• No results found

Digitalisering i bildämnet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Digitalisering i bildämnet"

Copied!
28
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

0

KULTUR–SPRÅK–MEDIER

Självständigt arbete i bild och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Digitalisering i bildämnet

Digitalisation in arts education

Agnes Serrander

Isabelle Larsson

Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7–9, 270 högskolepoäng

Självständigt arbete i fördjupningsämnet, 15 högskolepoäng Slutseminarium 2021- 01- 14

Examinator: Pär Widén Handledare: Annette Mars

(2)

1 Tack!

Vi vill utmärka ett särskilt tack till vår handledare Annette Mars som under arbetets gång erhållit vägledning, stöd och mycket pepp. Vi uppskattar din positiva inställning och kritiska blick som väckt frågor och utmanat vårt arbete.

(3)

2

Förord:

Kunskapsöversikten är vårt fördjupningsarbete i kursen Självständigt arbete i bild och lärande (15 HP), på ämneslärarprogrammet vid Malmö Universitet.

Arbetet har genomförts av Agnes Serrander och Isabelle Larsson, under höstterminen 2020. Samtliga delar i kunskapsöversikten har utförts och författats gemensamt med undantag vid närläsning av de åtta utvalda forskningsartiklar som utgör kunskapsöversiktens insamlade empiri. Vi har fördjupat oss i fyra forskningsartiklar var samt formulerat studiernas presentation och redovisning av dess forskningsresultat separat. Därutöver har

kunskapsöversikten i sin helhet blivit reviderad och skriven av båda författarna.

Abstract:

This study aims to explore how today's digitalization looks in art specific educational research, by looking at how teaching and teachers act towards digital techniques and tools to develop

students’ knowledge and abilities in arts education. The overview is constructed by a systematic search on two different databases. The presentation of the articles is done through three thematic divisions: (i) The effects of teachers' view on digitalisations’ role in arts education, (ii) Teachers design of digital arts education and (iii) Students learning in relation to design of digital arts education. After the

thematization of the eight articles a discussion is made in relation to the chosen problem area and two related questions “What kind of impact does teachers' attitudes on technology have on teaching?” and “How can different ways of working with technology change how students evolve their skills and competence?” have been asked. The results show that there are two main views on digitalisation’s role in education, the ones that are against it and are for the traditional ways of the art subject and the teachers who are for the use of digital tools and can see the knowledge that students develop.

Keywords/Nyckelord: arts education, digitalization, digital tools, digital technology, didactic design, implementation of technology, technological progress in arts education, bildundervisning, digitalisering, digitala tekniker, digitala verktyg, didaktisk design, digital implementering.

(4)

3

Innehållsförteckning

1. Inledning och problemformulering ... 1

1.1. Syfte och Frågeställning ... 3

1.2. Begreppsförklaring ... 3 2. Metod ...4 2.1. Litteratursökning ... 4 2.2. Analysprocess ... 5 3. Resultat ...6 3.1. Presentation av forskningsartiklar ... 6 3.2. Redovisning av resultat... 8

3.2.1. Effekter av lärares syn på digitaliseringens roll i bildundervisning ... 8

3.2.2. Lärares utformning av digital bildundervisning ... 9

3.2.3. Kunskaper och förmågor genom digital bildundervisning ... 12

4. Diskussion ... 15 4.1. Metoddiskussion ... 15 4.2. Resultatdiskussion ... 16 4.3. Slutsats ... 19 Referenser ... 20 Bilagor ... 22

Bilaga 1, Systematisk litteratursökning ... 22

(5)

1

1. Inledning och problemformulering

Under vår tid på lärarutbildningen har frågor om digitalisering i bildundervisning och dess potential vid utvecklandet av elevers kunskaper och färdigheter uppstått. I flertalet kurser på universitetet har digital bildframställning utforskats i syfte av att vi som framtida lärare ska erhålla kompetens vid användning av digitala verktyg i undervisning. De digitala momenten har väckt en nyfikenhet och ett intresse för hur utformning av undervisning på bästa sätt kan generera ett lärande hos elever som är meningsfullt i ett längre perspektiv och inte enbart för att utveckla förmågan att använda digitala verktyg och tekniker genom bildskapande praktiker. Formuleringar i Läroplanen för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet [reviderad 2019], Lgr11

(Skolverket, 2019) betonar vikten av att elever utvecklar digital kompetens och ett

förhållningssätt som främjar entreprenörskap och en förståelse för hur digitalisering påverkar individ och samhälle. Läroplaner speglar ofta de politiska och samhälleliga tillståndet och förändras och utvecklas utefter rådande förhållanden och krav (Marner & Örtegren, 2015). Marner och Örtegren (2017) lyfter att digitalisering av bildämnet skrivs in tydligare i kursplanen genom Lgr 11, där det långsiktiga målet är att eleverna i alla årskurser ska ges förutsättningar att skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker, vilket de menar ska bidra till att ämnet hamnar i fas med samhällets digitala utveckling (Marner & Örtegren, 2017). Den nya läroplanen betonar även vikten av att elever behöver fördjupa sin förståelse av bilder samt förmåga att tolka och analysera. En större betoning på ämnets kommunikativa inslag är tänkt att integrera ämnets två beståndsdelar, “att skapa och att tolka” (Marner & Örtegren, 2015).

Åsén (2017) framhäver att det finns en skillnad i vilken utsträckning lärare är benägna att förnya ämnet och undervisningen, där det finns en tendens till motstånd i att införa digitala tekniker i undervisning. Åsén (2017) menar att när nya läroplaner utvecklas, breddas ämnet genom att gamla och nya idéer existerar sida vid sida vilket leder till urvalsproblem och

stoffträngsel av innehåll. Åsén (2017) urskiljer tre olika faser som utvecklingen av bildämnet har genomgått sedan det etablerades som ämne i svensk skola, (i) teckning som avbildning, (ii) teckning som uttrycksmedel samt (iii) bild som kommunikationsmedel. Åsén (2017) belyser att bildframställning har varit i fokus under samtliga tre faser, men med olika inriktningar och syften och en anledning är att ämnets långa tradition lever kvar genom att det bärs upp av stora lärargrupper.

I kursplanen för Bild i Lgr11 (Skolverket, 2019) sammanfattas ämnets syfte där elever ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: ”kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, analysera historiska och

(6)

2

samtida bilders uttryck, innehåll- och funktion”. Visuell kultur ingår även som nytt begrepp i kursplanen för Bild och kopplar ihop seende med tolkning av bilders budskap (Åsén, 2017). Visuell kompetens handlar om att elever ska ges möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till visuella uttryck genom att iaktta, kritiskt granska och dokumentera dem, där innehåll som film, foto, design, konst, reklam, propaganda, mode samt datorbaserade bilder och spel ingår (Åsén, 2017). Widén och Örtegren (2020) understryker vikten av att elever utvecklar både digital och visuell litteracitet då deras mediekonsumtion genom internet och sociala medier är omfattande. Forskarna betonar att bildämnet inte endast handlar om att framställa bilder, utan att ämnet med fördel kan öppna upp för en djupare förståelse för bildtraditioner i relation till olika former av visuell produktion. Elevers bildskapande med digitala medier och verktyg kan med fördel användas och underlätta en sådan jämförelse och på så vis främja förståelse för visuell kultur. Widén och Örtegren (2020) argumenterar vidare för att kunnighet i att använda digitala verktyg kommer att komplettera hantverksmässiga tekniker vid bildskapande arbete på grund av den snabba utvecklingen av digitala medier för bildframställning, bildbehandling och spridande av bilder. I detta avseende menar författarna att det är av stor vikt att elever utvecklar förmåga att kritisk granska det visuella informationsflödet som det mediespecifika bildmediet innefattar (Widén & Örtegren, 2020). Samtidigt framkommer det i rapporten Bild i grundskolan: En nationell ämnesutvärdering i årskurs 6 och 9 (Marner & Örtegren, 2015) att bildframställning, bortsett från digital bildframställning, präglar undervisning och elever uppger att deras upplevelse är att innehållet kretsar omkring färg, form, komposition och konst som de upplever är föråldrat. Samtida konst, mediebilder och digital bild är ovanligt enligt eleverna och likaså redovisningar av arbeten inför andra än läraren. Marner och Örtegren (2015) menar att det tyder på att ämnets fokus ligger vid äldre modernistisk konst och en praktiskt- estetisk ämneskonception. I rapporten framgår det även att lärare saknar didaktiska kunskaper i digital bild samt färdigheter och

kunskaper vid hantering av digitala verktyg och tekniker, vilket kan vara en anledning till låg digitalisering i ämnet (Marner & Örtegren, 2015).

Utifrån ovan bakgrund kan centrala kompetenser som anses av betydelse för att individer ska verka i samhället utläsas, bland annat förmågan att använda digitala verktyg och tekniker i det egna bildskapandet samt tillägna sig förståelse för visuell kultur genom tolkning av bilders budskap, för att på så vis utveckla ett kritiskt förhållningssätt till visuella uttryck. Genom den snabba digitala utveckling i samhället som gett upphov till förändrat behov av kompetenser hos individer samt den problematik omkring lärares obenägenhet att utveckla ämnet, finner vi ett intresse att se till forskning som behandlar utformning av digital bildundervisning för att främja kompetenser som är av betydelse för elevers framtid.

(7)

3

1.1. Syfte och Frågeställning

Syftet med föreliggande kunskapsöversikt är att undersöka hur digitalisering ser ut i bilddidaktisk forskning. Undersökningen kommer ha fokus vid hur bildundervisning och lärare förhåller sig till digitala tekniker och verktyg för att utveckla elevers kunskaper och förmågor.

För att uppnå syftet har följande frågeställningar formulerats:

- Vilken påverkan har lärares inställning till digitala verktyg och tekniker för undervisning och elevers lärande?

- Hur påverkar olika arbetssätt med digitala verktyg och tekniker elevers möjlighet att tillägna sig de kunskaper och förmågor som undervisningen syftar till?

1.2. Begreppsförklaring

Skolverket (2020) beskriver digital teknik som ett övergripande begrepp och ses som en förutsättning för användning av digitala verktyg och medier. Digitala verktyg innefattar olika sorters verktyg, redskap, system eller programvaror som exempelvis kameror, datorer, 3D-skrivare, lärplatta samt internetbaserade tjänster för att redigera foto och film.

Didaktik omfattar alla de faktorer som påverkar undervisning och lärande, såsom styrdokument, urval av stoff, tid, rum och metoder för undervisning, där metoder handlar om det praktiska utförandet i undervisningen (Åsén, 2017).

(8)

4

2. Metod

Följande kapitel består av två övergripande delar. Första delen beskriver sökning och insamling av det empiriska materialet och studiernas urval. Den andra delen beskriver metodens

tillvägagångssätt samt tematisering av insamlade data.

2.1. Litteratursökning

Den systematiska sökningen av forskningsartiklar började med en bred sökning inom studiens intresseområde där begreppen digitalisation, digital media och arts education användes i

kombination med OR och AND. Begreppen valdes efter att ha ringat in tema, digitalisering inom bildämnet. De databaser som utforskades var ERIC (Education Resources Information Center) och ERC (Education Research Complete) eftersom de tillhandahåller ett brett urval av

internationella forskningsartiklar inom pedagogik, ämnesdidaktik och utbildningsvetenskap. Sökningen specificerades ytterligare för att få fram relevanta träffar i relation till studiens syfte och frågeställningar. Den slutgiltiga sökningen (se bilaga 1) blev en kombination av primära begrepp som: ("art education" OR "visual education" OR "aesthetic education”) AND (“digital” OR "digital education" OR "view of knowledge" OR “e-learning”) AND (“compulsory school” OR “primary school” OR “elementary school” OR “secondary school”). Även andra begrepp som "didactical designs” och “digital” användes för att hitta artiklar med andra perspektiv inom forskningsfältet. Sökningen avgränsades till att samtliga artiklar är referentgranskade och i största möjliga mån gjordes ett försökt till att inkludera den senaste forskningen genom att välja artiklar som publicerats mellan 2010 och 2020. Vid urval har även hänsyn tagits till studiernas

utbildningsnivå såsom grundskola eller gymnasium samt geografisk relevans i relation till svenska förhållanden. När relevanta studier funnits påbörjades en genomgång av titlar, nyckelord samt läsning av abstrakt för att hitta potentiella artiklar. Utöver den systematiska sökningen i databaser har ett snöbollsurval använts, där forskningsartiklars referenslistor har utforskats för att finna ytterligare relevant forskning. Den sekundära sökningen i forskningsartiklars referenslistor resulterade i totalt en studie av intresse för vår kunskapsöversikt.

För att tillförsäkra kunskapsöversiktens trovärdighet har en kritisk granskning av forskningsartiklarna och den egna processen tagits i beaktning utifrån begreppen reliabilitet och validitet. Torsten Thurén (2007) definierar hög reliabilitet genom att en undersökning är

tillförlitlig och trovärdig om liknande resultat går att se om exakt samma undersökning utförs igen. När studier har en hög validitet innebär det att insamlad empiri korresponderar med

(9)

5

studiens syfte och frågeställning och att endast det som avses undersökas och ingenting annat tas med (Thurén, 2007).

2.2. Analysprocess

Totalt befanns åtta studier av intresse för att söka svar på kunskapsöversiktens syfte och

frågeställningar. Den analytiska processen inspirerades av Febe Fribergs (2017) steg för analys vid litteraturöversikter. Inledningsvis lästes samtliga forskningsartiklar noggrant och flera gånger för att få en känsla för dess helhet. Därefter genomfördes en sammanställning av varje studie i en översiktstabell för att skapa en överskådlig grund för den fortsatta analysen (Friberg, 2017). Tabellen (se bilaga 2) strukturerades utifrån forskningsartiklarnas syfte, teoretiskt ramverk, metod och material samt resultat. Genom tabellen kunde granskning av studiernas kvalitet och

tillförlitlighet äga rum. Därutöver sammanfattades varje studies resultat i en separat text, med de delar och information som befanns väsentligt i relation till kunskapsöversiktens syfte och

frågeställningar (Friberg, 2017). Materialet strukturerades efter likheter och skillnader av innehåll inför tematisering. Genom läsning och sammanställning av forskningsresultat kunde således tre teman identifieras (i) Effekter av lärare och elevers syn på digitala verktygs roll i bildundervisning, (ii) Lärares utformning av digital bildundervisning samt (iii) Kunskaper och förmågor genom digital bildundervisning. Studiernas resultat presenterades under relevant tema där beskrivning av och jämförelse mellan resultaten framfördes. Åtta forskningsartiklar utgör kunskapsöversiktens insamlade empiriska material där samtliga har valts ut då de anses relevanta i relation till syfte och frågeställningar.

(10)

6

3. Resultat

Kapitlet består av två delar. Först kommer en presentation av valda forskningsartiklar utifrån en kronologisk logik, från äldst till senast publicerad och därefter presenteras artiklarnas resultat genom en tematisering.

3.1. Presentation av forskningsartiklar

Kimberly M. Sheridan (2011) kvalitativa studie Envision and Observe: Using the Studio Thinking Framework for Learning and Teaching in Digital Arts syftar till att jämföra hur förmågorna observation och föreställning används i digitala respektive analoga lärandemiljöer. Forskaren använder sig av Winner och Hetlands teori “Studio Thinking Frameworks” (STF). Det empiriska materialet omfattar observationer och intervjuer under ett års tid i en 3d modelleringskurs i Washington DC (Sheridan, 2011).

Judith Wilks, Alexandra Cutcher och Susan Wilks (2012) kvalitativa studie Digital Technology in the Visual Arts Classroom: An [un]Easy Partnership studerar de barriärer som kan existera vid implementering av ICT (information, communication, technology) i

bildundervisning. Författarna genomför en textanalys om implementeringen utifrån två kategorier, “Easy partnership” och “Uneasy partnerships” (Wilks, Cutcher & Wilks, 2012).

Anders Marner och Hans Örtegrens (2013) kvalitativa studie Four approaches to implementing digital media in art education ämnar undersöka de strategier som elever, lärare och skoladministratörer intar gentemot digitala verktyg i relation till svensk bildundervisning i

högstadiet. Forskarna ställer i detta avseende forskningsfrågan om vad som händer när ett analogt bildämnesparadigm, möter digitala media. Frågan analyseras utifrån Bernsteins koncept om “det heliga och det profana”. Det empiriska materialet omfattar intervjuer och observationer av ca 150 elever i årskurs 8 till 9 fördelat på 20 klasser och 9 högstadieskolor som ingår i undersökningen (Marner & Örtegren, 2013).

Isa Jahnke och Swapna Kumars (2014) kvalitativa studie Digital didactical design: Teachers´ integration of ipads for learning- centered processes undersöker de didaktiska överväganden vid

implementering av Ipads i undervisning i Danmark. För att belysa syftet ställer forskarna följande forskningsfrågor: (i) Hur använder lärare Ipads i klassrummet? Specifikt, vilka olika typer av digitala didaktiska utformande inför lärare i sina klassrum? och (ii) I vilket syfte använder lärarna Ipads? Vilken typ av lärande förväntas det leda till? Samtliga forskningsfrågor analyserades utifrån en teori om “digital didaktisk design”. Studiens empiriska material omfattar semistrukturerade

(11)

7

klassrumsobservationer samt intervjuer med 15 lärare i olika ämnen i högstadiet (Jahnke & Kumar, 2014).

Aaron D. Knochel (2016) ämnar i sin kvalitativa studie Photoshop Teaches With(out) You: Actant Agencies and Non-Human Pedagogy att undersöka Adobe Photoshops möjligheter som ett bildpedagogiskt verktyg. Studien grundas i konceptet “actor-network theory” och det

pedagogiska sociokulturella fenomenet mellan människor och icke människor. Forskaren utför undersökningen i tre steg: (i) en kritisk litteraturundersökning, (ii) en diskursanalys av “online och offline spaces” samt (iii) framställning av en visuell bild. Studiens empiriska material omfattar 31 artiklar, data från olika hemsidor som tog upp begreppet Photoshop samt bildsökning (Knochel, 2016).

Tingting Windy Wangs (2018) kvalitativa studie Empowering Art Teaching and Learning With ipads utforskar styrkor, svagheter, fördelar och utmaningar vid användandet av Ipads och program i bildundervisning. Den insamlade empirin omfattar semistrukturerade telefonintervjuer med sju bildlärare på olika grundskolor i USA (Wang, 2018).

Timothy J. Smiths (2020) kvalitativa studie Critically Reframing Post-Internet Art Toward the Future of Art Education Curriculum utforskar sätt för hur bildundervisning samt lärares didaktiska överväganden kan utformas genom fem nyckelkomponenter: (i) Individuellt och kollektivt lärande, (ii) engagemang online och offline, (iii) en mer horisontell undervisning och lärandemiljö, (iv) Decentrering av “post-internet art” och digitalt bildskapande i undervisning och (v) kritisk media litteracitet. De idéer och koncept som presenteras baseras på Smith's egna erfarenheter som bildlärare i grundskola, gymnasium- och universitetsstudier det senaste årtiondet (Smith, 2020).

Sara Sintonen (2020) ämnar i sin kvalitativa studie From an experimental paper to a playful screen: How the essence of materiality modulates the process of creation öka sin förståelse om materialism i den skapande diskursen mellan en skapare och gränssnittet. Utifrån syftet presenteras två forskningsfrågor: (i) Hur kan digitaliserad undervisning komma att se ut i den ständigt

förändrande kontexten av digital utveckling och materiella villkor i den post humana eran och (ii) Vad är betydelse av den icke digitala materialen och den fysiska närvaron i den digitaliserade framtiden. Forskaren utgår från konceptet av “Intra-Action”, ny materialism och Boscaglis “Stuff Theory”. Studien är auto-etnografisk där forskaren analyserar sitt eget skapande och

(12)

8

3.2. Redovisning av resultat

I föreliggande avsnitt presenteras samtliga forskningsresultat genom beskrivning och

beröringspunkter som relaterar till varandra. Avsnittet struktureras genom tre teman: (i) Effekter av lärares syn på digitaliseringens roll i bildundervisning, (ii) Lärares utformning av digital bildundervisning samt (iii) Kunskaper och förmågor genom digital bildundervisning.

3.2.1. Effekter av lärares syn på digitaliseringens roll i bildundervisning

Utifrån forskningsartiklarnas resultat kan olika uppfattningar om digitaliseringens roll i bildundervisning utläsas. Marner och Örtegrens (2013) studie undersöker digitala medier i förhållande till bildämnets paradigm, som refererar till hur ett skolämne uppfattas utifrån förståelsen av ämnet, uttryck i lärares professionella syn på ämnet samt hur ämnet redovisas i kursplaner. Lärare i studien som upplever ett motstånd till implementering av digitala medier i undervisningen såg det som ett hot mot ämnets tradition och kärna. Marner och Örtegren (2013) understryker att de digitala inslagen i undervisningen då hamnar i periferin, där digitala medier blir främmande och bemöts med motstånd utifrån ett estetiskt- praktiskt ämnesparadigm.

Forskarna påpekar att synen på bildämnet som framförs av de analogt inriktade lärarna tillhör ett föråldrat synsätt. Marner och Örtegren (2013) uppmärksammar att ett praktiskt paradigm

fortfarande är vanligt förekommande i skolor, både hos lärare och elever. Lärare som upplever motstånd kopplar då äldre ämnesparadigm till samtida bildundervisningens syfte och mål med en exklusion av digitala inslag (Marner & Örtegren, 2013).

De motstånd som framkommer i Marner och Örtegrens (2013) studie syns även i Wilks et al. (2012) resultat där forskarna ser en tillbakahållning från lärare vid användning av digitala program. Lärare i studien uppger att de inte ser en mening med att byta ut de analoga verktygen eftersom de inte kan se elevernas process lika tydligt och de digitala verktygen ses därför som ett hinder för undervisningen. Forskarna tolkar den negativa inställningen till användningen av det digitala inslagen genom en känsla av förlorad kontroll hos lärarna. Wilks et al. (2012) ser att den analoga delen av ämnet och traditionella konstpraktiker håller en stor signifikans hos många lärare. I studien framkommer en problematik i mötet med de digitala verktygen där lärare uppger att de känner en kylighet från datorer på grund av en avsaknad av direkt materiell kontakt. Lärarna upplever därför att den sensuella delen av bildframställning försvinner och menar att det kväver elevers kreativitet på grund av att kopplingen till det materiella förloras vid användning av digitala verktyg (Wilks, Cutcher & Wilks, 2012).

(13)

9

I Wangs (2018) studie framgår det att lärare har en medvetenhet om de faktum att bildämnets syfte inte är att utbilda elever till att bli framtida konstnärer. Lärarna argumenterar i det här avseendet för betydelsen av att undervisningen inte ensidigt fokuserar på att utveckla elevers förmåga att använda avancerade tekniker genom digitalt bildskapande, utan också deras förståelse för olika bildbudskap och dess påverkan. Samtidigt framkommer det i studiens resultat att många lärare främst har fokus på ett praktiskt- estetiskt och ett fritt skapande där digitala verktyg

används som komplement till ett analogt bildskapande (Wang, 2018). Liknande tendenser kan ses i Marner och Örtegrens (2013) resultat som också visar tendenser att digitala verktyg används som ett hjälpmedel för analog bildframställning framför att integreras i undervisningens alla delar. Forskarna menar att digitala verktyg och tekniker då tillskrivs kvalitéer som tidigare tilldelats modernistiskt inspirerat måleri vilket gör att den digitala bildens kommunikativa potential och process, som inkluderar presentation och analys samt koppling till visuell kultur och

ungdomskultur, undergrävs till förmån för ett analogt bildskapande (Marner & Örtegren, 2013). Marner och Örtegrens (2013) forskningsresultat visar att skolor som integrerar digitala medier i undervisningen också ändrar ämnets paradigm genom att de digitala inslagen blir en naturlig del i ämnet och de arbete som sker i undervisningen. Marner och Örtegren (2013) menar att det bidrar till en förskjutning från en estetisk- praktisk ämneskonception till en

ämneskonception med fokus på kommunikativa processer, vilket inkluderar kreativitet som visningar och presentationer i olika digitala moment. Förskjutningen av bildämnets paradigm är något som speglas i de argument Smith (2020) framför med betoning på fördelen att utgå från samtidens internetkonst för att öppna upp för kritisk reflektion och diskussion i undervisningen. På så vis hamnar kommunikation i fokus för undervisning i syftet att främja elevers lärande genom att skapa förståelse kring hur olika bildbudskap skapas, förmedlas och representeras genom internet och sociala medier (Smith, 2020).

3.2.2. Lärares utformning av digital bildundervisning

Utifrån forskningsresultaten går det att finna olika sätt att arbeta med digitala verktyg och tekniker i undervisning. Jahnke och Kumars (2014) studie undersöker lärares didaktiska

överväganden vid implementeringen av Ipads i undervisningen. Lärarna i studien menar att det krävs nya sätt att tänka om de didaktiska idéerna vid implementeringen av ny teknologi i

undervisning. Av resultatet framkommer det att lärare i studien har en medvetenhet över hur de ska integrera arbetet med Ipads så att det överensstämmer med lärandemålen samt på vilket sätt den kan vara ett stöd i relation till utveckling av elevers lärande. Lärarna i Jahnke och Kumars (2014) studie fokuserade sin undervisningspraktik vid analys, problemlösning och kreativitet

(14)

10

framför reproduktion av kunskap, där Ipads används som ett verktyg för elever att dokumentera tankar och reflektioner som en del av lärandeprocessen. Integrationen var på så vis centrerad vid lärande som process och förutom att teknologin fungerar som ett verktyg för elever att skapa egna produkter betonades vikten av att elever applicerade sitt lärande till egna erfarenheter och kontexter utanför skolan (Jahnke & Kumar, 2014). Portföljmetodik och att se lärandet som en del av en process lyfts fram av lärare i Wangs (2018) och Smiths (2020) studier som användbara metoder vid utformning av bildundervisning. Elever i Wangs (2018) studie presenterar bilder med tillhörande formulering av tankar och förfaranden i den skapande processen. En lärare beskriver att elevers förmåga att presentera och ge återkoppling på arbeten utvecklas genom att presentera arbetet på en digital plattform (Wang, 2018).

Smith (2020) beskriver att elever uppmanas att dela sina arbeten under bildskapande process i form av en portfolio på sociala medier som Instagram samt att ge konstruktiv och meningsfull återkoppling till varandra. Smith (2020) understryker att den feedback som elever ger varandra inte ersätter lärares feedback, klassrumsdiskussioner eller bedömning av arbetet, men att det verkar som ett sätt att utforska olika konceptuella och estetiska strategier, liksom som

utvecklandet av färdigheter och tekniker som relaterar till konstpraktiker. Elever i Smiths (2020) studie förväntas också att överföra sitt digitala bildarbete online till andra former av analogt skapande för att ge förståelse för hur samtida konstnärer arbetar och hur den digitala kulturen har påverkat modern- och postmodern konst. Vidare menar Smith (2020) att förutom att lyfta frågor om konstnärers praktiker, kan en kritisk diskussion om en upplevd “digital klyfta” vid där

reflektioner om vardagen och hur det allt mer teknologiska samhället bidrar till att skillnad mellan en online och offline verklighet suddas ut.

Knochel (2020), Wilks et al. (2012) och Smith (2020) lyfter betydelsen av att utforma bildundervisningen så att, förutom att elever lär sig använda digitala verktyg, ges möjlighet till att skapa en förståelse för hur digitalt bildskapande relaterar till en digital visuell kultur och

samtidskonst. I detta avseende menar Smith (2020) att det är av betydelse att lärare lyfter frågor om samtidskonst på internet och aktivt arbeta för en decentrering av hegemoniska narrativ genom att kritisk granska det som representeras i nya medier och lyfta fram narrativ som exempel queer, trans och antirasistiska perspektiv. Han menar att decentrering, förmågan att se något ur en annan synvinkel, blir avgörande för undervisningen som en aktiv process för att, som lärare, ta ansvar för de kanon som förstärks genom de stoff som väljs att behandla. Lärare i Wilks et al. (2012) studie ser fördelar med att utforma undervisning utefter elevernas intresse och

förkunskaper i datorspel, hemsidor och olika virtuella världar för att skapa en förståelse för konst och visuell kultur då det har enklare att relatera till innehållet. Knochel (2020) argumenterar för

(15)

11

Photoshop som ett pedagogiskt verktyg. När elever använder programmet i eget bildskapande kan det stödja undervisningen och lärande genom att de får förståelse för hur bilder skapas och kan manipuleras och därigenom hur bildbudskap representeras i samhället.

Effektivitet och enkelhet i de olika processerna, samt ökad motivation är något som lärarna i Marner och Örtegrens (2013) studie understryker som positivt vid utformning av digital bildundervisning. Även argument om estetiska preferenser vid bildskapande, dess finish och digitala färdigheter förekom. Lärare i Wangs (2018) studie beskriver det som en fördel vid användning av digitala verktyg och specifikt Ipads, då det är möjligt att utföra flertalet

bildrelaterade funktioner vilket bidrar till ett verktyg som hanterar komplexa uppgifter som att skapa, omvandla och manipulera bilder både snabbt och smidigt. Samtidigt lyfter lärare i studien en problematik om den överväldigande tillgång till applikationer som erbjuder digitala ritprogram, fotocollage, grafisk design, animation, stopmotion finns att tillgå på marknaden och vikten av att på ett kritiskt och medvetet sätt välja rätt applikation utifrån vilka färdigheter och kompetenser det är tänkt att elever ska utveckla i relation till undervisningens syfte och mål. Wilks et al. (2012) menar att den teknologiska utvecklingen ställer krav på lärare att skapa relevant undervisning av hög kvalitet, men av resultatet framkommer det att många lärare saknar den digitala kompetensen som krävs för att utveckla sin undervisning i takt med den teknologiska utvecklingen. Meningen med att undervisa med digitala program som exempelvis ritprogram, enligt några lärare, blir ett meningslöst utbyte mot det analoga papperet. Wilks et al. (2012) argumenterar däremot för att digitala ritprogram hjälper elever som fastnar vid analoga moment, genom att eleverna kan bibehålla ett fokus på design och syftet med verket genom digital bildframställning. I studiens resultat framkommer det även att en majoritet av lärare som använder ICT i sin undervisning använder det vid teoretisk undervisning som exempelvis genomgångar.

Smith (2020), Wilks et al. (2016) och Jahnke och Kumars (2014) resultat visar på tendenser där digitala verktyg öppnar upp för ett socialt samspel mellan lärare och elev och elever emellan, beroende på vilka didaktiska överväganden som lärare gör vid användningen av digitala verktyg i undervisningen. Smith (2020) och Wilks et al. (2012) understryker vikten av att lärare intar ett mer horisontellt förhållningssätt till undervisning och lärande eftersom de metoder som snabbt växer fram i det digitala landskapet, lika snabbt kan bli föråldrade. Smiths (2020) och Wilks et al. (2012) erfarenhet är att många elever redan är bekanta med de digitala verktygen då det digitala praktikerna redan är en del av deras vardag genom sociala medier, men att kopplingen till ett “konstsammanhang” saknas. Det horisontella klassrummet innebär enligt Smith (2020) att dynamiken mellan lärare och elev förändras, blir mer öppen och formbar och därför behöver de vanliga reglerna och konventionerna i undervisningen omvärderas. Elever ges en möjlighet att

(16)

12

bidra med kunskaper om digitala verktyg som de redan besitter till läraren, vilket kan bidra till ett dynamiskt utbyte av erfarenheter. I kurser som erbjuder digitalt bildskapande, belyser Smith (2020) att dynamiken mellan elever förändras då kurserna erbjuder en miljö som stimulerar till samarbete och interaktion genom att gränserna mellan att vara online och offline suddas ut. Smith (2020) menar att majoriteten av studenterna i hans kurser har föredragit att arbeta tillsammans, vilket tyder på ett intresse för ett kollaborativt engagemang genom digitalt

bildskapande. Även Jahnke och Kumars (2014) studie visar på ökat samarbete och kollaborativ återkoppling, vilket de i sin tur menar främjar kreativitet, analys, kritiskt tänkande och reflektion förutsatt att de integreras på ett konstruktivt vis i linje med den digitala didaktiska designen med fokus på processen i skapandet genom reflektion framför reproduktion av kunskap.

3.2.3. Kunskaper och förmågor genom digital bildundervisning

Två spår kunde utläsas av elevers lärande i forskningsresultaten. Det första är att elever lär sig kunskaper och förmågor i att använda digitala verktyg och tekniker i sin egen bildframställning och det andra spåret handlar om att elever tillägnar sig en medvetenhet och förståelse för visuell kultur genom användandet av digitala verktyg och tekniker. I Wangs (2018) studie framkommer det att de kunskaper och förmågor som elever lär sig genom användning av digitala verktyg i undervisning främst är utvecklandet av teknisk färdighet. I tre av intervjuerna uppger lärare att de digitala programmen främst lär elever att använda lager och att sammanslå bilder vilket de menar är unikt för digitalt bildskapande. Sintonen (2020) uppmärksammar att material inte blir en begränsning utan en möjlighet för att sätta ramar till samspelet mellan skapare och verk men på olika sätt. Analogt bildskapande bjuder in till ett förkroppsligat och sensoriskt skapande genom en upplevd direkt kontakt. Trots förlust av kontakt vid ett digitalt skapande erbjuder materialet en möjlighet till ett mer experimentellt utforskande då det blir lättare som nybörjare att skapa bilder genom digitala verktyg, framför analoga material, eftersom rädslan för att misslyckas försvinner (Sintonen, 2020). Två av lärarna rapporterade i Wangs (2018) studie att elever fann det lättare att förstå perspektiv och proportioner med hjälp en referensbild i bakgrunden. Wang (2018) lyfter att när undervisning om relativt komplexa koncept som perspektiv och proportioner görs kan Ipads, vid en ändamålsenlig användning, hjälpa elever att förstå undervisningsinnehållet, bli engagerade, uppmuntra till problemlösning samt bli mottagliga för fler lärandemöjligheter. Sheridans (2011) studie belyser att det finns en skillnad när elever arbetar med analoga verktyg och material i jämförelse med digitala verktyg och tekniker. Studien undersöker främst två förmågor i detta avseende, observation och föreställningsförmåga. Resultatet visar att elever använder föreställningsförmågan i större utsträckning än observationsförmåga i digitalt skapande

(17)

13

processer. Eleverna observerar vad läraren gör och hur andra bildskapare arbetar genom

referensmaterial. Dock förlitar sig läraren i högre utsträckning på elevernas föreställningsförmåga i en digital kontext, där läraren inte ber elever att använda sig av referensmaterial när ett nytt moment introduceras utan ber istället elever att föreställa sig hur något ser ut (Sheridan, 2011).

Förutom att undervisningen är tänkt att utveckla mer beständiga praktiska förmågor menar Smith (2020) att elever genom den bildskapande processen och gemensamma samtal ges möjlighet att utveckla ett kritiskt tänkande. Eleverna i Smiths (2020) studie uppmanas att använda både digitala och analoga tekniker och material i sitt bildskapande, vilket forskaren menar

utvecklar både elevers tekniska kunskaper och förmågor samt en förståelse för visuell kultur. Lärarna i Jahnke och Kumar (2014) studien illustrerar att genom en undervisning som fokuserar på processer genom digitala verktyg och tekniker främjar elevers reflektion, digitala kunskaper och förmågor samt en koppling till kontexter utanför skolans verksamhet. Genom

portföljmetodik lär sig eleverna, enligt lärarna, att presentera och ge återkoppling på varandras bilder vilket främjar ett ökat samarbete och engagemang genom att det öppnar upp för samtal och diskussion i det fysiska klassrummet (Jahnke & Kumar, 2014; Smith, 2020; Wang, 2018). Smiths (2020) resultat visar att elevers presentation genom portfolios främjar ett utforskande av konceptuella estetiska strategier och genom återkoppling på varandras bilder utvecklas elevers tekniska och konceptuella ordförråd.

Både Knochel (2020) och Smith (2020) understryker betydelsen av att elever utvecklar en medie litteracitet. Knochel (2020) menar att när elever använder program som Photoshop och dess funktioner som exempelvis retuschering ges elever möjlighet att tillägna sig kunskaper och förmågor om hur bilder skapas. På så vis utvecklas elevers kritiska förhållningssätt i en naturligt förekommande diskussion i relation till de bildbudskap som finns runt omkring i dagens medie- och informationssamhälle. Elevsamtalet handlar inte om presentation eller kvaliteter av bilder, utan är tänkt att lyfta frågor om hur bilder tolkas beroende på i vilken kontext den är

representerad. Smith (2020) lyfter genom begreppet kritisk medie litteracitet vikten av att elever ges möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till olika medier, genom att låta konstnärers röst stå i förgrunden. Genom att presentera konstnärers texter såsom uttalanden, intervjuer, skrifter samt profiler på sociala medier menar Smith (2020) att det öppnar upp för ett större sammanhang och kritiska diskussioner om konstnärers konstverk i klassrummet kan ta vid. Knochel (2020) hävdar att en lärares uppgift i undervisningen blir att synliggöra hur exempelvis retuschering av bilder och dess icke mänskliga och naturliga element som uppstår vid

bildmanipulation bidrar till att bilders mening och syfte, genom att diskutera vad det gör med betraktarens tolkning. Liksom Knochel (2020) anser Wilks et al. (2012) att elever utvecklar ett

(18)

14

metakognitivt tänkande vid användning av teknologiska verktyg och program. Wilks et al. (2012) resultat visar att elever ökar en förståelse för media och visuell kultur genom att utforska

exempelvis spel eller andra hemsidor. Forskarna uppmärksammar elevernas koppling till den digitala världen, där de menar att digitalt skapande har varit hjälpsamt för elevers kreativitet och syn på representation i den digitala världen. Wilks et al. (2012) uppmärksammar att elevernas förmåga att omfamna den digitala världen inte går att förneka, deras kunskap har lett till ett lärande som karaktäriseras av ett oberoende från lärarens digitala kunskap och att lärare kanske bör börja fundera över varför eleverna visar en motivation till att arbeta med det digitala.

(19)

15

4. Diskussion

I det här kapitlet kommer en diskussion över kunskapsöversikten tas vid. Diskussionen är uppdelad i två delar, en metoddiskussion och en resultatdiskussion där diskussion förs kring forskningsartiklarnas resultat i förhållande till kunskapsöversiktens problemformulering och i relation till framtida yrkesprofession.

4.1. Metoddiskussion

Den systematiska sökningen utfördes genom begrepp som befanns relevanta till

problemområdet. Eftersom det bilddidaktiska forskningsfältet är snävt fattades beslut att hålla sökningen relativt öppen och inte specificera sökningen ytterligare. De valda forskningsartiklarna i den här kunskapsöversikten har främst fokus på lärares perspektiv. Genom att välja och

använda andra sökord hade en möjlighet funnits till att finna artiklar och forskningsresultat med andra infallsvinklar, där forskning som tar upp elevers perspektiv hade varit önskvärt.

För att bibehålla vår systematiska sökväg valde vi att exkludera den svenska databasen SwePub då sökprocessen i den databasen fungerar på ett annat sätt än de valda databaserna. Exkluderingen har medfört att vi uteslutit möjligheten till en större mängd svenska

forskningsartiklar. I den inledande fasen av arbetet gjordes en bred sökning av digitalisering. I sökträffarna såg vi att en stor del av forskningen om digital bildundervisning i Sverige var författad av forskarna Marner och Örtegren som även står för flertalet rapporter utfärdade av skolverket samt författandet av kapitel i vår kurslitteratur. Vi såg en problematik i att det Svenska forskningsfältet om digital bildundervisning präglas av främst två forskares perspektiv. I

beaktande till det här valde vi att begränsa urvalet till endast en svensk artikel. För att kringgå problematiken med ett för ensidigt perspektiv valde vi att utforska internationella databaser. En konsekvens av beslutet har bidragit till ett bredare urval av internationell forskning än om artiklarna varit exklusivt svenska vilket tillför en variation av kunskap och olika perspektiv.

En annan konsekvens vid internationell forskning som behandlar undervisning är att länder har olika skolsystem och ämnesplaner för bild än det svenska utbildningssystemet. Av den anledningen gjordes ett försök att finna artiklar från länder vars utbildningssystem liknar svensk utbildning vilket resulterade i artiklar från Danmark, Finland och U.S.A. I relation till snabb utveckling av digitalisering i samhället och revideringen av den svenska läroplanen 2011 som medförde en betoning på digitalisering, har avgränsning utförts genom att begränsa sökning till artiklar publicerade de senaste tio åren för att tillhandahålla ett tidsrelevant urval. En sekundär

(20)

16

sökning genom ett snöbollsurval har genomförts i sökprocessen, vilket gör att transparensen vid redovisningen av litteratursökningen kan minska då de frångår den systematiska sökvägen i databaserna. Urval av forskningsartiklar genom den sekundära sökning har också begränsats då problematik uppstod vid att artiklar då delar liknande perspektiv och resultat, vilket avviker från vår strävan att belysa kunskapsöversiktens problemområde från olika håll. En medvetenhet kring den egna förförståelsen av ämnesområdet har medfört ett kritiskt förhållningssätt genom hela arbetet, för att på ett neutralt och objektivt sätt utforska problemområdet fritt från egna värderingar (Thurén, 2007). I det här avseendet har en strävan att minimera den egna påverkan på resultatet, genom ett öppet sinne vid insamling av information och utan att begränsa urvalet, för att få en korrekt och relevant bild av kunskapsområdet (Jacobsen, 2017). För att tillförsäkra kunskapsöversiktens reliabilitet och validitet har ett försök till att finna olika infallsvinklar tagits i beaktning vid urvalsprocessen i relation till problemområdet (Thurén, 2007).

En problematik vid studiers tillförlitlighet har uppmärksammats då några

forskningsartiklar brister i sin transparens genom avsaknad vid redovisning av metodologisk och teoretisk grund. Detta gör att bedömning av artiklarnas kvalitet försvåras då det inte går att följa studiens utförande i alla led. Trots en medvetenhet om att några artiklar uppvisar låg reliabilitet har beslut om inkludering tagits då de är referentgranskade och därav anses tillräckligt trovärdiga och deras resultat befanns relevanta för att söka svar på kunskapsöversiktens problemområde (Thurén, 2007). En medvetenhet kring forskningsartiklarnas empiriska material har funnits under processens gång. Det empiriska materialet i kvalitativa studier ofta har begränsat antal deltagare eftersom det är resurskrävande, varav det bör tolkas med försiktighet. Därav kan

forskningsartiklarnas utsagor från deltagarna inte ses som representativa för alla lärare och av den anledningen kan inga generella slutsatser extraheras från empirin. Dock kan kvalitativa studier erhålla nyanserad och fördjupad förståelse genom deltagarnas individuella förståelse av ett förhållande vilket i det här fallet är att föredra (Jacobsen, 2017).

4.2. Resultatdiskussion

Litteraturen i kunskapsöversiktens första kapitel instruerar att det finns en skillnad i vilken utsträckning lärare är benägna att förnya ämnet och undervisningen i linje med kursplanens kommunikativa mål, vilket Åsén (2017) menar beror på att ämnets långa tradition lever kvar och bärs upp av stora lärargrupper. Vilken inställning lärare och elever har till digitalisering i

(21)

17

Vi kan se i forskningsresultaten att det finns olika uppfattningar om digitaliseringens roll i bildämnet där det går att utläsa att lärare antingen har en negativ, neutralt eller positiv inställning till digitala verktyg och tekniker i undervisning. De lärare som är negativt inställda till implementering av digitala verktyg ser det som ett hot mot ämnets tradition och kärna med en föreställning om att digitala verktyg inte är förenligt med deras uppfattning om bildskapandets kreativa och utforskande arbetsprocess. Implementering och användning av digitala verktyg möts av motstånd och tenderar då att uteslutas från bildundervisning (Marner & Örtegren, 2013; Wilks, Cutcher & Wilks, 2012). Vidare visar empirin att elevers bildframställning genom analoga verktyg och tekniker fortfarande är starkt förknippad med bildämnets tradition och kärna. Lärare som intar ett mer neutralt förhållningssätt där undervisning främst har ett praktiskt förfarande men med vissa digitala inslag, används de oftast som komplement till analogt bildskapande. Lärare tillskriver då digitala verktyg och tekniker samma kvaliteter som de analoga vid

bildskapande processer, framför att fullt ut ta vara på dess kommunikativa potential (Marner & Örtegren, 2013; Wang, 2018; Wilks, Cutcher & Wilks, 2012). Forskningsresultaten visar i motsats att de lärare som har en positiv inställning till digitalisering i ämnet ser möjligheter att utveckla undervisningspraktiken och dess innehåll. I syfte att främja elevers möjlighet att utveckla en medvetenhet och ett reflekterande förhållningssätt till digitalisering och dess påverkan på individ och samhälle, behandlar lärare innehåll som bland annat visuell medie- och ungdomskultur. Bildframställning genom digitala verktyg ses därigenom som ett sätt att närma sig förståelsen för hur olika bildbudskap skapas, förmedlas och representeras genom internet och sociala medier (Marner & Örtegren, 2013; Smith, 2020; Wilks, Cutcher & Wilks, 2012).

De didaktiska överväganden lärare gör beror i stor utsträckning på hur de tolkar styrdokumentens syfte och mål som i sin tur påverkar urval av stoff samt metoder för utförandet i undervisning (Åsén, 2017). Forskningsresultaten synliggör ett kritiskt förhållningssätt där lärare understryker att det behövs nya sätt att tänka vid implementering av digitala verktyg, så att undervisningspraktiken reflekterar ämnets syfte och mål samt främjar ett meningsfullt lärande (Jahnke & Kumar, 2014; Smith, 2020; Wilks, Cutcher & Wilks, 2012). Lärares didaktiska

överväganden handlar i detta avseende om på vilket sätt digitalisering kan stödja elevers lärande i relation till kontexter utanför skolans väggar, både genom val av metoder och innehåll (Jahnke & Kumar, 2014; Knochel, 2020; Smith, 2020; Wang, 2018; Wilks, Cutcher & Wilks, 2012).

Bildämnets syfte formulerat i Lgr11 (Skolverket, 2019) framhåller att elever ska ges förutsättningar att “kommunicera med bilder för att uttrycka budskap” och “skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material” (Skolverket, 2019). Forskningsresultaten visar flera fördelar med digitala verktyg och tekniker i elevers

(22)

18

bildframställning då digitala program tillhandahåller flertalet funktioner som exempel användning och sammanslagning av lager, manipulation och retuschering (Knochel, 2020; Wang, 2018). Dock finns det en skillnad vid vilka förmågor som används vid digital respektive analog

bildframställning, där Sheridans (2011) resultat visar att elever använder föreställningsförmågan i större utsträckning än observationsförmågan. Andra fördelar framkommer i Sintonens (2020) resultat där digitala verktyg bidrar till ett experimentellt utforskande vilket medför att elevers rädsla för att misslyckas försvinner, vilket vi ser som positivt då vi under vår verksamhetsförlagda utbildning många gånger upplever att elever inte vågar påbörja sitt bildarbete vid analoga

moment.

För att främja ett lärande som är meningsfullt i ett större samhällsenligt perspektiv och inte enbart utveckla elevers förmåga att använda digitala verktyg och tekniker, behöver elever utveckla förståelse för vilka effekter digitalisering har på individ och samhälle (Widén & Örtegren, 2020). Visuell kultur är ett centralt begrepp i kursplanen för bild och är tänkt att utveckla elevers visuella kompetens genom ett kritiskt förhållningssätt till visuella uttryck som bland annat foto, design, konst och reklam (Åsén, 2017). I kursplanen för bild i Lgr11

(Skolverket, 2019) ska elever även ges förutsättningar att “undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder” och “analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll- och funktion”. En större betoning på ämnets kommunikativa inslag är tänkt att integrera ämnets två beståndsdelar, att skapa och att tolka (Marner & Örtegren, 2015). Resultaten visar att ett praktiskt utförande genom bildframställning och analys av samtida fenomen på internet och sociala medier samt hur de båda relaterar till varandra, kan främja en förståelse för hur bilder skapas och på vilket sätt bildbudskap påverkar individ och samhälle. På så vis bidrar undervisning som utformas på så vis att elever genom sin egen bildframställning ges möjlighet till att sätta det i ett större sammanhang, ges möjlighet tillägna sig kunskaper och förståelse om visuell kultur och därigenom visuell kompetens (Jahnke & Kumar, 2014; Knochel, 2020; Smith, 2020; Wang, 2018; Wilks, Cutcher & Wilks, 2012).

I kunskapsöversiktens inledande kapitel framkommer det att det är ovanligt att elever redovisar sina arbeten inför andra än läraren, samt att innehåll som samtidskonst och mediebilder sällan ingår i bildundervisning (Marner & Örtegren, 2015). Flera studier behandlar utformning av undervisning genom portföljmetodik, där elever ges möjlighet att både presentera och ge

återkoppling på varandras process och färdiga bilder, vilket bidrar till kunskap och förståelse för konceptuella strategier och ett tekniskt ordförråd (Smith, 2020; Jahnke & Kumar, 2014; Smith, 2020; Wang, 2018). Genom elevers presentation och återkoppling samt samtal omsamtidskonst, bildbudskap och representationer på internet och sociala medier, får ämnets kommunikativa mål

(23)

19

större utrymme. Vi anser att det skulle kunna motverka att ämnets fokus ligger vid äldre

modernistisk konst och en praktiskt- estetisk ämneskonception som tidigare uppmärksammats av Marner och Örtegren (2015).

4.3. Slutsats

Syftet med kunskapsöversikten var att söka svar på hur digitalisering ser ut i bilddidaktisk

forskning och hur bildundervisningen och lärare förhåller sig till digitala tekniker och verktyg för att utveckla elever kunskaper och förmågor. Utifrån syftet formulerades två forskningsfrågor (i) Vilken påverkan har lärares förhållningssätt till digitala verktyg och tekniker för undervisning och elevers lärande? samt (ii) Hur påverkar olika arbetssätt med digitala verktyg och tekniker elevers möjlighet att tillägna sig de kunskaper och förmågor som undervisningen syftar till?

Vi kan se att lärares inställning till digitala verktyg och tekniker får effekter på vilken bildundervisning som bedrivs och därigenom vilket lärande som ges företräde. Vi har således kunnat utläsa två huvudsakliga spår: lärare som visar en negativ inställning och upplever ett motstånd och lärare som har en positiv inställning och ser möjligheter vid digital

bildundervisning. När lärare utformar undervisning med digitala verktyg och tekniker med fokus på dess kommunikativa potential samt dess möjlighet att skapa förståelse för visuell kultur ser vi att ämnet därigenom skulle kunna utvecklas i linje med kursplanen i Lgr11:s (Skolverket, 2019) kommunikativa syfte och mål i högre utsträckning än vad lärare som upplever ett motstånd eftersom de lärare som förespråkar analogt bildskapande tenderar hålla fast vid en undervisning som präglas av en praktiskt- estetisk ämneskonception. Utifrån forskningsresultaten kan vi se att det finns lärare som genom digitalisering av bildundervisning utvecklar ämnet utifrån de

förändrade behov av kompetenser som vårt digitala informationssamhälle gett upphov till. När digitala verktyg och tekniker används för att utveckla förståelse för hur bilder skapas och därigenom ett kritiskt förhållningssätt till olika bildbudskap och visuella kulturer ser vi hur det kan bidra till positiva effekter på elevers lärande. Men då vi i den här kunskapsöversiktens forskningsresultat ser tendenser där lärare håller fast vid äldre ämnestraditioner anser vi att utvecklingen av ämnet inte är tillräcklig. Vi ser därför ett behov av mer forskning kring hur utformningen av digital bildundervisning kan förbättras för att främja elevers kunskaper och kompetenser som är av betydelse för individer i ett digitalt informationssamhälle, något som skulle kunna utföras i vårt framtida examensarbete.

(24)

20

Referenser

Friberg, F. (Ed). (2017). Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.

Jacobsen, I. D. (2017). Hur genomför man undersökningar? Introduktion till samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Studentlitteratur.

Jahnke, I., Kumar, S. (2014). Digital didactical design: Teachers´ integration of ipads for learning- centered Processes. Journal of Digital Learning in Teacher Education, 30(3), (81–88). DOI:

10.1080/21532974.2014.891876

Knochel, D. A. (2016). Photoshop Teaches With(out) You: Actant Agencies and Non-Human Pedagogy. Visual Arts Research, 42(1), 71–87). DOI: 10.5406/visuartsrese.42.1.0071

Marner, A., Örtegren, H. (2013). Four approaches to implementing digital media in art education. Education Inquiry, 4(4), 671–688. DOI: 10.3402/edui.v4i4.23217

Marner, A. & Örtegren, H. (2015). Bild i grundskolan: En nationell ämnesutvärdering i årskurs 6 och 9. Skolverket. Hämtad 2020-11-12 från

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65b974/1553966248586/pdf3497. pdf

Marner, A. & Örtegren, H. (2017). Digitalisering av bildämnet. I G. Åsén (Red.), Bildundervisning och lärande genom bilder (s. 58–72). Stockholm: Liber.

Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019 (6:e uppl.). Hämtad 2020-11-12 från

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet

Skolverket. (2020). Digital kompetens i bildämnet. Hämtad 2020-11-30 från

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/digital-kompetens-och-bild

(25)

21

Sheridan, K, M. (2011). Envision and Observe: Using the Studio Thinking Framework for Learning and Teaching in Digital Arts. Mind, Brain and Education, 5(1), 19–26. DOI: 10.1111/j.1751-228X.2011.01105

Sintonen, S. (2020). From an experimental paper to a playful screen: How the essence of materiality modulates the process of creation. British Journal of Educational Technology, 51(4), s. 1322–1333. DOI:10.1111/bjet.12906

Smith, J. T. (2020). Critically Reframing Post-Internet Art Toward the Future of Art Education Curriculum. Art Education, 73(3), 38–44. DOI: 10.1080/00043125.2020.1717821

Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. (2:4 uppl.). Stockholm: Liber.

Wang, W. W. (2018). Empowering Art Teaching and Learning With iPads. Art Education, 71(3), 51–55. DOI: 10.1080/00043125.2018.1436353

Widén, A., & Örtegren, H. (2020). Lärarutbildning och konstpedagogik - några nordiska nedslag i Tilde (IFEÄ-rapport, 2020:17). Umeå: Institutionen för estetiska ämnen, Umeå universitet.

Wilks, J. A, Cutcher & Wilks, S. (2012). Digital Technology in the Visual Arts Classroom: An [un]Easy Partnership. Studies in Art Education, 54(1), 54–65. DOI:

10.1080/00393541.2012.11518879

(26)

22

Bilagor

Bilaga 1, Systematisk litteratursökning

Datum Databas Sökord Begränsningar

(år, peer-review…) Antal träffar Valda artiklar (utifrån relevans för frågeställning) 2020-11-18 ERIC 1) "Art education"

OR "visual education" OR "aesthetic education" AND 2) "Digital" OR "digital education" OR "view of knowledge" OR “e-learning” AND 3) “compulsory school” OR “Primary school” OR “elementary school” OR “secondary school” peer-review, år 2010–2020 67 5

(Jahnke & Kumar, 2014; Marner & Örtegren, 2013; Sheridan, 2011; Wang, 2018; Wilks, Cutcher & Wilks, 2012)

20-11-25 ERC 1) "Art education" OR "visual education" OR "aesthetic education" AND 2) "didactical designs" OR ”digital” peer-review, år 2010-2020 233 2 (Sintonen, 2020; Smith, 2020) 20-11-25 Snöbollsurval 1 (Knochel, 2016)

(27)

23

Bilaga 2, Sammanställning av forskningsartiklar

Författare, år

Titel Publikationstyp Syfte Teoretiskt

ramverk Metod och material Resultat Jahnke, Kumar 2014 Digital didactical designs: teachers´integratio n of ipads for learning- centered processes Artikel, peer reviewed, Journal of Digital learning in Teacher Education. 20(3), s. 81–88. På engelska Didaktiska överväganden vid implementering av ipad i undervisningen (s.82) Digital didaktisk modell/ teori (s.81–82) Kvalitativ ansats/ etnografisk Semistrukturer ade intervjuer och observationer av elever och lärare. (s.82–83)

Ipads visar potential vid skapande, elevers samarbete och kollaborativ återkoppling. Dessa förmåner underlättar kreativitet, analys, reflektion. (s.87) Knochel, 2016 Photoshop Teaches With(out) You: Actant Agencies and Non-Human Pedagogy Artikel, peer reviewed,

Visual Arts Research. 42(1). s.71–87. På engelska Utforskar Adobe Photoshops möjligheter som ett bildpedagogiskt verktyg (s.71–72) Actor-network theory och fenomen mellan människor och icke människor (s.71) Kvalitativ ansats/ analys av insamlad dokument och bildsökning, bl.a 31 artiklar (s.71)

Photoshop används till stor del som ett instrument i skapandet och används som ett verktyg i den digitala integreringen i bildundervisningen (s.76) Marner, Örtegren, 2013 Four approaches to implementing digital media in art education Artikel, peer reviewed, Education Inquiry. 4(4). s. 671–688 På engelska, Utforskar de strategier som elever, lärare och skoladministrat örer intar gentemot digitala verktyg i relation till svensk bildundervisnin g(s.671) Medieekologis kt perspektiv, koncept om ämnespradigm , Bernsteins teori om det heliga och det profana. (s.676–677) Kvalitativ ansats/ etnografisk Semistrukturer ad observation och intervju med elever, lärare och administratörer (s.677–678)

4 strategier elever och lärare intar vid digitala medier, motstånd, tillägg, inbäddning och digital media som dominant. (s.678–684) Sheridan, 2011 Envision and Observe: Using the Studio Thinking Framework for Learning and Teaching in Digital Arts Artikel, peer reviewed, Mind, Brain and Education. 5(1). s. 19–26. På engelska Utforskar hur Hetlands studie och teorier fungerar i ett digitalt klassrum (s.20) Studio habits of mind (s.19) Kvalitativ ansats/ analys av etnografisk studie i klassrumsmiljö STF:s studio habits of mind (s.20–21)

Det finns en skillnad i vilka förmågor som används i de olika studierna.

Observationsförmåga tar en stor plats i Hetlands studie medan föreställningsförmågan används till större del i digital bildundervisning. (s.22–23) Sintonen, 2020 From an experimental paper to a playful screen: How the essence of materiality Artikel, peer reviewed, British Journal of Educational Technology. 51(4). s. 1322–1333. Utforskar materialism i en skapande diskurs mellan skapare och Intra-Action, ny materialism och Boscaglis Stuff Theory (s.1324) Kvalitativ ansats/ analys av eget skapande och inlärningsproce ss (s.1323)

Resultaten visar att det finns en skillnad i användningen av de olika materialen (s.1326– 1329)

(28)

24 modulates the process of creation På engelska gränssnitt (s.1322) Smith, 2020 Critically reframing post-internet art toward the future of art education curriculum Artikel, peer reviewed Art Education. 73(3). s. 38–44. På engelska Utforskahur lärare kan utforma undervisning med digitalt bildskapande (s.38) Ingen Kvalitativ ansats/ Analys av egen undervisningsp raktik utifrån fem nyckelkompon enter (s.39) Resultatet pekar på en undervisning som aktivt (1) öppnar upp för metoder som uppmuntrar till samverkan och delning vid bildskapande, (2) online-interaktion som en kanal för offline-interaktion och engagemang i material, (3) stimulerar mer horisontella och nätverksbyggande strukturer av lärande, (4) erkänner decentrering av digitalt bildskapande praktiker från hegemoniska berättelser av konstkanon och (5) lyfter betydelsen av konstnärer och elevers röster i kultivering av kritisk media litteracitet genom bildskapande (s.38) Wang, 2018 Empowering Art Teaching and Learning With ipads Artikel, peer reviewed, Art Education. 71(3). s. 7-11. På engelska Utforska styrkor, svagheter, fördelar, utmaningar, svårigheter vid användning av ipads i undervisning (s.52) Ingen Kvalitativ ansats/ Semistrukturer ade intervjuer med 7 bildlärare (s.52)

Lättare att lära ut med digitalt bildskapande, elever tillägnar sig unika estetiska

erfarenheter, stödjer elever som har svårt för bild, innovativ undervisning och lärande (s.53–55) Wilks, Cutcher, Wilks, 2012 Digital Technology in the Visual Arts Classroom: An [un]Easy Partnership Artikel, peer reviewed, Studies in Art Education. 54(1). s. 54–65. På engelska Att se till möjligheter och problematik med användningen av ICT i bildundervisnin g, samt hur man använder ICT (s.55) Ingen Framkommer inte

Det finns problematik med digital undervisning men det finns även möjligheter med undervisningen (s.59–62)

References

Related documents

Skatte- och tullavdelningen, Enheten för skatteadministration, skatteavtal och tullfrågor Gabriela Kalm 08-405 38 59 070-61109747 Telefonväxel: 08-405 10 00

BIL Sweden förordar här en skarpare formulerad reglering som ger Tullen inte enbart befogenhet att ingripa utan en skyldighet att rapportera och ingripa närhelst man befarar

Detta yttrande avges av generaldirektör Kristina Svartz efter föredragning av utredare Petra Bergnor.. I beredningen har enhetschef Anna

Beslut i detta ärende har fattats av Annelie Sjöberg efter utredning och förslag från Laine Nõu Englesson.. I den slutliga handläggningen har också sektionschefen Linnea

Remarkably, this criticism is often also found by suppliers engaged in reversed e-auctions, which are often used for purchasing leveraged products where low purchase price in

Äldreboendedelegationen rekommenderade ett sådant upplägg för att stimulera byggandet av trygghetsboenden, som är ett slags mellanting för pensionärer som ges möjlighet till

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa försöksverksamhet med rösträtt från 16 år i 2026 års kommunalval för de kommuner som önskar vara en del

sådant som är relevant att känna till för att skapa förutsättningar för delaktighet, nämligen att det finns ett intresse från ungdomarnas sida att delta, att de har en känsla