• No results found

Hur kan vardagsanknytningar bidra till att öka elevernas förtåelse inom matematik?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Hur kan vardagsanknytningar bidra till att öka elevernas förtåelse inom matematik?"

Copied!
35
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Natur matematik och samhället

Examensarbete i fördjupningsämnet matematik

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Hur kan vardagsanknytningar bidra

till att öka elevernas förståelse inom

matematik?

How could everyday connections contribute to enhance pupils`

understanding of/in Mathematic

Hadeel Msho

Ämneslärarexamen årskurs 7–9 270hp Datum för slutseminarium (2020 – 01 - 19)

Examinator: Per-Eskil Persson Handledare: Brigitta Norden

(2)

2

Förord

I mitt hemland arbetade jag som matematiklärare för 12 år sedan, där använde lärare bara matematikboken och penna i sin undervisning. Det blev svårt för elever att lösa ett problem när lärare enbart byter siffror i uppgifterna. Elever kunde räkna och lösa olika problemet men de var lågpresterande. Här i Sverige upplever många elever att matematik är ett svårt ämne. Det kan ha en rad olika anledningar. Just detta uppmuntrar mig att skriva detta examensarbete då jag är intresserad av att hitta lösningar i matematikundervisning för att öka förståelse samt intresset för ämnet hos elever.

Studien fokuserar på att använda yttre moment för att skapa inre motivation, vilket ger elevernas en lustfyllt lärande. Flera elever har en negativ bild om att matematiklektioner att bara handlar om räkning. Därför leder anknytning av matematik till verkligheten att öka motivation som påverkar elevernas förhållningssätt och presenterande. Samt samarbete mellan lärarna genom att integrera skolämnena med varandra väcker elevernas intresse och skapar olika miljöer för lärande.

(3)

3

Abstrakt

Problemet som denna studie fokuserar på är att elever känner att matematik är svår och jobbig. Dessutom tycker ett flertal att många delar i matematiken är onödiga. Syftet med detta arbete är att undersöka om och hur matematikundervisning kan leda till större effektivitet när den ska kopplas till vardagslivet. Denna studie vill även belysa upplevelsers betydelse som ett viktigt perspektiv för lärprocesser. Å ena sidan konkretiserades undervisningen som en grund för ökad kunskapsbildning och å andra sidan medvetandegjordes elever om i vilka sammanhang de kan använda sin kunskap. Resultaten bygger på analys av elevenkät och intervjuer med två legitimerade matematiklärare.

Nyckelord:

Laboration, upplevelse, varierande undervisning, verklighetsanknytning, yttre faktorer.

(4)
(5)

5

Innehållsförteckning

Framsida ……… Förord………...2 Abstrakt………..3 Innehållsförteckning………...4 1. Inledning………...6

2. Syfte och forskningsfrågor………..…..….7

3. Teoretiska perspektiv……….….…………8

3.1Elevers motivation för lärande.………8

3.2 perspektiv av upplevelse………9 4. Tidigare forskning…………....…….………..11 4.1 varierande undervisning……...………....11 4.2 varieration miljö……….12 4.3 verklighetsanknuten upplevelse………...12 5. Metod………...14

5.1 urval och genomförande………...14

5.2 datainsamlingsmetoder .………..………..15 6. Resultat……...………...…………16 6.1 elevernas resultat………16 6.2 lärarens resultat ………20 7. Analys………...22 7.1 elevernas intresse……….22 7.2 lärandemiljö……….23

(6)

6

8- Diskussion och slutsats ……….25 9- Referenser……….…………..29 10- Bilagor…….……….………….31

(7)

7

1. Inledning

Förståelse och intresset för ämnet hos elever kan ökas genom att anknyta matematiken till livet utanför klassrummet. Wistedt (1992) beskriver att vardagsanknytning av matematikundervisning till verkligheten fungerar å ena sidan som en brygga på en sida mellan vardag och vetenskap och å andra sidan mellan personliga erfarenheter och kulturella konventioner. Skolan ägnar många undervisningstimmar åt just ämnet matematik. Något som kanske bekräftar matematikens betydelse för relationen mellan individ och samhället. Lindvall (2016) menar på att läromedel är en viktig del för matematikundervisning, då läromedel lyckas väcka elever intresse. Därför blir anknytning av matematik till vardagslivet ett läromedel som ger eleverna färdigheter för att lösa olika praktiska problem. Det leder till å ena sidan till stimulering av elever till livslång lust för lärande i matematiken och å andra sida skapa olika miljöer för lärande. Under mim VFU har jag fått träffa på olika situationer under matematikundervisningen, den som kallas traditionell och andra varierande matematikundervisningar. Enlig Malmer (1999) bygger traditionell undervisning på att lärare håller i en genomgång och eleverna sedan jobbar självständigt. Berggren & Lindroth (2011) definierar den varierande undervisningen som ett sätt som vilar på att lärare använder olika metoder inom undervisningen, till exempel grupparbete, digitala hjälpmedel, öppen dialog och uppgifter.

Enligt Malmer (1999) uppstod elevers svårigheter på grund av en urholkning av självförtroendet som stegvis leder till att elever tappar motivation för ämne. Läromedel som ska fokusera på i denna studie är just anknytningen av matematik till livet utanför skolan då detta förser eleverna med verktyg att analysera problem på olika sätt. Jag ska beskriva olika sammanhang som natur, laborationer, studiebesöket, utflykter, arbetsmarknad och praktiskt arbete. De olika delarna ska bli utgångpunkter för min studie, genom att inflytandet av dessa situationer på elevers medvetenhet och utveckling belyses.

(8)

8

2. Syfte

Syfte med detta examensarbete är att undersöka om matematikundervisning, som sammankopplas med situationer i vardagen, leder till större motivation och påverkar lärandet hos elever.

Forskningsfrågor

1- Hur påverkas elevers lärande i matematik av vardagsanknytningar i undervisningen?

2- Vilka möjligheter ser lärare med att anknyta matematik till vardagsliv i sin undervisning?

3- Hur leder vardagslivsanknytningar till skapande av en lärandemiljö i klassrummet som kan förbättra elevers förmåga att förstå matematik?

(9)

9

3. Teoretiskt perspektiv

I inledningen av mitt arbete beskriver jag mitt eget förhållningssätt om betydelse att anknytning matematik i vardagslivet, genom två olika perspektiv. Det första handlar om att väcka elevers intresse och det andra genom att skapa varierande miljöer för lärande. Enligt Malmer (1999) menar med vardagslivs anknytningen att elever är med om olika händelser i samhället under skoldagen. Detta är någonting som i skolan strävas efter: ”skolan har i uppdrag att förmedla och förankra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället” (Skolverket 2018). Vygotskij (2001) menar att lärande inte är en individuell process utan att barnet upptäcker sin värld genom att interagera med sin omgivning. Barnen utvecklas genom att kommunicera och samarbete med andra. John Dewey (1859–1952) betraktas som en av de filosofer som fokusar på lärandeteorier. Dewey huvudtanke är att elevernas kan lära sig genom att göra själva. Vidare beskriver Dewey att undervisning kan bli berikande om lärare lyckas att skapa en berikande omgivning, där hantera elever olika material och det gynnar elevernas samspel med narandra. Enligt Dewey har lärare en uppgift är uppmuntra eleverna med olika aktiviteter som befäster deras kunskap. En skiljelinje kan urskiljas mellan Deweys och Vygotskijs perspektiv. Vygotskij fokuserar på att utveckling sker när elever umgås med sin omgivning, medan Dewey menar att laborativa material leder till en berikande utveckling. I alla fall anser de båda forskarna att samspel med andra även är viktigt. I denna studie är fokus på att uppvisa olika uppfattningar av dessa fenomen. Den första innefattar elevers upplevelse utanför skolan och den andra inne i skolan.

3.1 Elevers motivation för lärande

Skolverket (2018) anger syftet med matematikundervisning att eleverna får olika möjligheter som utvecklar deras intresse för matematik och förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Man menar att ökande intresse hos eleverna lede till att elever blir motiverad att lösa matematikuppgifter. Berggren och Lindroth (2004) ser att laborativ matematik utgör en viktig slags hjälpmedel som eleverna blir motiverande av.

(10)

10

Det kan bero på att den laborativa matematiken låter eleverna att diskutera och reflektera över olika problem i matematiken. Dessutom får även eleverna kunskap genom olika situationer, som laboration, diskussion och reflektion. För att denna studie har fokus på yttre moment för lärande blir det viktigt att i detta avsnitt berätta om lärarrollen, som utgör en yttre faktor som skapar motivation inom klassrumklimat. Lundberg och Sterner (2009) visar att lärarrollen kan vara att skapa en rik miljö för lärande. Författarna menar att en rik miljö är att lärare skapar en atmosfär som alla eleverna känner trygga och delaktiga. Vidare minskar en rik miljö eventuella krockar mellan elever och öppnar en vid plats för alla elever att lägga fram sina åsikter och tankar utan tveksamhet.

3.2 Perspektiv på upplevelse

Relationen till upplevelse kan utforma på många olika sätt. I undervisnings och lärande är upplevelse en viktig del för att ge svar på de didaktiska ”varför och var ” frågorna för lärande. Enlig Szczepanski (2013) ligger upplevelse på plats baserat lärande och undervisning, för att det fungerar som två parallella linjer för lärande. Den första linjen handlar om att synliggöra lärande, vilket elever träffar på genom natur och verklighet. Det möjliggör för att elever att skapa egna uppfattningar. Fysiska redskapen är den andra linjen, som menar att elever lär sig genom praktik. Genom denna information kan man dra slutsatsen att undervisningen bygger på synliga, intellektuella och fysiska aspekter.

I min studie nämner jag begreppet” matematik med vardagslivanknytning”, som betyder att möta elever med företeelser och händelser i verkligheten, vilket ökar elevers erfarenheter och även hjälper dem att skapa sin karaktär. Dessutom hjälper det dem att planera för framtidsyrket. Läroplanen (2018) föreskriver att syftet med matematik-undervisning är öka elevernas kunskap om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Vidare ” eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer” (Läroplan, 2018). Även Szczepanski (2013) anser att möta elever med olika platser utanför skolan skapar möjligheter till att lyfta den didaktiska var- frågan. Undervisning på detta sätt avser inte bara att ge eleverna kunskap och erfarnhet, utan också förmågan att analysera matematik på olika sätt och ta olika vägar att uppnå målet. Genom detta får eleverna

(11)

11

möjligheter att upptäcka och även befästa engagemang för framtidsyrken. Remijan (2016) ordnar ett projektarbete där elevernas använder verklighets-anknytningen för att lösa problem i matematiken. Artikeln beskriver att genom detta arbetssätt får elevernas möjlighet att använda verkligheten som material för lösa problem och träna på olika matematiska förmågor. Vidare beskriver Remijan att verklighetsanknytningen ökar elevernas intresse, för att de upplever att det blir ” på riktigt”. Elevernas känner att även matematiska kunskaper är nödvändiga. Resultaten visar att elevernas motivation ökar i matematik när de vet på vilken plats eller samman-hang de kommer att använda sin kunskap. Szczepanski (2013) visar att verklighets-anknytningen ger elevernas en bred förståelse för samhälle och miljö.

”Platsen som bärare av kunskap och förståelse och fungerar därmed som en länk i relation till det omgivande samhället och miljön”. Szczepanski (2013)

(12)

12

4. Tidigare forskning

I detta avsnitt kommer begreppen variation i undervisning, variation i miljö samt verklighetsanknuten upplevelse att förklaras.

4.1 Variation i undervisning

Berggren & Lindroth (2011) beskriver att det finns gemensamma nämnare mellan de skolar vars elever behåller intresse i matematiken. Det beror på att eleverna får varierande undervisning, som bygger på laborativa aktiviteter där lärarna fokuserar på problemlösning då detta utgör en bra miljö för elever att kommunicera och byta erfarenheter med varandra. Berggren och Lindroth (2011) drar slutsatsen att en varierande undervisning ökar elevers lust att lära.

Wistedt, Brattström och Jacobsson (1992) tar upp begreppet försöksverksamhet. Det handlar om att matematikundervisning ska fokusera på laborativt material och samverkan mellan matematik och praktiska skolämnen som slöjd (”matte-slöjd”). Försöksverksamheten gav positivt resultat och bekräftar att elever tycker att matematik är roligt när det sker ett samarbete mellan skolämnen för att öka deras fantasi och stimulera fram nya sätt för dem att presentera olika saker.

Burman (2019) refererar till Boaler (2011) gällande den traditionella matematik-undervisningen, där lärare håller genomgång för att sedan gå vidare till att låta eleverna jobba självständigt i tystnad. Alla lektioner blir lika när lärare använder de standardmetoderna i undervisning. Detta leder till att även elever endast lär sig på ett sätt, trots att matematik är ett sådant ämne som kan appliceras i livets alla delar. Att elever enbart lär sig på ett sätt menar de leder till låg prestationsnivå, då elever får kunskap, men har sedan svårt att applicera den kunskapen ute i vardagslivet. Elevers åsikter i Boalers (2011) undersökning gällande nackdelar med den traditionella matematikundervisningen belyser att lektioner vars undervisningssätt är på enbart ett

(13)

13

sätt blir mycket enformiga. Detta är något som Boaler menar leder till att elever tappar nyfikenheten och lusten att lära sig och förstå. Vidare beskriver Boaler att flera elever som hade fått den traditionella undervisningen bestämde sig för att inte läsa vidare inom matematik.

4.2 Variation i miljö

Den genetiska forskningen betonar att det ärftliga inslaget spelar en stor roll när det gäller matematiksvårigheter. Så småningom upptäckte forskarna ett samband mellan miljön och genetik. Lundberg och Sterner (2009) gjorde ett prov där de jämförde två individer som hade samma nivå på svårigheter som barn eller genetisk belastning men som lever i olika miljöer. Individen med hög miljöbelastningen blir driven in i svårigheter, medan den andra inte upplevde några större svårigheter. Det betyder med andra ord att en rik miljö kan övertrumfa den genetiska inverkan.

Szczepanski (2013), Malmer (1999), Nelson och Dahlgren (2006) menar att lärmiljön är en central aspekt för lärande, och att dessa lärmiljöer båda inomhus och utomhus stimulerar elever och skapar olika lärotillfällen. Lärarna i Szczepanskis undersökning belyser att elever kan ha ett och samma mål, men de kan uppnå målet på olika sätt. Därför menar lärarna att elever behöver varierande undervisning. Lärarna i Burmans (2019) enkät anser att utomhuspedagogik skapar olika möjligheter hos elever och de bekräftar att utomhuspedagogiken ökar elevers förståelse.

4.3 Verklighetsanknuten upplevelse

Enligt Skolverket (2018) är syftet med undervisning i ämnet matematik att eleverna utvecklar kunskap om matematik och matematikens användning både i vardagen och inom olika ämnesområden. Med det menas att matematikundervisning utformas på ett sätt där det sker ett växelspel mellan teoriperspektiv och sinnlig upplevelse, vilket i sin tur bidrar till harmonisk utveckling. Med harmonisk utveckling menas att elever får möjligheter att prova, utforska och ta till sig kunskap på varierande sätt.

Arzarello, Robuti och Bazzini (2005) påvisar att undervisningen får ett mer effektivt resultat när lärare kopplar det teoretiska med verklighet. Med den här kopplingen får elever lära sig matematik genom upplevelse. Experimentet utgör en del av verkligheten

(14)

14

som lärare bör använda för att undvika tolkningsfel hos eleverna. Lärarna i Szczepaanskis (2013) undersökning uppvisar att anknytning av matematik till verkligheten förstärker sinnlig upplevelse, som i sin tur spelar en stor roll för lärande. Genom matematikundervisning bör det målas upp olika platser, saker och instrument som lektions ämne integrerar med, med hjälpmedel såsom bilder och kort filmer.

Remijan (2016) redogör för projektarbeten som elever deltog i, där elevers intresse av ett speciellt yrke presenterades, varpå de fick träffa en yrkesledare, och där de sedan besökte deras respektive arbetsplatser. Resultaten av verklighetsanknytningen visar att elevernas förståelse för nyttan av kunskap ökar genom detta arbetssätt.

Björkman och Reistad (2010) tar upp begreppet entreprenöriellt lärande. Det begreppet handlar om att möta elever med projekt utanför skolan. Projekten underlättar elevers tillfällen till kontakt med samhället genom tillexempel studiebesök och gästföreläsare. I matematiken fokuserar projekten på att eleverna hittar de kreativa lösningarna till problemen. Resultaten uppvisade en ökning elevers lust till matematik, elever tycker att matematik är ett roligt ämne, och även frånvaron minskar i lektionerna.

(15)

15

5. Metod

Forskningsfrågorna handlar om anknytningen av matematik till vardagslivet och hur det kan ge elever olika möjligheter. För att fånga elevernas röster används olika insamlingsmetoder. Intervjuer och enkäter är en bra metod som användas för att samla elevernas och/eller lärares åsikter, uppfattningar och erfarenheter. Intervjuerna med de två matematiklärarna var kvalitativa och enkäterna som lämnades ut till eleverna för att även få en uppfattning av deras syn på matematik. Detta gav även denna studie en realistisk uppfattning av vad de båda lärarna och eleverna berättar om undervisning. Individuella intervjuer valdes, beroende på att genom i denna intervju sker möten med personen som man är intresserad av, vilket utgör en typ av upplevelse som egentligen är en ram som denna studie bygger på i. En fördel med att genomföra individuella intervjuer är att informanten kan känna sig trygg. Semistrukturerad intervju har använts och leder till detaljssvar som i sin tur bidrar till metodens trovärdighet. Då finns det ingen heller som kan påverka svaren, vilket ger ett resultat som utgår från deltagarnas erfarenheter och upplevelser. Syftet med enkäten var att ta reda på hur eleverna använder matematik i vardagslivet och vilka material som underlättar att förstå matematik.

5.1 Urval och genomförande

För att kunna genomföra min undersökning började jag söka efter skolor i Halland genom att kontakta rektorer för att genomföra enkäterna och intervjuer. Jag har valt att genomföra min studie i en kommunal skola. Intervjuer med de båda två matematiklärarna och elever enkäterna genomfördes på samma skola.

36 elever som deltar i enkäten går i årskurs 7, men de ligger på olika nivåer av matematikkunskap. Eleverna fick information av klassläraren om hur undersökningarna skulle gå till, och att de och skolan skulle vara anonyma. Även jag presenterade mig och

(16)

16

läste högt igenom alla enkätfrågorna (se Bilaga 1). Eleverna svarade på enkätfrågorna under en matematiklektion och det tog nästan 20 minuter. Vi delade ut papper till eleverna och de fick skriva svar på frågorna. Att bli matematiklärare till eleverna som svarade på enkäten uppmuntrade dem att skriva på allvar. Enkätfrågorna formulerades på olika sätt (se Bilaga 1) för att samla information som var tillräckliga för att bygga denna studie. De första fyra frågorna berörde elevens förmåga att använda matematik i vardagslivet. Genom de avslutande frågorna fick eleven möjligheten att föreslå material som denna anser skulle underlätta matematikundervisningen.

Intervjuer med lärarna varade cirka 15 minuter. Intervjuerna spelades in för att de inte skulle ta alltför lång tid och lärarna inte skulle missa viktig information. Dessutom minskade det riskan för feltolkningar. Vid intervjun användas intervjuguide (se Bilaga 2) med frågorna som presenteras där. De frågorna handlade om lärarens uppfattningar om vardagslivsanknytningar samt vilka faktorer som hinder detta.

5.2 Datainsamlingsmetoder

Libsearch utgör den databas som använts för datainsamling till litteraturöversikt av teori och tidigare forskning i denna studie. Litteraturer och artiklar kan hämtas därifrån, vilket säkerställer en hög kvalité på materialet. Matematik*, motivation* och laborativt* är orden som använts för att finna litteratur och artiklar som passar i denna studie. Första huvudredskapet var enkäten samt intervjun med två legitimerade lärare. Mina forskningsfrågor syftade till att undersöka lärares och elevers uppfattningar av betydelse vardagslivanknytning i matematikundervisningen samt om anknytning skapar olika miljöer för inlärning, vilket ökar förståelse och leder till förbättrad undervisning. För att undersöka detta behövde jag kontakt med både lärare och elever för att samla bred informationer för att bemöta mina forskningsfrågor. Genom elevernas svar fick jag veta om deras erfarenhet av matematikanvändning i vardagsliv och undervisningssätt för att de ska förstå bättre. Lärare visade att vardagslivanknytningar belyser olika området i inlärning, vilket väcker elevernas intresse och även nyanserar deras utveckling.

5.3 Etiska övervägande

Grunden till forskningsetik är att skapa en balans mellan forskningskravet och individskyddskravet. Forskningskravet innebär att forskare strävar efter att bygga undersökningar som har en hög kvalitet. Det bör att forskning innefattar ett tydligt syfte

(17)

17

och information som bidrar att förbättra och utveckla samhället. Det ska genomföras på ett sätt som inte får utsätta folk för kränkning (Vetenskapsrådet, 2002). I detta arbete har de båda enkäterna och intervjuerna genomförts enligt Vetenskapsrådet forskningsetiska principer (2002). De medverkade elevernas vårdnadshavare har först informerats om den tänkta enkäten. Eleverna har sedan fått information om enkätens syfte och att deltagande är frivilligt och de kan avbrytas när som helst, samt att uppgifterna kommer att användas bara for studiens syfte. De intervjuade lärarna har anonymiserats i det färdiga arbetet och blanketterna för samtycke har lagrats enligt Malmö universitet riktlinjer. Lärarna har skrivit under en samtyckesblankett till att intervjun blev inspelad, men lärarna har alltid möjligheten att lämna om de känner intervjuerna blir jobbiga eller stryka sig om de inte vill vara med.

(18)

18

6. Resultat

Resultaten kan delas i två delar. En del handlar om elevernas svar och den andra lärarens svar.

6.1 Elevernas resultat

För att besvara mina forskningsfrågor- 1 och 3- har elever fått enkäter. 36 elever i årskurs7 fick svara på frågorna. Enkäten inleddes med frågorna:

 Vad tycker du om matte?

 Är matte viktigt att lära sig?

 Varför?

 Tycker du att matte påverkat ditt liv på något sätt?

 Hur påverkas du?

 Använder du matten utanför skolan någon gång?

Det finns inte en direkt fråga om matematiksanknytningen i vardagsliv är nyttig för lärande. Det låter eleverna leda oss till detta tema, vilket leder oss till ett konkret resultat. De sista tre frågorna handlar om bästa sätt att förstå matematik. Det betyder med andra ord båda de undervisningssituationer och miljöer som uppmuntrar elever att utforska.

6.1.1 Eleverna tycker att det finns onödiga delar i matematik

I svaren på den frågan om varför är matte viktig att lära sig fick jag att eleverna uppvisar olika anledningar för deras intresse av matematik. Matematiken är egentligen ständigt användbart i vardagen. I framtida jobbet integrerar matematik i alla yrken.

(19)

19

Matematiken är kärnämne som vi behöver för att gå vidare i gymnasiet. Men flera elever förklarar att det finns onödiga saker i matematiken som de inte är intresse i. Svar: ”Det är viktigt att lära sig matematik men inte onödiga sakar”.

Svar: ”Matematiken är viktigt till en viss grad men ibland tycker jag att vi lär oss onödiga grejer”.

Svar: ”Det är bra att kunna matte men jag tycker inte att alla delar är nödiga”.

Eleverna uppvisar ovanstående en uppfattning av ” onödiga delar i matematiken”. För att vi funnit denna uppfattning behöver vi att veta dess anledningar.

I den första enkätfrågan (vad tycker du om matte?) var svaren till 80% ” jobbig”, ”tråkig” och ”komplicerat”. I svaren på frågan som handlar om användningen av matematik utanför skolan fick jag 90% svar ”handlingar” och ”räknemetoder”. Om man jämför resultat mellan de två frågorna kan man dra slutsatsen att eleverna saknar anknytning till matematik genom olika företeelser utanför skolan. Därför känner de sig att matematiken är ett jobbigt och tråkigt ämne. Anknytningen skapar en relation och upplevelse mellan klassrummet och livet utanför skolan, vilket kan vara viktig förutsättning för lärande och utveckling. Anknytning med matematik i vardagslivet vidgar elevers tänkande och förståelse för att de får använda ett medel som skapar mening och förståelse på ett annat sätt än i klassrummet.

Att söka efter elevers yrkesintresse kan bli ett bra sätt för att väcka elevers stimulering av tanke matematiken. En elev förklarar nedan sitt engagemang i matematiken genom de framtida jobben.

Svar: ”Jag känner mig att matematiken påverkar i mitt liv på något sätt för att om man ska bli snickare så måste man mäta”.

Sådana elever kan bli motiverade för matematiken som kopplar matematikundervisning med sitt yrkesintresse. På så sätt bidrar även anknytning av matematiken till livet utanför skolan till att uppmuntra elever till långlust lärande. Det kan bero på att det slags lärande befäster matematiska begrepp och tillåter elever att se sambanden mellan olika idéer.

6.1.2 Anknytning matematik i vardagsliv skapar en berikande

miljö i klassrummet

(20)

20

I svaren på frågan om vad eleverna tycker är bästa sättet för att lära matematik fann jag 9 återkommande sätt (figur1). De nio teman kan man klassificera till fyra kategorier relevanta:

1- Ämnesundervisning didaktik. 2- Verklighetsanknytning. 3- Kommunikation.

4- Individuellt arbete.

Figur 1. Vilka är bästa sätt för att elever förstå matematik

Ämnesundervisning didaktik

Varierande undervisning fick största andelen av elevernas svar. Eleverna anser att matematik blir enklare när undervisningen kompletteras med laborativt material och andra typer av aktiviteter. Det innebär att eleverna vill lyfta synliggörande av lärande. Eleverna bekräftar även detta nedanför när de fick svara på frågan ”Vad är bästa sätt att lära matematiken?”.

Svar: ”När jag jobbar med material eller något som hjälper mig att förstår uppgifter”. Svar: ”När kopplar matte med de sakar som jag gillar mycket”.

28% 4% 16% 19% 12% 3% 12% 3% 3%

Hur lär du matematik bäst?

varierande genomgång spel diskussion

koppla med verklighet förklara och skriva upp kör långsamt

repitera många gånger individuell arbete vet inte

(21)

21

Att få eleverna att lära sig med hjälp av varierande arbetssätt och material är inte något nytt, det är något som står i läroplanen och forskningen är överens om. Dock kräver detta mycket god planering och finansiering. Lärare erfarenheter kan även spela en stor roll för skapandet av olika material och lärandesätt.

Verklighetsanknytning

Fokus på denna kategori kommer läggs på upplevelsens var-aspekt. Genom verklighetsanknytning kan elever få möjlighet att uppleva tillsammans med matematikämnet. Eleverna får en stor entusiasm då de blir medvetna om hur de kommer kunna få använda sin nyvunna kunskap från matematikundervisningen. Dessutom kan chansen att eleverna upplever matematik som roligt öka.

Svar: ”Jag känner mig motiverad i matematikundervisning när jag vet var ska använda detta i riktiga liv. Jag vill inte slösa tid på att studera någonting som jag inte kommer använda mig av utanför skolan”.

Enligt enkäten anser elevernas att verklighetsanknytning ger dem en känsla för att lära sig matematik. Det kan bero på att detta övertygar elever om att matematiken utgör en kunskap som kan komma till användning för dem i det vardagliga och ge dem viktig kunskap och sedan kanske till och med ett framtida jobb. Därför blir levande matematik en aspekt som definierar denna kategori. Genom den levande aspekten får eleverna tolka världen, utforska och uppnå kreativitet via matematiken.

kategorin som ”koppla med verklighet”, ” förklara och skriva upp” och ” spel ”som elever svarade i enkäten placerade jag under en verklighetsanknytnings ram, då denna kategori inriktar sig på visualiserande inlärning.

Kommunikation

Kategorin ”diskussion ” fick 16% av elevernas svar. Diskussionen kan vara en lärandemiljö som låter eleverna utbyta erfarenheter och tanker där eleverna kompletterar och stöttar varandra. En elev svarade att grupparbete hjälper förståelsen för saker som lärare inte alltid lyckas förklara.

Svar: ”Genom att diskutera förstå jag fler sakar som inte kunde förstå när lärare höll genomgång. Det beror på att vi förstå och tänker på olika sätt. Men ibland fungerar inte grupparbete på grund av att det finns jobbiga elever som bara stör de andra.”

(22)

22

Att elever diskuterar ett problem i grupp leder det till att de kan uppleva problem genom andra elevers tankar och uppfattningar. Det går även ihop med perspektivet att elevernas lär sig genom sinnesupplevelse.

Individuellt arbete

Att jobba självständigt fick enbart 3% av elevernas svar på frågan kring hur de lär sig matematik bäst. Eleverna i denna kategori ansåg att individuellt arbete är en bra metod för följande:

 Veta vilken nivå eleven befinner sig i.

 Var utmaningen ska läggas.

 Vilka områden som är elevernas svagaste sidor och vad de behöver träna på

Detta kan vara ett sätt som elever bedömer sig själv på. Dock var det bara några få elever som tänkte på detta sätt. Dessa elever är dessutom redan kunniga och väldigt intresserade på matematik. Utmaningen blir att fånga de elever vars intresse är lågt.

6.2 Lärarens svar

Intervjufrågan om ”vilka möjligheter ser lärarna med att anknyta matematik till vardagsliv i undervisning?” var en öppen fråga. Lärarnas svarade olika möjligheter till vardagsanknytning, men de viktigaste möjligheter som samtliga lärare var överens om är följande:

- anknytningen ökar elevers förståelse - anknytning befäster kunskap

Lärarna definierar vardaglivsanknytning som ett sätt som leder eleverna till konkret lärande. Genom anknytning upplever även eleverna matematikproblem på ett djupare sätt, vilket även skapar en känsla av att matematik är roligt. Dessutom kan anknytningen ge svara på den didaktiska frågan ”varför-”. Den framträder genom växelverkan mellan teori och verklighet. Enligt lärarna leder det till att skapa förutsättning och varierande miljöer för utveckling, särskilt för de elever som har svårigheter på matematiken.

(23)

23

6.2.1 Möjliga verklighetsanknytningar för elever

Lärarna gav olika exempel på verklighetsanknytning, några exempel var att köpa bil eller hus, åka och handla eller låna pengar. En lärare förklarade att de arbetade med procent genom att anknyta det till sitt eget jaktintresse. Eleverna får som uppgift att ” köpa” olika grejer som speciella skor och stövlar, fleecetröja och lite av varje sak genom att använda en rabatt i butiken. Detta kan å ena sidan vara ett bra sätt att anknyta till elevers verklighet och å andra sidan öka deras förståelse och intresse för ämnet. Den andra läraren visade upp ett program som heter Clio, som arbetar med att just att anknyta olika problem till olika företeelser i verkligheten.

Svar: ”Clio är ett program vi använder på tekniken men även finns inom matematiken. Det är ett projekt som inte bara handlar anknytning av procent till verklighet, utan även för att anknyta varje behandlat tema i matematik med verkligheten. Det kan vara genom att planera resa, eller göra någonting med resan, låna pengar från banken och liknande saker. Genom detta projekt får elevernas möjlighet att hämta information från olika ställen.”

I svaren på följdfrågan ” Vad är nyttig av vardagslivs-anknytningen? ” uppgav lärarna att detta öka elevers förståelse och befästa kunskap. Dessutom kan det vara ett sätt för eleverna att få bekräftat var de kommer att kunna applicera sin kunskap någonstans ute i det verkliga livet.

Lärarnas svar visade även att integration av matematik med andra skolämnen kan underlätta förståelsen för matematiken. Undervisningen blir även på så sätt mer konkret och praktisk, något som framkallar lärande genom upplevelse. I intervjun berättade en matematiklärare om att det är bra att be om hjälp av andra ämneslärare för att få sina elever att förstå vad konceptet tredimensionellt innebär. Lösningen kom ifrån slöjdlärare:

”Slöjdläraren har arbetat med årskurs sju, där de utgår ifrån ett ritblock. De använder ritblocket för att göra någon slags väska eller Ipad fodral tredimensionellt. Det hjälper att förstå tredimensionellt på ett mer effektivt sätt än vanliga lektioner.”

På frågan om lärarna ser lärare några hinder för vardagslivanknytning svarade lärarna att det fanns två olika hinder. Dels var det resursbrist, alltså att olika verksamheter i skolan skulle krocka ekonomiskt. Dessutom kan olika program kosta en del, vilket

(24)

24

innebär att inte alla skolar kan införskaffa dem. En annan utmaning var personalbrist, där skolornas brist på personal kan utgöra en avgörande faktor för om det går att skapa olika aktiveter i skolan.

(25)

25

7. Analys

I detta kapitel kommer ovanstående frågeställningar att behandlas genom analys av resultatet perspektiv. Varje rubrik representerar en av frågorna.

7.1

Elevernas intresse

De elever som besvarat enkätfrågan som behandlade betydelse och användning av matematik uppvisade två nya uppfattningar. Den första uppfattningen av matematikens betydelse för lärande är att matematik är väldigt viktig för lärande men inte alla delar. Elever menar på att det finns ”onödiga” delar i matematiken som man inte behöver lägga lika fokus på.

Varför tycker elever att det finns onödiga delar i matematik?

Naturligtvis vet inte eleverna ”när och var” ska de använda sakerna i verkligheten eller livet utanför skolan. Om eleverna kan applicera matematiken av deras liv tänker de aldrig att det är meningslös eller onödig. Det visar egentligen hur anknytning av matematik till livet utanför skolan bidrar till att väcka elever intresse till lustfullt lärande. Genom denna koppling upplever elever att matematiken även utgör en viktig del som underlättar livskarriären.

Den andra uppfattningen av matematikens användning i det vardagliga livet visade att 90% av elevernas som deltog i undersökningen menar att matematiken enbart kan användas som ett räknesätt. Detta kan vara en reflektion av att elever saknar erfarenhet av den levande matematiken, som innebär att matematik inte enbart handlar om tal utan även om det riktiga livet. Matematiken handlar om världen vi lever i och förklarar många företeelser omkring oss. Jag anser att elever kan förstå matematiken på ett bättre sätt genom att få uppleva den. Då kan de sedan skapa kontakt mellan matematik och samhället och verkligheten. Denna uppfattning ligger nära det sociokulturella perspektiv som elever utvecklar i sociala sammanhang. Dessutom får elever genom detta sätt svara på de didaktiska frågorna var – och varför.

Av resultatet framkommer även att lärarna som deltog i intervjuerna pekar på hur betydelsefull vardagslivsanknytning kan vara för att öka elevernas förståelse. Om jag jämför detta resultat med elevernas får jag fram att en förståelse för matematik även

(26)

26

leder till att ämnet uppfattas som roligt. Genom detta kan jag dra slutsatsen att vardagsanknytning väcker elevernas intresse för matematiken.

7.2

Lärandemiljö

Resultatet visar även att elever förstår matematiken genom fyra kategorier. Den första handlar om varierande undervisning, som innebär att matematikundervisningen bygger på laborativa material och aktiviteter. Detta kan även innebära att undervisningen innehåller möjligheten att argumentera och diskutera matematik. Elever behöver något utöver teorin för att kunna koppla verkligheten med matematiken på olika sätt.

Den andra kategorin läggs fokus på att använda matematik för att koppla den med verkligheten genom att använda sig av natur och företeelser som kompletterande material för att öka förståelsen för matematiska begrepp. Med detta menas att verklighetsanknytningen skapar en känsla hos elever att matematiken är levande och inte bara ett räknesätt.

Den tredje kategori handlar om att skapa en diskussions-atmosfär i klassrummet som skapar större förståelse för matematiken. Elevernas nämnde det här med att diskutera frågor öppet och detta leder till att erfarenheter utbyts mellan eleverna vilket förstärker deras förståelse ytterligare.

Dessa kategorier ovan handlar om att eleverna kan lära sig matematik genom upplevelse. Jag gör tolkningen att dessa upplevelser skapar kontakt mellan eleverna och olika miljöer utanför skolan men även innanför skolan. Elever får möjlighet att utforska och utvecklas inom olika områden på köpet. En ytterligare tolkning av resultaten är att elever behöver uppleva matematik för utvecklas och uppnå en högre kreativ nivå. Lärarens inställning är att möta elever med olika aktiviteter, platser och företeelser för att befästa deras kunskap.

Av resultaten är endast 3% av eleverna som nämnde individuellt arbete som ett bättre sätt att lära sig matematik. Det kan bero på att dessa elever redan är intresserade och duktiga i matematik, något som får dem att vilja arbeta i en snabbare takt exempelvis. Denna studie fokuserar dock på de elever vars intresse i matematik måste öka.

(27)

27

7.3 Påverkande faktorer - lärarperspektiv

I denna studie identifierar lärare två faktorer som påverkar vardagslivanknytning såsom ekonomi och personalbrist, som kan påverka och styra över aktiviteter och verksamheter som kan användas för denna metod på skolan. Resultatet visar även på att det finns billigare alternativ till material och aktiviteter som kan leda till en effektiv undervisning. Dock behöver detta också en mycket god planering.

När vi talar om personalbrist i skolan som påverkar verksamheter anser jag att samarbete blir den utgångpunkt som har potential att lösa problemet. Resultatet av denna studie bekräftar detta genom exemplet med slöjdläraren som hjälpte matematikläraren att förklara konceptet med tredimensionalitet för eleverna. Det abstrakta matematiska kopplades ihop med det praktiska ämnet slöjd och eleverna kunde ta åt sig informationen och förstå på ett helt annat sätt än de enbart hade fått läsa om problemet i en bok.

(28)

28

8. Diskussion och slutsats

I detta kapital kommer resultat från analysen att diskuteras med hjälp av den tidigare forskningen och det teoretiskt perspektiv som presenteras arbetets första kapitel. Därefter redogör jag slutsatsen av min undersökning.

8.1 Diskussion

Resultatet från min studie visar att eleverna kan delas in i två kategorier utifrån deras erfarenheter av vardagslivsanknytning. De elever som anser att matematik är ett svårt ämne verkar även vara de som anser att matematik enbart kan användas till beräkningar. Det kan bero på att eleverna inte lärs att det finns flera olika väger till att uppnå skolmålen, istället för enbart den vägen som den traditionella undervisningen ofta går. Eleverna verkar inte ha fått möjligheten att uppleva matematiken som ett roligt och intressant ämne, genom exempelvis upplevelse. Dessutom uppvisar resultaten att dessa elever inte heller anser att alla matematikens delar som undervisas är nödvändiga. I Boalers (2008) undersökning gällande de existerande proportionerna belyses att de flesta elever i högstadiet eller gymnasiet inte känner till vilka platser eller företeelser i verkligheten som matematiken kan användas på. Vidare menar Boaler att matematik-undervisningen kan bli mer effektivt när den lyckas bygga relationer mellan eleverna och med olika former i naturen exempelvis. Jag drar slutsatsen att de onödiga delarna enligt eleverna kan omvandlas till nödvändiga, om eleverna återfinner dessa delar i verkligheten eller omkring dem. Ytterligare vardagslivanknytning kan behövas så att elever kan analysera och göra kopplingar i verkligheten med hjälp av de redskap de erhåller från undervisningen. Detta kan även leda till elever får en bättre förståelse för vilken nivå de befinner sig på kunskapsmässigt. Elever som presterar lågt i matematiken kan sålunda kopplas till en brist i vardagslivsanknytningen. Boaler (2011) menar ytterligare att elever som har svårt för matematikundervisningen och som inte kan använda den utanför skolan även får svårt att utvecklas på andra områden. Det kan även leda till elever tappar intresset för ämnet om de inte heller vet vad deras kunskap kan användas till. De elever som är motiverande inom matematiken ser att matematiken kan läras genom vardagslivanknytning för att skapa olika möjligheter som ökar deras förståelse. Det kan även leda till eleverna presterar, integreras i samhället och använder sin kunskap på olika ställen utanför skolan. Skolverket (2018) bekräftar att syfte med

(29)

29

matematikundervisningen är att eleverna får möjligheter att reflektera över matematikens betydelse, användning och begränsning i vardagslivet. Verklig vardagslivanknytning belyses som mycket viktigt i matematikundervisningen. Därav bör inte lärarna undvika detta sätt i deras undervisning.

På enkätfrågan gällande hur elever lär sig matematik på bästa sätt gick det att urskilja fyra olika kategorier av svar gällande hur förståelse och engagemang för matematiken ska ökas. De mest dominerande teman i svaren var ” varierande undervisning” och ”verklighetsanknytning”. De andra teman som hittades i svaren var ” kommunikation” och ” individuellt arbete” som leder till ökade förståelse och engagemang för matematiken. En översikt av dessa olika uppfattningar hos eleverna leder till slutsatsen att det helt enkelt finns olika vägar att uppnå ett ämnesmål. Malmer (1999, s. 30) definierar sex nivåer för inlärning av matematik.

1- Tänka- tala 2- Göra - prova 3- Synliggöra – representera 4- Förstå – formulera 5- Tillämpa 6- Kommunicera

De fyra olika uppfattningar, som kan ses som teman för elevernas svar liknar Malmers inlärningsnivåer i matematik nämnda ovan. Den första nivån går ut på att definiera matematiska begrepp, de två följande innebär att eleverna får någon form av konkret material som hjälper de. Genom upplevelse får eleverna mötas på olika miljöer i både innanför och utanför skolan.

En viktig aspekt för undervisning som ökar förståelsen och intresset för matematiken hos eleverna i min undersökning verkar vara varierande undervisning. Detta är egentligen någon form av ”laboration”. Berggren och Lindroth (2011) skriver om matematikundervisningens uppbyggnad som tillåter elever utveckla sina förmågor. För att få undervisningen att vidare ge eleverna effektförståelse krävs en använda av laborativt material och olika aktiviteter som låter eleverna att argumentera och diskutera matematik. Eleverna kan inte utvecklas på ett och samma sätt då de har olika inlärningshästighet. Därför kan varierande undervisning skapa nya möjligheter inom

(30)

30

undervisningen som fångar upp inlärningsbehoven hos flera elever. Det laborativa och praktiska materialet ger en bild för upplevelse som lärarna kan göra båda innanför och utanför skolan.

I Svenska Akademiens ordbok definieras ordet laboration under kategorin pedagogisk verksamhet som ingår i undervisning. Laboration innefattar experiment och aktiviteter som även ger matematikundervisningen en omfångsrik förståelse. Det kan bero på att eleverna uppmuntras använda flera sinnen under lektionen och att det kan göras en stark anknytning mellan det konkreta och det abstrakta. Med konkret menar jag inte bara att eleverna använder sina fem sinnen under lektionen utan även att eleverna ska få kännedom om vilka platser i det verkliga livet som de faktiskt kan använda sina matematiska kunskaper på. Boaler (2011) menar att matematik är ett viktigt ämne att kunna för att tolka världen. I denna studie har jag försökt uppvisa viktiga aspekter av lärande för att kunna skapa entusiasm som i sin tur kan generera framgångsrika elever.

8.2 Reliabilitet och validitet

Den kanske viktiga i slutsatsen jag har dragit i denna studie är, betydelsen av att anknyta matematik till vardagslivet genom att skapa olika miljöer i skolan och öka elevers förståelse och engagemang. Dessutom visade denna studie att integrationen av flera olika skolämnen med varandra är en viktig aspekt som pedagogerna bör sträva efter. Att anknyta matematik till vardagsliv och använda laborativ undervisning, är något jag kommer ta med mig i min yrkesroll. Den förståelse som eleverna tar med sig genom vardagsanknytning är grunden för val av framtidsyrke senare i elevernas liv. Även det är något jag kommer ha med mig.

Genom intervjuer fick jag ihop olika synvinklar som hjälpte mig att bygga denna studie. Jag anser att intervjun egentligen är en metod att föredra för att närma sig och fånga ett adekvat och tillförlitligt svar beträffande upplevelsen särskilt när man möts med en utomstående intervjuare.

Resultaten från enkätundersökningen fick fram en nyanserad bild av elevernas uppfattningar om vardagslivsanknytning, men samtidigt belystes eleverna som fortfarande inte var motiverade och saknade kunskap.

Vid en metodreflektion kan jag identifiera eventuella felkällor. De kan bestå i att undersökningen genomförde på en kort tid, vilket inte är tillräckligt för att få trovärdigt

(31)

31

resultat. Eleverna svarade på egen hand, vilket leder till att de inte förklarar ordentligt. Elever tycker digitalt är bättre och de skriver slarvigt.

Förhoppningsvis kan mitt arbete vara till nytta, ge stimulans och engagemang till andra lärare inom matematikundervisning, där fokus läggs på att skapa länkar mellan de teoretiska och praktiska kunskaperna, vilket skapar tydlighet i matematikens olika delar.

8.3 Slutsats

Vardagslivanknytning är en viktig del vid matematikundervisningen och något samtliga lärare behöver utveckla mer. Det beror på att vardagslivanknytning skapar olika miljöer och platser för inlärning som leder till elevers ökade förståelse och intagning av ämnet. Dessutom låter det elever integrera i samhället.

Min slutsats bygger dels på enkäten som eleverna svarade på, dels på de intervjuer jag utförde med två legitimerade lärare, samt den litteratur som behandlar de ämnen som tagit upp. Denna studie visar på att vardagslivanknytning dels utgör ett viktigt redskap i väckande av elevers intresse av matematik och att besvara de didaktiska frågorna var och varför. Vidare indikerar studien även på att upplevelsen är en stor del av lärandet då det får eleverna att uppleva eleverna matematikproblemet, men även att det bidrar till matematik används av eleverna i verkligheten på ett sätt som underlättar deras liv.

8.4 Vidare forskning

I detta arbete undersökte jag om hur vardaglivanknytning ökar elevernas förståelse och om hur denna anknytning skapar olika miljöer för lärande samt om elevers synpunkter på förbättring av undervisning. Detta är ett stort område som man kan utforska. Alla delar i enkätundersökningen samt – intervjuernas resultat och litteratur som använts i detta arbete visar olika möjligheter till vardagslivanknytning, allt ifrån ökning av elever förståelse och skapande av det egna självförtroendet hos eleverna för att arbeta med alla matematikens delar.

Förslag till fortsatt forskning är att hur studie- och yrkesbesök potentiellt kan ge eleverna konkretiserande matematikundervisning, vars fokus är att integrera matematik med verkligheten.

(32)

32

9. Referenser

Arzarello, F., Robutti, O., & Bazzini, L. (2005). Acting is learning: Focus on the construction of mathematical concepts. Cambridge Journal of Education, 35(1), 55- 67.Hämtad från

http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=shib&db=eric&AN= EJ691047&ehost-live.

Berggren, P., & Lindroth, M. (2011). Laborativ matematik för en varierande

undervisning. (Uppsala:JL utbildning, cop. 2011). Uppsala: wikströms tryckeri.

Björkman, K., & Reistad H. (2010). Lust för matte- matematikutveckling i praktiken. Lärarförbundet.

Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet- att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i

matematik. Stockholm: Liber.

Burman, E. (2019). Är det inne med utomhuspedagogik? : En enkätundersökning

om lärares inställningar utomhuspedagogik. (Examenarbete, Akademin för teknik och miljö, Gävle). Hämtad från www.diva-portal.org>smash>get>diva2:1328963

Lindvall, J. (2016). Supporting instructional improvementb at scale: (The role of teacher professional development programs and mathematics, Curriculum materials). Hämtad från

http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=shib&db=edabas&A N=edsba s.7BCC4860&site=eds-live&custid=s3912055

Lundberg, I., & Sterner, G. (2009). Dyskalkyli - finns det? Aktuell forskning om

svårigheter att förstå och använda tal (1:1). Göteborg: Nationellt centrum för

matematikutbildning.

Malmer,G. (1999) Bra matematik för alla (1. ed.). Lund: Studenlitteratur AB. Remijan, K. W. (2016). Project -based learning and Design- focused to motivate secondary mathematics Students. Interdisciplinary journal of problem- based

learning, 11(1). doi: 10.777/1541-5015.15

(33)

33

Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (reviderad 2018) [Elektronisk resurs].

Svenska Akademiens ordbok. (Elektronisk resurs) Hämtad från : http://

g3.spraakdata.gu.se/saob/.

Szczepanski, A., Malmer, K., Nelson, N., & Dahlgren, L. O.

(2006).Utomhuspedagogikens särart och möjligheter ur ett lärarperspektiv: En interventionsstudie bland lärare i grundskolan. Didaktisk tidskrift,16(4),89–106.

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2049 .

Szczepanski, A. (2013). Platsens betydelse för lärande och undervisning: ett utomhuspedagogiskt perspektiv. Nordic Studies in Science Education, 9(1), 3–17. Hämtad 2019-12-16 från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-91858 Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vygotskij, L.S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: förlag?

Wistedt, I., i samarbete med Brattström,G.,Jacobsson, G. & Kjällgården, E-s (1992).

Att vardagsanknyta matematikundervisningen. Slutrapport från projektet

vardagskunskaper och skolmatematik. Stockholms universitet: Pedagogisk institutionen.

(34)

34

Bilaga1

Elevenkät

1-Vad tycker du om matte?

2-Är matte viktigt att lära sig?

Varför?

3-Tycker du att matte påverkat ditt liv på något sätt?

Hur påverkas?

4-Använder du matten utanför skolan någon gång?

5-Använder du matematik för att lösa ett problem utanför skolan?

6-Hur lär du matematik bäst?

7-När har du känt att du lärt dig matematik på ett bra sätt?

(35)

35

Bilaga 2

intervjuguide (lärare)

1- Vilka strategi använder du i undervisning?

2- Vilka möjligheter ser du med att anknyta matematik till vardagsliv i undervisning?

Figure

Figur 1. Vilka är bästa sätt för att elever  förstå matematik

References

Related documents

När jag jämför med litteraturen kan jag se precis dessa något motsägelsefulla uppfattningar bland forskarna; Malmer (2002) menar att läraren bör använda en

Another, and in our view important, difference between field studies and controlled studies relates to the reason for performing the memory task (c.f.. In real life, people rarely

Another study found a positive relationship between social media and trust when mediated by the choice to use social media to build or maintain social connections and that

För att hela Sverige inte bara ska leva, utan också utvecklas, är tillgången till kapital centralt.. Det måste gå att låna pengar, vare sig det gäller husrenoveringen eller

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om svenskt självbestämmande gällande regler för snus och tillkännager detta för

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör visa sitt tydliga stöd för kristna kopter i Egypten och tillkännager detta för regeringen.. Riksdagen

Men med läroplanen som grund anser vi att pedagogerna kommer in på de moment som Livsmedelverket (2007) anser vara viktiga bitar under måltiden, det vill säga

For the e-Waybill solutions 2, 3, and 4 (where the e-Waybill information is stored, and can be read, both at the back-office and by the freight) there is a need for