieframställningen en form av mer eller mindre uttalad konsensus om epokindelning och kategorisering, följer böckerna som jämförs denna eller finns det avvikelser? Det är inte något jag ska fokusera särskilt mycket på men det kan vara intressant att titta på om de olika författarna har någon särskild litterär stil. Läroböcker i historia var under 1800- och även in på 1900-talet mer berättande och dramatiska i sin stil14, finns det spår kvar av det i mina valda verk?
Frågorna ovan är vägledande för att jag ska kunna ge en övergripande bild av läroböckernas innehåll och upplägg men jag har av praktiska skäl valt att lägga extra fokus på några utvalda perspektiv. Dessa är genus, etnicitet, samt historiemedvetande.
Genus, det socialt skapade könet, är en viktig aspekt att belysa i historieundervisning och detta anser jag även borde speglas i de läromedel som används i skolan. LPF 94 tar upp att skolan aktivt ska arbeta med att främja mäns och kvinnors lika rätt i samhället samt motarbeta fördomar om vad som är kvinnligt och manligt.15 Det handlar inte i första hand, vilket verkar vara en vanlig uppfattning, om att lyfta fram kvinnor i historien eller skriva särskild kvinnohistoria. Det handlar om att synliggöra hur uppfattningar kring kvinnligt och manligt har uppstått och ändrats genom historien. Att visa hur normer och strukturer påverkas och ändras. Det har funnits en rad framstående kvinnor genom historien som gärna framhålls i historieböcker, precis som framstående män. Det är inget fel med detta men genom större delen av historien har det funnits strukturer som sätter mannen som norm. Framstående kvinnor är i historieböcker och även i historien i stor utsträckning undantagen som bekräftar regeln. Historieundervisningen bör ha en genusaspekt där både män och kvinnors villkor lyfts fram, dock utan att det blir historiskt snedvridet eller anakronistiskt. Den svenska skolan idag är mångfacetterad och många elever har sin bakgrund i andra kulturer än den svenska. Enligt historikern Kenneth Nordgren har Sverige överhuvudtaget aldrig haft en särskilt homogen befolkning. Sverige som nationalstat är en
13
Bell, Judith, Introduktion till forskningsmetodik, Lund 2000, s. 97- 101. 14
Ammert, 2008, s. 114f.
8
efterhandskonstruktion.16 Utifrån detta är det intressant att se hur etnicitet och invandring har behandlas i läroböcker. Vänder sig läroboken tydligt mot en viss grupp? Finns det några utpekade ”vi” och ”dem”? Förs det någon diskussion kring det mångkulturella Sverige och dess historia? Etnicitet rör naturligtvis även hur andra länder och kulturer beskrivs. Att man har Europa och det som hände här i fokus för den egna historien är inte direkt konstigt. Liksom med nyheter i tidningar och på tv så börjar man med det som är närmast. Jag kommer att titta på hur pass man försöker balansera upp denna snedvridning eller om det åtminstone är föremål för diskussion. Hur beskrivs möten mellan Europa och andra kulturer? Är det enbart ur västerländs synvinkel? Formuleringar som ”innan Européerna kom” och ”upptäckternas tid” har en viss värdering i sig och visar tydligt på att man enbart ser den historiska utvecklingen ur västerländsk synvinkel.
Begreppet historiemedvetande finns med i kursplanen för historia. Men vad är egentligen historiemedvetande? Historikern Niklas Ammert har ägnat sin avhandling åt sökandet efter historiemedvetande i svenska läroböcker i historia. Han är i sin framställning medvetet vag vad gäller begreppets egentliga innebörd. En väldigt översiktlig definition är:
[…] betydelsen av att förstå historiska förlopp, kunna sätta in den egna personen och identiteten i ett skeende, förstå nuet genom det förflutna samt förstå att våra förflutna och våra dagsaktuella handlingar kommer att påverka framtiden, samtidigt som tankarna om framtiden styr vårt nutida handlande och vår syn på det förflutna.17
Inspirerad av den tyske historikern Karl Ernst Jeismann använder Ammert uttrycket multikronologi för att beskriva de uttryck och sammanhang där flera tidsdimensioner verkar samtidigt.18 Även om detta inte är ett uttryck som används i någon kursbeskrivning ligger det väl i linje med riktlinjer om att elever ska få större historiska sammanhang och utveckling klart för sig. David Ludvigsson skriver att man med begreppet historiemedvetenhet syftar på en förskjutning av ämnet, från historia för dess egen skull till historia för vår skull.19 Birgitta Odén förklarar det som […] upplevelsen av sammanhang mellan tolkningen av det förflutna, förståelsen av det närvarande och perspektiv på framtiden.20 Historiemedvetande fokuserar på hur viktig vår uppfattning om historien är för att bygga upp nutid och framtid. Att utveckla ett historiemedvetande är att lära sig att se hur tätt då, nu och sen är sammanflätade. Historiemedvetande är inte det samma som sakkunskap eller historiesyn utan kan innefatt i hög grad impulsiva och impressionistiska tolkningar.21 Jag ska undersöka om det finns uttryck för historiemedvetande mina valda böcker. Det kan till exempel vara att författarna drar en längre tidslinje och visar hur uppfattningen om en historisk händelse påverkar hur vi tänker om något nu eller i framtiden och hur det i sin tur påverkar hur vi handlar. 16 Nordgren, 2006, s. 35 f. 17 Ammert, 2008, s.14. 18 Ibid, s. 56. 19
Ludvigsson, David, ”Vilken historia ska vi ha i skolan?”, Historielärarnas förening Årsskrift 2009, 2009, s 83. 20
Karlegärd, Christer och Karlsson, Klas-Göran (red), Historiededaktik, Malmö 2009, s. 8. 21 Nordgren, 2006, s. 16.
9
Styrdokumenten
En mer eller mindre underförstådd tes jag driver i denna uppsats är att det finns ett samband mellan läroböckers innehåll och den undervisning lärare bedriver. Som tidigare nämnt så finns det forskning som skulle styrka detta antagande. Denna studie rör läromedel men jag tror att man genom att studera läromedel kan få en större bild av den undervisning som sker, läroböckerna speglar undervisningen. Läroböckers innehåll borde i sin tur rimligtvis återspegla vad som specificeras i skolans olika styrdokument. Så vad säger då dessa?
I Läroplanen för de frivilliga skolformerna, LPF 94, kan man läsa att all verksamhet i skolan skall utformas i linje med de grundläggande demokratiska värderingarna. Skolan skall förmedla värden såsom människolivets okränkbarhet, allas lika värde, jämställdhet mellan män och kvinnor samt solidaritet med svaga och utsatta. Eleverna skall ges en medvetenhet om det egna kulturarvet och utifrån detta få en bättre förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan skall aktivt främja mäns och kvinnors lika rätt och möjligheter, elever ska få utvecklas sina intressen självständigt utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt. 22 Min tolkning är att tillämpat på historieämnet så innebär riktlinjerna att man ska visa upp en bred och mångfacetterad historia. Avstampet bör göras i den egna kulturen, som dock inte skall uppfattas som en norm utan en av många möjliga utvecklingsvägar. Med kunskapsbasen i den egna kulturen stärks förmågan och förståelsen för andra kulturers tankar och värderingar. Skolan ska bedriva undervisning som både låter alla elever växa och utvecklas oavsett kön, etnicitet eller bakgrund. Jag utläser att målet för historieundervisningen måste vara att visa upp att historien är lika mångsidig och komplex som dagens samhälle.
Under rubriken Kunskap och lärande kan man läsa Undervisningen ska ge ett historiskt perspektiv, som bl.a. låter eleverna utveckla beredskapen för framtiden, förståelsen för kunskapers relativitet och förmågan till dynamiskt tänkande.23 Enligt min tolkning är detta ett exempel på hur Läroplanen förespråkar utvecklandet av ett historiemedvetande hos eleverna.
I Skolverkets ämnesplan för historia kan man läsa att ett av syftena med ämnet är att skapa historisk medvetenhet och bildning. Ämnesplanen nämner att man på basis av det historiska arvet ska fördjupa sitt historiemedvetande men det förklaras inte närmare vad historiemedvetande egentligen är. I meningen efter kan man dock läsa: […] fördjupa sina historiska kunskaper för att underlätta förståelsen av nutiden, underbygga ställningstagande och skapa handlingsberedskap inför framtiden.24Detta stämmer väl in på Ammerts övergripande definition av historiemedvetande. Historia framstår på många sätt som ett nutidsrelaterat ämne; genom att känna till sin historia kan man förstå sig själv och sin omgivning. Historieämnet ska stärka medborgarrollen och därigenom grunden för demokrati. Ämnesplanen förklarar att historia har en mängd olika perspektiv utifrån vilka den kan beskrivas, bland annat genushistoria.
22 Lpf 94, 2006, s 3f. 23 Ibid, s 6. 24
Ämne – Historia, http://www.skolverket.se/sb/d/388/a/16144/func/amnesplan/id/HI/titleId/Historia, 2010-01-23.
10
Den specifika kursplanen för historia A, HI1201, är tämligen översiktlig till sin natur. Eleverna ska känna till grundläggande drag i den historiska utvecklingen och behärska de vanligaste begreppen. De ska kunna analysera historiska problem och se orsakssammanhang bakom förändringarna. Eleverna ska nå insikt om att det finns olika perspektiv på historien och hur dessa är tidsbundna. De ska även kunna relatera sina historiska kunskaper till dagens händelser och kunna formulera sina tankar i historiska frågor.25 Först på en högre betygsnivå, VG och MVG, berörs kriterier som kan sägas relatera till historiemedvetande. Under VG-kriterierna kan man läsa Eleven gör jämförelser mellan olika kulturer samt visar hur företeelser och händelseförlopp både i nutid och gången tid har en historisk bakgrund och påverkar framtiden.26 För MVG är ett kriterium att Eleven anlägger skilda historiska perspektiv på vad som förr skett liksom på sin egen omvärld och sig själv.27
Sammanfattningsvis så förespråkar, enligt min tolkning, samtliga styrdokument till att fler perspektiv skall höras. Varken ämnesplanen eller kursplanen specificerar innehåll eller upplägg på undervisningen utan fokuserar på färdigheter och insikter som ska uppnås.
25 Kursplan för HI1201 – Historia A,
http://www.skolverket.se/sb/d/388/a/16144/func/kursplan/id/3102/titleId/HI1201%20-%20Historia%20A, 2010-01-23.
26 Ibid. 27 Ibid.
11
Resultat
Jag kommer i detta kapitel att redovisa läroböckerna var och en för sig och sedan föra den jämförande diskussionen i nästa kapitel. Det är svårt att ha en bestämd struktur på presentationerna då böckerna är olika till innehåll och upplägg men jag ska försöka vara så konsekvent som möjligt. Varje delkapitel inleds med författarnas i förordet egna uppsatta mål med boken, sedan följer mer allmänna kommentarer om bokens innehåll och upplägg, vidare diskuterar jag mina tre utvalda perspektiv; genus, etnicitet och historiemedvetande. Avslutningsvis följer en kort sammanfattning. Mina huvudsakliga kommentarer till läroböckerna kommer att finns i slutdiskussionen men jag kommer även att göra personliga reflektioner efterhand som resultaten presenteras.
Epok Historia A
Epok historia A av Sten Elm och Birgitta Thulin är en av de äldsta böckerna i min jämförelse, den trycktes 2002. I det egna förordet förklarar författarna att tyngdpunkten har lagts på grundläggande strukturella förändringar och att fokus ligger på världshistorien och den svenska historien, med tonvikt på den moderna historien.28 I det inledande kapitlet ”Historieämnet” diskuterar författarna hur tolkningar av historia griper in i samhället och formar vår syn på nutid och därigenom påverkar framtiden, vilket stämmer väl in på definitionen om hur ett historiemedvetande fungerar. Efter detta kapitel följer en traditionell kronologisk framställning av historien. Varje övergripande kapitel inleds med en översiktlig tidslinje och efter vart och vartannat stycke finns små rutor med frågor under rubriken ”Fundera på”. Layouten känns modern och det finns bilder på så gott som varje sida och relativt många kartor.
Det finns en del skillnader i rubriksättning i Epok Historia A i jämförelse med de andra böckerna. Det avsnitt som ofta kallas Sveriges stormakttid har i Epok fått namnet Sverige under enväldiga kungar 1523-1721. Det här är naturligtvis ett avståndstagande från den traditionella synen och rubrikerna har helt olika konnotation. Rent innehållsmässigt så skiljer sig inte texten särskilt mycket från övriga läroböckers framställningar. I övrigt avviker inte Epok Historia A:s rubriksättning.
Epok Historia A är, särskilt i de tidiga kapitlen, ibland svepande och översiktlig i sin framställning. Texten är konstaterande snarare än förklarande och utvecklingens bakgrund framgår inte alltid. Detta gäller som sagt mest de tidiga kapitlen och kanske särskilt de texter som återfinns under rubriken ”Forntiden”. Till exempel så konstateras att Egypten hade ett hierarkiskt samhällssystem eller att hela Kina enades 221 f. Kr men det ges mycket lite bakgrund eller omkringliggande omständigheter.29 Om upptakten till de puniska krigen kan man läsa att Konflikten blev oundviklig och om Krimkriget att under dylika omständigheter så […] tvingades Storbritannien och Frankrike angripa Ryssland […].30 Det är möjligt att det bara är ett litterärt grepp som författarna använder men som historikern Peter Englund skriver så erkänner historien få oundvikligheter.31 Vid läsandet av Epok kan man ibland få intrycket att
28
Elm, Sten, Thulin, Birgitta, Epok Historia A, Belgien 2002. 29
Ibid, s. 10 och s. 17. 30
Ibid, s. 36.
12
historia rör sig framåt med en absolut nödvändighet längs med en redan utstakad väg och att historiska händelser fästs efter varandra som pärlor på ett halsband. Historieämnets stoffmängd är enorm men så pass förenklade texter i läroböcker kan ge elever en felaktig bild av historien.
Förintelsen får alltid stort utrymme i läroböcker och det med rätta, så är även fallet i Epok Historia A. Det som är lite överraskande är hur andra mörka händelser i 1900-talets historia behandlas. Pol Pot och de röda khmerernas härjningar i Kambodja, av historieprofessorn Dick Harrisson utpekade som en av de värsta bland alla 1900-talets massaker och folkmord, nämns endast i förbifarten i ett stycke som handlar om Vietnamkriget.32 Om Maos industrialiseringsprocess 1958 kan vi läsa Även om man drabbades av många misslyckanden fick befolkningen en drägligare levnadsnivå.33 På nationalencyklopedins hemsida kan man läsa om hur det Stora språngets omorganiseringar kostade kanske 20 miljoner liv.34 Det är ganska stor skillnad i dessa beskrivningar.
I Epok historia A kan man hitta spår av en historieskrivning som jag tycker känns överdrivet känslosam eller dramatisk och som minner om äldre tiders skrifter; Den romerske soldaten kämpade för sitt land och sin framtid och var fylld av pliktkänsla. Han var därmed en god och effektiv soldat”.35En stor mängd historiska aktörer nämns i samband med det historiska förloppet och tillsammans representerar de en historisk bredd. Det är filosofer, kungar, upptäcktsresande, vetenskapsmän och politiker. De flesta är män men några få kvinnor finns representerade.
Det finns inte direkt någon genushistoria i Epok Historia A. Det finns avsnitt som behandlar mer traditionell kvinnohistoria men även där är det ganska skralt. Homosexualitet under antiken behandlas men till stora delar behandlas könsroller som något oproblematiskt genom historien.
I förordet kan läsa att författarna vill skriva en världshistoria men med undantag för de första kapitlen så förekommer länder utanför Europa eller USA så gott som enbart i sammanhang när Europa eller USA är inblandade. Det är föga överraskande då det traditionellt är här tyngdpunkten hamnar men utifrån författarnas målsättning är det ganska misslyckat. Det finns ingen tydlig ”vi” och ”de” i framställningarna och när Sverige berörs så står det ”svenska folket” eller liknande. I de avslutande kapitlen, som sträcker sig fram till idag så berörs inte direkt det moderna Sverige och dess mångkultur.
Författarna försöker på flera ställen påvisa att historien på många sätt ger ekon idag. När man skriver om de tidiga Indiska kulturernas fall så lyfts alltför omfattande skogsavverkning fram som en möjlig förklaring, något som, författarna påpekar, händer även i vår tid.36 Ett annat exempel när eleverna får arbeta upp ett historiemedvetande är i de små rutorna med frågor och problem som finns utspridda i texterna, under rubriken Fundera på. Dessa är ofta utmärkta exempel på problem som kräver att eleven tänker till och analyserar. Ofta drar
32 Elm Thulin 2002, s. 362. http://www.ne.se/exp/massakrer-och-folkmord 2010-01-13. 33 Elm Thulin 2002, s. 358. 34 http://www.ne.se/lang/stora-spr%C3%A5nget 2010-10-13. 35 Elm Thulin, 2002, s. 36. 36 Ibid, 2002, s. 17.
13
frågorna upp likheter eller skillnader i förhållande till samtiden. Några exempel är Vad finns det för likheter mellan Atens demokrati och vår demokrati? Skillnader? Kan vi lära oss något?, Drömmen om att ena Europa för att skapa fred har man många gånger försökt realisera. Ge exempel och tänk på vår egen tid samt Sveriges eftergiftspolitik mot Tyskland fick utstå mycket kritik. Anser du att den svenska regeringen handlade riktigt? 37Genom dess frågor uppmuntras eleverna till att tänka i flera tidsdimensioner och förhoppningsvis uppnås en förståelse för att den väg historien tog var en av många alternativ. Längst bak i boken finns det än fler övningar för analys och tolkning.
Epos Historia A är en relativt traditionell historieskrivning där de stora övergripande linjerna följs. Smalare perspektiv, såsom exempelvis agrar-, genus- och socialhistoria får mycket lite utrymme. Dess målsättning om att boken ska spegla hela världshistorien kan knappast sägas vara uppfylld. Trots omfånget, som borde innebära att det finns utrymme att utveckla saker, är den på sina ställen alltför förenklande eller rent konstaterande. Det finns flera tillfällen då elever uppmuntras till att tänka i flera tidsdimensioner, både genom texten och olika frågor. Vad gäller genus eller etnicitet så är det sämre representerade.
Historien omkring oss A
Historien omkring oss A är en av de nyare böckerna, tryckt 2007. I baksidestexten framhålls den som ett alternativ för dem som vill ha en lättläst lärobok. Den är mycket riktigt mer avskalad än de andra läroböckerna. Vad gäller omfattning så innehåller den färre sidor och en mindre mängd stoff behandlas. Texten är översiktlig och språket är enkelt. Svårare ord förklaras i den löpande texten. Ibland känns texten dock lite väl förenklad. Det kan exempelvis ifrågasättas om man behöver förklara ordet monopol för gymnasieelever. Varje kapitel inleds med en tidsaxel så att man kan få en översikt över de utpekat viktigaste historiska händelserna och placera in den behandlade tidsperioden i en större tidslinje. Efter de olika styckena följer instuderingsfrågor som ska fungera som ett extra stöd vid inläsning av texten. Det är både rena kunskapsfrågor och uppgifter som kräver mer analytiskt tänkande.
Verket följer den gängse tidsuppdelningen från forntid till modern tid. I bilagan sist, med böckernas respektive rubriksättning, kan man se hur kapitlen hela tiden utgår från Sverige och sedan går vidare med vad som händer i resten av världen. Det är den geografiskt nära historien, den man kan skymta i landskapet runt omkring, som är fokus. Utgångspunkten är att man genom att kunna sin egen historia i grunden kan gå vidare och lära sig mer i andra steget. Det finns relativt gott om bilder, ungefär en per sida. De är, vilket skiljer sig från de andra verken, i mycket stor utsträckning fotografier. På det stora hela känns boken modern och fräsch och kanske är alla fotografier en bidragande faktor. Det finns dock en aspekt som man kan lyfta, vad gäller valet att företrädesvis ha med fotografier. Bilden av historien som dammig, representerad av rostiga föremål och gamla ruiner, kan förstärkas. Men detta handlar naturligtvis snarare om val av motiv än om presentationsmetoden. Det finns även relativt gott om kartor i texten.
14
Historia är ett ämne med stoffproblem och man kan absolut diskutera vad som bör vara med i en lärobok och vad som kan utelämnas eller endast nämnas flyktigt. Dock anser jag att det är en märklig prioritering att inte överhuvudtaget beröra det amerikanska slaveriet. Det är något som jag tror att många elever har hört talas om, vilket innebär att det kanske finns en nyfikenhet som kan tas tillvara på samt en grund för vidare utveckling av kunskap. Det amerikanska slaveriet, både i sig självt och i sin symboliska kraft, har fått långtgående konsekvenser i den amerikanska historien, från inbördeskriget på 1800-talet till medborgarrättsrörelsen på 1960-talet. Det finns som sagt ingen svensk historiekanon som bestämmer vad som skall behandlas på lektionerna och ämnets stora stoffmängd innebär att prioriteringar måste göras. Men att utelämna detta i en lärobok anser jag vara högst anmärkningsvärt.
Även om det till stora delar är en traditionell politisk historia så lyfter författaren vid flera tillfällen upp smalare eller annorlunda perspektiv. Om den medeltida staden kan man läsa att ”[…]lukterna och ljuden från djuren var säkert störande,38vilket kan ses som en ansats till socialhistoria. I kapitlen som handlar om utvecklingen under 1400- och 1500-talens beskrivs Columbus landstigning från ursprungsbefolkningens perspektiv och inte från européerna, vilket är ett avsteg från den traditionella synen om ”upptäckter”.
Kvinnors villkor genom historien behandlas lite här och var i texten men det är snarare kvinno- än genushistoria. Det finns dock undantag, till exempel finns det precis i början av läroboken ett stycke där arbetets specialisering och vilka konsekvenser det fick för könsrollerna diskuteras. Där berörs även indirekt mäns könsroller. Men som regel behandlas män som normen som inte behöver problematiseras.
Historien omkring oss A har, vilket framgår klart och tydligt av titeln, Sverige och det svenska folkets historia i fokus. Det är även mycket tydligt i rubriksättningen där Sveriges historia behandlas under en mängd olika rubriker medan världshistoriens skeenden klumpas ihop under ”Ute i övriga världen” efter att den svenska biten avhandlats . Även om det finns ett tydlig ”vi” i boken så känns den ändå inkluderande även för elever som inte har sitt ursprung i Sverige. Tyngdpunkten ligger naturligtvis på svensk historia men enligt författaren motiveras det inte av att den skulle vara viktigare utan att den helt enkelt är en bra utgångspunkt för kunskapen och fortsatt lärande. Somliga etniska minoriteters historia tas upp, bland annat behandlas samernas villkor i Sverige.
Ett av målen med historieundervisningen och då rimligtvis även med läroböcker i historia, är att eleverna ska utveckla ett historiemedvetande. Eleverna ska få en förståelse för hur våra tankar och uppfattningar om historien i sin tur påverkar hur vi handlar eller tänker om nutiden och framtiden. I Historien runt omkring oss A försöker författaren på flera ställen visa just på hur uppfattningar om historia har ändrats och påverkat skeende på olika sätt. Det kan vara hur synen på en viss historisk händelse eller person har förändrats genom tiden. Robin Hood och Jeanne d’Arc behandlas både i bild och textform och deras genom historien skiftande omdöme diskuteras. Seriefiguren Asterix får stå som symbol för Roms expansiva politik runt år 0 och Tuva Novotny, med papiljotter i håret under tv-inspelning 2005, får representera Snapphanarna. I det senare fallet är det kanske, utöver att öva upp en historiemedvetenhet, även ett smart grepp av författaren. Genom att anknyta till ”moderna”
15
saker, som eleverna känner igen, är det kanske lättare fånga och hålla uppe intresset. Att en galler från århundradet innan Kristus blev seriefigur och en skånsk motståndsrörelse blev skildrad i en tv-serie under 2000-talet är också uttryck för hur historien lever vidare i olika former och tolkningar.
På det stora hela så är Historien omkring oss A tämligen traditionell i sitt upplägg och innehåll. Det finns dock flera försök till att visa på fler perspektiv och ge utrymme för smalare ämne. Den har som ambition att vara en enkel och lättläst lärobok, detta i sig kan naturligtvis vara bra men i en del sammanhang blir texten alltför förenklande och helhetsbilden blir lidande.
Perspektiv på historien A bas
Perspektiv på historien A bas, som trycktes 2007, bygger till stora delar på Perspektiv på historien A, av samma författare, som kom ut 2001. Man har här försökt korta ner texterna och använda ett enklare språk utan att göra avkall vare sig på innehåll eller på sammanhang. Enligt förordet är bokens grundläggande mål att ge en kunskapsgrund om samhällets utveckling utifrån vilken man sen kan utgå i sitt fortsatta lärande. Författarna förklara att de lägger tyngdpunkten på Europa men vill även skildra möten mellan Europa och andra kulturer. Man kan vidare läsa att den här versionen av boken vill bredda uppfattningen om vad som är historia och låta fler perspektiv, såsom genus- och socialhistoria, synas.39
Perspektiv på historien A bas är som sagt relativt ny och rent utseendemässigt så känns den väldigt snygg och modern. Liksom med de flesta moderna läromedel så finns det gott om bilder, så gott som en per sida och ibland fler. I avsnittet Antiken är det mest fotografier men i de senare kapitlen är det mest samtida konst. Bildtexterna förklarar oftast vad bilden eller fotot föreställer men inte alltid när verket tillkommit. Det finns även gott om kartor. När ett kortare ämnesområde har avhandlat följer instuderingsfrågor samt tips på böcker och filmer. I den senare delen har författarna valt att ta med både verk från samtiden samt senare produktioner. Det är en av författarnas poänger att ta med verk från olika tider, de kan vara en öppning för eleven att förstå hur samtidsberoende våra tolkningar av historien är. En film om Jeanne d’Arc gjord i mitten av 1990-talet kanske kan lära eleverna en del om Jeanne d’Arc men den kan även säga en hel del om 1990-talet.
Bokens upplägg skiljer sig något från de andra läroböckerna. Upplägget följer den traditionella kronologiska ordningen men i de två inledande kapitlen behandlas aspekter av historien som inte direkt tas upp i alla de andra böckerna, Epok Historia A undantagen. Under rubriken ”Att studera historia” förs en diskussion kring historia och historievetenskap som till stor del utgår från eleven själv. Texten utgår från en mångkulturell skola och vänder sig tydligt både till elever som har rötter i den svenska kulturen samt elever med annan bakgrund. Historieämnets inneboende svårigheter och problem förklaras med exempel från elevernas egen vardag. Några historiska exempel tas och författarna använder då Hitler och nazisterna som referens. På gymnasiet skiljer sig ofta förkunskaperna stort mellan elever i samma klass men det är ett smart grepp att just hänvisa till nazitiden då det är något som de flesta elever torde känna till. I detta kapitel förs även en diskussion om hur tidsbunden
16
historia är, att vår uppfattning om den till stora delar färgas av vår samtid.40 Redan här kan författarna sägas beröra historiemedvetandet med olika associationer om vad historia är och hur vi tänker på den. Även kapitlet som följer, om källkritik, ansluter till detta. Kapitlet ger en kort introduktion till källkritiken samt en rad övningar för att testa och praktisera kunskaperna. Det pratas mycket om vikten av att öva det kritiska tänkandet i skolan, både i historia och i andra ämnen, men det är sällan som det får en så pass framträdande plats i historieläromedel som det får i Perspektiv på historien A bas.
Genomgående i hela boken är att det finns faktarutor som behandlar smalare områden av historien, totalt fyrtiofyra stycken. Ämnen som tas upp är exempelvis ”Idrott och lekar på medeltiden”, ”Kvinnotåget till Versailles”, ”Snörliv och fadermördare” och ”Pippi”.41 Faktarutorna har en stor bredd i sitt innehåll man kan urskilja några röda trådar. Ofta handlar det om att belysa en individ eller grupp som endast nämns kortfattat i brödtexten, till exempel huset Fugger eller Drottning Kristina. Kvinnor eller kvinnors villkor behandlas i flera rutor, som till exempel Mary Wollstonecraft och ”Bli med barn?” om Elise Ottosen-Jensens kamp för sexuell upplysning. Ett annat återkommande tema är ”vanligt” folks liv, det som skulle kunna sorteras in under socialhistoria. Faktaruterna berättar bland annat om de medeltida folkliga karnevalerna, om hur elens frammarsch ändrade hur folk levde och arbetade, om spritförbud och hur det kom sig att man började dua varandra. Ännu ett tema är att ge utrymme för kulturer eller grupper som normalt inte behandlas i den traditionella västerländska historieskrivningen, såsom slavar, utomeuropeiska kulturer och minoriteter såsom de svenska samerna. Faktarutorna ger en mer mångfacetterad och bredare bild av historien genom att ta upp andra aspekter än den traditionella politiska historieskrivningen gör. Detta är naturligtvis bra men samtidigt ett bekräftande av den traditionella historien. Den stora politiska historien står fortfarande i centrum men den har fått ett antal tillägg i marginalerna. Även om författarna fokuserar på de övergripande strukturerna i historiens utveckling så pekas en stor mängd aktörer ut som pådrivande i historien. Män, för det är mest män, som Aristoteles, Caesar, Columbus, Napoleon, Otto von Bismark, LM Eriksson och Olof Palme. Ibland andas även texterna i sig äldre tiders mer dramatiserande historieskrivning. Om Gustav den tredjes statskupp kan vi läsa: Efter ett ögonblicks tystnad möttes han av ett stormande bifall.42Det tillhör dock undantagen och på det stora hela är texten betydligt mer neutral och odramatisk.
Författarna försöker på flera sätt belysa mäns och kvinnors olika villkor genom historien. Till exempel diskuteras hur arbetsuppdelning påverkade könens status när vi fortfarande var jägare och samlare, hur samhällets könsideal kom att avgöra att munkar och nunnor ofta hade olika sociala bakgrunder eller hur den litterära figuren Pippi Långstrump kom att spegla de krav på ökad jämställdhet som restes efter andra världskriget.43 Under rubriken ”Lika rättigheter – också för kvinnor” behandlas hur könsrollerna kom att påverkas av upplysningen och den industriella revolutionen och vilka effekter det fick med ökade krav på jämställdhet.44 Det finns som sagt en hel del exempel på att författarna vill belysa genusfrågor men ofta återfinns dessa i separata faktarutor och inte i huvudtexten. Det är till 40 Ibid, s. 7-11. 41 Ibid, s. 86, s. 140, s. 225 samt s. 327. 42 Ibid, s.157. 43 Ibid, s. 33, s. 66 samt s. 327. 44 Ibid, s. 184-189.
17
stora delar det kvinnliga genuset som diskuteras medan manligheten behandlas som tämligen oproblematisk.
Författarna har i förordet förklarat att Perspektiv på historien A bas har den europeiska historien som utgångspunkt. Det är en linje de följer konsekvent och övriga delar av världens historia nämns mycket översiktligt eller i samband med möte med den europeiska kulturen. Rubriker som ”Europa upptäcker världen” pekar just på detta. Samtidigt så skriver författarna, i det tidigare nämnda fallet, att det är lite konstigt att prata om ”upptäckter” då större delar av jorden redan var befolkad och knappast behövde upptäckas. Det finns olika perspektiv på historien och att tala om upptäckter är att anta ett tydligt europeiskt sådant.45 Det finns avsnitt som belyser olika etniska minoriteter och deras villkor. I faktarutor finns bland annat debatten om människorätt i Valladolid 1550, judiska flyktingar och lappar representerade. Det är uppenbart att boken vänder sig till en svensk gymnasielev men jag upplever att den gör det på ett öppet och inkluderande sätt. Författarna använder oftare uttryck som ”det svenska folket” eller ”de europeiska upptäckarna” än ”vi”.
Historiemedvetande, eller snarare uttryck för det, tas upp i ganska liten omfattning i Perspektiv för historien A bas men det finns definitivt ansatser. Vid flera tillfällen diskuteras kategoriseringen av och namn på epoker och hur de har påverkats av samtidens åsikt om en viss tidsperiod. Medeltiden fick till exempel sitt namn av renässansmänniskor som ansåg att det var en mörk och dyster mellanperiod av historien. I ett avsnitt om spanska sjukans härjningar i början av förra seklet så konstateras i texten att den troligtvis berodde på ett muterat virus från fåglar. Författarna skriver vidare att kunskap om dylika saker är viktiga inför framtiden då en ny dödlig influensa kan uppstå igen. Här visar författarna på hur historien har påverkat oss att eventuellt tänka annorlunda inför framtiden. I en del av instuderingsfrågorna efter de olika styckena finns frågor som uppmuntrar till att tänka i flera tidsdimensioner. Två exempel är att eleverna ta reda på olika reformer för kvinnor på 1800-talet och sedan tänka efter vilka förändringar som är viktigast idag för att nå fram till jämställdhet samt en fråga om synen på den svenska neutralitetspolitiken under andra världskriget då och nu.
Verket ger, som titeln antyder, perspektiv på historien. Den behandlar en oerhört stor stoffmängd och visar på olika tolkningar och alternativ. Det märks att författarna är vana läromedelsförfattare och de lyckas oftast klart och tydligt förklara bakgrunder och orsakssammanhang och på så vis ge en större helhet av historien. Det tidigare verket ligger utanför denna jämförelse men jag arbetade ganska mycket med föregångaren, Perspektiv på historien A, under min egen praktik på Katedralskolan i Lund. Jag uppfattade den som betydligt svårare och de ändringar som gjorts är verkligen till det bättre. Den ”smalare” historien hamnar dock ofta, bokstavligen, i marginalerna och det är i stort en traditionell historieskrivning. Mina tre perspektiv finns på olika sätt representerade, även om de kanske inte direkt ligger i fokus.
18
Alla tiders historia A
Alla tiders historia A är en grundligt omarbetad andra upplaga av ett original från 1983. Endast en av de ursprungliga tre författare fanns kvar i livet när förordet skrevs i juni 2004. Huvudförfattaren Hans Almgren är själv lärare vid gymnasiet och i förordet kan man läsa att bokens upplägg och innehåll följer på gymnasieskolas kursplan för historia A.46 Alla läroböcker i denna uppsats vänder sig till A-kursen i historia men det är endast i Alla tiders historia A som styrdokumenten har nämnts explicit.
Alla tiders historia A har ett traditionellt kronologiskt upplägg och följer de gängse epokindelningarna. I början av varje huvudkapitel presenteras en tidslinje med den utpekat viktigaste utvecklingen och de största händelserna. Det saknas instuderings- eller analysuppgifter i boken men det är möjligt att det finns separat i en lärarhandledning. Boken känns tämligen bastant med sina 360 sidor och ganska liten text.
Det kan tyckas ytligt och löjligt att fästa sig alltför mycket vid en boks layout men i detta fall så tror jag att det är värt att uppmärksamma. Till skillnad från de andra läroböckerna som finns i denna uppsats jämförelse så ser Alla tiders historia A tråkig och torr ut. Det finns betydligt färre bilder än i de andra böckerna, mer än en tredjedel av sidorna saknar bild och det finns en hel del uppslag med bara text. Författarna har inte tagit till vara på faktumet att bilder ofta kan förmedla minst lika mycket information som brödtexten. Bildtexterna ger oftast någon förklaring till vad bilden föreställer men datering saknas i de flesta fallen. De breda marginalerna känns omotiverade och en del av färgvalen till grafiken känns tveksamma. Jag tror att elevgenerationen idag är betydligt mer kinkig vad gäller en boks utformning och utseende än tidigare. En boks utseende kan kanske få eleverna att på förhand tappa intresset. Det är synd då boken innehållsmässigt är betydligt bättre än sitt tråkiga utseende.
Det märks att det är en lärare som har skrivit boken och den är föredömligt pedagogisk på många sätt. Svåra ord förklaras i text eller fristående och efter mer svåruttalade ord följer ofta en fonetisk skrift. Det historiska skeendet ges i regel en ordentlig bakgrund och texten är sällan rent konstaterande. Det finns en stor mängd citat i boken, från Pyrrhus till Hitler, som på olika sätt kan visa på historiens gång. Dessa minner till viss del om en äldre historieskrivning, där det lite mer ”litterära” får ett större utrymme. Det är svårt att historiskt säkerställa att Sokrates och Demostenes verkligen sa de tillskrivna bevingade orden men de ger liv åt framställningen. Även om man bortser från citaten så har texten mer berättande och dramatiska passager. Om upplösning av unionen med Norge kan man läsa att Ingen händelse lär ha smärtat Oscar så mycket47och det finns fler liknande formuleringar. Det stilistiska greppet kan upprätthålla läsarens intresse men får inte gå till överdrifter. Det är naturligtvis en balansgång men jag anser att författarna nog lyckas hålla sig inom vad som kan anses som historiskt säkerställt. Vid några få tillfällen blir framställningen mindre tydlig, till exempel är kapitlet om den svenska stormaktstiden onödigt tillkrånglat.
Smalare perspektiv berörs lite här och var, såsom snusket vid Ludvig XIV hov och miljöpåverkan genom tiderna. Ofta belyser författarna det historiska skeendet med andra
46
Almgren, Hans, Bergström, Börje, Löwgren, Arne, Alla tiders historia A, Kristianstad 2004, s. 3. 47 Ibid, s. 238.
19
ämnen än ren historia, såsom filosofi och samhällsvetenskap. Det hjälper till för att skapa en bredare och mer fullständig bild.
Vid några tillfällen har författarens val av ord fått mig att reagera. Erik den XIV beskrivs ha låtit avliva medlemmar av Stureätten, ett ord som normalt åsyftar dödandet av djur. Under cirkusen kring Wienkongressen hade spioner, ficktjuvar och glädjeflickor bråda dagar.48Författarna hade lika gärna kunnat använda det mer neutrala ordet prostituerade, eller åtminstone problematiserat uttrycket. Jag tror inte att författarna har något särskilt uppsåt men ordet glädjeflicka har tveksam konnotation och kan till exempel associeras till tankar om den lyckliga horan. Det kan tyckas överkänsligt och petitessartat men jag tror att vilka ord vi använder har betydelse och kan förtjäna lite uppmärksamhet.
Diskussioner om kvinnors villkor genom tiden förs på flera ställen i texten. I kapitlet om järntiden kan man läsa hur arbetsfördelning påverkade könsrollerna, i antikkapitlet om den athenska kvinnan och så vidare. Även om det till stor del är ren kvinnohistoria så berörs även mäns villkor, om än mer oavsiktligt än medvetet. Relationerna mellan könen och hur de har ändrats genom tiden diskuteras, bland annat att fler valde att inte gifta sig mot slutet av 1900-talet och den under seklet förändrade synen på barn utanför äktenskapet. Mot slutet berörs även lagstiftning om samkönade äktenskap.
Huvudfokus ligger på västvärldens historia och med få undantag kommer övriga världen in, om inte västvärlden är inblandad. Från medeltiden och framåt finns den svenska historien representerad under egen rubrik sist bland de olika ämnen som behandlas inom varje tidsperiod. Tredje världen behandlas i ett eget kapitel som främst handlar om senare hälften av 1900-talet. Texten känns tämligen värdeneutral, i regel står det ”européerna” eller ”Sveriges befolkning” och inte ”vi”. Olika minoriteter behandlas i texten, såsom judarna på 1300-talet och Amerikas urbefolkning på 17- och 1800-talen. Under rubriken Invandring leder till det mångkulturella Sverige kan man läsa om nödvändigheten av invandring och de utmaningar som finns.
Författarna gör en hel del ansatser till att frammana ett historiemedvetande. Till exempel är Jeanne d’Arc, liksom i de andra läroböckerna i denna jämförelse, föremål för en liten historiografi. 1800-talets historiemåleri diskuteras, alltså hur 1800-talets historiesyn satte spår i konsten och hur det i sin tur påverkade senare historieuppfattningen. Rötterna till dagens fransk lyxhandel spåras till 1600-talet, den moderna uppdelningen för politiska partier har sin grund i franska revolutionen och det förs en diskussion om hur synen på Anschluss har ändrats genom historien. Även ords skiftande innebörd och konnotation över tid förs upp till diskussion, såsom tyrann och imperialism. På vissa ställen gör författarna jämförelser med mer moderna och bekanta fenomen för att läsaren lättare ska kunna förhålla sig till dem. Till exempel var brännvinspannan tidigare lika vanlig i hushållen som mikrovågsugnen är idag och de amerikanska förlusterna i manskap under 1800-talets inbördeskrig var lika stora som USA:s totala förluster under samtliga stora krig under 1900-talet.
Alla tiders historia är ganska omfångsrik, med en större andel text än de andra böckerna i jämförelsen, och den lyckas täcka en mycket stor stoffmängd. Den lyckas få med en del
20
smalare perspektiv och ger en ganska mångfacetterad bild. Framställningen är väl genomtänkt och pedagogisk. Genus, etnicitet och historiemedvetande finns representerat i olika utsträckning. Trots detta så känns Alla tiders historia dessvärre lite gammal, delvis till innehåll med sin stundvis dramatiska prosa, men kanske främst för sin layout med i jämförelse få bilder.
21
Slutsatser och sammanfattande diskussion
Denna uppsats syfte var att jämföra fyra läroböcker i historia och se huruvida de innehöll en mer traditionell historieframställning eller om de speglade den historiebild som jag anser är förhärskande idag, med ett vidare sikte och fler perspektiv. Jag har undersökt vilka riktlinjer som finns angående detta i de olika styrdokumenten för gymnasieskolan och historia A. I min undersökning har jag tittat på böckernas allmänna upplägg och innehåll men jag har valt att fokusera extra på historiemedvetande, genus och etnicitet. Jag ska nu presentera mina slutsatser.
Enligt min tolkning av styrdokumenten så ska man inom historieämnet visa upp en bred och mångfacetterad historia. Det innebär att andra perspektiv än de traditionella politiska ska få mer utrymme, såsom genus eller etnicitet. Om syftet med skolan är att förbereda eleverna för sin framtida medborgarroll i en värld i snabb förändring är det viktigt att ge dem en stabil grund och en insikt om att historien är lika komplicerad och skiftande som samtiden. Även ämnesplanen i historia tar upp att historia är ett ämne med en mängd perspektiv. I samtliga styrdokument finns kriterier som kan tolkas som att elever ska utveckla ett historie-medvetande.
Samtliga böcker har ett traditionellt kronologiskt upplägg där epok läggs till epok. Detta har definitivt sina fördelar, skeendet och utvecklingen blir klar och tydlig. Samtidigt så blir det svårare att förstå historia som något levande och föränderlig. Risken är överhängande att eleverna ser historien som självklart given, där händelser av nödvändighet följer på varandra. Det ligger till viss del i kursens förutsättningar, historia A är en grundkurs och det är mycket möjligt att upplägget hade varit annorlunda i en lärobok för en senare kurs. Det allmänna upplägget är också ganska likt. De olika kapitlen inleds ofta med en tidsaxel samt avslutas med instuderingsfrågor som både testar kunskap och analysförmåga. Samtliga böcker, möjligtvis Alla tiders historia A undantagen, har mycket bilder och kartor. En mängd aktörer nämns i samtliga böcker men fokus ligger allt som oftast på de större överhängande strukturerna.
När jag påbörjade detta arbete så förväntade jag mig att komma fram till att läroböcker i stort sätt hade samma upplägg och innehåll. Förvisso är de på många sätt lika men jag var överraskad över hur stora skillnader det fanns i vissa fall. De delvis överslätande beskrivningarna i Epos Historien A om röda khmererna och särskilt Mao var överraskande om man jämför med vilket utrymme de fått i de andra verken. Likaså faktumet att Historien omkring oss A inte tar upp det amerikanska slaveriet. Stoffträngseln är som sagt stor i ämnet men somliga av läroboksförfattarna har hanterat det bättre än andra. Man kan naturligtvis inte ha med allt men att utelämna eller förenkla alltför mycket kan ge en felaktig bil.
De flesta av böcker uppvisar ibland tendenser till en mer gammeldags och dramatisk historieskrivning. Detta är nödvändigtvis inte negativ, ett visst stilistiskt flyt kan hjälpa läsupplevelsen och göra historien mer intressant. Det är dock viktigt att man fortfarande håller sig inom det som forskningen anser vara rimliga ramar. Och vad det är, är ju naturligtvis till viss del en tolkningsfråga.
Vad gäller genushistoria så är situationen ganska ledsam. Det förekommer en del ansatser till problematisering av könsrollerna men till stora delar är det tal om ren kvinnohistoria.
22
Med några få undantag framstår mäns genus genom historien som fullständigt oproblematiskt. Perspektiv på historien är aningen bättre än de andra men även där är ämnet till stora delar förvisat till marginalerna.
Det står i kursplanen att historieämnet skall öka förståelsen för andra kulturer. Läroböckerna i denna studie framställer fortfarande en historia med Europa och Sverige i centrum. Övriga världen kommer in i samband med möten med västvärlden. Att man har den geografiskt närmaste historien i fokus är inte särskilt överraskande, det följer på en lång tradition, men jag anser att det är föremål för märkvärdigt lite diskussion. Somliga av böckerna belyser olika aspekter av det mångkulturella Sverige och dess historiska bakgrund men inte samtliga och i mycket olika utsträckning.
I samtliga böcker finns det avsnitt där elever på olika sätt uppmuntras till att tänka i olika tidsdimensioner och fundera över hur vår syn på historien har påverkat. Det kan vara genom analys- och instuderingsfrågor eller genom uppslag i brödtexten som på varierande sätt anknyter till olika tidsdimensioner. Begreppet historiemedvetande kan vara svårfångat och det är kanske snarare något som måste utvecklas och praktiseras i klassrummet.
För att sammanfatta mina slutsatser så skulle jag vilja påstå att mina studerade läroböcker inte särskilt väl speglar en mer mångfacetterad historia. Det är till stora delar fortfarande en traditionell politisk historia som framställs. Visserligen har andra perspektiv, såsom genus, etnicitet samt social- och miljöhistoria fått utrymme men de befinner sig allt som oftast i periferin. Historieämnet kan från början kännas avlägset och dammigt och denna känsla riskerar att förstärkas om man inte kan relatera till det som tas upp. Historien är inte bara vad heterosexuella, vita, rika och mäktiga västerländska män har gjort genom tiden. Även om det har skett en stor utveckling vad gäller läroböckers innehåll under seklets gång så finns det uppenbarligen mycket viktigt arbete kvar att göra. Om styrdokumentens kriterier om mångfald skall uppfyllas krävs det att en lärare tar in andra röster än läroboken i klassrummet.
23
Källförteckning
Almgren, Hans, Bergström, Börje, Löwgren, Arne, Alla tiders historia A, Kristianstad 2004. Ammert, Niklas, Det osamtidigas samtidighet Historiemedvetande i svenska läroböcker under hundra år, Lund 2008.
Andolf, Göran, Historien på gymnasiet: undervisning och läroböcker 1820-1965, Stockholm 1972.
Bell, Judith, Introduktion till forskningsmetodik, Lund 2000.
Berggren, Lars, Johansson, Roger, Historiekunskap i årskurs 9: nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU03): samhällsorienterade ämnen, Malmö 2006.
Elm, Sten, Thulin, Birgitta, Epok Historia A, Belgien 2002. Englund, Peter, Brev från nollpunkten, Norge 2003. Första kammaren 1936:43.
Hermansson Adler, Magnus, Historien omkring oss A, Ungern 2007.
Karlegärd Christer och Karlsson, Klas-Göran (red), Historiedidaktik, Malmö 2009. http://www.ne.se/exp/massakrer-och-folkmord 2010-01-13.
http://www.ne.se/lang/stora-spr%C3%A5nget 2010-10-13.
Johansson Harrie, Anna, Staten och läromedlen En studie av den svenska statliga förhandsgranskningen av läromedel 1938-1991, Linköping 2009.
Brink, Lars och Andersson, Roy (red.), Kanon och tradition: ämnesdidaktiska studier om fysik- historie-, och litteraturundervisning, Gävle 2006.
Karlsson, Klas-Göran Historieundervisning och identitetsskapande: en levande historieundervisning, Malmö 1988.
Korsell, Ingela, Läromedel – det fria valet?, Spanien 2007. Kursplan för HI1201 – Historia A,
http://www.skolverket.se/sb/d/388/a/16144/func/kursplan/id/3102/titleId/HI1201%20-%20Historia%20A, 2010-01-23.
Lindeborg, Åsa, ”Nu har de gjort en kanon igen”, Aftonbladet, 4 december 2006.
Lindroth, Bengt, ”Lockande att upprätta historisk kanon”, Sydsvenska Dagbladet, 31 juli 2006.
24
Ludvigsson, David, ”Vilken historia ska vi ha i skolan?”, Historielärarnas förening Årsskrift 2009, 2009.
Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94, Ödeshög 2006.
Nordgren, Kenneth, Vems är historien? historia som medvetande, kultur och handling i det mångkulturella Sverige, Karlstad 2006.
Nyström, Hans, Nyström, Lars, Nyström, Örjan, Perspektiv på historien A bas, Italien 2007 Ut med historien: historieundervisningens uppgifter idag, Lars Edgren och Eva Österberg (red.) Lund 1995
Ämne – Historia,
http://www.skolverket.se/sb/d/388/a/16144/func/amnesplan/id/HI/titleId/Historia, 2010-01-23
Bilaga – Förteckning över samtliga böckers innehållsförteckning
25
oss A historien A Bas
Historieämnet Forntiden
Människorsläktet Högkulturer under forntiden
Norden under forntiden
Antiken
Indoeuropeiska folkvandringar Greker
Det romerska imperiet Norden under antiken
Medeltiden
Folkvandringstiden Norden under folkvandringstiden Det feodala Europa Norden under medeltiden
Upptäckter och enväldiga kungar Renässansen Världen omkring 1500 De stora upptäckterna Ekonomisk revolution Europas befolkning Reformation och motreformation Kunskap och kultur – solen i centrum Starka furstemakter – enväldets ideologi Europa under den absoluta kungamakten Sverige under enväldiga kungar
Europa tar ledningen
Upplysningstiden Norden under upplysningstiden De politiska revolutionernas tid Revolutionen i Nordamerika
Den franska revolutionen
Forntiden i Sverige
Stenålder Bronsåldern Järnåldern Vikingatiden Ute i övriga världen
Medeltid i Sverige Tidig medeltid i Sverige Högmedeltid i Sverige Den svenska senmedeltiden Ute i övriga världen
Tidigmodern tid i Sverige Äldre Vasatid Stormaktstiden Karolinska tiden Frihetstiden Gustavianska tiden Ute i övriga världen
Modern tid i Sverige
Ståndsriksdagens sista tid
Folkrörelsernas tid Världskrigens tid Det kalla krigets tid Sverige i
globaliseringens tid Ute i övriga världen
Att studera historia Källkritik Forntiden Människans ursprung Antiken Grekland – Europas vagga Romarriken Medeltiden Äldre medeltid Feodalsamhället Högmedeltid Senmedeltid Svensk medeltid
Nya tider, nya världar
Europa upptäcker världen
Renässans och reformation Starkare stater och större krig De nya stormakterna Revolutionens tidevarv Maktkampen under 1700-talet Upplysningen Den amerikanska revolutionen Franska revolutionen Napoleontiden Den industriella revolutionen Frihetstiden Sverige under revolutionernas tid Ideologier och nationalism De politiska ideologierna Utvecklingslinjer i 1800-talets Europa Forntiden
Människan träder fram Flodkulturerna
Nordens forntid
Antiken
Den grekiska världen Det romerska riket
Medeltiden
Folkvandringarna Det medeltida samhället
Den härskande kyrkan Norden under medeltiden Upptäckterna och enväldets tid Nya världar Renässansen Reformationen Det kungliga enväldet Norden under 1500- och 1600 talen Upplysningstiden Upplysningsidéerna Kampen om makten Sverige under 1700-talet Revolutionernas tid Den industriella revolutionen Den amerikanska revolutionen Franska revolutionen och napoleontiden De politiska idéerna Revolutioner och reforationer Nationalism Norden under 1800-talet Världserövring och världskrig Det industriella
