Läxor - i vilket syfte

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Barn Unga Samhälle (BUS)

Examensarbete

15 högskolepoäng

Läxor – i vilket syfte?

En studie om lärares syn på läxor i en mångkulturell skola

Homework

–

for what purpose?

A study on teachers view regarding homework

in a multicultural school

Camilla Gullander

Karin Lindeberg

Lärarexamen 210 hp Handledare: Ange handledare Barndoms- och ungdomsvetenskap

2010-06-02

Examinator: Caroline Ljungberg Handledare: Mariann Enö

Abstract

Gullander, Camilla & Lindeberg, Karin (2010). Läxor – i vilket syfte? En studie om

lärares syn på läxor i en mångkulturell skola. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö

Högskola.

Vårt syfte med denna undersökning har varit att förklara hur lärare tänker kring fenomenet läxor. Av vilka skäl ger lärare läxor? På vilket sätt tar lärare hänsyn till elevers olika förutsättningar? Finns det någon läxpolicy som lärare arbetar utifrån? Detta är våra tre huvudfrågeställningar som genomsyrar hela vårt examensarbete. Vi har valt Vygotskijs sociokulturella teori som utgångspunkt för vår undersökning, då vi anser att det finns kopplingar mellan sociokulturella faktorer och förutsättningar för att göra sina läxor. I vår undersökning har vi använt oss av metoden kvalitativa intervjuer, där fem lärare som arbetar på en mångkulturell skola har delgett oss sina åsikter och tankar om läxor. De främsta anledningarna till att lärarna vi har intervjuat ger läxor är för att eleverna ska repetera befintlig kunskap, lära sig att ta ansvar och för att föräldrarna ska få en inblick i skolarbetet. I möjligaste mån försöker de intervjuade lärarna att ta hänsyn till elevers olika förutsättningar för att göra sina läxor, då en del av läxorna individanpassas utifrån elevernas kunskapsnivå. Under arbetets gång har vi kommit fram till att elevers olika förutsättningar påverkar deras läxläsning och att lärare därmed måste individanpassa läxor i högre utsträckning, så att varje elev klarar av att göra sin läxa helt på egen hand, först då anser vi att läxor kan ge positiv effekt. Då en läxpolicy problematiserar lärarnas syn på och förhållningssätt till läxor, anser vi att en läxpolicy kan fungera som ett stöd för lärare, elever och föräldrar.

Nyckelord: läxor, lärare, sociokulturella förutsättningar, läxpolicy, mångkulturell, Vygotskij.

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 7

1.2 Teoretiska utgångspunkter ... 8

1.3 Metod och tillvägagångssätt ... 8

1.4 Disposition ... 9

2 Teori och tidigare forskning ... 10

2.1 Introduktion till forskningsfältet ... 10

2.2 Läxan som tragedi eller romans? ... 11

2.3 Läxans effekt ... 11

2.4 Föräldrars inverkan ... 12

2.5 Läxor – orsak till konflikt? ... 13

2.6 Mångkulturell skola och socioekonomiska förutsättningar ... 13

2.7 Vygotskij – den sociokulturella teorin ... 14

3 Tillvägagångssätt och empirisk studie ... 16

3.1 Metodval och metoddiskussion ... 16

3.2 Urval och genomförande ... 16

3.3 Forskningsetiska överväganden ... 18

3.4 Analysbeskrivning ... 19

4 Analys ... 20

4.1 Lärarnas tankar om läxor ... 20

4.2 Elevernas olika förutsättningar ... 22

4.3 Läxschema, läxhjälp och läxpolicy ... 23

4.4 Sammanfattning och slutsatser ... 24

4.5 Avslutande kommentar ... 27

6 Referenslista ... 30

7

1 Inledning

Vi har undersökt i vilket syfte lärare ger sina elever läxor. Läxor är ett dominerade inslag i lärares, elevers och föräldrars vardag och påverkar i hög grad elevers tid efter skolan. Läxor är något de flesta människor har erfarenheter av och därför också har åsikter om. Läxan kan vara positiv för eleverna på så sätt att de själva kan styra över och planera sin kunskapsinlärning. Läxans baksida kan vara att elevernas fritid begränsas eftersom de måste ta med sig uppgifter hem, därmed blir deras arbetssituation gränslös. Läxor involverar inte bara elever utan även deras familjer och stödet hemifrån kan variera mycket, då föräldrar har olika förutsättningar att hjälpa sina barn.

Vi anser att detta är ett intressant och yrkesrelevant undersökningsområde då vi snart är färdigutbildade lärare och kommer att ställas inför valet att ge, eller att inte ge läxor. De flesta lärare vi har mött ger läxor till sina elever trots att begreppet läxa inte förekommer i varken läroplanen (Lpo 94) eller kursplanerna för grundskolan. Under vår tid på lärarutbildningen har vi aldrig fått någon vägledning om läxor, trots att det är ett vanligt förekommande moment i skolan. Detta har gett oss tankar och funderingar om fenomenet läxor. Några av våra tankar kring varför lärare ger elever läxor är om det ges i brist på handledd lektionstid, för att öka samarbetet med föräldrarna eller om läxor ges rutinmässigt? Dessutom är vi nyfikna på om läxorna är anpassade utifrån varje elevs förutsättningar och på vilket sätt de följs upp. Vi har fokuserat på lärares resonemang om, och inställning till läxor.

1.1 Syfte och frågeställningar

Vårt övergripande syfte med examensarbetet är att få en ökad förståelse för varför lärare ger sina elever läxor. Vi har undersökt vilka effekter lärarna tror, och vill att läxorna ska ha. Med tanke på att skolan som vi har genomfört vår undersökning på är en mångkulturell skola, med stora skillnader ur ett socioekonomiskt och etniskt perspektiv, har vi dessutom försökt få svar på om lärarna tar hänsyn till elevernas olika förutsättningar för att göra sina läxor. Vi har även tagit reda på om skolan har någon

8

läxpolicy som lärarna följer, med policy menar vi att det i skolans informationsmaterial eller lokala styrdokument finns gemensamma riktlinjer för hur läxor ska vara utformade. Utifrån vårt syfte har vi valt följande frågeställningar:

 Av vilka skäl ger lärare sina elever läxor?

 På vilka sätt tar lärare hänsyn till elevers olika förutsättningar?

 Arbetar lärare utifrån en gemensam läxpolicy?

1.2 Teoretiska utgångspunkter

Vi har valt Vygotskijs sociokulturella teori som utgångspunkt för vår undersökning, då vi anser att det finns kopplingar mellan sociokulturella faktorer och förutsättningar för att göra läxor. Vygotskij förespråkar framförallt att lärandet sker i mötet och handlingar mellan människor, vi lär av varandra och av de tillgångar som finns. Vygotskij menar att kunskap byggs socialt och inte individuellt, då läxor oftast görs individuellt finner vi det intressant att ställa Vygotskijs teori mot lärarnas tankar om läxor.

1.3 Metod och tillvägagångssätt

För att förstå hur lärare tänker och resonerar kring läxor har vi gjort kvalitativa intervjuer med fem lärare som arbetar på en mångkulturell skola. Vi har följt ett intervjuschema (se bilaga), som vi själva har sammanställt med frågor som intresserar oss och som vi anser har relevans för vår undersökning. Intervjuerna spelades in på diktafon som vi sedan har sammanställt. Under hela vår process har vi tagit hänsyn till forskningsetiska överväganden.

9

1.4 Disposition

I kapitel två presenterar vi vilken tidigare forskning som har gjorts om läxor och Vygotskijs teori, då vi anser att den har ett samband till forskningen och vår undersökning. Tredje kapitlet handlar om vilken metod vi har valt, hur och med vem vi har genomfört undersökningen, vilka forskningsetiska överväganden vi har tagit i beaktning och kapitlet avslutas med en analysbeskrivning. I analysdelen i kapitel fyra presenterar vi resultatet av våra intervjuer och relaterar till teorier om tidigare forskning samt våra reflektioner. I det avslutande kaplitet diskuterar vi kritiskt vår undersökning och genomförandet av den.

10

2 Teori och tidigare forskning

2.1 Introduktion till forskningsfältet

Vi har valt Hellsten, Forsberg, Westlund, Cooper, Leo och Bouakaz för att de är de mest framträdande inom forskningsområdet, samt för att vi anser att de har intressanta synpunkter och åsikter som vi kan ha användning för i vår undersökning.

Hellsten är forskare vid Uppsala universitet och en av få svenska forskare som har studerat fenomenet läxor. I sin artikel Läxor är inget att orda om skriver han att läxan är ett begrepp som inte har någon framträdande roll i varken pedagogisk litteratur eller granskande texter, att den sällan problematiseras som den borde och att läxan värderas högre än vad den förtjänar. Han anser att läxor är ett arbetsinstrument som eleverna inte riktigt vet hur de ska använda eller ens varför de ska använda det. I samma text ifrågasätter han att elever behandlas som hjälplösa barn under skoltid, men att de på sin fritid förväntas utföra ett självständigt och kvalificerat hemarbete (Hellsten, 1997). Hemarbetet involverar även elevernas familjer, då arbetsuppgifterna inskränker på deras fritid och umgänge med familjen. Det är viktigt för barnens hälsa att även de, liksom vuxna, får vara lediga när deras arbetsdag är slut (Hellsten, 2000).

Det allmänt vedertagna resonemanget i Sverige angående läxor är att föräldrar ska vara delaktiga i elevernas läxläsning och att det är föräldrarnas ansvar att se till att läxorna blir gjorda (Forsberg, 2007). Detta styrks då det i läroplanen (Lpo 94) står att skola och hem har delat ansvar för elevernas utbildning. Westlund (2007) menar att elever i de yngre åldrarna inte ser något sammanhang mellan läxor, planeringsförmåga och ansvarstagande och instämmer därmed med Forsberg (2007) om att läxor således blir ett uppdrag för föräldrarna. Cooper (2007) anser att det spelar stor roll vad föräldrarna har för utbildningsbakgrund samt hur mycket tid de kan avsätta för att hjälpa sitt barn med läxläsning. Hans råd till lärare är att inte ge läxor som kräver föräldrarnas hjälp. Westlunds teorier (2007) överensstämmer med Coopers teori om att alla elever har olika förutsättningar och att socioekonomiska skillnader kan ha betydelse för elevers

11

läxläsning. Cooper har även i sin forskning kring läxornas utformning undersökt hur lärarna väljer att följa upp läxan, enligt honom är feedback från lärare gällande elevernas läxor en viktig del i läxhanteringen (Cooper, 2007).

2.2 Läxan som tragedi eller romans

Hellsten menar att läxan kan ses på två olika sätt, antingen som tragedi eller romans. Detta är två olika synsätt som påverkar hur läxorna utformas. I tragedin spelar tiden en stor roll, eleven bearbetar en viss fakta efter skolan för att sedan kontrolleras av läraren. Det är tiden som avgör kunskapsnivån samt att uppgifterna kännetecknar det som är viktigt och att det finns ett svar till varje fråga, detta är en återkommande process i skolans vardag. Läxan i romansen har en annan utgångspunkt, där ges eleven mer utrymme att vara självständig och tänka fritt. Eleverna ges frihet att i lugn och ro kunna bearbeta och reflektera över läxan på ett meningsfullt sätt. På så sätt kan ny kunskap bildas utifrån elevens tidigare kunskaper och eleven kan skapa en egen världsbild. I romansen är det eleven själv som har makt och frihet över sin egen läxa. En och samma lärare kan betrakta eleven utifrån båda synsätten. I skolan ses eleven som okunnig och i behov av lärarens hjälp och stöd. När eleven sedan kommer hem förutsätter läraren att eleven förvandlas till en kapabel människa som kan reflektera självständigt och lösa hemuppgifter, alltså kan eleven ha olika roller i skolan respektive i hemmet. Då det kan vara svårt att leva utifrån romansen i skolan kan hemuppgifter ges, så att eleven kan anta en annan roll i hemmet, vilket kan skapa andra förutsättningar för kunskap och lärande. Dock är det viktigt att poängtera att alla inte har samma förutsättningar i hemmet, för vissa kan det vara omöjligt att läsa läxor hemma (Hellsten, 2000).

2.3 Läxans effekt

Cooper tar upp både positiva och negativa effekter av läxläsning utifrån olika studier som gjorts. Han är positiv till läxor, men anser att elevernas ålder påverkar vilken effekt läxorna har. Han menar att det är de äldre eleverna som gynnas mest, eftersom de yngre eleverna ännu inte har lärt sig en bra studieteknik. För elever i skolår 1-6, kan

12

forskningen bara visa på små positiva effekter med läxor. Undersökningar visar till och med på ett negativt samband mellan läxor och de yngre elevernas resultat, ju mer läxor eleverna gör desto sämre resultat får de. Med elevernas ålder ökar sedan den positiva effekten, i skolår 7-9, har läxorna dubbelt så stor effekt jämfört med i skolår 1-6. Det är svårt att göra studier för att se om läxor ökar lärandet, svårigheten består i att det inte går att jämföra elever eftersom ingen har exakt samma förutsättningar. Det finns alltid skillnader i elevers grundkunskaper och motivation, samt i hur lärare arbetar och vad de ger för läxor. Det är också av stor betydelse vad elever som inte har läxor gör på sin fritid, han är av uppfattningen att även fritidsintressen och aktiviteter kan leda till ett ökat lärande (Cooper, 2007).

2.4 Föräldrars inverkan

Föräldrainverkan vid läxläsning kan ge både positiv och negativ påverkan på eleverna. Vad föräldrarna har för utbildningsbakgrund samt hur mycket tid de kan avsätta för att hjälpa sina barn med läxor, spelar stor roll. Det har visat sig att föräldrainverkan många gånger kan leda till press och förvirring hos barnen då föräldrarna tar läxläsningen ett steg längre och ger mer än bara handledning. Därför är Coopers råd till alla lärare att ge läxor som inte kräver hjälp av föräldrar (Cooper, 2007). Skillnaden mellan olika familjers möjlighet till läxhjälp och barnens chans att få läsa i lugn och ro är stor, något som Westlund (2007) ser som det största problemet med hemuppgifter. Hon anser att ju mer läxor desto större risk är det att socioekonomiska skillnader ger utslag. Elever som inte har någon som hjälper dem med läxan kan bli förlorarna i skolan. Att vissa skolor erbjuder läxhjälp tycker hon är bra, men fungerar mest som plåster på såren.

Läxor används som ett redskap för att hinna med det som ska göras i skolan. Elever och föräldrar har egentligen ingen uppfattning om varför läxor ges i skolan. Lärarna känner ofta press från föräldrar att de måste ge läxor för att de tror att det förväntas av dem. Det står ingenstans i styrdokumenten om läxor, ändå är läxor vanligt förekommande i skolorna. Leo (2004) har kommit fram till två slutsatser i sin magisteruppsats, att all undervisning bör ske i skolan och att skoldagen ska förlängas så att eleverna hinner med

13

det som ska göras i skolan, då det är lärarnas ansvar och uppgift att leda eleverna i deras väg till kunskap. Den andra slutsatsen är att så länge läxor förekommer på en skola bör det finnas en läxpolicy som konkret beskriver syftet med läxor och vilka krav som ställs på lärare, elever och föräldrar.

2.5 Läxor – orsak till konflikt?

Läxor är en återkommande källa till konflikter i både hem och skola. Föräldrar har synpunkter på hur och när läxor ska ges, lärare klagar över att deras tid inte räcker till och att föräldrar inte engagerar sig tillräckligt i barnens läxor. Dessutom är många elever missnöjda med att läxor tar tid ifrån andra aktiviteter (Cooper, 2007). Westlund (2004) anser att eleverna inte har någon möjlighet att klara sina uppgifter inom den skolbundna tiden utan att lärare och skola har lagt över mycket av sitt ansvar på elever och föräldrar. Hon menar att skolan använder sig av en distansutbildning, eftersom det finns en gråzon mellan skola och fritid.

2.6 Mångkulturell skola och socioekonomiska förutsättningar

Vi har valt att ta med begreppet mångkulturell skola som en term i vårt arbete, eftersom det är aktuellt i vår undersökning, då intervjuerna är genomförda på en mångkulturell skola och för att tydliggöra för läsarna vad vi avser med begreppet.

En mångkulturell skola är en skola som är belägen i ett invandrartätt område, där elevernas föräldrar kommer från olika länder och andra språk än svenska talas i hemmet. Eleverna har olika etnicitet, kultur, religion och socioekonomisk bakgrund (Bouakaz, 2009). Mångkulturella skolor är ofta självkritiska vad gäller föräldrasamverkan, men de problem som uppstår beror enligt skolledningen till största del på lärarnas inställning till föräldrarna (Bunar, 2009). I Bouakaz avhandling (2007) framkommer det att föräldrar och lärare har olika synsätt och förväntningar på föräldraengagemang och föräldrasamverkan. Lärarna förväntar sig att föräldrarna ska

14

engagera sig i sina barns skolgång medan föräldrarna har förväntningar på en kollektiv form av samverkan. Att kulturer av många olika slag ska kunna samarbeta kan skapa konflikter mellan lärare, elever och deras föräldrar, det är därför viktigt att lärarna har en mångkulturell medvetenhet och förståelse för kulturella och sociala skillnader (Bouakaz, 2009). Enligt Sandahl (2009) måste kategoriseringen av elever med utländsk bakgrund problematiseras, då det finns en fara att mångkulturella skolor ses som problemskolor och att det i sin tur leder till att förväntningarna på elevernas prestationer är låga. Föräldrars utbildningsnivå, boendesegregation, vistelsetid i Sverige och ursprungsland är exempel på faktorer som påverkar eleverna. Det är främst den socioekonomiska bakgrunden – ekonomiskt kapital, inkomst, förmögenhet och utbildning, alltså inte etniciteten, som inverkar på vilka möjligheter elever har att klara av skolarbetet och få en likvärdig utbildning i det svenska skolsystemet.

2.7 Vygotskij – den sociokulturella teorin

Vi har använt oss av Vygotskijs sociokulturella teori i vårt arbete eftersom dagens skola präglas av hans tankar om barns utveckling och lärande. Dessutom anser vi att hans teori har relevans för vårt undersökningsområde och vår analys, då kultur, kommunikation och miljö är förutsättningar för läxläsning.

Vygotskij var en utvecklingspsykolog som verkade på 1920- och 30-talet. Vygotskij har i sin teori en sociokulturell syn på den kognitiva utvecklingen, där han menar att barn utvecklar sina grundläggande kognitiva färdigheter i ett samspel med andra och att det sociokulturella sammanhanget är av stor betydelse för utvecklingen. Han menar också att vi lär tillsammans med andra och att vi kan ge och få kunskaper av varandra. Enligt Vygotskij är det i den sociala interaktionen som utvecklingen går från det gemensamma lärandet till det individuella, barn kan på egen hand utföra en handling bara om den först ägt rum i samarbete med andra. Vygotskij menar också att eleverna ska uppmuntras att söka hjälp hos sina kamrater eftersom det är i det sociala samspelet, där kunskap ges och tas, som vi lär oss (Strandberg, 2006). I den proximala utvecklingszonen kan barnen med hjälp av vägledning och uppmuntran från andra och mer erfarna personer få hjälp

15

att lösa uppgifter som de inte klarar på egen hand, det är då en intellektuell utveckling sker. Det är också här det skapas en kontakt mellan lärande och utveckling, den psykologiska utvecklingen är beroende av undervisning och inlärning. Genom undervisning skapas de lärprocesser som styr den fortsatta psykologiska utvecklingen framöver, därmed ska en bra pedagogik alltid vara inriktad på barnets framtida utveckling (Evenshaug & Hallen, 2001). Det är den sociala gemenskapen, den verksamhet som barn och lärare utövar tillsammans som är den viktigaste drivkraften i barns kunskapsprocess (Bråten, 2002).

16

3 Tillvägagångssätt och empirisk studie

3.1 Metodval och metoddiskussion

Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer. Eftersom vi vill veta varför lärare ger sina elever läxor anser vi att denna metod passar vårt examensarbete. Kvalitativ intervju är den vanligaste metoden för att få fram information vid examensarbeten inom lärarutbildningen. Den ger oss den information som gör det möjligt att förstå lärarnas syn på bland annat undervisning och förhållningssätt och ger kunskap som är direkt användbar i läraryrket (Johansson & Svedner, 2001). Kvalitativa intervjuer kännetecknas av att intervjuaren ställer öppna, enkla och raka frågor som ger innehållsrika svar, detta ger ett rikt material där intressanta åsikter och tankar kan utläsas (Trost, 1997). Vi har haft fasta frågeområden och fasta frågor, vilket kännetecknar en strukturerad intervju, men då vi har använt oss av följdfrågor blir svarsmöjligheterna öppna och olika, vilket också kännetecknar en kvalitativ intervju (Trost, 1997). Frågorna anpassades så att informanternafick möjlighet att ta upp allt de ville kring ämnet läxor samt för att vi ville ha så uttömmande svar som möjligt. Det är viktigt att inte vara inställd på att ställa de förutbestämda frågorna i tur och ordning, utan i den ordning situationen inbjuder till. Vid intervjutillfällena utgick vi från ett antal huvudfrågor som ställdes till alla deltagare, men vi har följt upp svaren på ett individualiserat sätt. Det är viktigt att utnyttja samspelet mellan den som intervjuar och informanten för att kunna komma längre och nå djupare i samtalet, detta brukar benämnas semistrukturerad intervju (Stukát, 2005).

3.2 Urval och genomförande

Vi har intervjuat fem kvinnliga lärare i åldern 30-60 år, som alla arbetar på samma skola. Anledningen till att vi valde att göra alla intervjuer på samma skola är för att vi inte är ute efter att göra en jämförelse mellan olika skolor och områden. Syftet med vår undersökning är att få ta del avlärarnas åsikter, tankar och erfarenheter om läxor, därför är det lärare som är vår målgrupp. Vi har valt att göra vår undersökning på en

17

mångkulturell skola, där cirka hälften av elevernas föräldrar har annat modersmål än svenska, eftersom en av våra frågeställningar belyser om lärare tar hänsyn till elevers olika förutsättningar. Skolan har ca 300 elever från förskoleklass till skolår 6. På skolan finns också två förberedelseklasser, där barn som nyss har kommit till Sverige förbereds för den svenska skolan. I dessa klasser ligger fokus på att eleverna ska lära sig det svenska språket för att senare kunna ta del av den ordinarie undervisningen. En av anledningarna till att vi har valt denna skola är för att den från ett etnicitets- och socioekonomiskt perspektiv har stor variation och därmed har eleverna olika förutsättningar. En annan anledning är att en av oss har god kontakt med lärarna på skolan, vilket vi tänkte skulle gynna oss vid intervjutillfällena, då de vi intervjuade kunde känna sig trygga och bekväma med oss.

Våra egna tankar och funderingar om läxor och den tidigare forskning som gjorts kring ämnet har inspirerat oss till våra intervjufrågor (se bilaga). De frågor vi har ställt har gett utrymme för följdfrågor och lärarnas fria tankar. Vi har inte varit främmande för att ändra frågorna eller lägga till och ta bort frågor under genomförandet av intervjuerna, om vi har känt att det behövts. När vi genomförde våra kvalitativa intervjuer spelade vi in dessa på diktafon, dels för att vi båda skulle kunna vara delaktiga i intervjuerna, men också för att kunna gå tillbaka till frågor och svar i materialet.

Intervjuerna med lärarna skedde i april 2010 och varje intervju varade i cirka en halvtimme. Lärarna vi hade avtalat tid med var tillmötesgående och fullföljde intervjuerna. De var intresserade av vårt undersökningsområde och delade med sig av sina personliga tankar och åsikter. Vi fick ett omfattande material som har varit till stor hjälp för vårt resultat. Vi mailade rektorn angående att få intervjua honom, men tyvärr ville han inte bli intervjuad, då han varken hade några åsikter om eller var särskilt intresserad av läxor.

18

3.3 Forskningsetiska överväganden

Vetenskapliga rådet har fyra huvudkrav gällande individskydd i samband med forskning:

 Informationskravet

 Samtyckeskravet

 Konfidentialitetskravet

 Nyttjandekravet

Informationskravet innebär att forskare informerar de berörda om forskningens syfte. Enligt samtyckeskravet kan deltagarna själva bestämma över sin medverkan. Att personer behandlas konfidentiellt och att obehöriga inte får ta del av några personliga uppgifter är konfidentialietskravet. Kravet för nyttjande innebär att uppgifter som berör enskilda personer endast får användas i forskningsarbetet (Vetenskapsrådet, 2002). Dessa krav har vi använt oss av i samband med våra forskningsetiska överväganden i vårt arbete.

Eftersom en kvalitativ intervju innebär att den intervjuade ska ge sin personliga syn och presentera sina personliga ställningstaganden är det viktigt att denne känner förtroende för oss som intervjuare och respekterar syftet med intervjun. Vi har därför klargjort vad intervjun ska resultera i, så att informanterna kunde ge sitt samtycke till att delta. Vidare försäkrade vi de som deltog i intervjuerna att resultaten presenteras på ett sådant sätt att det inte kommer att gå att identifiera vem som har sagt vad (Johansson & Svedner, 2001). Vi var också tydliga med att deras medverkan var frivillig och att de uppgifter de lämnade inte kommer att användas för något annat syfte än för vår undersökning. När vi informerade om undersökningen försökte vi motivera intervjupersonerna att medverka genom att klargöra hur viktigt deras bidrag är för att få ett rättvisande resultat (Patel & Davidson, 2003). Deltagarna fick möjlighet att ställa frågor om undersökningen och om de ville avbryta sitt deltagande kunde detta ske utan negativa följder (Johansson &

19

Svedner, 2001). Vi spelade in intervjuerna på diktafon och bad därför informanterna om tillstånd att göra detta och försäkrade dem om att ingen annan än vi kommer att lyssna på bandet och att de kommer förstöras när intervjun är bearbetad. I resultatdelen har vi använt oss av fingerade namn.

3.4 Analysbeskrivning

Materialet från våra intervjuer lyssnade vi av och skrev ner på varsitt papper, eftersom vi hör och uppfattar saker på olika sätt. Enligt Trost (1997) är det viktigt att efter de planerade intervjuerna bearbeta, analysera och tolka dem. När intervjuerna var nedskrivna sammanställde vi dem till en text för att få en helhet. I den sammanställda texten markerade vi svaren som hörde ihop, med olika färgpennor, detta gjorde vi för att få en överblick och en struktur i vår text och det kommande resultatet. Efter det började vår skrivprocess, då vi delade upp texten i teman och bildade kapitel utifrån vårt syfte och våra frågeställningar.

20

4 Resultat och analys

Syftet med vår undersökning har varit att få en ökad förståelse för varför lärare ger sina elever läxor. Vi har utgått från följande frågeställningar: Av vilka skäl ger lärare sina elever läxor? På vilket sätt tar lärare hänsyn till elevers olika förutsättningar? Utgår lärare från en gemensam läxpolicy? I detta kapitel redovisar vi resultatet av våra intervjuer. Utifrån svaren vi har fått har vi sammanställt olika teman, som alla kan kopplas till fenomenet läxor. I dessa teman redogör vi för vilka tankar lärarna har om läxor, på vilket sätt lärarna tar hänsyn till elevers olika förutsättningar för läxläsning och synen på läxpolicy och läxhjälp. Vi har valt att inte kommentera lärarnas citat i resultatdelen, då vi vill att läsarna ska koncentrera sig på lärarnas tankar och åsikter kring läxor och inte våra. Kapitlet avslutas med en sammanfattning, där vi presenterar och relaterar våra slutsatser i förhållande till våra frågeställningar, den tidigare forskning som har gjorts och Vygotskijs teori. Här ges även fritt spelrum för våra reflektioner kring läxor.

4.1 Lärarnas tankar om läxor

De lärare som vi har intervjuat är alla överens om att läxor är ett nödvändigt komplement till undervisningen i skolan. Med läxor befäster elever sina kunskaper, blir säkrare och lär sig fortare eftersom läxan är en repetition av det som de arbetar med i skolan och som alla elever ska kunna. Eleverna får inte möjlighet att repetera i den mån de behöver i skolan, därför är läxor en viktig del av skolarbetet. För att lära sig krävs många upprepningar och en lugn arbetsmiljö, då detta är något som inte kan uppfyllas i skolan, är det bra att eleverna kan färdighetsträna vissa moment hemma. Lärarna poängterar att läxor är extra viktigt för de elever som är svaga och osäkra i skolarbetet, för att de ska känna sig säkrare, krävs det att de gör sina läxor. Effekten av läxor kan bli att eleverna befäster kunskaper och blir säkrare, det blir också en förstärkning och repetition.

Eleverna som gör sina läxor lär sig mycket fortare, de måste höra ett ord femtio gånger för att lära sig det. Helst ska barn lära sig ett nytt ord var 90:e minut (Gunilla).

21

Läxorna som lärarna ger består inte av någon ny kunskap, eftersom det är lärarnas uppgift att introducera och lära ut nya kunskapsområden, utan läxan ska förstärka kunskaperna. Anna anser att det ställs för stora krav på föräldrarna om det är de som ska introducera ny kunskap och då är risken stor att eleverna lär sig på olika sätt.

För mig är läxor något som ska förstärka det man har gjort i skolan. Jag skickar aldrig hem ny kunskap, min tanke är inte att man ska lära sig något nytt, bara repetera för att befästa det vi har gjort i skolan (Anna).

De intervjuade lärarna ger läxor som eleverna ska kunna klara av att göra på egen hand, utan hjälp av någon i familjen. Däremot anser de att det är bra om föräldrarna finns tillgängliga för att påminna sina barn om läxorna och för attstötta dem i läxarbetet. Alla lärare utom en upplever att föräldrar förväntar sig att deras barn ska ha läxor eftersom det hör till skolans värld och för att de genom läxor får en inblick i vad deras barn gör i skolan. Lärarna menar att föräldrarna inte är överens om mängden läxor, en del tycker det är för lite medan andra anser att det är för mycket. Läraren som anser att föräldrar inte förväntar sig att deras barn har läxor menar att föräldrarna helst inte vill hjälpa sina barn med läxor, då det är jobbigt. De lärare som själv har barn poängterar att läxor kan ge upphov till konflikter i hemmet, då de kan uppta stor del av familjens gemensamma tid.

Läxor kan vara en källa till konflikter hemma, hela hemklimatet går ut på läxor. Läxor påverkar hela familjen och jag ifrågasätter om det är rätt att hela livet ska kretsa kring skola och läxor (Sara).

Monika menar att det är synd om barnen eftersom de har långa skoldagar och de behöver sin fritid, men eftersom vi lever i ett konkurrenssamhälle, måste eleverna vara duktiga för att klara konkurrensen och då krävs det repetition av det arbete som sker i skolan. ”Det är svårt att hinna med alla moment och nå alla mål i kursplanen utan läxor”.

22

4.2 Elevernas olika förutsättningar

Lärarna är medvetna om att förutsättningar för läxläsning är varierande. En del elever får mycket hjälp hemifrån, medan några inte får något stöd alls. Även om föräldrarna inte kan hjälpa sina barn, anser lärarna att det räcker med att de finns till hands och på det sättet stöttar dem, eftersom lärarna alltid ger läxor som eleverna ska klara av att göra på egen hand. Lärarna försöker i möjligaste mån att ta hänsyn till elevernas olika förutsättningar för att göra sina läxor. En del av läxorna individanpassas utifrån elevernas kunskapsnivå, främst läsläxan, eftersom skillnaden i läsning är stor. Sara brukar alltid testa sina läxor på eleverna, så att hon vet att eleverna klarar av dem och att de tar rimligt med tid.

För elever som kan klara läxan på egen hand, kan läxan fungera som en skjuts framåt, men den kan också bli ett ok, för dem som har det svårt. Om läraren inte tar hänsyn till sin grupp tror jag absolut att läxor kan öka kunskapsklyftan mellan elever (Anna).

Lärarna anser att det är stor skillnad på elevernas kunskaper och menar därmed inte att kunskapsklyftan mellan eleverna ökar, utan att den är lika stor vare sig de ger läxor eller inte. De menar att en del föräldrar är otroligt ambitiösa och gör saker med sina barn som t.ex. bakar, samtalar och tittar på givande tv-program, vilket resulterar i att barnen befäster sina kunskaper ytterligare.

Ibland får jag dåligt samvete, det här med läxor är orättvist, eftersom jag vet att vissa barn får mycket hjälp hemma, medans vissa inte får någon stöttning alls. Det kan aldrig bli rättvist, livet är inte rättvist (Monika).

Läxor är viktigt för att engagera föräldrarna i skolarbetet, det skapar ett band mellan barnen och deras föräldrar. Det optimala är om eleverna får hjälp hemifrån, att ha föräldrar som hjälper blir som att ha en speciallärare (Elsa).

Lärarna menar att en del av eleverna är nyfikna och har viljan att lära sig nya saker, de har en motor som driver dem framåt. Skillnaden på motivation och omvärldsuppfattning kan vara gigantisk, detta påverkar också elevernas lärande.

23

Det är upp till var och en att göra sina läxor. Man måste ta ansvar för sitt eget lärande, jag har min utbildning och min lön, det är inte för min skull de ska göra sina läxor, det önskar jag att alla förstod (Monika).

Monika poängterar att det är viktigt att eleverna inte ska känna det som ett misslyckande om de inte klarar av att göra sin läxa, då detta kan vara ett tecken på att lärarna måste vara tydligare i sina instruktioner.

4.3 Läxschema, läxhjälp och läxpolicy

Alla lärare som vi har intervjuat anser att det är rimligt med 2-3 läxor i veckan för år 1-3, där varje läxa får ta max en halvtimme. De vanligaste läxorna är matematik och läs– och skrivläxa, dessa återkommer varje vecka och används av lärarna som ett utarbetat läxschema. Lärarna är överens om att eleverna ska läsa minst en kvart om dagen, detta krävs för att eleverna ska få en säkerhet i sitt läsande. ”Hela skolan grundar sig på läsning” (Monika).

Lärarna ger läxor så att eleverna har minst tre dagar på sig att göra dem, detta för att eleverna ska lära sig att planera sin tid och ta eget ansvar. Trots detta gör många läxan till dagen efter, särskilt i de lägre skolåren. Det finns ingen gemensam läxhjälp på skolan, men alla utom Anna erbjuder sina elever läxhjälp före och efter skoltid. Eleverna kan också få hjälp av specialpedagoger och fritidspersonal. Monika anser att eleverna dessutom kan arbeta i par och på sätt hjälpa varandra med läxorna.

Jag ser inte läxor som en inlärningsmetod utan som ett komplement till den vanliga undervisningen. Om läxan ska fungera som inlärningsmetod och eleverna ska lära sig något nytt, måste jag erbjuda läxhjälp och det får jag inte in i mitt schema (Anna).

Ingen av lärarna har fått ta del av någon gemensam läxpolicy, trots det är alla överens

om vilka läxor eleverna bör ha och ingen klass på skolan är fri från läxor. ”Skolan har ingen nedskriven läxpolicy, men alla elever ska läsa varje dag” (Sara).

24

På frågan om lärarna ger läxor i brist på handledd lektionstid är svaret nej, däremot kan eleverna få som läxa att göra färdigt det som de inte har hunnit med på lektionen, eftersom de annars kan halka efter i undervisningen och få mindre kunskap. Detta ges endast i de fall då eleven inte har utnyttjat sin tid i skolan på bästa sätt. Elsa anser att alla lärare borde reflektera och omvärdera sitt arbete med eleverna, så att varken undervisningen eller läxorna blir rutinmässiga. Lärarna följer alltid upp läxorna på något sätt. Läsläxan läses alltid för läraren och någon enstaka gång för en klasskamrat. Matematikläxan lämnas in för rättning och gås igenom i helklass när det är något alla behöver träna på, annars individuellt. Skrivuppgifter rättas av läraren och redovisas sedan av eleverna.

4.4 Sammanfattning och slutsatser

I diskussionerna kring läxor kom det fram att alla lärare som vi har intervjuat ger sina elever läxor, eftersom de anser att en viss typ av hemarbete är bra. I vissa moment som till exempel läsning och repetition av matematiktabeller anser lärarna att det inte räcker med den träning som eleverna får i skolan. I detta avseende anser de att läxor är positivt för inlärningen, eftersom kunskaper befästs med hjälp av repetition. De tillägger att det framförallt är de elever som är svaga som förlorar på att inte repetera hemma. Lärarna menar också att eleverna inte alltid kan få en lugn arbetsmiljö i skolan, därför menar de att vissa moment är bra att göra hemma. Utifrån samtalen med lärarna har vi förstått hur viktigt det är att repetera kunskaper och att tiden inte alltid räcker till för det i skolan. Vi förstår att viss färdighetsträning behöver göras hemma för att elever ska komma framåt i sin kunskapsutveckling. Dock anser vi att det bör ställas krav på lärarnas instruktioner samt hur läxorna utformas. Vi önskar också att lärare delger sina elever varför det är viktigt med läxor och att läxorna är till för dem och deras kunskapande. Andra viktiga skäl för läxläsning som lärarna nämner, är att eleverna ska lära sig att ta ansvar för sitt skolarbete och för att föräldrarna får möjlighet att bli delaktiga i sina barns skolgång.

Något vi ställer oss frågande till är lärarnas resonemang kring en lugn arbetsmiljö. Vi anser att lärarna med detta utgår från att alla elever har möjlighet till en lugn arbetsmiljö

25

hemma. Vi instämmer med Westlund (2007) och Sandahl (2009) som anser att det främst är den socioekonomiska bakgrunden som påverkar elevers kunskapsinhämtning och att ju mer läxor lärare ger desto större är risken för att de socioekonomiska skillnaderna ger utslag. På en mångkulturell skola ser hemförhållandena väldigt olika ut, trångboddhet, många syskon och föräldrar som inte kan det svenska språket är vanligt förekommande faktorer som kan påverka läxläsningen. Hellsten (2000) menar att det är de sociala förutsättningarna som styr om läxan ses som en tragedi eller romans, finner vi det anmärkningsvärt att lärarna inte tar mer hänsyn till dessa variabler. Detta är en anledning till att vi är kritiska mot läxor då vi anser att de kan öka kunskapsklyftan mellan elever, eftersom förutsättningarna för läxläsning ser olika ut. Vi är av den mening att alla ska ha samma tillgång till kunskap oberoende av hur stödet hemifrån ser ut. I likhet med Cooper (2007) anser vi att en lösning på detta kan vara att lärare ger läxor som elever kan göra på egen hand.

De intervjuade lärarna är överens om att läxor inte ska innefatta någon ny kunskap, utan baseras på det som de arbetar med i skolan och att eleverna därmed ska klara av att göra läxan på egen hand. Detta förutsätter att läxan är tydlig, begriplig och avgränsad. Lärarna försöker ta hänsyn till elevernas olika förutsättningar för läxläsning och en del läxor individanpassas. Precis som Bouakaz (2009) anser vi att det är viktigt att lärare har en mångkulturell medvetenhet, då alla elever har olika förutsättningar. Trots det anser vi att för många av läxorna är generella och ges till många elever samtidigt. Givetvis förstår vi att det som lärare är svårt att samordna kunskapsnivå och intresse eftersom elever i en klass befinner sig på olika nivåer, både socialt och intellektuellt. Då socioekonomiska förutsättningar påverkar elevers läxläsning är vi av den mening att lärare måste individanpassa läxor i högre utsträckning, så att varje elev klarar av att göra sin läxa helt på egen hand, först då menar vi att läxan kan ge positiv effekt.

Skolan som de intervjuade lärarna arbetar på har ingen utarbetad läxpolicy, de bestämmer själv om de vill ge eller inte ge läxor. Enligt Leo (2004) ska en läxpolicy som beskriver syfte och krav på lärare, föräldrar och elever finnas på skolan om läxor förekommer. När en läxpolicy utarbetas diskuteras det om hur och varför läxor ska ges, vilket kan leda till att synen på läxor förändras och att lärarnas förhållningssätt till vad

26

som ska göras i skolan respektive hemma problematiseras. Läxpolicyn kan också fungera som en hjälp i kontakten med föräldrar, då lärarna kan motivera syftet med läxor. Vi anser att en läxpolicy kan fungera som ett stöd för lärarna, eleverna och föräldrarna.

Hur vi än vrider och vänder på begreppet läxor återkommer vi alltid till att alla barn har olika sociala förutsättningar och på vilka sätt dessa kan påverka läxläsningen. Vygotskij betonar i sin psykologiska kultur-historiska teori att språk och tänkande utvecklas i social kommunikation och att kunskaper konstrueras i samspel med den sociala omgivningen i skolan, hemmet och samhället och tillsammans med kompisar. Det krävs att människor i barnens omgivning berättar, förklarar, diskuterar och löser problem för att de ska lära sig nya färdigheter. Detta Vygotskijperspektiv anser vi skulle kunna stödja idén om läxor, dock är en kompetent social omgivning och föräldrar som tar ett stort ansvar förutsättningar för detta. Oavsett vad avsikten med läxor är, kan lärare aldrig bortse från vilken påverkan kulturella skillnader kan ge. Då kulturen är byggd av människor och är resultatet av människors målmedvetna och meningsfulla aktiviteter, kan människan inte vara skild från kulturen. Människan är kultur och kultur är människa. Var vi befinner oss påverkar vilka vi är, det är i full aktivitet med hjälp av tillgänglig kultur som människor förvärvar sina förmågor (Strandberg, 2006). Då vår definition av kultur innefattar människors olika bakgrund, etnicitet, miljö, ekonomi och personer i omgivningen, anser vi att det i högsta grad finns kopplingar mellan Vygotskijs teori och vår syn på läxläsning.

Grundidén med läxor är enligt lärarna att den ska fungera som en repetition som gör att kunskaper lättare befästs. Detta resonemang har gjort att vår inställning till läxor delvis har ändrats, då vi har insett vad minnesträning kan göra för elevers kunskapsutveckling. Utifrån våra intervjuer har vi förstått att det finns en god tanke med läxor, men vi anser att det finns brister i samband med genomförandet av läxor, främst vad gäller hänsynstagandet till elevers olika förutsättningar. För att utslaget i de socioekonomiska skillnaderna inte ska öka på grund av läxor, vill vi att det ska finnas krav på hur läxor ska se ut.

27

4.5 Avslutande kommentar

Utifrån vår undersökning har vi kommit fram till att det som lärare kan vara svårt att undvika läxor. Därför menar vi att det är viktigt att tänka på att läxor ska vara väl förberedda, tydliga, individanpassade, kunna göras på egen hand, repeterande och motiverande till fortsatt arbete. Dessa nyckelord anser vi vara krav för hur en bra läxa ska se ut. Vi tror och hoppas att dessa krav kan utjämna de sociokulturella skillnader som finns gällande elevers olika förutsättningar för läxläsning och på så sätt kan vi kanske också komma närmare målet om en skola för alla?

28

5 Diskussion och kritisk reflektion

Vi anser att vår undersökning har löpt på väl och vi är nöjda med upplägget av vår studie, men för den sakens skull är det inte så att vi inte kan se saker som vi kunde gjort annorlunda. Vi har från första början varit medvetna om vilket vårt syfte med undersökningen är och vilka frågeställningar vi har velat få svar på. Med dessa frågeställningar i våra tankar har vi försökt att disponera arbetet så att läsaren lätt kan följa en röd tråd, detta är något vi har upplevt som svårare än vad vi tänkt oss från början. Att få en logisk kontinuitet och koppling mellan de olika kapitlen har varit en utmaning, men något vi hela tiden har strävat efter.

Trots att det inte har gjorts så mycket forskning på ämnet, har vi ändå lyckats hitta både svenska och utländska forskare med intressanta infallsvinklar kring fenomenet läxor. För att spetsa vår undersökning, kändes det naturligt för oss att koppla Vygotskijs sociokulturella teori med vårt resultat, då vi vid flertalet tillfällen diskuterar vilken påverkan de sociokulturella skillnaderna kan ha på läxläsning.

Vi känner oss nöjda med att vi valde kvalitativa intervjuer som metod, eftersom kvalitativa intervjuer resulterar i verbala formuleringar har vi fått ta del av lärarnas tankar kring läxor. Antalet informanter blev färre än vad vi hade tänkt från början, på grund av bristande intresse på vår valda skola. Vi kan i nuläget vara kritiska till att vi valde att fokusera på enbart en skola, dels för att informantgruppen blev mindre, men också för att lärarnas svar till viss del blev samstämmiga. Dessutom upplevde vi att det inte enbart är en fördel att ha god kontakt med intervjupersonerna, då det kan vara känsligt att ifrågasätta deras arbetssätt samt att den som har kontakt med lärarna kan vara blind för vissa företeelser. Nu i efterhand anser vi att det hade varit intressant att intervjua lärare på ytterligare en mångkulturell skola för att se hur hänsynstagandet till elevers olika förutsättningar till läxläsning ser ut där, eftersom detta har genomsyrat hela vår undersökning. Det hade också varit givande att intervjua lärare som inte ger läxor och få veta anledningen till det, då det hade kunnat ge oss ett bredare perspektiv.

29

Vi har intervjuat fem lärare och är därför medvetna om att vår undersökning inte ger en allmänrådande bild av vad alla lärare har för syfte med läxor, men det har gett oss en uppfattning om vilka skäl som kan ligga till grund för att lärare ger sina elever läxor. Vi är mycket besvikna över bortfallet av en informant, nämligen rektorn på skolan. Vi anser att det hade varit intressant att höra en rektors syn på läxor, då det hade kunnat förstärka vår undersökning. Trots problemen vi har nämnt ovan anser vi att vårt resultat har besvarat våra frågeställningar och gjort oss medvetna om vilka förutsättningar som krävs för att läxor ska ge en positiv effekt på kunskapsutvecklingen.

Under vår arbetsprocess har ett nytt forskningsområde uppkommit. Vi finner det intressant att undersöka vad föräldrar har för syn på läxor, då vi är av uppfattningen att oavsett om de vill eller inte vill, blir de involverade i sina barns läxläsning. Eftersom läxor således blir ett uppdrag för föräldrar ställer vi oss frågan: - Har dagens familjer tid och ork att hjälpa sina barn med deras läxor utan att det skapas konflikter i hemmet?

30

6 Referenslista

Bouakaz, Laid (2007). Parental Involvement in School. What Hinders and what

Promotes Parental Involvement in an Urban School. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö

Högskola.

Bouakaz, Laid (2009). Föräldrasamverkan i mångkulturella skolor. Lund: Studentlitteratur.

Bråten, Ivar (2002). Vygotskij och praktiken. Lund: Studentlitteratur.

Bunar, Nihad (2009). När marknaden kom till förorten – valfrihet, konkurrens och

symboliskt kapital i mångkulturella områdens skolor. Lund: Studentlitteratur.

Cooper, Harris (2007). The battle over homework. London: SAGE.

Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.

Forsberg, Lucas (2007). Homework as serious family business: power and subjectivity in negotiations in Swedish families, British Journal of Sociology of Education, Vol. 28, No. 2, March 2007, pp. 209-222.

Hellsten, Jan-Olof (1997). Läxor är inget att orda om: Läxan som fenomen i aktuell

pedagogisk litteratur. Pedagogisk forskning i Sverige 1997 ÅRG 2 nr 3 s. 205-220.

Hellsten, Jan-Olof (2000). Skolan som barnarbete och utvecklingsprojekt. En studie av

hur grundskoleelevers arbetsmiljö skapas – förändras – förblir som den är. Uppsala:

Uppsala University Library.

Johansson, Bo & Svedner, Per-Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen:

31

Leo, Ulf (2004). Läxor är och förblir skolarbete - En studie om inställningar till läxor i

ett F-9spår i grundskolan. Magisteruppsats i Utbildningsvetenskap. Malmö: Malmö Högskola.

Lärarförbundet (2005). Lärarens handbok. Skollag, läroplaner, yrkesetiska principer, FN:s barnkonvention. Stockholm: Lärarförbundet.

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder - Att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Sandahl, Rolf (2009). Mångfaldssatsningen: en satsning på mångfald eller en mångfald

av satsningar? Eskilstuna: Mälardalens högskola

Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag.

Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Trost, Jan (1997). Kvalitativa intervjuer. (2:a upplagan) Lund: Studentlitteratur.

Westlund, Ingrid (2004). Läxberättelser: läxor som tid och uppgift. Linköping: Linköpings universitet.

Westlund, Ingrid (2007). Läxan – en svårfångad företeelse. I Granström, Kjell (red),

Forskning om lärares arbete i klassrummet. Forskning i fokus, nr 33. Stockholm:

Myndigheten för skolutveckling. Internetadresser:

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk -

32

Bilaga: Intervjufrågor

 Hur tänker du kring läxor?

 Ger du dina elever läxor?

 Av vilka skäl ger du/ger du inte läxor?

 Hur många läxor i veckan tycker du är rimligt?

 Individanpassar du läxorna?

 På vilket sätt följer du upp läxorna du ger?

 Har du ett utarbetat läxschema? Om ja, hur ser det ut?

 Använder du dig av läxor i brist på handledd lektionstid?

 Tror du att läxor är en förutsättning för ett ökat lärande?

 Vilken effekt på elevernas lärande tror du att läxor kan ge?

 Tror du att man kan ersätta läxor med någon annan inlärningsmetod? Om ja, vilken?

 Hur flexibel är du med tiden för inlämning av läxor?

 Upplever du att föräldrarna förväntar sig att barnen har läxor?

 Har skolan någon utarbetad läxpolicy?