• No results found

Känslor av otillräcklighet : Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av stressfaktorer i arbetet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Känslor av otillräcklighet : Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av stressfaktorer i arbetet"

Copied!
31
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

EXAMENSARBETE -KANDIDATNIVÅ

VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD

2019:43

Känslor av otillräcklighet

Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av stressfaktorer i arbetet.

Angelica Karlsson

Mikaela Hellqvist

(2)

Examensarbetets

titel: Känslor av otillräcklighet: Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av stressfaktorer i arbetet.

Författare: Angelica Karlsson & Mikaela Hellqvist Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng

Utbildning: Sjuksköterskeutbildning GSJUK16h Handledare: Claes Wikström

Examinator: Thomas Eriksson

Sammanfattning

Sjuksköterskor väljer att lämna yrket på grund av rådande arbetsvillkor. I den kliniska verkligheten är det högt arbetstempo samtidigt som krav och ansvar över patienten måste uppfyllas. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever en hög stressbelastning vilket ger konsekvenser på hälsan och ökar benägenhet att vilja lämna professionen. Sjuksköterskans kärnkompetens handlar om att främja patientens hälsa och lindra lidande samtidigt som den egna hälsan ska skötas så förmågan att ge en god vård inte äventyras. En komplex problematik för den enskilde individen och samhället. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av orsaker till stress i arbetet bland nyutexaminerade sjuksköterskor. Metoden som använts är en litteraturöversikt över befintligt forskningsläge där både kvalitativa och kvantitativa studier har sammanställts. I databearbetningen framkom tre teman, Känsla av otillräcklighet, Känsla av utsatthet och utanförskap samt Individen i professionen. Resultatet visar att nyutexaminerade sjuksköterskor upplever ett flertalstressfaktorer och att det verkar vara en allmängiltig upplevelse runt om i världen i denna yrkesgrupp. Upplevelser av orsaker till stress visades i samband med rollanpassning, klinisk kompetens, hantering av palliativ vård, konflikter, brist på stöd, mobbning, arbetsbelastning samt schema. Ålder, yrkeserfarenhet och karaktärsdrag påverkade upplevelsen av arbetsrelaterad stress och det framgick att vissa grupper av nyutexaminerade sjuksköterskor har en ökad sårbarhet. Dessa kunskaper är viktiga för att utveckla strategier som kan minska stressrelaterad ohälsa i denna yrkesgrupp och föra yrket mot en mer hållbar utveckling.

Nyckelord: Nyutexaminerade sjuksköterskor, stressfaktorer, stress, arbetsrelaterad stress, upplevelse, övergångschock

(3)

Bachelor thesis

title: Emotions of inadequacy: Newly graduated nurses' experiences of stressors at work.

Autors: Angelica Karlsson & Mikaela Hellqvist Department: Nursing science

Level and credits: Bachelor, 15 credits.

Course: Nursing programme GSJUK16h Supervisor: Claes Wikström

Examiner: Thomas Eriksson

Abstract

Nurses choose to leave the profession because of prevailing working conditions. In the clinical reality, it is a high workload, while demands and responsibilities over the patient must be fulfilled. Newly graduated nurses experience high rate of stress load, which have consequences on their health and increases the tendency for wanting to leave the profession. The core competence of the nurse’s is about promoting the patient’s health and alleviating suffering while at the same time managing their own health so that the ability to provide good care is not compromised. A complex problem for the individual and society. The purpose of the study was to investigate experiences of causes of stress in the work of newly graduated nurses. The method used is a literature review of the existing research situation where both qualitative and

quantitative studies have been compiled. In the data processing, three themes could be revealed, Feeling of inadequacy, Feeling of vulnerability and exclusion and The person in the profession. The result shows that newly graduated nurses experience a number of stress factors and that it seems to be a universal experience around the world in this professional group. Experiences of causes of stress were shown in connection with role adaptation, clinical competence, management of palliative care, conflicts, lack of support, bullying, workload and schedule. Such as age, professional experience and character traits affected the experience of work-related stress and it emerged that certain groups of newly graduated nurses have an increased vulnerability. These insights are important for developing strategies that can reduce stress-related ill-health in this professional group and lead the profession towards a more sustainable development.

Keywords: new graduate nurses, new nurses, stress, stressors, stress factors, experience, transition chock

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Inledning ____________________________________________________________ 5 Bakgrund ____________________________________________________________ 5 Stressfysiologi _____________________________________________________________ 5 Arbetsrelaterad stress ______________________________________________________ 6 Konsekvenser av stress _____________________________________________________ 7 Hälsa, livsvärld och livsrytm _________________________________________________ 7 Mätverktyg för stress och kompetens _________________________________________ 8

Problemformulering ___________________________________________________ 8 Syfte ________________________________________________________________ 9 Metod _______________________________________________________________ 9

Val av metod ______________________________________________________________ 9 Sökverktyg och Sökstrategi __________________________________________________ 9 Litteratursökning _________________________________________________________ 10 Dataanalys ______________________________________________________________ 10 Etiska överväganden ______________________________________________________ 11

Resultat _____________________________________________________________ 11

Känsla av otillräcklighet ___________________________________________________ 12 Självtvivel i övergångenen till ny yrkesroll ___________________________________________ 12 Arbetsbelastning _______________________________________________________________ 12 Vård i livets slutskede ___________________________________________________________ 13 Känsla av utsatthet och utanförskap _________________________________________ 13 Emotionellt tärande arbetsrelationer ________________________________________________ 13 Brist på stöd ___________________________________________________________________ 14 Individen i professionen ___________________________________________________ 14 Personlighet och levnadsvanor_____________________________________________________ 14 Erfarenhet ____________________________________________________________________ 14 Diskussion __________________________________________________________ 15 Metoddiskussionen ________________________________________________________ 15 Resultatdiskussion ________________________________________________________ 16 Kommunikationssvårigheter ______________________________________________________ 16 Hanteringsstrategier _____________________________________________________________ 17 Personliga förutsättningar ________________________________________________________ 17 Känslor av otillräcklighet _________________________________________________________ 18 Konklusion __________________________________________________________ 18 Implikationer ________________________________________________________ 18 Referenser __________________________________________________________ 20 Bilagor _____________________________________________________________ 25

(5)

Inledning

Intresset för människor samt den personliga utveckling och glädje som det ger att arbeta i vårdande yrken är en stor anledning till att vi valt att utbilda oss till sjuksköterskor. Känslan att det är gynnsamt även för den egna hälsan att få göra gott och lindra lidande för patienten har kommit att grumlats av oro att inte orka och istället bli sjuk av kommande arbetskrav som snart nyutexaminerade sjuksköterskor. Ett återkommande tema under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) har varit sjuksköterskors olika uttryck för stress. Vi har sett blivande kollegor så utmattade att långtidssjukskrivning blivit enda utvägen. Den frustration och trötthet vi mött många gånger under vår VFU har väckt intresset för att få en ökad kunskap om stressfaktorer och stresshantering i den nyutexaminerade sjuksköterskans dagliga arbete. Vår förhoppning är att en fördjupad kunskap i ämnet ska vara till hjälp så att vi ska kunna hålla oss friska och orka stanna i yrket.

Bakgrund

Nationalencyklopedin (2019) definierar stress som anpassningar i kroppens funktioner som utlöses av fysiska och psykiska påfrestningar. Endokrinologen Hans Selye “the father of stressresearch” var den förste att lansera begreppet stress i ett vetenskapligt medicinskt sammanhang. Hans belyste stressreaktionen som universell, en allmängiltig reaktion som var den samma till trots att påfrestningarna var olika. Han var den förste att beskriva stress som en underliggande faktor till sjukdomssymtom (Tan & Yip 2018). Institutet för stressmedicin (ISM) menar att begreppet definieras olika beroende på i vilket sammanhang det används men att reaktionsmönstret från en stressor är en reflektion av individens känslor, erfarenheter och fysiologiska uttryck (ISM 2017).

Stressfysiologi

En av människans viktigaste alarmreaktioner för överlevnad är den så kallade flykt- och kampresponsen. Reaktionen har som syfte att kortvarigt dra igång sympatiska nervsystemet som bland annat gör kroppen snabbare och starkare för att med en rejäl kraftansträngning kunna ta sig ur en hotfull situation som hjärnan identifierat (Leopardi 2016, s. 113). Reaktionen startar i det limbiska systemet som genom aktiveringen startar att HPA-axeln (hypotalamus-hypofys-binjurebark-axeln) sätts igång. Det limbiska systemet består bland annat av hippocampus, amygdala och kortikala områden och det är amygdala som har som roll att uppfatta potentiella hot (Leopardi 2016, s. 112). Amygdala signalerar en varning till hypotalamus som då frisätter hormonet cortisol releasing factor (CHR) vilket stimulerar hypofysen till att frisätta adrenokortikotropt hormon (ACTH) som i sin tur verkar stimulerande för binjurebarken att frisätta bland annat kortisol. Ett av kortisolets funktion är att höja blodtrycket, höja blodsockret, aktivera proteinnedbrytningen, detta ger kroppen snabbt energi samt verkar inflammationshämmande (Leopardi 2016, s. 112). Eftersom amygdala reagerar på kortisol genom att bli ännu mera aktiv vilket skapas en ond cirkel där stress föder mer stress. För att balansera upp detta har vår hjärna bromssystem, ett av dessa sitter i hippocampus. Vid ett för högt stresspåslag kan hippocampus reagera med atrofi och bokstavligen krympa. Som resultat försvagas hippocampus och dess förmågor vilket

(6)

förklarar varför man kan få sämre minne och svårt att lokalisera sig när kroppen är stressad.

Aktivering av alarmreaktionen var på stenåldern ett skydd för människan i livsfarliga situationer som på den tiden kunde handla om att behöva springa ifrån ett farligt djur. Idag är de hotfulla situationerna snarare till exempel deadlines i arbetet eller i skolan, oro över ekonomin och upplevd tidsbrist i vardagen och stress är numera en välkänd erfarenhet för många människor. Dessa typer av situationer kan med tiden medföra långvarig stress och om kroppen aldrig får återhämtning övergår det istället till något som kallas frustration- eller uppgivenhetsreaktionen vilket i sin tur har visat ge negativa konsekvenser såsom stressrelaterad sjukdomsproblematik (Jonsdottir & Folkow 2013, ss. 21–22). Kortisolproduktionen i vanliga fall har som ändamål att skydda kroppen mot inflammation har vid ihållande höga nivåer av kortisol, som uppstår vid långvarig stress, istället motsatt effekt på immunförsvaret (Leopardi 2016, ss. 113–114). I stora delar av världen har hoten mot folkhälsan förändrats och infektionssjukdomar som förr hörde till de största hälsohoten, har ersatts av både psykiskt och fysisk stressrelaterad ohälsa (Levi 2013, ss.220–221).

Arbetsrelaterad stress

Karasek (1990, ss. 5–7) utvecklar i en modell redan 1979 den stress som är kopplat till arbetet som ett samspel mellan krav, kontroll och stöd. Arbetsmiljöverket (2018) belyser obalans mellan krav och resurser som orsak till arbetsrelaterad stress, vilken kan orsaka ohälsa i form av olycksfall, värk, sömnbesvär, magbesvär, depression och utmattning. Känsla av sviktande kontroll är förenat med ett litet beslutsutrymme över arbetssituationen och i samband med bristande stöd från kollegor är det en källa till arbetsrelaterad stress (Karasek & Theorell 1990, ss. 61–65.). Vidare sammanfattar Cox, Griffiths & Rial-González (2000, s.30) att ohälsan av arbetsrelaterad stress inte bara påverkar den enskilda individen utan minskar produktionen för organisationer och länder. Arbetsrelaterad stress är ett signifikant problem som är en stor utmaning för yrkesverksamma människor.

En arbetsrelaterad stressfaktor är den som kallas övergångschocken. Övergången från student till yrkesutövare är en stressfull och ofta dramatisk utmaning (Horsburgh & Ross, 2013). Att lämna den trygga och bekväma studentmiljön och möta arbetets krav som legitimerad sjuksköterska kräver en rollanpassning (Wakefield 2018). Denna övergångschock grundar sig i Kramers (1974) teori om verklighetschock som beskriver upplevelsen av att ha studerat och tränat för en yrkesroll för att sedan märka att professionens verklighet är annorlunda än förväntat. Teorin utgår från fyra faser av anpassning, där sista fasen är upplösningsfasen som antingen leder till ökat självförtroende och yrkeskompetens eller utbrändhet och möjligt beslut om att lämna yrket. Wakefield (2018) beskriver nyutexaminerade sjuksköterskors rädsla att i övergångschocken ses som inkompetenta och att de inte ska kunna utföra en patientsäker vård. Detta självtvivel är utmattande och de nyutexaminerade sjuksköterskorna löper stor risk att bränna ut sig.

(7)

Konsekvenser av stress

Kronisk stress har en katabol effekt på kroppen och skadar organen. Kroppens första varningssignal på överbelastning som är trötthet, märks inte på grund av störning i HPA-axeln. Symtom som magbesvär, värk, infektioner och sömnbesvär signaleras först. Sömnbesvär är den utlösande faktorn för utmattningssyndrom och stress kan utlösa i stort sett all psykisk ohälsa (Leopardi 2016, ss. 114–116). Jonsdottir & Folkow (2013, s. 32–33) belyser subjektiva hälsoproblem, där det inte gått fastställa kliniska fynd gällande tillståndet som den största problematiken av kronisk stress. Individens känsla av trötthet och muskelvärk står för mer än hälften av långtidssjukskrivningar i Norden. En rapport från Försäkringskassans (2018) angående den svenska arbetsmarknadens sjukfrånvaro visar att frånvaron är högst bland vård och omsorgspersonal. Statistiska Centralbyråns temarapport Sjuksköterskor utanför yrket (Holm & Morell 2017) visar att en av tio sjuksköterskor har valt att lämna yrket. Flertalet av dessa sjuksköterskor anger arbetsvillkor, arbetsbelastning och stress som orsaken till att de inte orkar stanna kvar. Zhang, Wu, Fang, Zhang & Wong (2016) fann i sin studie över 343 nyutexaminerade sjuksköterskor att 59,6 % av deltagarna ville lämna yrket efter 4 månader och siffran steg till 71,8 % efter 12 månader. De uppgav stressbelastning och svårighet i att identifiera sig med yrkesrollen som orsaker till att vilja lämna yrket.

Forskning har visat att en av tre nyutexaminerade sjuksköterskor har så svåra symtom att det kan leda till utbrändhet redan under sina första yrkesår (Nilsson 2018). Begreppet utbränd kommer från uttrycket “burnout” som lanserades av amerikanska psykologer på 1970-talet vilket beskriver emotionell utmattning och försämrade arbetsprestationer hos människor som arbetar i vårdande yrken (Åsberg, Nygren, Herlofson, Rylander & Rydmark 2013, s. 138). ICD-10 använder klassifikationen utmattningssyndrom sedan 2004 för denna sjukdomsbild. I klassifikationen är tröttheten central och ska gå att relatera till en tydlig stressor (Währborg 2009, s. 53). Utmattningssyndrom är en reaktion på långvarig och kronisk stress utan möjlighet till återhämtning som ger en typisk sjukdomsbild. Insjukningsfasen kan vara i flera år med tilltagande koncentrationssvårigheter, sömnproblem, värk och magbesvär. Akuta fasen är ofta dramatisk med ångest, kognitiv svikt och en förlamande trötthet. Konvalescensen är lång och ofta kvarstår en ökad känslighet för stress (Åsberg & Nygren 2016, s. 382– 383). Wiklund Gustin (2015, ss. 243–244) beskriver fenomenet och reaktionen på den stress som det kan innebära att vårda andra människor i sjuksköterskans vardag som compassion fatigue eller medkänslotröttheten, som kan tära på den egna hälsan då sjuksköterskans tar på sig och bär patientens lidande.

Hälsa, livsvärld och livsrytm

Hälsa och välbefinnande beskrivs som mål 3 i de globala målen Agenda 2030 (2015), där står det att alla människors hälsa ska tryggas och att välbefinnande ska främjas för varje individ. ICN:s etiska koder för sjuksköterskor (2014) betonar att det är fundamentalt att sjuksköterskor själva har en god hälsa så att inte kvaliteten på patientvården riskerar att försämras.

Definitionen av hälsa ur ett livsvärldsperspektiv är att det är en personlig upplevelse som varken bestäms av sjukdom eller frånvaro av sjukdom (Ozolins & Högberg 2015, s. 72). Wiklund (2003, ss. 78–79) beskriver hälsan som mångdimensionell i relation till att

(8)

den är en del av livet och speglar hur människan förhåller sig till sin omvärld. Vårdvetenskapen beskriver begreppet livsvärld som den verklighet vi upplever, hur vi erfar saker med våra kroppar och sinnen. Livsvärlden är vilken betydelse vi tillskriver objekt, känslor och företeelser och är unik för varje människa (ibid. s. 40).

Dahlberg & Segesten (2010, ss. 68–72) skildrar livsrytm som något väsentligt för människans hälsa. Skildringen beskriver upplevelsen av att hälsa påverkas av balansen mellan aktivitet och vila. Livsrytm ses som en rörelse följt av stillhet i en harmonisk takt. Vila kan vara aktiv, en stund av kravlöshet och ro där det finns glädje och lustfyllda utmaningar och går inte att sammanlikna med den vilan som efterföljer kollaps och utmattning av arbetsbelastning. Hälsa främjas av en balanserad livsrytm som då stärker såväl livslust som livsmod och livskraft.

Mätverktyg för stress och kompetens

Omvårdnadsteoretikern Dr. Patricia Benner utvecklade en teori för sjuksköterskors olika steg i utveckling av klinisk kompetens utefter bröderna Dreyfus modell från nybörjare till expert. Benners teori anses vara den mest användbara för att bedöma sjuksköterskors behov i utvecklingen från student till expert. Utgångspunkten för teorin är att sakkunniga sjuksköterskor har utvecklat färdigheter över tid genom en korrekt utbildningsbakgrund och förvärv av erfarenheter. Teorin fokuserar inte på hur man ska vara som sjuksköterska utan hur färdigheter förvärvas. Steg 2 “Avancerad nybörjare” i teorin beskriver nyutexaminerade sjuksköterskors kompetens. Där kunskap och viss erfarenhet gör att de kan känna igen återkommande meningsfulla komponenter i en vårdsituation men djupare erfarenhet och förståelse saknas i bedömningen (Benner 1993, ss. 32–38). Mätverktyget POLE (Progressive Orientation Level Evaluation) är utformat för att mäta kompetensutveckling. Verktyget mäter också tillfredsställelse, engagemang, utmaningar, stressorer och hinder i övergången till ett nytt yrke. POLE-verktyget har utformats efter Benners teori som utkom år 1984, från nybörjare till expert och Maslows (1943) hierarki av behovsmodell (Acuna, Yoder, Madrigal-Gonzalez & Yoder-Wise 2017).

Nursing stress scale (NSS) utvecklades av Grey-Toft & Anderson (1981) för att mäta stress hos sjuksköterskor. Instrumentet är en självskattningsskala som innehåller sju teman som har identifierats som orsaker till upplevd stress i arbetet. Teman är död-döende, konflikt med läkare, konflikt med andra sjuksköterskor, brist på stöd, arbetsbelastning, otillräcklig förberedelse samt osäkerhet gällande behandlingar av patienten. Instrumentet kan användas i syfte att kartlägga stressfulla vårdenheter så att beslut om bemanning kan göras men också för att träning och stödprogram kan utformas och initieras för att förhindra att sjuksköterskor bränner ut sig.

Problemformulering

Många människor upplever att livet blivit mer och mer fyllt av stress. Det har blivit ett hårdare samhälle med ökade krav på att individen ska hålla sig fullt frisk, vara högpresterande och flexibel. Detta inte enbart i sitt yrke utan även i livet i sin helhet. Ökad stressrelaterad ohälsa korrelerar med det höga livstempot. I Försäkringskassans rapport (2018) presenteras höga siffror av ohälsa och allt fler blir sjukskrivna på grund

(9)

av stress. I vårdyrken och inom den offentliga sektorn har arbetsförhållandena försämrats markant de senaste åren och överbelastning och stress har blivit en del av vardagen för denna yrkesgrupp. Nyutexaminerade sjuksköterskor löper risk att bli sjuka av arbetsrelaterad stress redan under de första yrkesåren. Detta leder till många väljer att lämna yrket på grund av stressrelaterade orsaker så som otillräcklighet i att utföra en patientsäker vård. Kärnan i sjuksköterskans arbete är att främja patientens hälsa och lindra lidande, detta samtidigt som den egna hälsan ska vara så pass god att arbetsförmågan inte försämras enligt ICN:s etiska koder för sjuksköterskor (2014). Då denna problematik ökar samt har en komplexitet som ger konsekvenser på både individ och samhällsnivå är ämnet värt att belysa. Genom att lyfta fram hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever och erfar stress i sitt arbete kan det leda till en ökad kunskap om sjuksköterskans livsvärld. Det behövs mer kunskap för att motverka stressrelaterad ohälsa i denna yrkesgrupp samt för att behålla den värdefulla arbetskraften.

Syfte

Studiens syfte var att undersöka upplevelser av orsaker till stress i arbetet hos nyutexaminerade sjuksköterskor.

Metod

Val av metod

Studien utfördes genom en litteraturöversikt, där tidigare forskning inom problemområdet sammanställdes. Likheter och skillnader i valda vetenskapliga artiklarnas resultat har kartlagts för att få en bild över valda aspekter i problemområdet som är förenligt med studiens syfte (Friberg 2006, ss. 116–122).

Sökverktyg och Sökstrategi

Inledningsvis gjordes en bred sökning, också kallad sensitiv sökning, för att få en översikt över tillgången av ämnet, fånga alla artiklar som kan vara av betydelse och samtidigt öka innehållsvaliditeten (Karlsson 2012, s. 108). Den breda sökningen synliggör även de relevanta sökorden för att vidare hitta rätt artiklar i ämnet. Därefter avgränsades den sensitiva sökningen och specificerades med fler sökord med hjälp av den booleska operatorn. Funktionen boolesk operator innebär enligt Karlsson (2012, s. 106) att med hjälp av termerna AND, OR, och NOT som antingen kan utöka eller avgränsa sökningen genom att läggas in mellan sökorden. En trunkering användes även i en av sökningarna där träffar på artiklar blev otillräckligt. Trunkering innebär att tecknet * läggs till efter sökordet och på så sätt inkluderar alla ord med samma rot, som i det här fallet med ordet stress* då sökningen kan inkludera till exempel stress, stressful, stress factors, stressors (Karlsson 2012, s. 107).

Till litteraturöversikten valdes följande inklusionskriterier; deltagarna i studien skulle vara nyutexaminerade sjuksköterskor, det vill säga ha 0 månader upp till 3 års erfarenhet som sjuksköterska, artiklarna skulle vara skrivna på engelska och artiklarna skulle vara skrivna mellan åren 2009 och 2019. Det exklusionskriterium som valdes för studien var att artiklar med erfarna sjuksköterskors upplevelser eller nyutexaminerade

(10)

specialistutbildade sjuksköterskors upplevelser inte skulle tas med, eftersom fokus var på upplevelsen för personer som var helt nya i sjuksköterskerollen.

Litteratursökning

I artikelsökningarna användes databaserna Cinahl, PsycINFO och Medline som tillhör några av de viktigaste databaser inom omvårdnadsområdet. En första sökning i Cinahl gav 87 träffar med sökorden new graduate nurses AND stress factors där samtliga artiklar granskades och en exklusion av orelevanta titlar gjordes vilket lämnade kvar 12 artiklar där abstract lästes, slutligen ansågs 2 stycken utav dessa ha passande syfte för studien. För att hitta ytterligare material gjordes en andra och tredje sökning i Cinahl där sökningen preciserades med sökorden new graduate nurses AND stress factors AND coping respektive new graduate nurses AND stressors AND work användes. Den andra sökningen resulterade i 14 träffar varav 7 hade relevanta abstract och 6 stycken granskades och därefter valdes 1 artikel ut. Den tredje och sista sökningen gav 11 träffar av vilka 5 var relevanta, samtliga granskades och efter en uteslutning av de artiklar som inte passade studiens syfte valdes 2 till slut ut.

En ny sökning gjordes i databasen PsycINFO samt en trunkering på sökordet stress tillämpades för att bredda sökningen ytterligare. Sökningen med sökorden new graduate nurses AND stress* AND work gav 24 träffar samtliga granskades och det visade att 6 hade relevanta abstract men endast 1 tillförde något till studien och inkluderades därför. Slutligen gjordes en sista sökning i databasen Medline med sökorden new graduate nurses AND stress factors AND experience. Sökningen begränsades även här med peer reviewed, engelska och publiceringsdatum 2009–2019 och resultatet var 18 träffar, 4 av dessa var relevanta för granskning och efter granskningen beslutades att 2 av dessa passade bäst för studiens syfte. Slutligen hade 8 artiklar valts ut för användning och utgör datamaterialet i litteraturöversikten och redogörs i en sökpresentation (se bilaga 1).

Dataanalys

Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Carlsson & Eimans mallar (2003) där kvalitativ respektive kvantitativ granskningsmall användes (bilaga 3 & 4). Kvalitetsgranskningen började med en gemensam undersökning av en artikel för att se att författarna uppfattade kvalitén lika för att säkra en konsekvent bedömning (Wallengren & Henricson 2012, s. 490). Därefter delades fortskred granskningen genom att svara och noggrant undersöka frågorna utifrån mallen gavs artiklarna poäng vilket i slutet gav en helhetsbedömning av artiklarnas kvalitet. Samtliga artiklar låg i medel kvalitet till hög kvalitet enligt bedömningen och bestämdes därför ha tillräckligt god kvalitet för att inkluderas i studien. Graderingen samt dess poäng i procent skrevs ner i artikelöversikten (bilaga 2).

Analysen påbörjades därefter med en noggrann granskning av artiklarnas fullständiga innehåll. Eftersom samtliga artiklar var på engelska användes engelskt-svenskt lexikon för att eliminera språkliga feltolkningar. Artiklarna lästes först igenom var för sig och studiernas syften, resultat och tillvägagångssätt skrevs ned som översikt för att sedan analyseras och diskuteras med varandra. Detta för att undvika att något i studiernas

(11)

innehåll missas och gick till spillo eller att artiklarnas innebörd missuppfattas (Friberg 2006, s. 98).Därefter granskades översikterna, de jämfördes på nytt med artiklarna och en ny sammanfattning skapades. Studiernas mest väsentliga fynd skrevs ner till meningsenheter, vilket innebär att flera ord som har ett delat budskap sammansätts till enstaka ord eller meningar (Danielson 2012, s. 333). I nästa steg gjordes en systematisering av meningsenheterna, studiernas likheter och/eller dess olikheter undersöktes och därefter bildade utav det 3 teman och 7 subteman.

Etiska överväganden

Studiens sammanställdes av vetenskapliga artiklar som redan har ett etiskt godkännande. Detta redovisas skriftligt i samtliga artiklar förutom studien av Qiao, G., Li, S. & Hu, J. (2011), där det istället kan utläsas att den publicerande tidskriften är medlem i Committee on Publication Ethics (COPE) och det antas därför att artikeln också har ett etiskt godkännande. Trots detta lästes de igenom med noggrannhet och reflektion över forskningsetiska aspekter. Forskningens etiska norm att skydda den enskilde individen kan tendera hamna i intressekonflikt med nytto/riskkalkylen, vilket behövs tas i beaktande i den etiska granskningen av insamlat material till studien. Nytto/riskkalkylen är forskarens överväganden gällande vinsten i att söka och systematisera kunskap mot en eventuell oönskad påverkan på studiens deltagare (Olsson & Sörensen 2011, ss. 92–93).

Enligt Sandman & Kjellström (2013, ss.319) innefattar forskningsetiska överväganden frågor om valda ämnen i studien är väsentliga att belysa och kan möjlighet att leda till värdefull kunskap. Arbetsrelaterad stress är ett växande problem som kan leda till såväl psykiska och fysiska symtom för individen med en arbetsoförmåga och långtidssjukskrivning som följd (Åsberg, Nygren, Herlofson, Rylander & Rydmark 2013, ss. 138–139). Mot denna bakgrund känns studiens ämne väsentligt och kan ge ett visst kunskapstillskott för att föra sjuksköterskeyrket mot en hållbar utveckling med färre sjukskrivningar och möjligen också bidra till att fler orkar stanna kvar i yrket.

Resultat

Analysen av litteratur inom forskningsområdet resulterade i tre teman, Känsla av otillräcklighet, Känsla av utsatthet och utanförskap samt Individen i professionen. Dessa tre är teman för orsaker till stress som har kunnat kartläggas i nyutexaminerade sjuksköterskors arbetssituation.

(12)

Känsla av otillräcklighet Självtvivel i övergången till ny yrkesroll Arbetsbelastning

Vård i livets slutskede

Känsla av utsatthet och utanförskap Emotionellt tärande arbetsrelationer Brist på stöd

Individen i professionen Personlighet och levnadsvanor Erfarenhet

Känsla av otillräcklighet

Den mest återkommande orsak till stress i arbetet var känsla av otillräcklighet och har delats in i tre subteman som beskrivs i texten nedan.

Självtvivel i övergångenen till ny yrkesroll

Den första tiden som nyutexaminerad sjuksköterska var upplevelsen av stress som högst och således vid själva övergången från student till arbetande. Övergången beskrevs som stressfull, utmanande och svår, framförallt de första månaderna (Halpin, Terry & Curzio 2017; Parker, Giles, Lantry, McMillan 2014; Qiao, Li & Hu 2011; Rudman & Gustavsson 2010; Wu, Fox, Stokes & Adams 2011). Nyutexaminerade sjuksköterskor uttryckte att övergången gav negativa känslor som besvikelse, utmattning och ilska men några hade även uttryckt känslor av självförtroende, entusiasm, uppmuntran (Tastan, Unver & Hatipolglus 2013). Qiao, Li & Hu (2011) beskrev de nyutexaminerade sjuksköterskornas känslor av otillräcklig förberedelse inför den nya miljön och det stora ansvaret i rollen som sjuksköterska. Nyutexaminerade sjuksköterskor hade svårigheter med att identifiera sig själva som sjuksköterskor. Fastän de var utbildade till sjuksköterskor kände de sig inte som det (Tong & Epeneter 2018). Rollövergången från student till kvalificerad sjuksköterska upplevdes mindre stressig av de nyutexaminerade sjuksköterskor som känt sig mer förberedda och kunde med ökat självförtroende nå upp till andras förväntningar (Cheng, Liou, Tsai & Chang 2015; Qiao, Li & Hu 2011). Nyutexaminerade sjuksköterskor kände att de saknade kunskap och inte kunde svara på frågor korrekt. Det upplevdes därav en nervositet och oro i att verka oprofessionell i den nya rollen samt att uppfattas långsam och inte hinna färdigt med arbetet (Halpin, Terry & Curzios 2017).

Arbetsbelastning

Upplevelser av stress hade koppling till en otillräcklig bemanning under arbetsskiftet, vilket ledde till en liten bredd på kompetens och tvingade de nyutexaminerade sjuksköterskorna att ensamt ta kommandot över patientvården. Känslan av att ha otillräcklig kompetens gav rädsla för konsekvenser av misstag de kunde göra och blev en tydlig stressfaktor. Arbetsplatsen kunde upplevas överbelastad med arbete och det

(13)

kändes omöjligt att hinna klart med sina arbetsuppgifter i tid vilket resulterade i stress och övertidsarbete (Halpin, Terry & Curzio 2017; Tong & Epeneter 2018). Qiao, Li & Hu (2011) och Tastan, Unver & Hatipoglu (2013) beskriver nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av obalans mellan arbetsbelastning och återhämtning som en upplevelse av stress. De tog inte ut tillräckliga raster och denna obalans i livsrytm ledde till att de riskerade sin egen hälsa för att hinna med det dagliga arbetet (Halpin, Terry & Curzio 2017). Det kunde ses samband mellan fler arbetstimmar per månad och ökad vilja att lämna yrket (Tastan, Unver & Hatipoglu 2013). Vårdenheters utformning av arbetsschema var ytterligare en orsak till upplevelser av stress då balans mellan privatliv och arbetstider inte gick att förena till livsrytmen. De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde stress av att användas som arbetskraft till att fylla schemaluckor utan hänsyn till deras oro, brist på kunskap och erfarenhet (Cheng, Liou, Tsai & Chang 2015; Parker, Giles, Lantry & McMillan 2014). De klandrade organisationen för att ha orealistiska förväntningar på vad en nyutexaminerad sjuksköterska ska kunna klara av (Halpin, Terry & Curzio 2017).

Vård i livets slutskede

En stresskälla som visade sig som en av de vanligaste handlade om vård i livets slutskede och existentiella frågor (Halpin, Terry & Curzios 2017; Qiao, Li & Hu 2011; Tong & Epeneter 2018). De nyutexaminerade sjuksköterskorna fann sig i situationer där deras egna övertygelser och värderingar angående palliativa skeden var i konflikt med patienter, patienters anhöriga samt läkares värderingar. Många upplevde det stressande att arbeta med familjer som inte kunde låta sina anhöriga dö och de kände sig illa till mods att familjerna insisterade att ”allt som var möjligt” skulle göras. De blev stressade när de var tvungna att samarbeta med anhöriga och vårdpersonal som hade önskemål som inte överensstämde med patientens önskemål (Tong & Epeneter, 2018).

Känsla av utsatthet och utanförskap

I två subteman nedan beskrivs stressfaktorer kopplade till känslor av utsatthet och utanförskap. Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av stress beskrivs kopplade till problematik kring relationer och ensamhet.

Emotionellt tärande arbetsrelationer

Relationer med kollegor synliggjordes som en stressfaktor. Det som orsakade stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor var oacceptabelt beteende och attityder från kollegor som de blev bemötta av på sin arbetsplats (Halpin, Terry & Curzio 2017; Wu, Fox, Stokes & Adams 2011). Nyutexaminerade sjuksköterskor blev kritiserade när de ställde frågor och angripna för att de ville följa egna ideal som inte var i linje med verklighetens praxis. Känsla av utanförskap pressade de nyutexaminerade sjuksköterskorna till att behöva anpassa sig till vårdteamets arbetssätt även om det gav en rädsla att utföra en dålig standard på vården (Halpin, Terry & Curzio 2017; Parker, Giles, Lantry & Mcmillan 2014). En stressande upplevelse var att bli emotionellt testade av erfarna sjuksköterskor genom ett systematiskt psykiskt våld som underminerade deras självförtroende (Parker, Giles, Lantry & Mcmillan 2014).

(14)

Konflikter med kollegor var ytterligare en orsak till nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress som visades ha en negativ påverkan på deras hälsa. (Halpin, Terry & Curzio 2017; Qiao, Li & Hu 2011; Tong & Epeneter 2018). Konflikter med läkare var en särskilt påfrestande upplevelse, då nyutexaminerade sjuksköterskor uppgav att läkare tilltalade dem på ett nedlåtande och fordrande sätt (Tong & Epeneter 2018).

Brist på stöd

Nyutexaminerade sjuksköterskor uttryckte ett missnöje med introduktionen på det första arbetet efter examen (Rudman & Gustavsson 2011). Upplevelsen av stress växte ur brist på stöd samt ur känslan av utsatthet då de nyutexaminerade sjuksköterskorna tvingades stå ensamma i patientarbete och bedömning. De upplevde att det inte fanns något genuint intresse för deras prestationer. När konstruktiv kritik och uppmuntran uteblev skapades osäkerhet vilket ökade upplevelsen av stress. Ofta var den enda feedbacken som de nyutexaminerade sjuksköterskorna fick att ingen klagade eller att inga större misstag var gjorda (Tong & Epeneter 2018; Parker, Giles, Lantry & McMillan 2014). Känsla av utsatthet och stress förstärktes av att arbeta tillsammans med erfarna sjuksköterskor som inte var villiga att hjälpa dem (Tastan, Unver & Hatipoglu 2013).

Individen i professionen

Nyutexaminerade sjuksköterskors personliga förutsättningar påverkade upplevelsen av stress. Livsvärlden som en unik samling erfarenheter vilken färgar hur individen förhåller sig omvärlden, speglades i denna upplevelse. Sårbarhet för stress kan ses i detta samband och beskrivs i de subteman som följer i texten.

Personlighet och levnadsvanor

De nyutexaminerade sjuksköterskornas karaktärsdrag och levnadsvanor kunde påverka deras upplevelse av stress i arbetet. Individer med en negativ sinnesstämning, känsla av utmattning och brist på engagemang redan under sin utbildning till sjuksköterska upplevde också en högre nivå av stress och stressrelaterad ohälsa sedan som nyutexaminerade sjuksköterskor. Den ökade sårbarhet för stress för denna grupp individer kunde även ses i samband med tidigare stress över studier, osäkerhet i val av yrke samt osunda sömn och kostvanor. Generellt sett bestod denna grupp av nyutexaminerade sjuksköterskor av unga individer utan egna barn (Rudman & Gustavsson 2011).

Erfarenhet

Livserfarenhet påverkade upplevelsen av stress och det var en signifikant skillnad mellan nyutexaminerade sjuksköterskor under 25 år och nyutexaminerade sjuksköterskor över 35 år i deras upplevelser av stressfaktorer i arbetet. Yngre nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde stressfaktorer såsom övergångsperiod och arbetsroll i en större utsträckning än sina äldre kollegor (Rudman & Gustavsson 2011). I övergångsperioden som ofta var förenad med känsla av otillräcklighet sågs det ett samband mellan minskade upplevelser av stressorer och stigande åldrar på de nyutexaminerade sjuksköterskorna (Halpin, Terry & Curzio 2017). Tidigare erfarenhet

(15)

av vårdande yrken gav en ökad livsförståelse över den egna existensen samt patientens och minskade upplevelsen av orsaker till stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Följdenligt gav avsaknad av tidigare erfarenhet i vårdarbete ökade upplevelsen av stress i alla faktorer på NSS (Halpin, Terry & Curzio 2017; Rudman & Gustavsson 2011). Tid i yrket påverkade upplevelsen av stressfaktorer. Nivån av stress sjönk i takt med ökad tid de nyutexaminerade sjuksköterskorna varit i arbete (Cheng, Liou, Tsai & Chang 2015; Halpin, Terry & Curzio 2017; Rudman & Gustavsson 2010; Wu, Fox, Stokes & Adam 2011). Upp mot två år efter examen upplevdes som en stressfull tid och forskning har visat att högsta nivån av stressrelaterad ohälsa är vid tidpunkten två år efter examen (Rudman & Gustavsson 2011).

Diskussion

Metoddiskussionen

Litteraturöversiktens datainsamling gjordes med Cinahl, PsycInfo och Medline vilket är alla tre passande databaser för det gällande ämnet. Cinahl användes huvudsakligen vid sökningen då de flesta fynden gjordes där, de andra två fungerade mer som ett komplement. Samtliga sökord som användes bestämdes genom en förberedande litteraturläsning i ämnet vilket bidrog till ökad kännedom. Dock finns en risk med att vara påläst i ett tidigt stadium då den eventuella förförståelsen som skapats kan göra att ny kunskap missas då man kan komma att söka sig till det som redan är bekant (Wallengren & Henricson 2014, ss 488–489). För att undvika detta diskuterade författarna valen av artiklar med varandra samt skrev ner för och emot argumenten. Vid sökningarna kunde det flesta av de artiklar som inte var relevanta för studien identifieras redan vid läsning av artikelns titel eller abstrakt. Två artiklar som från början inkluderats valdes senare att exkluderas. Vid närmare granskning visade att ena var mer inriktad på hanteringsstrategier och gick därför utanför syftet, den andra handlade om nyutexaminerade barnsjuksköterskor. Det var ett medvetet val att endast använda studier som belyste grundutbildade nyutexaminerade sjuksköterskor upplevelser av orsaker till stress i arbetet då hypotesen var att tidigare erfarenhet av vårdarbete i sjuksköterskerollen skulle ge en helt annan upplevelse. Valda artiklar har genomgått en kvalitetsbedömning och blivit poängsatta enligt granskningsmallar (Carlsson & Eiman 2003) vilket ses i tabell för artikelöversikt (bilaga 2). Poängsättningen i tabellen kan selekteras bort då noggrannhet i översikten underlättar för en allmän uppfattning av artiklarnas kvalitet och ger möjlighet för läsarna att själva bedöma giltighet och trovärdighet för litteraturöversikten (Axelsson 2012, ss. 218–219). I arbetet med uppsatsen har det upplevts svårigheter med översättning av vissa begrepp från engelska till svenska, då begreppen saknat svenska synonymer vars innebörd kunnat relateras på ett korrekt sätt. Begrepp som “burnout” är svenskans utbrändhet som anses som förlegat och något missvisande begrepp och har idag ersatts med termen utmattningssyndrom. Begreppet utbränd valdes dock att användas i delar av texten och istället förklaras begreppet närmare i bakgrunden. “Mistreatment” var ett återkommande begrepp som inte kunde relateras till svenska översättningen misshandel utan det har använts begrepp som dåligt bemötande och missförhållanden relaterat till arbetsplatsen. Benämning på stödåtgärder för nyutexaminerade sjuksköterskor i de kliniska

(16)

verksamheterna varierade mellan länder och svårigheter upplevdes med att hitta ett enhetligt begrepp då det inte alltid framgick vad dessa stödåtgärder innehöll. Flera av studierna som använts i litteraturöversikten har översatts från forskningslandets hemspråk till engelska och använt mätinstrument som översatts vilket kan vara en källa till feltolkningar och ge svaghet i metoden.

Vi valde att inte exkludera vissa länder då det framkom efter granskning av materialet att upplevelser har likheter världen över och att liknande fynd beskrivs oberoende av land. Dock kan en del svagheter förekomma i överförbarheten då vår kunskap om sjuksköterskeutbildningen i respektive land inte är tillräcklig god. Mycket av den forskning som ingår i arbetet består av kvantitativa studier som skulle behövas utvecklas vidare med kvalitativa för att få en mer nyanserad bild av upplevelserna. En styrka med litteraturöversikt som metod var den stora mängd befintlig forskning i valt ämne som kunde studeras vilket ledde till upplevelsen av att ha en god faktabakgrund och kunna sortera relevans på studierna på ett kritiskt sätt.

Resultatdiskussion

Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att undersöka upplevelser av orsaker till stress i arbetet bland nyutexaminerade sjuksköterskor. Resultatet visar att upplevelser och stressfaktorer verkar vara likadana runt om i världen. Att vara nyutexaminerad sjuksköterska kan ses som en allmänmänsklig upplevelse som inte påverkas nämnvärt av vilket land eller vilken utformning sjuksköterskeutbildning haft. Studier från USA, England, Taiwan, Turkiet, Australien, Kanada, Kina och Sverige visade att upplevelser i övergångsfasen från student till nyutexaminerad sjuksköterska var förenat med stress, oro, självtvivel och utmattning.

Kommunikationssvårigheter

Ett något förvånande resultat var att kommunikationssvårigheter med kollegor gav psykosociala påfrestningar och var en tydlig orsak till stress. Emotionellt tärande relationer med nedlåtande bemötande från mer rutinerade kollegor framkom som ett återkommande tema. Laschinger, Grau, Finegan & Wilk (2010) refererar till cyniska samt nedlåtande kommentarer och utanförskap som mobbning, vilket har till syfte att förminska individens självkänsla och arbetsinsats. Arbetsmiljöverket tydliggör att det är arbetsgivarens ansvar att kränkande särbehandling förebyggs och att de som drabbas får hjälp (AFS 2015:4). Det kan tolkas som att dåligt bemötande och kränkande behandling är en spegling av organisatoriska problem. Read & Laschinger (2013) beskriver brist på autentiskt ledarskap, vilket menas brist på ledare som drivs av ett genuint intresse och som handlar utefter sina värderingar, som en orsak till psykosociala missförhållanden. Med detta till trots bär den enskilde individen ansvar över sitt beteende och det vore ett rimligt antagande att människor som arbetar i vårdande yrken skulle vara ett föredöme gällande det goda bemötandet.

Mobbning är ytterligare en stressande påfrestning i en redan stressfull tid för nyutexaminerade sjuksköterskor och så många som en tredjedel drabbas enligt Laschinger, Grau, Finegan & Wilk (2010). Motsägelsefullt resultat redovisas i Read & Lashingers (2013) studie där nyutexaminerade sjuksköterskor rapporterade en moderat förekomst av ohövlighet och mobbning. Vilket möjligen kan förklaras av att de baserar

(17)

sin uppfattning i att upplevelse av oacceptabelt bemötande en till två gånger per vecka borde anses som moderat. Den uppfattningen överensstämmer inte med Mikkelsen & Einarsen (2010) kriterier för mobbning som används i Laschinger, Grau; Finegan & Wilks (2010) studie. Konsekvenserna av kränkande särbehandling är psykisk ohälsa och har ett signifikant samband med utmattningssyndrom hos nyutexaminerade sjuksköterskor (Laschinger, Grau, Finegan & Wilk 2010). Att kränkande särbehandling har negativ inverkan på nyutexaminerade sjuksköterskors hälsa är tydligt men det framkommer även att det ger konsekvenser på samhällsnivå då det ökar viljan att sluta arbetet och lämna yrket. Då nyutexaminerade sjuksköterskor anses vara en värdefull arbetskraft som inte får förloras, behövs strategier för att förbättra deras arbetsförhållanden (Read & Laschinger 2013).

Hanteringsstrategier

Nyutexaminerade sjuksköterskors behov av strategier för att kunna hantera stressfaktorer tas upp i resultatet. Förmågan att hantera stress kan ha betydelse för nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av stressfaktorer och är en avgörande faktor gällande hälsoeffekter och retention i yrket. Uppmärksamhet kring nyutexaminerade sjuksköterskors behov av stöd kan ses i utformandet av mentorskap och stödjande utbildningsprogram som finns tillgängliga. Dock har det framkommit att många nyutexaminerade sjuksköterskor var besvikna över att stödet uteblev i den handledning som utlovats i sjukhusens mentorsprogram. Möjligen kan en omformning av innehållet i programmen behövas om inte relevansen är i linje med nyutexaminerade sjuksköterskors behov. I en svensk studie över nyutexaminerade sjuksköterskors arbetsrelaterade stressupplevelser visas motsägelsefullt resultat av att alla som deltagit i stödjande grupphandledning upplevde en signifikant lägre grad av stress. Den svenska modellen av stöd i den studien bygger på att tid avsätts för möjlighet till reflektion i en mindre grupp av nyutexaminerade sjuksköterskor med en tränad handledare (Blomberg et al. 2016).Reflektion beskrivs som nyckel till lärande genom hela den svenska sjuksköterskeutbildningen och Ekebergh (2015, ss. 21–24) betonar reflektionen som grundläggande för sjuksköterskans förståelseutveckling gällande utförandet av god vård utifrån ett livsvärldsperspektiv.

Personliga förutsättningar

I studiens resultat framkommer det att de nyutexaminerade sjuksköterskornas personliga förutsättningar inverkar på upplevelsen av stressfaktorer. Karaktärsdrag beskrivs i samband med högre grad av stress och ökad risk för psykisk ohälsa. Stress-sårbarhetsmodellen är teorin bakom att människor har olika benägenhet att utveckla stressrelaterad ohälsa, detta på grund av individuella uppsättningar av medfödda och förvärvade förutsättningar att hantera stressen (Wied & Jansen 2002). Forskning har visat att nyutexaminerade sjuksköterskors motståndskraft mot arbetets stressfaktorer har betydelse för att de ska orka stanna kvar i yrket. Motståndskraft kan förvärvas och ses som en viktig strategi för att anpassa nyutexaminerade sjuksköterskor till yrkesrollen (Wahab, Mordiffi, Ang & Lopez 2017; Yu & Lee 2018). Wahab, Mordiffi, Ang & Lopez (2017) beskriver att motståndskraft byggs upp av en känsla av begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet av de situationer som den nyutexaminerade sjuksköterskan möter i såväl kliniska praxis som i privatlivet, vilket går i linje med

(18)

Antonovskys (1991) teori om Känsla av sammanhang. I linje med resultatet kunde även Wahab, Mordiffi, Ang & Lopez (2017) se att karaktärsdrag hade betydelse för upplevelsen av stressfaktorer för nyutexaminerade sjuksköterskor. Faktorer som främjade motståndskraft mot stress kunde ses vara karaktärsdrag som tålamod, ödmjukhet, självinsikt och initiativförmåga. Klyschor som “att ha hjärtat på rätta stället” används allt som oftast för att definiera en duktig sjuksköterska ute i de kliniska verksamheterna.

Känslor av otillräcklighet

Stress över att inte kunna anpassa sig och leva upp till yrkesrollen framgick som en känsla av otillräcklighet för de nyutexaminerade sjuksköterskorna i resultatet. Känslan av att inte känna sig förberedd gav rädsla i att inte kunna axla ansvaret och utföra bra vård för patienten. Det är utmattande att se patientens lidande utan att känna sig tillräckligt förberedd och veta hur det ska lindras och kan kopplas till det beskrivna begreppet medkänslotrötthet. Empirisk forskning har visat att i motsats till medkänslotrötthet är emotionell intelligens hos sjuksköterskor en gynnsam faktor för att motverka stressrelaterad ohälsa. Emotionell intelligens är kompetens att identifiera, förstå och bearbeta känslor på ett reflekterande och konstruktivt sätt. Forskning har undersökt om emotionell intelligens minskar risken att sjuksköterskor bränner ut sig (Görgens-Ekermans & Brand 2012). De som inte redan besitter denna förmåga kan behöva extra hjälp i form av emotionellt stöd från omgivningen för att kunna hantera de stressiga situationerna och komma igenom den tuffa perioden som nyutexaminerad sjuksköterska.

Konklusion

Resultatet i föreliggande studie visar att nyutexaminerade sjuksköterskor har många stressfaktorer den första tiden i arbetet. Det har ingen betydelse i vilket land, utformning på utbildning eller klinisk verksamhet den nyutexaminerade sjuksköterskan arbetar utan upplevelsen av stress verkar te sig densamma. Övergångsfasen från student till yrkesverksam sjuksköterska är förknippat med upplevelser av stress och starka affekter. Även om påfrestningarna är de samma ute i klinisk verksamhet så upplevs och hanteras de olika av nyutexaminerade sjuksköterskor på grund av olika personliga förutsättningar. Emotionellt tärande relationer med kollegor är en orsak till stress och ohälsa för nyutexaminerade sjuksköterskor däremot ses gemenskap och stöd från kollegor vara högst betydande för deras förmåga till stresshantering. För en hållbar utveckling där nyutexaminerade sjuksköterskors hälsa förbättras och retention i yrket ökar pekar studiens resultat mot att det krävs organisatoriska förändringar, tillåtande arbetskultur och fler möjligheter till stöd den första tiden i yrket.

Implikationer

Det hade kunnat vara av värde både för individ och samhälle att få en djupare kunskap om vilket stöd nyutexaminerade sjuksköterskor har behov av för att hålla sig friska och orka stanna kvar i yrket. Då det framkommit i litteraturöversikten att personliga förutsättningar har betydelse för de nyutexaminerade sjuksköterskors sårbarhet för stress vore det intressant att se om individanpassat stöd under utbildning och i klinisk

(19)

praxis hade kunnat hjälpa mot psykisk ohälsa och flykt från yrket. Det hade varit av intresse att utreda orsaken bakom dåligt bemötande och mobbning då det är en vanlig orsak till stress och det kan tyckas motsägelsefullt att människor som är utbildade och arbetar med vård behandlar nya kollegor på ett nedbrytande sätt.

(20)

Referenser

AFS 2015:4. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Stockholm: Arbetsmiljöverket. Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.

Arbetsmiljöverket (2018). Förebygg arbetsrelaterad stress.

https://www.av.se/nyheter/2018/forebygg-arbetsrelaterad-stress/?hl=stress [2019-03-07]

Axelsson, Å. (2012). Litteraturstudie. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 203–220.

Benner, P. (1993). Från novis till expert-mästerskap och talang i omvårdnadsarbetet. Lund: Studentlitteratur AB.

Blomberg, K., Isaksson, A-K., Allvin, R., Bisholt, B., Ewertsson, M., Kullén Engström, A., Ohlsson, U., Sundler Johansson, A. & Gustafsson, M. (2016). Work stress among newly graduated nurses in relation to workplace and clinical group supervision. Journal of Nursing Management, 21(1), ss. 80-87.

http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/jonm.12274

Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad. Studiematerial för undervisning inom projektet Evidensbaserad omvårdnad – ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola (Rapport 2). Malmö högskola, Hälsa och samhälle. https://docplayer.se/6657801-Evidensbaserad-omvardnad.html

Cox, T., Griffiths, A. & Rial-González, E. (2000). Research on Work-related stress. European Agency of safety and Health at Work. Luxembourg: Office for Official Publications of the European Communities

https://osha.europa.eu/en/tools-and-publications/publications/reports/203

Cheng, C-Y., Liou, S-R., Tsai, H-M. & Chang, C-H. (2015). Job stress and job satisfaction among new graduate nurses during the first year of employment in Taiwan. International Journal of Nursing Practice, 21(4), ss. 410-418. http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/ijn.12281

Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande: i teori och praxis. Stockholm: Natur och Kultur.

Danielson, E. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 330–343.

Ekebergh, M (2015). Lärande och reflexion med livsvärlden som grund. I Berglund, M. & Ekebergh, M. (red.) Reflektion i lärande och vård- en utmaning för sjuksköterskan. Lund: Studentlitteratur AB.

(21)

Eriksen, H.R. & Ursin, H. (2013). I Arnetz, B. & Ekman, R. (red.) Stress, Gen, Individ, Samhälle. Stockholm: Liber AB, ss. 25–34.

Friberg, F. (2006). Dags för uppsats-vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur AB.

Försäkringskassan (2018). Sjukfrånvaron på svensk marknad- sjukskrivningar längre än 14 dagar och avslut inom 180 dagar inom olika branscher och yrken (Socialförsäkringsrapport 2018:2). Stockholm: Försäkringskassan.

https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/5b9d37a9-a56d-4453-896f-fed299534d91/socialforsakringsrapport-2018-02.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

Gail K. Acuna, G.K., Yoder, L.H., Madrigal-Gonzales, L. & Yoder-Wise, P.S. (2017). Enhancing Transition to Practice Using a Valid and Reliable Evaluation Tool: Progressive Orientation Level Evaluation (POLE) Tool. The Journal of Continuing

Education in Nursing. 48(3), ss. 123-128.

http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.3928/00220124-20170220-08 Globala målen (2015). 3-Hälsa och välbefinnande. Stockholm: UNDP

http://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-3-halsa-och-valbefinnande/

Gray-Toft, P. & Anderson, J.G. (1981). The Nursing Stress Scale: Development of an Instrument. Journal of Behavioral Assessment, 3(1), ss. 11-23.

https://doi.org/10.1007/BF01321348

Görgens-Ekermans, G. & Brand, T. (2012). Emotional intelligence as a moderator in the stress-burnout relationship: a questionnaire study on nurse. Journal of Clinical Nursing, 21(15-16), ss. 2275-2285.

https://onlinelibrary-wiley-com.lib.costello.pub.hb.se/doi/epdf/10.1111/j.1365-2702.2012.04171.x

Halpin, Y., Terry, M., L., Curzio, J. (2017). A longitudinal, mixed methods investigation of newly qualified nurses’ workplace stressors and stress experiences during transition. Journal of advanced nursing, 73(11), ss. 2577-2586.

http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/jan.13344

Holm, R., Morell, V., (2017). Sjuksköterskor utanför yrket (Rapport 2017:3). Stockholm: Statistiska Centralbyrån.

https://www.scb.se/contentassets/a5ea39c65d9b49748834329da112581f/uf0549_2016a 01_br_a40br1703.pdf

Horsburgh, D. & Ross, J. (2013). Care and compassion: the experiences of newly qualified staff nurses. Journal of Clinical Nursing, 22(7-8), ss. 1124-1132.

https://onlinelibrary-wiley-com.lib.costello.pub.hb.se/doi/full/10.1111/jocn.12141

(22)

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf

Institutet för stressmedicin (2017). ISM:s definition av stress.

https://www.vgregion.se/ov/ism/stress--rad-och-behandling/vad-ar-stress/definition-pa-stress/ [2017-10-18]

Jonsdottir, H., I. & Folkow, B. (2013). Stressfysiologiska mekanismer i evolutionärt och historiskt perspektiv. I Arnetz, B. & Ekman, R. (red.) Stress, Gen, Individ, Samhälle. Stockholm: Liber AB, ss. 15–34.

Karasek, R. & Theorell, T. (1990) Healthy work: stress, productivity, and the reconstruction of working life. New York: Basic Books.

Karlsson, K. (2012). Informationssökning. I Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur AB. ss.96– 113.

Kramer, M. (1974). Reality Shock: Why nurses leave nursing. St. Louis: C.V. Mosby. Laschinger, H. K., Grau, A. L., Finegan, J. & Wilk, P. (2010). New graduate nurses` experiences of bullying and burnout in hospital settings. Journal of Advanced Nursin,. 66 (12), ss. 2732-2742. doi: 10.1111/j.1365-2648.2010.05420.x

Levi, L. (2013). Stress internationellt och i folkhälsoperspektiv- en översikt. I Arnetz, B. & Ekman, R. (red.) Stress, Gen, Individ, Samhälle. Stockholm: Liber AB, ss. 215– 225.

Leopardi, R. (2016). Stress. I Herlofson, J., Ekselius, L., Lundin, A., Mårtensson, B. & Åsberg, M. (red.) Psykiatri. Lund: Studentlitteratur AB. ss. 112-118.

Maslow, A.H. (1943). A theory of human motivation. Psychological Review, 50(4), ss. 370-396.DOI:10.1037/h0054346

Mikkelsen, E.G. & Einarsen, S. (2001). Bullying in Danish work-life: prevalence and health correlates. European Journal of Work and Organizational Psychology, 10(4), ss. 393-413. https://doi.org/10.1080/13594320143000816

Nationalencyklopedin (2019). Stress.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/stress [2019-04-11] Nilsson, E. (2018). Frågvisa sjuksköterskor blir mindre stressade.

https://www.arbetarskydd.se/arbetsmiljo/fragvisa-sjukskoterskor-blir-mindre-stressade-6896901 [2018-12-08]

Ozolins, L. & Högberg, U. (2015). Att lära sig en vårdande hållning. I Berglund, M. & Ekebergh, M. (red.) Reflektion i lärande och vård-en utmaning för sjuksköterskan. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 69–89.

(23)

Parker, V., Giles, M., Lantry, G. & McMillan, M. (2014). New graduate nurses' experiences in their first year of practice. Nurse Education Today, 34(1), ss. 150-156.

http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1016/j.nedt.2012.07.003

Read, E. & Laschinger, H. K. (2013). Correlates of New Graduate Nurses’ Experiences of Workplace Mistreatment. The Journal Of Nursing Administration, 43(4), ss. 221-228. http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1097/NNA.0000000000000250

Rudman, A. & Gustavsson, P. (2011). Early-career burnout among new graduate nurses: A prospective observational study of intra-individual change trajectories. International Journal of Nursing Studies, 48(3), ss. 292-306. http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1016/j.ijnurstu.2010.07.012

Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken-etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur AB.

Tan, S. Y. & Yip, A. (2018). Hans Selye (1907-1982): Founder of the stress theory. Singapore Medical Journal, 59(4), ss. 170-171.

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5915631/ [2019-03-08]

Tastan, S., Unver, V. & Hatipoglu, S. (2013). An analysis of the factors affecting the transition period to professional roles for newly graduated nurses in Turkey.

International Nursing Review, 60(3), ss. 405-412.

http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/inr.12026

Thorup, C., Rundkvist, E., Roberts, C. & Delmar, C. (2011). Care as a matter of courage: vulnerability, suffering and ethical formation in nursing care. Scandinavian Journal of Caring Scienc, 26(3), ss. 427-435.

https://onlinelibrary-wiley-com.lib.costello.pub.hb.se/doi/full/10.1111/j.1471-6712.2011.00944.x

Tong, V. & Epeneter, B. (2018). A Comparative Study of Newly Licensed Registered Nurses' Stressors: 2003 and 2015. Journal of Continuing Education in Nursin, 49(3), ss. 132-140. http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.3928/00220124-20180219-08

Wahab, A.B.N.S., Mordiffi, Z.S., Ang, E. & Lopez, V. (2017). Light at the end of the tunnel: New graduate nurses` accounts of resilience: A qualitative study using

Photovoice. Nurse Education Today, 52, ss. 43-39

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0260691717300308?via%3Dihub

Wallengren, C. & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 482-496. Wakefield, E. (2018). Is your graduate nurse suffering from transition shock? Journal of Perioperative Nursing, 31(1), ss. 47-50.

(24)

https://search-ebscohost-com.lib.costello.pub.hb.se/login.aspx?direct=true&db=cin20&AN=128595782&site=eh ost-live

Wied, C.C.G. & Jansen, L.M.C. (2002). The Stress-vulnerability Hypothesis in Psychotic Disorders: Focus on the Stress Response Systems. Current Psychiatry Reports, 4(3), ss. 166-170.

https://doi.org/10.1007/s11920-002-0022-9

Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och Kultur. Wiklund Gustin, L. (2015). Psykologi för sjuksköterskor. Lund: Studentlitteratur. Währborg, P. (2009). Stress och den nya ohälsan. Stockholm: Natur och Kultur.

Wu, Y-T., Fox, P. D., Stokes, C. & Adam, C. (2011). Work-related stress and intention to quit in newly graduated nurses. Nurse education today, 32(6), ss. 669-674. http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1016/j.nedt.2011.09.002

Qiao, G., Li, S., & Hu, J. (2011). Stress, Coping, and Psychological Well-Being Among New Graduate Nurses in China. Home Health Care Management & Practice. 23(6), ss. 398-403. http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1177/1084822311405828

Yu, M. & Lee, H. (2018). Impact of resilience and job involvement on turnover intention of new graduate nurses using structural equation modeling. Japan Journal of Nursing Science, 15, ss. 351-362.

http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1111/jjns.12210

Zhang, Y., Wu, J., Fang, Z., Zhang, Y. & Wong, Y. K. M. (2016). Newly graduated nurses` intention to leave in their first year of practice in Shanghai: A longitudinal study. Nursing outlook, 65(2), ss. 202-211.

http://dx.doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1016/j.outlook.2016.10.007

Åsberg, M. & Nygren, Å. (2016). Kris, anpassningsstörning och utmattningssyndrom. I Herlofson, J., Ekselius, L., Lundin, A., Mårtensson, B. & Åsberg, M. (red.) Psykiatri. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 375–391.

Åsberg, M., Nygren, Å., Herlofson, J., Rylander, G. & Rydmark, I. (2013). Utmattningssyndrom-var står vi idag? I Arnetz, B. & Ekman, R. (red.) Stress, Gen, Individ, Samhälle. Stockholm: Liber AB, ss. 138–146.

(25)

Bilagor

Bilaga 1. Söktabell

Datum Sökord Begränsningar

(limits) Antal träffar Relevanta abstract Granskande artiklar Valda artiklar

2019-03-04 Cinahl

new graduate nurses AND stressors

AND work Peer reviewed 2009-2019 English

11 5 5 Wu, Y-T., Fox, P. D., Stokes, C. &

Adam, C., (2011)

Tong, V. & Epeneter, J. B. (2018)

2019-03-04 Cinahl

new graduate nurses AND stress

factors Peer reviewed 2009-2019 English

87 12 10 Cheng, C-Y., Liou, S-R., Tsai, H-M.

& Chang, C-H. (2015)

Halpin, Y., Terry, M. Louise. & Curzio, J. (2017)

2019-03-04 Cinahl

new graduate nurses AND stress

factors AND coping Peer reviewed 2009-2019 English

14 7 6 Qiao, G., Li, S. & Hu, J. (2011)

2019-03-06 PsycINFO

new graduate nurses AND stress*

AND work Peer reviewed 2009-2019 English

24 6 4 Rudman, A. & Gustavsson, P. (2010)

2019-03-13 Medline

new graduate nurses AND stress

factors AND experience 2009-2019 English 18 4 4 Parker, V., Giles, M., Lantry, G. & McMillan, M. (2012) Tastan, S., Unver, V. & Hatipolglu, S. (2013)

(26)

Bilaga 2. Artikelöversikt Författare

År Land

Titel Syfte Metod Deltagare

(Bortfall) Resultat Kvalitet

Cheng et. al. 2015. Taiwan.

Job stress and job satisfaction among new graduate nurses during the first year of employment in Taiwan.

Att undersöka relationerna mellan arbetsstress,

arbetsnöjdhet och relaterade faktorer över tid bland sjuksköterskors första år i arbetet.

Denna studie tillämpade en kvantitativ deskriptiv metod med korrelations- och longitudinell design med tre uppföljningar i den tredje, sjätte och tolfte månaden efter examen. Enkäter skickades ut och svaren analyserades med hjälp av Likert skalan (poängskala 1–4). 117 (89) 103 (14)? 76 (27)?

Resultaten visade att arbetsspänningen var måttlig över tre tidpunkter. Deltagare som arbetade 12 h skift uppvisade mindre arbetsstress. Upplevelsen av stress var mindre hos de som hade självförtroende i klinisk kompetens. Arbetstillfredsställelsen ökade betydligt under tolfte månaden. Arbetsstressen var negativt korrelerad med arbetsnöjdhet. GRAD 1 80% Rudman & Gustavsson. 2011. Sverige

Early-career burnout among new graduate nurses: A prospective observational study of intra-individual change trajectories.

Att identifiera och jämföra typiska förändringsbanor (dvs. vanliga mönster för intra-individuell utveckling) i utbrändhetssymptom för nyutbildade sjuksköterskor årligen under en treårsperiod.

En prospektiv longitudinell kvantitativ studie med komparativ design där nyutbildade sjuksköterskor bedömdes fyra gånger per år, dvs. i sitt slutår av vårdutbildning och tre gånger efter examen efter 1, 2 och 3 år).

Frågeformulär skickades ut och svaren undersöktes med hjälp utav upprepad variansanalys och klusteranalys teknik.

687

(1153) Nästan varje femte sjuksköterska rapporterade extremt höga nivåer av utbrändhet någon gång under de första tre åren efter examen. Förändringar i graden av utbrändhet åtföljdes av samtidiga förändringar i depressiva symtom och avsikt att lämna yrket. Denna studie visade också att negativ utveckling av utbrändhet förutspåddes genom att inte känna sig väl förberedd för yrket saknade studieintresse, höga prestationsbaserade självkänsla och depressiv stämning under det sista året av utbildning.

GRAD 1 80%

(27)

Qiao, Li & Hu.

2011. Kina.

Stress, Coping, and Psychological Well-Being Among New Graduate Nurses in China

Studien undersökte relationerna mellan demografiska egenskaper, brister i omvårdnadsstress och hanteringsstrategier och psykologiskt välbefinnande för nyutbildade

sjuksköterskor.

Studien var en deskriptiv kvantitativ tvärsnittsstudie med korrelationsdesign. Fyra likvärdiga sjukhus i en storstad i centrala Kina valdes för att samla in data. Nurse stress scale (NSS) användes för att identifiera stressorer.

96 Stressorer som död/döende, konflikt med läkare, otillräcklig förberedelse, konflikter med andra sjuksköterskor och arbetsbelastning var signifikant negativt korrelerat med psykiskt välmående. Ett antal signifikanta korrelationer hittades bland demografiska egenskaper, coping strategier och psykologiskt välbefinnande. GRAD 2 70% Tong & Epeneter. 2017. USA. A comparative study of newly licensed registered nurses’ stressors: 2003 and 2015.

Syftena med studien är att identifiera stressfaktorer för nyutexaminerade

sjuksköterskor under sitt första anställningsår, urskilja om stressförändringarna förändras över tiden och presentera för sjuksköterskepedagoger ett ramverk för att identifiera arbetsrelaterade stressorer.

Studien metod är av deskriptiv kvalitativ metod. Det genomfördes

intervjuer med två olika fokusgrupper från två olika perioder. Deltagarna i kohorterna rekryterades och intervjuades inom 12 månader efter examen.

21 år 2003. (78) 22 år 2013. (161)

Det fanns färre stressorer noterade i gruppen 2015 jämfört med 2003-gruppen. Sex huvudstressorer identifierades i 2003-gruppen, och endast tre av dessa noterades i gruppen 2015. De tre som identifierades i båda

grupperna var följande

kommunikationssvårigheter, känslor av otillräcklighet, död/döende och etiska dilemman.

GRAD 2 75%

References

Related documents

Experimentella studier har visat att det måste vara en kontinuerlig utbildning och stöttning för sjuksköterskorna för att inte återgå till skadlig stress (Gunusen & Ustun

Han menar även att graden av KASAM ökar i samband med ökad ålder, samt att den grad av KASAM som individen besitter är det som påverkar vilken position som individen har på

ReTuren showed how infrastructuring and commoning can be jointly articulated and appropriated by civil servants and co-design researchers in co-production and how this can inspire

Två artiklar innehöll inte endast nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara ny inom yrkesprofessionen, utan hade även med mer rutinerade sjuksköterskors

I studien framkommer det att nyutexaminerade sjuksköterskor behöver få tillräckligt med stöd från kollegor för att utvecklingen från novis till expert ska bli en positiv

Samtidigt bygger LAS höga murar runt arbetsmarknaden som minskar människors benägenhet att byta jobb, och dessutom minskar möjligheten för arbetslösa och studenter att komma in på

The Pliance system did not yield any results for subject X. No defects were found on the equipment. The minimum pressure that the system records is 7.5 kPa. One possible explanation

Syftet var Att skapa förutsättningar för vård på lika villkor och öka pa- tientnöjdheten genom att utveckla en förståelse för innebörden av vänligt och respektfullt