Fritidspersonalens syn på arbetet med estetiska uttrycksformer i verksamheten

BARNDOM, UTBILDNING OCH SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet fritidspedagogik

15 högskolepoäng, grundnivå

Fritidspersonalens syn på arbetet med

estetiska uttrycksformer i verksamheten

The teachers views on aesthetic forms of expression in the leisure-time

centre

Sandra Kvant

Sanna Rahimic

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i

fritidshem, 180hp Examinator: Morten Korsgaard Handledare: Hanna Sjögren Handledare: Hanna Sjögren Datum för slutseminarium 2020-03-24

2

Förord

Under processen med studien och skrivandet av examensarbetet har vi huvudsakligen arbetat tillsammans och haft regelbundna träffar. Under genomförandet av de fem intervjuerna var vi båda närvarande och deltagande. Arbetet med transkriberingen av den insamlade empirin fördelades lika mellan oss. Även läsning och arbete med relevant litteratur fördelades lika mellan oss. För att tidsmässigt hinna med skrivandet av examensarbetet hade var och en i vissa fall huvudansvar för specifika kapitel. Sanna har haft huvudansvaret för teori- och metodkapitlen, medan Sandra har haft huvudansvar för kapitlet tidigare forskning. För analysen och diskussionskapitlet har vi haft gemensamt ansvar.

Vi vill först och främst tacka alla rektorer som möjliggjorde att vi kunde genomföra våra intervjuer. Självklart vill vi även tacka alla medverkande informanter som har ställt upp med sin tid. Särskilt tack till vår handledare Hanna Sjögren för all hjälp och allt stöd som vi har fått under hela processen. Dina kommentarer har varit ovärderliga för utvecklingen av vårt

examensarbete. Sist men inte minst vill vi tacka alla nära och kära som har hjälpt till och stöttat oss genom hela processen med detta arbete.

3

Abstract

Vi har utformat ett arbete vars syfte har varit att undersöka och förstå pedagogers syn på användningen av estetiska uttrycksformer i fritidshemsverksamheten. Vi skapade vår

grundläggande förståelse baserad på tidigare forskning där vi fick reda på att det fanns olika användningsområden för de estetiska ämnena. Därefter valde vi att använda oss av Vygotskijs sociokulturella teori för vi upptäckte att det fanns begrepp som redskap, fantasi och proximal utvecklingszon som senare i arbetet visade sig passa med vår analys. Vi genomförde enligt den kvalitativa metoden fem intervjuer på skolor runtom i Malmö med utbildade och outbildade pedagoger som arbetade i fritidshemmets verksamhet. Våra semi-strukturerade intervjuer hade en fenomenologisk riktning där vi fick möjlighet att synliggöra pedagogers resonemang kring det fenomenen som vi intresserade oss för. Med hjälp av vår insamlade empiri kunde vi tillsammans med det sociokulturella perspektivet skriva vår analys där vi kom fram till flera saker. Baserat på vår empiri har den fritidspersonal vi intervjuat en positiv syn på estetiska uttrycksformer då de främst anses vara redskap för inhämtande av andra

kunskaper. I vårt resultat presenteras även andra aspekter som fördelarna med ämnena och förutsättningarna som krävs för att ämnena ska kunna användas. I det avslutande kapitlet framkommer en kritisk metoddiskussion och förslag på vidare forskning inom ämnet.

Nyckelord:

Estetiska uttrycksformer, fritidshem, undervisning, sociokulturellt perspektiv, kvalitativ intervju

4

Innehållsförteckning

1 Inledning ...5 1.1 Syfte...6 1.1.1 Frågeställningar ...6 2 Tidigare forskning ...7 2.1 Våra forskningsartiklar ...7 2.2 Teori ...9 2.2.1 Begrepp ...9

3 Metod och genomförande ... 11

3.1.1 Kvalitativ metod ... 11

3.2 Urval ... 12

3.2.1 Analysmetod ... 12

3.2.2 Etiskt förhållningssätt ... 13

4 Resultat & analys ... 14

4.1 Synen på estetiska uttrycksformer ... 14

4.1.1 Informanternas personliga syn ... 14

4.1.2 Skolans syn enligt informanterna ... 15

4.2 Fördelarna med estetiska uttrycksformer ... 16

4.2.1 Elevernas intressen... 16

4.2.2 Uttrycka sig visuellt ... 18

4.2.3 Social utveckling ... 19

4.3 Förutsättningar ... 20

4.3.1 Kollegial samverkan ... 20

4.3.2 Personalbristens påverkan på kvalitén ... 21

4.3.3 Ledningen ... 23

5 Diskussion ... 26

5.1.1 Sammanfattning... 26

5.1.2 Relation till tidigare forskning ... 26

5.1.3 Relation till professionen ... 27

5.1.4 Kritisk metoddiskussion ... 27

5.1.5 Förslag till framtida forskning ... 28

5.1.6 Konsekvenser i verksamheten... 28

Källförteckning ... 29

5

1 Inledning

Under förra läsåret var 489 900 elever inskrivna i Sveriges olika fritidshem (Skolverket, 2019). Detta gör fritidshemmet till en plats där många elever spenderar sin tid på utöver den vanliga skolverksamheten. Samtidigt visar Skolverket (2018) i timplanerna för elever i årskurs 1-6 att både bild och musik ligger på 230 undervisningstimmar medan matematik ligger på 1125 och svenska på 1490 timmar per läsår. Det vi ville undersöka närmare var hur synen på de estetiska uttrycksformerna visade sig i fritidsverksamheterna.

Vi har valt att genomföra denna studie för att vi vill lyfta användningen av estetiska

lärandemoment inom fritidshemmets verksamhet. Vi vill kunna ta del av den kunskap vi får från detta arbete för att kunna utveckla en förståelse för det som kan underlätta för oss när det blir vår tur att arbeta i verksamheterna. Enligt oss är detta arbete ytterst relevant för vår profession då det står i läroplanen att “u ta t att a a a ta a att a t a a a a a a t t a utt a t ut a a t a a t tt” (Skolverket, 2011, s. 22). De estetiska uttrycksformerna är alltså en av våra obligatoriska arbetsuppgifter som grundlärare i fritidshem.

Vi upplever utifrån vår tidigare forskning att det finns en mängd relevanta studier kring estetiska uttrycksformers olika användningsområden, forskning som enligt oss hade kunnat implementeras i fritidshemmets verksamhet. Samtidigt upplever vi att t t att “utbildningen a a t a u a a t” (SFS 2010:800, 5 §) att

tillämpningen av den lagen brister när det kommer till de estetiska uttrycksformerna. Av denna anledning har vi valt att titta närmare på vad lärarna inom fritidshemmet har för syn på användandet av estetiska uttrycksformer men även ta reda på om det finns andra

utvecklingsområden som ämnena kan bidra med. Vi ville även ta reda på om personalen vi mötte hade förutsättningar att arbeta med estetiska uttrycksformer.

6

1.1 Syfte

Syftet med vår studie är att undersöka de anställdas syn på användningen av estetiska uttrycksformer i fritidshemmet.

1.1.1 Frågeställningar



Hur uttrycker personalen i fritidshemmet sin syn på användning av estetiska ämnen i verksamheten?



Vad uttrycker personalen i fritidshemmet är syftet med att arbeta med estetiska uttrycksformer?



Hur kan olika förutsättningar enligt personalen i fritidshemmet, påverka fritidshemmets arbete med estetiska uttrycksformer?

7

2 Tidigare forskning

I vår forskningsöversikt vill vi belysa relevanta områden inom tidigare forskning som kan bidra med en grund till det arbete vi skriver. Den tidigare forskningen belyser de estetiska ämnenas olika användningsområden och betydelsen de har för elevers utveckling. Vår förankring kommer att bidra med forskning som är genomförd på en övergripande skolnivå men som även går att applicera på fritidshemmet.

2.1

Våra forskningsartiklar

Dahlbäck (2016) belyser i sin studie att estetiska uttrycksformer har en påverkan på elever i skolmiljön, det framförs att estetiska uttrycksformer är ett verktyg som används för att en social utveckling ska ske. Estetiska lärandemoment ingår vanligen i ämnen som bild, dans, musik, dramatik och film. Vår upplevelse är att Dahlbäck uppmärksammar svenskämnets användning av estetiska uttrycksformer. I vår undersökning tittar vi på hur estetiska uttrycksformer omfattas i fritidshemmet. Resultatet i Dahlbäck (2016) är att elever genom estetiska uttrycksformer kan få möjlighet att tänka kritiskt och använda sin fantasi, kreativitet och föreställningsförmåga. Detta för att begripa och påverka den värld vi lever i.

Enligt en internationell studie genomförd av Amadio, Truong och Tschurenv (2006) har de tillsammans undersökt estetisk utbildning i skolans verksamheti början av 2000-talet

(Amadio et al, 2006). I studien diskuterar författarna den estetiska utbildningens påverkan på eleverna och hur det estetiska kan vara ett redskap att använda sig av i skolverksamheten. Likheterna mellan vår undersökning och deras studie är att elever arbetar med estetiska lärandeprocesser. Detta gör de för att förstå sitt egna och andras kreativa uttryck och hur estetiska uttrycksformer användning kan ge utvecklande effekter på lärandet. Studien är genomförd som en internationell undersökning av forskare som har studerat skolor och

offentliga läroplaner världen över men det förklaras inte hur många eller vilka skolor i världen som undersöks. Resultatet de kom fram till med undersökningen av estetiska uttrycksformer var att eleverna utvecklade ett fortsatt engagemang till att förbättra sin självbild och en motivation till att lära sig, samt en ökad nivå av tolerans och empati gentemot andra. De medgav även att estetiska uttrycksformer kan bidra till ett skapande av sociala kompetenser som interaktion, tolerans, konfliktlösning och samarbete. Om verksamheten har en gemensam

8

kultur kan det finnas en öppenhet gentemot andra kulturer(Amadio et al, 2006).

Utgångsläget som Marner (2005) klarlägger är hur ett pedagogiskt arbete kan se ut ur ett sociokulturellt perspektiv. Marner skriver om estetiska uttrycksformer inom området för mediering, semiotik och estetik. Studien beskriver att estetiska ämnen som bild och musik t a “ a t - t t a ” “ ” t t a a. I u a a t t a a “t a” innebär grundämnen engelska, svenska och matematik. Likheterna mellan studierna är att vi båda intresserar oss för synen på de praktiska jämfört med de teoretiska ämnena.Det som beskrivs i Marners undersökning är att det bör finnas lektionssalar som är speciellt utformade för en estetisk verksamhet. Det är den skapande miljön och materialresurserna som ligger till grund för det kreativa arbetet. Marner menar vidare att det i ett kreativt arbete finns möjlighet att samverka med människor. Lärare och pedagoger bör vara engagerade i processerna för att utveckla verksamheten och främja alla elevers utveckling och lärande. Skillnaden mellan de teoretiska och praktiska ämnena är att de teoretiska prioriteras mer jämfört med de praktiska ämnena. Teoretiska är ämnen som eleverna vanligtvis måste uppnå betyget godkänt för att kunna söka in till gymnasiet. Svenska, engelska och matematik är ämnen som traditionellt har haft mycket utrymme i skolan och som fortsätter att stärka sin ställning samtidigt som andra ämnen som estetiska ämnen har blivit mer marginaliserade (Marner, 2005).

Sandberg (2006) beskriver musikämnet i skolan som en kulturell mötesplats där fokuset handlar om hur elever värderar och uppfattar musiken. Idag kan vi möta elever i skolan som är intresserade av musik som kommer från hela världen. Musiken beskrivs därför som det ämne man lättast får kontakt med ungdomskulturen genom klassrummet. Från Sandbergs undersökning framgår det inte hur studien är utförd. Resultatet från undersökningen är att musikämnet i skolan skiljer sig lite från fritidshemsverksamheten. Det gemensamma fritidshemmet har med skolverksamheten är att undervisningen ska erbjuda en avspänd och positiv miljö för gemensamma upplevelser och musikaliskt utförande.

I en studie som är gjord av Brooks (2005) belyser hon hur bild som ämne kan användas som ett verktyg för elevers utveckling. Likheterna som vi ser mellan hennes undersökning och vår är att vi båda vill ta reda på om det finns andra användningsområden som kommer med de estetiska ämnena men även att vi båda använder oss av det sociokulturella perspektivet som teori.Närmare vill Brooks undersöka vilken roll ritande har i byggandet av kunskap och vill

9

även ta reda på hur eleverna interagerar med miljön de befinner sig i och hur de kommer att lösa möjliga problem som kan uppstå. Hon har gjort en studie där hon agerat lärare och observatör samtidigt för en klass med årskurs ett i Kanada. Undersökningen utspelade sig i ett klassrum under tre månaders tid och filmades med videokamera. Elevernas teckningar

sparades men även anteckningar och samtal som skett mellan familjerna och forskaren.

Resultatet som hon kom fram till var att det som skedde i lärandesituationerna var att eleverna lärde tillsammans men även att elever, som möjligtvis haft svårt med att uttrycka sig via språk, fick en möjlighet att uttrycka sig med hjälp av sina ritningar. I resultatet uppkom även att eleverna hade en möjlighet att prata om ämnet de arbetade med och även stödja varandras processer (Brooks, 2005).

2.2 Teori

Det sociokulturella perspektivet kommer att användas som teori för detta arbete då det finns likheter mellan vår studie och det perspektivet. Lev S. Vygotskij var en psykolog som ansågs vara en av grundarna inom det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2016). Han ansåg att barn lär sig genom sin sociala omgivning och att det inte är förrän barnet blir äldre som det utvecklar sin egen personlighet. Han menade på att det sociala samspelet var det som

möjliggjorde en utveckling hos individers språk och tänkande (Vygotskij, 1934). Den sociala omgivning och dess kultur som en individ befinner sig i är det som kommer att forma och fostra den, främst ur en intellektuell synvinkel (Fani & Ghaemi, 2011). Skolan är en av de sociala omgivningar som ett barn kommer att befinna sig i under flera år av sin uppväxt och därför är denna grundtanke kring barns utveckling ytterst relevant för vårt arbete.

2.2.1 Begrepp

Enligt vår ovan nämnda tidigare forskning, finns det underlag för att estetiska uttrycksformer kan användas som ett sätt att kommunicera på endast genom det verbala språket. Ett av de ta t u tu a t t t “redskap” a

symbolisera hur människor kan komplettera sina egna förmågor med utomstående artefakter. Redskapen kan vara allt från fysiska redskap som underlättar människors vardag, men även lingvistiska redskap i olika former. För enligt Vygotskij är det verbala språket inte det enda språket. Han påstod att vi människor kan kommunicera med hjälp av medierande verktyg som innefattar exempelvis bilder, grafer och andra uttryck (Säljö, 2016). Redskapets funktion handlar om att fysiskt vara det verktyg som överför från mänskliga handlingar till objektet

10

som finns i aktiviteten. Det är en externaliserad process som leder till att förändra något (Vygotskij, 1978).

V t (1995) t t “fantasi” t at förmåga. Han belyser vikten i elevers skapande snarare än i vad det är de skapar. Att använda sig av sin fantasi för att förverkliga något, gör processen till det viktigaste momentet i elevers utveckling. Vygotskij menar att alla inslag av fantasi i vår vardag ursprungligen kommer från delar av vår verklighet. Våra tidigare erfarenheter är det som utgör grunden för att skapa en vidare möjlighet för fantasi. Med hjälp av fantasin kan människan visualisera saker innan de skett och det resulterar i att individen inte är avgränsad till att endast verka efter kunskapen i deras egna erfarenheter. Enligt Vygotskij kommer skapandet till alla barn, det krävs ingen speciell begåvning för att ägna sig åt kreativa processer. Specifikt när det kommer till att rita, menar han att anledningen till att det är ett av de mest vanliga estetiska uttrycken i tidig ålder är för att det är den mest naturliga möjlighet för barn att uttrycka sig. När barnet växer upp är det lingvistiska användningsområdet mer använt (Vygotskij, 1995).

Ett lärande inom den proximala utvecklingszonen innebär en individs möjlighet att vidareutveckla en kunskap. Att med hjälp av stöttning från en lärare eller en mer insatt individ, kan ett barn få möjligheten att bygga den kunskap som den redan besitter (Säljö, 2016). Om en elev har lärt sig att läsa veckodagarnas namn, kan den kanske med rätt stöd lära sig att även skriva ner dem. Faktumet att eleven redan besitter kunskapen av att kunna ljuda bokstäverna i orden, gör att den redan har en grund till att kunna utveckla kunskapen

ytterligare i skriftlig form. Den proximala utvecklingszonen är förhållandet mellan barnets egentliga intelligensnivå och den potentiella nivå som barnet kan uppnå med stöd från lärare eller någon mer kunnig individ (Vygotskij, 1978).

11

3 Metod och genomförande

Den utvalda metoden för vårt arbete är en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Vi har valt att använda oss utav kvalitativ metod med en fenomenologisk riktning då vi genom detta tillvägagångssätt kunde få de svar på våra frågeställningar som vi sökte efter.

3.1.1 Kvalitativ metod

Den kvalitativa metodens utgångspunkt handlar främst om att ta reda på djupare svar än endast statistiska kopplingar (Alvehus, 2013). Den kvalitativa metoden har två stora grenar som skiljer metodens fokuserade område, vilka är hermeneutik och fenomenologi.

Fenomenologi handlar om att studera hur ett fenomen framträder i någons medvetande. Det krävs för den som vill försöka sätta sig in i informantens perspektiv för att kunna förstå det ur deras vinkel (Brinkkjaer & Høyen, 2013). Enligt fenomenologin anses det att om man förstår människan, kommer man eventuellt att förstå världen (Christofferson & Johannessen, 2013). Av denna anledning valde vi den fenomenologiska inriktningen vid utformning av våra intervjuer då det till skillnad från hermeneutiken kan ge oss en inblick i hur våra informanter resonerar kring estetiska uttrycksformer. Hermeneutiken riktar sig mer mot att förstå och tolka den kulturella världen runt omkring det man undersöker och det är inte det vi vill undersöka med vårt arbete (Brinkkjaer & Høyen, 2013).

Kvalitativ metod är till skillnad från den kvantitativa metoden mer flexibel. I de kvantitativa undersökningarna brukar det oftast förekomma identiska frågor som delas ut till alla

informanter som skiljer sig en del från exempelvis den kvalitativa intervjun (Christofferson & Johannessen, 2015). Vid ett intervjutillfälle (beror på vilken typ av intervju som utförs) kan det fångas upp svar och ställas följdfrågor men det finns även en möjlighet att läsa av informantens kroppsspråk som ibland kan säga mer än ord. Vid analys av insamlat material skiljer de olika metoderna sig åt då den kvalitativa ofta analyserar ord, exempelvis

transkriberingar av intervjuer och den kvantitativa av siffror (Hjerm, Lindgren, & Nilsson, 2015). Den kvalitativa metoden är ofta använd inom samhällsvetenskapliga studier för att den är mer fokuserad på att synliggöra människors medvetande och tankar på ett mer nyanserat sätt (Christofferson & Johannessen, 2013).

12

3.2 Urval

Vårt urval var från början fokuserat på att vi ville intervjua fritidslärare/pedagoger från fem olika kommunala skolor i Malmö kommun med årskurserna 1-6 som var geografiskt utspridda för att ha möjlighet att samla in ett bredare empiriskt underlag. Vi ville intervjua lärare från kommunala skolor främst för att vi antog att de skulle vara mer villiga att ställa upp på intervjuer då det är de skolorna som tar emot praktikanter från universitetet. Ganska tidigt under vår process insåg vi att det inte var enkelt att få kontakt med personal. Vi blev tvungna att ringa alla Malmös grundskolor för att till slut få ihop fem intervjuer på tre olika skolor. Trots det är vårt urval av informanter inte homogena (Christofferson & Johannessen, 2013). Vi har intervjuat utbildade, outbildade, män och kvinnor som alla har något eget att bidra med till vår frågeställning.

Våra intervjuer spelades in med en filmkamera som endast fångar upp ljud och var inte riktad mot någon. Vi valde att en av oss skulle ställa de förskrivna frågor vi hade med oss och den andra skulle fokusera på att ställa följdfrågor och delvis anteckna för att skapa något sorts flyt i intervjun. När vi först kontaktade informanterna informerade vi om att det skulle ta cirka 30 minuter och det gjorde det också. Vissa informanter hade mer att säga än andra och då kunde det dra lite över den utsatta tiden. Transkriberingen delade vi upp för att spara tid och dela på den arbetsbördan.

3.2.1 Analysmetod

I början av vår analysprocess kodade vi våra transkriberingar efter fyra olika teman. Efter det sorterade vi de i underrubriker och gjorde oss av med den empiri som inte passade in i någon rubrik. När vi sedan påbörjade vår analys märkte vi att det fjärde temat som handlade om lärarnas kompetenser inte var relevant för våra frågeställningar och därför fick även den försvinna. I vår analys har vi använt oss av tre begrepp från Vygotskijs sociokulturella teori: redskap, fantasi och den proximala utvecklingszonen (Säljö, 2016). Anledningen till varför det blev just dessa begrepp är för att vi ansåg att dessa begrepp var passande till vårt syfte men även att det fanns en viss bredd i de som för oss möjliggjorde en djupare tolkning av empirin. Begreppen valdes efter intervjuerna och innan analysen påbörjades och det fanns en viss oro att begreppen som vi valt inte skulle passa in med vår empiri. Det har förekommit lite svårigheter i analysen när tolkningen har berört de vuxna (de anställda) för att alla våra

13

kopplade vi allt i analysen till våra utvalda begrepp för vi ansåg till slut att de var tillräckligt breda för att även kunna passa in på vuxna människor.

3.2.2 Etiskt förhållningssätt

Vi har varit väldigt noggranna med att försöka följa alla de etiska krav för att genomföra vårt arbete så korrekt som möjligt. För att relatera vårt praktiska tillvägagångssätt kan vi relatera det till Vetenskapsrådets (2002) punkter om forskningsetik. Enligt informationskravet hade vi redan innan intervjuerna påbörjades, informerat informanterna och deras chefer om vad vårt arbete handlar om och vad vi vill ta reda på. Dock informerade vi inte de i förväg om att de har möjligheten att avbryta sin medverkan när de känner för det, men det stod tydligt i samtyckesblanketten som de skrev under innan intervjuerna påbörjades. Ytterligare en av Vetenskapsrådets punkter blev avbockade med underskrifterna vi fick från informanterna genom samtyckeskravet, som innebar att vi skulle ha informanternas samtycke innan intervjuerna påbörjades.

Enligt konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet, 2002) har vi varit väldigt noga med att aldrig nämna skola eller namn på informanter, inte ens när vi diskuterat intervjuerna mellan

varandra. Vi har döpt intervjuerna till intervju 1, 2, 3, 4 och 5 och all information i

intervjuerna som hade kunnat vara en aning personlig har inte tagits med i transkriberingen. Dock har det ibland känts lite som en gråzon när det kommer till vilken information man kan använda i analysen gällande informanternas personliga uppgifter. Exempelvis hur en anställd med flera år inom yrket resonerar till skillnad mot en nyexaminerad. Det kan finnas en poäng med att ställa de två svaren mot varandra för att poängtera något, men samtidigt måste man vara lite försiktig i hur man formulerar sig för att läsaren inte ska kunna koppla det till en fysisk individ. Enligt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002) är det endast vi två som skriver arbetet som har tillgång till uppgifterna som samlats in från informanterna.

14

4 Resultat & analys

I detta kapitel kommer vi att sammanställa det resultat vi har samlat in genom vår empiriska insamling och presentera vår analys. Vi har valt att dela in det insamlade materialet i fyra olika huvudteman som nedan kommer att analyseras med hjälp av de sociokulturella begrepp som vi ovan nämnt.

4.1 Synen på estetiska uttrycksformer

4.1.1 Informanternas personliga syn

Efter vår insamlade empiri kan vi fastställa att alla fem informanter uttrycker liknande åsikter och resonemang gällande deras personliga syn på att arbeta med estetiska uttrycksformer. Samtliga var positivt inställda till det och vissa valde att lyfta fram de specifika fördelar som de ansåg att ämnena bidrog med. Alla informanter är verksamma inom fritidshemmets

verksamhet och det som många nämnde var att ämnena bidrog till att fler elever än vanligtvis kunde delta i kreativa och gemensamma aktiviteter.

Jag tycker det är ett jättebra sätt att arbeta för att du kan få in så många olika teman och förmågor som vi ska träna på tillsammans med barnen, du kan få med liksom beroende på hur du väljer att tackla skapandet så kan du få med dig olika elever varje gång beroende på vilket skapande eller tema du arbetar med (Intervju 5).

Vi tolkar att informantens positiva inställning gentemot de estetiska uttrycksformer grundar sig i ett multimodalt perspektiv där det estetiska i detta fall anses vara ett medel för att kunna väva in ytterligare ämnen och kunskaper. Säljö (2016) beskriver utifrån det sociokulturella perspektivets användning av begreppet redskap att det blir tydligt att informanten ser de estetiska ämnena som ett verktyg att integrera andra lärandemoment i de specifika

undervisningssituationerna. I intervju fem belyses faktumet att anledningen till den positiva synen av användningen av ämnena kanske i första hand inte handlar om ämnena i sig utan snarare vilka fördelar de bidrar med. Ämnena är i detta fall ett redskap för att vidareutveckla andra förmågor som anses vara värdefulla för lärarna.

Även fast de flesta informanterna var överens om att de estetiska ämnena används som redskap för att uppnå andra mål, var det en informant som belyste vikten av att stödja och uppmuntra elevernas egna mål, men även drömmar:

15

Sedan har jag själv haft den filosofin att skolan handlar inte bara om att lära ut till eleverna, utan a t u a ta tta t a a … a 500 a har vi kanske några utav framtidens konstnärer och rockstjärnor som springer runt här idag, om inte den biten tillgodoses också så känner jag att då förstör vi kreativiteten (Intervju 3).

Pedagogen i denna intervju har nämnt ett stort musikintresse och har även bild som

tillvalsämne. Hen tycks mena att det viktigaste med estetiska ämnen inte alltid behöver vara en särskild måluppfyllelse, det kan även bara få vara precis vad det är, en givande upplevelse. Vidare menar vi att pedagogens eget intresse för ämnena kan vara en av anledningarna till denna syn. Med utgångspunkt i Vygotskijs (1995) resonemang kring fantasi blir det tydligt att informanten har utgått från sin egen erfarenhet när hen kommit fram till att skolan kan bidra med mer än bara den utvalda kunskap som läroplanen förser lärarna med. Denna informant var den enda som uttryckte något djupare intresse för de estetiska ämnena och var den enda som belyste att de inte behövde vara ett redskap för att uppnå något annat. Informanten kunde föreställa sig att elevernas framtida karriärsval möjligtvis kunde präglas av estetiska ämnen om de fick rätt stöd för att hen själv har en erfarenhet kring att ha ett estetiskt intresse.

4.1.2 Skolans syn enligt informanterna

Under intervjuerna fick de anställda svara på frågan om hur de upplevde att skolan rent generellt prioriterade de estetiska ämnena om de fick utgå från egna erfarenheter. Där svarade fyra av fem informanter att de upplevde att skolans utbud och tid i schemat av de estetiska ämnena kunde breddas. Informanterna upplevde att ämnena blev åsidosatta jämfört med andra ämnen.

Jag tänker att det någonstans kanske handlar om att det inte anses vara lika viktigt. Och jag tror det är för att man har de här ämnen liksom, du har matte, du har svenska du har engelska, de här grundämnena, de ska du klara av (Intervju 5).

Informanten uttryckte en viss hierarki när det kommer till vilka ämnen som anses väga mer än a a. N a “ u ” a a a kunskaper som bara ska fylla på grunden och det kan vara det som gör att denna informant känner att det estetiska inte får en viktigare roll än så. Vi tolkar detta som att informanten upplever att i skolans världhar de ett relativt negativt eller likgiltigt synsätt på de estetiska elementen i skolan. Men om man tittar ovan på hur pedagogerna själva resonerade kring synen på ämnena var det tydligt att även de såg det som ett redskap (Säljö, 2016) för att inhämta andra kunskaper. Att matematik, svenska och engelska anses vara grunden behöver inte betyda att det estetiska inte är

16

användbart. Dock är ett redskap (estetiska ämnen) kanske inte lika prioriterat som det viktiga slutresultatet (grundämnena) och det är nog det som informanten vill belysa.

Andra informanter hade inga särskilda resonemang kring varför de trodde att det såg ut som det gjorde, utan uttryckte bara sina föraningar.

Kanske inte bortglömt men det är lite bortprioriterat kan vi nog säga (Intervju 1).

Utgår man ifrån dessa två exempel, men även faktumet att fyra utav fem informanter uttryckte att de upplevde en avsaknad av intresse gällande det estetiska från skolans håll, kan vi tolka det som att eleverna kan gå miste om inlärningen av vissa kunskaper om de inte får tillräckligt av just den undervisningen. Med utgångspunkt i Vygotskijs teori (1978) gällande begreppet proximal utvecklingszon, kan dessa två exempel visa på hur en avsaknad av lärandetillfällen kan resultera i att en elev inte utvecklas. För att den proximala utvecklingen ska ske, behöver eleven utmanas i den nivå den befinner sig på antingen av en lärare eller en mer kunnig kamrat (Vygotskij, 1978). När vi talar om nivå så gäller det inte en elevs allmänna

intelligensnivå, utan snarare nivån den befinner sig i en specifik kunskap (Säljö, 2016). Om pedagogerna själva hade fått välja, hade det kanske förekommit mer estetiska uttrycksformer i skolans verksamhet för att de själva är medvetna om den positiva inverkan den kan ha på elever, vare sig det används som ett redskap eller bara för att det är något kreativt givande.

4.2 Fördelarna med estetiska uttrycksformer

4.2.1 Elevernas intressen

Utifrån empirin, enligt informanterna, har vi sett att eleverna själva är med och influerar aktiviteterna som sker på fritidshemmet utifrån deras egna intressen. Fyra av fem informanter menade att pedagogerna kan påverka elevers lärande genom att initiera olika aktiviteter i verksamheten. Dessa informanter uttryckte att både elever och pedagoger har inflytande gällande vad som ska ske på fritidshemmet. Pedagogerna introducerar exempelvis en aktivitet och eleverna kan sedan skapa ett intresse utifrån vad pedagogerna introducerar:

[...] Vi försöker ju använda de estetiska ämnena så mycket som möjligt i fritidsverksamheten, genom att försöka fånga upp elevernas egna intressen.[...] Vi har önskelåtar som de sätter upp i spellistor och så lyssnar vi på dem. Vi har kört en hel del dans och liknande. Det är bara att sätta

17

igång såna här Just Dance klipp och sånt på youtube eller att någon av oss koreograferar något eget där, så kör man den. Så att där är det mycket musik också [...] (intervju 3).

Aktivitetens första mål som beskrivs ovan är inte, som vi tolkar det, att eleverna ska

införskaffa sig kunskap i bemärkelsen att de måste lära sig något. Vi tolkar att fokusenistället är att verksamheten ska främja elevernas intresse av att de gör något de tycker om att göra. En tolkning av ovanstående citat är att elevernas införskaffande av kunskap om något speciellt intresseområde kan ses som positivt bidragande till deras utveckling, men elevernas

kunskapsbildning är inte huvudfokusen för fritidshem, utan det är utforskandet av elevernas intressen, kreativitet och lek.Pedagogen resonerar kring elevernas dansaktivitet som ett sätt att uttrycka sig visuellt. Genom att använda dans kan en individ få möjlighet att uttrycka sig visuellt som ett komplement till det verbala språket. För att en individ ska få kunskap om hur vissa kroppsdelar ska röra sig, måste dansen genomföras praktiskt med användning av kroppen. Med största sannolikhet får vi kunskap om dansen genom att vi har fått inflytande från ett annat håll än oss själva. Utifrån begreppet proximal utvecklingszon (Säljö, 2016) går det att förstå citatet från intervjuperson 3 att eleverna har ett intresse och redan besitter en kunskap. I samband med den proximala utvecklingen, vidareutvecklar eleverna den

kunskapen som de redan besitter. Pedagogen utför en aktivitet som ett verktyg för att elever ska få möjlighet att skapa ett djupare intresse.

I den största delen av vår insamlade empiri blir det tydligt att under fritidshemmets aktiviteter för estetiska verksamheter diskuterar informanterna främst om hur pedagogerna försöker bedriva en elev-initierad verksamhet, genom att de försöker utgå från elevernas egna intressen.

Musikläraren brukade då göra så att hon hämtade lite elever från fritids då och då, men ja de [eleverna] vill spela lite instrument eller de vill lära sig den här låten, då kommer jag och hämtar [ a] a a “a ut t tt a”. S t x t spelade en låt med dem som de ville lära sig [...] (intervju 5).

Citatet ovan tolkar vi utgår från pedagogens behörighet och kompetenser. Pedagogen som har kompetens för en aktivitet tar ansvar för ämnet. Exempel är att eleverna vill lära sig spela på ett instrument efter att de har blivit introducerade av en person som har behörighet. Denna möjlighet kan i sin tur ge eleverna större förståelse och intresse för musiken där instrumentet blir ett verktyg för utvecklingen och lärandet. I utgångspunkt från Vygotskijs diskussion om begreppet redskap, är en möjlig tolkning till citatet ovan att en användning av instrumentet är

18

ett verktyg för att utveckla sitt lärande och intresse för musiken (Säljö, 2016). Om inte redskapet hade varit tillgängligt hade eleverna inte kunnat lära sig musicera. Instrumentet är ett redskap som är en avgörande faktor gällande om eleverna kommer kunna utveckla kunskapen att spela på ett instrument.

4.2.2 Uttrycka sig visuellt

Flera informanter lyfter användandet av visuella material som ett sätt att uttrycka känslor via estetiska uttrycksmedel. Från empirin finns det en positiv inställning med att uttrycka sina känslor med användningen av visuella uttrycksmedel.

Det är väl bra asså att kunna uttrycka sig genom att rita någonting, asså de kan ju vara ett sätt för, speciellt för de små barnen och visa känslor och så vidare. Man kan istället för matte med att räkna siffror använda sig mer av bilder former och så vidare (intervju 2).

Enligt pedagogen (intervju 2) har yngre barn lättare att uttrycka sig genom kroppsspråk och bilder. Vissa yngre barn har svårare att förmedla känslor genom verbalt språk. Det pedagogen nämner kan tolkas som att visuella uttrycksformer kan användas på ett sätt som klargör budskapet eller känslan individen vill förmedla. Vår tolkning utifrån vad pedagogen säger ovan är att estetiska uttrycksformer inkluderas både i teoretiska och praktiska moment i så gott som alla ämnen på fritidshem samt skolverksamheten. Detta kopplar vi till begreppet redskap (Säljö, 2016). Redskapets sammanhang här, enligt pedagogen, är förmågan till att uttrycka sig genom att använda ett visuellt verktyg. Redskap kan vara ett verktyg för att få en större förståelse eller en helhet av något som man har svårt att begripa (Vygotskij, 1978).

I den tredje intervjun såg vi upprepade gånger resonemang om språkbarriärer i verksamheten för elever. Pedagogen utvecklar att ett stort antal elever på verksamheten har olika språkliga bakgrunder och att eleverna ibland kan ha det svårt att kommunicerar med varandra för de inte talar samma språk och istället använder sig av andra metoder för att överföra ett budskap.

[...] Ge dem ett sätt att uttrycka sig på, och så klart bildkommunikation och liknande är också jätteviktigt framförallt då vi har elever på skolan som har svårt att uttrycka sig på andra sätt med språkhinder och sånt (intervju 3).

Från citatet ovan tolkar vi pedagogens erfarenhet om att elever som har svårigheter med språkbarriärer använder visuella uttrycksmedel för att överföra ett budskap med möjligheten att bli förstådda och förstå andra. Estetiska uttrycksformer kan vara ett verktyg för eleverna att

19

få ett större sammanhang kring ett fenomen om eleverna inte besitter kunskapen med kommunikation med hjälp av skrift- och talspråket. Vidare tolkar vi att det visuella

uttrycksmedel enligt informanten, kan vara en tillfällig ersättare för det verbala språket för elever som har svårigheter med språket. En tolkning av informantens svar är att visuella medel också kan användas som en metod för elever att få kunskapen och möjligheten att utveckla det svenska språket. Utifrån begreppet fantasi omfattar hela diskussionen att estetiska uttrycksformer är en form av kommunikationsmetod för elever(Vygotskij, 1995). Utifrån begreppet fantasi omfattar hela diskussionen att estetiska uttrycksformer är en form av kommunikationsmetod för elever.

Att arbeta med estetiska uttrycksformer beskriver pedagogerna i empirin har en positiv påverkan på eleverna genom hela livet. Vi tolkar att intervjuperson tre menar att det estetiska hjälper en att hantera och lösa problem vid olika tillfällen som man kan ha användning för av hela livet.

[...] Estetiska stöter vi på genom hela livet och jag tror det finns en väldigt såhär praktikalitet att ha kunskap om vad som går in det här estetiska även om man själv inte kanske har en syn eller ett intresse av det liksom. Men vi ser liksom om man tar bort [ämnet] bild så ser vi reklamfilmer, reklamblad och massa sånt vart vi än går, läser serier, kollar på film [...] (intervju 3).

I citatet ovan tolkar vi att personen från intervju tre uttrycker att människan möter och ser visuella budskap som reklamfilm, reklamblad, serier och film både medvetet och omedvetet genom hela livet. Dessa uttrycksformer tolkar vi enligt pedagogen, är medel för människor att synliggöra åsikter och budskap som kan nå ut till en bredare massa. Pedagogen säger sig därför vilja arbeta med estetiska uttrycksformer för att i detta fall kunna ge eleverna en möjlighet att ta del av och förstå dem visuella uttryck som eleverna stöter på i vardagen. Utifrån citatet ovan kan vi koppla de estetiska uttrycksformerna till Vygotskijs teorier kring begreppet redskap (Säljö, 2016). Redskapet i detta fall är en användning av det estetiska som ett verktyg för att kunna uttrycka sig med hjälp av visuella medel. Att arbeta med estetiska uttrycksformer är också ett verktyg för att hjälpa eleverna att analysera och förstå andras människors åsikter genom det visuella.

4.2.3 Social utveckling

Informanterna från intervjun nämner det sociala samspelet som en betydelsefull del av elevernas utveckling för både skolverksamheten och för elevernas utveckling genom hela

20

livet. Från empirin framkommer det att informanter uppfattar att social utveckling har ett samband till att arbeta med estetiska uttrycksformer.

Nä men ja tror att de kanske hittar sitt sätt att uttrycka sig lite mer att de vågar. Ehmmm både mot asså nä men att de känner någon sorts trygghet att de skapar det liksom. Att en trygghet till att vara utt a tt a tt. Ja t t … a a t t att a a få uttrycka sig (intervju 4).

Pedagogen uttrycker i citatet att den uppfattar det estetiska som ett verktyg för att hjälpa elevers självförtroende med en möjlighet att uttrycka sig. Om vi utgår från den proximala utvecklingszonen kan vi i detta exempel se att informanten uttrycker att eleverna

vidareutvecklar sin sociala kompetens med hjälp av estetiska uttrycksformer (Säljö, 2016). Informanten uttrycker att eleverna redan äger en grundläggande kunskap när det kommer till att uttrycka sig och att med hjälp av det estetiska får de möjligheten att bli ännu bättre på att uttrycka sig. Den proximala utvecklingen sker när eleverna går från den grundläggande kunskapen till den lite mer avancerade.

4.3 Förutsättningar

För att en verksamhet ska kunna fungera på bästa möjliga sätt, är det oftast flera pusselbitar som bör vara på plats. Tidigare har vi tagit upp synen på estetiska uttrycksformer och

fördelarna med dem, men om en verksamhet inte har rätt förutsättningar kommer både synen och fördelarna ha en sekundär roll. I våra intervjuer har vi kommit fram till att det finns vissa element i verksamheter som enligt våra intervjupersoner, kan försvåra eller förenkla

pedagogers arbete med estetiska uttrycksformer i fritidshemmet.

4.3.1 Kollegial samverkan

När informanterna blev tillfrågade huruvida deras samverkan såg ut i arbetslaget hade samtliga fem av fem likadana svar. Alla var nöjda och upplevde att de fick stöd och hjälp av sina kollegor oavsett om det gällde att täcka upp för varandra eller om de behövde hjälp med att genomföra sin undervisning.

Ja men det tycker jag, även om man kanske inte är utbildad så känns det ändå som att många är drivande och vill hjälpa till, till och med material, men jag har detta här och liksom man delar med sig, det känns som en trygghet faktiskt (Intervju 4).

21

Vi tolkar detta citat som att pedagogen i detta fall verkar tycka att samarbetet i arbetslaget fungerar bra eftersom att människorna som arbetar där inte verkar lägga någon vikt vid om deras kollegor har en akademisk behörighet eller inte, utan vill göra det som gynnar

undervisningen mest. Att ställa upp för varandra och komplettera varandras kunskaper verkar vara något som präglat informantens arbetslag och undervisning. Anledningen till att just denna informant lyfte det faktum att utbildning kan ha en betydelse när det kommer till den kollegiala samverkan, kan vara för att just denna person var en av de som vi intervjuade som inte hade rätt behörighet för yrket. Inom skolans värld finns det utbildad och outbildad personal men oavsett utbildning är det alla anställdas gemensamma uppdrag att se till att man bedriver den bästa möjliga undervisning oavsett vilka akademiska meriter man besitter, vilket denna informant belyser. För att kunna förstå detta fenomen ur ett teoretiskt perspektiv kan vi se likheter mellan att hjälpas åt kollegialt och ett lärande inom den proximala

utvecklingszonen (Säljö, 2016). Trots att den proximala utvecklingszonen är ett begrepp som nästan enbart nämnts i samband med barn och elever, upplever vi att den även kan appliceras på vuxna människors utveckling. Informanten talar om hur alla kollegor hjälps åt med stöd av undervisning och materialfördelning samt att det i sin tur skapar en sorts trygghet. När en individ med mer kunskap hjälper en som inte har samma kunskap, sker det en utveckling för den med mindre kunskap och det är det som sker i denna pedagogens arbetslag.

4.3.2 Personalbristens påverkan på kvalitén

Alla informanter upplever överlag att de idag har tillräckligt med personal på plats för att kunna utföra undervisning i deras verksamheter. Det som dock framkommit är att när vissa pedagoger går iväg för att planera samtidigt eller när det i perioder sker att många pedagoger är borta samtidigt att det enligt informanterna, blir svårt att fortsätta ha en kvalitativ

undervisning. En av informanterna uttryckte specifikt att vissa aktiviteter inte kan genomföras med den nuvarande personalstyrkan de har och att de får rätta sig efter gruppen och

pedagogernas kapacitet snarare än lärandemålen. I citatet nedan pratar pedagogen om hur de arbetar med sitt estetiska temaarbete i fritidshemmet.

Då brukar vi köra en stor grej liksom just för att vi har ganska många elever på fritids här så då brukar vi försöka göra så att varje dag så väljer vi ut en liten grupp som får göra det den dagen sen så försöker vi rulla det liksom så mycket vi kan så att alla ska hinna (Intervju 5).

Det vi kan tolka utifrån informantens förklaring gällande deras upplägg är en form av metod som verkar vara en krislösning snarare än en välbeprövad metod. Eftersom att det är något de

22

gör varje vecka indikerar det på att det är något som de upplever fungerar, men är det

meningen att något endast ska fungera och hur påverkar det kvalitén? Det verkar vara viktigt för pedagogerna att alla elever ska få möjlighet att ta del av temaarbetet, men eleverna får inte samma kollaborativa möjligheter inom de estetiska uttrycksformerna som de hade kunnat få om alla elever hade fått göra något tillsammans i en större grupp. När vi tidigare i arbetet har skrivit om olika fördelar som de estetiska ämnena kan bidra med, var några av fördelarna elevernas sociala utveckling. Vi kan se utifrån vår empiri att de estetiska uttrycksformer ofta används som ett redskap för utveckling av andra förmågor men i denna informants

verksamhet blir inte redskapet använt till sin fulla potential (Säljö, 2016). Trots att

pedagogerna kan få med många andra positiva aspekter i elevernas lärande, kommer inte alla mål kunna uppfyllas med endast av anledning att personalstyrkan inte är tillräcklig för elevgruppen.

Två av informanterna uttryckte även att det tidigare har varit större belastning på pedagogerna i fritidshemmet då de hade extremt stora barngrupper på en färre personalstyrka. Men idag har de fått mer personal och därför kunnat minska sina barngrupper.

När jag började såg ju verksamheten väldigt annorlunda ut, då va vi ju fyra klasser där jag var den enda ordinarie och två vikarier och då var det liksom bara att överleva dagen. Men nu ser

verksamheten helt annorlunda ut, så nu tycker man ju att det är skönt att få kunna ha en aktivitet med barn som faktiskt ger någonting. Så att det är klart att skulle man ha aktivitet då kontra nu så är det klart att man skulle undvika det mer då än vad man gör nu. Alltså från det att vi var liksom så lite på 80 inskrivna barn på oss, har vi bra grupper nu, det har vi (Intervju 4).

Utifrån detta citat kan vi tolka att lärarens perception av verksamhetens kvalité är att den är mer kvalitativ idag än för några år sedan. Skolan som pedagogen arbetar på har de senaste åren fått en ny ledning som förde med sig en del ändringar, varav en av dessa var att öka personaltätheten inom fritidshemmets verksamhet. Det kan anses vara problematiskt att en lärare aktivt väljer att inte genomföra aktiviteter i sin verksamhet, men däremot gör

omständigheterna det nästintill omöjligt. Läraren i detta fall hade enligt egen utsago, inte rätt förutsättningar för att utföra sina arbetsuppgifter. I detta fall blir förutsättningarna ett redskap för ytterligare inlärning (Säljö, 2016). Redskapen som pedagogen saknade i sin verksamhet var förknippade med ekonomiska aspekter. Personaltätheten upplevdes vara låg eftersom att resurser inom detta område inte hade blivit prioriterade, vilket i sin tur resulterade i att fritidshemmets kvalité inte upplevdes särskilt hög under denna period. Detta redskap

23

möjliggjorde senare att kvalitén kunde höjas då lärarna fick möjlighet att bedriva en undervisning som var lämpad för verksamheten.

4.3.3 Ledningen

När det kommer till ledningen är det nog den fråga där svaren har skiljt sig mest i alla

intervjuer. Två av informanterna upplevde att ledningen var bra och de båda antog att det kan bero på att det är på grund av att ledningen tidigare själva arbetat som lärare. Samtidigt som en av informanterna uttryckte att den upplevde att ledningen inte hade någon större koll på vad det var som pågick i fritidshemmet.

Ja, jag vet inte. Inga kommentarer där asså. Nä men jag har inga kommentarer där, för jag tror inte ens att de vet om att jag har fritidsaktiviteter asså (Intervju 2).

Detta citat tolkar vi som att informanten upplever att fritidshemmets verksamhet har

försummats av ledningen och känner att arbetet som utförs passerar ouppmärksammat förbi cheferna. Pedagogen i detta citat pratade i sin intervju om hur den ofta florerar runt i alla arbetslag på skolan och täcker upp för flera andra pedagoger men att den nyligen har fått ta ansvar för en egen planerad aktivitet en gång i veckan. Denna aktivitet lägger pedagogen mycket tid och omtanke på eftersom att det är det enda som den har fullständigt eget ansvar över, och som dessutom enligt pedagogen, verkar vara väldigt uppskattat av eleverna. Men faktum är att enligt pedagogen bekräftar inte ens den egna ledningen det arbete som utförs, vilket senare kan resultera i att relationen mellan de kan påverkas och att det i värsta fall går ut över verksamhetens kvalité. Med utgångspunkt i Vygotskijs (1995) teorier om begreppet fantasi kan vi i detta fall tolka att pedagogen möjligtvis skapat sin aktivitet utifrån tidigare erfarenheter. Pedagogen har kunnat visualisera denna aktivitet med hjälp av sin fantasi och sedan utfört den. Problemet här inträffar när ledningen inte uppmuntrar pedagogens fantasi när det kommer till skapandet av aktiviteterna då den en dag kanske inte kommer vilja fortsätta med de. Något som även är intressant att belysa är att denna informant arbetar på samma skola där en av de två informanter uttryckte att ledningen fungerade bra. Att två pedagoger inom fritidshemmet kan ha så skilda syner på en och samma ledning är rätt intressant.

24

En av informanterna uttryckte att den upplevde att ledningen överlag har varit bra och att den biträdande rektorn överlag har varit insatt i fritidshemmets uppdrag men att det fanns en önskan om en mer fysisk involvering.

Men det blir mycket administrativt, alltså va i verksamheten och se hur det funkar tänker jag. Eller ibland för att sätta in vikarie, sätt in dig själv. [...] Säg då inte att det kniper då liksom utan hoppa in själv så får du se (Intervju 4).

Vi tolkar detta citat som att informanten uttrycker att det finns en viss förutfattad mening från ledningen när det kommer till hur fritidshemmet bedrivs. Pedagogen upplever att den

förutfattade meningen hade kunnat ändras om den biträdande rektorn spenderade mer tid i verksamheten snarare än på att utföra andra arbetsuppgifter. Enligt detta utdrag kan man även tolka det som att pedagogen kanske upplever att rektorn inte förstår vad verksamheten är i behov av om den inte ser det med sina egna ögon. Detta försvårar i sin tur en vidareutveckling av fritidshemmets kvalité när det kommer till olika förutsättningar som en verksamhet kan behöva. Om inte rätt förutsättningar finns för en kvalitativ progression av ett fritidshem, kommer elevernas proximala utvecklingsnivå möjligtvis inte utvecklas i den takt som den hade kunnat (Vygotskij, 1978). Rektorn blir som en grindvakt för att den förhindrar läraren att lära ut på bästa möjliga sätt till eleven och enligt pedagogen hade det kunnat lösas genom en visit på fritidshemmet.

Även informanten i den sista intervjun hade lite delade åsikter gällande hur den såg på ledningen. På ett sätt tyckte pedagogen att det var den bästa ledning de hittills haft för att det var den enda ledning som inte hade sagt upp sig efter en kort period och som faktiskt var på plats flera gånger i verksamheten för att se hur den fungerade. Samtidigt upplevde

informanten att de konstant hade för svag personalstyrka och att detta inte var något som verkade förbättras trots en vädjan om det.

Jag tror eller jag vet rättare sagt, för vi har haft den här diskussionen mycket med vår chef, asså ibland när man har varit lite frustrerad men varför tar vi inte bara in mer folk, var e folket liksom? Då är ju ofta svaret, det finns inte pengar liksom. Sen är de väldigt såhär, vilka lösningar kan vi hitta med de folken vi har? Och det är många som slits från det ena hållet till det andra och det är bara för att hålla ihop det (Intervju 5).

Vi tolkar detta som att informanten upplever en viss frustration över att ledningen verkar visa ett intresse för verksamheten samtidigt som de väljer att inte lägga mer ekonomiska resurser för att anställa mer personal. Informanten verkar känna att verksamheten hade kunnat bedriva

25

en mer kvalitativ undervisning om de hade haft en starkare personalstyrka. I större del av denna intervju var pedagogen positivt ställd till ledningen och lyfte endast de positiva

aspekter som de bidrog med. Det var först efter ett tag som pedagogen började öppna upp sig och förklarade att det ändå fanns en viss problematik med den nuvarande ledningen. Att informanten först valde att lyfta de positiva aspekter kan visa på en sorts respekt för att ledningen genuint verkar intresserad av deras arbete, bara det att intresset kanske inte har gynnat pedagogerna som de hade önskat. Något som vi stött på tidigare, vilket vi lyft fram u u “L ” att a t t u a a a och det känns nästan som att det är lite normaliserat att det ska vara möjligt att bara ta en lärare ur en kontext och lägga den i en annan endast för att det ska finnas vuxna på plats. När ledningen låter denna rotering av fritidspersonal fortgå, blir det som ett ställningstagande gällande deras syn på vikten av fritidshemmets arbete. Även detta går att kopplat till Vygotskijs teorier (1978) gällande den proximala utvecklingszonen. I förra exemplet tydliggjorde vi faktumet att rektorns brist på förståelse för fritidshemmets behov var något som möjligtvis bromsade fritidshemmets utveckling. I detta exempel är det även ledningen som bromsar utvecklingen när de inte vill ge det ekonomiska stöd till verksamheten som den faktiskt är i behov av. Sedan kan man ju självklart både i detta fall och i det andra förstå att det inte alltid är enkelt som rektor att vara på plats i verksamheten och slussa in pengar till den. Men utifrån våra informanter så är det där de största hindren från en vidareutveckling av fritidshemmets arbete överlag men det hindrar även pedagogerna från att utföra sin

26

5 Diskussion

5.1.1 Sammanfattning

Med detta arbete har vi velat undersöka de anställdas syn på de estetiska uttrycksformer i fritidshemmet och det har vi gjort genom att intervjua verksam fritidspersonal i några av Malmös grundskolor. Resultaten vi har fått fram är att alla informanter har uttryckt att de har en positiv syn på estetiska uttrycksformer. Vissa av informanterna hade estetisk utbildning eller bara ett intresse för det sedan innan och vissa hade varken det ena eller det andra men trots det var alla positivt inställda till dess användning. Informanterna har även uttryckt att det finns flera olika typer av fördelar med att arbeta med ämnena. Det kan enligt informanterna främja elevers sociala utveckling i relation till andra, stärka individen och hjälpa eleverna att sätta ord på sina känslor. Det som även framkom i empirin var att det inte alltid räckte med att lärare hade en positiv syn på dessa ämnen, utan det krävdes också att de hade rätt

förutsättningar för att kunna utföra arbetet med de. Förutsättningarna handlade om hur samarbetet såg ut i arbetslaget, hur pedagogerna blev bemötta när de ville initiera olika aktiviteter och om de fick det stöd de behövde för att genomföra de olika aktiviteterna. Det togs även upp av några informanter att det kunde påverka undervisningens kvalité när flera pedagoger var frånvarande från verksamheten. Det som dock kunde påverka verksamhetens förutsättningar mest enligt informanterna var ledningen och deras förståelse för

fritidshemmets möjligheter.

5.1.2 Relation till tidigare forskning

Enligt Dahlbäck (2016) kan estetiska uttrycksformer vara ett verktyg för elever att utveckla social kompetens. Likhet med Dahlbäcks studie visar vårt resultat att elevers sociala

utveckling är betydelsefull för deras fortsatta utveckling genom hela livet. Detta uttrycker Amadio (2006) i tidigare forskning att social kompetens utvecklas vid användningen av estetiska uttrycksformer. Det skapar möjligheten till att elever kan bli bättre på interaktion, tolerans, konflikthantering och samarbete. Amadios (2006) studie pekar på att social

utveckling med estetiska uttrycksformer är ett verktyg för att öka elevernas nivå av tolerans och empati gentemot andra samt för att förbättra deras självbild och motivation att lära sig. Ett problem som framkommer i vår studie och även i tidigare forskning hos Marner (2005) är att estetiska ämnen har prioriterats mindre jämfört med teoretiska ämnen. Estetiska ämnena har

27

blivit mer marginaliserade jämfört med teoretiska ämnen (Marner, 2005). I vår studie uttryckte fyra av fem informanter att de upplevde att estetiska uttrycksformer fick en liten plats i verksamheten. Brooks (2005) menar att elever som har svårigheter med att uttrycka sig via språket istället kan formulera sig med hjälp av visuella medel. Detta kan jämföras med vad en av informanterna i vår studie uttrycker, att elever kan ha svårigheter att använda det verbala språket och att de då istället kan uttrycka sig med estetiska uttrycksformer för att förmedla ett budskap eller en känsla.

5.1.3 Relation till professionen

Utifrån vår genomförda studie ser vi vilka möjligheter som lärare har vad gäller estetiska uttrycksformer och hur vi kan använda oss av vårt resultat när vi kommer ut i verksamheten. Vår studie pekar på att det är mycket lämpligt för fritidshem att implementera estetiska uttrycksformer och estetiska ämnen. Med koppling till vårt resultat används estetiska uttrycksformer som ett redskap för att inhämta andra kunskaper som blir relevanta för vår profession. Detta kan också bidra till att det blir praktiskt möjligt att få med flera

lärandemoment samtidigt. Skolverket (2011) presenterar i kapitlet för fritidshemmet att a t a t a t t att “ a a utt a a t t a utt ” (S t 2011 . 23). Detta gör verksamheten genom att använda sig av estetiska uttrycksformer i deras undervisning.

5.1.4 Kritisk metoddiskussion

Vi valde att använda oss av en fenomenologisk riktning med våra intervjuer då vi sökte svar som vi ansåg kunde förklaras bäst med fokus på informanterna och deras resonemang kring olika fenomen. Vårt tillvägagångssätt fungerade bra eftersom att vi fick svar som kunde analyseras och besvara våra frågeställningar. Vi upplever däremot att vid frågor som rörde kollegial samverkan, ledningen och resurser var svaren väldigt diplomatiska från alla informanter, det var sällan att någon yttrade sig om utmaningar i verksamheten. Korta och konkreta svar som oftast var positiva men som möjligtvis inte stämmer överens med våra tidigare erfarenheter av de anställdas åsikter. Om vi hade använt oss av en kvantitativ metod och skickat ut anonymiserade enkäter hade det kanske varit enklare att belysa de anställdas mer personliga åsikter. Vi hade kanske fått fram de personliga åsikter om vi hade ställt frågorna på ett annorlunda sätt eller om vi hade lyckats göra informanterna ännu mer bekväma under intervjuerna. Hade vi haft bättre gensvar från de olika skolor som vi

28

skolor för att få en större bredd i svaren. Men överlag känner vi att informanterna vi väl fick kontakt med i urvalet gav oss väl utförliga svar som vi kunde arbeta med.

5.1.5 Förslag till framtida forskning

Det vi tycker hade varit intressant att synliggöra är elevers upplevelser av de estetiska

uttrycksformerna. Vad har de själva för erfarenheter av det och tycker de att det är roligt eller givande? Vårt arbete har varit mycket fokuserat på hur personalen och skolan ser på det men vi har inte riktigt med elevernas perspektiv. Detta tror vi hade varit en viktig och avgörande faktor till att kunna implementera det estetiska mer och möjligtvis på ett ännu bättre sätt. Enligt vårt resultat kan vi se att pedagogernas positiva syn på de estetiska uttrycksformer grundar sig i de positiva saker som de själva upplever att ämnena medför till eleverna, men pedagogerna har inte uttryckt om att detta är vad eleverna själva har uttalat sig om.

5.1.6 Konsekvenser i verksamheten

Vi som skriver detta arbete har också ett väldigt stort intresse för bild och musik och det var det som låg till grund för vårt val av ämne till detta arbete. Eftersom vi har dessa ämnen som ligger oss varmt om hjärtat var vi även nyfikna på hur annan personal prioriterade den. Av de intervjuer vi genomfört kunde vi se att flera lärare såg på användningen av ämnena positivt. Men om vi jämför de estetiska ämnena med matematik, svenska och engelska är det inte omöjligt att det finns en möjlighet att de faller under i hierarkin av ämnen på ett mer generellt plan. När det kommer till en elevs fortsatta studier är det just de tre ämnena (utöver dina 2250 gymnasiepoäng) som räknas som grundbehörighet för att ansöka till vidare högskolestudier (Antagning, 2020). I vår inledning belyser vi fördelningen i elevernas timplaner kring varje ämne och även där kan vi se att bara tidsmässigt blir de teoretiska ämnena prioriterade mer. Om vi kopplar detta till informant fem och ett när de pratar om skolans syn på estetiska uttrycksformer där de upplevde att ämnena matte, svenska och engelska fick mer plats i skolan än de estetiska, blir det tydligt att även verksamma lärare upplever de hierarkiska strukturer av ämnena. Trots att teoretiska ämnen får mer tid och krävs för högre studier upplever vi med vår insamlade empiri att de estetiska ämnena fortfarande används flitigt i fritidshemmets verksamhet. Även om synen på ämnena i informanternas skolor inte är den mest ultimata, kan vi utifrån våra fem intervjuer inte se att det har påverkat användningen av de. Däremot kan dessa negativa synsätt och prioriteringar möjligtvis påverka

fritidspersonalens förutsättningar för att arbeta med ämnena då de kommer från högre upp i lärarnas hierarki.

29

Källförteckning

Antagning. (2020) Slutbetyg 2010 och framåt. Från:

https://www.antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/Gymnasieskolan/Slutbetyg-2010-och-framat/ (Hämtad 09-03-20).

Alvehus, Johan. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. Uppl. Stockholm: Liber

Amadio Massimo, Truong Nhung, Tschurenev Jana (2006). Instructional Time and the Place

of Aesthetic Education in School Curricula at the Beginning of the Twenty-First Century.

UNESCO International Bureau of Education. Geneva, Switzerland. Tillgänglig på Internet:

http://repositorio.minedu.gob.pe/bitstream/handle/123456789/4258/Instructional%20Time%2 0and%20the%20Place%20of%20Aesthetic%20Education%20in%20School%20Curricula%2

0at%20the%20Beginning%20of%20the%20Twenty-First%20Century.pdf?sequence=3&isAllowed=y (Hämtad 2020-01-29).

Brinkkjaer, Ulf & Høyen, Marianne. (2013) Vetenskapsteori för lärarstudenter. 1. Uppl. Lund: Studentlitteratur.

Brooks, Margaret. (2005). Drawing as a unique mental development tool for young children: Interpersonal and intrapersonal dialogues. Contemporary Issues in Early Childhood, 6(1)

https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.2304/ciec.2005.6.1.11 (Hämtad: 2020-01-28)

Christofferson, Line & Johannessen, Asbjørn. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. 1. Uppl. Lund: Studentlitteratur

Dahlbäck, Katharina (2016). Lärares uppfattningar om betydelsen av estetiska uttrycksformer i svenskämnet. Göteborgs Universitet: Nordic Journal of Art and Research. Tillgänglig på Internet: https://journals.hioa.no/index.php/information/article/view/1851/1673

30

Fani, Tayebeh & Ghaemi, Farid. (2011). Implications of Vygotsky's Zone of Proximal

Development (ZPD) in Teacher Education: ZPTD and Self-scaffolding. Procedia - Social and

Behavioral Sciences, 29. doi: 10.1016/j.sbspro.2011.11.396 Tillgänglig på Internet:

https://core.ac.uk/download/pdf/82645123.pdf (Hämtad 2020-02-06).

Hjerm Mikael, Lindgren Simon & Nilsson Marco. (2015). Introduktion till

samhällsvetenskaplig analys. Malmö: Gleerups

Marner, Anders (2005). Möten och medieringar – estetiska ämnen och läroprocesser i ett semiotiskt och sociokulturellt perspektiv. Umeås universitet: Fakultetsnämnden för

lärarutbildning, ISBN 91-7305-955-2 Tillgänglig på Internet:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:152213/FULLTEXT01.pdf (Hämtad

2020-01-14).

Sandberg, Ralf (2006). Skolan som kulturell mötesplats. P. Lundgren, Ulf. (red.). Uttryck,

intryck, avtryck – lärande, estetiska uttrycksformer och forskning (s. 35-59). Uppsala

universitet och Vetenskapsrådet. ISBN 91-7307-083-1 Tillgänglig på internet:

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25bf3/1529480529084/Uttryck-intryck-avtryck_VR_2006.pdf (Hämtad 2020-01-10).

Skolverket (2018) Planerad undervisningstid i grundskolan läsåret 2018/19. (rev 2019). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på internet:

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65ee24/1555053057544/pdf4073. pdf (Hämtad: 2020-03-04).

Skolverket (2019) Elever och personal i fritidshem läsåret 2018/19. Stockholm: Skolverket Tillgänglig på internet:

https://www.skolverket.se/download/18.2a23c2b1698641e369a0a/1555424941513/pdf4085.p df (Hämtad: 2020-03-04).

31

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (Rev 2019). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på internet:

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d48d/1553968042333/pdf3975 .pdf (Hämtad: 2020-03-04).

Utbildningsdepartementet (2019). Skollag (2010:800). (kap 1, paragraf 5 §).

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800 (Hämtad: 2020-03-04).

S , Roger. (2016) , en introduktion till perspektiv och metaforer. Dimograf, Polen: Gleerups Utbildning AB

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vygotskij, Lev Semenovic (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos

Vygotskij, Lev Semenovic (1978). Mind in society: The development of higher psychological

processes. Cambridge, Mass.: Harvard U.P

32

Bilaga

Bilaga 1 Intervjufrågor

1. Vad har du för utbildning?

2. Hur länge har du jobbat inom yrket?

3. Vad har du för syn på att arbeta med estetiska uttrycksformer? 4. Hur arbetar ni med estetiska ämnen i verksamheten?

5. Får de en formell eller informell roll som ett lärandemoment? 6. Är de styrda eller är de elev-initierade?

7. I vilka lärandemoment tycker du det går att använda sig av estetiska uttrycksformer? 8. Vad tror du att estetiska uttrycksformer kan bidra med för kunskap till skillnad från andra

ämnen?

9. Brukar ni arbeta ur ett multimodalt perspektiv i er verksamhet?

10. Hur bekväm är du att bedriva undervisning i fritidshem i något som du inte har förkunskap i? 11. Hur ser samarbetet ut i ditt arbetslag?

12. Hur blir du bemött när du vill initiera aktiviteter som är kopplade till estetiska uttrycksformer? 13. Får du hjälp av dina kollegor om du vill genomföra någon aktivitet?

14. Hur väl upplever du att ledningen på skolan är insatt i fritidshemmets uppdrag? 15. Tycker du att det finns tillräckligt med resurser på fritidshemmet.

16. Prioriteras olika teman/ aktiviteter likfördeligt i fritidshemmet?

17. Hur tycker du estetiska uttrycksformer prioriteras på skolan jämfört med andra ämnen?