Information till patienter efter hjärtinfarkt

Hälsa och samhälle

INFORMATION TILL

PATIENTER EFTER

HJÄRTINFARKT

EN LITTERATURSTUDIE

MAARIT OTTERSTRÖM

ANNA ROGIUS

Examensarbete Malmö Högskola

Kurs HS 1484 Hälsa och samhälle

INFORMATION TILL

PATIENTER EFTER

HJÄRTINFARKT

EN LITTERATURSTUDIE

MAARIT OTTERSTRÖM

ANNA ROGIUS

Otterström, M & Rogius, A. Information till patienter efter hjärtinfarkt. En

litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle. Utbildningsområde omvårdnad 2008.

Patienter som drabbats av hjärtinfarkt har behov av att få information och undervisning om sin sjukdom och vad den innebär för det dagliga livet samt vad som kan göras för att undvika ett återinsjuknande. Syftet med denna

litteraturstudie var att belysa vilken information och utbildning patienter efter hjärtinfarkt upplever som viktig för att kunna hantera sin vardag. Metoden utgjordes av en litteraturstudie som baserades på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienter anser det viktigast att få praktisk information som är relevant för att minska risken för återinsjuknande. Ämnen som anses viktiga att få information om är komplikationer och symtom, anatomi och fysiologi,

medicinering, fysisk aktivitet och sekundärprevention. Information ges lämpligast individuellt anpassad till den unika individens förutsättningar och behov.

INFORMATION FOR

PATIENTS AFTER

MYOCARDIAL INFARCTION

A LITERATURE REVIEW

MAARIT OTTERSTRÖM

ANNA ROGIUS

Otterström, M & Rogius, A. Information for patients after myocardial infarction. A literature review. Degree Project, 15 Credit Points. Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2008.

Patients who have suffered from myocardial infarction are in need of information and education about the disease, its effects of daily life and how to avoid future coronary event. The aim of this literature review was to illuminate the information and education patients find most important to manage daily life. The method was a literature review based on ten scientific articles. The result shows that patients consider practical information relevant to prevent reinfarction as most important. Information about complications and symptoms, anatomy and physiology, medication, physical activities and secondary prevention are subjects regarded as important. The information is preferably given individually, modified after every unique individual’s characteristics and needs.

Keywords: Education, information, knowledge, myocardial infarction, nursing, patient.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Depression- och ångestsjukdomar ... 6

Omvårdnad och omvårdnadsåtgärder ... 6

Informera och undervisa ... 7

Information och undervisning för kranskärlspatienter ... 8

SYFTE _{... 8}

METOD _{... 8}

Tillvägagångssätt ... 8

Problemområdet preciseras... 8

Studiens inklusions- och exklusionskriterier preciseras ... 9

Litteratursökning ... 9

Kritisk granskning och kvalitetsbedömning ... 9

Sammanställning och analys... 9

RESULTAT _{... 9}

Information om sjukdom, symtom och behandling... 9

Information om hur det dagliga livet påverkas ... 10

Individuellt anpassad information ... 11

Sammanfattning ... 12

DISKUSSION _{... 12}

Metoddiskussion ... 12

Resultatdiskussion ... 13

KONKLUSION _{... 16}

FÖRSLAG TILL IMPLIKATION _{... 16}

FRAMTIDA FORSKNING _{... 17} REFERENSER _{... 18} BILAGOR _{... 20} Bilaga 1 ... 21 Bilaga 2 ... 22 Bilaga 3 ... 23 Bilaga 4 ... 24

INLEDNING

Som sjuksköterskor på hjärtavdelning är det ibland svårt att veta vilken information som behöver ges till patienterna med hjärtinfarkt innan hemgång. Patienter som drabbats av hjärtinfarkt har behov av att få information och undervisning om sin sjukdom, vad den innebär samt vad som kan göras för att undvika ett återinsjuknande. För att den drabbade ska kunna förstå och handskas med sin situation behövs kunskap. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS

1982:763) ska vården och behandlingen utformas och utföras i samråd med patienten så långt det är möjligt. Patienten ska ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd, vård, undersökningar och behandlingar. Patienten befinner sig många gånger i en chockfas i början av vårdtiden och har svårt att ta till sig all information. Vårdtiden vid hjärtinfarkt är numera endast cirka 3-6 dagar vilket medför att tiden är knapp för att hinna förstå vad som har hänt (Wallentin & Stenestrand, 2005).

Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2008) ska sjuksköterskan främja hälsa och förebygga ohälsa genom att ha förmåga att identifiera och aktivt förebygga hälsorisker och vid behov motivera till förändrade livsstilsfaktorer. Sjuksköterskan ska även kunna identifiera och bedöma patientens resurser och förmåga till egenvård. Med denna litteraturstudie vill vi belysa vilken information och utbildning patienter efter hjärtinfarkt

upplever som viktig för att kunna hantera sin vardag.

BAKGRUND

Bakgrunden beskrivs under rubrikerna: Kranskärlssjukdom, Riskfaktorer, Psykologiska aspekter samt Omvårdnad och omvårdnadsåtgärder.

Kranskärlssjukdom

Kranskärlssjukdom (d v s kärlkramp och hjärtinfarkt) innebär att inte tillräckligt med syresatt blod når hjärtmuskeln på grund av förträngningar orsakade av åderförkalkning i kranskärlen s k arterosklerotiska plack. En bristning av ett sådant plack är ofta den utlösande orsaken till akut kranskärlssjukdom. Skadan i kärlväggen leder till blodproppsbildning (trombos). Död i hjärt-kärlsjukdom är fortfarande den vanligaste dödsorsaken bland både män och kvinnor. 12 % av befolkningen i Sverige lider av hjärt-kärlsjukdomar. Intagning på sjukhus för hjärt-kärlsjukdom har ökat med 12 % de senaste tio åren och utgör ca 16 % av alla vårdtillfällen i den slutna vården (20 % för män och 13 % för kvinnor). Nästan hälften av alla personer över 65 år har en hjärt-kärlsjukdom och 10-14 % vårdas på sjukhus varje år, varav de flesta p g a kranskärlssjukdom. Hos både kvinnor och män är kranskärlssjukdom vanligare dödsorsak än alla cancersjukdomar tillsammans (Wallentin & Stenestrand, 2005).

Det dominerande symtomet vid akut kranskärlssjukdom är central bröstsmärta. Smärtan beskrivs ofta som tryckande, kramande, brännande eller som en

tyngdkänsla över bröstet. Den kan stråla ut till armar, hals, käkar eller ut i ryggen. Det är inte ovanligt med symtom som illamående, kallsvett, andnöd och ångest.

utbredningen av hjärtinfarkt och minska risken för allvarliga komplikationer. Den fortsatta behandlingen inriktas dels på hämning av trombosbenägenheten som är kvarstående under en lång tid, dels på att förhindra nya plackrupturer (åder-förträngningen spricker) genom att påverka de underliggande riskfaktorer för utveckling av kranskärlssjukdom. Att snabbt kunna bedöma vilket psykologiskt stöd och vilken rehabiliteringsinsats patienten är i behov av är också av stor vikt. Medelvårdtiden för patienter med akut kranskärlssjukdom är 3-6 dygn och därför är det viktigt att inleda samarbetet med patienten redan vid ankomsten till

sjukhuset (Wallentin & Stenestrand, 2005).

Riskfaktorer

Enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer (2008) för hjärtsjukvårdskulle sex av tio hjärtinfarkter kunna förebyggas. Orsakerna till hjärtinfarkt kan till 90 % förklaras av levnadsvanor (rökning, matvanor, fysisk inaktivitet och

alkoholvanor), psykosocial påverkan och biologiska riskfaktorer (övervikt, hypertoni, blodfettsrubbning och diabetes). Minst två tredjedelar av alla

hjärtinfarkter bedöms kunna förebyggas genom hälsosammare levnadsvanor (a a). Kunskapen om sekundärpreventiva åtgärders (åtgärder för att förebygga

återinsjuknande eller komplikationer) goda effekt har enligt Wallentin & Stenestrand (2005) medfört att nästan alla öppenvårdsmottagningar på sjukhus och i primärvården har enheter för rehabilitering och sekundärprevention. Programmen för sekundärprevention inriktas på rökstopp, kolesterol och blodtryckssänkning, diabetesbehandling, ökad fysisk aktivitet samt försök att påverka livsföringen och den psykosociala situationen. För att hjälpa patienter i rehabiliteringen efter en hjärtinfarkt är flera yrkeskategorier involverade genom en kombination av fysiska, psykologiska och sociala åtgärder. Vid många sjukhus bedrivs detta arbete i så kallade hjärtskolor. Det är viktigt för patienterna att man sätter upp klara mål och åtgärder, som senare följs upp långsiktigt och konsekvent inom primärvården. Vid de flesta sjukhus i Sverige tillämpas en modell där läkare samarbetar med specialutbildade kranskärlssjuksköterskor för patient- och

anhöriginformation, rådgivning, motivationsarbete, kontroll och uppföljning (a a).

Psykologiska aspekter

Sjöberg (2005) berättar att insjuknandet i akut kranskärlssjukdom ofta innebär att patienten hamnar i en akut kris där den egna hälsan ställs i fokus och oron över framtiden föreligger. Det är viktigt att ge stöd och hjälp åt patienter i deras reaktioner på sjukdom och behandling.

Traumatiska krisförloppet

En traumatisk kris kan enligt Cullberg (2001) definieras som en yttre händelse t ex akut sjukdom, som orsakar individen en känsla av ett allvarligt hot mot den fysiska existensen, sociala identiteten och tryggheten eller andra livsmål. Ett naturligt krisförlopp består av fyra olika faser: chockfasen/akuta fasen,

reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen. Chockfasen kan pågå från några sekunder till ett par dygn. En del människor verkar ytligt sätt oberörda och andra kanske skriker och verkar drabbas av panik. I denna fas hjälper man personen bäst genom att finnas till hands och inte lämna den drabbade ensam. Nästa fas, reaktionsfasen, där smärtan kommer fram och personen har behov av att prata om händelsen upprepade gånger kan pågå i veckor till månader. Här

hjälper man personen bäst genom att våga och orka lyssna samt stödja. Fasen därefter är bearbetningsfasen och händelsen bearbetas och tankar om framtiden dyker upp. Sista fasen, nyorienteringsfasen innebär att smärtan efter händelsen är under kontroll eller borta. Denna fas kan vara livet ut.En väl genomarbetad kris kan ge individen en chans att nå ökad styrka och mognad (Cullberg, 2001). Depression- och ångestsjukdomar

Depression- och ångestsjukdomar är vanligt förekommande vid

kranskärlssjukdom och ökar risken för att drabbas av allvarlig hjärtinfarkt, ökad dödlighet och sämre prognos jämfört med andra med samma grad av

hjärtsjukdom. Det blir svårare för patienten att komma igång med

hjärtrehabilitering och att följa rekommendationerna för medicinering och behandling. Det är viktigt att dessa sjukdomar diagnostiseras och behandlas utifrån deras svårighetsgrad och att man inte tror att de är ”naturliga” följder av hjärtinfarkten (Schenk-Gustafsson, 2003).

Omvårdnad och omvårdnadsåtgärder

Enligt Socialstyrelsens allmänna råd (1993) är syftet med omvårdnad bland annat att stärka hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa, återställa och bevara hälsa utifrån patientens individuella möjligheter och behov. Med omvårdnad avses hjälp för kortare eller längre tid till personer som på grund av sitt hälsotillstånd behöver stöd för att planera och/eller genomföra handlingar som hör till det dagliga livet. Enligt Socialstyrelsen (a a) är specifik omvårdnad relaterad till och kräver kunskap inte bara om människans normala funktioner utan också den aktuella sjukdomen och dess behandling. Specifik omvårdnad kräver speciell kompetens. Omvårdnadens överordnade mål är enligt Jahren Kristoffersen m fl (2002) att patienten ska uppnå bästa möjliga välbefinnande och hälsa. Därför är det viktigt att klargöra vilken överordnad metod, vilka värderingar och handlingar som är utmärkande och lämpliga för att nå detta mål. Vid beskrivning av specifika drag i sjuksköterskans förhållningssätt måste man lägga stor vikt vid både sättet att vara och sättet att handla. Detta kan i princip beskrivas som problemlösning och samspel. Dessa begrepp täcker tillsammans innehållet i omvårdnadsprocessen. Patienter har inte alltid kunskap om vad de behöver veta (Ternestedt, 1998). Detta kan till viss del orsakas av att vårdare, patient och anhöriga utgår från olika föreställningsvärldar och perspektiv. Samspelet mellan personal och patient i omvårdnadsarbetet är grundläggande för patientens välbefinnande. Hur detta samspel sker och hur patientens resurser stärks kan bli avgörande för hur väl patienten kommer att lita till sin egen förmåga och kunna ta ansvar för sitt liv och sin hälsa. För att kunna ta eget ansvar och för en optimal delaktighet krävs

kunskap (Ternestedt, 1998).

Enligt Ehnfors m fl (2000) kan omvårdnadsåtgärder gestaltas på olika sätt t ex genom att underlätta, skydda, motivera, stödja, assistera eller utföra något i stället för patienten.Exempel på omvårdnadsåtgärder kan vara att:

- främja medverkan - stödja på olika sätt - informera och undervisa - anpassa miljön

- observera och övervaka

- utföra speciell omvårdnad initierad av sjuksköterska eller på ordination - administrera läkemedel (Ehnfors m fl, 2000).

Informera och undervisa

Patientutbildning är den process som påverkar patientens beteende och som ger förändring i den kunskap, attityd och färdighet som behövs för att upprätthålla och förbättra hälsan enligt American Academy of family physicians (Rankin m fl, 2005). Patientundervisning innebär en kommunikation i två riktningar som ställer ett visst krav på uppföljning, till skillnad från patientinformation som är en envägskommunikation där vårdaren lämnar ut information men inte behöver utvärdera om informationen är uppfattad eller inte. Sjuksköterskan bör finna en bra jämvikt i den information som ges mellan vad patienten måste veta, bör veta och vill veta samt identifiera fysiska, psykiska och sociala förutsättningar (Klang Söderkvist, 2001).

En av sjuksköterskans möjligen viktigaste arbetsuppgift är att undervisa och informera. Information bör, enligt Klang Söderqvist (2001), inte ges till en patient som befinner sig i chockstadiet. Om vårdaren bedömer att patienten är i den akuta fasen i den traumatiska krisen bör denne avvakta med att ge information eller råd. När informationen väl ges bör det finnas en plan eller struktur i det som ska förmedlas. Meningen med sjuksköterskans undervisning är att stärka och stödja patientens inställning och kontroll över sin sjukdomssituation så att han ska kunna hantera det dagliga livets krav. En del patienter minns inte vad som hände den första tiden på sjukhuset och har inget eller mycket lite minne av den information som gavs. För att patienten ska förstå och kunna hantera sin situation behövs kunskap. Om patienten själv är aktiv i planeringen för rehabiliteringen ökar det följsamheten till livsstilförändringar (Sjöberg, 2005). Enligt Klang Söderkvist (2001) är målet inför varje individuellt samtal om levnadsvanor att underlätta för patienten, så att denne kan ta ställning till de egna vanorna. Enligt författaren har detta visat sig vara det mest effektiva sättet att få människor att på sikt förändra sina levnadsvanor. Som vårdpersonal kan man känna viss frustration över att patientutbildningen misslyckats eller att informationen inte gått fram, vilket kan bero på att personalen tror att det räcker med att informationen är given. Det är viktigt att hjälpa patienten att sätta mål och ge stöd utifrån patientens utgångsläge vid livsstilsstilförändringar (Rankin m fl, 2005)

Eide och Eide (1997) skriver i sin bok att vid sjukdom eller vid annat hjälpbehov behövs det, som tidigare nämnts, ofta information och kunskap. Många gånger vet erfaren personal vad patienten behöver för information. En väl utarbetad

checklista kan vara till hjälp om en sådan finns, vilket inte är självklart. Mycket information ges utifrån vad vårdaren bedömer är mest angeläget eller viktigt. Det är dock sällan som man har fullständig överblick om vad patienten behöver veta. Genom att låta patienten själv berätta vad som hänt och hur det upplevdes kan det komma fram en hel del som annars lätt förblir dolt t ex missuppfattningar,

bristande information, känslomässiga reaktioner och bedömningar om vad som uppfattas som viktigt eller oviktigt. Om informationen är för omfattande är det lätt att patienten glömmer en del och informationen får ett begränsat värde.

Informationen bör vara så fullständig som möjligt men inte överväldigande så att patienten inte har någon möjlighet att komma ihåg den. Det är viktigt att språket som används är naturligt och begripligt för patienten. Att komplettera med skriftlig information kan vara en fördel (a a).

Information och undervisning för kranskärlspatienter

Som tidigare sagts är det enligt Sjöberg (2005) viktigt att relativt snabbt kunna bedöma behovet av psykologiskt stöd och rehabiliteringsinsats. Patienters kunskap om hur kranskärlssjukdom uppstår är bristfällig, de flesta vet inte att sjukdomen utvecklas under många år. Eftersom patienter med akut

kranskärlssjukdom har en kort medelvårdtid är det viktigt att påbörja samarbetet med patienten redan vid ankomsten till sjukhuset. Patientens behov och resurser identifieras i ankomstsamtalet. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) ska individuellt anpassad information om hälsotillståndet ges till patienten under vårdtiden. Patienten och närmast anhöriga ska informeras fortlöpande om

behandling och resultat för att bl a dämpa ångest och oro. Lämpligen bör hänsyn tas till vad patienten redan vet om sin sjukdom för att informationen ska bli så bra som möjligt. Det är viktigt att all personal ger patienten överensstämmande information. Patienterna behöver känna till sambandet mellan t ex rökning, höga blodfetter och kranskärlssjukdom för att lättare ta till sig råd om

livsstilsförändringar (Sjöberg, 2005).

SYFTE

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilken information och utbildning patienter efter hjärtinfarkt upplever som viktig för att kunna hantera sin vardag.

METOD

Nedan presenteras hur vi har gått till väga i denna litteraturstudie som inspirerats av Goodmans struktur (Willman m fl, 2006).

Tillvägagångssätt

Tillvägagångssättet för en systematisk litteraturstudie innehåller följande sju steg enligt Goodman.

- problemområdet preciseras

- studiens inklusions- och exklusionskriterier preciseras - en plan för litteratursökning formuleras

- litteratursökning och insamling av de studier som möter inklusionskriterierna genomförs

- bevisen från de individuella studierna tolkas - bevisen sammanställs

- rekommendationer formuleras utifrån bevisens kvalitet

I denna studies metod har detta tillvägagångssätt följts till och med steg fyra

Problemområdet preciseras

Enligt Willman m fl (2006) preciseras forskningsproblemet inledningsvis med att syftet för undersökningen tydliggörs. Med föreliggande litteraturstudie vill vi belysa vilken information och utbildning patienter efter hjärtinfarkt upplever som viktig för att kunna hantera sin vardag.

Studiens inklusions- och exklusionskriterier preciseras

Endast vetenskapliga artiklar på svenska, engelska, danska eller norska valdes. Sökningen begränsades till åren 1997-2007. Endast artiklar tillgängliga i full text inkluderades. Undersökningsgruppen var vuxna patienter som vårdats för

hjärtinfarkt. Både studier med kvalitativa och kvantitativa data beaktades.

Litteratursökning

Vid planeringen av artikelsökningen fick hänsyn tas till författarnas begränsning av tid till förfogande. Sökningar genomfördes i databaserna Cinahl, Cochrane Library och PubMed. Sökord som patients, inpatients, patient knowledge, education, information, nurs*, myocardial infarction i olika kombinationer har använts i alla genomsökta databaser. Efter sökningen i databasen Cochrane Library genomlästes tio abstrakt varav två artiklar granskades, men ingen användes. Övriga databassökningar finns redovisade i bilaga 1. Tre artiklar hittades via andra artiklars referenslistor. Efter läsning och granskning av 18 artiklar utsågs tio som överensstämde med inklusionkriterierna och syftet.

Kritisk granskning och kvalitetsbedömning

Vid granskningen av artiklarna användes riktlinjer och modifierade granskningsprotokoll enligt Willman m fl (2006) Se Bilaga 2 och 3. Den

vetenskapliga kvaliteten bedömdes av denna studies författare utifrån en tregradig skala, hög, medel eller låg. Alla artiklar lästes av båda författarna. Därefter

fördelades artiklarna mellan författarna och artikelmatriser gjordes. Bearbetningen utfördes tillsammans för att även kunna analysera och diskutera resultaten

parallellt med granskningen. Alla tio artiklarna ansågs vara av hög kvalitet. I Bilaga nr 4 redovisas artiklarna i bokstavsordning efter författarnas efternamn.

Sammanställning och analys

Artiklarna analyserades genom att författarna specifikt plockade ut resultat gällande patientens informationsbehov. Efter utförd artikelgranskning, analys och bedömning sammanställdes resultatet utifrån litteraturstudiens syfte. I denna beskrivande studie kan inga rekommendationer formuleras på grund av valda begränsningar. Förslag till åtgärder presenteras i konklusionen.

RESULTAT

Denna studies resultat presenteras utifrån de tre övergripande teman som visade sig i artiklarna.

Information om sjukdom, symtom och behandling

Den allra viktigaste informationen enligt patient och dennes partner var att få praktisk information som är relevant för att öka överlevnaden efter hjärtinfarkt. Patient och partner bedömde informationen om hur stor skada hjärtat fått som mycket betydelsefullt, vilket sjuksköterskan bedömde som mindre viktigt i studien av Turton (1998). Signifikant åsiktsskillnad mellan grupperna såg man när det handlade om aktivitet och läkemedelsinformation där sjuksköterskan ansåg att detta var av stor betydelse, vilket inte patienten och partnern tyckte. I studien av Timmins och Kaliszer (2003) värderade patienterna kunskap om hjärtats anatomi och fysiologi högre än vad sjuksköterskorna gjorde. Patienterna och

sjuksköterskorna var dock överens om att det var viktigt att kunna hantera symtom, känna till sina mediciner och ha kunskap om livsstilsförändringar. En annan studie visar att kvinnor ville ha mer information om bl a angina, högt blodtryck medan männen ville ha mer information om sexuell funktion (Stewart, 2004). Information om riskfaktorer rankades i studien av Scott och Thompson (2003) som den viktigaste. Därefter följde information om hjärtats anatomi och fysiologi, medicinering och fysisk aktivitet. Däremot var rankningen något annorlunda i studien av Smith (2007) där de högst värderade ämnena visade sig finnas inom medicinering, komplikationer och symtom. De biomedicinska aspekterna av informationen ansågs viktigare än psykosociala aspekter. Patienter verkar föredra praktisk information om sin sjukdom, orsaken till den och

förebyggande åtgärder.Resultatet i Oterhals m fl (2006) studie visade att

patienterna ansåg sig fått mest information om rökning, vad en hjärtinfarkt är och orsak till hjärtinfarkt. De hade fått minst information om sexualitet, hur man använder medicinerna, arbetsliv och livsstil samt eventuella problem efter hjärtinfarkt. Patienterna var minst nöjda med informationen angående

medicineringen och om möjliga framtida problem. När det gällde information om medicinering och information vid utskrivningen ansåg patienterna att det fanns anledning att göra förbättringar.

Patienter med hjärtsjukdom hade mycket varierande kunskap om sin sjukdom ett år efter hjärtinfarkten (Kärner, 2003; Johnston m fl, 1999). En betydande variation i hur ingående man kunde beskriva sin uppfattning om sjukdomen visade sig också. Patienterna hade svårigheter att utvidga sina svar trots uppmaningen att använda sina egna ord. Vaga svar och rena missuppfattningar om hjärtsjukdomen framkom. T ex beskrev ingen patient sjukdomen som en process i blodkärlen som pågår under flera år innan symtomen uppenbarar sig (Kärner mfl, 2003). Men enligt studien av Johnston m fl (1999) ökar kunskapen hos patienter och partners som deltar i rehabiliteringsgrupper, vilket även ökar välbefinnandet.

Information om hur det dagliga livet påverkas

I studien av Turton (1998) sågs en signifikant skillnad när det gäller

dietinformation. Partnern ansåg att detta var av större vikt än vad sjuksköterskan tyckte. Följande informationsämnen ansågs viktiga av både patient, partner och sjuksköterska: hantera symtom, mediciner, livsstilsförändringar, anatomi- och fysiologi, kost, psykiska faktorer och fysisk aktivitet. Vissa ämnen t ex att lära sig hjärt-lungräddning och kunskap om framtida undersökningar hade mindre

betydelse för alla grupper. Sjuksköterskan ansåg att det var viktigt att samtala om rädslor, känslor och tankar vilket inte patienten bedömde som ett särskilt

prioriterat ämne. Däremot visade studien av Timmins och Kaliszer (2003) att det fanns ett ökat behov av psykologiskt stöd och information i det tidiga skedet efter utskrivningen. Känslan av att tappa kontrollen kan resultera i oro och depression Sjuksköterskorna värderade fysisk aktivitet betydligt högre än vad patienterna gjorde speciellt när det gällde bilkörning, återgång till arbetet och sexuell aktivitet, som ingick i denna kategori. Ju äldre patienterna var ju mindre betydelsefullt ansågs fysisk aktivitet vara. Vidare visade studien av Scott och Thompson (2003) att information om kost, psykologiska faktorer och områden som när sjukvård ska sökas, symtom på angina eller hjärtsvikt m m rankades lägre än andra faktorer såsom riskfaktorer, hjärtats anatomi och fysiologi, medicinering och fysisk aktivitet, men ansågs ändå som viktigt.

Flera av studierna visar att patienter önskar mer information en tid efter

utskrivning. Studien av Stewart (2004) visade att sex och tolv månader efter akut kranskärlssjukdom känner sig patienter bara måttligt välinformerade om sin sjukdom och skulle vilja ha mer information om ämnen som kostvanor, högt kolesterol och motion. Ämnen man ville ha mer information om efter

utskrivningen i studien av Hanssen m fl (2005) var hur man skulle hantera fysiska och psykiska konsekvenser av sjukdomen, fysisk aktivitet, preventiva

livsstilsförändringar, möjligheter för fortsatta aktiviteter och arbete samt medicineringen. Bilkörning, arbete och möjlighet för stöd efter hjärtinfarkt var kategorier som var viktiga för de patienter som gjort fria tillägg av ämnen i studien av Smith (2007). Ju äldre patienterna var (> 65 år) desto viktigare var det att få information om stöd och vård i kommunen. I studien av Johnston m fl (1999) visade resultatet att patienterna i rehabiliteringsgrupper var märkbart mindre handikappade av sin sjukdom. De var mindre oroliga och deprimerade, vilket höll i sig vid kontroll ett år efter hjärtinfarkten, vilket även gällde

patienternas partners.

Individuellt anpassad information

Flertalet av studierna påpekar vikten av individuellt utformad information och utbildning. I studien av Kärner m fl (2003) framkom vikten av att använda en patientutbildningsmodell som baseras på vuxenpedagogik och patienters

förkunskaper. Patienter med hjärtsjukdom har mycket varierande kunskap om sin sjukdom efter hjärtinfarkten och i Timmins och Kaliszer (2003) studie gav resultatet stöd för att individualisera utbildningsprogram för hjärtinfarktpatienter. Detta för att kunna tillgodose den enskilde patientens behov och möjliggöra en bra rehabilitering samt minska risken för ett återinsjuknande. Studien visade även att patienternas informations- eller undervisningsbehov förändrades över tiden. I studien av Alm-Roijer m fl (2004) visades att generell kunskap inte räcker för att patienter med högt blodsocker, högt blodtryck eller rökare ska förändra sitt beteende. Enligt denna studie får patienterna inte tillräckligt med lämpliga råd för att livsstilsförändring ska inträffa efter hjärtinfarkt. Bättre kunskap ledertill förändring.

I studien av Scott och Thompson (2003) skiljer det sig i informationsbehovet beroende på om patienten fanns på hjärtintensiven, eftervårdsavdelningen eller rehabiliteringsmottagningen en tid efter utskrivningen. Patienterna tyckte att det var mer realistiskt med lyckad inlärning den första tiden efter utskrivning. Riskfaktorer var det som rankades som mest realistiskt att lära sig både under vårdtiden och efter vårdtiden. Under denna fas behövde tidigare given information bekräftas och byggas på. Under alla faser som beskrivs är det behovet av det emotionella stödet som prioriteras. Patienter på hjärtintensiven hade mindre intresse av information om diet och mediciner.Denna studie visade även att patienter föredrar att få informationen angående de olika kategorierna av läkare än av sjuksköterskor. Endast när det gällde information angående vården på

hjärtintensiven gick det lika bra med sjuksköterska. Viss skillnad sågs mellan män och kvinnor. En större del av männen föredrog att få information via

sjuksköterskan och en större del av kvinnorna föredrog information från läkaren (a a).

De flesta deltagarna i studien av Hanssen m fl (2005) var nöjda med

informationen given på sjukhuset angående den akuta vården och behandling, men vissa påpekade att informationen var generell och ibland fokuserad på

tekniska saker mer än på relevanta konsekvenser efter hemgång. Alla ansåg den generella informationen given under sjukhusvistelsen som viktig, men att det var svårt att veta vad som var relevant och användbart för just dem. Patienter som var väldigt nöjda med informationen vid utskrivningen var de där läkaren hade satt sig ned och gett personligt utformad information och svarat på alla frågor patienten hade förberett, på inrådan av sjuksköterska. Enligt Oterhals m fl (2006) uppgav patienter att de vill ha och behöver mer information vid utskrivningen och vid tiden efter att de har återvänt hem. Trots att yngre patienter angav att de fått mer information än vad äldre patienter gjorde, var det de yngre som saknade

information efter utskrivningen (median ålder 54 år). I studien av Hanssen m fl (2005) hade alla deltagarna önskat någon att ringa när det uppstod problem och frågor man inte tänkt på att fråga om på sjukhuset. Många tyckte att en

uppföljning av sjuksköterska via telefon hade varit önskvärt. Vissa föreslog Internetoch mail som möjlig väg för information och uppföljning.

Sammanfattning

Resultatet från de tio vetenskapliga artiklarna visade att patienterna önskar mycket information efter hjärtinfarkt. Det var skillnad mellan den information patienterna fått och hur mycket information de hade önskat om hanteringen av sin

hjärtsjukdom. Både män och kvinnor ville överhuvudtaget ha mer information än de erhöll. Kvinnorna önskade mer information än männen. De som kände att de fått tillräckligt med hälsoinformation kände sig säkrare och var mer engagerade i livsstilsförändringar (Stewart, 2004). Även Oterhals m fl (2006) menade att ju mer information patienter fått, desto nöjdare var de med vården under

sjukhusvistelsen. Patienter uppgav att de vill ha och behöver mer information vid utskrivningen och vid tiden efter att de har återvänt hem. I studien av Turton (1998) ansåg 75 % av patienterna och 45 % av deras partners att de fått tillräcklig information av personalen. I studierna av Turton (1998) och Timmins och

Kaliszer (2003) framkom att skillnader fanns mellan vad patienter och sjuksköterskor ansåg var viktig information.

DISKUSSION

Litteraturstudien och artiklarna kommer att diskuteras i två avsnitt, metoddiskussion och resultatdiskussion. I metoddiskussionen diskuteras tillvägagångssättet i litteraturstudien och i resultatdiskussionen diskuteras resultatet med anknytning till bakgrunden. Här återfinns dessutom egna reflektioner och tankar.

Metoddiskussion

Från början var syftet att klargöra informationsbehovet specifikt under vårdtiden efter hjärtinfarkt. Detta visade sig inte vara helt lätt på grund av att det är relativt få studier av senare datum som fokuserar på informationsbehovet endast under vårdtiden. Flertalet studier var däremot fokuserade på sekundärprevention efter hjärtinfarkt. Vi är medvetna om att det finns en del äldre relevanta artiklar som tar upp informationsbehovet under vårdtiden men vi önskade få de mest aktuella uppgifterna angående behovet av information. Patienter kan numera informera sig lättare bland annat via Internet än på 80- och 90-talet och gör troligen det också. Syftet med vår litteraturstudie blev därför istället att belysa vilken information och

utbildning patienter efter hjärtinfarkt upplever som viktig för att kunna hantera sin vardag.

Tio artiklar valdes ut som tangerade syftet i vårt arbete. Sökningarna utfördes i tre databaser. Detta kan ha begränsat antalet träffar med viss risk för att relevanta artiklar missats. Vi bedömde att i detta arbetes omfattning var det godtagbar med de utvalda databaserna. På grund av tidsbrist valdes endast artiklar med

lättillgänglig fulltext, vilket kan ha lett till att en del relevanta artiklar inte ingår i denna studie. Att flera artiklar återkom vid olika sökningar anser vi visar på att problemområdet ringats in, men vår brist på erfarenhet av systematisk

litteratursökning kan ha påverkat sökningsresultatet. Tre artiklar hittades genom manuell sökning via andra artiklars referenslista. En av artiklarna är en review artikel (Scott & Thomson, 2003), vilket vi anser ger mer styrka åt resultatet eftersom en systematisk genomgång i ämnet har utförts. Enligt Willman m fl (2006) är det logiskt att använda sig av översiktsartiklar för att få bästa

tillgängliga bevis. Sökning efter relevant systematisk översikt gjordes i Cochrane-nätverket utan resultat.Vi är medvetna om att vissa av de valda artiklarna svarar på frågan om vilken information som ska ges, medan andra artiklar svarar på hur och när den ska ges. Vi anser att ämnena går in i varandra och tillsammans ger svar på vad patienter behöver och önskar efter hjärtinfarkt.

Kvalitetsbedömningarna av de tio artiklarna gjordes med hjälp av en modifierad mall enligt Willman m fl (2006). Alla tio artiklar fick kvalitetsgradering ”Hög”, vilket kan bero på författarnas begränsade kunskap och erfarenhet.

Bedömningarna är subjektiva och graderingsmallen modifierades utifrån behovet i denna litteraturstudie. Artiklarna hade olika inriktning och kontext som beskrivits ovan. Författarna har därför inte evidensgraderat dessa och inga

rekommendationer har formulerats. Dock anser vi att artiklarnas olika inriktningar och att de både gav kvalitativa och kvantitativa data, angående informations- och undervisningsbehovet efter hjärtinfarkt, ökar trovärdigheten för denna studies resultat.

Resultatdiskussion

En bra information som patient och partner är tillfredställd med har stor betydelse för patientens välbefinnande och inte minst för att följa rekommendationer och behandlingar. Vi har sett att rehabilitering och utbildning i sekundärprevention med fördel kan starta redan under vårdtiden (Johnston m fl, 1999). Den absolut viktigaste informationen enligt patient och dennes partner var att få praktisk information som är relevant för att öka överlevnaden efter hjärtinfarkt (Turton, 1998). Även Smith (2007) ansåg att patienter verkar föredra praktisk information om sitt tillstånd, orsaken till den och förebyggande åtgärder. Orsaken till

hjärtinfarkt kan i 90 % av fallen förklaras av levnadsvanor. Minst två tredjedelar av alla hjärtinfarkter bedöms kunna förebyggas genom hälsosammare

levnadsvanor (Nationella riktlinjer, 2008). Det är därför av stor betydelse att patienten får rätt information angående riskfaktorer vid rätt tidpunkt och med uppföljning för att stötta patienten i dessa livsstilsförändringar.

Patienter som är nöjda med given information är mindre oroliga och har en mindre risk för depression. Depression är vanligt förekommande efter hjärtinfarkt och är en riskfaktor för att drabbas av en ny hjärtinfarkt (Schenk-Gustavsson, 2003). Det är mycket väsentligt att patienten och närmast anhöriga informeras fortlöpande om behandling och resultat för att bland annat dämpa ångest och oro.

Även vid ett normalt provresultat bör patienten informeras så snart som möjligt för att eliminera onödig oro. Vi upplever att detta missas många gånger. Denna litteraturstudie har visat att ju mer information patienten får desto mer tillfreds är patienten med vårdtiden. Att verkligen lyssna på patienten och försöka förstå patientens önskemål och informationsbehov samt att kunna möta patienten och dennes partner/anhörig på rätt nivå har stor betydelse. Både Wallentin m fl (2005) och Eide och Eide (1997) nämner att det är lämplig att ta reda på vad patienten redan vet innan information ges så att den kan anpassas efter patientens behov i första hand och inte efter vårdarens åsikt. Vikten av att ha fokus på den enskilde individens behov är nödvändigt.

I artikeln av Turton (1998) framkom att sjuksköterskornas uppfattning om vilken information som är viktig och bör ges under vårdtiden inte alltid överensstämmer med patienternas behov av information. Det är av betydelse för oss sjuksköterskor att känna till detta för att vi ska vara observanta på varför och för vems skull vi ger informationen. Hur sjuksköterskan ger information har stor betydelse. Det är en social process att ge information och enligt Scott och Thompson (2003) är det något som sjuksköterskan behöver förbättra och därför behövs fler studier i ämnet. Det är vidare viktigt att använda ett språk som patienten förstår och attundvika fackspråk. Både Kärner m fl (2003) och Turton (1998) visade att det är viktigt att informera utifrån patientens förkunskaper. Det finns ett starkt samband mellan adekvat information och tillfredställelse med vården. Enligt vår uppfattning kan enkla checklistor eller vårdplaner användas för att underlätta och säkerställa att en minsta mängd av information ges efter hjärtinfarkt. Informationen bör utformas individuellt och prioriteras efter patientens behov. Denna information/utbildning kan med fördel kompletteras med t ex gruppinformation och litteratur. Vid individuell information kan det vara av värde att t ex använda sig av ett frågeformulär eller enkät för att informera sig om vad patienten redan vet och vilken information som behöver ges. En uppföljning av given information måste naturligtvis ingå i planeringen. I studierna av Scott och Thompson (2003) och Kärner m fl (2003) talar man om att given informationen bör vara korrekt,

relevant och på patientens egen nivå. Kortare vårdtider kräver ett större ansvar för rehabiliteringen och sekundär preventionen för patienter med hjärtinfarkt och deras familjer, som har svårt att hantera detta på ett bra sätt utan tillförlitlig information och kunskap. Patienten behöver förstå vilka faktorer som spelar roll för rehabilitering och prevention av hjärtinfarkt i framtiden (Timmins & Kaliszer 2003).

En studie (Scott & Thompson, 2003) visade att patienten och partner föredrar att informationen ges av en läkare. Detta känns viktigt att tänka på så att patienten erbjuds fler läkarsamtal än vad som är fallet idag på många avdelningar. Vår erfarenhet är att det oftast är sjuksköterskan som ger den mesta informationen. Läkarna har ofta en tidspress vid utskrivningssamtalet som i skrämmande fall skett stående i korridoren under ett par minuter Eftersom sjuksköterskan befinner sig närmre patienten än läkaren under vårdtiden känns det önskvärt att förtydliga sjuksköterskans roll när det gäller att ansvara för information och undervisning. Det är av betydelse att information som ges överensstämmer även om den ges av olika personer. Det kan kanske hjälpa med skriven information där en läkare är författare. Anhörig och patient kan ha olika behov av information vilket är bra att ha i åtanke när information ges. Hänsyn måste även tas till att vårdpersonal och patient/partner inte har samma åsikter om vad som är viktig information (Turton, 1998). Det är av betydelse att skapa en sådan miljö så att patienten känner att det

är tillåtet att ställa frågor. Om man som vårdare är stressad och inte ger sig tid att sätta sig i lugn och ro när information ska ges kommer patienten troligen inte ställa sina frågor. Det är viktigt att sjuksköterskor förstår betydelsen av

patientinformation och utbildning samt att denna har sin givna plats i patientens vårdplan. Informationen som ges är kanske allt för generell istället för mer

individuell. I studien av Oterhals m fl (2006) angav yngre patienter att de saknade information trots att de angav att de fått mer information än äldre patienter. Hanssen m fl (2005) påpekar i sin artikel att informationen som gavs under vårdtiden var alldeles för generell, även om det ansågs som viktig information som man ville ha. Det var svårt att veta vad som hade betydelse för den enskilde patienten. Män och kvinnor är olika i många sammanhang. I studien av Stewart (2004) önskade kvinnor mer information än män. Handlar det om mer information d v s kvantitet eller är det frågan om hur och vad man får information om? Detta kan vi inte utläsa i vår studie och kan därför inte diskutera detta i nuläget. Det kan finnas ett behov av att få informationen på olika sätt beroende på om det är en man eller kvinna. På samma sätt som det kan finnas skillnader i

informationsbehovet för yngre patienter jämfört med äldre (Timmins & Kaliszer, 2003 ).

Som Kärner m fl (2003) skriver i sin artikel är det viktigt att identifiera rätt tidpunkt då information kan ges. Vissa patienter behöver en djupare kunskap om sin sjukdom för att förstå orsaken och behandlingen medan andra patienter inte har detta behov för att kunna hantera sin situation. Det är betydelsefullt att kunna förstå vilken fas patienten är i. Patienter som befinner sig i akut kris har

naturligtvis inte möjlighet att alltid ta emot information på ett framgångsrikt sätt. Flera av studierna (Oterhals m fl, 2006; Stewart, 2004; Hanssen m fl, 2005) visade att patienterna önskade mer information vid utskrivningstillfället och första tiden efter utskrivning. I studien av Scott och Thompson (2003) fann man att perioden efter utskrivningen var den optimala för att ge information för att kunna hantera sin vardag och återgå till ett normalt liv. Här kan vi se att sjuksköterskans roll på rehabiliteringsmottagningarna är viktig. Det är av stor betydelse att dessa

mottagningar är välstrukturerade och lättillgängliga för att patienten ska känna sig trygg och kunna hantera sin vardag. Studien av Johnston m fl (1999) visar att hjärtrehabilitering med fördel kan starta redan under vårdtiden för att sedan fortsätta med uppföljning efter utskrivningen. Den rehabiliteringsgrupp som startade under vårdtiden visade att mycket fanns att vinna av en tidig

rehabiliteringsstart i form av ökat välbefinnande för patienten. Medan patientens partner visade sig ha större glädje av den rehabilitering som startade efter

vårdtiden vilket minskade oro och depression, både hos patienten och hos partnern efter hjärthändelsen. Möjligen kan detta bero på att anhöriga varit oroliga för andra saker i samband med vårdtiden. Det är inte förrän efter hemkomsten som de kan koncentrera sig på t ex rehabilitering och riskfaktorer. Det är viktigt för patienten att ha möjlighet att ringa någon när problem och frågor uppstår efter hemgång. I studien av Hanssen m fl (2005) fanns det ett önskemål av patienterna med en uppföljning av sjuksköterska per telefon. Många gånger finns inte denna resurs i organisationen.

Sedan flertalet år finns dock sjuksköterskemottagningar för patienter med kranskärlssjukdom. Specialutbildade sjuksköterskor arbetar i team med andra yrkeskategorier som är involverade i patientens hjärtrehabilitering. Det är ett mycket viktigt arbete som utförs i samråd med patienten för att minska risken för bl a återinsjuknande. Enligt Alm-Roijer m fl (2004) behövs tillräcklig och rätt

information för att livsstilsförändringar ska ske. Tyvärr upplever vi att det inte finns ekonomiska resurser till att utvidga denna verksamhet. Patienterna erbjuds ofta undervisning i grupp men endast ett fåtal individuella besök. Det är väl känt att förändringar tar tid och att insatser som görs bör följas upp på lämpligt sätt. Det borde vara kostnadseffektivt att satsa mer på denna typ av förebyggande verksamhet.

KONKLUSION

Denna litteraturstudie visar att patienter som drabbats av hjärtinfarkt har ett stort behov av information och utbildning (Hanssen m fl, 2005; Oterhals m fl, 2006; Scott & Thomson, 2003; Smith, 2007; Stewart, 2004; Turton, 1998; Timmins & Kaliszer, 2003). Ju mer information de får under vårdtiden desto nöjdare är de med vården under sjukhusvistelsen (Oterhals m fl, 2006; Stewart, 2004). Det viktigaste är att få praktisk information som är relevant för att öka överlevnaden efter hjärtinfarkt (Hanssen m fl, 2005; Scott & Thomson, 2003; Smith, 2007). Författarna till föreliggande arbete hade önskat att en tydlig prioritering kunde presenteras över vad patienterna önskar få för information efter hjärtinfarkt. Detta har visat sig svårt eftersom ämnena rangordnats olika av patienterna i de

granskade studierna, vilket delvis kan bero på att studierna är gjorda i länderna Irland, England, Canada, Norge, Skottland, Sverige. Ämnen som emellertid anses viktiga att få information om är komplikationer och symtom, anatomi och

fysiologi, medicinering, fysisk aktivitet och sekundärprevention (a a). En viss skillnad i informationsbehovet kan ses mellan män och kvinnor och mellan yngre och äldre (Smith, 2007; Stewart, 2004). För att ta reda på informationsbehovet är det betydelsefullt att inventera patientens kunskaper och utgå från dessa.

Individuellt utformad information torde vara det mest lämpliga, vilken anpassas till den unika individens förutsättningar och behov (Alm-Roijer m fl, 2004;

Hanssen m fl, 2005; Johnston m fl, 1999; Kärner m fl, 2003; Timmins & Kaliszer, 2003).

FÖRSLAG TILL IMPLIKATION

Enligt Socialstyrelsen (2008) inträffar det ett betydande antal händelser inom sjukvården som orsakar skada, oro och otrygghet hos patienter på grund av bristande kommunikation och information. I en granskning utförd av

Socialstyrelsen (a a) framkom det brister i rutiner för att kontrollera att patienter förstått den information de fått om sin sjukdom och behandling.

Patientinformation och utbildning har en given plats i patientens individuella vårdplan där en utvärdering av patientens kunskaper ska göras innan och efter att information är given. Vi hoppas kunna använda resultatet av denna litteraturstudie som underlag i arbetet med att utarbeta standardvårdplaner, checklistor och

instruktioner för den individuella information hjärtinfarkt patienter ska få före hemgång.

För att kunna informera och undervisa på ett korrekt sätt anser vi att mer utbildning och träning i samtalsmetodik och pedagogik är önskvärd redan i grundutbildningen. Det är även viktigt att kliniskt verksamma sjuksköterskor erbjuds kurser i ämnet.

Information och utbildning till patienter med datorns hjälp kan vara en möjlighet, ett sätt för patienten att vara mer aktiv i inlärningen. Patienten kan själv skaffa sig information om de områden som är viktiga och har betydelse för den enskilde individen. Utbildningsprogram som är lättillgängligt och som kan utformas på ett enkelt sätt borde finnas på alla vårdavdelningar. Detta kan vara ett komplement till skriftlig och muntlig information. Inget av ovanstående kan eller ska enligt vår åsikt ersätta den mänskliga kontakten utan fungera som ett komplement.

FRAMTIDA FORSKNING

Det skulle vara intressant att ta reda på könsskillnaderna beträffande

informationsbehov efter hjärtinfarkt.Det är viktigt att uppmärksamma att de individuella behoven hos patienter från andra kulturer kan vara annorlunda och att behovet av adekvat information trots språksvårigheter bör tillgodoses. Broschyrer och utbildningsprogram på annat språk borde vara önskvärt och möjligt.

REFERENSER

*Alm-Roijer, C m fl (2004) Better knowledge improves adherence to lifestyle changes and medication in patients with coronary heart disease. European Journal of Cardiovascular Nursing 3, 321-330

Cullberg, J (2001) Dynamisk psykiatri i teori och praktik. Stockholm: Natur och kultur

Eide, H & Eide, T (1997). Omvårdnadsorienterad kommunikation. Relationsetik, samarbete och konfliktlösning. Lund: Studentlitteratur.

Ehnfors, M m fl (2000), VIPS-boken, FOU 48. Stockholm:Vårdförbundet *Hanssen, T m fl (2005) A qualitative study of the information needs of acute

myocardial infarction patients, and their preferences for follow-up contact after discharge. European Journal of Cardiovascular Nursing, 4 37-44. . Israelsson, B (2005) Riskfaktorer, sekundärprevention och rehabilitering. I:

Wallentin, L (Red) Akut kranskärlssjukdom. Stockholm: Liber, s 236-247. Jahren Kristoffersen, N m fl (2002) Allmän omvårdnad del 2. Stockholm: Liber *Johnston, M m fl (1999) Impact on Patients and Partners of Inpatient and

Extended Cardiac Counseling and Rehabilitation: A Controlled Trial Psychosomatic Medicine 61, 225-233.

Klang Söderkvist, B (2001) Patientundervisning. Lund: Studentlitteratur. *Kärner, A m fl (2003) Patients´ conceptions of coronary heart disease – a

phenomenographic analysis. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 17, 43-50.

*Oterhals, K m fl (2006) The relationship between in-hospital information and patient satisfaction after myocardial infarction. European Journal of Cardiovascular Nursing, 5, 303-310. Norge

Rankin, S m fl (2005) Patient education in health and illness. Philadelphia: Lippincott, Williams & Wilkins.

Schenk-Gustafsson K (2003) Kvinnohjärtan – hjärt- och kärlsjukdomar hos kvinnor. Lund: Studentlitteratur.

*Scott, J T & Thomson, D R (2003) Assessing the information needs of post-myocardial infarction patients: a systematic review. Patient Education and Counseling, 50, 167-177.

SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslagen.

Sjöberg, G (2005) Omvårdnad vid akut kranskärlssjukdom. I: Wallentin, L (Red) Akut kranskärlssjukdom. Stockholm: Liber, s 228-234.

*Smith, J (2007) Information needs before hospital discharge of myocardial infarction patients: a comparative, descriptive study. Journal of Clinical Nursing, 16, 662-671.

Socialstyrelsens (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska

http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/33C8D178-0CDC-420A-B8B4-2AAF01FCDFD9/3113/20051052.pdf 2008-03-07

Socialstyrelsens (2008) Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonlyres/C30205DC-1B0C-4222-82BC-8470EDDD6D43/10029/20081028.pdf 2008-03-07

Socialstyrelsen (2008) Patientsäkerhet Tema: Kommunikation i vården

http://www.socialstyrelsen.se/Amnesord/patient_klientsakerhet/ 2008-05-01 Socialstyrelsen (2005) Socialstyrelsens riktlinjer för vård och behandling

>http://www.sos.se/sosfs/1993_17/1993_17.htm < (2007-12-12)

SOSFS (1993:17) Socialstyrelsens allmänna råd om omvårdnad inom hälso- och sjukvård. Stockholm: Socialstyrelsen.

*Stewart, D (2004) Gender differences in health information needs and decisional preferences in patients recovering from an acute ischemic coronary event. Psychosomatic Medicine 66, 42-48.

Ternestedt, B-M (1998) Vård och omvårdnad av patient vid re-operation. I: Fridlund, B (red) (1998)Kardiologisk omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. *Timmins, F & Kaliszer, M (2003) Information needs of myocardial infarction

patients. European Journal of Cardiovascular Nursing, 2, 57-65.

*Turton, J (1998) Importance of information following myocardial infarction: a study of self-perceived information needs of patients and their spouse/partner compared with the perception of nursing staff. Journal of Advanced Nursing, 27, 770-778.

Wallentin, L & Stenestrand, U (2005) Akut kranskärlssjukdom – Introduktion och epidemiologi. I: Wallentin, L (Red) Akut kranskärlssjukdom. Stockholm: Liber, s 10-20.

Willman, A m fl (2006) Evidensbaserad omvårdnad –En

BILAGOR

Bilaga 1 Tabell databassökning

Bilaga 2 Granskningsprotokoll kvalitativ metod Bilaga 3 Granskningsprotokoll kvantitativ metod

Bilaga 1

Artikelsökning

Databas Sökord Antal träffar Antal lästa

abstract Antal granskade artiklar Antal använda artiklar

Cinahl Early information 8 0 0 0

Early information and

myocardial infarction 0 0 0 0

Early education 43 0 0 0

Early education and

myocardial infarction 0 0 0 0

Nurs* education and

myocardial infarction 5 2 0 0

Nurs* information and

myocardial infarction 0 0 0 0

Patient knowledge and

myocardial infarction 3 1 0 0

Patients and education

and myocardial infarction 667 0 0 0

limits

*)= fulltext, 1997-2007, all adults

Patients and education and myocardial infarction *)

60 10 2 2

Inpatients and education and myocardial infarction*) 12 2 2 0 Inpatients and information and myocardial infarction*) 7 2 2 0

Inpatients and education and myocardial infarction*)

18 2 0 0

Pub Med

Limits: Senaste 10 år, adults, abstract + fulltext

Early information 1227 0 0 0

Early information and

myocardial infarction 61 3 0 0

Early education 721

Early education and myocardial infarction

16 2 0 0

Nurs* education and

myocardial infarction 18 8 4 1

Nurs* education and myocardial infarction related articles

191 0 0 0

Nurs* information and myocardial infarction

13 1 0 0

Patient knowledge and

myocardial infarction 42 7 2 1

Patients and education

and myocardial infarction 101 11 1 1

Inpatients and information and myocardial infarction

0 Inpatients and education

and myocardial infarction 2 0 0 0

Information needs and

myocardial infarction 116 6 1 Related articles 1

Information needs and acute care and myocardial infarction

33 3 1 1

Annat söksätt Tex i referenser till

relevanta artiklar 3 3 3 3

Bilaga 2

Kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod. Modifierad efter Willman m fl (2006)

Totalt 11 poäng Kvalitetsgradering i procent: Hög: 80-100% Medel: 70-79% Låg: 60-69% Fråga Hanssen (2005) Johnston (1999) Kärner (2003) Scott (2003) Smith (2005) Timmins (2003) Turton (1998) Tydlig problemformulering? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Är kontexten presenterad? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

Etiskt resonemang? Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej

Är urvalsförfarandet tydligt beskrivet? Relevant urval? Strategiskt urval? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Datainsamlandet tydligt beskrivet? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Är analysen tydligt beskriven? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Redovisas resultatet

klart och tydligt? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

Är resultatet begripligt? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Genereras teori? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Sammanfattande bedömning av kvalitet Hög Hög Hög Hög Hög Hög Hög

Bilaga 3

Kvalitetsbedömning av studier med kvantitativ metod. Modifierad efter Willman m fl (2006)

Totalt 13 poäng Kvalitetsgradering i procent: Hög: 80-100% Medel: 70-79% Låg: 60-69% Fråga Alm-Roijer, (2004) Oterhals (2006) Stewart (2004) Tydlig problemformulering? Ja Ja Ja Är kontexten presenterad? Ja Ja Ja Är urvalsförfarandet tydligt beskrivet? Ja Ja Ja Relevant urval? Ja Ja Ja Strategiskt urval? Ja Ja Ja Är datainsamlingen tydligt beskriven? Ja Ja Ja Redovisas statistisk metod? Ja Ja Ja Är analysen tydligt beskriven? Ja Ja Ja Redovisas bortfall? Ja Ja Ja Förs ett etiskt

resonemang? Nej Nej Nej

Redovisas resultatet

klart och tydligt? Ja Ja Ja

Är resultatet

begripligt? Ja Ja Ja

Genereras teori? Ja Ja Ja

Sammanfattande

Bilaga 4

Artikelmatris 1.

Kritisk granskning enligt Willman m fl (2006)

Artikelreferens Syfte Metod Undersökningsgrupp/population Resultat Kvalitet

Alm-Roijer, C m fl (2004) Better knowledge

improves adherence to lifestyle changes and medication in patients with coronary heart disease

European Journal of Cardiovascular Nursing 3, 2004, 321-330. Sverige

Ta reda på om bättre kunskap om riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom ökar patienters följsamhet för livsstilsförändringar för att uppnå behandlingsmålen.

Frågeformulär där frågor var numrerade på en skala från 0-9, intervju och undersökning. Statistisk analys utfördes. Patienterna genomgick befintligt rehabiliteringsprogram med gruppinformation/diskussion, specialistsjuksköterskemottagningen efter 2 v angående livsstilsförändringar, rehabilitering, medicinering m m , gymnastik, ev kuratorskontakt och ett par läkarbesök.

392 patienter < 71 år, som drabbats

av hjärtkärlsjukdom inkluderades. Patienters allmänna kunskaper om riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom korrelerade med deras följsamhet för vissa riskfaktorer som vikt, fysisk aktivitet, stresshantering, kost, blodtrycksmedicinering och uppnå målvärdet för blodfettsbehandling. Vidare visade studien att generell kunskap inte räcker för att patienter med högt blodsocker, högt blodtryck eller rökare ska förändrar sitt beteende.

Artikelmatris 2

Artikelreferens Syfte Metod Undersökningsgrupp/population Resultat Kvalitet

Hanssen. T, Nordrehaug. J, Hanestad. B (2005) A qualitative study of the information needs of acute myocardial infarction patients, and their preferences for follow up contact after discharge. European Journal of

Cardiovascular Nursing, 2005 4 37-44. Norge

Syftet är att utforska infarkt patienters behov av information och önskemål om uppföljning efter utskrivningen.

Kvalitativ och explorativt

tillvägagångssätt. Datainsamlingen gjordes genom fokusgrupp-intervjuer. Huvudämnena i fokusgrupperna var (1) patienters erfarenheter av utbildning och information under sjukhusvistelsen, (2) patienters uppfattning av situationen efter utskrivningen när det gäller behov av information och att hantera olika konsekvenser av hjärtinfarkten, (3) patienters åsikter om uppföljningen efter utskrivningen från sjukhuset.

2 kvinnor och 12 män med huvuddiagnosen akut hjärtinfarkt. 42-69 år gamla. Patienterna skrevs ut efter varandra 3 – 5 månader tidigare från Haukeland universitets sjukhus i Bergen, Norge. 46 patienter tillfrågades, 19 svarade och av dessa deltog 14 st i en av tre fokusgrupper.

Resultaten grupperades i huvudgrupper: sjukhusvistelsen, hemkomsten, önskemål om

uppföljning. De flesta deltagarna var nöjda med informationen given på sjukhuset angående den akuta vården och behandling, men vissa påpekade att informationen var generell och ibland fokuserad på tekniska saker mer än på relevanta konsekvenser efter hemgång. Alla ansåg den generella informationen given under sjukhusvistelsen som viktig, men att det var svårt att veta vad som var relevant och användbart för just dem. Patienter som var väldigt nöjda med informationen vid utskrivningen vad de där läkaren satt sig ned och gett personligt utformad info och svarat på alla frågor patienten hade förberett, på inrådan av ssk.

Ämnen man ville ha mer information om efter utskrivningen var hur man skulle hantera fysiska och psykiska konsekvenser av sjukdomen, fysiska aktivitet, preventiva

livsstilsförändringar, möjligheter för fortsatta aktiviteter och arbete, och medicineringen.

Alla deltagarna hade önskat någon att ringa när det uppstod problem och frågor man inte tänkt på att fråga om på sjukhuset.

Hög

Artikelmatris 3.

Artikelreferens Syfte Metod Undersökningsgrupp/population Resultat Kvalitet

Johnston, M m fl (1999) Impact on Patients and Partners of Inpatient and Extended Cardiac Counseling and Rehabilitation: A Controlled Trial Psychosomatic Medicine 61, 1999, 225-233 Scotland Utvärdera om inneliggande patienter har en fördel av att få rehabiliteringsutbildning redan under vårdtiden i jämförelse med en grupp patienter som går ett rehabiliteringsprogram efter utskrivningen från hjärtavdelning samt en grupp som erhåller endast ”vanlig” vård, kontrollgrupp.

Patienten och partnern intervjuades separat. Standardiserade mätmetoder användes.

Statistisk analys utfördes.

100 hjärtinfarktpatienter inkluderades. Patienterna randomiserades till de tre olika behandlingsgrupperna.

Patienterna i båda

rehabiliteringsgrupperna var märkbart mindre handikappade av sin sjukdom än kontrollgruppen. De var mindre oroliga och deprimerade. Kunskapen om sjukdom m m var högre både hos patient och partner och de visade mer belåtenhet med situationen än kontrollgruppen. Partners i den polikliniska rehabiliteringsgruppen visade mindre oro och större belåtenhet än partners i gruppen med rehabilitering på vårdavdelning. Denna patientgrupp hade mindre missuppfattningar i jämförelse med de andra grupperna.

Hög

Artikelmatris 4

Artikelreferens Syfte Metod Undersökningsgrupp/population Resultat Kvalitet

Kärner, A Göransson, A & Bergdahl, B (2003) Patients´ conceptions of coronary heart disease – phenomenographic analysis. Scandinavian Journal of Caring Sciences,2003, 17, 43-50. Sverige.

Syftet är att bredda förståelsen av patienters uppfattning/förståelse om hjärtinfarkt och angina pectoris.

Fenomenografiska intervjuer Information om sjukdomen, riskfaktorer och behandling gavs muntligt och skriftligt under sjukhusvistelsen. Man hade

gruppundervisning och möjligheter till frågor. Efter utskrivningen erbjöds sekundärpreventions program och möjligheter till telefonkontakt med sjuksköterska.

1 år efter hjärtinfarkt genomfördes semistrukturerade öppna intervjuer av en av författarna.

Medelstor svensk stad. 23 patienter som haft hjärtinfarkt. Vissa hade dessutom genomgått CABG och/eller PCI. 14 män och 9 kvinnor. Patienterna valdes strategiskt för att bli heterogena med tanke på kön, ålder (<60 år), yrke och bostadsort.

Det visade sig att patienter med hjärtsjukdom har mycket varierande kunskap om sin sjukdom ett år efter hjärtinfarkten Vaga svar och rena missuppfattningar om hjärtsjukdomen framkom. Post infarkt patienter verkar inte kunna förklara huvuddelarna av den information de fick under rehabiliteringsperioden. De var dessutom okunniga om vilka råd och ordinationer de fått.

Resultatet av studien understryker vikten av att använda en

patientutbildningsmodell som baseras på vuxen pedagogik och patienters förkunskaper.

Hög

Artikelmatris 5

Artikelreferens Syfte Metod Undersökningsgrupp/population Resultat Kvalitet

Oterhals K (2006) The relationship between in-hospital information and patient satisfaction after myocardial infarction. European Journal of Cardiovascular Nursing, 2006, 303-310. Norge

Att undersöka och beskriva förhållandet mellan given information och belåtenhet med sjukvården efter AMI. Även undersöka i vilken utsträckning resultatet varierar med ålder och vårdtid på sjukhus. Man vill även beskriva områden för förbättring av patienternas sjukvård.

En tvärsnittsundersökande design.

Innan utskrivning samlades anamnes uppgifter in från journal och enkäter. 6 veckor efter utskrivning fick

patienterna hemskickat två standardiserade frågeformulär. Ett

Informations frågeformulär och ett Patientupplevelse frågeformulär. Man frågade om vilken information som givits, vid vilken tidpunkt den erhölls, hur belåten man var osv.

130 på varandra följande patienter inlagda med huvuddiagnos AMI från okt 2001 till dec 2003 på Haukland University Hospital erbjöds att deltaga. Ålder över 20 år. 111 patienter returnerade enkäterna 77 % män. 32-88 år gamla, medelålder 61,6 år.

Patienterna angav att de fick mest information om rökning, vad en MI är och orsak till MI.

De fick minst information om sexualitet, hur man använder

medicinerna, arbetsliv och livsstil, och ev problem efter MI.

Man var minst nöjd med

informationen ang medicineringen och om ev framtida problem. Patienter vill ha och behöver mer information vid utskrivningen och vid tiden efter att de har återvänt hem. Ju mer information de fått, desto nöjdare var patienterna med vården under sjukhusvistelsen

Trots att yngre patienter angav att de fått mer information än vad äldre patienter gjorde, var det de yngre som saknade information efter

utskrivningen.

Hög

Artikelmatris 6

Artikelreferens Syfte Metod Undersökningsgrupp/population Resultat Kvalitet

Scott, J T & Thomson, D R (2003)

Assessing the information needs of post-myocardial infarction patients: a systematic review Patient Education and Counseling 50, 2003, 167-177. Irland

Syftet var att undersöka

informationsbehovet hos patienter efter hjärtinfarkt och deras anhöriga.

Relevanta studier söktes i databaser och kontakt togs med experter för att hitta betydelsefulla studier. Ett standardiserat formulär användes för att få fram relevant data gällande population, instrument och resultat i de olika studierna.

14 studier granskades. 6 av dessa använde samma

instrument. CPLNI (Cardiac Patient Learning Need Inventory.

Dessa 6 studier inkluderades i meta-analysen. Övriga studier summeras ytligt i denna review.

Information om riskfaktorer rankades som den viktigaste kategorin. Därefter följde information om hjärtats anatomi och fysiologi, medicinering och fysisk aktivitet.

Information om kost, psykologiska faktorer och områden som när sjukvård ska sökas, symtom på angina eller hjärtsvikt m m rankades lägre men ansågs ändå som viktigt.

Hög

Artikelmatris 7

Artikelreferens Syfte Metod Undersökningsgrupp/population Resultat Kvalitet

Smith J (2007)

Information needs before hospital discharge of myocardial infarction patients: a comparative, descriptive study. Journal of Clinical Nursing, 2007, 16, 662-671. UK

Vilket informationsbehov har patienter innan utskrivning efter AMI?

Finns det signifikanta skillnader mellan patienter beroende på ålder och om man arbetade eller var pensionär?

Systematiskt kartläggning med ett beskrivande tillvägagångssätt. Frågeformulär delades ut till patienter inlagda med diagnosen hjärtinfarkt. Patienterna fick svara på frågor med hjälp av en 5 poängskala, där betyder 1 – inte alls viktigt och 5 – mycket viktigt. Skalan användes för att gradera 40 olika ämnen som var indelade i subgrupperna:

medicinering, komplikationer och symtom, behandling och

livsstilsfaktorer, sjukdomsrelaterade problem samt stöd och vård i kommunen.

Man identifierade patienter som förväntades gå hem inom 72 tim, under förutsättning att de var införstådda med sin diagnos och sin förväntade hemgångsdag. Man inkluderade 20 patienter. 17 män och 3 kvinnor. Mellan 35 – 92 år. Alla var gifta och 16 st fick vård för första gången. 10 st var

pensionerade och 8 arbetade.

21 av de 40 individuella ämnena fick 4 eller 5 poäng, dvs hade stor

betydelse. De högst värderade ämnena fanns inom subgrupperna:

medicinering, och komplikationer och symtom. Fyra av fem av de lägst värderade ämnena fanns inom subgruppen: stöd och vård i kommunen. Bilkörning, arbete och möjlighet för stöd efter MI var kategorier som var viktiga för de patienter som gjort fria tillägg av ämnen. Ju äldre patienterna var desto viktigare var det att få information om stöd och vård i kommunen.

Hög