EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ
VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD
2019:63
En andra chans
Patienters upplevelse av vården efter ett suicidförsök
Josefina Frisell
Hanna Oskarsson
Examensarbetets
titel: En andra chans Patienters upplevelse av vården efter ett suicidförsök Författare: Josefina Frisell och Hanna Oskarsson
Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng
Utbildning: Sjuksköterskeutbildning GSJUK17v Handledare: Carolina Lindström
Examinator: Lena Nordholm
Sammanfattning
Suicid och suicidförsök är en medveten handling om att vilja avsluta sitt liv, ofta som följd av psykisk ohälsa. Tidigare suicidförsök och långvarig psykisk ohälsa ökar risken till att genomföra suicid. Forskning visar att det finns en osäkerhet hos vårdpersonal inför att bemöta patienter som genomfört ett suicidförsök. Studiens syfte var att belysa patienternas upplevelse av vården efter ett suicidförsök. Metoden som användes var en litteraturöversikt med 14 kvalitativa artiklar inkluderade. Resultatet sammanfattas i tre olika teman; Att möta vården, Bli bemött och sedd som medmänniska samt Läkning och återhämtning. Diskussionen innefattar de positiva effekterna i omvårdnaden genom att skapa förtroende, förstå innebörden av kommunikationens betydelse, den vårdande relationens betydelse och att inkludera familjen. Ökad utbildning inom kommunikation för vårdpersonal ger större förutsättningar att tidigare skapa förtroende och välbefinnande hos patienten, vilket kan kopplas till hållbar utveckling. Genom verbal lindring minskas behovet av läkemedel och hindra destruktiva handlingar som kan leda till ett ökat vårdbehov.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING _________________________________________________________ 1 BAKGRUND _________________________________________________________ 1
PSYKISK OHÄLSA _______________________________________________________ 1 SUICID OCH SUICIDFÖRSÖK _____________________________________________ 2 VÅRDA PATIENTER SOM INTE VILL LEVA ________________________________ 2
PROBLEMFORMULERING ____________________________________________ 3 SYFTE ______________________________________________________________ 4 METOD _____________________________________________________________ 4 DATAINSAMLING ________________________________________________________ 4 DATAANALYS ___________________________________________________________ 4 RESULTAT __________________________________________________________ 5
ATT MÖTA VÅRDEN _____________________________________________________ 5 BLI BEMÖTT OCH SEDD SOM MEDMÄNNISKA ____________________________ 6 LÄKNING OCH ÅTERHÄMTNING _________________________________________ 8
DISKUSSION ________________________________________________________ 9 METODDISKUSSION _____________________________________________________ 9 RESULTATDISKUSSION _________________________________________________ 10 FÖRTROENDE ________________________________________________________________ 10 KOMMUNIKATIONEN _________________________________________________________ 11 VÅRDANDE RELATION _______________________________________________________ 11 SLUTSATSER _______________________________________________________ 13 FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING ________________________________ 13 REFERENSER ______________________________________________________ 15
BILAGA 1 _______________________________________________________________ 21 BILAGA 2 _______________________________________________________________ 23
INLEDNING
I tidigare yrkesliv samt under verksamhetsförlagd utbildning har vi mött patienter som vårdas efter suicidförsök. Erfarenheten av det gav oss intrycket att en del av vårdpersonalen upplever det svårt att möta patienter som genomfört suicidförsök. Död genom suicid var den vanligaste yttre dödsorsaken i Sverige 2018 och den största riskfaktorn för suicid är tidigare suicidförsök. 2018 vårdades 1268 personer efter suicidförsök. Suicid och suicidprevention är ett högaktuellt ämne i samhället och inom vården. Vi önskar belysa patienters upplevelse av att vårdas efter ett suicidförsök, för att öka kunskapen och medvetenheten i vården kring detta samhällsproblem. Hur är patienternas upplevelse av vården som de möts av efter ett suicidförsök?
BAKGRUND
I bakgrunden beskrivs innebörden av psykisk ohälsa, suicid och suicidförsök samt beskrivning av omvårdnad och vårdares upplevelser av att vårda patienter efter suicidförsök.
PSYKISK OHÄLSA
Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp som innefattar allt från oro, ångest, nedstämdhet till mer allvarligare symtom som uppfyller kriterier för psykisk diagnos (Folkhälsomyndigheten 2017). En av de största folksjukdomarna som ligger bakom drygt 40 % av alla sjukskrivningar är psykisk ohälsa, som toppas med depression och ångestsyndrom. Tendensen för psykisk ohälsa ses fortsätta stiga, tillsammans med ökad läkemedelsförskrivning. Psykisk ohälsa är svårt att bota, nästan 30 % av personer med psykisk ohälsa är i behov av fortsatt vård tio år efter de insjuknat. Genom en kraftig ökning av psykisk ohälsa i samhället, ställs högre krav på hälso- och sjukvården som måste tillhandahålla tillräckliga resurser och relevant kompetens (Socialstyrelsen 2019c). Enligt World Health Organisation (WHO) (2008) beskrivs hälsa inte enbart som frånvaro av sjukdom, utan uppnådd hälsa definierades som ett tillstånd mellan fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande. Ekebergh (2015a, s. 28) beskriver vidare att hälsa innebär välbefinnande som skapas genom att kunna vara i stånd till att genomföra små och stora livsprojekt, som ger värde i den enskilda individens livsvärld. (a.a.) Livsvärld teorin kan beskrivas som människans existens i världen som en levd kropp, en integrerad helhet där ingen skiljelinje skiljer kroppen och själen. Livsvärlden är vardagliga attityder som människor har i det dagliga livet, människor tar det de upplever för givet och deras naturliga lutning är att vara reflekterande (Lindberg, Karlsson & Knutsson 2018). Ekeberg (2015b, s. 67) beskriver att livsvärlden inte en värld i sig, utan en erfarenhetsvärld som kan delas med andra, men samtidigt är den unik för varje person (a.a.). Suicid är en konsekvens av psykiskt lidande som till slut blir outhärdligt (Socialstyrelsen 2019a).
SUICID OCH SUICIDFÖRSÖK
Suicid innebär en avsiktlig självdestruktiv handling som leder till döden (Socialstyrelsen 2019a). Över 800 000 människor i världen begår suicid varje år och 20 gånger fler människor gör suicidförsök. WHO menar att suicid kan förebyggas ytterligare genom att prioritera suicidprevention och öka kunskapen kring suicid (WHO 2014).
Den vanligaste dödsorsaken som inte beror på somatisk sjukdom i Sverige, är suicid. 2017 vårdades 6834 patienter efter suicidförsök. 2018 vårdades 1268 personer för suicidförsök och i 300 dödsfall fanns det misstanke om suicid (Folkhälsomyndigheten 2018a). De Leo, Draper, Snowdon och Kõlves (2013) studie visar att 90 % av patienterna som genomfört ett suicidförsök, tidigare sökt vård för suicidtankar men inte blivit tagna på allvar.
Den största riskfaktorn till att genomföra suicid är tidigare suicidförsök. Andra avgörande riskfaktorer för suicid är familjebakgrund, kön, ålder, familjeförhållande, missbruk och att vara långtidssjukskriven på grund av psykisk ohälsa. Även somatiska och neurologiska sjukdomar som ALS, MS och nyupptäckt cancerdiagnos ökar risken för att genomföra suicidförsök (Internetmedicin 2019; De Abreu, Lima, Kohlrausch & Soares 2010; Bryngelson, Asberg, Nygren, Jensen & Mittendorfer-Rutz 2013).
VÅRDA PATIENTER SOM INTE VILL LEVA
Det kan beskrivas som utmanande att vårda patienter som genomfört suicidförsök. Det krävs ett bra systematiskt och förebyggande arbete genom att identifiera varningstecken för suicid (Medina, Kullberg & Dahlblom 2014). Vården bör bedrivas utifrån evidensbaserade metoder, det för att minska suicid och främja hälsan. Individperspektiv i vården kan leda till att säkerställa att personer med suicidtankar får optimalt omhändertagande (Folkhälsomyndigheten 2018b). Genom att vårdpersonal arbetar med alla sina sinnen i mötet med patienten, framträder en mer rättvis bild av patientens mående (Vandewalle, Beeckman, Hecke, Debyser, Deproost & Verhaeghe 2019). När människan blir patient är sjuksköterskan ansvarig att utforma omvårdnaden. Omvårdnaden ska speglas av ett gott bemötande med delaktighet, öppenhet och bekräftelse av patienten (Dahlbergh & Drew 1997). Genom att ge tid och vara närvarande kan den psykologiska smärtan lindras hos patienter som genomfört ett suicidförsök (Medina, Kullberg & Dahlblom 2014). Omvårdnaden ska bedrivas med öppna hjärtan för både patienternas psykiska och fysiska välbefinnande. Omvårdnaden har sitt ursprung i mänsklig anknytning av humanistiskt synsätt. Det är en central del att sjuksköterskan har ett empatiskt förhållande till patienten och att sjuksköterskan kan se patientens lidande i dess sammanhang (Galvin & Todres 2009; Eriksson, Råholm & Thorkildsen 2014). Arman (2015, s. 38) skriver att lidande är en oundviklig men normal utveckling av livet som drabbar alla människor vid något tillfälle. Enligt Rodgers och Cowles (1997) beskrives lidandet som en individualiserad, subjektiv upplevelse som involverar tilldelning av en intensivt negativ betydelse, ordet förknippas ofta som ett upplevt hot. (a.a) Lindande är förknippad med hälsa, då välbefinnande påverkas. Begreppet kan upplevas som dubbel, då innebörden kan uppfattas som nerbrytande eller
svår, men lidandet kan också ses som en prövning och väg till personlig utveckling (Arman 2015, s.39.)
Studier visar att det fanns en känsla av rädsla hos viss vårdpersonal att vårda patienter efter suicidförsök. De kände en avsaknad av utbildning, kunskap och erfarenhet inom området. Vårdpersonal som arbetade inom den somatiska vården hade en vilja att avsäga sig ansvaret över patienter som genomfört suicidförsök och önskade att psykiatrin skulle ta över ansvaret. Vårdpersonal som arbetade inom den somatiska vården vittnade om känslan av att ständigt känna en oro och rädsla för att bemöta patienterna fel. Det resulterade i att vårdpersonalen undvek patienterna för att inte behöva ställa frågor om suicidförsöket, de fick då inte heller tiden tillsammans med patienterna (Morrissey & Higgins 2018; Medina, Kullberg & Dahlblom 2014; Lean 2017).
Tiden tillsammans med patienten där vårdpersonal kunde genomföra observationer och samtal ansågs vara en avgörande för att bedöma suicidrisken. Genom att fånga upp varningstecken kan patienten räddas från att begå ytterligare suicidförsök (Medina, Kullberg & Dahlblom 2014). Galvin och Tordes (2009) beskriver att öppenhet mot jaget är särskilt viktigt i omvårdnaden. Det möjliggör att själv skapa sitt eget liv och livsmening. Sjöstrand, Sandman, Karlsson, Helgesson, Eriksson och Juth (2015) skriver att vården alltid ska arbeta för att läka och förebygga sjukdom och ohälsa, där respekt för patientens autonomi och delaktighet ska eftersträvas.
Det vårdande samtalet innebär att sjuksköterskan bör inneha ett reflekterande förhållningssätt, vara öppen, kunna hantera känslor och ha en förmåga att kommunicera. En professionell kommunikation kräver mod från sjuksköterskan, genom att våga ställa raka frågor som ibland kan uppfattas som hårda (Holopainen, Nyström & Kasén 2019). Kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten är grundläggande för god omvårdnad. Vissa sjuksköterskor vittnade om att de inte förstått utvecklingen av patienternas mående. Patienter kunde läggas in på avdelningen med starka suicidtankar och ett par dagar senare kunde patienterna uppge att deras mående var mycket bättre än vad som varit realistiskt till deras livssituation. Egentligen handlade om att patienterna hade bestämt sig att genomföra ett suicidförsök. I efterhand kunde sjuksköterskorna reflektera över hur patientens beteende förändras. Patienterna slutade prata om sina liv utanför vården och ville inte heller gå med ut eller delta på aktiviteter. Precis innan suicidförsöket blev patienterna mer tystlåtna och drog sig undan från gruppen och personalen. Sjuksköterskorna menar att det var viktigt att observera hela patienten, inte bara den verbala kommunikationen (Rytterström, Lindeborg, Korhonen & Sellin 2019).
PROBLEMFORMULERING
När lidandet blir så outhärdligt att människan inte ser någon annan utväg än att avsluta sitt liv, har vården ett ansvar över att utforma vården för patienterna. Människor som genomfört ett suicidförsök är inte bara patienter inom psykiatrin, utan de kan mötas överallt där vård bedrivs. Patienterna beskriver känslan som att långsamt förlora kontrollen och strukturen över sitt liv, då de förlorar rutiner för måltider, aktivitet och sömn. Tidigare forskning visar att det finns en känsla av osäkerhet hos vårdpersonal inför att möta patienter efter suicidförsök. Denna studie önskar belysa patientens
upplevelse av att vårdas efter suicidförsök. Detta för att skapa en större förståelse för patienten som genomfört ett suicidförsök och förbättra vården för kommande generationer.
SYFTE
Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av att vårdas efter suicidförsök.
METOD
En litteraturöversikt enligt Friberg (2017, ss. 141- 152) valdes som en lämplig metod för att besvara studiens syfte. Eftersom studiens syfte belyser ett känsligt ämne samt patientens upplevelse, ansågs litteraturöversikt vara en lämpligare metod än att genomföra en empirisk studie (a.a.). En litteraturöversikt skapar en översikt över tidigare forskning inom ett specifikt område genom analys av evidensbaserad forskning, inkluderat både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Genom metoden skapas en beskrivande sammanställning på ett strukturerat arbetssätt och genom kritisk granskning (Friberg 2017, ss. 141-144).
DATAINSAMLING
Datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl och PsycINFO. Svensk Mesh användes för att få fram korrekta sökord för relevant material som passade studiens syfte. Kvalitativa samt kvantitativa artiklar var av intresse, då litteraturöversikt valdes som metod. För att få så bred sökning som möjligt med relevanta vetenskapliga resultat som svara på studiens syfte, var inklusionskriterierna att artiklarna skulle vara publicerade på engelska, vara peer-reviewed, samt inte äldre än tio år. Friberg (2017, s.134) menar att genom avgränsa årtal på artiklarna skapas en mer aktuell forskning som är en styrka för att beskriva det aktuella fenomenet. Exklusionskriterier var om artikeln inte hade ett etiskt godkännande.
Sökorden som användes var suicide, attempt*, “suicide attempt”, treatment, patient*, experiences*, thoughts, “suicidal patient”,” health care”, “healing and recovering”, “suicide prevention”,”involving patient”,“teen experiences”,“Patients' perceptions”, “compulsory treatment” samt “impact of involuntary”. Sökorden kombinerades med “OR” och “AND” för att få en bredare översikt över tidigare forskning (se bilaga 1). Trunkering användes för att skapa olika böjningsformer av ett ord. Trunkering skapar bredare sökning i databaserna (Östlundh 2017, s.71). Sökstrategier och sökanalys utgör en grund för lyckade informationssökningar (Östlundh 2017, s. 59).
DATAANALYS
Av 42 artiklar som valdes lästes abstrakt på samtliga av båda författarna. Författarna diskuterade tillsammans över artiklarnas relevans relaterat till studiens syfte. 13 stycken artiklar var författarna överens om att sortera bort, beroende på att de var litteraturöversikter eller inte bedömdes vara tillräckligt vetenskapliga. Nio stycken sorterades bort, som inte handlade om suicid. Två av dem tyckte ändå författarna hade
ett intressant innehåll som tillsammans beslutades exkluderas från studiens resultat, men användas i diskussionen. Resterande 20 artiklar granskades ytterligare och översattes från engelska till svenska. Dessa artiklar lästes sedan individuellt av båda författarna. Våra uppfattningar om artiklarna diskuterades, så innehållet i artiklarna uppfattades på samma vis av båda författarna. Ytterligare sex artiklar valdes bort på grund av att de svarade på sjuksköterskans upplevelse. 14 artiklar svarade an till studiens syfte. Dessa samlades i en mall för att ytterligare en gång granskas, att artiklarna höll ramen för inklusionskriterierna (se bilaga 2). Nyckelord i varje artikel valdes ut och fetmarkerades. Gemensamma nämnare utmärktes i de olika artiklarna som färgmarkerades, som sedan skapade en grund till resultatet.
RESULTAT
Efter att sammanställt de artiklar som valts att granskas, återfanns olika område som fler studier upplyste om som kommer presenteras i följande teman: Att möta vården, Bli bemött som medmänniska och Läkning och återhämtning.
ATT MÖTA VÅRDEN
Patienterna uttryckte att de hade ett behov av stöttning till att återfå kontrollen och rutiner. De beskriver att den första tiden var värdefull för att strukturera upp vardagen, genom att få hjälp med måltider, aktivitet, samtal samt sömn. Genom att få vägledning i att upprätthålla strukturen, vittnade patienter om att de upplevde mötet med vården positivt (Vatne & Nåden 2016; Holliday & Vandermaus 2015). I mötet med vården fick de bekräftelse i sitt lidande, vilket gav en känsla av att inte känna ensamhet. När patienterna kände att de inte blev tillräckligt bekräftade av vården, undvek de att ta kontakt med personal. God kontakt med personalen var en förutsättning för att må bra (Vatne & Nåden 2018; Vatne & Nåden 2014; Hagen, Knizek & Hjelmeland 2018). Patienterna upplevde mötet med vårdpersonal som arbetade inom psykiatrin som positiv, de fick en känsla av att de såg deras livsvärld, vilket ökade patienternas självkänsla. Ett professionellt möte innefattade aktivt lyssnande, respekt och en känsla av att vara av lika värde. En del patienter upplevde att det aktiva lyssnandet och bemötande med respekt enbart uppfylldes inom psykiatrin och främst bland sjuksköterskorna. Professionerna kunde uppfattas olika av patienterna. Sjuksköterskorna uppfattades som genuint intresserade av patientens mående, då de avsatte tid till att lyssna och läsa in kroppsspråket. Läkare och psykologer upplevdes däremot av patienterna som att deras främsta avsikt var att ställa diagnos (Vatne & Nåden 2016; Vatne & Nåden 2012; Sellin, Asp, Wallsten & Wiklund-Gustin 2017). En genomgående känsla var att attityden hos personalen var vänlig och ingav ett intryck av kunskap och visdom. De behövde inte alltid prata, utan bara finnas vid patientens sida (Hagen, Knizek & Hjelmeland 2018; Sun, Long, Tsao & Huang 2014; Chi, Long, Leang, Ku, Lu & Sun 2014).
Vården kunde ibland behöva sätta in åtgärder som övervakning. Somliga patienter uppskattade inte personalens ständiga övervakning. De upplevde sig förminskade och kände att de blev behandlade som barn av vårdpersonal, då de inte fick gå på toaletten i fred eller hantera föremål som ansågs vara en riskfaktor. Det medförde en känsla av ilska och förödmjukelse. Majoriteten av patienterna som vårdats för suicidprevention beskriver upplevelsen av vården som trygg. Tryggheten skapades genom att det fanns närvarande personal som observerade patienterna och utan ord kunde förmedla känslan av att de brydde sig. Patienterna beskriver att de upplevde trygghet av flera olika anledningar. Miljön upplevdes som säker för att den var anpassad för att minimera risken för självskada och suicidförsök och att sjuksköterskan hanterade all deras medicinering. Om patientens mående skulle försämras kunde dem be om att få medicin vid behov. Sjuksköterskans hantering fungerade också som en skyddande faktor. I fall patientens mående skulle försämras, fanns inte tillgång till medicinerna som kunde användas i destruktivt syfte (Hagen, Knizek & Hjelmeland 2018; Sun, Long, Tsao & Huang 2014; Chi, Long, Leang, Ku, Lu & Sun 2014).
BLI BEMÖTT OCH SEDD SOM MEDMÄNNISKA
Att bli sedd och bemött som hel människa bortsett från ångest, lidande och oro gav patienterna motivation att orka kämpa sig tillbaka till livet. För att bli sedd som en hel människa fanns det behov av individanpassad vård. Individanpassad vård upplevdes positivt av patienterna. De upplevde att de blev tagna på allvar och behandlade med respekt (Vatne & Nåden 2018; Vatne & Nåden 2014; Hagen, Knizek & Hjelmeland 2018). När personalen använde sig av egna personliga erfarenheter i mötet, kände sig patienterna mer värdefulla och unika. Känslan av egenvärde ökade, då personalen agerade mer som en medmänniska, än endast som yrkesverksamma (Hagen, Knizek & Hjelmeland 2018).
Vid de tillfällena vårdpersonalen bemötte patienterna med jämbördighet och respekt kände patienterna sig mer avslappnade. Detta minskade känslor av skam och de fick förtroende till att öppna sig för personalen (Vatne & Nåden 2014). Upplevelsen av att känna personkemi och kamratskap till vårdaren uppmärksammades som en central del för att våga öppna sig. Vid avsaknad av personkemi undvek patienterna att tala om sitt mående och genomförde istället destruktiva handlingar mot sig själva för att bli av med smärtan. Patienterna vittnar om hur betydelsefullt det var för dem att personalen såg de som medmänniskor och inte som patienter som genomfört suicidförsök (Hagen, Knizek & Hjelmeland 2018; Vatne & Nåden 2014).
Patienterna upplevde en positiv känsla att bli konfronterad med frågan om varför de gjorde ett suicidförsök. Det fick dem att känna att de blev tagna på allvar och därmed kände de sig mer värdefulla som medmänniskor. Genom att personalen visade en förståelse för patientens lidande, ökade patienternas vilja till att leva (Vatne & Nåden 2016; Hagen, Knizek & Hjelmeland 2018). Däremot uppfattar patienter som är ungdomar det besvärligt med raka bestämda frågor. Ungdomarna beskriver sitt suicidförsök som ett rop på hjälp och att det var genom suicidförsöket de förmedlade sin ohälsa. De såg likväl en omöjlighet att besvara de raka frågor som kom från sjukvården. Trots att de ville berätta om sin ohälsa och sina tankar, kände de en känsla av att
uppfattas som svaga. En annan upplevd känsla var att personalen inte avsatte tid till att se dem som medmänniskor, utan istället erbjöds patienterna medicin för sitt mående (Holliday & Vandermaus 2015).
Patienters upplevelse var att det fanns olika negativa attityder hos en del vårdpersonal. Viss vårdpersonal hade en nedvärderande attityd. Patienterna upplevde en avsaknad av empati och upplevde att personalen snarare tyckte synd om dem och talade till dem med nedvärderande ton. Annan vårdpersonal uppfattades ha en hårdare attityd vid frågan om patientens suicidtankar. Patienterna upplevde att de inte vågade svara sanningsenligt eftersom de var rädda för att bli förflyttade till en strängare avdelning eller vårdas under tvång. Patienterna kunde uppleva det som ett maktspel från vårdpersonalens sida (Vatne & Nåden 2014; Hagen, Knizek & Hjelmeland 2018).
Hughes Hayward och Finlay (2009) skriver i sin studie att en del patienter upplevde tiden efter de vårdats under tvång, som att de förlorade sin identitet och personalen hade en straffande och respektlös attityd. (a.a.) Andra patienterna vittnade om att trots tvångsåtgärder fick de respekt och blev behandlade som medmänniskor. Personalen arbetade för att patienterna skulle få behålla så mycket som möjligt av sin autonomi och att de fick delta i övriga aktiviteter som pågick på vårdavdelningen. Patienterna kunde i efterhand uppfatta tvångsvården som positiv. De upplevde att de fick god vård och skydd som de var i behov av och att det fanns hjälp med att förstå att miljön omkring dem var en del av läkningsprocessen (Andreasson och Skärsäter 2012).
Flertalet patienter vittnar om att de saknat någon att tala med om sitt mående innan suicidförsöket. De upplevde att det var svårt att finna meningen med livet och kampen mot den inre smärta blev outhärdlig (Vatne & Nåden 2012; Vatne & Nåden 2016; Sun & Long 2013; Ghio, Zanelli, Gotelli, Rossi, Natta & Gabrielli 2011).
God kommunikation mellan patienter och vårdare ansågs vara betydelsefull för patienternas upplevelse av lika värde. Det blev enklare att erkänna sitt behov av hjälp genom att ha någon att tala med som förstod deras situation (Hagen, Knizek & Hjelmeland 2018; Vatne & Nåden 2014; Pavulans, Blomsjö, Edberg & Ojehagen 2012; Vatne & Nåden 2018; Vatne & Nåden 2012; Holliday & Vandermause 2015; Vatne & Nåden 2016; Chi, et.al 2014). Patienterna beskriver hur sjuksköterskan kontinuerligt läste av deras kroppsspråk och kunde få en helhetssyn av deras mående just för stunden. Utifrån det agerade och utformade vården för patienterna. De menade att kommunikationen inte alltid behövde vara verbal, utan ett fysiskt närvarande också kunde vara god omvårdnad och gav patienterna upplevelsen av att de sågs som en hel människa (Vatne & Nåden 2018). Majoriteten av patienterna vittnade om att de upplevde vården som en stöttepelare, där patienterna kände sig välkomna att tala och reflektera med personal om sitt mående. Reflektionen var tidskrävande och vissa patienter upplevde att viss personal undvek ämnet och och inte gav utrymme till det. Avsaknaden av att inte få reflektera kan öka lidandet för patienterna (Hagen, Knizek & Hjelmeland 2018; Vatne & Nåden 2014; Vatne & Nåden 2016). En betydande faktor var även att kunna känna avskildhet från allmänheten och gav patienterna tid till att fokusera på sig själva (Hagen, Knizek & Hjelmeland 2018; Sun et.al 2014; Chi et.al 2014).
LÄKNING OCH ÅTERHÄMTNING
Tid till läkning och återhämtning efter ett suicidförsök är en process som skapar självmedvetenhet om ansvar i livet och rädsla för döden (Chi. et.al 2014; Sun & Long 2013, Hagen, Knizek & Hjelmeland 2018) När känslan av outhärdligt lidande blev för stor, existerade endast viljan att undkomma sitt lidande genom att avsluta sitt liv. Patienterna var så uppslukade av sitt lidande och kunde inte längre tänka på sina anhöriga. När patienterna upplevde ett outhärdligt lidande var det positivt för dem att vårdpersonalen påminde dem om att alla har motgångar i livet och att alla drabbas någon gång av nederlag eller förlust. Vårdpersonalen menade att det handlar om hur patienterna hanterar situationen med motgångar för att uppleva hälsa eller ohälsa. Det är väsentligt att tala om händelser och acceptera det som har hänt, då kan negativa känslor bearbetas och till slut kan det avleda negativa tankar och stärka relationen till sig själv och sina relationer. Genom att få stöttning av vårdpersonal kände patienterna ett lindrat lidande samt att de inte var ensamma i sin situation. Genom stärkta relationer kunde patienterna involvera familj och vänner. Familj och vänner kunde med hjälp av stärkta relationer och förståelse se varningstecken för patientens mående och tendens till nytt suicidförsök. Genom förståelse för varningstecken kunde de hjälpa patienten i god tid (Chi. et. al 2014; Hagen, Knizek & Hjelmeland 2018). Att följa processen i deras individuella takt fick dem att förstå att det inte bara var de själva de skadade, utan också familj och vänner (Chi. et.al 2014; Sun & Long (2013).
Genom självmedvetenhet och stöttning från personal och familj upplevde patienterna en större förståelse för omgivningen och att möta verkligheten som den är. De insåg att de själva fick anpassa sina tankar, brister och beteenden till omvärlden för att öka sitt välmående (Vatne & Nåden 2016; Chi. et.al 2014; Hagen, Knizek & Hjelmeland 2018). Genom en förändrad inställning till omgivningen och självkännedom kunde patienterna se värdet av sin familj och vänner. Patienterna motiverades till att fortsätta kämpa för familjen och för sitt liv. Läkning och återhämtning kan variera i tid för patienterna. Studier visade att det hade stor betydelse vilka omvårdnadsåtgärder som sätts in och hur patienternas motivation var för att få en god läkning och återhämtningsprocess (Chi, et al 2014; Vatne & Nåden 2016; Sun & Long 2013; Hagen, Knizek & Hjelmeland 2018). Patienterna upplevde det som positivt att vården involverade familjen och närstående i deras återhämtningsprocess. Flera studier visar att vänner och familj har en betydande roll i patientens läkning och återhämtning. En betydande roll var hur familjens relation var. För patienter som upplevde gemenskap och stöttning i familjen, kunde familjen vara en tillgång i läkningsprocessen. Patienter som hade negativa relationer inom familjen som pågående konflikt eller saknade av stöttning, kunde försämra patienternas mående och deras läkningsprocess. Andra patienter vittnade om familjemedlemmar som var oroliga och krävde rapportering om hur deras mående var, vilket patienterna upplevde som påfrestande och negativt. (Sun & Long 2013; Vatne & Nåden 2016; Chi, et. al 2014; Vatne & Nåden 2018; Sun et.al 2014).
DISKUSSION
METODDISKUSSION
En litteraturöversikt bedömdes vara en lämplig metod för att svara an på studiens syfte. En diskussion fördes om vilka inklusion och exklusionskriterier som skulle appliceras. Enbart ett exklusionskriterium valdes, för att skapa så bred sökning som möjligt. Exklusionskriteriumet som medvetet valdes på grund av ämnet känslighet, var att artiklar som inte hade ett etiskt godkännande skulle inkluderas i arbetets resultat. Beslut om att avgränsa sökningen mellan åren 2009–2019 gjordes för att bygga studien på aktuell forskning. Avgränsningen peer-reviewed valdes för att ytterligare avgränsa sökningarna till vetenskapliga tidskrifter. Alla artiklar som publicerats i vetenskapliga tidskrifter klassas som vetenskapliga (Östlundh 2017, s. 79).
Vilka databaser som används beror på vilket ämnesområde som ska studeras. Cinahl som är en databas inom omvårdnadsvetenskap användes och betraktas som en pålitlig akademisk databas tillsammans med PsycINFO (Östlundh 2017, s. 67). Sökningarna gav hundratals träffar, vilket upplevdes positivt. Vid första granskningarna valdes majoriteten bort, då de mer svarade an på sjuksköterskans upplevelse, vilket inte var önskat resultat i studien. Det krävdes flera sökningar för att få fram tillräckligt många intressanta artiklar, trots stort sökresultat. Att systematiskt lägga in valda artiklar i ett dokument för att färgmarkera utifrån rubriker ansågs positivt. Det gav en klar helhet över artiklarnas likheter och olikheter. Att få fram teman var en svårighet i arbetet då mycket information som framkom sammanflätas på många vis, och passade in under många olika rubriker.
I studien används 14 olika artiklar som är skrivna från olika delar av världen. Fem artiklar som var skrivna i Norge, tre artiklar från Sverige, tre artiklar från Taiwan, två artiklar från USA och en artikel från Italien. Dessa artiklar valdes för de svarade på studiens syfte. Att välja flertal artiklar från Norden var medvetet eftersom forskningen bedrivits i liknande miljö, med liknande socioekonomiska aspekter som med den svenska vården. De artiklarna som inte hade genomförts i Norden valdes ändå till resultatet eftersom innehållet överensstämmer i många delar med den nordiska forskningen.
Fem av artiklarna var skrivna av samma författare, dessa övervägdes om alla skulle vara kvar i studien, eftersom de kunde påverka resultatet utifrån att författarna hade en egen förförståelse. Efter noggrann granskning av artiklarna, bedömdes ändå alla svara an på syftet och tillföra något i studiens resultat. Friberg (2017, s. 149) beskriver att granskning av artiklar jämför likheter samt olikheter mellan de olika studierna. Fokus ligger till stor del på vad resultatet säger.
I litteraturöversikten inkluderas både kvalitativa och kvantitativa artiklar (Friberg 2017, ss.141-142). Vid granskning av artiklarna till resultatet visade att enbart kvalitativa artiklar var valda. Dahlborg-Lyckhage (2017, ss. 33-34) menar att kvalitativa artiklar passar bättre när studien vill ta reda på vad något fenomen erfar. Kvalitativa artiklar belyser mer upplevelsen över något, vilket var syftet med studien. Vidare beskriver hon
att kvalitativa artiklar grundas oftast genom intervjuer eller observationer, vilket ger en djupare förståelse över fenomenet.
Författarna bakom denna studie har en förförståelse över hur det är att vårda patienter efter ett suicidförsök. Validiteten och reliabiliteten kan påverkas genom författarnas tolkning. Reliabilitet menas med tillförlitlighet på den undersökningen som genomfört. Att studien haft förmåga att besvara det aktuella syftet. Validiteten handlar om att det som skulle undersökas, verkligen undersöks (Thurén, 2007 s. 26). En noggrannhet har varit att inte skapa ny förståelse och tolkning av granskade artiklar. Validiteten kan påverkas både om det genomförs en litteraturöversikt eller empirisk studie. Genom en empirisk studie skulle frågorna kunna vinklas åt önskat håll beroende på förförståelse. En litteraturöversikt som skapar en överblick över redan framtagen forskning kan ha vinklats åt önskat håll i föregående steg.
RESULTATDISKUSSION
Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av vården efter ett suicidförsök. Efter ett granskat resultat sågs centrala teman som resultatdiskussionen kommer vara uppbyggd på.
FÖRTROENDE
Resultatet visade att patienterna kände förtroende till vårdaren och kunde de ta emot vägledning till att strukturera upp sin vardag, vilket visade sig vara betydelsefullt de första dagarna efter ett suicidförsök. Patienten fick förtroende till sjuksköterskan när de vågade stanna kvar hos patienten(a.a.). Detta styrks i Holopainen, Nyström och Kasén 2019; Ramezani, Ahmadi, Mohammadi och Kazemnejed (2019) som menar att med ökat förtroende vågade patienterna öppna upp sig och tala om sin situation och lita på vårdpersonalen. Uppbyggnad av förtroende är en förutsättning till att skapa förståelse samt ge en god vård till patienten. Det kräver en närvaro från sjukvården för att bygga upp meningsfulla relationer och främja positivt tänkande. Den studien genomfördes i Iran, som är ett land utanför norden (a.a.). Den visar att ett vårdande med förtroende i det vårdande sammanhanget är en förutsättning för sjukvården överallt i världen oberoende på kultur och etnicitet.
Chang-Wong, Murphy och Adelmans (2009) studie fokuserar på förtroende och beskriver att sjuksköterskor upplevde det komplicerat att bygga upp ett förtroende i den vårdande relationen med patienter av utländsk härkomst. Vårdpersonal önskade mer utbildning inom kultur och etnicitet för att kunna skapa en god vård till patienter från annan kultur eller annat land. Sjuksköterskor som använde sig av erfarenheter från tidigare vårdsituationer och som hade erfarenhet av andra kulturer hade lättare att bygga upp ett förtroende med patienter med utländsk härkomst. Genom att försöka hitta alternativa vägar till förtroende, kan vården bedriva en god vård utifrån alla människors tro och värderingar, oberoende från vilket land eller kultur de har (a.a.). I föreliggande studie uppmärksammades de att patienterna kände mer förtroende när personalen använde sig av egna erfarenheter i det vårdande mötet. Eriksson, Råholm och
Thorkildsen (2014) beskriver vidare att i ett didaktiskt förhållande kan sjuksköterskan dela med sig av sina egna erfarenheter.
KOMMUNIKATIONEN
Studiens resultat visade en genomgående känsla av att kommunikationen var en väsentlig del i vårdandet. Patienterna upplevde att tid till samtal med vårdpersonal resulterar i att de känner sig tagna på allvar och blir sedda som medmänniskor. Bullington, Söderlund, Bos-Sparén, Kneck, Omérov och Cronqvist (2019) har arbetat fram en läroplan för sjuksköterskestudenter och annan sjukvårdspersonal. Läroplanen grundar sig i att utbilda sjukvårdspersonal i tidigt stadie under deras yrkesverksamma år, för att känna en trygg känsla vid kommunikation med patienter och anhöriga. Utbildningarna verkar inom empatiutbildning, kommunikationsmetoder och motiverande samtal. Det motiverande samtalet bygger på partnerskap, acceptans, medkänsla och att framhäva olika energier. Empatiutbildningen handlar enligt Englander och Folkeson (2014) om att utbilda studenter i tidigt skede om att förstå en annan människas meningsskapande uttryck bortsett från sin egen förförståelse. Genom ett aktivt lyssnande kan vårdpersonalen vara närvarande i samtalet med patientens egna upplevelse i fokus. Detta styrks även av Sellin, Asp, Kumlin, Wallsten och Wiklund-Gustin (2017) som beskriver vikten av att vara aktivt engagerad i samtalet, vilket underlättar ömsesidighet och förståelsen för den andra personen. Att vara aktivt engagerad handlar också om att bli rörd över styrkan och kampen patienten upplever och genomgår efter sitt suicidförsök och på vägen tillbaka till ett drägligt liv. Vidare presenteras även vikten av att vara närvarande för en person med självmordstankar, för att visa stöd och förstärka patientens tankar om sitt eget värde. (a.a.) I resultatet framkommer de att god kommunikation med ett engagerande och motiverande samtal kan hjälpa patienterna att känna sig bekräftade och hörda. Ge utrymme till att lyssna på patienterna och förstå deras situation kan många gånger bidra till ett ökat välbefinnande. Vid ökat välbefinnande minskar patienternas behov av läkemedel, vilket är fördelaktigt för hållbar utveckling ur ett ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. Rekvisitionsläkemedel som är läkemedel som används bara inom sjukvården har idag en kostnad på 8.7 miljarder kronor bara i Sverige, och förväntas stiga till 10,9 miljarder kronor 2021 (Socialstyrelsen 2019b). Genom forskning om kommunikationens betydelse i vården, kanske inte läkemedelskostnaderna stiger mer, utan istället kan sänkas?
Resultatet visar att kommunikation inte alltid behöver vara verbal, utan ett närvarande kunde ge patienterna upplevelsen att de sågs som en hel människa. Kroppsspråket är en betydelsefull del i kommunikationen. Chang-Wong, Murphy och Adelman (2009) styrker detta och menar att när patienter och vårdare har språkförbistringar kan de uppstå svårigheter att ge en god omvårdnad.
VÅRDANDE RELATION
Resultatet visar att patienterna upplevde större trygghet inom psykiatrin, då vårdpersonalen upplevdes mer säker i bemötandet av patienterna efter ett suicidförsök. Lean (2017) skriver att sjuksköterskor inom den somatiska vården kände en oro i den vårdande relationen till patienter som genomfört suicidförsök, vilket omedvetet leder till
en negativ attityd när de inte kan hantera situationen (a.a.). Det bekräftas även av Björk-Brämberg, Torgerson, Norman-Kjellström, Welin och Rusner (2018) som menar att den stora klyftan handlar om organisationen inom vården och patienternas behov. När en patient vårdas på en somatisk avdelning kan kompetens- och erfarenhet saknas vilket kan leda till patientens behov och stöd inte tillgodoses, samt att vårdpersonalen inte ser patientens kunnande. Patienterna inte blev betrodda i sin kognitiva nedsättning av att inte klara sig själva. (a.a.) Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas med respekt och vården ska bedrivas på lika villkor (SFS 2017:30). Vården har olika kompetensområden, vilket gör att det finns kunskapsklyftor mellan somatiska vården och den psykiatriska vården. Det kan leda till att vården bedrivs på olika villkor (Björk-Brämberg et.al 2018).
Björkdahl, Heilig, Palmstierna och Hansebo (2007) skriver att när tvångsvård bedrivs är det för att skydda patienter från att skada sig själva, andra patienter eller personal på vårdavdelning. Våldsamma patienter måste skyddas, inte bara från att skada eller skrämma andra personer, utan också från att uppleva möjlig förnedring, skräck och maktlöshet. Tvångsvård kan hindra att akutvård- eller operationer blir aktuella. Kopplat till hållbar utveckling, kan vården minska både de sociala- ekonomiska- och ekologiska dimensionerna. Då patienten efter ett suicidförsök kan drabbas av skador som minskar deras livskvalité, kan tvångsvård hindra självskador som kan leda till akutvård och operationer. Det medför minskade material- och vårdkostnader. (a.a.). Denna studie visade att det fanns olika uppfattningar kring tvångsvård, en del upplevde maktmissbruk, medan andra patienter upplevde trygghet mot sig själva och att tvångsvården var behövlig. När tvångsvård tillhandahålls får inte personalen försumma bemötandet av patienten med respekt för det enskilda jaget. Tvångsvård kan traumatisera patienter och det är viktigt att efteråt tala med patienterna om deras upplevelse och förklara varför vården behövde tillhandahålla tvångsåtgärden (Hughes, Hayward & Finlay 2009; Andreasson & Skärsäter 2012; Björkdahl, Heilig, Palmstierna & Hansebo 2007). I de 17 målen som finns i agenda 2030 finns bland annat ett mål om att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa med. Arbetet fokuserar på att förbättra villkor och förutsättningar för de grupper som är mest utsatta i samhället och som löper större risk att drabbas av ohälsa och förtidig död (Regeringskansliet 2018). Sjuksköterskor utgör en stor del av arbetskraften inom sjukvården och har en bidragande roll till att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling. I sjuksköterskans omvårdnadsprofession ingår det att främja individens hälsa, familjens hälsa och samhällets välbefinnande under hela livslängden, från att främja hälsa vid barndomen till att främja välbefinnande vid livets slutskede. Sjuksköterskans närvaro i vården är väsentlig för en god omvårdnad. Genom att kunna jobba framgångsrikt med omvårdnadsåtgärder i vården, bidrar sjuksköterskan med att uppnå framtida mål för hållbar utveckling (Porta, Disch & Grumdahl 2019).
FAMILJENS BETYDELSE
Trygghet var signifikant för att patienterna skulle kunna ha goda möjligheter för återhämtning och läkning. I resultatet framkom det att familj och vänner var betydelsefulla för trygghet i återhämtningsprocessen. Familjen kunde fungera som en tillgång, men också en belastning för patienten i läkning och återhämtning (Sun & Long
2013; Vatne & Nåden 2016; Chi.et.al 2014; Vatne & Nåden 2018; Sun, Long, Taso & Haung 2014). Godress, Ozgul, Owen och Foley-Evans (2005) bekräftar att familjemedlemmar till patienter efter ett suicidförsök upplever sorg och att deras tankar och beteende förändras. Vilket leder till ett sänkt psykologiskt välbefinnande. Att leva med en person i familjen som kämpar med psykisk ohälsa är en situation som berör och angår alla i familjen, vilket bidrar till samsjuklighet. Sudak, Maxim och Carpenter (2008) bekräftar i sin studie, att anhöriga som lever vidare efter någon har tagit sitt liv, kan känna skuld och viss stigmatisering. En känsla var att vänner tog avstånd från patientens anhöriga. Detta ledde till att familjen höll suicidförsöket som en hemlighet från allmänheten. Suicid och suicidförsök i familjen är en riskfaktor för ytterligare suicidförsök. Detta styrker även Feigelman, Cerel, Mclntosh, Brent och Gutin (2016) i sin studie, som visar att 42 % av de som varit med om ett suicid eller suicidförsök i familjen, har större risk till att själva genomföra ett suicidförsök.
2017 vårdades 6834 patienter efter suicidförsök och 2018 vårdades 1268 personer efter suicidförsök (Folkhälsomyndigheten 2018a). Detta visar att suicidförsök har minskat, vilket tyder på att forskning kring suicidförsök och suicidprevention gett resultat. I och med att riskfaktorn för samsjuklighet vid suicidförsök i familjen är 42 %, finns det idag omkring 3400 personer som har en förhöjd risk att själva begå suicidförsök. Genom fortsatt forskning om suicid, suicidprevention och om betydande faktorer, kan det bidra till att personer med psykisk ohälsa, som kan leda till suicid kan fångas upp tidigare i samhället och förbättra folkhälsan. Det skapar även bidragande faktorer till hållbar utveckling. Då vårdköerna och kostnaderna minskar, vilket förbättrar den ekonomiska dimensionen. Att det talas mer öppet om suicid i dagens samhälle, samt att anhöriga inkluderas mer i vården, skapar även förbättring för patienten i den sociala dimensionen, då de blir sedda som en hel människa och får stöttning och förståelse i sin situation (Feigelman, Cerel, Mclntosh, Brent & Gutin 2016).
SLUTSATSER
Det som sågs centralt i studien var att patienten fick bekräftelse som medmänniska både av vårdpersonalen och familj. En förutsättning för patienterna var att de kunde känna förtroende för personalen och att det fanns tid för kommunikation och bekräftelse. Kunskap och erfarenhet hos vårdpersonal var också av betydelse, då de vågade stanna kvar och konfrontera patienterna om deras mående, vilket upplevdes som positivt av patienterna. I återhämtningsprocessen var reflektion en central faktor för att få självmedvetenhet. Delaktighet från familjen var en väsentlig del för att orka kämpa sig tillbaka till livet. Studiens resultat har en bidragande faktor till hållbar utveckling genom att arbeta mer utifrån patientens upplevelser, individanpassad vård och med förebyggande åtgärder. Dessa metoder kan i längden fånga upp patienterna med behov i tidigt stadie, vilket bidrar positivt till alla dimensioner i hållbar utveckling.
FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING
Statistiskt har antalet suicid minskat i Sverige. Det finns behov av fortsatt forskning kring omvårdnaden efter ett suicidförsök. Det saknas studier som tydligt talar om vilka åtgärder som används i dagens samhälle för att arbeta förebyggande för att minska suicid och suicidförsök. Genom mer forskning om patienters upplevelse efter ett
suicidförsök kan vårdens kvalité höjas och lidande minskas. Forskning kring sjuksköterskans upplevelse av utbildning och kompetens inom suicid i den somatiska vården ansågs vara av behov, för att de ska känna trygghet i sin profession och vårdande.
REFERENSER
*Artiklar som inkluderas i resultatet
*Andreasson, E. & Skärsäter, I. (2012). Patients treated for psychosis and their perceptions of care in compulsory treatment: basis for an action plan. Journal Of Psychiatric & Mental Health Nursing, 19(1), ss.15–22. doi:10.1111/j.1365-2850.2011.01748.x
Arman, M. (2015). Lidande och lindrat lidande. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (Red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber. ss. 38–60.
Björk Brämberg, E., Torgerson, J., Norman Kjellström, A., Welin, P. & Rusner, M. (2018). Access to primary and specialized somatic health care for persons with severe mental illness: a qualitative study of perceived barriers and facilitators in Swedish health care. BMC Family Practice. ss. 1-11. doi: http://dx.doi.org/10.1186/s12875-017-0687-0
Björkdahl, A., Heilig, M., Palmstierna, T.& Hansebo, G. (2007). Changes in the
Occurrences of Coercive Interventions and Staff Injuries on a Psychiatric Intensive Care Unit. I. Archives of Psychiatric Nursing. Volym. 21/5. ss. 270–277. doi:
https://doi.org/10.1016/j.apnu.2007.06.007
Brygngelson, A., Asberg, M., Nygren, A., Jensen, I. & Mittendorfer-Rutz, E. (2013). All-Cause and Cause-Specific Mortality after Long-Term Sickness Absence for Psychiatric Disorders: A Prospective Cohort Study. Plos One Vol.8(6). doi. 10.1371/journal.pone.0067887
Bullington, J., Söderlund, M., Bos-Sparén, E., Kneck, Å., Omérov, P. & Cronqvist, A. (2019). Communication skills in nursing: A phenomenologically based communication training approach. Nurse Education in Practice.Volym. 39. ss. 136-141.
doi:http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1016/j.nepr.2019.08.011
Chang-Wong, C., Murphy, S. & Adelman, T. (2009). Nursing responses to transcultural encounters: what nurses draw on when faced with a patient from another culture. The Permanente journal. Vol.13(3), ss.31-7. doi: 10.7812/tpp/08-101
*Chi, M-T., Long, A., Jeang,S-R., Ku,Y-C., Lu, T. & Sun, F-K. (2014). Healing and recovering after a suicide attempt: A grounded theory study. Journal of Clinical
Nursing, 23(11-12) ss. 1751-1759. doi: http://dx.doi.org/10.1111/jocn.12328 Dahlborg Lyckhage, E. (2017). Kunskap, Kunskapsanvändning och
kunskapsutveckling. I Friberg, F (red). Dags för uppsats. Lund: Studentlitteratur. ss. 25–36
Dahlberg, K. & Drew, N. (1997). A Lifeworld Paradigm for Nursing Research. Journal of Holistic Nursing, 15(3), ss. 303-317.
De Leo, D., Draper, B-M., Snowdon, J. & Kõlves, K. (2013). Contacts with health professionals before suicide: Missed opportunities for prevention?
Comprehensive Psychiatry 54(7): ss. 1117-1123.
doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.comppsych.2013.05.007
De Abreu, K-P., Lima, M., Kohlrausch, E. & Soares, J-F. (2010).
Comportamento suicida: fatores de risco e intervenções preventivas. Revista Eletrônica de Enfermagem. Vol.12(1). ss. 195–200. doi: https://doi.org/10.5216/ree.v12i1.9537
Ekebergh, M. (2015a). Hälsa - ett livsvärldsperspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (Red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber. ss. 28–37. Ekebergh, M. (2015b). Att förstå patienten ur ett linsvärldsperspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (Red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber. ss. 66-75.
Englander, M. & Folkeson, A. (2014). Evaluating the phenomenological approach to empathy training. Psychol. 54 (3), ss. 294–313. doi: https://doi.org/10.1177/ 0022167813493351.
Eriksson, K., Råholm, M-B. & Thorkildsen, K. (2014). The core of love when caring for patients suffering from addiction. Scandinavian Journal of Caring Sciences. Vol. 29 ss. 353-360. doi: https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/scs.12171
Feigelman, W., Cerel, J., Mclntosh, J-L., Brent, D. & Gutin, N. (2016). Suicide exposures and bereavement among American adults: Evidence from the 2016 General Social Survey. Journal of Affective Disorders. Feb2018; 227: ss. 1-6. doi:
http://dx.doi.org/10.1016/j.jad.2017.09.056
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (red). Dags för uppsats. Lund: Studentlitteratur. ss. 141–152.
Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats. Lund: Studentlitteratur. ss.129–140.
Folkhälsomyndigheten (2017). Begrepp. Solna: Folkhälsomyndigheten.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/psykisk-halsa/begrepp-psykisk-halsa/ [2019-11-12]
Folkhälsomyndigheten (2018a). Statistik om suicid. Solna: Folkhälsomyndigheten.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/suicidprevention/statistik-om-suicid/
[2019-09-22]
Folkhälsomyndigheten (2018b). Ett nationellt handlingsprogram för att förebygga suicid. Solna: Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor- levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/suicidprevention/ett-nationellt-handlingsprogram-for-att-forebygga-suicid/ [2019-10-15]
Galvin, K. & Todres, L. (2009). Embodying Nursing Openheartedness. Journal of Holistic Nursing. 27(2), ss. 141-149. doi: http://dx.doi.org/10.1177/0898010108323303 Godress, J., Ozgul, S., Owen, C. & Foley-Evans, L. (2005). Grief exp
eriences of parents whose children suffer from mental illness. Journal of Psychiatry. 39(1/2): ss.88-94.doi:https://doi.org/10.1080/j.1440-1614.2005.01518.x
*Ghio, L., Zanelli, E., Gotelli, S., Rossi, P., Natta, W. & Gabrielli, F. (2011). Involving patients who attempt suicide in suicide prevention: A focus groups study. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing. 18(6), ss. 510-518. doi:10.1111/j.1365-2850.2011.01697.x
*Hagen, J., Knizek, B-L. & Hjelmeland, H. (2018). Former suicidal inpatients'
experiences of treatment and care in psychiatric wards in Norway. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-Being. Vol 13. ss. 1-11. doi:
https://doi.org/10.1080/17482631.2018.1461514
Holopainen, G., Nyström, L. & Kasén, A. (2019). The caring encounter in nursing. Nursing Ethics. Volym. 26/1. ss. 7-16. doi:
http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1177/0969733016687161.
*Holliday, C. & Vandermaus, R. (2015). Teen Experiences Following a Suicide Attempt. Archives of Psychiatric Nursing. Volume 29/3. ss. 168- 173. doi: http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1016/j.apnu.2015.02.001
*Hughes, R., Hayward, M., & Finlay, W. (2009). Patients' perceptions of the impact of involuntary inpatient care on self, relationships and recovery. Journal Of Mental Health, 18(2), ss. 152-160
doi.https://doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1080/09638230802053326 Internetmedicin (2019). Suicidriskbedömning.
https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=1244 [2019-10-08]
Lean, T. (2017). Nursing children and young people: what mental health training is required? British Journal Of Nursing. Vol 26. ss. 234-237. doi:
http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.12968/bjon.2017.26.4.234
Lindberg, E., Karlsson, P. & Knutsson, S. (2018). Reflective seminaries grounded in caring science and lifeworld theory- A phenomenological study from the perspective of
nursing students. Nurse Education Today. Vol.61. ss.60-65. Doi:
https://doi.org/10.1016/j.nedt.2017.11.016
Medina, C-O., Kullgren, G. & Dahlblom, K. (2014). A qualitative study on primary health care professionals' perceptions of mental health, suicidal problems and help-seeking among young people in Nicaragua. BMC Family Practice 15(1). ss. 2-15. doi:http://dx.doi.org/10.1186/1471-2296-15-129
Morrissey, J. & Higgins, A. (2018). “Attenuating Anxieties”: A grounded theory study of mental health nurses`responses to clients with suicidal behaviour. Journal of Clinical Nursing, 28. ss. 947–958. doi. 10.1111/jocn.14717
*Pavulans, K-S., Blomsjö, I., Edberg, A-K. & Ojehagen, A. (2012). Being in want of control: Experiences of being on the road to, and making, a suicide attempt. Nursing Ethics. Volume. 21(2). ss.163-175. doi: http://dx.doi.org/10.1177/0969733013493218 Porta, C., Disch, J. & Grundahl, N. (2019). Nursing Disruption for Achieving
Sustainable Development Goals by 2030. Nursing Administration Quarterly. 43(4): ss.1-11. doi: http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1097/NAQ.0000000000000363 Regeringskansliet (2018). Handlingsplan Agenda 2030. Stockholm: Regeringskansliet.
https://www.regeringen.se/49e20a/contentassets/60a67ba0ec8a4f27b04cc4098fa6f9fa/h andlingsplan-agenda-2030.pdf [2019-12-02]
Ramezani, M., Ahmadi, F., Modammadi, E. & Kazemnejad, A. (2019). The grounded theory of “trust building”. Nursing Ethics. 26(3): ss.753-766.
doi:http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1177/0969733017734411
Rodgers, B-L. & Cowled, K-V. (1997). A conceptual foundation for human suffering in nursing care and research. Journal of Advanced nursing, Vol.25(5). ss.1048-1053. Doi: 10 1046/j.1365-2648.1997.19970251048.x
Rytterström, P., Lindeborg, M., Korhonen, S. & Sellin, T. (2019). Finding the Silent Message: Nurses’ Experiences of Non-Verbal Communication Preceding a Suicide. Psychology, Volume.10(1). ss. 1–18. doi:10.4236/psych.2019.101001
*Sellin, L., Asp, M., Wallsten, T. & Wiklund-Gustin, L. (2017). Reconnecting with oneself while struggling between life and death: The phenomenon of recovery as experienced by persons at risk of suicide. International Journal of Mental Health Nursing, 26(2), ss. 200-207. doi:
http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/inm.12249
Sellin, L., Asp., Kumlin, T., Wallsten, T. & Wiklund-Gustin, L. (2017). To be present, share and nurture: a lifeworld phenomenological study of relatives’ participation in the suicidal person’s recovery. International Journal of Qualitative Studies on Health & Well-Being. 12(1) doi:
Sjöstrand, M., Sandman, L., Karlsson, P., Helgesson, G., Eriksson, S. & Juth, N. (2015). Ethical deliberations about involuntary treatment: interviews with Swedish
psychiatrists. BMC Medical Ethics. ss. 1-12 doi:
http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1186/s12910-015-0029-5
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet [2019-09-25]. Socialstyrelsen (2019a). Suicid. Stockholm: Socialstyrelsen.
https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/vardskadeomraden/suicid [2019-09-25]
Socialstyrelsen (2019b). Läkemedelsförsäljning i Sverige- analys och prognos 2019-2021. Stockholm: Socialstyrelsen.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-4-11.pdf [2019-11-27]
Socialstyrelsen (2019c). Långvarig psykisk ohälsa en utmaning för vården. Stockholm: Socialstyrelsen.
https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/langvarig-psykisk-ohalsa-en-utmaning-for-varden/
[2019-12-01]
Sudak,H., Maxim, K. & Carpenter, M. (2008). Suicide and Stigma: A review of the Literature and Personal Reflections. Academic Psychiatry. ss. 136-142. doi:
10.1176/appi.ap.32.2.136
*Sun, F-K. & Long, A. (2013). A suicidal recovery theory to guide individuals on their healing and recovering process following a suicide attempt. Journal of Advanced Nursing (69(9): ss.2030-2040. doi: http://dx.doi.org/10.1111/jan.12070
*Sun, F-K., Long, A., Tsao,L-I. & Huang, H-M. (2014). The Healing Process Following a Suicide Attempt: Context and Intervening Conditions. Archives of Psychiatric
Nursing, 28(1), ss. 55-61. doi: https://doi.org/10.1016/j.apnu.2013.10.004
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber
*Vatne, M. & Nåden, D. (2014). Patients’ experiences in the aftermath of suicidal crises. Nursing Ehtics. volym. 21(2): 163-175.
doi:http://dx.doi.org/10.1177/0969733013493218
*Vatne, M. & Nåden, D. (2012). Finally, it became too much – experiences and reflections in the aftermath of attempted suicide. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 26(2): ss. 304-312.doi:http://dx.doi.org/10.1111/j.1471-6712.2011.00934.x
*Vatne, M. & Nåden, D. (2016). Crucial resources to strengthen the desire to live: Experiences of suicidal patients. Nursing Ethics. 23(3). ss. 294-307. doi:
http://dx.doi.org/10.1177/0969733014562990
*Vatne, M. & Nåden, D. (2018). Experiences that inspire hop: Perspectives of suicidal patients. Nursing Ehtics, 25(4), ss 444-457. doi:
https://doi.org/10.1177/0969733016658794
Vandewalle, J., Beeckman,D., Hecke, A., Debyser, B., Deproost,E. & Verhaeghe, S. (2019). Contact and communication with patients experiencing suicidal ideation: A qualitative study of nurses’ perspectives. Journal of Advanced Nursing. 75(11): ss.2867–2877.doi: 10.1111/jan.14113
World Health Organisation (2008). Svensk bedömning av multilaterala
organisationer.https://www.regeringen.se/49c842/contentassets/ca2ecf234d214181a4ef 508945d5c562/varldshalsoorganisationen-who [2019-10-23]
World Health Organisation (2014). Preventing suicide.
https://www.who.int/mental_health/suicide-prevention/exe_summary_english.pdf?ua=1
[2019-11-03]
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I Friberg, F (red). Dags för uppsats. Lund: Studentlitteratur. ss. 59–82.
BILAGA 1
Databas Sökord Avgränsningar Antal
träffar Lästa abstract Valda artiklar till uppsats Cinahl Suicide attempt AND thoughts AND experience* Peer-reviewed 2010-2019 66 7 1 PsycINFO Experiences of treatment AND suicidal patients AND health care Peer-reviewed 2010-2019 20 4 1 Cinahl (MH "suicide, Attempted") AND patients experience* Peer-reviewed 2010-2019 148 18 8 Varav en finns i annan sökning. PsycINFO Patient AND
suicide AND healing AND recovering Peer-reviewed 2010-2019 2 2 2 Varav en finns i annan sökning. Cinahl (MH "suicide, Attempted") AND teen experiences Peer-reviewed 2010-2019 3 1 1 Cinahl Suicide attempt AND involvning patient AND suicide prevension Peer-reviewed 2010-2019 8 1 1
Cinahl Patients' perceptions AND compulsory treatment OR impact of involuntary Peer-reviewed 2009-2019 243 9 2
BILAGA 2
Titel, År Författare Land,
Tidsskrift Metod Syfte Resultat Patientstreated for psycho
sis and
their perceptions of care in compulsorytreatment: ba sis for an actionplan. 2012
Andreasson & Skärsäter.
Sweden Journal of Psychiatric & Mental Health Nursing Kvalitativ ansats. 12 intervjuer som analyserades genom fenomenogr afisk analys Syftet med studien var att beskriva patientens föreställning ar och vårdupplevel ser vid obligatorisk behandling Två teman presenterades: få stöd och respektera vården Förhindra traumatisering under obligatorisk vård. Healing and recovering
after a suicide attempt: a grounded theory study. 2014
Chi, Long, Leang, Ku, Lu och Sun Taiwan Journal of Clinical Nursing Kvalitativ studie med 14 intervjuer. Analyserade s genom konstant jämförelsana lys. Att utforska läkning och återhämtnin g hos deltagare som försökt ta sitt liv över 12 månader tidigare. Resultat visade läkning och återhämtning i fem faser: Självmedvetenhe t Livets inbördes relation Mänskliga känslors cykliska karaktär Anpassning Acceptans Involving patients who
attempt suicide in suicide prevention: a focus groups study
2011
Ghio, Zanelli, Gotelli, Rossi, Natta & Gabrielli.
Italy Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing Kvalitativ studie med forskningsgr uppsteknik med fokusgruppe r på 17 personer.
Syftet var att få insikt i individuella upplevelser hos patienter som försökt självmord. Två stora teman presenterades: Risk och skyddsfaktorer vid upprepade självmordsförsö kTillfredsställels e med mottagen vård och möjliga förslag på hjälp
Former Suicidal inpatients experiences of theratment and care in psychiatric wards in Norway 2018
Hagen, Knizek och
Norway Internationa l Journal of Qualitative Studies on Kvalitativ studie med fem intervjuer. Analyserade resultatet genom tolkande Undersöker hur tidigare självmordsin farande patienter upplevde behandling och vård på Resultatet visade tre huvudteman. Söka en känsla av kamratskap för att känna sig säkra för att dela deras lidande och suicidalitet.
Hjelmeland Health &
Well-Being fenomenologisk analys. psykiatriska avdelningar i Norge.
söka
individualiserad behandling och vård för att känna sig erkänd som en värdefull person söka stöd för att främja deras återhämtningspr ocess Teen Experiences Following a Suicide Attempt. 2015 Holliday & Vandermaus USA Archives of Psychiatric Nursing Kvalitativ studie med sex intervjuer. Analyserade s genom hermenuetis k fenomenolo gisk metod. Att beskriva ungdomars upplevelse och erfarenhet av vården efter ett suicidförsök. Två huvudteman presenteras: Försök som kommunikation Gråta av smärta. Berätta eller inte berätta.
Patients' perceptions of the impact of involuntary inpatient care on self, relationships and recovery. 2009
Hughes, Hayward & Finlay USA Journal of Mental Health Kvalitativ ansats. 12 intervjuer med semistruktur erade intervjusche man. Transkribera des och analyserades med hjälp av temaanalys. Att utforska patientens uppfattning om ofrivillig vård och förhållanden och återhämtnin g. Utvecklingen av omtänksamma, stödjande relationer under tvångsvård betonades.
Being in want of control: Experiences of being on the road to, and making, a suicide attempt. 2012 Pavulans, Blomsjö, Edberg & Öjehagen, Sweden Internationa l Journal of Qualitative Studies on Health & Well-Being Kvalitativ studie med 10 individuella semistruktur erade intervjuer. Analyserade s genom kvalitativ innehållsana lys. Utforska den upplevda upplevelsen av att vara suicidal och ha gjort ett självmordsfö rsök för att identifiera möjliga konsekvense r för Deltagarnas upplevelse av att känna brist på kontroll relaterat till deras tankar, känslor, handlingar, livssituation och framtid. Känslan i de inre till utförandet av att begå suicid.
vårdpersonal .
Reconnecting with oneself while struggling between life and death: The phenomenon of recovery as experienced by persons at risk of suicide
2017
Sellin, Asp, Wallsten & Wiklund Gustin. Sweden Internationa l Journal of Mental Health Nursing En kvalitativ studie med 14 fenomenorie terade intervjuer. Analyserade s genom beskrivning essensen av fenomenet.
Syftet var att beskriva återhämtnin g i ett sammanhan g av omvårdnad som upplevs av personer med risk för självmord. Resultaten presenters genom fyra teman. Återansluta sig själv medan du kämpar mellan liv och död. Att vara i ett uttrycksfullt utrymme och ge röst till sig själv Återfå värdighet genom att sköta anknytning Hitta en balans i spänningen mellan liv och död.
A suicidal recovery theory to guide individuals on their healing and recovering process following a suicide attempt.
2013
Sun & Long
Taiwan Journal of Advanced Nursing Kvalitativ studie med 20 intervjuer. Analyserade s genom öppen, axiell och selektiv kodning med konstant jämförelsete knik. Att utveckla en återhämtnin gsteori som vägledning efter ett suicidförsök Kärnkategorin som kom fram var:
Att sträva efter att acceptera värdet av självupplevelse Andra viktiga kategorier var; Att bli flexibel och öppen. Återuppbygga en positiv känsla av mig själv. Sträva efter att leva ett fredligt och nöjd liv. The Healing Process
Following a Suicide Attempt: Context and Intervening Conditions 2014
Sun, Long, Tsao, & Huang. Taiwan Archives of Psychiatric Nursing En kvalitativ studie med 20 intervjuer. Strauss och Corbins metod. Syftet med denna studie var att utforska sammanhang et och förhållandena som påverkade Bearbetning av sitt suicidförsök. Vad som fann sig vara läkande omständigheter och störande omständigheter. Följaktigheten mot sjukvårdens
individernas läkning från ett självmordsför sök. betydelse.
Patients experience in the aftermath of suicidal crises.
2014
Vatne & Nåden
Norway Nursing Ethics Kvalitativa forskningsin tervjuer med 10 personer. Analyserade s genom hermenuetis k analys. Att utforska självmordsp atienters upplevelser av mötet med vårdpersonal . Ställer två olika synvinklar mot varandra och presenterar tre huvudteman: Uppleva och inte uppleva
öppenhet och förtroende. Att mötas och att mötas av folk som inte tar upp saken
Att träffas på lika villkor mot att bli förnedrad Finally, it became too
much - experiences and reflections in the aftermath of attempted suicide. 2012
Vatne & Nåden
Norway Scandinavia n Journal of Caring Sciences Kvalitativa forskningsin terjuer med 10 personer. Analyserade s genom hermenuetis k analys. Utforska erfarenheter och krisen hos personer som genomfört ett suicidförsök Resultatet visas genom fem centrala teman: Förlora kontakten med världen. Förhållandet mellan självmordsolyck an och livshistoria. Kämpar för död och liv En öppen dörr som tröst Känslan av skam och skuld Crucial resources to strengthen the desire to live: Experiences of suicidal patients 2016
Vatne & Nåden
Norway Nursing Ethics Kvalitativ studie med 10 semistruktur erade intervjuer. Analyserade s genom hermeneutis k analys. Studiens syfte var att utveckla en djupare förståelse för suicidpatient er efter suicidala försök. Tre huvudteman presenterades. Att bli medveten om att önska leva
En upplevelse av sammanhang Någon som bryr sig
Experiences that inspire hope: Perspectives of suicidal patients 2018
Vatne & Nåden
Norway Nursing Ehtics Kvalitativ studie med 10 intervjuer med hermenuetik analys. Belyser patienternas upplevelser efter självmordsfö rsök. Forskningsfr ågan var: vad ser självmordsp atienter som meningsfull hjälp i vård- och behandlingss ituationer? Resultatet visade tre teman Upplever hopp genom möten. Upplever hopp genom atmosfären av visdom Upplevde en stråle av hopp från att ta tillbaka ansvaret.
