• No results found

Alla barn har rätt att leka tillsammans med andra

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Alla barn har rätt att leka tillsammans med andra"

Copied!
31
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

LÄRANDE OCH SAMHÄLLE

BARN–UNGA– SAMHÄLLE

Alla barn har rätt att leka tillsammans

med andra

Hur pedagoger hjälper barn in i leken

Aleksandar Jovanovic

Examensarbete

Ht 2018

Handledare: Erika Lundell

(2)
(3)

3 Abstract

Titel

Alla barn har rätt till att få leka tillsammans med andra – hur pedagoger hjälper barn in i leken

Författare

Aleksandar Jovanovic

Sammanfattning

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur förskolepedagoger berättar om hur de bemöter barn som inte är med och leker och vilka förutsättningar och möjligheter skapar pedagogerna för att barnen ska få sin rätt till att leka tillsammans med andra barn. Metoden som används i studien är en kvalitativ intervjumetod som inriktar sig till det semistrukturella med spontana följdfrågor. Resultatet visade att det behövs olika faktorer för att få barn att leka tillsammans med andra.

Nyckelord

(4)
(5)

5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ... 5 1 Inledning ... 7 1.2 Syfte ... 8 1.3 Frågeställningar ... 8 2 Teori ... 9 2.1 Sociokulturellt teori ... 9

2.1.1 Lev Vygotskijs teori kring lärande och lek ...9

2.1.2 Platsidentitet ...9

2.2 Tidigare forskning ... 10

2.2.1 Pedagogens roll i leken ... 10

2.2.2 Barn som är uteslutna och kränkta i leken ... 11

2.2.3 Lekens betydelse för barn ... 12

2.2.4 Lärandemiljö ... 13 2.2.5 Anknytning – trygghet ... 14 3 Tillvägagångssätt ... 15 3.1Metod ... 15 3.1.1 Intervju ... 15 3.1.2 Urval ... 15 3.1.3 Genomförande ... 16

3.1.4 Bearbetning av insamlat material ... 16

3.2 Forskningsetiska övervägande ... 16

4 Resultat och analys ... 18

4.1 Hur ser pedagogen på sitt inflytande över barns lek? ... 18

4.1.1 Pedagogernas syn på lärmiljön ... 19

4.1.2 Varför ska barnen leka? ... 19

4.2.1 Pedagogens delaktighet i leken ... 21

4.2.2 Barn som är uteslutna ur leken ... 21

4.3 Hur påverkar barns inbördes sociala relationer i leken? ... 21

4.3.1 Vikten av dokumentation ... 22

4.3.2 Tillit till barnen ... 22

5 Sammanfattande diskussion och slutsats ... 24

5.1 Metoddiskussion ... 24

(6)

6

5.3 Slutsatser och resultatdiskussion ... 26

5.4 Vidare forskning ... 28

6 Referenslista ... 29

(7)

7

1 Inledning

Jag har valt att undersöka hur pedagoger förhåller sig till barn och deras inkludering, framför allt i leken med andra barn. Leken är ett stort forskningsområde och vikten av att barnen leker på förskolan är främjande för barnens lärande och utveckling. Barnens språk, sociala koder, känslor är bara något av allt som barnen lär sig genom att leka, men konsten att kunna få alla barn delaktiga i leken är en fråga som ger många olika svar genom egna erfarenheter. Fokus ligger oftast på hur vi pedagoger kan göra för att barnen ska börja leka och lekens viktiga innebörd men är det bara en faktor som spelar roll eller en kombination av olika faktorer, det är ett område som intresserar mig. Olika faktorer som är viktiga i förskolan är bl.a. lärmiljön, vem skapar vi den för? Mötet mellan pedagog och barn är också en faktor som är av stor vikt i förskolan.

Med stöd av forskning gällande lekens betydelse för barn och vikten av lärande, utveckling och det sociala samspelet lyfts upp i boken Utbildningsvetenskap för förskolan (2010). Riddersporre & Persson (2010) skriver att en viktig förutsättning för leken och lekandet är att det sker flera goda möten mellan barn och vuxna, men också mellan barnen. Det kan handla om enkla saker som en närvarande pedagog och möter varje barn med ögonkontakt, tid för att lyssna och bekräfta barnen med en blick gest eller kommentar (s.109,110).

Läroplanen lyfter också upp vikten av pedagogens delaktighet och närvaro gällande barns rätt till att leka, genom ett medvetet bruk av leken ska varje barns utveckling och lärande främjas och prägla verksamheten, det står också i lpfö 98 (rev 2016) ”Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet…

… I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen (ibid).”

I min studie har jag valt att använda mig av en kvalitativ studie där intervjuer av fyra pedagoger står i fokus. Intresset och nyfikenheten som jag har angående pedagogers tankar och handling gällande att stötta barn som inte får vara med i leken och känner den tillhörighet och delaktighet i leken är stort.

I dagens förskola arbetar man med barnens känslor, rättigheter men också rätten till att vara mer delaktig samt till och med styra verksamhetens form. Hur arbetar pedagogerna i frågan barns känsla för leken och dess gemenskap? Hur når man de barn som inte alltid är

(8)

8

inkluderade i den sociala leken? Det är frågor som jag brinner för och lyfter upp i denna studie.

1.2 Syfte

Syftet med arbetet är att undersöka hur förskolepedagoger berättar om hur de bemöter barn som inte är med och leker och vilka förutsättningar och möjligheter skapar pedagogerna för att barnen ska få sin rätt till att leka tillsammans med andra barn.

1.3 Frågeställningar

 Hur ser pedagogen på sitt inflytande över barns lek i deras förskolemiljö?

 Vad är pedagogernas tankar kring arbetet med att vara en närvarande pedagog?

(9)

9

2 Teori

Här kommer jag att beskriva de teorier som är viktiga för studien. Varför leken är viktig för barnen men också vilka faktorer som behövs för att få barn delaktiga i leken.

2.1 Sociokulturellt teori

Sociokulturell teori är utgångspunkten när man vill undersöka personalgruppens roll i ett kunskapandebyggande och meningsskapande i barngruppen. Fokus ligger på interaktionen mellan individer och fysiska redskap men också lärande ingår i den sociokulturella väven menar Jensen och Kranmo (2010) i boken Att utforska praktiken i förskolan. Jensen och Kranmo (2010) nämner också att deltagandemetaforen i förhållande till ett situerat perspektiv på lärande också är ett sätt för att illustrera ett kognitivt lärperspektiv där uppmärksamheten riktas mot gemenskap, deltagande och aktivitet. Ett perspektiv är hur vuxna och barn utvecklar kunskap tillsammans och hur de förhandlar om mening (ibid). Den sociokulturella teorin kommer finnas i analysdelen där jag kopplar pedagogernas svar till de valda teorierna.

2.1.1 Lev Vygotskijs teori kring lärande och lek

Vygotskij (2005) skriver om den proximala utvecklingszonen i boken concrete Human Psychology – An unpublished manuscript by Vygotskij, vilket menas med att barnen först lär sig det de inte kan utan imiterar vad vuxna gör och säger. Barnet upptäcker vad de kan genom praktisk handling provar tillsammans med andra vad de kan (ibid). Strandberg (2006) som skriver om Vygotskij i boken Vygotskij i praktiken lyfter också upp vikten av relationerna mellan vuxna och barn att det är grunden till individuella funktioner hos barn (ibid).

Vygotskij betonar vikten av att lärande är en process och ett samarbete mellan den vuxne och barnet samt att situationerna som finns mellan pedagog och barn utveckla barnets psykologiska funktioner med hjälp av en deltagande vuxen, Vygotskij betonar vikten av lärarens roll som utmanare och deltagare (Strandberg 2006). Den här teorin hjälper mig i min undersökning att se och betona vikten av att en vuxens intresse är viktig för barnens utveckling. Genom leken lär man sig och hänger ihop. Teorierna hjälper mig att se pedagogens roll i allt slags samspel

2.1.2 Platsidentitet

Sandberg (2008) skriver i boken Miljöer för lek, lärande och samspel om lekmiljöer och dess betydelse för lärande och utveckling. Sandberg (2008) menar att varje miljö utvecklar barnen olika färdigheter och beteenden, men att det också är samspelet mellan dessa miljöer och vardagslivet som är som man kan betona som platsidentitet. Platsidentitet är ett begrepp där

(10)

10

barnens upplevelser och viktiga platser är viktiga för barnets identitet. Sandberg menar också att barnet formas genom saker, den fysiska miljön och sociala relationer till andra personer i omgivningen (s13,14). Begreppet platsidentitet kommer att hjälpa mig att få syn på hur olika miljöer hjälper i leken men också hur barnen utvecklas inom leken.

2.2 Tidigare forskning

Här kommer jag att presentera tidigare forskning om lek, pedagogernas roll i leken och lärandemiljö.

2.2.1 Pedagogens roll i leken

Den tidigare forskningen inom pedagogers roll i leken är viktig i studien då den förtydligar hur viktig pedagogens roll är för barnen i leken på förskolan. Pape (2013) nämner i boken Lekfullt samspel i förskolan att en pedagogs synsätt, hållningar samt sätt att vara bidrar till att prägla förskolan som en pedagogisk lärorikmiljö med fokus på leken och inkludering (ibid). Pape (2013) menar också att leken förs i samspelet mellan föräldrar och barn, Birgitta

Knutsdotter Olofsson delar också den synen. Knutsdotter Olofsson (2017) menar att barn som får en lekfull start i livet tillsammans med sina föräldrar, andra vuxna eller äldre barn runt om sig kommer i framtiden då får tillgång till en förtrollande värld inom leken i boken Den fria lekens pedagogik. Pape (2013) lyfter också upp vikten av förmågan att leka och att varje barn födds med leken, likväl som med talet, men poängterar att barnet lär sig av den vuxne att förstå leksignalerna (ibid).

Barn kan träna upp sin förmåga att leka just inom lek tränar genom att leka mera menar Edfelt (2015) som har skrivit boken Utmaningar i förskolan men barnen behöver också rätt förutsättningar samt pedagoger som är lyhörda och observerar hur leken ser ut för barn som inte kan leka, eller får vara med i leken. Genom pedagogernas observationer under barnens lek spelar en stor roll då man kan se hur man kan hjälpa barnet genom stöd att initiera samspel till de andra barnen (ibid).

Edfelt (2015) skriver om pedagogers betydelse och möjlighet till relationer under en dag på förskolan. En pedagog har möjlighet att skapa relationer med varje barn vid olika tillfällen under dagen som, hämtning och lämning, blöjbyten m.m. men ett relationsskapande sker för det mesta i grupp (ibid). Vikten av att man skapar en bra relation mellan barn och pedagog är

(11)

11

något som hjälper parterna och pedagogerna gällande uppmärksammande av negativa handlingar hos barn som kan påverka relationerna mellan barnen i gruppen.

Vikten av att pedagogen själv har en vilja att vilja lära sig nya saker och vara delaktig i kunskapsletande själva men också tillsammans med barnen eftersom förskolan ses som en arena för lärande och utveckling. I boken Hissad och dissad skriver Öhman (2008) menar också att viljan av att lära sig något nytt men också att prova något nytt tillsammans med barnen genom olika aktiviteter och övningar är viktigt i arbetet mot kränkningar och diskrimineringar genom att lyfta upp positiva relationer och inkludering bland barnen, men att man som pedagog genom det nya arbetet också vågar prova nya arbetssätt och lära av sina misstag (ibid) s.23.

Pedagogen har ett stort ansvar i sitt arbete tillsammans med barnen. Pedagogen är basen för ett positivt lärandeklimat och relationernas kvalitet på förskolan. Öhman (2008) menar att pedagogen är en förebild och samtalspartner, vägledare och gränssättare men också delar med sig av sina kunskaper till barnen, men för att skapa god lärande klimat bland barnen måste pedagogen vara involverad, guidas och bli inspirerade av barnen förståelse. Försöka se världen genom barnens ögon och se vilka positiva möjligheter som finns i varje barn (ibid).

I artikeln Building Social Competence in preschool (2011) står det

Communication skills are important to the development of social play in preschoolers. Preschoolers who have good communication skills tend to be successful in peer to peer interactions and have learned how to use language in a variety of situations and for a variety of purposes (Forde, Holloway, Healy & Brosnan, 2011).

Det menas med att barn som har goda språkfärdigheter också har lättare att vara med och leka men också kommunicera med andra vid andra tillfällen. Barns möjlighet till att få vara med i leken utan att ha ett verbalt språk är något som pedagogerna får stötta. I studien Building Social Competence in preschool (2011) lyfter författarna upp hur väl utvecklat barnets verbala språk är kan påverka interaktionen i leken tillsammans med andra barn men behöver ibland stöd av pedagoger, i min studie lyfter jag upp hur pedagogen kan hjälpa barn in i leken.

2.2.2 Barn som är uteslutna och kränkta i leken

Genom att vara en närvarande pedagog och tillgänglig bland barnen är det lättare att se för att förhindra att barn utesluts i leken. Öhman (2008) menar att pedagogen måste vara

(12)

12

uppmärksam på om det förekommer kränkningar eller uteslutning bland barnen och att man som pedagog ska ha ett öppet synsätt och se på flera olika faktorer bl.a. samspelet i barngruppen, samspelet mellan barnen och tonen mellan vuxna och barn. Öhman (2008) menar på att barnet erfarenhet genom att inte få den respons kan få barnet att känna att det lämnas åt sidan samt att hierarkin bland barnen förändras då störst går först, starkast vinner, exklusion och maktmissbruk får styra s.23 (ibid).

Pedagogens sätt att hantera kränkningar och uteslutningar är att arbeta med att utesluta och ta avstånd från alla tendenser till kränkningar menar Öhman (2008) men också att pedagogerna undersöker sig själva och se på bl.a. hur man uttrycker sig, vilken ton används, vilka situationer kan pedagogen själv vara kränkande (ibid). Pedagogen egna förhållningssätt till andra pedagoger och vuxna är något som barnen uppmärksammar och tar efter, därför ska man tänka efter hur man är själv i sitt bemötande gentemot andra.

2.2.3 Lekens betydelse för barn

Edfeldt (2015) skriver om lekens betydelse, där barns utveckling sker i relation till andra personer bl.a. föräldrar, barn och pedagoger (ibid). Pedagogers vikt av att hjälpa barn in i leken är en av förutsättningarna på förskolan då leken erbjudet mycket inom lärande och utveckling.

Öhman (2008) skriver att leken är viktig och att få vara med i leken, att bli accepterad som lekkamrat och att det ges möjlighet till att skapa gemenskap och dela lekvärdar med andra barn. Leken är barns mest ledande form av relationsarbete bland jämnåriga, barnen möts i lek. Barnen lär sig känna varandra, blir vänner vilket innebär relationellt lärande. Leken innebär också att de blir ovänner och lär sig att hantera konflikter vilket också har en stor betydelse gällande relationella lärandet (s.189 ibid). Barnen har en medfödd lekförmåga men samleken med vuxna kommer alltid före fungerande lek mellan barn. De vuxnas, pedagoger och föräldrars roll i leken är viktig då de inviger barnen i lekens värld och lär de grundläggande förutsättningarna inom leken genom ögonkontakt, minspel och tonfall menar Öhman (2008 s.190).

Barnen ska få möjligheter att utforska både den inre och yttre världen genom att leka tillsammans och i leken utforskar barnen världen och det som dominerar i det sociala samspelet i gruppen. Barnen skapar och omskapar i leken sin förståelse och syn på sig själva och andra men också sitt och andras värde Öhman (2008 s. 191,192). Det framkom under intervjuerna att leken har en stor vikt i verksamheten och pedagogernas inflytande inom den.

(13)

13

2.2.4 Lärandemiljö

Edfeldt (2015) skriver om när pedagogerna organiserar vardagen och miljön runt barnet påverkar utvecklingen av deras lek. När tillvaron är rörig och ostrukturerad är det svårare för barnen att komma till ro och leka (ibid). Lekmiljön är en viktig del på förskolan och har en stor betydelse för bl.a. lekutvecklingen som kom fram under intervjuerna.

Strandberg (2006) skriver när man går in för att utveckla och ändra ett rum för lärandets syfte måste man ha i åtanke att rummets förändring ska gynna utveckling, lärande och ska inte förändras för att se fina ut (ibid). Strandberg (2006) menar också att en god lärande miljö kan se ut på olika sätt och att pedagoger bör skapa lärmiljöerna tillsammans med barnen. Pedagoger tillsammans med barnen ofta reflekterar, provar och utvecklar rummets sociokulturella sammanhang då barn som inte är delaktiga i förändringarna i lärmiljön leder inte till lärande och utveckling (ibid). Genom att vara lyhörd och en öppen pedagog gällande förändringar i lärmiljön är något som främjar utvecklingen men också ett tillåtande i leken tillsammans med andra barn.

Lärande ses som en cirkulär process eftersom sammanhanget eller lärandemiljön kan vara positivt genom att pedagogen tar till vara på vardagens lärandesituationer och underlättar lärandet för barnet. Lärandet handlar inte om att man lär ut det man kan till en annan utan lärandet ses som en process som är individuell men genom att underlätta undervisningen att man själv som pedagog visar tilltro till barnens lärandepotens och ger ett intryck till barnen att det är roligt, spännande att vilja lära sig mer är en viktig relation mellan pedagog och barn skriver Öhman (2008 s.62).

Strandberg (2006) nämner också om rummets möjligheter att uttrycka förväntan att barnets utveckling är önskvärd. Enligt det sociokulturella historiska perspektivet är det yttre omständigheterna och de inre kvalifikationer som hänger samman, vilket innebär att barnets motivation hänger samman med det som finns aktuellt i rummet (s. 32 ibid). Miljöns utformning och innehåll är viktigt och kan hjälpa samt skapa förutsättningar för barnen inom leken. Reggio Emilia institutet (2018-12-29) skriver om miljön som den tredje pedagogen. Reggio Emilia är en filosofi som grundades i Italien och som tidig uppmärksammade miljön och materialets pedagogiska betydelse. Arbetet med miljön sker aktivt tillsammans med barnen och man utgår ifrån att miljön är den tredje pedagogen. Tanken bakom olika lärmiljöer enligt Reggio Emilia filosofin är att det skulle skapa små ”piazzor”, torg som uppmanade till möten mellan barnen. Begreppet den tredje pedagogen grundar sig i att den första pedagogen

(14)

14

är de samarbetande barnen, den andra pedagogen är de vuxna och miljön är den tredje pedagogen (ibid). Den tredje pedagogen är ett begrepp som kom upp under intervjuerna och användes positivt. Förändra lärmiljön tillsammans med barnen gör att man hjälper men också skapar möjligheter för barnen att vilja leka.

2.2.5 Anknytning – trygghet

Tryggheten är grunden för ett barn att vilja leka själv och tillsammans med andra. Edfelt (2015) skriver om anknytning där anknytningssystemets funktion är centralt hos varje barn. Barnen har ett behov av och knyter an till de vuxna som ger kärlek och omsorg samt svarar på barnets signaler. Edfelt (2015) menar också att utgångspunkten för anknytning är att den är ömsesidig då behovet av kontakt och närhet till andra människor har utrustat barnet medfödda förmågor som den vuxna svarar på (ibid).

Knutsdotter Olofsson (2017) menar att trygghet är en stor förutsättning för leken, men tryggheten kan störas av oro och rädsla. Riddarsporre & Persson (2010) skriver om trygghet i boken Utbildningsvetenskap för förskolan och menar att för det lilla barnet består världen av personer och intryck som finns alldeles i närheten. Det möjliggör överblickbarhet, trygghet samt oberoende (ibid).

(15)

15

3 Tillvägagångssätt

I detta avsnitt kommer jag att redovisa vilken metod som har används i studien samt min vetenskapliga ansats, urval, genomförande, studiens tillförlitlighet och forskningsetiska ställningstagande.

3.1Metod 3.1.1 Intervju

Jag har valt att använda mig av kvalitativ metod som är baserad på intervjuer med fyra förskollärares syn och tankar gällande allas barn rätt till att leka. Enligt Alvehus (2013) intresserar sig den kvalitativa metoden för meningar, eller innebörder, snarare än statistiska verifieringssamband. Genom intervjuerna fick jag en stor insyn i hur förskollärarna tänker och ser på hur man kan stötta barnen in i leken. Informanterna var engagerande och hade djupgående svar. Alvehus (2013) menar att intervjuer är en av de främsta och vanligaste metoderna för att komma åt personers subjektiva upplevelser och åsikter (ibid).

3.1.2 Urval

Jag valde att intervjua fyra förskollärare för att få en insyn i hur de tänker gällande barn som har svårt att komma in i leken. Förskollärarna har alla olika lång arbetslivserfarenhet och är i olika åldrar 62 år, 40 år, 32 år och 27 år. Förskollärarna arbetar i samma förskoleområde där det finns fyra olika förskolor men på olika avdelningar där barnens åldrar varierar, 1 – 3 års avdelning 3 – 5 års avdelning och 1 – 5 års avdelningar. Varför jag valde just de fyra förskollärarna är för att de har olika lång arbetslivserfarenhet men också att de arbetar på olika avdelningar där ålderskonstellationen är olika och svaren kanske kan variera. Jag kommer att använda mig av begreppet pedagog som jag definierar med en person med förskollärarutbildning.

Den första pedagogen, pedagog 1 är 62 år gammal och har arbetat närmare 40 år i yrket arbetar på en avdelning där barnens ålder är mellan 3 – 5 år.

Den andra pedagogen, pedagog 2 är 40 år gammal och har arbetat 15 år inom yrket och arbetar på en 1 – 3 års avdelning.

Den tredje pedagogen, pedagog 3 är 32 år gammal och arbetar på en nybliven 1 – 5 års avdelning. Avdelningen var innan för 3 – 5 år men valde att utvidga åldersperspektivet till 1 – 5 års avdelning. Pedagog 3 har arbetat 5 år inom yrket.

(16)

16

Den fjärde pedagogen, pedagog 4 är 27 år gammal och är ny examinerad förskollärare och har arbetat i snart ett år. Pedagog 4 arbetar på en 1 – 5 års avdelning.

3.1.3 Genomförande

Jag valde att boka tid med pedagogerna så de kunde planera för ersättningspersonal på avdelningen, anledningen var för att pedagogerna inte skulle känna sig stressade under intervjun. Vi satt själva i ett rum där avdelningens Ipad användes för att spela in intervjun. Svaren som jag tyckte var intressanta valde jag att ställa spontana följdfrågor till som, hur tänker du? Vad kan man göra? osv. Alvehus (2013) skriver i boken Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok är intervjumetoden bra då man vill att intervjupersonerna ska berätta sina prioriteringar, idéer och åsikter, men det är också en möjlighet för intervjupersonen att utveckla och förklara. Jag intervjuade pedagogerna enskilt och varade mellan 45 min – 60 min. Jag hade förberett frågor men tänkte att det skulle vara mer intressant om följdfrågorna var spontana, vilket gjorde intervjumetoden till en semistrukturerad, då intervjun inte är styrd utan mer flexibel. Alvehus (2013) menar att en semistrukturerad intervju är vanlig i en studie där man oftast bara använder sig av intervju som metod (ibid).

3.1.4 Bearbetning av insamlat material

Efter att ha samlat in mitt material gick jag igenom intervjuerna flera gånger för att se och förstå pedagogers tankar och svar innan jag analyserade och reflekterade över materialet. Mitt verktyg under intervjuerna var Ipads som spelade in intervjuerna och efter varje intervjutillfälle transkriberade jag varje intervju direkt och kunde då fokusera på vad vi samtalade om under intervjun och pedagogens svar på frågorna samt föra ytterligare anteckningar. Transkribering innebär att tal förvandlas till text och är ett steg i tolkningsprocessen men också ett första steg i analysen (Alvehus 2013). När jag var färdig med alla intervjuerna tittade jag igenom svaren och kopplade till teorin och tidigare forskning som jag har valt att använda mig av. Under transkriberingen av intervjuerna valde jag att påbörja kategoriseringen av skillnader och likheter i informanternas svar.

3.2 Forskningsetiska övervägande

Forskningsetiska överväganden är grunden till en studie där grund informationen om informatörernas rättigheter under intervjuerna, Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandeskravet är de fyra etiska övervägande. På vetenskapsrådets hemsida i boken god forskningssed skriver man Forskningsetiska

(17)

17

överväganden handlar i hög grad om att hitta en rimlig balans mellan olika intressen som alla är legitima. Kunskapsintresset är ett sådant. Ny kunskap är värdefull på flera sätt och kan bidra till individens och samhällets utveckling (ibid s. 7). Enligt Patel och Runa (2011) skriver i boken Forskningsmetodikens grunder ska man informera de som är delaktiga i studien om syfte med undersökningen.

Informationskravet innebär att man informerar de som är delaktiga i studien om vad syftet med undersökningen är vilket jag gjorde muntligt till varje informatör.

Samtyckeskravet innebär att informanten har rätt att avsluta intervjun och avbryta delaktigheten i studien när de vill. Studien baserar på pedagoger vilket innebär att de är myndiga, de fick skriva på en samtyckesblankett som de skrev på innan intervjun.

Konfidentialitetskravet handlar om att informatörerna ska vara anonyma vilket pedagogerna fick information genom samtyckesblanketten men också muntligt, informationen som jag får under intervjuerna är sekretess och kommer att hanteras varsamt.

Nyttjandekravet informationen som fås genom intervjuerna kommer bara användas till undersökningens syfte.

(18)

18

4 Resultat och analys

I detta kapitel redovisas mina resultat. Syftet med min studie var att undersöka pedagogers tankar om barn som inte är delaktiga i leken. Jag redovisar pedagogernas svar utifrån intervjufrågorna och tolkar dessa i relation till tidigare forskning och teori. Analysen kommer att beskriva hur pedagogerna arbetar med att stötta barn att komma med i leken.

De frågor som har legat till grund för analysen är:

 Hur ser pedagogen på sitt inflytande över barns lek?

 Vad är pedagogernas tankar kring arbetet med att vara en närvarande pedagog?

 Hur menar pedagogerna påverkar barns inbördes sociala relationer i leken?

Analysen är indelad i olika delar, i första stycket kommer jag att analysera hur pedagogen ser på sitt inflytande över barnens lek, andra stycket kommer att handla om vad pedagogers tankar kring närvarande pedagog och i tredje stycket analyserar jag hur påverkar barns sociala relationer i leken.

4.1 Hur ser pedagogen på sitt inflytande över barns lek?

Pedagogerna är överens om att man ska skapa en tillit hos barnen och skapa en miljö som barnen är delaktiga i att förändra. Pedagog 1 tycker att man ska ändra om i miljön och utgå ifrån barnets intresse och kanske få fler barn intresserade inom området. Pedagog 1 tycker också att det är viktigt att man lyfter upp barnets intresse genom att skapa en miljö där barnet själv kan bestämma vad som ska finnas inom den lärmiljön. Pedagogers tankar stämmer överens med det som sandberg menar att varje miljö utvecklar barnen olika färdigheter och beteenden Sandberg (2008). Pedagog 2 tycker som föregående pedagog men menar också att ”skapa tillit och trygghet mellan barn och pedagog är viktig” för att se hur man ska ändra på lärmiljön. Pedagog 3 tycker att man ska göra en kartläggning inne på avdelningen för att se vad barnen tycker är positivt och negativt i miljön men också i vardagliga rutiner. Pedagog 4 tycker som pedagog 2 att skapa en trygg relation mellan pedagoger och barn gör att det också skapar en öppen relation gällande ens barns känslor. Pedagog 4 säger ”genom barnets trygghet till pedagogen och avdelningen gör att det är lättare att tillmötesgå barnet och dess behov samt bygga upp och utveckla ett intresse som barnet har inom ett område”. Knutsdotter Olofsson (2017) menar att genom den öppna relationen mellan barn och pedagog gör att pedagogens chans att vara delaktig i barnens lek blir lättare men att tryggheten är en förutsättning för det. Vygotskij betonar vikten av att lärande processen och ett samarbete mellan den vuxna och

(19)

19

barn där den vuxne är deltagande främjar till att utveckla barnets psykologiska funktioner (ibid).

4.1.1 Pedagogernas syn på lärmiljön

Pedagog 1 och pedagog 2 nämnde ett flertal gånger under intervjun att lärmiljön är den ”tredje pedagogen” och kan spela en stor roll för barn att hitta sig i leken. Pedagog 1 säger

lärmiljön ska spegla barnens intressen och helst genom små stationer på avdelningen så att alla barn på avdelningen kan känna sig trygg i någon station, men miljöerna ska inte vara tillgjorda utan skapas successivt tillsammans med barnen, men det är viktigt att lärmiljön är inbjudande.

Det här liknar det som Edfelt (2015) menar och lyfter fram att pedagogerna organiserar vardagen och miljön påverkar barnens utveckling och deras lek (ibid). Strandberg (2006) menar också att en god lärandemiljö kan se ut på olika sätt och att pedagoger bör skapa lärmiljöerna tillsammans med barnen. Pedagoger tillsammans med barnen ofta reflekterar, provar och utvecklar rummets sociokulturella sammanhang då barn som inte är delaktiga i förändringarna i lärmiljön leder inte till lärande och utveckling (ibid). Pedagog 2 säger ”Det är viktigt att följa barnen och deras intressen och att man inte ska vara främmande till att ändra miljö ofta när det behövs och framför allt tillsammans med barnen.” Miljöerna skapar man i syfte där barnen ska möta varandra och utvecklas tillsammans. Inom Reggio Emilia filosofin arbetar man med att skapa miljöer som främjar till möten bland barnen, men att man tillsammans med barnen skapar platser som utgår från barnens intressen (ibid),

4.1.2 Varför ska barnen leka?

Pedagogerna var överens om att leken är en av de viktigaste delarna på förskolan och att barnen lär sig allt inom leken. Lärande, sociala kunskaper och samspel i gruppen är en bråkdel av vad barnen lär sig under leken menar pedagog 3 och förhåller sig till Vygotskijs (2005) teori om den proximala utvecklingszonen där barnen upptäcker vad de kan genom praktisk handling men också provar med andra vad de kan (ibid). Detta är något som Öhman (2008) också nämner att barnen ska få möjligheter att utforska både den inre och yttre världen genom att leka tillsammans och i leken utforskar barnen världen och det som dominerar i det sociala samspelet i gruppen. Barnen skapar och omskapar i leken sin förståelse och syn på sig själva och andra men också sitt och andras värde (ibid). Pedagog 1 menade också att lärande och utveckling sker bäst när det sker i leken, ”det är bara att gå till sig själv, jag lär mig när jag har roligt och tycker om det, det gör barnen också vad jag får erfara.” Pape (2013) styrker

(20)

20

pedagog 1 resonemang när han skriver om förmågan att leka är viktig och att varje barn födds med leken men poängterar att barnet lär sig av den vuxne att förstå leksignalerna (ibid).

4.2 Vad är pedagogernas tankar kring arbetet med att vara en närvarande pedagog?

Genom att arbeta med mindre grupper i verksamheten är alla fyra pedagoger överens om att eftersom i de små grupperna kan man som pedagog också vara mer närvarande och se varje barn. Pedagog 1 går in på hur man i de smågrupperna också kan lyfta upp barns intressen och skapa grupperna efter barnens intresse för att få alla barn delaktiga i leken. Pedagog 2 tycker som pedagog 1 att man kan dela in barnen efter deras intressen och efter behov behöver inte heller den lilla gruppen vara stor, ”om situationen ges där det är mindre barn i hela gruppen och det finns tillgängliga pedagoger kan man till och med sitta med 2 – 3 barn, men det gäller såklart om det finns möjlighet till det.” Edfelt (2015) lyfter om pedagogens vikt när det gäller att skapa relationer samt att uppmärksamma negativa handlingar i barngruppen (ibid). Pedagog 1 och 3 menar också att genom de små grupperna kan man också se om barn blir uteslutna i leken och vara som stöd och hjälpa till om det behövs. Pedagog 3 sa ”det är viktigt att ge barnen tid och möjlighet att försöka lösa olika situationer själva genom att se barnets kompetens.” Det menar Vygotskij (2005) när han nämner den proximala utvecklingszonen där barnen upptäcker vad de kan genom praktisk handling och provar tillsammans med andra vad de kan (ibid). Pedagog 4 tyckte att ”utesluta är ett starkt och negativt ord att använda sig av i leken och att utesluta någon ur leken är inte OK och då ska man som pedagog uppmärksamma detta och se vad det är som händer.” Pedagog 4 menar också om ett barn vill in i leken som redan är påbörjad får man titta på situationen och respektera de som redan leker men är det något som upprepas får man uppmärksamma detta och gå vidare med observationer. Öhman (2008) menar att pedagogen måste vara uppmärksam på om det förekommer kränkningar eller uteslutningar bland barnen och måste ha ett öppet synsätt (ibid). I likhet med detta trycker pedagog 2 på att tryggheten är den viktigaste faktorn i leken och att det är grunden till att barnen faktiskt vill leka, ”att skapa en trygg relation mellan barn och pedagog och genom tryggheten växer tilliten fram och sen kan man tillsammans med barnet skapa en trygg social tillvaro.” Pedagog 3 och 4 håller med pedagog 2 då den trygga miljön och tillit gör så att barnen kan uttrycka deras känslor. Sandberg (2008) skriver om begreppet platsidentitet som menas med att varje miljö utvecklar barnens färdigheter och beteenden men att det också är samspelet till de miljöer som barnen känner sig trygga till (ibid).

(21)

21

4.2.1 Pedagogens delaktighet i leken

Vygotskij (2005) skriver om den proximala utvecklingszonen , vilket menas med att barnen först lär sig det de inte kan utan imiterar vad vuxna gör och säger. Barnet upptäcker vad de kan genom praktisk handling provar tillsammans med andra vad de kan (ibid). Pedagog 1 berättar att som pedagog måste leva sig in och verkligen känna leken som barnen leker genom ”kroppsspråk, tonläge men också att ha rätt känsla till att bjuda in barnen i leken är viktigt.” Pedagog 2 och 3 menar att komma ner på barnens nivå och se som barnen gör hjälper också att se hur man som pedagog kan hjälpa barnen i leken men också får andra barn delaktiga. Även Öhman (2008) ser pedagogernas sätt att vara ses som den proximala utvecklingszonen där pedagogen är en bas för positivt lärande och relationsklimat på förskolan och att man själv som pedagog ska vara en förebild för barnen, genom att se vilka möjligheter som finns genom barnens ögon (ibid). Jensen och Kranmo (2010) menar också att deltagandemetaforen i förhållande till ett situerat perspektiv på lärande också kan illustrera ett kognitivt lärperspektiv, vuxna och barn utvecklar kunskap tillsammans och förhandlar (ibid).

4.2.2 Barn som är uteslutna ur leken

Pedagog 4 reagerade starkt på frågan, ”Tycker du som förskollärare att det går bra då barn utesluter varandra i leken?” Detta eftersom pedagogen tyckte att begreppet utesluta är ett starkt begrepp och att uteslutning inte ska förekomma på förskolan. Pedagog 4 berättade att ”barn som blir uteslutna är något som ligger på pedagogens ansvar att arbeta med, med barnen men också i arbetslaget.” Pedagog 4 menar också att det är svårt för pedagogen att vara överallt på avdelningen men vikten av att arbeta i mindre grupper gör att det blir enklare för pedagogen att uppmärksamma när barn utesluts från leken. Öhman (2008) menar på att barnets erfarenhet genom att inte få respons kan få barnet att känna att det lämnas åt sidan samt att hierarkin bland barnen förändras då störst går först, starkast vinner, exklusion och maktmissbruk får styra (ibid).

4.3 Hur påverkar barns inbördes sociala relationer i leken?

Pedagog 2 menar att genom aktivt arbete med gruppen i helhet men också i mindre grupper arbeta med relations och grupptillhörighet, ”pedagogens uppgift är att hjälpa barnen att skapa relationer mellan sig.” Pedagog 4 och 1 tycker som pedagog 2 men nämner också att arbeta med material som alla barn kan använda sig av för att uttrycka sina känslor. Pedagog 3 tycker att man ska ta hjälp av vårdnadshavare för att se och hjälpa barnet att finna tryggheten på förskolan vilket Pape (2013) menar att ett samspel finns mellan barn och föräldrar inom leken (ibid). Att utgå ifrån att lek sker frivilligt hos barnet är något som alla fyra pedagoger är

(22)

22

överens om då fokus läggs på det enskilda barnet och dess behov. Pedagog 1 ser leken som en viktig del under dagen men det finns olika lekar som sker under dagen, den styrda leken och fria leken.

4.3.1 Vikten av dokumentation

Pedagog 4 menar att situationer som inkludering men också exkludering som uppstår kan bero på olika faktorer. Hur pedagogerna arbetar med att påverka barnens sociala relationer i leken görs mycket genom reflektionsarbete i arbetslaget men också i dokumentationen som sätts upp på väggarna. Pedagog 2 menar ”att när barnen är med under dokumentationer skapas det diskussions tillfällen som blir konkreta genom bilder eller film. Då kan man som pedagog påverka olika relationer i leken.” Pedagog 3 lägger stor vikt på dokumentationen som finns på barnens nivå och projekt som barnen har skapat tillsammans. Pedagog 3

Det är ofta som barnen står vid bilderna och delger varandra vad det är som har hänt på bilden, barnens egna reflektion. Ett projekt som vi har gjort på avdelningen handlar om känslovägg där barnen ofta visar hur de känner sig i olika situationer.

Öhman (2008) menar att pedagogen själv vill lära sig och vara delaktig i nytt kunskapsletande tillsammans med barnen språkligt är viktig (ibid) Men det kan också handla om reflektion och dokumentationsmetoden som kunskapsletande.

Sandberg (2008) nämner om begreppet platsidentitet och menar att i varje miljö utvecklar barnen olika färdigheter och beteenden men att det också är samspelet mellan dessa miljöer som man kan betona platsidentitet. Platsidentiteten är platser och upplevelser som är viktiga för barnens identitet, vilket skapas i samspel med relationer till andra personer i omgivningen (ibid). Platsidentitet är något som kan kopplas till reflektion och dokumentation på förskolan, då barnen får möjlighet tillsammans med pedagoger och andra barn utveckla och stärka sin identitet, är reflektionen och dokumentationen viktig för barn. Dokumentationen blir ett sätt att skapa platsidentitet och därmed möjliggöra för ökad inkludering i leken.

4.3.2 Tillit till barnen

Öhman (2008) menar att lärandet inte handlar om att man lär ut det man kan till en annan utan lärandet ses som en process som är individuell men genom att underlätta undervisningen att man själv som pedagog visar tilltro till barnens lärandepotens och ger ett intryck till barnen att det är roligt, spännande att vilja lära sig mer är en viktig relation mellan pedagog och barn

(23)

23

(ibid). Det kopplar jag till pedagog 2 kommentar där jag genom följd frågan, ”är barnen delaktiga i all dokumentation på er avdelning?” Svarade pedagog 2 ”i den mån det går då jag ser dokumentationen och reflektionen tillsammans med barnen är ett lärande i sig, min kollega där emot har svårt med att sitta tillsammans med barnen och göra en dokumentation och menar att det inte är för barnen.” Dokumentationen kan också vara ett verktyg för de barn som inte har ett verbalt språk som pedagog 2 menar då både dokumentationen och reflektionen är ett lärande i sig och kan ske tillsammans med andra barn. Pedagog 2 tog ett exempel genom barn som inte har det verbala språket, ”då har barnen en möjlighet att visa och försöka berätta genom kroppsspråk till sina kompisar.” Som artikeln Building Competence in preschool lyfter upp gällande barns verbala språk och hur viktig den är för att börja utveckla sociala relationer inom leken (ibid), dokumentationen är då ett tillfälle för barn att utveckla sitt verbala språk.

(24)

24

5 Sammanfattande diskussion och slutsats

I detta kapitel kommer jag knyta ihop resultaten i min undersökning med mina egna reflektioner och avsluta och sammanfatta. Jag kommer diskutera valet av min metod och lyfta upp vad jag kunde ha gjort annorlunda. I slutsatser och resultatdiskussion kommer jag skriva om svaren på mina frågeställningar. Under resultat kommer jag att lyfta upp vad jag har uppmärksammat under undersökningen och vad vidare forskning kan handla om. Slutligen kommer en del där jag tar upp vad jag ska ta med mg som blivande förskollärare.

5.1 Metoddiskussion

Jag har använt mig av kvalitativ metod där jag har baserat min undersökning på intervjuer. Intervjuerna gav mycket information och svar på de frågor som jag ställde men det var de spontana följdfrågorna som gav mest. Jag valde mig av en semistrukturerad form av intervju där huvud frågorna var centrala under intervjuerna men följdfrågorna var spontana och fick därför ut mycket av varje intervju. I början av arbetet ville jag också utföra observationer men hade inte möjlighet till det och tyckte då att den kvalitativa intervjumodellen med inriktning på den semistrukturella vägen skulle räcka, vilket det gjorde. Jag visste att det var viktigt att lägga tid på att formulera men också hitta de frågor som sedan kanske skulle leda in på de områden som har med min undersökning att göra. Mitt verktyg under intervjuerna var papper, penna och Ipad för att jag inte skulle missa något som informatörerna gav till svar. I efterhand var det att sitta och lyssna på samtalet som spelades in som gav mig mest stöd och hjälp när jag skulle skriva ner och sammanställa intervjuerna.

5.2 Svar på syfte och frågeställningar

Syftet var att undersöka hur förskolepedagoger ser och bemöter barn som inte är med i leken. Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är hur ser pedagogen på sitt inflytande över barns lek? Vad är pedagogernas tankar kring arbetet med att vara en närvarande pedagog? och hur påverkar barns sociala relationer i leken?

Pedagogerna är överens om att man ska utgå från barnens intresse och ändra om i miljön men också skapa en trygghet och tillit till barnen. Pedagogerna menar också att det är viktigt med att skapa en relation till barnet och vara på barnets/barnens nivå för att se genom deras ögon. Pedagogerna pratade mycket om lärmiljön och dess betydelse och att det till och med ses som den tredje pedagogen, vilket innebär att det kan vara till stor hjälp och genom miljön skapa en trygg miljö för flera barn som hart liknande intressen. Två pedagoger menade också att för att kunna hjälpa barnen att finna en plats i leken tillsammans med andra barn kan olika stationer

(25)

25

med barnens olika intresse vara till hjälp. Stationerna ska då göras tillsammans med barnen utifrån deras gemensamma intresse och oftast leker barnen tillsammans när de är i den lekstationen. Lekens vikt var alla pedagogerna överens om och att barnen lär sig enormt mycket under leken som kunskapslärande, sociala kunskaper och samspel m.m. men att man som pedagog uppmuntrar och finns till när barnen behöver en i leken.

Pedagogernas tankar kring arbetet med att vara en närvarande pedagog nämnde alla om arbete i mindre grupper. I mindre barngrupper kan man se och höra bättre samt att man kan vara delaktig på ett helt annat sätt. Pedagog 1 och pedagog 2 menar att lyfta upp barnens intressen och tillgodose det spontana som sker i leken är lättare och i den lilla gruppen involvera alla barn som vill vara med. Pedagogerna menar också att det är lättare att ”styra” leken vid behov så att den passar alla barn i gruppen. Pedagog 3 och pedagog 4 pratade mycket om uteslutande i leken och hur man kan arbeta med det. Kartläggning är en viktig del som man kan göra från pedagogens sida men också att ge barnen tid till att först låta barnen försöka lösa det, lita på barnens kompetens. Ordet uteslutning reagerade en av pedagogerna på och tyckte att det inte ska förekomma på förskolan och att det är pedagogerna på avdelningen som har störst ansvar för att arbeta och förebygga det bland barnen. Genom att vara delaktig i leken som pedagog, känna, lära sig och skapa ett förtroende hos barnen är viktigt för att kunna arbeta med relations och sociala arbetet i barngruppen.

Hur påverkar barns sociala relationer i leken är pedagogerna inte helt överens men tycker ungefär likadant. Där pedagog 2 tycker att man aktivt ska arbeta med mindre grupper och relation och grupptillhörighet, pedagog 4 och 1 tycker likadant men att man ska använda sig av material som alla barn kan använda och förstår. Pedagog 3 tycker att man ska ta hjälp av vårdnadshavare för att kunna ge barnen det bästa stödet inom leken och dess sociala innebörder. Vikten av dokumentation är något som vi också kom in på under intervjufrågorna och som tre av pedagogerna kom in på vissa mer än andra men att det är en viktig del när det gäller att synligöra och uppmärksamma det sociala samt lärandet i leken. Barnen dokumenterar och reflekterar tillsammans med pedagogerna, men att utveckling och lärande inte slutar i leken utan processen fortsätter när barnen pratar med varandra när de ser sig

själva eller kompisar på vägg dokumentationerna. Barnens inflytande under

dokumentationerna är också en stor del då det som pedagogen ser som viktigt kanske inte är lika viktigt för barnen eller tvärtom.

(26)

26

5.3 Slutsatser och resultatdiskussion

Det jag kan se utifrån mina frågeställningar är att slutsatserna är

 Lärmiljön anses vara en centraldel där man utgår ifrån barnens intresse. Det kan leda

till att man fångar upp fler barns intresse för samma område. Tryggheten och tilliten som pedagog är något som man också ska ha för att fånga det barn som inte är med i leken. Vikten av att skapa en öppen relation mellan pedagog och barn för att på bästa sätt hjälpa barnet in i leken. Leken är en viktig del under förskoletiden där barnen lär sig det sociala samspelet, utveckla sin fantasi, lära känna sig själv och sina kompisar osv.

 Arbeta i smågrupper är något som är viktigt och ger pedagogen möjlighet att kunna se

och vara närvarande pedagog i leken. De små grupperna kan också betyda att det handlar om 2 – 3 barn där man i det lilla påbörjar något för att barnet ska komma med i leken. Det är också lättare i de smågrupperna att vara observant och se vad det är som sker, varför barn inte får vara med, varför barnen utesluter och hur man kan arbeta med det. Pedagogens delaktighet i leken är viktig och det ska ske helhjärtat från pedagogens sida. För att vara en god förebild för barnen och stötta dem i leken.

 Lekens vikt gällande sociala relationer lyfts upp men också hur man kan visa det

genom dokumentation och reflektioner tillsammans med barnen. Barnen får en möjlighet till att tillsammans med andra barn reflektera vad det är som har hänt under leken. Det är också ett bra verktyg för pedagogen att använda sig av när man ska prata med barnen.

I resultatet kan jag se att pedagogerna är överens om många olika faktorer men man lägger olika vikt vid dem. Lärmiljön, vikten av lek, pedagogers delaktighet i leken, barn som är uteslutna ur leken, dokumentation och tillit. Det är alla viktiga faktorer för att få barnen delaktiga i leken.

Som uppsatsens titel lyder, Skapa möjlighet för barnen att komma med i leken visar undersökningen på att det är många olika faktorer som arbetssätt, tankesätt hos pedagogerna som är hjälpen. Betydelsen i leken är något som finns genom hela undersökningen och kommer upp i resultatet. Under undersökningens gång har den självklara lekens betydelse delats in i mindre praktiska metoder som man kan arbeta och förhålla sig på förskolan.

(27)

27

Lärmiljöns betydelse är viktig för att skapa intresse och nyfikenhet hos barnen och att lärmiljön ska skapas utifrån barnets intressen och inte för att det ska se estetiskt fint ut. Barnens delaktighet i skapande av lärmiljön inkluderar och lyfter upp barnets förståelse för hur barnet tänker inom sitt intresse. Lärmiljön kan också få barn som i vanliga fall inte leker med varandra faktiskt göra det utifrån intressen. Olika stationer på avdelningen är också viktigt då det är strukturerat och barnen vet vad som finns tillgängligt och vad som ska lekas inom de olika områdena.

Trygghet och tillit är något som man oftast skapar i början under en inskolning men att finna trygghet till olika aktiviteter, känslor är något som tar olika tid för alla. Innan man kan påbörja hjälpen måste där finnas en tillit mellan pedagog och barn och bygga upp tryggheten mellan barn och leken. När man har fått tilliten och skapat tryggheten för barnet då kan man börja hjälpa barnet in i leken.

Att arbeta i smågrupper är en faktor för att kunna se vad det som sker i barngruppen. Grupperna behöver inte vara stora men att man medvetet som pedagog sätter ihop grupper där barn med samma intressen kan leka tillsammans. Samtidigt som pedagog att man är lyhörd och lyssnar för att sedan arbeta vidare och lyfter upp något som barnen i den lilla gruppen har skapat. Att vara en närvarande pedagog är lättare i mindre grupper. Som närvarande pedagog kan man se, förstå och reflektera över hur man kan hjälpa ett barn in i leken men också observera vad det är som sker. Det räcker inte bara att vara delaktig i leken och närvarande pedagog om man inte verkligen brinner för det och ger all fokus med barnen.

Dokumentation och reflektioner är också en allt mer viktigare del i förskolan menar pedagogerna. Reflektioner och dokumentationer ska göras tillsammans med barnen för att processen av lärandet lever vidare efter själva aktiviteten eller leken. Genom barnens tankar, diskussioner kan man också få en inblick vad är det som sker och hur barnet egentligen känner sig. Barnen emellan kan också genom dokumentationen prata med varandra eller berätta till ett annat barn vad dokumentationen visar och där i det samtalet, omedvetet bjuder in varandra till olika lekar.

Det jag tar med mig i min framtida yrkesroll kan jag tänka på dokumentationens vikt då det främjar till många positiva faktorer, inom leken, mellan barnen men också för mig som pedagog. Göra barnen delaktiga, lyssna och tillmötesgå barnens tankar och idéer. Barnens delaktighet inom dokumentationen är viktigt samt att låta barnen styra hur, var och när den

(28)

28

ska ske. Använda dokumentationen som ett verktyg för barnen att kunna kommunicera med varandra och visa vad de tycker är viktigt i dokumentationen.

Vara en uppmärksam och närvarande pedagog bland barnen och skapa en trygghet för barnen genom att visa tillit och förtroende för barnens kompetens är något jag kommer att försöka arbeta för. Genom att vara en närvarande pedagog en större del av tiden i verksamheten är något som både barnen och jag som förskollärare utvecklas inom, dels ger jag barnen utrymme till att utvecklas då jag ser det kompetenta barnet. Min utveckling sker när jag är nere på barnens nivå och är öppen för det som barnen har att lära mig. Jag tror att genom att vara en närvarande pedagog kan man se hur barngruppen fungerar, vem som leker med vem, vilka intressen barnen har för att ge alla barnen rätt till att leka tillsammans med någon annan.

5.4 Vidare forskning

Det kan tyckas vara självklart att intressera sig för forskning om barn som inte leker, men under denna undersökning har jag fått bekräftat att det är många olika faktorer som spelar en roll och kan påverka, hjälpa barnen. Hade jag fått göra en ny undersökning hade jag fördjupat mig i samma ämne igen men använt mig en kombination av intervjuer och deltagande observationer för att verkligen gå in på djupet och se de praktiska lösningarna samt göra undersökningen ur både pedagoger och barnens syn.

(29)

29

6 Referenslista

Alvehus, Johan (2013) Skriva uppsats med kvalitativ metod – en handbok. Liber AB

Edfelt, David (2015) Utmaningar i förskolan – att förebygga problemskapande beteenden. Gothia fortbildning

Jensen, Ruth och Kranmo, Astrid Jill (2010) Att utforska praktiken i förskolan. Studentlitteratur AB, Lund

Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2017) Den fria lekens pedagogik – teori och praktik om fantasileken. Liber AB

Patel, Runa & Davidson, Bo (2011) Forskningsmetodikens grunder – att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur AB. Lund

Pape, Kari (2013) Lekfullt samspel i förskolan. Kommuneforlaget AS, oslo.

Riddersporre, Bim och Persson, Sven (2010) Utbildningsvetenskap för förskolan. Natur & Kultur, Stockholm.

Skolverket. Läroplanen för förskola 98 reviderad 2011.

Sandberg, Anette (2008) Miljöer för lek, lärande och samspel. Studentlitteratur AB, Lund.

Strandberg, Leif (2006) Vygotskij i praktiken – bland plugghöstar och fusklappar. Norsteds akademiska förlag.

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Öhman, Margareta (2008) Hissad och dissad – om relationsarbete i förskolan. Liber AB

Artikel

Journal of early childhood teacher education (2014) Building social competence in

preschool: The Effects of a social skills intervention targeting children enrolled in head start. Internet

Reggio Emilia institutet

(30)

30

Vygotskij, Lev (2005) Concrete Human Psychology – an unpublished manyscript by

Vygotskij. http://lchc.ucsd.edu/mca/Paper/Sovjet%20Psych/Sovjet%20Psych.pdf Tillgänglig 2018 – 12 – 20

(31)

31

6 Bilaga

Intervjufrågor

 På vilket sätt kan pedagogen stödja barns sociala kompetens för att kunna hjälpa

barnen in i leken?

 På vilket sätt kan pedagogen stödja barns delaktighet och inflytande i leken

tillsammans med andra barn?

 Hur ser du på din roll som förskollärare gällande relationsarbete på förskolan?

 Tycker du som förskollärare att det går bra då barn utesluter varandra i leken?

 På vilket sätt är anknytning och trygghet viktigt för dig som pedagog att barnet har till

för att ett barn ska känna den sociala samvaron?

 Hur skapar du en positiv anda där barnen kan känna att det finns någon alltid barnet

kan leka med?

 Hur ser du på din roll gällande barns delaktighet i leken?

 Vygotsky poängterar att lek med andra sker frivilligt hos barnet. Hur ser du på den

frågan?

 Hur ser du på ledningens roll ”att alla barn ska leka”? Vad kan förskolechefen eller

biträdande förskolechef bidra med för att stödja er?

 På vilket sätt stöttar du vårdnadshaven som upplever att sitt barn inte leker med andra

barn?

 På vilket sätt synliggör ni god socialkompetens i leken (t.ex. genom dokumentation)?

 Utnyttjas reflektionstid och planeringstid till att diskutera den sociala kompetensen i

References

Related documents

Den tidigare forskning som ligger till grund för denna studie berör både läromedel samt könsroller, jämställdhet och sexualitet i två olika sammanhang, eftersom

Några uppfattningar i arbetet med den fria leken som pedagogerna uppfattar kan vara bra att tänka på är att ”Ge barnen möjligheter att leka över tid och inte avbryta för

I takt med tiden har alltså synen på förskolebarnet förändrats hos pedagoger och i förskolans styrdoku- ment, inte minst blir detta tydligt i den nya revidering av förskolans

involverar arbetsplatsen med syfte att förhindra sjukskrivning på grund av CMD eller stödja återgång i arbete för att därigenom minska sjukskrivning, dels kartlägga hur

skare är hon rätt lite publicerad. Hon har skrivit en del om hälsoinformation och -kommunikation, men hennes verksamhet som mediaforskare inskränks till några arti- klar om att

Pedagogerna lyfter också fram hur olika föräldrars intresse av dessa samtal är och en pedagog tar upp att hen tar på sig att försöka se till att de föräldrar som vanligtvis vill

De forskningsfrågor som ligger till grund till denna studie är: hur upplever förskollärare anmälningsskyldigheten och hur går processen till, hur upptäcker eller

Detta kan kopplas till att förskollärarna, med god kvali- tet arbetar med de strävansmål som är kopplat till teknik: att alla barn ska utveckla sin förmåga till att