Att uppleva hälsa vid livets slut : En litteraturstudie

EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ

VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD

K2016:19

Att uppleva hälsa vid livets slut

En litteraturstudie

Linn Hansson

Lena Lorensson

Examensarbetets titel:

Att uppleva hälsa vid livets slut

Författare: Linn Hansson Lena Lorensson

Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad

Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng Utbildning: Sjuksköterskeutbildning GSJUK13h Handledare: Kristina Lundberg

Examinator: Isabell Fridh

Sammanfattning

I mötet med patienter i livets slut övergår sjuksköterskans handlingar från botande till lindrande. Bakgrunden beskriver begreppet hälsa som ett flerdefinierbart begrepp och sjuksköterskans roll i vården. Den palliativa vårdens förhållningssätt och de sex S:en beskriver att sjuksköterskan ska utgå från patientens livsvärld för att få kunskap om hur livskvalité och hälsa kan främjas i livets slut. I problemformuleringen beskrivs vikten av att se patienters behov och önskningar, det är deras berättelser som bör ligga till grund för sjuksköterskans agerande. Syftet var att belysa vad patienter upplever som

hälsobefrämjande omvårdnad vid livets slut. Metoden som använts är litteraturstudie och resultatet är funnet i åtta vårdvetenskapliga artiklar. Resultatet redovisades i tre teman som uppfattades som viktiga för att uppleva välbefinnande och hälsa i livets slut. Hälsofrämjande relationer beskriver närståendes betydelse och sjuksköterskans

förmåga att ha både en professionell och personlig roll. Möjliggöra delaktighet, genom god kommunikation och att patienten har kontroll skapas delaktighet i vården.

Möjliggöra ett gott liv, genom symtomkontroll och att bevara det vanliga, främjas en känsla av värdighet för patienter i livets slut. Betydelsen av sjuksköterskans roller framkom i diskussionen, vikten av att vara både personlig och professionell.

Medvetenhet krävs hos sjuksköterskan för att se patientens verkliga behov. Det visade sig att närstående inte enbart var något positivt för patienterna, de känner ett ansvar för sina närståendes välmående och det kan innebära ytterligare en påfrestning för den som är sjuk.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

RESULTAT __________________________________________________________ 5

Hälsofrämjande relationer __________________________________________________ 6

Betydelsen av närvarande närstående ________________________________________________ 6 Sjuksköterskans hälsofrämjande roll _________________________________________________ 6

Möjliggöra delaktighet _____________________________________________________ 7

Betydelsen av bibehållen kontroll ___________________________________________________ 7 Kommunikation – Dialog för hälsa __________________________________________________ 7 Möjlighet till försoning ___________________________________________________________ 8

Möjliggöra ett gott liv ______________________________________________________ 8

God symtomkontroll _____________________________________________________________ 8 Vikten av att bevara det vanliga _____________________________________________________ 9

DISKUSSION _______________________________________________________ 10

Metoddiskussion __________________________________________________________ 10 Resultatdiskussion ________________________________________________________ 11

Relationer som främjar hälsa ______________________________________________________ 11 Närvarande närstående ___________________________________________________________ 11 Arbeta hälsofrämjande ___________________________________________________________ 12 Delaktighet främjar välmående ____________________________________________________ 13

SLUTSATSER _______________________________________________________ 14 REFERENSER ______________________________________________________ 15 BILAGA

1

INLEDNING

Inom sjukvården möter vi människor som har fått en sjukdom som inte längre går att bota och döden kommer tidigare än förväntat. Någon har råkat ut för en olycka och någon annan har drabbats av sjukdom som kommer leda till döden. I mötet med den döende patienten ändras sjuksköterskans roll och arbetsuppgifter. Vårdandet handlar nu om att hindra uppkomst av och lindra lidande. Döden väcker känslor inom oss, för en del betyder döden sorg och lidande medan för andra är döden välkommen och innebär en befrielse.

När vi gjorde praktik på ett hospice blev vi medvetna om sjuksköterskans betydelse för patientens välmående inte endast på ett fysiskt plan utan även på ett själsligt, socialt och andligt plan. Ett intresse väcktes hos oss, vi vill veta mer om hur sjuksköterskan kan främja hälsa och hjälpa patienten till att faktiskt leva hela vägen till livets slut. Vi ville få reda på mer om hur patienterna själva upplevde sin vård. Vid livets slut är det viktigt att se varje individ för att säkerställa välbefinnande och ett gott liv genom att skapa förståelse och kunskap om hur hälsa kan främjas i palliativ vård.

“You matter because you are you, and you matter to the last moment of your life. We will do all we can not only to help you die peacefully, but also to live until you die”

- Dame Cicely Saunders (Care 2016)

BAKGRUND

Hälsa

I National encyklopedin definieras hälsa: hälsa anses besläktat med fornsvenska hælsa, bildning till hel ett svårdefinierbart begrepp vars betydelse är vidare än frihet från sjukdom. En allmänt omfattande definition saknas alltså (Jerrhag u.å).

Enligt Dahlberg och Segesten definieras hälsa som att må bra och klara av att

genomföra det som anses vara av värde i livet, både i stort och i smått. Hälsa är ett brett begrepp som kan tolkas olika och berör hela människan, det handlar om både en inre och en yttre balans. Vad som är hälsa kan variera för olika människor, det är

föränderligt och inte bestående utan ändras efter den rådande livssituationen. Hälsa innebär inte nödvändigtvis frånvaro av sjukdom, en sjuk människa kan trots lidande och sjukdom uppleva välbefinnande och anse sig ha ett gott liv (Dahlberg & Segesten 2010, ss. 47-50). Vidare beskriver Världshälsoorganisationen, WHO (2016b) hälsa som “ett tillstånd av fullständigt fysiskt, socialt och mentalt välmående och inte endast frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning”. Hälsa är en tillgång i livet och inte målet med det, hälsa beskriver både sociala och personliga möjligheter samt fysiska resurser.

2

Palliativ vård

Palliativ vård har sin grund i ett förhållningssätt med helhetssyn på människan och har som mål att stötta patientens värdighet och välbefinnande oavsett ålder och diagnos. I palliativ vård avser man inte att förlänga livet utan målet är att främja hälsa, lindra lidande och höja patientens livskvalitet till livets slut (Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland 2012).

Enligt WHO (2016a) utgår palliativ vård från ett förhållningssätt med syfte att förbättra både patienter och närståendes livskvalitet. Genom att tidigt upptäcka och förebygga fysiskt, psykiskt, socialt och andligt lidande är det tänkbart att andra svårigheter som kan uppkomma i samband med dödlig sjukdom kan undvikas. Närstående och patienter erbjuds stöd för att stöttas till ett så aktivt liv som möjligt trots sjukdom.

De sex S:en

De sex S:en är en modell som grundar i personcentrerad vård med utgångspunkt i patientens livsvärld och som tillsammans med befintlig hospicefilosofi har som mål att främja patientens delaktighet, ge en säker vård och ett gott liv fram till livets slut. Modellen gör det möjligt att sammanföra patientens erfarenhet och vårdarens kunskap, det ger en gemensam grund som tillsammans med befintliga resurser kan säkerställa patientens välmående till livets slut (Ternestedt, Österlind, Henoch & Andershed 2012, ss.16-17, 23-24). Modellen utgår ifrån olika begrepp för att skapa en helhetssyn på människan.

Självbilden beskriver personens uppfattning, tankar och känslor om sig själv. En god självbild är betydande för välbefinnande, hälsa och för att ha ett gott liv (Ternestedt et al., 2012, s. 59).

Självbestämmande är att själv få ta beslut om saker som är viktiga i livet (Ternestedt et al., 2012, s.69). Möjligheten till självbestämmande bygger på att patienten blivit välinformerad och har förmåga att uttrycka sig, ta intiativ och beslut (Ternestedt et al., 2012, s. 74).

Sociala relationer har en stor betydelse i livets slut, att få möjlighet till att bibehålla relationer ligger till grund för välbefinnande.

Symtomlindring är angeläget då lidande påverkar livet och självbilden, smärta hos en döende person kan visa sig fysiskt, psykiskt, socialt, andligt och existentiellt (Ternestedt et al., 2012, ss.95-97).

Sammanhanget beskriver livets mening (Ternestedt et al., 2012, s.113). I takt med att livet förändras, ändras också vad som är meningsfullt. Genom samtal ges patienten möjlighet att få tala om det viktiga i livet och tid att acceptera den befintliga situationen. Strategier är nödvändiga för att möta patienten i planeringen för framtiden, i planering av praktiska ting eller hur sista tiden i livet önskas vara, något som kan ha en djup existentiell betydelse och vara viktigt för insikt i situationen (Ternestedt et al., 2012, ss.121-123).

3

Sjuksköterskans roll

International Council of Nurses (ICN) etiska kod för sjuksköterskor beskriver att vård ska ges med respekt för människans värdighet, rättigheter och egna val. Vidare framställs det också att omvårdnad ska ges med respekt för liv och för varje individ, oberoende av ålder, kön, tro, sexuell läggning, kulturell bakgrund, sociala aspekter eller ålder. Sjuksköterskans hälsofrämjande omvårdnad ska ta hänsyn till hela människan och sträva efter att förstå patientens livsvärld istället för att endast fokusera på diagnoser och sjukdomar (Svensk sjuksköterskeförening 2014).

“ hälsa sker inuti människan, och vårdens uppgift är att skapa sådana förutsättningar att hälsa främjas.”

- Florence Nightingale (Svensk sjuksköterskeförening 2010a)

Sjuksköterskan ska arbeta personcentrerat, detta innebär att se hela människan och prioritera andliga, sociala och fysiska behov likvärdigt. Arbetet med hälsa utgår ifrån den enskilde patienten, det är dennes syn på hälsa som ska vara utgångspunkten i det hälsofrämjande arbetet. Detta innebär att sjuksköterskor inte får sätta de medicinska behoven hos patienten framför de behov patienten själv uttrycker (Svensk

sjuksköterskeförening 2010a).

Svensk sjuksköterskeförening (2010b) skriver i värdegrund för omvårdnad om riktlinjer för ett gemensamt förhållningssätt med god omvårdnad och hälsa hos patient och

närstående. Hälsa som en mänsklig rättighet och det är vårdpersonalens uppgift att säkerställa hälsa för alla. Vårdens holistiska människosyn bidrar till att människan själv kan avgöra vad som är hälsa för just denna person. I den utsatta situation som patienten befinner sig i under vård är det viktigt att vårdpersonalen respekterar individen och dennes autonomi. I svåra livssituationer är det angeläget att se till patientens känsla av hopp och mening. En god relation med tillit och öppenhet tillåter patienten att vara delaktig vilket främjar hälsa och lindrar lidande.

Sjuksköterskan har en viktig roll i att skapa förutsättningar för patientens hälsa även i livets slut (Russel & Sander 1998, s.266). Genom att sjuksköterskan informerar, utbildar och gör patient och närstående delaktiga i vården läggs grunden för en trygg och

vårdande relation. När patienter inte längre har kraft och ork att föra sin egen talan är det sjuksköterskans uppgift att träda in och föra deras talan. Patienten autonomi beaktas när de får hjälp att genom sjuksköterskan göra sin röst hörd (Russel & Sander 1998, ss. 268-269).

PROBLEMFORMULERING

En döende patient ska ges möjlighet att uppleva hälsa trots lidande och progressiv sjukdom. Hälsa innebär inte frånvaro av sjukdom utan om att finna ork och kraft att genomföra stora och små livsprojekt. Vid livets slut förändras patientens behov och önskningar för vad som är viktigt i livet. En patients möjlighet till välmående är

4

därför viktigt att det är patientens upplevelse som lyfts fram, det är dennes redogörelse för vad som får dem att uppleva hälsa som bör ligga till grund för sjuksköterskans handlingar. Det är därför av värde att undersöka vad patienter i behov av palliativ vård själva upplever som hälsofrämjande i omvårdnaden.

SYFTE

Syftet var att belysa vad patienter upplever som hälsofrämjande omvårdnad vid livets slut.

METOD

Litteraturstudie

Författarna har valt att göra en allmän litteraturstudie för att besvara studiens syfte. Det funna materialet som används är redan färdiga artiklar och har i vår studie undersökts igen. Författarna har valt att använda kvalitativa artiklar i studien eftersom syftet var att titta närmare på patienters erfarenheter och upplevelser. Enligt Axelson (2012, s.203) ges författarna vid litteraturstudie möjlighet att lära sig söka, värdera och sammanställa de artiklar man finner till sin studie.

Datainsamling och urval

Författarna startade med en inledande litteratursökning i Summon. Detta görs för att skapa en överblick över valt område (Östlundh 2012, s.59). Sökkriterierna som sattes var årtal 1996-2016, artiklarna skulle vara peer-reviewed, ha tillgängligt abstract, finnas i fulltext och vara på engelska. De första sökorden var health promotion and palliative care. Enligt Axelson (2012, s.210) är det självklart att vid sökning avgränsa tidsperioden för litteraturstudien ska innehålla den senaste forskningen i området. Hur långt tillbaka i tiden man väljer att söka beror på hur mycket forskning det finns inom området. Ett begränsat område med färre träffar gör det relevant att gå längre tillbaka i tiden. Utifrån problemformuleringen och det material som hittades vid den inledande litteratursökningen formulerades fler relevanta sökord och sökningen fortsatte med nästa steg som enligt Östlundh (2012, ss.59-60) är egentlig informationssökning. I första hand användes Cinahl som är en databas för vård och medicin. Sökverktyget Summon användes för två av artiklarna. Sökkriterierna var de samma som tidigare och sökorden var: health promotion, palliative care, patient perspective, end-of-life,

priorities, patient attitudes, good palliative care, meaning, nursing och quality of life. I sökningarna kombinerades sökorden med AND vilket gav bra och relevant resultat. Vissa artiklar fanns inte tillgängliga online utan fick eftersökas manuellt i

tidskriftshyllorna. Genomgången av sökträffarna innebar att vi läste abstract på de artiklarna som fångade vårt intresse, detta för att få reda på vilka som bäst passade vårt syfte. Enligt Axelsson (2012, s.210) är abstract en kortare sammanfattning av det artikeln handlar om. Efter genomgången valde vi ut sju stycken kvalitativa artiklar. I våra sökträffar fann vi även en review artikel som stämde väl överens med vårt syfte. Enligt Axelson (2012, s.203) är en review artikel, en litteraturgenomgång vilket

5

exempelvis fungerar som bakgrund för empiriska studier. Efter att ha läst igenom artikeln fann vi via artikelns referenslista ytterligare en kvalitativ artikel som passade in för att besvara vårt syfte. Totalt valdes åtta kvalitativa artiklar ut för arbetet.

Dataanalys

Författarna började med att läsa igenom alla artiklar ett flertal gånger för att lära känna materialet (Bilaga). Det är ett tillvägagångssätt som Axelsson (2012, ss. 212-213) beskriver som en bra start på dataanalysen. Vidare bearbetades artiklarna och författarna valde att göra understrykningar med olikfärgade pennor av det innehåll som väckte intresse och var av betydelse. Utifrån det markerade innehållet plockade vi ut ord och begrepp som var meningsbärande i texterna. Nu började vi skönja gemensamt innehåll i artiklarna, subteman tar form. Post-it block i olika färger användes fortsatt för att kunna få överblick och möjlighet att pröva och flytta runt textfynden. De sju subteman som framträtt bearbetades ytterligare och kategoriserades i grupper efter gemensam innebörd. Tre grupper bildades och blev huvudteman i vår studie. Enligt Axelsson (2012, ss. 212-213) är det när vi sorterar ord i teman och skapar underrubriker som vi bygger vi en grundstruktur för vårt resultat.

RESULTAT

Syftet var att belysa vad patienter upplever som hälsofrämjande omvårdnad vid livets slut. Resultatet redovisas i tre huvudteman; hälsofrämjande relationer, möjliggöra delaktighet och möjliggöra ett gott liv. Med utgångspunkt i valda huvudteman framträdde sju subteman; betydelsen av närvarande närstående, sjuksköterskans hälsofrämjande roll, betydelsen av bibehållen kontroll, kommunikation- dialog för hälsa, möjlighet till försoning, god symtomkontroll och vikten av att bevara det vanliga (se figur 1).

Figur 1

Tema

Hälsofrämjande relationer Möjliggöra delaktighet Möjliggöra ett gott liv

Subteman Betydelsen av närvarande närstående Betydelsen av bibehållen kontroll God symtomkontroll Sjuksköterskans hälsofrämjande roll Kommunikation - dialog för hälsa

Vikten av att bevara det vanliga

6

Hälsofrämjande relationer

Patienter uttryckte att det var viktigt att ha goda relationer till närstående och vårdpersonal. I subtemana framkom betydelsen av närvarande närstående och sjuksköterskans hälsofrämjande roll.

Betydelsen av närvarande närstående

Enligt Gourdji, McVey och Purden (2009) uttryckte patienterna att något av det viktigaste för att nå god livskvalitet var att ha goda relationer till familj, vänner och vårdpersonal. Alla deltagare i studien av Prince-Paul (2008) beskrev innebörden av att upprätthålla sina relationer. De ansåg att det var viktigt att få uttrycka hur viktiga relationerna är, att genom sina handlingar få uttrycka sin kärlek och tacksamhet. Trots sin sjukdom uttryckte de patienter som hade ett behov av sina närstående vänner och familj att det är de närstående som ger dem kraft att stanna kvar. De får och ork och lust att vara deltagande och leva livet medan de höll på att dö.

I studien av Vedel, Ghadi, Lapointe, Routelous, Aegerter och Guirimand (2014) nämns patienters olika åsikter om familjens delaktighet i vården. En äldre manlig patient ogillade starkt tanken på att hans familj skulle ha möjlighet att tala direkt med

vårdpersonalen medan en kvinnlig patient i samma ålder absolut ville att hennes man var delaktig. Uppfattningen om hur delaktig familjen ska vara i vården var påverkad av rådande familjesituation och patientens tidigare erfarenheter.

Deltagarna i studien av Vig och Pearlman (2003) uppgav att de inte bara njöt av att spendera tid tillsammans med sina närstående de uttryckte också tacksamhet för den vård de närstående gav. Den tacksamhet de kände till sina anhöriga kunde gå över i en rädsla att bli en belastning för familjen.

Sjuksköterskans hälsofrämjande roll

Enligt Johnston och Smith (2006) uttryckte patienterna att det är viktigt att få vara i relationer och i vårdande miljöer med tvärprofessionella team som har kunskap och erfarenhet tillsammans med en vänlig attityd, värme och uppmärksamhet uppnås en känsla av hälsa och välmående.

I studien av Werkander Harstäde och Andershed (2004) redogörs för deltagarnas upplevelser om kontinuitet. Patienterna upplevde vården som god och vårdande när de kände igen personalen och personalen visste vem de var. Vidare beskrev de vikten av att vårdas utav personal som besitter god kompetens och skicklighet inom sitt specifika område. Vedel et al., (2014) påvisar vikten av en god relation. Patienterna värderade vårdgivarens förmåga att vara uppmärksam och tillgängliga vid behov. Patienterna värderade också vårdgivarens förmåga att se deras behov, utan att behöva be om det, det styrker patientens värdighet, att inte hela tiden behöva be om saker man inte längre klarar av.

Patienterna uttrycker att sjuksköterskan med stöd av sin erfarenhet och sin utbildning bör kunna se helheten i patientens situation, stötta och förmedla kunskaper om hur

7

livskvalitet kan uppnås (Johnston & Smith 2006). Patienter upplever att sjuksköterskan genom sin profession besitter andra kunskaper än patienten själv för att främja hälsa. En kunskap som gör att sjuksköterskan förstår och ser situationen på ett annat sätt än patienten själv (Richardson 2001). Patienterna på hospice talade om hur de uppskattade den tillgänglighet som fanns hos sjuksköterskan. Sjuksköterskan var lätt att nå och de hade tid och möjlighet att svara på alla slags frågor. Patienterna upplevde att kropp, själ och ande gavs utrymme och existentiella funderingar togs på allvar. Patienterna

värderade att sjuksköterskan inte undvek frågor om döden utan gav tydliga och öppna svar kring den aktuella situationen (Vig & Pearlman 2003).

Möjliggöra delaktighet

Patienter talade om betydelsen av att få fortsätta vara delaktig, möjliggörandet av delaktighet beskrivs i subtemana; betydelsen av bibehållen kontroll, kommunikation- dialog för hälsa och möjlighet till försoning.

Betydelsen av bibehållen kontroll

Döende patienter talade ofta om vikten av att får sina behov tillgodosedda, det är viktigt att ta reda på hur patienterna själva upplevde sin vård för att kunna stötta dem (Johnston & Smith 2006). Enligt Werkander Harstäde och Andershed (2004) kände sig patienterna betydelsefulla när de tilläts vara delaktiga i sin situation. Det handlar om att få diskutera och även ifrågasätta sin vård och behandling. Osäkerhet kring sin vård och vad som ska hända beskrev patienterna som något som skapade stress, oro och en känsla av att vara utesluten. Det påverkade även patientens förtroende för vårdpersonalen. Bibehållen kontroll betonades av flera patienter som väldigt viktigt och synonymt med

självständighet, en viktig faktor för upplevd livskvalitet.

I artikeln av Gourdji, McVey och Purden (2009) kunde vi förstå att patienterna

upplevde livet med en dödlig sjukdom som skrämmande och att det påverkade alla delar av livet. En känsla av sårbarhet och brist på kontroll upplevdes av flera patienter. De begränsningar det medförde tillsammans med att leva med en överhängande död resulterade i mycket känslor och oro.

Kommunikation – Dialog för hälsa

Patienterna i studien av Johnston och Smith (2006) beskrev att anknytning var viktigt. Utan anknytning och god kommunikation mellan sjuksköterska och patient kunde inte en hälsofrämjande vård komma till stånd. För flera av patienterna var “någon att tala med, någon som lyssnar” en beskrivning av den palliativa sjuksköterskan.

Sjuksköterskorna bemödade sig om “att finnas där” eftersom de flesta upplevde att det var viktigt för att kunna stötta patienten känslomässigt och för att kunna fånga upp eventuella frågor när de uppstod.

Samspel och samtal med sjuksköterskan upplevdes av patienten som en faktor som främjade hälsa, en lättsam relation, en vänskapsrelation, med möjlighet att interagera på

8

en personlig nivå betyder mycket. Patienterna upplevde att de var viktiga för

sjuksköterskan och att hon tog sig tid att lyssna och kom ihåg det som sagts vid samtalet (Richardson 2001). Studien av Chapple, Ziebland och McPherson (2006) belyser att det ibland kunde uppstå problem när flera yrkeskategorier var inblandade i vården av en patient. Patienter upplevde att de utesluts ifrån information om sin egen vård i till exempel rondsamtal mellan läkare och patient då läkaren ibland använde sig av ett komplicerat medicinskt språk. I de situationerna upplevde patienterna att sjuksköterskan kunde underlätta, förklara och ha en tolkande roll och på så vis göra patienten delaktig. Många gånger fick sjuksköterskan också spela rollen av budbärare i kommunikationen mellan patient och anhöriga då de bägge parterna tyckte det kändes svårt att tala direkt med varandra om den rådande situationen.

Möjlighet till försoning

Den palliativa vården är inte enbart vård i livets allra sista dagar utan innebär även att palliativa team kan kopplas in tidigt för att finnas där för symtomkontroll, stöttning och hälsofrämjande insatser. En del patienter kunde känna sig stressade av att ha kontakt med den palliativa vården i ett tidigt skede efter diagnosen eftersom de associerar palliativ vård med död. Patienterna visste att de är döende och arbetade med att

acceptera det men kunde reagera starkt på sjukvårdspersonal som väldigt fritt och öppet talade om den förestående döden (Chapple, Ziebland och McPherson 2006). Flera deltagare i en studie uttryckte att de hade en positiv inställning till livet och förmågan att försöka ta livet som det kom. Denna inställning underlättade och gav patienterna möjlighet att hantera sin situation (Gourdji, McVey och Purden 2009).

Enligt Richardson (2001) tyckte deltagarna att den trygghet som sjuksköterskan bidrog med hjälpte patienten att blir mer säker och tänka annorlunda kring den rådande situationen. Ett nytt synsätt hjälpte patienten att få ett nytt perspektiv på sin sjukdom. Detta resulterade i att patienter fick känslan av “ att bli som en ny person” och “känna sig normal”.

Möjliggöra ett gott liv

Patienter beskrev vikten av att ha ett gott liv, hur det kunde möjliggöras framkom i subtemana: god symtomkontroll och vikten av att bevara det vanliga.

God symtomkontroll

Patienten levde hela tiden med sin sjukdom och det gavs ingen paus från det lidande som smärtor och en dålig diagnos skapade. De förmedlade att den kunskap de bar med sig från tidigare i livet inte innefattade erfarenhet eller möjlighet att föreställa sig hur sjukdomsförloppet skulle komma att se ut (Johnston & Smith 2006).

Det framkom ett flertal gånger att patienter och anhöriga uttryckt en önskan om ordentlig symptomlindring för att patienten skulle kunna orka leva ett så aktivt och värdigt liv som möjligt (Vedel et al., 2014). All form av livshotande sjukdom får konsekvenser på flera plan för patienten och dess närstående, den fysiska, psykiska

9

sociala och andliga hälsan påverkas. Sjuksköterskans roll var därför att bedöma behoven i samtliga av dessa områden och att planera, implementera och utvärdera lämpliga insatser som syftar till att förbättra livskvaliteten och värna om värdighet till livets slut (Johnston & Smith 2006).

Vidare uttrycks det i studien av Vedel et al., (2014) att patienter upplevde två sorters nivå på smärtlindring och betydelsen av att få lov att välja mellan dessa. Total smärtlindring med stark medicinering upplevdes orsaka negativa bieffekter som

exempelvis nedsänkt medvetande och trötthet. Det framkom från patienter att de önskat välja lägre nivå av lindring trots att det innebar ofullständig symtomkontroll. De

värderade möjligheten till att vara klara i huvudet högre än att vara helt smärtfria.

Vikten av att bevara det vanliga

I studien av Gourdji, McVey och Purden (2009) beskrev patienter hur livskvalitén blev bättre beroende på vilken inställning man har till livet. En inställning fylld av positiva tankar, humor och hopp var till hjälp för patienterna och gjorde det enklare att kunna handskas med sina motgångar. Bibehållen humor och att ha sjuksköterskor runt om kring som skämtade såg patienterna som något som fick dem att må bättre och känna sig mer som sig själva. Deltagarna i studien talade om livskvalité som att klara av och göra saker som man tidigare gjort och att kunna vara till hjälp för andra. I studien av Prince-Paul (2008) uttryckte patienterna önskan om att få hjälpa andra, att få vara delaktig och involvera sig i någon annans värld, att ha någon att bry sig om och ta hand om.

I studien av Vig & Pearlman (2003) talade patienter om att det var viktigt att ha planer varje dag, att fortsätta med hobbies och aktiviteter de tidigare uppskattat i livet beskrev patienterna som betydelsefullt. De dagliga planerna gjorde att de kände sig delaktiga i livet, att de faktiskt fortfarande levde. Vidare uttryckte patienterna att de tyckte att det var viktigt att vårdpersonalen förstod att de ibland medvetet valde att deltaga i sådant som kanske förvärrande sjukdomssymtomen men ökade det övergripande välmåendet. Enligt patienterna i studien av Richardson (2001) var det av stor betydelse att

sjuksköterskan vid sina besök talade om vardagliga ting och a ndra ämnen än bara sjukdomen. Detta styrks av Chapple, Ziebland och McPherson (2006) i vars studie patienterna nämnde vikten av att även få hjälp med praktiska ting som hjälper till att bibehålla det normala. Enligt Prince-Paul (2008) uttrycker patienterna att deras sjukdom kan vara ett hot mot den sociala identitet de hittills haft. Sociala roller förändrades och fick kanske omdefinieras och den som en gång varit stark fick finna sig att bli den som fick ta emot hjälp. Det var viktigt för patienten att få bibehålla sin roll gentemot sin omgivning så långt det gick för att få bevara det som är normalt och som vanligt.

10

DISKUSSION

Metoddiskussion

Syftet var att belysa vad patienter upplever som hälsofrämjande omvårdnad vid livets slut. Genom att analysera artiklarna om patienternas upplevelser om vad som får dem att må bra får vi en fördjupad kunskap och en ny förståelse för vilka handlingar som

främjar hälsa.

Författarna valde mellan intervjustudie och litteraturstudie som metod för att undersöka vårt syfte. Författarna valde det senare alternativet då vi trodde att det skulle vara svårt få tillräckligt antal informanter för en intervjustudie i den tilltänkta gruppen och vi upplevde att vi inte hade tillräckligt med tid att genomföra detta. Valet föll på litteraturstudie som metod eftersom vi skulle få bra tillgång till material att studera. Eftersom vårt syfte var att undersöka patienters upplevelser valde vi att ha med

kvalitativa studier i vårt arbete. Enligt Axelsson (2012, s.214) är det relevant att ha med kvalitativa artiklar i en litteraturstudie eftersom det är patienters erfarenheter och upplevelser vi vill ta del av. Åtta relevanta artiklar som alla berörde syftet ur ett eller annat perspektiv valdes ut. Antalet artiklar kändes tillräckligt att bearbeta och gav oss resultat. Vårt urvalskriterium var att artiklarna skulle vara publicerade mellan år 1996 och 2016 för att få med aktuell forskning. I artikelsökningen fann vi till övervägande del artiklar från Europa. Artiklarna vi fann hade många likheter i de olika länderna, detta tror vi kan bero på att den moderna hospicerörelsen startades i England och att Europeiska länder har influerats av det.

När sökningarna gjordes förvånades författarna över resultatet, uppfattningen var att det skulle vara lättare att finna forskning om vad döende patienter upplever som

hälsofrämjande. Det var ganska svårt att finna artiklar som handlar om vårt syfte då det inte finns så mycket forskning utifrån patientperspektiv utan de flesta studier är gjorda ur vårdarens perspektiv. Tiden från det att man får sin diagnos tills dess att döden inträffar kan vara kort och kan på grund av det eller utifrån hur sjukdomsförloppet ser ut hindra patienten att få tala om vad som är viktigt för livskvalitet i livets slut. Orsak till att det endast finns en liten del av forskningsstudier utifrån patientperspektiv inom palliativ vård kan vara att det är svårt att rekrytera patienter. Detta kan bero på rädsla att orsaka oro och skada patienterna om man frågar om deras syn på situationen. Enligt Johnston och Smith (2006) tenderar vårdpersonal och forskare att överbeskydda döende patienter ibland genom att inte fråga dem om deltagande i studier eller forskning. Enligt Conner, Allport, Dixon och Somerville (2008) är det när man frågar vårdpersonalen istället för patienter som resultatet inte blir tillförlitligt eftersom det skiljer sig mellan vårdpersonal och patienters upplevelser.

Det är möjligt att författarna hade fått fler sökträffar om närståendes upplevelser

inkluderats i sökningarna, det hade gett ett bredare underlag. Hade valet istället fallit på att göra en intervjustudie hade resultatet sannolikt fått ett mer beskrivande och djupare patientperspektiv eftersom det hade blivit förstahandsinformation och vi hade kunnat ställa följdfrågor. För att det skulle varit möjligt att göra en intervjustudie hade vi behövt göra etiska överväganden och sedan gå vidare till vårdenheter för att där fråga om godkännande för att nå ut till patienter som önskat deltaga.

11

Resultatdiskussion

Vår studies syfte var att belysa vad patienter upplever som hälsofrämjande omvårdnad vid livets slut. Efter att ha analyserat artiklar identifierades teman och subteman. De teman vi anser relevanta att belysa kommer diskuteras i resultatdiskussionen under nya rubriker; relationer som främjar hälsa, närvarande närstående, arbeta hälsofrämjande och delaktighet främjar välmående.

Relationer som främjar hälsa

I resultatet framgår det att vara sjuk innebär förutom själva sjukdomen också många möten och relationer med personer som har olika roller i vården. Det är påfrestande att relatera till olika personer i situationer när man är svag och känner sig utsatt. Patienten kan känna sig tvingad att relatera till personer som är involverade i vården även om de relationerna inte är något man själv skulle valt om man var frisk. Enligt Conner et al., (2008) skapar det förvirring hos patienten, att inte veta vart och till vem man ska vända sig med sina olika frågor när det är mycket personal involverad i vården kring patienten skapar oro.

Närvarande närstående

Det framgår även att patienter har olika uppfattningar om hur delaktig familjen ska få vara i vården. Det visade sig att tidigare erfarenhet tillsammans med familjesituationen påverkade patientens uppfattningar hur stor roll de närstående skulle få möjlighet att ha (Vedel et al., 2014).

Relationer till närstående är i det flesta fall något positivt och något som vi som vårdare ska uppmuntra och möjliggöra. Genom att ges möjlighet att fortsätta träffa de man tycker om skapas mening och innehåll i livet. Det upplevs positivt att ha någon nära som man delar historia med, som vet hur man fungerar och hur man vill ha det. Att få bry sig om och finnas till för sina närstående skapar en god känsla, känslan av att vara behövd och att få ge. Samtidigt framstod det i resultatet som inte odelat positivt att ha anhöriga närvarande hela tiden. Några verkade ha ett behov av att hålla masken och vara stark och inte visa sig svag för att inte oroa dem man håller kär. Författarna anser sig ha fått ny kunskap om att närståendes närvaro inte bara är positivt och

hälsofrämjande. I vården krävs medvetenhet om att även då patienterna vill ha

närstående i sin närhet kan det bli betungande och tröttande för dem. Patienterna känner ansvar för hur deras närstående ska klara sig under och efter sjukdomstiden. Därför måste det finnas en medvetenhet om att patienter som har anhöriga hos sig inte alltid ber om till exempel symptomlindring trots att de skulle behöva det. Sjuksköterskan kan då skapa ett tillfälle där anhöriga ombeds lämna rummet för att omvårdnad och

12

Arbeta hälsofrämjande

Relationen till sjuksköterskan framstod i resultatet som något gott och hälsofrämjande. Det visar sig att patienterna ser sjuksköterskan som någon med dubbla roller, en

professionell, kunnig och trygg person som kan svara på frågor och ta kommandot över situationen och en mer personlig som delar med sig av sig själv och sina erfarenheter som medmänniska i sitt omvårdnadsarbete.

Thomsen, Hansen och Wagner (2011) bekräftar att när patienternas symptom förvärras och funktioner förloras i takt med att sjukdomen fortskrider så är det viktigt att ha någon att lita på. Sjuksköterskan ses som någon att lita på, en effektiv och kompetent person som tar kontroll över en besvärlig situation och kan lindra lidande. Patienter som upplever vården som god och lindrande har lättare att skapa en relation och känna förtroende för sjuksköterskan som vårdar dem. Conner et al., (2008) beskrev att

vårdpersonal med specialistkunskap värderades högt av patienterna, god kompetens hos vårdaren gjorde att patienten kände sig bekväm och vågade öppna sig mer. Vidare konstaterades även vikten av god kommunikation och att det är samstämmig

information oberoende vem man än pratar med. Patienterna uppgav att de fick olika information vid varje möte och att det gav en känsla av personalen inte ville dela med sig av allt de visste.

Thomsen, Hansen och Wagner (2011) visar tillsammans med vårt resultat betydelsen av att bli sedd som den människa man är. När personalen är professionell och har god kunskap i sitt yrke ger det en trygghet för patienten som är viktigt för en god och säker vårdrelation. Det framkom i resultatet att bli igenkänd och ihågkommen som patient har två sidor, det är inte enbart positivt. När all vårdpersonal vet om patientens sjukdom och diagnos finns det risk att denne identifieras med sin sjukdom och inte blir behandlad som den person de är. Anonymitet ifråga om diagnos kan ibland vara skönt för patienten då alla inte vet om deras diagnos eller varför de är där utan tilltalar dem och ställer frågor istället för att bara handla.

Av resultatet framkom att sjuksköterskan bör vara uppmärksam och väl insatt i den utlämnade situation som patienten befinner sig i. Genom kontinuerlig kontakt med patienten skapas en känsla av trygghet hos patienten. Sjuksköterskans båda roller kompletterar varandra och måste finnas tillsammans. Kliniska och medicinska färdigheter är viktigt för patientsäkerheten men det krävs mer, förmågan att se patientens behov och visa medmänsklighet är viktigare för att patienten ska uppnå välbefinnande och orka. Vi som blivande sjuksköterskor har lärt oss att förutom att se varje patient som den människa de är så är det viktigt att verkligen ta reda på hur patienten ställer sig till att bli igenkänd och ihågkommen till exempel ute i dagrummet. Att behandla patienten med respekt och diskretion när man talar med denne utanför det egna rummet är självklart även om det för sjuksköterskan kan tyckas vara vardagliga ting som inte har någon stor betydelse. Det finns stunder då patienten vill få glömma sin sjukdom och bara få vara människa och inte en diagnos.

13

Delaktighet främjar välmående

Det framkommer i resultatet att livet påverkas på flera plan när man lever med en sjukdom som inom en snar framtid kommer leda till döden. Det är viktigt för patienten att trots sjukdom få fortsätta vara sig själv, att inte endast bli identifierad med sin diagnos. Svensk sjuksköterskeförening (2014) påpekar vikten av att sjuksköterskan ser hela människan bortom fastställd diagnos och sjukdom.

I resultatet beskrivs livslust som en viktig faktor som underlättar för patienten att

handskas med sin situation, med humor och hopp blir det enklare och Thomsen, Hansen och Wagner (2011) beskriver att patienterna ansåg att det var viktigt att ha någonting att kämpa för, det gjorde att man fick något att leva för. Det var betydelsefullt att sätta sitt hopp till något, att behålla tron på att klara smått eller stort. Hopp kunde innebära att få vara delaktig i sitt barns framtid eller att orka komma ut på en promenad i solen. Patienterna berättade att när de kunde göra något för någon annan så kände de sig meningsfulla och det kändes nästan som förut. Conner et al., (2008) bekräftar i sin studie att patienterna uppskattade möjligheten att få bidra och vara delaktiga i bland annat forskning eftersom sjukdomen har gjort att de på vissa sätt har förlorat sin självständighet och de ser nu en möjlighet att få ge något tillbaka till sin nästa.

Resultatet visar att en del i att främja hälsa innebär att hjälpa patienten att få bevara det vanliga i stort och i smått. Patienterna uppskattar när sjuksköterskan hjälper dem att kunna lyckas med de små vanliga sysslorna i vardagen, genom att smärtlindra och förbereda lite så kan man komma långt. Det kan handla om att orka borsta tänderna själv eller att stiga upp och göra sig i ordning på morgonen. Vardagens små sysslor kan verka triviala för den som är frisk men värdefullt och efterlängtade för den som är sjuk. Sjuksköterskan ska vara medveten om att det kan vara ångestfyllt och jobbigt att tvingas be om hjälp med sådant man alltid brukat klara av själv. Det är viktigt att aldrig glömma att låta patienten själva besluta kring sig själv och sin vård, det ska vara en självklarhet. Vårdpersonal må ha mer kunskap och erfarenhet kring situationen men det ger oss ingen rätt till att bortse från patientens autonomi och kränka patientens värdighet. Thomsen, Hansen och Wagner (2011) skriver att patienterna upplever att de dagliga vanor man tidigare klarat av behöver anpassas för att nu kunna genomföras, att inte klara av saker som tidigare skapar en ständig oro och känsla av att vara en börda för sina nära.

Samtidigt upplever patienterna att hålla igång kroppen och få vara utanför sin sjukdom ökar deras välbefinnande.

Får patienten vara sig själv, agera som den människa de faktiskt är och vara en del i ett sammanhang kan det leda till att kontroll över situationen skapas och patienten blir mer självständig. Det är viktigt att tillåta patienten att vara delaktig i diskussioner och beslutande kring sin vård, genom att få berätta om sin erfarenhet blev de bekräftade och detta minskar patientens lidande och hälsa främjas. Enligt Patientlagen (2014:821) är det vår skyldighet att göra patienten delaktig i sin egen vård. Patienten ska ges möjlighet till att få välja behandling, läkemedel och få individuellt anpassad information.

14

SLUTSATSER

Utifrån vår tidigare förförståelse och den kunskap vi inhämtat under vårt arbete med studien så framträdde att oreflekterade omvårdnadsåtgärder utfördes i tron att det var för patientens bästa. Patientens känslor eller upplevelse av åtgärden togs inte i beaktande innan den utfördes. Det är viktigt att lägga sin förförståelse åt sidan och istället ta reda på vad som är betydelsefullt för varje individ. Närvarande närstående är inte bara en hälsofrämjande resurs utan också något som belastar patienten. Sjuksköterskans

behöver vara medveten om detta i omvårdnaden för att hjälpa patienten hitta en balans i relationen till de närstående. Det är vårdens uppgift att säkerställa att patienten

involveras i sin vårdsituation och får leva ett i gott liv trots sin förändrade livssituation. När patienten inte tillåts vara delaktig i sin vård orsakas ett lidande. Vårdlidande är det lidande som sjuksköterskan har möjlighet att förhindra och det är viktigt att

sjuksköterskan ser patientens omvårdnadsbehov, är närvarande, uppmuntrar delaktighet för att främja kontroll och välbefinnande. Sjuksköterskan har en professionell och en personlig roll i vårdandet. De båda rollerna är viktiga men den personliga är det som ger patienten trygghet, patienterna upplever det som en faktor som främjar välmående och hälsa.

15

REFERENSER

Axelsson, Å. (2012) Litteraturstudie. I Granskär, M. & Höglund- Nielsen B. (red) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur AB, ss.203-220.-red

Care (2016) Palliative Care. http://www.care.org.uk/our-causes/sanctity-life/palliative-care-and-hospice-provision [2016-04-25]

Chapple, A. Ziebland, S. & McPherson, A. (2006). The specialist palliative care nurse: A qualitative study of the patients’ perspective. International Journal of Nursing Studies, 43(8), ss.1011-1022. DOI:

http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1016/j.ijnurstu.2005.11.007

Conner, A., Allport, A., Dixon, J. & Somerville, AM. (2008). Patient perspecitve: what do palliative care patients think about their care? International journal of palliative nursing, 14 (11), ss. 546-552. DOI: http://dx.doi.org/10.12968/ijpn.2008.14.11.31759 Dahlberg, K & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur

Gourdji, I., McVEY, L. & Purden, M. (2009). A Quality End of Life from a Palliative Care Patient’s Perspective. Journal of Palliative Care, 25 (1), ss. 40-50. DOI:

http://search.proquest.com.lib.costello.pub.hb.se/docview/214212595/fulltextPDF/A08 D94A50EA7415CPQ/1?accountid=9670

Jerrhag, D. [u.å] Hälsa. Nationalencyklopedin

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hälsa [2016-03-21]

Johnston, B. & Smith, L.N. 2006, "Nurses’ and patients’ perceptions of expert palliative nursing care”. Journal of Advanced Nursing, 54 (6), ss. 700-709.

http://onlinelibrary.wiley.com.lib.costello.pub.hb.se/doi/10.1111/j.1365-2648.2006.03857.x/abstract

Patientlag 2014:821

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821 [2016-04-29]

Prince-Paul, M. (2008) Understanding the meaning of social well-being at the end of life. Oncology nursing forum, 35 (3), ss.365-371. DOI:

http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1188/08.ONF.365-371

Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland. (2012) Kortversion Nationellt Vårdprogram för palliativ vård 2012-2014.

http://www.stockholmssjukhem.se/Documents/SPN/Nationellt%20Vårdprogram%20för %20Palliativ%20Vård%20-%20Kortversionen.pdf [2016-03-21]

16

Richardson, J. (2001) Health promotion in palliative care: the patients perception of therapeutic interaction with the palliative nurse in the primary care setting. Journal of advanced nursing, 40 (4), ss.432-440. DOI: 10.1046/j.1365-2648.2002.02391.x Russel, P. & Sander, R. (1998). Health awerness- Health promotion: focus on care of the dying. International journal of palliative nursing, 4 (6), ss.266-70. DOI:

http://dx.doi.org/10.12968/ijpn.1998.4.6.9092

Svensk sjuksköterskeförening. (2014) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.

http://www.swenurse.se/globalassets/01-ssf-jon-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf [2016-03-04] Svensk sjuksköterskeförening. (2010a). Personcentrerad vård

http://www.swenurse.se/globalassets/01-ssf-jon-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/om.personcentrerad.vard_web.pdf [2016-03-24]

Svensk sjuksköterskeförening. (2010b). Värdegrund för omvårdnad

http://www.swenurse.se/globalassets/01-ssf-jon-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/vardegrund.for.omvardnad_2014.webb.pdf [2016-03-24]

Ternestedt, B-M., Österlind, J., Henoch, I. & Andershed, B. (2012). De 6 S:en - en modell för personcentrerad palliativ vård. Lund: Studentlitteratur AB

Thomsen, T., Hansen, S. & Wagner, L. (2011) How to be a patient in a palliative life experience? A qualitative study to enhance knowledge about coping abilities in advanced cancer patients. Journal of psychosocial oncology, 23 (3), ss. 254-273. DOI: 10.1080/07347332.2011.563345

Vedel, I., Ghadi, V., Lapointe, L., Routelous, C., Aegerter, P. & Guirimand, F. (2014) Patients, family caregivers, and professionals perspectives on quality of palliative care: a qualitative study. Palliative Medicine, 28 (9), ss.1128-1138. DOI:

http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1177/0269216314532154

Vig, E. & Pearlman, R. (2003) Quality of life while dying: a qualitative study of terminally ill older men. Journal of the American geriatrics society, 51 (11), ss. 1595-1601. DOI: http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1046/j.1532-5415.2003.51505.x

Werkander Harstäde, C. & Andershed, B. (2004) Good palliative care: how and where? The patient’s opinions. Journal of hospice and palliative nurisng, 6 (1), ss. 27-35.

Wiklund, L. (2003) Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och Kultur.

World Health Organization (2016a) Definition of Palliative Care http://www.who.int/cancer/palliative/definition/en/ [2016-03-21]

17

World Health Organization (2016b) Trade, foreign policy, diplomacy and health. http://www.who.int/trade/glossary/story046/en/ [2016-03-10]

Östlundh, L. (2012) Informationssökning. I Friberg, F. (red) Dags för uppsats- vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 57-79.- red

BILAGA

Årtal

Titel

Tidskrift

Syfte Metod och Urval Resultat

Chapple, A., Ziebland, S. & McPherson, A. 2006 The specialist palliative care nurse: A qualitative study of the patients’ perspective. International Journal of Nursing Studies Att undersöka patienter uppfattning av en stor bredd av problem som rör patienter nära döden. Patienternas uppfattning av arbetet och sjuksköterskans roll.

Kvalitativ studie med narrative intervjuer. 41 personer rekryterades genom anställda på hospice, kommunala- och allmänpraktiserande sjuksköterskor samt stödgupper. Patienterna värdesatte sjuksköterskans jobb, särskilt deras råd om praktiska saker, sjukdom och känslor. Vissa patienter förstod inte att palliativa sjuksköterskor kunde bli involverade i ett tidigt stadie av en persons sjukdom. Gourdji, I., McVey, L. & Purden, M. 2009 A quality end of life from a palliative care patients perspective. Journal of Palliative Care Undersöka betydelsen av livskvalité hos palliativa patienter. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer där tio patienter, hälften män och hälften kvinnor blev tillfrågade om sin livskvalitet. Patienterna valdes utifrån att de vårdades i livets slut, var 18 år eller äldre,

engelsktalandekognitivt medvetna. Analysering av data skedde genom ett empiriskt tillvägagångssätt.

För patienterna sågs livskvalitet vara centralt för att behålla känslan av normalitet. Det var även bidragande till ge möjlighet att göra saker man tidigare brukade, exempelvis hjälpa andra. Livskvalitet var också att få vara i en vårdande och stöttande miljö. Johnston, B. & Smith, L. 2006 Nurses and patients perceptions of expert palliative Studie om patienter och sjuksköterskors uppfattning om palliativ vård.

Fenomenologisk studie med djupgående intervjuer. 22 sjuksköterskor och 22 patienter intervjuades. Urvalskriterier för patienterna var att ha livshotande sjukdom, medvetna om sin diagnos.

Patienter hade en önskan att fortsätta var oberoende. Både patienter och sjuksköterskor var överrens om att att det viktigaste hos en palliativ

nursing care. Journal of Advanced Nursing Sjuksköterskorna skulle ha erfarenhet av palliativ vård. sjuksköterska var social förmåga och vara vänlig, visa medkänsla och vara äkta. Prince-Paul, M. 2008 Understanding the meaning of social well-being at the end of life. Oncology nursing forum Att utöka förståelsen av det sociala välmåendet, en dimension av livskvalitet utifrån döende patienters perspektiv.

Kvalitativ studie med djupgående

semistrukturerade intervjuer. Åtta obotligt cancersjuka patienter i åldrarna 35-75 år valdes ut utifrån ett

hospiceprogram.

Urvalskriterierna var god kognitiv förmåga, fysisk smärta på en acceptabel nivå för att klara av att genomföra intervjun.

Sex teman som beskrev betydelsen av nära relationer i livets slut.

Betydelse av familj, vänner, relation till högre makter. Förlust av funktioner samt betydelse av kärlek och tacksamhet. Richardson, J. 2001 Health promotion in palliative care: the patient’s perception of therapeutic interaction with the palliative nurse in the primary care setting. Journal of advanced nursing Identifiera och beskriva palliativa patienters uppfattning av faktorer som i samverkan med kommunala palliativa sjuksköterskor ökar känslan av hälsa och välmående. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 12 palliativa patienter som bor hemma. Patienterna hade erfarenhet av vård från kommunala palliativa sjuksköterskor. Patienterna hade obotlig cancer, var fysiskt och psykiskt lämpliga och var villiga att delta i studien. Data analyserades utifrån Hychers riktlinjer för fenomenologisk analys. Två typer av terapeutisk interaktion med sjuksköterskan ökade känslan av hälsa och välbefinnande. Professionell interaktion med fokus på sjukdom och fysiska problem. Den personliga interaktionen, humanistisk vilket ökade patienternas fysiska välmående. Vedel, I., Ghadi, V., Lapointe, L., Routelous, C., Aegerter, P. & Guirimand, F. 2014 Patients, family caregivers and professionals Identifiera likheter och olikheter hos olika intressenter i relation till kärnan av kvaliteten i palliativ vård. Samt finna vägar för att Kvalitativ tvärsnittstudie gjordes på palliativa sjukhusavdelningar, hospice och medicinska enheter som hade mobila palliativa vårdteam. Patienter valdes utifrån inställning, status, kön, ålder och typ av cancer. Data samlades in via

semistrukturerade intervjuer. Analysering utifrån standard

Fyra huvuddimensioner av vårdkvalitet bedöms av patient, familj och vårdpersonal. Omfattande stöd för patient, klinisk behandling, familjens delaktighet och vård

perspectives on a quality of palliative care: a qualitative study Palliative medicine förbättra de befintliga för palliativ vård.

metoder för kvalitativ analys. för den döende personen. Skillnader fanns mellan de olika intressenterna. Vig, E. & Pearlman, R. 2003 Quality of life while dying: a qualitative study of terminally ill older men. Journal of the American Geriatrics Society

Att se vad som kännetecknar upplevelsen av livskvalitet ur kroniskt sjuka mäns perspektiv.

Beskrivande studie med djupgående

semistrukturerade intervjuer med både öppna och slutna frågor. Deltagarna hade en förväntat levnadstid på sex månader eller mindre, de valdes ut från olika vårdavdelningar och var diagnostiserade med cancer eller hjärtsjukdom. 26 patienter deltog.

Det var ingen stor skillnad på svaren mellan hjärt-eller cancersjuka

patienter, svaren ges därför sammanställt. Deltagarna

upplevde att döden var nära. De valde att engagera sig i trevliga aktiviteter istället för att sitta och vänta på döden. Patienterna levde som de ville vilket ledde till ett bättre välmående allmänt men förvärrade symptom. Werkander Harstäde, C. & Andershed B. 2004 Good palliative care: How and Where? Journal of hospice and palliative nursing Beskriva vad patienter med cancer som är i livets slutskede anser vara god palliativ vård och var det tycker att sådan vård ska gå att få.

Semistrukturerade intervjuer gjordes med patienter utvalda av läkare och sjuksköterskor på Gotland. Plats valdes då det saknas hospice, palliativ avdelning eller organiserad palliativ vård i hemmet där. Deltagarna var i det senare stadiet i sin cancer, hade god förståelse och talade svenska. Sju kvinnor och två män i åldrarna 41-76 år deltog. Insamling av data skedde fortlöpande och analyserades enligt Glaser & Strausc komparativa metod.

Det som framkom från patienterna var tre kategorier som enligt dem visade vad god palliativ vård var; säkerhet, delaktighet och förtroende.