Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
SFI (Svenska för invandrare) elevernas karriärval
- Var tar eleverna vägen efter SFI utbildningen?
SFI (Swedish tuition for immigrants) students' career choices
-Where do students go after SFI tuition?
Husseen Shehab Ahmed
Serkan Latifoglu
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Datum för slutseminarium: 2013-12-17
Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Laid Bouakaz
3
Sammanfattning
Vårt syfte med denna studie är vad som påverkar hur SFI elever med akademisk bakgrund gör för att välja till deras karriärval. För att förstärka syftet har vi valt att fokusera på elevernas övergång från SFI- utbildningen till arbetsmarknaden eller framtida studier, som omfattar deras brytpunkter och på vilket sätt de har en påverkan på deras val av karriär. Centrala teorier som används för undersökningen är planned happenstance som är utvecklad teori från
Krumbolts och vi har även careership som är skriven av Hodkinson och Sparkes. Brytpunkter kan innebära när en individs handlingsmönster förändras från hur det har sett ut tidigare till den nuvarande situationen. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod där vi har
intervjuat fyra elever som befinner sig på SFI-utbildningen. Respondenterna som har deltagit i vår undersökning är fyra personer med akademisk bakgrund och i åldrarna från 30 års ålder och äldre. De teorier som har använts och haft en stor betydelse under studiens gång är om Careership- teorin. I Careership- teorin läggs det stor vikt på att individens erfarenheter påverkar deras karriärbeslut. De andra teorier som har kommit till användning är inom det sociologiska perspektivet där vi har utgått från Pierre Bourdieus syn på habitus och kultur. Teorierna har varit hjälpmedel för att förstå hur det kommer sig att individen väljer sina karriärval som den gör och hur begreppet handlingshorisont förklaras i careership- teorin. Resultaten visar att respondenterna som har deltagit i vår kvalitativa undersökning har haft olika karriärbanor till deras nuvarande situation. .Alla har det gemensamt att de flyttat, frivilligt eller av tvång. En del informanter har haft en planerad karriärval medan andra har påverkats eller styrts av brytpunkter i deras karriärbana. De har alla en akademisk bakgrund som har flyttat med en frivillig eller påtvingad brytpunkt till ett nytt land. Informanterna har flyttat pga. olika skäl som att komplettera sina tidigare studier, påbörja nya studier eller till exempel kärleken. Med olika anledningar till deras flytt från deras tidigare hemland har alla respondenter ett mål som de strävar efter och det är att uppnå en slutförd akademisk
utbildning i det nya landet.
Nyckelord
4
Förord
Vi vill först och främst tacka våra respondenter som kunde delta i vår
undersökning. Utan er hade det inte varit möjligt med att genomföra
vår undersökning.
Ett stort tack till en myndighet i Malmö som gav oss chansen att
kunna utföra ytterligare intervjuer till vår undersökning som gav oss
en stark grund att stå på.
Vi vill även tacka våra familjer och vänner som har stöttat oss under
arbetets gång.
Vi vill fortsätta med att framföra ett varmt tack för all hjälp,
rådgivning och stöd från alla direkta och indirekta inblandade i vårt
examensarbete.
Författarna emellan är väldigt tacksamma för samarbetet mellan
varandra även om det har varit tuffa perioder emellan åt.
Författarna har inte delat upp arbetet utan däremot har vi samarbetat
igenom hela texten.
5
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
1.2. Syfte & frågeställningar ... 8
1.3. Centrala begrepp ... 8
4. Kunskapsöversikt ... 11
5. Teoretiskt Perspektiv ... 14
5.1 Careership ... 14
5.2 Push & Pull ... 15
5.3 Planned happenstance ... 16 6. Metod ... 18 6.3 Kvalitativ fördel/nackdel ... 18 6.4 Val av metod ... 19 6.5 Genomförande ... 19 6.6 Urval ... 20 6.8 Forskningsetik ... 21
7. Resultat & Analys ... 22
7.1 Presentation av informanterna ... 22 7.2 Informanternas bakgrund ... 22 7.3 Informanternas brytpunkter ... 24 7.4 Informanternas flytt ... 25 7.5 Karriärvalens betydelse ... 28 7.6 Drivkraften till mål ... 30 7.7 Sammanfattning ... 32 8. Diskussion ... 33 8.1 Val av karriärval ... 33
8.2 Viljan att fortsätta med karriären ... 34
9. Källor ... 37
7
1. Inledning
Som vi tydligt kan se förändras världen globalt av olika skäl som t.ex. länder med ekonomiska kriser, politiska förtryck, religion eller människor som flyr från sina länder för att skapa en trygg framtid och karriärmöjligheter för sig själv och sin familj i nya länder. På grund av flytten från sina tidigare hemländer till det nya landet som t.ex. Sverige, står individ inför en längre väg in i arbetsmarknaden. För att de måste lära sig det nya språket samt försöka anpassa sig till det nya samhället. Att flytta till ett nytt land betyder att börja om på nytt och hitta en plats i det nya landet.
En individ vid 35 års ålder eller äldre har med sig ett stort bagage av erfarenheter medtaget från det tidigare landet där den kommer ifrån med bland annat kultur, tradition, språk, utbildning och status. Erfarenheterna begränsas för användning eftersom det är ett nytt land där invandrare eller flykting skall bemöta en ny kultur, tradition, språk, utbildning och status. En invandrare är att den har invandrat pga. exempelvis ekonomiska skäl enligt
regeringskansliet Tobias Billström, 2007. Att vara en flykting innebär till exempel om en individ har flytt från krig eller politisk förtryck. De grupper som befinner sig i SFI
utbildningen är de nyanlända invandrare och de får en gymnasiebehörighet inom det svenska språket samt samhället. I SFI området finns det grundkunskaper som innebär att kunna förstå språket och även kunna formulera sig i skrift. Det problem område som kommer att
undersökas i vår studie är SFI-eleverna. Vi är intresserade av att veta hur SFI-eleverna väljer deras karriärval samt om de är medvetna för vad som skall hända efter SFI utbildningen. Författarna menar om eleven skall ut till arbetsmarknaden eller vill studera vidare eller är arbetslös så har dessa alternativ sina krav, är SFI eleverna medvetna om det? En studie av Tina Eriksson-Sjöö. 2010. Hög förekomst av sömnproblem och trötthet hos flyktingar på SFI:
konsekvenser för inlärning och hälsa. Socialmedicinsk tidskrift som har gjorts hos SFI elever
upplyser koncentrationssvårigheter som distraherar eleverna från att fokusera under lektionerna. Eriksson-Sjöö (2010) nämner även att de vanligaste diagnoserna hos SFI eleverna är att dem har PTSD (Posttraumatisk stress), diabetes och sömnsvårigheter (sömnlösa kvällar). Syftet med den tidigare studien Eriksson-Sjöö (2010) var att kartlägga sömn- och koncentrationsproblem bland nyanlända flyktingar som är nybörjare på svenska för
8
invandrare (SFI). Eftersom invandrare flyr från sina hemländer pga. krig, kris mm har de med sig olika diagnoser som kan påverka deras karriärval samt hindra deras karriärmöjligheter.
1.2. Syfte & frågeställningar
Vårt syfte är att undersöka karriärval hos personer med utländsk akademisk bakgrund som deltar i SFI- verksamheten. Är det en slump när SFI eleverna väljer eller är det genomtänkt och finns det andra element som styr deras karriär val? För att uppfylla syftet med undersökningen använder vi följande frågor.
- Vilka faktorer påverkar elevernas karriärval?
- Hur ser elevernas övergång från SFI utbildningen till arbetsmarknaden eller framtida
studier?
1.3. Centrala begrepp
Begrepp som kommer att användas under vår undersökning är invandrare, flykting, kapital, karriärval och brytpunkt. Författarna har valt dessa begrepp för att kunna förklara hur SFI- eleverna går till väga med deras karriär val. För att få förståelse och djupare insikt om hur SFI- eleverna gör sina karriärval har vi valt att använda oss av dessa begrepp som är lämpliga för vårt problem område. Begreppen har potential till att definiera individens sätt att välja till sina karriär val. De kan även belysa vad som påverkar SFI elevernas val till deras karriär val. Begreppen kommer även lägga tyngd på undersökningen. Författarna menar de valda
begreppen kommer att ha en innebörd under studiens gång för att jämföra samt analysera de olika intervjuerna. En del begrepp som kapital, karriärval och brytpunkt är teoretiska medan flykting och invandrare kan tolkas som definitioner. Vi har valt att använda oss av två
perspektiv både teoretisk för att få en förståelse om hur en individ agerar, väljer och tar beslut. Definitioner har vi även för att kunna tolka informantens situation med vår egen uppfattning. Vi kommer här nedan att klargöra våra nyckelord och även andra begrepp som kommer repeteras under arbetets gång.
9
Invandrare
Enligt Nationalencyklopedin (2013) är invandrare en person som flyttar från ett land till ett annat för att bosätta sig under en längre period, efter folkbokföringens beräkning i Sverige är det minst 1 år.
Flykting
FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) anser att flykting är en som inte kan återvända till sitt hemland på grund av fruktan för förföljelse av till exempel religion, politisk uppfattning, etnisk och tillhörighet till en viss samhällsgrupp Nationalencyklopedin (2013).
Kapital
Bourdieu menar att begreppet kapital består av flera olika avdelningar som tillhör individen. De avdelningar som vi anser är lämpligast till vår undersökning är socialt och symboliskt kapital.
Bourdieu förklarar begreppet kapital som omfattar kulturell, ekonomisk, socialt och symboliskt kapital som där av har en stor betydelse i vår undersökning (Engdahl, Larsson 2011).
Brytpunkt
När en brytpunkt uppstår upplever individen en förändring som ändrar identitet. En brytpunkt är att bryta ner en rutin som skapar ett nytt mönster för individen. Det vill säga att individen avslutar något och samtidigt börjar på något nytt. Det finns brytpunkter som är påtvingade och frivilliga och det finns även brytpunkter som är planerade samt förutsagda medan andra brytpunkter kommer som en överraskning, och upptäcks i efter hand menar Hodkinson & Sparkes (1997).
Karriärval
Karriärval omfattar individen inom det sociala och den kulturella synvinkeln som har en stor påverkan för individens framtida val enligt Hodkinson & Sparkes (1997).
10
Komvux
Komvux är en förkortning för kommunal vuxenutbildning. Komvux samverkar i Sverige tillsammans med särvux (vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda) och SFI (svenskundervisning för invandrare) det allmänna skolväsendet för vuxna.
SFI
SFI är en förkortning för svenskundervisning för invandrare. I undervisningen ingår det i stora drag om det svenska samhället och den är frivillig. Kommunerna är skyldiga att erbjuda SFI undervisning till alla vuxna som invandrar till Sverige, Nationalencyklopedin (2013).
11
4. Kunskapsöversikt
Porenius & Svensson (2006) undersöker individers karriärutveckling samt hur deras karriäridentitet har förändrats efter brytpunkten. . Författarna har även nämnt vilka
anledningar som gör att en brytpunkt uppstår. Studiens syfte är att undersöka vilka orsaker som påverkar brytpunkterna i individens karriärutveckling, hur individerna hanterar dessa brytpunkter samt på vilket sätt individens karriäridentitet förändrats efter brytpunkterna. De frågeställningar som undersöks är
- Varför initieras brytpunkterna i individens karriär? - Hur hanterar individen brytpunkter i karriären?
- På vilket sätt har individens karriäridentitet påverkats av brytpunkten? För att besvara frågeställningarna har författarna valt en kvalitativ undersökning.
Författarna har även använt sig av två teorier som är careership och planned happenstance. Nyckelbegrepp som har använts i studien är brytpunkter, careership, karriäridentitet och planned happenstance. Studiens resultat visar att val styrs av socioekonomiska faktorer, till exempel att föräldrarna har en akademisk bakgrund eller att de är från arbetar klassen. Vi har sett en likhet mellan vår studie och i den tidigare forskningen gällande de olika klasserna i samhället samt individens erfarenheter. Det vi kan även koppla med den tidigare studien är den stora betydelsen av individens brytpunkter i karriären. Målgrupperna som undersökts i vårt arbete och i Porenius & Svensson (2006) har olika slag av brytpunkter. Likheten mellan vår studie och deras undersökning är att de har brytpunkter.
Iebo (2010) gör en jämförelse mellan studie- och yrkesvägledning med svenska för invandrare i två kommuner där den ena kommunen är mindre och den andra är medelstor. Utifrån syfte har följande frågeställningar använts
- På vilket sätt organiseras och genomförs studie och yrkesvägledning för SFI på Komvux i en mindre kommun och en medelstor kommun?
- Vilka erfarenheter har SFI-studerande av studie- och yrkesvägledning på Komvux? - Vilka behov och önskemål har SFI-studerande av studie- och yrkesvägledning?
12
I studien undersöks SFI studenternas erfarenheter, behov och beskrivning om önskemål av studie och yrkesvägledning. Det är med hjälp av kvalitativ metod där fem respondenter intervjuas. Varav två respondenter är SFI studenter som studerar på vuxenutbildning, två rektorer samt en studie och yrkesvägledare. De teorier som kommer till användning är inom det sociologiska och det socialpsykologiska området eftersom enligt författaren beskrivs vilka behov som behövs för att tolka människans sätt att vara.
Författaren använder sig även av karriärteorier för att kunna förklara om hur det kommer sig att individen handlar så som den gör när denne hamnar i en situation då den befinner sig i valmöjligheter. Författarna vill med hjälp av karriärteorier klargöra vad det är som påverkar individens karriärbeslut genom att använda sig av Careership och Planned happenstance. Författaren vill lyfta fram studie och yrkesvägledarens roll i sin studie. Genom att upplysa till exempel hur SFI-studenterna styrs av deras handlingar som påverkar studenternas
karriärbeslut menar författaren.
I vår studie undersöker vi om SFI studenternas ställning till deras karriärval dvs. att vi är intresserade av vad som kommer att ske med eleverna efter deras utbildning. Vi kan dra en parallell jämförelse med vår studie där SFI eleverna tar karriärbeslut i det nya landet och vad det är som sker till deras framtidsplan eller när karriärval går till handling.
Med dessa två tidigare studier om både brytpunkters stora betydelse i ens karriär samt en del om hur individens karriärbeslut påverkas gör att vårt arbete får en djupare inblick i SFI elevernas akt och hur de tar beslut.
SOU (1981:87) är en upplaga som handlar om svenskundervisning för vuxna invandrare. Det
förklaras i texten att genom kommunal vuxenutbildning (Komvux) erbjuder samhället
kompetensinriktade utbildningar. Komvux fokuserar inte bara på invandrare utan även på dem grupper som saknar behörighet för slutförd gymnasiepoäng. Det finns många individer som söker sig till Komvux där det finns olika grupper som är behov av Komvux utbildningen. Som till exempel vuxna som vill komplettera sina yrkeskunskaper, eller där det finns en grupp som vill förstärka sin sociala situation och vill utveckla sig som person mm. Vad som menas med utveckla sig som person är till exempel att invandrare skall studera det nya språket och även samhället för att anpassa sig till det nya landet (Sverige). En särskild grupp som nämns i SOU
13
(1981:87) är den gruppen som vill komplettera sina studier för att ordna fram behörighet oftast för högskolestudier.
14
5. Teoretiskt Perspektiv
I detta kapitel kommer vi lyfta upp teorier som är relevanta för vårt syfte. Vårt syfte är hur SFI eleverna med en akademisk bakgrund väljer till deras karriärval. För att analysera
informanternas sätt att välja deras karriärval har vi hittat väsentliga teorier som skall ge oss en förståelse av resultatet i undersökningen. Nedan kommer författarna begränsa sig och välja de mest betydelsefulla begreppen i den förekommande teoriförankringen.
5.1 Careership
Hodkinson & Sparkes (1997) menar att individens val påverkas i olika dimensioner.
Careership består av tre dimensioner som samverkar i helhet. Den första dimensionen innebär praktiskt rationell beslutsfattande utifrån individens habitus. Den andra dimensionen förklaras som samspel med andra aktörer på utbildnings- och arbetsmarknaden. Den sista dimensionen omfattar brytpunkter och perioder mellan dessa som skapar rutiner. Hodkinson & Sparkes (1997) menar att individer fattar beslut inom sina handlingshorisonter dvs. en arena/fält där vi utför handlingar och fattar beslut. Ett fält är en miljö där individer och deras sociala positioner finns. Placeringen av varje enskilt ämne inom området är ett resultat av samverkan mellan de särskilda reglerna i fältet, individens habitus och kapital (sociala, ekonomiska och kulturella). Det läggs en stor vikt på individens erfarenheter och förklaras som orsak till varför individen väljer sina karriärval så som de gör, och även hur brytpunkter uppstår för en individs beslut. Hodkinsons & Sparkes (1997) nämner att det finns olika typer av brytpunkter hos en individ och den första är strukturell brytpunkt vilket bestäms av externa strukturer såsom
utbildningssystem, arbetsmarknadslagar samt geografiskt lokalitet t.ex. val av gymnasiet. En annan brytpunkt är självinitierad dvs. att individen är frivilligt delaktig i sitt val t.ex. byte av arbete eller påbörja en ny utbildning. Den sista är en påtvingad brytpunkt som innebär att det sker ofrivilligt och på grund av externa händelser som till exempel sjukdom eller att en person blir arbetslös.
Brytpunkterna följs av perioder där individen på olika sätt hanterar sitt beslut i exempelvis karriären. Perioder dvs. rutiner som kan uppstå och de är när en individ får en bekräftelse av
15
sitt beslut som gör att individen utvecklas. Det kan även vara en typ av rutin när ett beslut motsäger det individen verkligen ville välja och då blir resultatet att individen försvagar sitt sätt att utveckla. En annan rutin kan innebära att individen talar om sitt beslut med t.ex. sin familj eller vän och att denne får en bekräftelse i efterhand som utvecklar en ny identitet osv. I Hodkinson & Sparkes (1997) förklaras det att individen formas efter sina erfarenheter och dennes karriär förstärks redan vid fattat beslut. Den nya identiteten utvecklas i stora drag på så sätt valet hoppats och avsetts för individen.
Allt sker inom ett makro sammanhang som har sociala, politiska, ekonomiska, kulturella, geografiska och historiska inverkan. Medlemmar som befinner sig i ett socialt område har sina regler och normer som är medfött i kulturen. För medlemmarna är det inga konstigheter i kulturen vad som skall vara begripligt. Eftersom medlemmarnas sociala relationer är formade och strukturerade efter kulturen. Formad i detta sammanhang innebär att medlemmarna har erfarenheter samt förstår de andra medlemmar och utrycker sig i ord.
Hodkinson & Sparkes (1997) lyfter upp Pierre Bourdieus perspektiv om kultur. Bourdieu menar att kulturellt och social placering har en betydelse för individuella åtgärder. Eftersom vi alla är födda i en social miljö. För Bourdieu är ett nyckelbegrepp habitus. Detta begrepp sammanfattar de olika sätt på vilka en persons tro, idéer och preferenser är. Individuellt subjektiva men påverkas också av objektiva sociala nätverk och kulturella traditioner där personen är bosatt. Han fortsätter att beskriva habitus som strategin, med princip möjligt medel för att klara av oförutsedda och föränderliga situationer. Habitus innebär mer än föreställningar, för det härstammar från och är en del av hela människan, inklusive kroppen. Hodkinson & Sparkes (1997) förklarar att avstånd mellan rutin och brytpunkt är i stort sett godtyckligt. Sådana bekräftade rutiner är en del i utvecklingen av identitet och habitus. Dessa dimensioner omfattar olika faktorer som berör individens karriärval dessa är bland annat brytpunkter, kön, habitus, kultur, fält, kapital mm.
5.2 Push & Pull
I det sociala landskapet (2008) benämns begreppen Push och Pull i samma kategori. Vad som menas i samma kategori är att både begreppen används för att förklara hur det kommer sig att en individ förflyttar sig ifrån en plats till en annan. Push begreppet förklarar individer som är tvungna att flytta på grund av krig, fängelse eller politiskt förtryck. Pull begreppet förklarar
16
varför individer flyttar till andra länder. Det är en dragningskraft som får individerna att dras till bestämda platser till exempel för kärleken (bildat par), utbildning eller anställning.
5.3 Planned happenstance
Krumboltz (1999) beskriver att Planned happenstance- teorin lyfter upp tillfälligheter och slump som viktiga faktorer i många karriärer. Planned Happenstance är en expanderad eller ett tillägg av Krumboltz sociala inlärningsteori (1979) om individens karriärbeslut.
Huvudämnet i teorin är att individen är född i en viss social miljö med olika drag av karaktär och anlag. Människan växer i en omgivning där det uppstår situationer av inlärningar som är både i positivt och negativt slag. Planned Happenstance förklaras av författarna att
karriärvägledning skall ha en tänkt struktur för att få förståelse för individen. Människan skall kunna breda sitt perspektiv samt vara öppensinnad för tillfälliga chanser som dyker upp. Begreppet planned happenstance betyder i sig planerade tillfälligheter vilket är
motsägelsefullt eftersom att planera tillfälligheter och slump är något som inte fungerar tillsammans. Författarna menar att människan skall lära sig att skapa, känna igen och förena tillfälligheter och slumpen som kommer dyka upp i deras karriärutveckling. Teorin går inte ut på att vänta in ödet eller magi utan det handlar om att individen själv ska skapa tillfälligheter och kunna lära sig att agera kring slumpen. Författarna förklarar vidare på att öppet sinne är motsatsen till obeslutsamhet i teorin. De menar att individen skall vara öppen för nya och oväntade chanser samt att det kan vara även positivt att människan är öppen och obeslutsam. Individer som är öppensinnade och nyfikna har lättare för sig att ta tillvara på tillfälligheter i karriären. Genom att agera på nya möjligheter som de inte har befunnit sig på tidigare och med hjälp av planned happenstance kan de utveckla färdigheter som de inte använt förut. Författarna i Careership- teorin argumenterar om den osäkra framtiden att det är klokare när en individ är obeslutsam och öppen än att vara fullständig bestämd och övertygad om vilken väg individen skall ta. Det underlättar för individen att vara öppen och mottaglig för nya chanser i karriären. Planned Happenstance omfattar två principer och de är utforskning samt nyfikenhet. Vilket skapat tillfälligheter samt att olika färdigheter ger individen möjlighet att ta tillvara tillfälligheter. De fem färdigheter som författarna nämner är;
1. Nyfikenhet, dvs. att utforska nya inlärningsmöjligheter. 2. Envishet, att fortsätta trots motgångar.
17
4. Optimism, att individen kan se nya tillfällen som möjliga och åtkomliga. 5. Risktagande, att individen är villig att ta en risk trots osäkerhet om utgången.
De här fem färdigheterna förbereder individerna på vad som komma skall. Teorin menar på de sökande behöver tänka på de här fem färdigheterna för att kunna få ett mer gynnsamt
18
6. Metod
Metoden anses vara ett verktyg eller redskap för hur man samlar in data och för att få svar på sina frågeställningar. Metoderna är hur man samlar in, organiserar och tolkar information. I den kvalitativa metoden är man intresserad av direkt kontakt med informanterna utan
siffermässiga resultat. Denna typ av data kallas mjukdata. Till exempel på sådan information, vad eleverna upplever mindre bra med SFI utbildningen. Huvudregeln är att typen av data hör samman med typen av undersökningen. Kvantitativa data samlas in genom kvantitativa metoder och kvalitativa data samlas in genom kvalitativa metoder (Larsen, 2009).
(Larsen, 2009) Det finns båda fördelar och nackdelar hos de två huvudtyperna av metod. Man måste vara noggrann och ha tänkt igenom dessa metoder innan man bestämmer sig för vilken man skall använda för undersökningen. Ett beslut måste göras mellan dessa två metodval om vad som är lämpligast just i den pågående undersökningen. Efter att man har fått ett tydligt syfte skall man tänka på vilka av metodvalen som är mest användbar för den valda studien. För att man skall begränsa informationen och få ett så tydligt resultat som möjligt behöver man fastställa frågor på förhand och genom att informanterna svarar endast på de frågor som är valda. Avgränsningen blir ännu klarare när man använder frågeformulär med fasta
svarsalternativ.
Nackdelen med den kvantitativa metoden innefattar att den information man får från varje informant är begränsad. Att utnyttja ett standardiserat formulär inom den kvantitativa
metoden kan kanske göra att man inte inskaffar all den information som man kanske behöver (Larsen, 2009).
6.3 Kvalitativ fördel/nackdel
I den kvalitativa metoden så möter man informanterna ansikte mot ansikte men det behöver inte alltid vara på det sättet. Utan man kan även ta hjälp av tekniska medel som telefon och dator. Fördelen är att man minimerar bortfallen. Skillnaden mellan frågeformulär är att många låter bli att fylla i dem men det är inte lika många som frånvarar från en intervju. Absoluta fördelen med den kvalitativa metoden är att författaren kan få en djupare förståelse. En annan
19
viktig poängtering är att författarna kan ställa följdfrågor under intervjun till informanterna och samtidigt få ett kompletterande samt fördjupande svar. Missförstånd som uppstår under intervjuns gång kan redas ut och ämnet kan trängas in ytterligare. Samtidigt är det säkrare att fastställa god validitet i kvalitativa undersökningar och informanten kan tala fritt samt kunna be om förklaringar för att få en mer förståelse i deras svar.
Larsen 2009 menar att en nackdel med en kvalitativ metod är att resultatet inte kan generaliseras vid undersökningen. I kvalitativa intervjuer kan det förekomma att
informanterna inte alltid talar sanning eftersom intervjuaren sitter med under intervjun. Det blir svårare för informanten att vara ärlig än när du kryssar i ett formulär helt anonymt. Intervjueffekten eller kontrolleffekten, är en av de mest tydliga nackdelarna hos kvalitativa intervjuer. Detta leder till att informanten berättar det den tror att intervjuaren vill höra (Larsen, 2009).
6.4 Val av metod
Efter att ha fördjupat oss inom de två olika huvudmetoderna och skapat en grund att stå på, blev valet av metod en kvalitativ undersökning. Författarna anser att det var mer väsentligt till vår studie. I vårt valda problemområde är vår fokus att få en inblick i ett djupare perspektiv bland SFI eleverna samt att se hur de tar ställning kring SFI utbildningen. Vi kände att kvalitativa intervjuer skulle vara mer lämpliga för vårt samlade data. Med hjälp av relevanta intervjufrågor för våra intervjuer lyfte det fram ytterligare följdfrågor som stärkte vårt syfte. För att besvara våra frågeställningar vill vi höra elevernas egna ord och berättelser.
6.5 Genomförande
Vi gick tillväga på olika sätt för att få tag på informanter. Vi kontaktade en myndighet som har hand om att undervisa SFI utbildning då författarna bokade intervju per telefon. Vi fick även tag i respondenter genom bekantskapskrets där den ena intervjuade tipsa oss om en annan informant. Intervjuerna skedde på olika platser som till exempel arbetsplats och skola. För att informanterna skulle känna sig bekväma har de fått avgöra platserna eftersom det kan ge ett mer utförligt svar till frågorna än om det hade varit på en plats där intervjuaren
bestämmer (Thomsson, 2002). Vi har vid varje intervjutillfälle haft möjlighet att sitta i ett ostört rum för att genomföra intervjun. Intervjuernas längd har varierat mellan ca 30 – 50 min.
20
Språket var en bidragande faktor till de olika längderna på intervjuerna. Författarna har även tagit tillfället i akt att utnyttja sina språktillgångar. Frågeställningarna har översatts till tre olika språk utöver det svenska språket och de andra språken är engelska, arabiska och
turkiska. Vi har använt oss av papper och penna som material samt under intervjuns gång för att skriva ner värdefull data. Vi har även telefon som hjälpmedel för inspelning för att inte gå miste av samlad data (Thomsson, 2002). Informanterna har under intervjuerna fått tala fritt medan de svarar på våra frågor som berör dåtid, nutid och framtid. För att hålla oss inom ramarna har vi haft intervjufrågor som har genomförts ordagrant av författarna (se bilaga).
6.6 Urval
Vi har valt att intervjua fyra personer som har invandrat från ett främmande land till Sverige med en utbildning i sin bakgrund. I början hade vi tänkt oss undersöka hur det ser ut bland SFI-elevernas karriärval. Genom att intervjua dem och få en bild av hur deras karriärval väljs. Men det visa sig att det var brett och inte specificerat i vår urvalsgrupp som bestod av
invandrare samt flyktingar. Vi ville även intervjua individer från två olika perspektiv, SFI elever samt vägledare inom SFI. Efter att ha haft gruppträff med andra kursare då vi skulle stödja varandra kring studien kom författarna fram till att det skulle bli brett. Det visa sig att undersökningen skulle kräva mer tid. Vilket vi inte hade någon möjlighet för att genomföra eftersom det skulle leda till en större undersökning. Då fick vi avgränsa oss och även fokusera på endast SFI elever som har en akademisk bakgrund istället. Författarna ansåg att de fick ett klarare syfte efter att ha diskuterat mellan varandra om den nya målgruppen.
Våra informanter som har deltagit i våra intervjuer har kontaktas via bekantskapskrets och vänners vänner. Författarna har även tagit kontakt med en myndighet som utbildar SFI där vi har presenterat vår studie och förklarat vad intervjuerna går ut på. Vårt urval består av 4 respondenter drav två är män och två är kvinnor. I vårt urval av grupp var det en slump som fick avgöra fördelningen av man samt kvinna i åldern 30 och äldre. Det var ingen medveten handling kring våra respondenter. Författarna är inte intresserade av genus perspektivet utan är mer intresserade av hur SFI elever med en akademisk bakgrund väljer till deras karriärval. Våra informanters gemensamma drag är att de alla har en akademisk bakgrund från deras hemländer.
21
6.8 Forskningsetik
För att visa hänsyn till våra respondenter har författarna förklarat att intervjuerna de deltar i kommer att vara med anonymitet samt att den originella källan inte kommer att namnges. Detta är för att skapa ett förtroende mellan författarna och informanterna. Vi ville även att informanterna skulle känna sig bekväma under intervjun. Innan vi påbörjade intervjuerna klar gjorde vi att detta var sekretess belagd och att det var endast för att vi skulle genomföra vår studie. Vi tydliggjorde situationen för respondenterna eftersom konsekvenser samt negativa problem inte skulle uppstå. Det kunde uppstå känsliga och privata samtalsämnen eftersom det handlade om SFI elevernas bakgrund. Vi ville även belysa för informanterna att det inte var ett tvång för de att delta i vår kvalitativa undersökning samt att under intervjuns gång kunde de avbryta när de kände för det. Efter data insamlingen kan det vara ett dilemma med vad som är en privat eller intim information som får författarna att tänka noggrant igenom vad som skall lyftas upp i studien (Larsen, 2009).
22
7. Resultat & Analys
Under detta kapitel redovisar vi resultaten från våra kvalitativa intervjuer. Vi redovisar
resultaten i fem olika frågeområden som besvarar författarens intervju frågor. Dessutom har vi strukturerat dessa områden efter då tid, nu tid och framtid för att få förståelse till SFI
elevernas karriärval. De har utvecklats utifrån våra frågeställningar och är relevanta för resultat delen. De fem områden vi redovisar är SFI elevernas bakgrund, hantering av
brytpunkter, samt där en faktor kan vara påverkan av individens motivation till deras karriärval.
Efter varje område gör författarna analys och reflektion kring de resultaten, mönster och samband vi fått fram. Vi har valt att lägga analysen i samband med resultatet för att vi anser att det är lättare att få ett sammanhang samt förståelse för undersökningen och resultatet. Informanterna kommer vi att tilldela påhittade namn av sekretess skäl.
7.1 Presentation av informanterna
Våra informanter som har deltagit har inte varit lika gamla utan från 35 år och äldre. Erik som kommer från Libanon och har studerat BBA (Business and Design Management) och MBA (Master of Business Administration). Den andra respondenten är Sandra som kommer från Israel men hon är ursprungligen från Palestina. Sandra har studerat sociologi och antropologi. Tredje informanten är Tobias som kommer från Irak och har studerat till läkare och även jobbat inom det i Irak och Jordanien. Den fjärde informanten heter Johanna och kommer från Libanon som har studerat tidigare inom sociologi.
7.2 Informanternas bakgrund
Erik berättade att han haft en lång akademisk resa. Det hela började från informantens
hemland (Libanon) till Schweiz sedan från Schweiz vidare till USA och därefter från USA till Spanien. I Schweiz var Erik 3,5 år och studerade till Master of Business Administration (MBA). Efter studierna flyttade Erik till California där han hade några bekanta som ägde ett rekryteringsföretag inom hotellbranschen. Han stannade i California i nästan 2 år och jobbade
23
i rekryteringsföretaget för det var vad han var utbildat till inom hotell branschen. Efter det flyttade Erik till Spanien och studerade vidare till Business and Design Management (BBA). Eriks spåkunnigheter är breda han kan engelska, arabiska, franska, spanska och lite svenska. Hans föräldrar arbetar med olika saker mamman är engelsklärare i Libanon och pappan äger en butik. Erik har inga syskon utan han är det enda barnet för sina föräldrar. Sandra kommer från Israel men hon är palestinier som bodde där.
Sandra har studerat till sociologi och antropologi. En kort sammanfattning vad antropologi betyder det är läran om människosläktet och människan som gruppvarelse. Samt människans egenskaper och anpassning till olika livsmiljöer, beteende och relationer ofta betraktade utifrån ett socialt eller kulturellt perspektiv. De är 10 syskon fem killar och fem tjejer inklusive Sandra. Alla har en akademisk utbildning och de är bland annat, advokater, lärare, ekonomer mm. Hennes föräldrar har ingen akademisk utbildning eftersom på deras tid skulle man åka till Libanon för att utbilda sig och omständigheterna tillät inte det. Föräldrarna såg att Sandra hade större möjlighet och därför motiverade och pushade föräldrarna henne till
akademisk utbildning. Föräldrarnas önskemål till barnen var att de först skulle få en utbildning och sedan tänka på arbete. Sandras språkfärdigheter är hebreiska, engelska, arabiska och lite svenska.
Den tredje informanten som deltog i vår kvalitativa undersökning kommer vi att namnge som Tobias och han kommer ursprungligen ifrån Irak. Uppväxten är han nöjd med där familjen består av mamma, pappa och syskon samt att han umgicks med många vänner. En av hans fritidssysslor under uppväxten var att träna kampsport med sina vänner för att han tyckte det var viktigt att hålla igång kroppen samt att umgås med vännerna. Hans mamma är en hemma fru medan pappan har ett yrke inom handeln som han har studerat upp till i Bachelor nivå. Hans föräldrar har alltid varit positiva för att deras barn ska studera vidare och tryckt på hur viktigt det är. Tobias nämner ”Mina föräldrar önska alltid att jag studerade vidare inom
medicin”. Tobias utbildningsbakgrund är läkare och det studerade han i sitt hemland i sex år
men han begav sig till Jordanien efter 2 års arbete som läkare i Irak. Det var både en Push & Pull faktor som var anledningen till Tobias flytt enligt det sociala landskapet (2008). Push begreppet i Tobias fall innebär t.ex. att då när Tobias var en färdig utbildad läkare så var situationen i Irak inte stabil för civila människor men speciellt inte för människor med läkaryrken och det var en faktor som fick honom att flytta på grund av oroligheten. är hans
24
vänner hade gett sig iväg till Jordanien tidigare och med tanke på att Tobias fortfarande hade kontakt med sina gamla kursare var det en annan anledning till att han flytta till Jordanien. I Jordanien arbetade han som läkare i ytterligare 2 år, Tobias förklarar: ”Mina planer innan jag
flytta till och från Jordanien var att det skulle bara vara mellanstation till nästa steg i min karriär”. Tobias kan tre olika språk och det är arabiska, tyska och engelska samt att han är på
god väg att lära sig svenska språket i grundläggande nivå.
Johanna är den fjärde respondenten som är en SFI elev som har studerat inom sociologi på universitets nivå. Hon kommer från Libanon där hon träffade på sin nuvarande man som hon lever med idag i Sverige. Anledningen till att Johanna flyttade till Sverige var tack vare kärleken till hennes man. Hennes man bor i Sverige sedan tidigare och han är även ifrån Libanon ursprungligen. Hennes uppväxt har varit normalt där det har lagts ner mycket tid av föräldrarna om att uppmuntra barnen i familjen till att studera vidare. Johannas mamma arbetar som lärare i grundskolan och pappan är statligt anställd inom rättsväsendet. Johanna har två språkfärdigheter och det är arabiska, engelska samt att hon håller på att skapa en till språkfärdighet inom grundläggande nivå i Svenska.
7.3 Informanternas brytpunkter
En del av respondenterna har haft en frivillig brytpunkt genom att ha flyttat till Sverige på grund av kärleken medan de resterande respondenterna har flyttat från sitt hemland på grund av oroligheter i landet
Eriks brytpunkt är inte påtvingad utan frivillig han valde själv att flytta till Sverige med hans fru som är svensk. Erik lärde känna henne i Spanien, både hans fru och han själv studerade där samt utvecklade relationen till giftermål.
Sandra lärde känna hennes man i Israel han hade ett projekt där. Efteråt bestämde dem sig för att flytta till Sverige och gifte sig. Således att han inte kan jobba där för att han är bunden till Sverige och det är svårt att hitta ett liknande jobb i Israel som han har i dagsläget. En annan relevant teori som nämns i det sociala landskapet (2008) är Pull teorin som inkluderar dem individer som väljer att flytta till ett annat land för att bilda ett par som till exempel Sandra. Det är en dragningskraft som får individerna att dras till bestämda platser för att fortsätta med deras liv och det kan vara till exempel, kärlek, utbildning eller anställning.
25
Enligt Hodkinsons & Sparkes (1997) så uppstår Tobias brytpunkt av orsaker under två kategorier, den ena kategorin innebär en påtvingad brytpunkt som vi nämnde tidigare och det är t.ex. att man flyttar på grund av politisk förtryck. Tobias förklarar ”När situationen var som
den var i Irak efter min utbildning så var det en stor risk att leva kvar som en färdig utbildad läkare, det var så allvarligt att det handlade om liv eller död”. Vi kan se tydligt hur Tobias
påtvingade brytpunkt ledde till en flytt från Irak till Jordanien. Den andra kategorin i
Hodkinsons & Sparkes (1997) förklarar hur en individ flyttar tack vare en frivillig brytpunkt och då har vi ett exempel på när Tobias flyttar till Sverige. Han flyttar på grund av att det är tryggare samt att det finns bättre möjligheter att arbeta som läkare i Sverige. Fast än att han får börja om i karriären med att flytta till ett främmande land, nytt språk samt ny kultur så känner han att tryggheten och hans förutsättningar för att arbeta som läkare är mer gynnsamt. Tobias nämner även att ”Jag flytta till Sverige tack vare att deras medicinska forskning är
mer modern än de tidigare länder jag har arbetat i”. Hans brytpunkt uppstår också för att han
tar kontakt med sina gamla skolkamrater från Irak och blir nyfiken på hur det är med att arbeta i Jordanien. I Planned Happanstance Carrership som är skriven av Hodkinsons & Sparkes (1999) förklaras det att en individ utnyttjar tillfälligheter för att skapa sin slump och att man inte sitter och väntar på att det bästa skall komma framför fötterna på en.
Johannas brytpunkt sker när hon flyttar till Sverige tack vare kärleken och med andra ord är det en pull faktor som nämnts i boken ”Det sociala landskapet” (2008). Alltså att hon flyttar av olika skäl som till exempel utbildning, kärlek eller bättre förutsättningar för arbete. Med tanke på att det är ett nytt främmande land, nytt språk Planned Happenstance (1999) menar att det finns ett exempel på en färdighet som gör att en individ blir mer redo för en tillfällighet. Det exemplet är att individen är envis trots att man upplever motgångar, Johanna berättar att ”Det är svårt att flytta till ett nytt land men jag tycker att det är en möjlighet att lära sig nytt
språk, ny kultur samt att träffa på nya människor eftersom man utvecklas”.
7.4 Informanternas flytt
I det sociala landskapet (2008) förklaras det om hur olika faktorer påverkar individens flytt. De faktorer som används i sociala landskapet (2008) som förklarar anledningen till individens flytt är Pull & Push faktorn. Pull faktorn innebär t.ex. som när en av våra informanter flyttar
26
till ett nytt land på grund av bättre arbetsmarknad, kärlek eller utbildning. Den andra faktorn är att en av våra informanters flytt har berott på en push faktor och det är när det har funnits politiskt förtryck i deras hemland som har lett till att han har tvingats fly från hemlandet. Erik nämner: ”Språket begränsar en väldigt mycket” och att Sverige skiljer sig från andra europeiska länder som till exempel Spanien. Pierre Bourdieu i Hodkinson & Sparkes (1997) nämner att kulturellt och social placering har en betydelse för individens åtgärder därför att alla vi är födda i en social miljö. Att i Sverige pratar inte människorna med varandra så mycket som andra europeiska länder. Man blir tillbakadragen och kan inte byta tankar med vem som helst i svenska samhället.
Erik berättar: ”den svenska kulturen utformar individerna till att inte vara sociala mot
varandra och lägger osynliga väggar mellan varandra”.
Erik fortsätter uttrycka sig: ”Om jag går fram till en främling ute i stan och börjar prata med
hen så kommer hen tro att jag är dum”. Han fortsätter och yttra ”att individerna har rädsla samt tveksamhet och även grupper som omfattar olika kategorier i samhället som gör det svårare för mig att blanda mig med dessa grupper”. Detta medför svårigheter med att skaffa
sig ett socialt nätverk samt att utvecklas som en individ i samhället.
Sandra nämner att när man inte kan språket så är det ett stort hinder för att smälta in i
samhället. Andra svårigheter är att komma in bland olika grupper både invandrar grupper och svenska grupper. Dessa grupper är för sig själva och tillåter inte vem som helst att komma in som gör det svårare att anpassa sig menar Sandra. Det samlade materialet visar mönster på hur informanterna kan bli påverkade av t.ex. språket, kulturen och det nya samhället. En del respondenter tycker att svenskar är tillbakadragna, stängda och är inte öppna som leder till att det blir svårare för invandrare att smälta in i det svenska samhället. Det finns andra faktorer som kan påverka våra informanter i det nya samhället som till exempel inom samhället bildas det grupper som gör det svårare för de nyanlända att anpassa sig. Det har inte med svenska folkslaget att göra utan det har med det svenska samhället som är uppbyggt på just detta sätt. Detta har en påverkan på hur de nyanlända individerna dras till samma folkslag och fortsätter att bilda ett eget samhälle. Det framkommer att respondenterna vill utveckla det svenska språket men får hinder på grund av svårigheterna och deras situation. Enligt Sandra så är det kulturen som har påverkat det svenska samhället och har gjort den så isolerat. Hon menar även att det har blivit så på grund av att individerna är så pass allmänutbildade att
27
människorna inte tror dem behöver blanda sig med andra för att lära sig nya saker eller byta tankar. Det behöver inte vara mellan invandrar grupper eller svenskar utan också bland grupperna sinsemellan för att man alltid vill visa att man kan det mesta. Hon berättar vidare att det känns som om det har blivit en dålig klang att fråga efter kunskap för då förklaras man som dum. Enligt Hodkinson & Sparkes (1997) befinner sig medlemmarna i ett socialt område som har sina regler och dessutom normer som är medfött i kulturen. För medlemmarna är det inga konstigheter i kulturen vad som skall vara begripligt. Eftersom individernas sociala relationer är formade och strukturerade efter kulturen. Sandra nämner även någonting som kan påverka nyanlända invandrare och det är att svenska systemet som tar längre tid eller process att få svar på tillexempel komplettering av utbildning, reklamationer, ansökan om studielån mm. Detta kan få nyanlända invandrare att inte orka vänta och tappa hoppet eftersom dem inte har tålamod. Som leder till att nyanlända invandrare inte väljer att följa samma spår i deras karriärval utan att välja en genväg för att inte slösa på tiden.
Tobias förklarar ”Det är en bit kvar för att jag ska uppnå mitt mål” och han menar att det är mentalt jobbigt att börja om med ett nytt språk, nytt land och ny kultur. Precis som den kulturella aspekten i Hodkinson & Sparkes (1997) förklarar att en individ i ett visst samhälle medfötts med just deras bestämmelser och normer. ”Om jag pratar engelska med någon ute i
stan så svarar de tillbaka men om jag pratar med svenska så ignorerar de mig”. Det Tobias
har upplevt om svenska människor är att de är väldigt instängda och inte gillar att prata med vem som helst. Han anser att det är viktigt att underhålla språket med svenskar som kan språket för då lär man sig språket fortare och bättre. I Planned Happanstance (1999) nämner de om en annan färdighet som man kan ta tillvara för tillfälligheter och det är t.ex. optimism, att individen kan se nya tillfällen som möjliga och åtkomliga. Tobias låter sig inte påverkas trots sin motgång utan med optimistiska tankar lägger han ner tid på att studera det svenska språket när han är hemma. Pierre Bourdieus begrepp habitus förklaras i Hodskinsons & Sparkes (1997) att en individs tro och idéer är ensidiga men att de blir påverkade av objektiva sociala nätverk för ett exempel. Tobias som kommer från ett land där han är van vid att många är öppna och gillar att tala med de flesta. Känner hur han blir påverkat på ett sådant sätt att han inte vågar gå fram att prata med vem som helst på svenska. Eftersom att han inte riktigt kan tala som han vill eller uttrycka sig på samma sätt som de han har försökt tala svenska med vill. När han pratar engelska med de svenskar han har bemött i stan så känner han sig mer välkommen och detta påverkar som sagt Tobias från att undvika att tala i ett allmänt nätverk.
28
Johanna anser att det som påverkar henne idag är att hon måste vara mer självständig. Med tanke på att familjen inte är till hands så skapas det många hinder men samtidigt möjligheten att lära sig bli ännu mer självständig. Pierre Bourdieu i Hodksinsons & Sparkes (1997) nämner hur medlemmar formas och struktureras efter en kultur.
Johanna förklarar ”Ibland önska jag att min familj bodde här också så att jag kunde få hjälp
och extra stöd från dem när det behövs” det vill säga att hon är van vid att bo nära sin familj
och kunna känna att om hon behöver något som t.ex. bara någon att prata med om hennes situation hade underlättat. Från att vara med en familj och ha samma kultur till ett främmande land med en ny kultur kan vara ett stort steg eftersom det är andra normer och bestämmelser som tillhör den nya kulturen. En annan påverkande faktor i Johannas vardag är ovissheten om hennes framtid. ”Jag känner att jag vill göra rätt val av universitets utbildning så att jag inte
mitt i utbildningen ångrar mitt val och avbryter den”. I Hodkinsons & Sparkes (1997) utgår
deras teori på att allt sker inom ett makro sammanhang som har sociala, politiska,
ekonomiska, kulturella, geografiska och historiska dimensioner. Dessa dimensioner omfattar olika faktorer som berör individens karriär val dessa är bland annat brytpunkter, kön, habitus, kultur, fält, kapital mm. Det Johanna har fått med sig i sin ryggsäck av erfarenheter i olika element som brytpunkter, händelser, utbildning, kultur osv. skall hon försöka övervinna i sin nuvarande situation då olika faktorer påverkar hennes karriärval.
7.5 Karriärvalens betydelse
Individens identitet förändras efter brytpunkter (Hodkinson & Sparkes 1997). Erik hade redan ett examensbevis när han kom till Sverige men efter att ha fått praktisera några timmar
samtidigt som han går på SFI där han praktiserar som jobbcoach för andra SFI elever och fick vägleda eleverna. Nu har Eriks karriärval ändrats, han vill plugga vidare till studie och
yrkesvägledare för att han insåg det genom att hjälpa andra människor var något bra för honom. Planned happenstance teorin går inte ut på att vänta in ödet eller magi utan det handlar om att individen själv ska skapa tillfälligheter och kunna lära sig att agera kring slumpen. Planned Happenstance menar att individen skall vara öppen för nya och oväntade chanser samt att det kan vara även positiv att människan är öppen och obeslutsam. Individer som är öppensinnade och nyfikna har lättare för sig att ta tillvara på tillfälligheter i karriären.
29
”Jag är nyfiken och intresserad av att jobba med human resurs (jobbcoach, vägledning,
motivering) min utbildning eller examensbevis har inget med human resurs att göra men jag blev intresserad för jag praktiserar med det”
Det är klokare när en individ är obeslutsam och öppen än att vara fullständig bestämd och övertygad om vilken väg individen skall ta. Det underlättar för individen att vara öppen och mottaglig för nya chanser i karriären enligt planned happenstance teorin (1999).
Sandra tänker studera vidare till master i Lunds universitet inom genus. Sandra menar att man skall ta vara på chansen när den väl kommer samt att man inte ska ha bestämt sig hundra procent för sin framtid man kan planera men inte stänga för andra chanser som kan dyka upp. Planned happendstance (1999) teorin handlar om att individen själv skapar tillfälligheter och kunna lära sig att agera kring slumpen inte vänta in ödet eller magi att de skall göra saker och ting åt en eller att de kommer ordna din karriär.
Tobias karriärval har varit densamma sedan flera år tillbaka och han har varit bestämd på att fortsätta samma karriärbana eftersom det är något han är intresserad av. Han nämner ”Då när
jag arbetade och fick in en akut patient kändes det bra att kunna vara den personen som skall hjälpa människan” och fortsätter att han har alltid velat arbeta inom humanistisk området.
Humanistiska området är arbete med människor inom t.ex. service och vård. Enligt
Hodkinsons & Sparkes (1997) läggs det en stor vikt på individens erfarenheter och förklaras som orsak till varför individen väljer sina karriärval så som den gör. Tobias nämnde förut också att hans karriärval har varit en önskan från föräldrarnas sida och detta har stärkt hans beslut i karriären. En annan färdighet i Planned Happanstance (1999) som kan göra en individ redo för att ta tillvara på tillfälligheter är nyfikenhet, dvs. att utforska nya
inlärningsmöjligheter. Tobias väljer att flytta till Sverige på grund av en pull faktor som gör att flytten blir till verklighet eftersom att han vill kunna arbeta i bättre förutsättningar. Han tar sig även an att flytta till Sverige eftersom att han med sin nyfikenhet tar reda på att den medicinska forskningen är mer modern samt att Tobias är villig att lära sig ett nytt språk. Även Johanna flyttade till Sverige av pull faktorn och det var på grund av kärleken. Hon är inte säker på vilket beslut hon ska ta för sitt karriärval men det som hon är intresserad av är att arbeta med att hjälpa människor. Den nya identiteten utvecklas i stora drag på så sätt valet hoppats och avsett för individen enligt Hodkinsons & Sparkes (1997). Hon förklarar att det
30
handlar inte bara om att vara nöjd med sin val av utbildning utan att man ska kunna även känna att det är rätt och kunna utvecklas som individ. Johanna förklarar ”Jag vill välja bra
utbildning för att kunna arbeta och kunna bli bättre på mitt arbete”. Hon fortsätter med
”Framtiden påverkar mitt karriärval och jag tycker att det är viktigt att välja rätt yrke för det
är jag som skall arbeta med det i hela mitt liv”. I Planned happanstance (1999) menar de att
individen skall vara öppen för nya och oväntade chanser samt att det kan vara även positivt att människan är öppen och obeslutsam. Hennes flytt till ett nytt land med nytt språk, ny kultur, nya människor och nytt område ser hon som möjlighet i sig samt att hon har en positiv ställning. Det är i karriärvalet som hon är obeslutsam, vilket hon inte ska se som en negativ aspekt eftersom det kan dyka upp olika alternativ och att hon inte håller sig stängd till just ett alternativ för sitt karriärval.
7.6 Drivkraften till mål
Enligt Erik är det, ju större möjligheter ett samhälle erbjuder desto större motivation får han. Hans motivation bygger på hans akademiska bakgrund, han har studerat så mycket som gör att han inte vill stanna utan gå vidare och studera vidare för att hitta ett jobb.
Erik påstår:
”Erfarenhet utan utbildning och utbildning utan erfarenhet gör att individen en dag kommer komma till en punkt där den stannar”. Erik fortsätter berätta att när han var yngre jobbade han
hos sin pappa efter skolan och det var något han var tvungen att göra. Han berättar att sedan dess har han varit en motiverad människa tack vare hans barndoms omständigheter. Detta relateras till begreppet habitus enligt Bourdieu i Hodkinson & Sparkes (1997). Att habitus är en strategi för individen för att klara av oväntade situationer. Hodkinson & Sparkes (1997) förklarar även att avståndet mellan rutin och brytpunkt är godtyckligt och bekräftar att rutiner är en del i utvecklingen av identitet och habitus.
Sandras motivation är först och främst lära sig svenska språket för att bli bekväm i samhället. Samt att hon vill studera vidare på master nivå inom genus. Habitus är Bourdieus
nyckelbegrepp som är skriven i Hodkinson & Sparkes (1997) detta begrepp omfattar de olika sätt på vilka personens tro, idéer och preferenser är individuellt subjektiva men det påverkas också av objektiva sociala nätverk och kulturella traditioner där personen är bosatt.
31
Tobias förklarar ”När jag flyttade till Sverige ville jag lära mig språket så fort som möjligt för
att kunna komplettera min akademiska bakgrund i Sverige”. Han förklarar att det som
motiverar honom är att han tänker på belöningen efter arbetet. Deras motivation kommer från habitus menar Hodkinsons & Sparkes (1997). Författarna menar att motivation hos
individerna varierar beroende på deras uppväxt, erfarenhet och tidigare handlingar som utformar samt utvecklar individen för de ny kommande situationer i livet. Med samma disciplin som Tobias har haft under sin uppväxt och med inställningen att man inte får allt serverad på ett silverfat har underlättat honom med motivationen. Det är hans habitus som har format och strukturerat honom till den han är idag. Tobias erfarenheter av arbete, utbildning, kultur, kapital och fält m.m. har fått honom att inse att det finns bara en väg för honom och det är att kunna lösa de hinder som befinner i hans karriär. Med hjälp av sina erfarenheter som han har samlat ihop i sin ryggsäck kan det underlättas för honom i t.ex. oväntade eller nya situationer. Han studerar just nu i SFI utbildningen som vi nämnde förut och han har även ansökt till en intensivkurs i Svenska på en högskola. Tobias förklarar ”Eftersom att jag inte
har många vänner här så brukar jag plugga svenska hemma”. Han fortsätter vidare ”Jag måste bli godkänd som läkare för mina medicinska kunskaper”. Tobias har planer inom den
närmaste framtid för vad han behöver göra och det är vad som motiverar honom till att driva på sin kraft.
Johanna berättar ”Med vilja klarar man sig längst och med hjälp av vilja når man sina mål”. I hennes familj har det aldrig varit tvivel om vad som behövs om man vill klara av uppgifter man har tagit sig an. Hon bor med sin man i ett nytt land och den stora delen av familjen bor kvar i hennes hemland. Det är viljan som har fått henne att fortsätta med utvecklingen av att vara självständig för ett exempel. Att Johanna klarar sig utan sin familj och flyttar till ett främmande land, nytt språk, ny kultur och helt ny plats är tack vare viljan. Det är den samma vilja som motiverar henne för att studera vidare och det är det som gör att hon klarar av den nya anpassningen. I Planned happanstance (1999) finns det en färdighet som beskriver hur en individ gör sig redo för att ta tillvara sina tillfälligheter och det är flexibilitet. Flexibilitet som gör det möjligt att ändra på sin attityd och förhållanden beroende på vilket land eller plats du befinner dig på.
I det sociala landskapet (2008) förklaras det om hur olika faktorer påverkar individens flytt. De faktorer som används i sociala landskapet (2008) som förklarar anledningen till individens
32
flytt är Pull & Push faktorn. Pull faktorn innebär t.ex. som när en av våra informanter flytta till ett nytt land på grund av bättre arbetsmarknad, kärlek eller utbildning. En av våra informanters flytt har varit en push faktor och det är när det har funnits politiskt förtryck i deras hemland som har lett till att han har tvingats fly från hemlandet.
7.7 Sammanfattning
Efter att vi har gått igenom den insamlade data kunde författarna se likheter mellan informanterna. Informanterna har haft en lång akademisk resa och de har även färdigheter inom flera olika språk. Vi kan se tydligt en skillnad ifrån informanternas tidigare kultur med den nya kulturen i det nya landet. Respondenterna har minst en förälder som är akademiker som har varit en drivkraft för deras akademiska bakgrund. Det har varit en frivillig brytpunkt för informanterna att flytta till Sverige trots att de har haft en annorlunda väg och mål. Författarna kan även se att informanterna har sökt efter trygghet och möjligheter samt utvecklas som individ genom att bemöta en ny kultur, nytt språk och nytt samhälle. Det har även varit en dragningskraft hos respondenterna att komma till Sverige som har med kärlek och utvecklingsmöjligheter i t.ex. arbetssammanhang att göra. Den svenska kulturen tolkas som isolerat, där samhället är uppbyggt i mindre grupperingar som gör det svårt att utvecklas med språk, kunskap och även anpassning det nya samhället.
Skillnader som författarna kunde se är att vissa av informanterna har valt samma karriärbana sedan tidigare och andra har bytt karriär. Careership-teorin menar att om det uppstår en frivillig brytpunkt hos individen så är den mer mottaglig för val alternativ och även möjligheter. Som det har sett ut för våra informanter att majoriteten av deltagarna har bytt karriär efter att ha fått möjligheten att testa på nya yrken som de inte har haft möjlighet till tidigare.
33
8. Diskussion
I detta kapitel har vi en jämförelse mellan vårt resultat och vår analys med de teorier vi använt och utgår från vårt syfte med denna studie. Vi har valt att lyfta fram våra frågeställningar för att tydliggöra för läsarna de viktigaste vi har fått fram i studiens slutsats. Eftersom de två frågeställningarna går hand i hand med resultatdelen och att de har en påverkan på varandra har författarna valt att redovisa hur det hänger ihop. De fem frågeområden som redogörs i resultatdelen har vi kopplat samman till våra frågeställningar.
8.1 Val av karriärval
De tre frågeområden i resultatdelen berör vår första frågeställning. Bakgrund, brytpunkter och respondenternas påverkan av olika faktorer är en samlad data som besvarar vår första
frågeställning, Vilken påverkan har brytpunkten på SFI elevens karriärval? För att tydliggöra vårt resultat del har vi använt oss av respondenternas bakgrund för att få en helhetsbild av hur det har sett ut tidigare. Brytpunkt har funnits i deras karriär med tanke på deras flytt från hemlandet till det nya landet och vi har undersökt vilken brytpunkt som de har styrts av. Informanternas påverkan av brytpunkter har varierats sinsemellan en del informanter har hanterat brytpunkterna på ett förberett sätt andra har blivit förvånade efter förändringen. Samtidigt kan förändringen efter brytpunkten påverka individen på olika sätt t.ex. antingen att individen ser möjlighet istället för hinder eller att personen behöver tid för att kunna handskas med den nuvarande situationen. En del av våra informanter har varit oförberedda på
förändring men trots förändringen har de hanterat tillfälligheter eller situationer med färdighet.
Bakgrund är viktigt för att diskutera individens brytpunkt och de resterande fem
frågeområden. För att se hur respondenternas karriärbana har sett ut är det nödvändigt att veta personens erfarenheter och tidigare beslut. Karriärbesluten går inte att separera från
individernas bakgrund och individernas val begränsas samt möjliggörs av deras
34
bakgrund som täcker bland annat kulturen, familj relation, uppväxten, tidigare utbildning samt deras påverkan av olika faktorer i karriären.
Deras situation är att de har kommit till ett nytt land och känner att de inte blir lika välkomnad av alla i samhället förutom de folkgrupper som talar modersmålet. Det finns även
grupperingar i folkslaget som utöver modersmålet inte accepterar vem som helst med samma tillhörighet. Således även om man tillhör samma kultur och grupp så accepteras man inte eftersom det finns klassskillnader och att gruppen behärskar svenska språket till skillnad från de nyanlända. En påverkande faktor kan vara att de grupper som har samma tillhörighet kan ha en helt annan erfarenhet från deras tidigare länder som till exempel att vissa har akademisk bakgrund medan andra är från arbetar klassen. Det gör att individer har olika synsätt och inställning på livet samt samhället. Följden blir att det blir krock mellan dessa olika individers sätt att vara. De individer med akademisk bakgrund som vi har haft kvalitativ undersökning med har haft inställningen att lära sig det nya språket och samhället genom att sträva efter att bli klara med deras karriärval. De anser att bästa möjliga sätt att kunna anpassa sig och kunna göra karriär är genom att ta del av det nya landets språk och kultur.
8.2 Viljan att fortsätta med karriären
Resterande frågeområden berör den andra frågeställningen, Hur ser elevernas övergång från
SFI utbildningen till arbetsmarknaden eller framtida studier? Vi har framfört bakgrund,
brytpunkt och påverkan av olika faktorer i första frågeställningen. Den andra frågeställningen omfattar fråge områden som karriärvalens betydelse och drivkraft till mål. Det finns skillnader mellan informanternas val av karriär och hur deras tidigare karriärbana har sett ut. Med hjälp av olika teorier som vi har läst har det gett oss en förståelse till varför man gör sina beslut i karriären. En av informanterna tänker byta karriär till vägledare eftersom han fick chansen att praktisera som det på SFI skolan. Han hjälpte till med vägledning och även som en jobbcoach. En annan respondent har haft en liknande karriärbana och val sedan tidigare år eftersom han har känt att det är något han har varit väldigt intresserad av. Det är något han håller sig fast vid än idag och det är även föräldrarnas önskan. För tillfället kan informanten inte tänka sig att utbilda till något annat än sin tidigare utbildning eftersom han är fastbesluten och har även flyttat till det nya landet på grund av sin utbildning. En respondent som har medverkat i vår kvalitativa undersökning har en akademisk bakgrund och en familj som var för efter
35
gymnasial studie. Denne individ har inte valt sitt karriärval ännu men vill studera vidare för att lära sig språket och för att utvecklas som individ. Eftersom att hon flyttade på grund av kärleken kan det orsaka att man inte har riktigt planer på hur ens karriär kommer att se ut. Denna informant har tänkt mer på den nuvarande situation och i efterhand fått utforska och tagit beslutet att studera vidare. En annan av informanterna har valt att fördjupa sig i sin tidigare utbildning eftersom den har uppmärksammat att det ämnet hon läser till har en viktig roll i det svenska samhället. Hennes utbildningsområde omfattar inom det sociologiska fältet där hon vill gå vidare inom genusperspektivet. Informanten upptäckte hur betydande
genusperspektivet var i det svenska samhället till skillnad från informantens hemland. Detta område har hon alltid varit intresserad av sedan tidigare i hemlandet men har inte haft tillfälle eller möjlighet att skriva om det. Nu har informanten chansen att fördjupa sig i genusområdet och skriva på master nivå.
Författarna anser att karriärbanan formas efter individens möjligheter samt förutsättningar. Om vi tittar tillbaka på informanternas karriärbana kan vi konstatera att beroende på deras akademiska bakgrund och flytt till det nya landet kan det se olika i förhållande till deras mål. Eftersom att informanterna har flera möjligheter i det nya landet som gör att de fortsätter på samma spår eller så väljer de en ny karriär. Enligt våra respondenter ser vi hur det kopplas med våra tankar kring möjligheterna. En av informanterna tänker studera vidare till vägledare efter att ha fått möjligheten till att praktisera inom yrket på sin skola. Detta har väckt ett nytt intresse hos informanten som han inte har haft någon aning om tidigare. En annan respondent har inte haft samma möjligheter som hon har i det nya landet dvs. ekonomiska delen,
tryggheten och att hennes utbildningsområde inte har haft samma betydelse i det tidigare landet som i det nya. Skillnaden mellan informanterna är att alla har olika karriärbanor men likheten mellan respondenterna är att alla har i det nya landet samma möjligheter som har utvecklat deras karriärbanor. Motivation för SFI elever är mycket mer krävande än de som är uppväxta eller har läst från början av grundskolan i Sverige. Dessa SFI elever har vandrat en längre väg och börjat med det nya språket i ett senare stadie var de står i ett dilemma. Om de ska låta bli att studera vidare och få det svårt för att klara sig ekonomiskt eller om de ska vandra den längre vägen genom att lära sig det nya språket först för att sedan avsluta sina studier. Språket påverkar motivationen positivt för att i efterhand vill respondenterna kunna uttrycka sig och även söka arbete som kräver detta. Författarna anser att den grupp av individer i SFI som har en hög akademisk bakgrund har en stor motivation till att utveckla
36
deras karriärbana. Våra informanter trycker på hur viktigt det är med viljan eftersom de har ärvt det från deras tidigare hem. Respondenterna berättar att redan som barn har de fått lära sig den svåra vägen i livet och att det inte finns några genvägar. De menar på att utan arbete av olika slag som till exempel att studera vidare lönar det inte sig i livet. För att underlätta denna väg till deras mål och ett bättre liv fokuserar de på belöningen efter all arbete.
Framtida forskning
Vi har funnit väldigt lite undersökningar kring elever inom SFI och deras karriärval. Med hjälp av vår studie vill vi kunna bidra med material till den framtida forskningen.
Anledningen till att vi började med denna undersökning var på grund av den valda
målgruppen inte hade fått tillräckligt med uppmärksamhet och vi anser att det är något man borde fortsätta forska kring. Efter denna undersökning la vi märke till att det var svårt att gräva fram tidigare forskning kring den äldre invandrar målgruppen som studerar SFI.
Eftersom detta område inte hade mycket av tidigare forskning var vi nyfikna på hur det ser ut mellan man och kvinna (genusperspektiv). Det hade varit intressant att se undersökning med likheter och skillnader mellan genusperspektiv bland den äldre invandrar gruppen som läser SFI.
