När fälten korsas

This is an electronic version of a text published in

Svensk idrottsforskning

Citation for the published paper:

Tomas Peterson

När fälten korsas

2005, nr 3, s. 9-11

URL: http://hdl.handle.net/2043/10823

Access to the published version may

require subscription.

Published with permission from:

Centrum för idrottsforskning (CIF)

SVENSK IDROTTSFORSKNING NR3-200S 9

När fälten korsas

En av målsättningarna med Handslaget är att intensifiera samarbetet med sko-lorna. Idrottsföreningar skall uppmunt-ras att i nära samarbete med skolorna utveckla metoder som lockar alla elever till fysisk aktivitet i olika former. I RF:s kommentarer! heter det att:

Huvuddelen av idrottens ledare är ideellt verksamma, dvs de är upptagna av sina civila arbeten under skoltid. Om de skall kunna delta i skolans verksamhet måste de rimligen ersät-tas ... Idrottsföreningarnas verksam-het ... är inriktad på de barn och ungdomar som söker sig dit av egen fri vilja. Den fysiska aktiviteten i skolan har som sin viktigaste målgrupp de som av olika skäl inte lockas av idrotts-rörelsens utbud. Här krävs en annan inriktning och pedagogik, som i sin tur säkert kräver utbildning av de idrotts-ledare som engageras i skolans arbete. Det är slutligen viktigt att betona ansvarsfördelningen mellan den offent-liga skolan och den friviloffent-liga idrottsrö-relsen. Idrottsföreningarna kan vara en

viktig stödresurs i skolans verksamhet, men aldrig ta på sig huvudansvaret för undervisningen.

I denna kommentar identifieras ett antal möjliga problem i ett samar-bete mellan skola och föreningsidrott: oavlönade föreningsledare som ersät-ter/kompletterar skolans personal, en ändrad inriktning på verksamheten och annorlunda pedagogik, samt en utformning av verksamheten så att den inte ersätter skolans ordinarie arbete. En för Handslaget relevant fråga är hur de studerade Handslagsprojekten löser dessa problem.2 _{Att skolan och} fören-ingsidrotten skall samarbeta för att "få fler att röra sig mer" kan synas som en behjärtansvärd och oproblematisk uppmaning. Det råder en stor enighet i samhället om betydelsen av idrott och fysisk aktivitet för hälsa och välbefin-nande. Samtidigt visar aktuell forsk-ning att de som är aktiva rör sig allt mer, medan de som är inaktiva blir allt f1er.3 _{RF:s kommentarer belyser några}

av de möjliga problem som uppstår när

två verksamheter som bygger på olika

förutsättningar sammanförs.

Under de senaste årtionden har ämnet idrott i skolan genomgått föränd-ringar. Målen för ämnet har utvidgats, innehåll har lagts till på grund av nya sporter har introducerats och en tydli-gare inriktning mot en "hälsoarbete" har inkluderats. I Sverige har namnet på ämnet än så länge förändrats sex gånger under 1900-talet, senast från "idrott" till "idrott och hälsa". Anledningen till det senaste namnskiftet är en markering i att det finns likheter, men också stora skillnader, mellan ämnet i skolan och den elit- och tävlingsidrott som bedrivs i många föreningar. Den förändrade ämnesbeskrivningen för idrottsämnet ska inte ses som ett avståndstagande från idrotten i traditionell mening, utan som en markering att idrotten i skolan används som medel för att nå över-gripande mål. I kursplanen för Idrott och Hälsa betonas att man skall lära eleverna att ta ett livslångt ansvar för sin kropp och att varje individ skall utveck-las enligt sina egna förutsättningar. Ämnet har också fått en allt tydligare teoretisk profil. RF:s policydokument "Idrotten vill" deklarerar å sin sida att "Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt". Samtidigt är tävlandet grunden för verksamheten, med sin grund i selektion och rangordning. En annan för Handslaget relevant fråge-ställning är vad konsekvenserna blir när ideella föreningar övertar aktivitetsan-svar under skoltid - för samhället, för skolan, för föreningsidrotten och för de inblandade aktörerna.

Vad händer när fälten korsas?

I en studie som kommer att genomföras under det närmaste året vill jag studera vad som händer när en verksamhet som är uppbyggd på ett socialt fält, och enligt detta fälts unika förutsätt-ningar, överförs till ett annat. Det finns flera teoribildningar som är möjliga att använda för att tydliggöra relationer mellan olika delsystem i samhället. Utifrån Luhmanns systemteori skulle

~

S~V~E~N~S~K~I~D~R~O_T_T~S~F~O~R~S~K_N~I~N~G~_N~R~3_-~2~0~0~5 __________________________________________________ ~~~~

kopplingen mellan skola och

fören-ingsidrott.9

Ett första försök från min sida att diskutera likheter och skillnader mellan skolan och föreningsidrotten som uppfostrings- och utbildningsmiljö finns i en artikel om selektions- och

rangordningslogiker.lo _{Det handlar om}

hur den fysiska mognaden har anmärk-ningsvärt stor betydelse som selektions-faktor både för skolbetygen och inom fotbollsförbundets utbildningssystem (som ligger till grund för ungdoms-landslagen i fotboll). Resultatet ligger väl i linje med ett stort antal interna-tionella studier kring fenomenet RAE

- The Relative Age Effect.11 _{I studien}

konstaterar jag att det finns en syste-matisk skillnad i sannolikheten att man blir framselekterad inom ungdomsfot-bollen, som säger att ju tidigare på året man är född, desto större sannolikhet att man blir uttagen, denna sanno-likhet kvarstår för varje steg upp på "selektionsstegen" man kommer, från föreningsnivå tilllandslagsspel.

Detta gäller även idrottsbetygen. I en rapport från 1993 uppmärksam-mar Allan Svensson de skillnader som finns mellan faktorer som födelsetid, kön och socialgruppstillhörighet vad gäller betyg i årskurs 9. I ämnet idrott påvisar han betydande skillnader vad gäller alla tre faktorerna. Genom en uppföljning av Allan Svenssons undersökning har jag studerat idrotts-betygen i årskurs 9 år 1997, jämfört med samma undersökningsgrupp som i fotbollsundersökningen. Förhållan-dena är desamma som 1993, och de kan sammanfattas med att det finns en systematisk skillnad i medelbetyg i idrottsämnet beroende på vilken månad man är född, som säger att ju tidigare på året man är född, desto högre genomsnitts betyg har man. Pojkarna har genomgående högre genomsnittsbetyg än flickorna. Idrott och hälsa torde vara ett av de få, eller kanske det enda, ämnet där pojkar har högre genomsnittsbetyg än flickor vid denna ålder.

Detta utfall synes märkligt med tanke på att det i läroplanen för Idrott och Hälsa står att varje individ skall bedömas utifrån sin egen utveckling. Kombinationen av kroppslig praktik och behovet av att mäta (vare sig i form av betyg eller tävlingsresultat) leder emellertid ofta till att fallenhet (talang, duktighet) förväxlas med skill-nader i fysisk mognad. Det som sker inom föreningsidrotten kan man dis-kutera och eventuellt låta sig uppröras över, men det är ju en frivillig aktivitet.

Vill man inte vara med så slutar man. Skolidrotten bygger däremot på ett obligatorium och bryr man sig inte om att delta i den kan man i sista hand bli hämtad a v polis. Sambandet mellan födelsemånad och idrottsbetyg tyder på att innehållet i skolidrottsämnet påverkas av samma slags tänkande kring förhållandet mellan fallenhet och fysisk mognad som finns inom föreningsidrotten. I så fall strider det mot intentionerna i läroplanen, där det framhålls att idrottsämnets viktigaste uppgift är att stimulera eleverna till att ta ett livslångt ansvar för sin kropp och att varje individ skall utvecklas enligt sina egna förutsättningar. Här finns således ett exempel på vad man skulle kunna tolka som att ett fälts logik påverkar förhållandena på ett annat.

I en senare studie av Landskrona BoIS:s ungdomsverksamhet argumen-terar jag för en påverkan som går i den

andra riktningen. 12 Hypotesen här är

att ju mer professionell en idrottsför-enings ungdomsverksamhet bedrivs, desto mer kommer verksamheten att likna det allmänna skolsystemets. Grunden för antagandet är att varje professionell organisation (såväl inom som utanför idrotten) bland annat eftersträvar en formell, enhetlig och likvärdig utbildning med systematiska ämneskunskaper, en enhetlig pedago-gik och professionella lärare, samt ett enhetligt och konsekvent betygssystem. I beskrivningen av Landskrona BoIS:s ungdomsverksamhet och dess utveck-ling under de senaste årtiondena menar jag att man kan se en sådan utveckling. Jag förmodar att en studie av de mest professionaliserade svenska idrottsför-eningarna - både inom fotbollen och inom andra specialidrotter - skulle kunna generalisera iakttagelserna.

Om vi tolkar detta som att logiker på andra sociala fält i samhället (här behöver vi inte begränsa oss till skolans fält) påverkar förhållandena på ett annat, så vet vi också vilka typer av problem mötet mellan ideellt folkrörel-searbete och professionalitet och kom-mersialism reser. Fortfarande gäller att merparten av svensk idrott ingår i en traditionell folkrörelse och har unika materiella och sociala förutsättningar liksom sina egna regler, normer och värderingar. Idrotten professionalise-ras. Men professionalitet är ett verktyg, den säger i sig säger inget om vad verk-samheten innehåller. I den utsträckning som kommersialism och professionali-sering möjliggör för idrottsutövare med intresse och läggning för ett yrke att utöva det på heltid och med bra lön,

är detta knappast något att moralisera

över. Inte heller förstörs idrottsutövningen av att man är utklädd till reklampelare eller att arenan är fylld av reklam. Men

å andra sidan kan tävlingshets,

selekte-ringsiver och utslagning allt längre ned i åldrarna förklaras av kopplingen till den professionella och kommersiella elitidrot-ten.

Handslagets uppmaning till samarbete mellan skolan och föreningsidrotten ger en unik möjlighet att försöka förstå vad som händer när fälten korsas genom att en verksamhet som är uppbyggd på ett socialt fält, och enligt detta fälts unika förutsättningar, överförs till ett annat.

Referenser

1. http://www.rf.se/files/{C7E397FB-791A-4BCE-BC40-4A06836030E4j.pdf

2. JmE., Åkesson, Joakim "Hur kan Handslaget tolkas?", intra.

3. Engström, L-M (2002) "Hur fysiskt aktiva är barn och ungdom?" Svensk Idrottsforskning nr 3. 4. För sådana analyser av idrotten, se Tangen, ].0. (2004) Hvordan er idrett mulig? Skisse til en

idrettssosiologi. Höyskoleforlaget.

5. Bourdieu, P (1993): The field of cuiturai pro-ductian. Essays on art and literature. Cambridge: Polity Press; Bourdieu, P (1997) Kultur och kritik. Göteborg: Daidalos.

6. Peterson, T (2005) "Landskrona BoIS som uppfostrings- och utbildningsmiljö"; www.idrotts-forum.org

7. Annerstedt, C (1991) Idrottslärarna och idrottsämnet : utveckling, mål, kompetens: ett

didaktiskt perspektiv. Göteborg: Acta Universi-tatis Gothoburgensis; Lundvall, S & Meckbach, J (2003) "Det var en gång ett par sockiplast: om kroppsövningsämnet i skolan", i Staffan Selander (red) Kobran, nallen och majjen : tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning. Stock-holm: Myndigheten för skolutveckling. 8. Carlson, R (1991): Vägen till landslaget. En retrospektiv studie av framgångsrika ungdomar i sju idrotter. Stockholm: Avd. för idrottspe-dagogisk forskning, Inst. För pedagogik och GIH, Högskolan för lärarutbildning; Nilsson, P (1993): Fotbollen och moralen. En studie av fyra allsvenska fotbollsföreningar. Stockholm: LHS förlag; Parriksson, G (1987) Idrottens barn: idrottsvanor, stress, 'utslagning'. Stockholm: Friskvårdscentrum; Franzen, M & Peterson, T (2004) Varför lämnar ungdomar föreningsi-drott? Riksidrottsförbundet, FoU-rapport, nr 3; Redelius, K (2002) Ledarna och barnidrotten.

J drottsledarnas syn på idrott, barn och fostran. Stockholm: HLS förlag.

9. Jonsson, R (2000) Kroppen eller knoppen? - en

Eso-rapport om idrottsgymnasierna. Stockholm: Regeringskansliet, Ds 2000:21.

10. Peterson, T (2004) "Selektions- och rangord-ningslogiker inom svensk ungdomsfotboll"; www. idrorrsforum.org.

11. Musch, Jochen & Grondin, Simon (2002) "Unequai Comperition As A Impediment to Per-sonal Development: A Review of the Relative Age Effect in Sport". http://www.psychologie.uni-bonn.de/sozial/forsch/devrev.htm.

SVENSK IDROTTSFORSKNING NR 3-2005

man kunna analysera hur olika system fungerar efter bestämda koder, med egna regler och rationaliteter bero-ende på dess historiska och samhäl-leliga position.4 _{Systemen har sin egen} logik och fungerar med hjälp aven kod som bestämmer skillnaden. Varje system eller kontext har sin form att se individerna. Den sociala kontexten och kommunikationen i denna anger och skapar en speciell social adressering av individerna. I skolan utgörs denna av elev, i förskolan av barn, inom idrotten av medlem etc. Den sociala adres-sen inkluderar en riktande och också begränsande förväntning på individen. Det sociala rummets specifika logik bestämmer såväl förväntningarna på den enskilde, (den sociala adressen), och det producerar sin egen tillgång till vad som kan inkluderas, och gränser för vad som exkluderas. Så rör sig barnet/den unge mellan olika sociala adresser, mellan olika system med dess olika kontextuella värden och normer. Emellertid har jag valt att låta mig inspireras av Bourdieus fältteori för att synliggöra skolans och föreningsidrot-tens fält - dess avgränsningar, dess maktpositioner, dess aktörer, de olika former av kapital som dessa besit-ter och de olika former av habitus som skapas på respektive fält. s Även begreppen dispositioner och positio-ner utgör viktiga teoretiska ansatser i analysen av de båda fälten. Jag har inte för avsikt att genomföra en regelrätt fält- eller korrespondensanalys, utan i första hand används Bourdieus begreppsapparat som utgångspunkt för att diskutera förutsättningar för fältens korsande i termer av skillnader och likheter.

Enligt Bourdieus fältteori borde fältens korsande ge upphov till en rad problem eftersom de är konstituerade på olika sätt. I vårt fall finns det en rad viktiga principiella skillnader mellan skolan och föreningsidrotten (i fortsättningen avgränsade till de för oss relevanta delfält som utgörs av skolidrottsämnet respektive barn- och ungdomsidrotten). Till att börja med är skolan en av de centrala statliga apparaterna medan föreningsidrotten är den största och mest aktiva av det civila samhällets centrala aktörer - de svenska folkrörelserna. Som statlig apparat är skolan en byråkrati med detaljreglerad verksamhet (läroplan) och undervisningen ges av profes-sionell personal, i betydelsen utbildad och avlönad. Skolans verksamhet vilar också på ett av samhällets få kvarva-rande obligatorium - skolplikten.

Barn- och ungdomsidrotten bedri-ver en bedri-verksamhet som i dessa avseen-den är skolans motsats - varje förening har rätt att självständigt tolka de verksamhetsideer Riksidrottsförbundet står för (se "Idrotten vill"), nästan alla som leder verksamheten arbetar ideellt, utbildningsnivån är låg och verksam-heten bygger på frivillighet. Trots att det som står i centrum - idrotten - är densamma är förutsättningarna således vitt skilda. Andra skillnader som kan härledas från dessa är skillnader i använd pedagogik, olika former av deltagardemokrati, olika utformning av selektionssystem (betyg respektive pre-station) och olika syn på föräldrarnas roll (i skolan hålls föräldrarna utanför verksamheten, i idrotten är de ofta en förutsättning för verksamheten).

Trots dessa grundläggande teore-tiska skillnader i förutsättningar för verksamheten ser verkligheten inte lika entydig ut. Det finns exempelvis ett stort antal obehöriga idrottslärare i våra skolor, och det finns inslag av lönearbete och avancerad tränarutbild-ning inom företränarutbild-ningsidrotten. Ett bety-dande antal idrottslärare är samtidigt ideella ledare på sin fritid. Det finns tecken på att skolidrottens verksamhet påverkas av influenser från föreningsi-drotten även frånsett Handslaget, och å andra sidan är ungdomsverksamheten åtminstone i de flesta av de utpräglade elitföreningarna utformad på ett sätt som påminner om skolans arbetsfor-mer; inklusive ett implicit obligatorium ("du får inte missa en enda träning om du skall få tävla").6

Därtill kommer att verksamheten på de båda fälten även har indirekta likheter som utgår ifrån att skolan och föreningsidrotten utgör de kanske viktigaste sekundära socialisatörerna i det svenska samhället. De utgör båda viktiga instrument för uppfostran och påverkan, där kunskaper, färdighe-ter, förhållningssätt och värderingar produceras, förmedlas, återskapas och förändras. De arbetar med barn och ungdomar under den viktigaste växt-och mognadsperioden i deras liv växt-och de arbetar båda utpräglat stadieinriktat. De skall tillhandahålla både utbildning och social fostran. Båda fungerar sam-tidigt som selektionssystem, där barn och ungdomar rangordnas efter kun-skapsinhämtning respektive prestation. Formerna för detta varierar - formellt via betyg respektive uttagning, indirekt via olika pedagogiker som används för ge barn och ungdomar både bildning och fostran.

Inte desto mindre synes det

ange-läget att studera vad som händer när

fälten korsas. Om statsmakternas

avsikt med dessa handslagsprojekt enbart är att erbjuda mer fysisk

aktivi-tet i skolorna är det principiellt pro-blematiskt att det är idrottsföreningar

och ideella föreningsledare som skall

stå för verksamheten. RF talar istället

om idrottsföreningarna som "en viktig

stödresurs i skolans verksamhet". Inte heller kan huvudavsikten vara att nå de som redan är föreningsaktiva. Däremot kan en grundtanke bakom statens öns-kemål om att föreningsidrotten interve-nerar på skolans fält vara att aktivera barn och ungdomar som inte redan är fysiskt aktiva och skapa intresse för en fortsatt aktivitet utanför skolan. Denna målsättning är å andra sidan inbyggd i läroplanen för skolidrotten, medan den inte ingår i förenings i drottens normala verksamhet; tvärtom omfattar denna endast de som frivilligt deltar. En fråga är därför hur kvalificerade handslags-föreningarna är att lösa denna uppgift i den mån skolidrotten inte klarar av den? Skall handslagsföreningen erbjuda barn och ungdomar mera av ett slags verksamhet som de fysiskt inaktiva redan avvisat? Eller har handslags-föreningarna anpassat sin ordinarie verksamhet efter denna uppgift? Hur har man då gått tillväga? Och om så är fallet - vad händer när den som via handslagsverksamheten söker sig till föreningsidrotten och konfronteras med dess ordinarie verksamhet? I den utsträckning de fysiskt passiva är barn och ungdomar med så kallade särskilda behov, vilken kompetens har handslags-föreningarna att med sin verksamhet tillmötesgå dessa? Kommer skolidrotten att påverkas av innehållet i Handslags-projekten, och kommer föreningarnas verksamhet att påverkas av skolidrot-tens utformning? Och vilken framgång kommer handslagsprojekten att ha när det gäller att aktivera flera?

Tidigare forskning på området

Handslaget är en unik politisk satsning i

ett land där idrotten bedrivs och

organi-seras på ett internationellt sett unikt sätt (den nordiska idrottsrnodellen). Därför är det svårt att hitta jämförbar forsk-ning på detta område. Det finns svensk forskning kring vart och ett av de båda sociala fält vi intresserar oss för:

sko-lans idrottsundervisning7 _{och barn- och}

ungdomsidrotten. 8 _{Däremot finns det}

mycket lite forskning kring vad som händer när fälten korsas. Ett undantag är Rolf Jonssons uppföljningsunder-sökning av Idrottsgymnasierna, där

han för ett intressant resonemang om

Published with permission from