Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och Samhälle
Examensarbete
15 högskolepoängBlogg om Historia
– Bloggen som redskap för kommunikation kring historia
Blog about History
- The blog as a tool for communication about history
Josefin Magnusson
Lärarexamen 270 hp
Historievetenskap och lärande 2010-08-27
Examinator: Thomas Småberg Handledare: Irene Andersson
2
Sammanfattning
Syftet med detta examensarbete är att utforma en blogg som kan fungera som ett verktyg för kommunikation kring historia. Bloggens målgrupp är elever på grundskolans senare år och intentionen med bloggen är att den ska stimulera ett intresse av historia såväl som ett historiemedvetande hos dess läsare. Arbetet grundas i en kvantitativ enkätundersökning kring målgruppens intresse av historia och bloggar. Resultatet av arbetet är en, i teorin, uppbyggd blogg vid namn ”Historiabloggen”. Det visar sig att bloggens form i teorin kan främja ett intresse av historia samt ett historiemedvetande. Främst på grund av dess möjlighet att alltid utgå från nuet, dels genom att den kan uppdateras löpande och därmed hålla en stark förankring i dagsaktuella händelser och skeenden och dels eftersom den kan utgå från läsarens egna frågor och funderingar till historien genom dess kommunikativa möjligheter.
Nyckelord: blogg, kommunikation kring historia, historiemedvetande, utvecklingsarbete
Abstract
The aim of this thesis is to develop a blog which can function as a tool for communication about history. The blog’s target group is students in age 12 to 15. The intention is that the blog should stimulate an interest in history and history awareness among its readers. The thesis is based on a quantitative survey about the interest in history and blogs in the target group. The result of the thesis consists of a blog named “Historiabloggen”. It turned out that the form of the blog could, in theory, endorse a stimulated interest in history and history awareness. The reason for this is mainly the strong capability of the blog to start in the present. This is partly due to the fact that the blog can be updated several times a day, and therefore be anchored in present day events; and partly due to the communication the blog enables, which makes it possible to start in the reader and his or hers questions and thoughts.
3
Innehållsförteckning
1.
Inledning
4
2.
Syfte och frågeställningar
5
3.
Tidigare forskning
5
3.1 Bloggar och bloggande 5
3.2 Intresse av historia 7
4. Metod och material
8
4.1 Utvecklingsarbete 8
4.2 Enkätundersökning 10
4.3 Alternativa metoder 11
4.4 Material 12
5. Bloggar
14
5.1 Bloggandets utveckling och funktion i dagens samhälle 14
5.2 Datorer, barn och unga 16
6. Teoretiska perspektiv och begrepp
16
6.1 Historiebruk och historieförmedling 17
6.2 Historiemedvetande 20
7. Resultat av enkätundersökningen
23
8. Historiabloggen
29
8.1 Historiabloggens uppbyggnad 30
8.2 Historiabloggens innehåll 32
8.3 Historieförmedling genom kommunikation 35
8.4 Historiabloggen i undervisningen 37
8.5 Historiabloggen som källa 38
9. Slutkommentar
40
Käll- och litteraturförteckning
Bilaga 1: Enkätformulär
4
1. Inledning
Min erfarenhet säger mig att lärare i historia på grundskolans senare år ofta bekymrar sig över att undervisningstiden inte räcker till. Det är inte sällan jag har hört suckar över att de återigen inte lyckats hinna med någon historia efter andra världskriget innan eleverna slutar nian. Ofta hörs även diskussioner om att eleverna inte intresserar sig för historieämnet och om att en så kallad historielöshet skulle breda ut sig. Samtidigt har den historiska populärkulturen expanderat på senare år och filmer, böcker och tv-spel som utspelas i historisk miljö är mycket populära. Denna utveckling tyder, tvärtom, på ett allmänt historieintresse. Jag frågar mig hur det egentligen står till, är intresset för historia stort eller inte? Enligt den nationella utvärderingen från 2003, var det en majoritet av informanterna, elever på grundskolas senare år, som angav att de var intresserade av historia. Av dessa informanter svarade dock en knapp majoritet att de enbart studerade för proven.1 Ett stort antal elever är alltså intresserade av historia, men i skolan studerar de bara för proven. Beror detta på att historieundervisningen i skolan inte känns meningsfull för deras egna liv?
Jag ser här ett problemområde och funderar kring alternativa former där dessa elever kan stimulera sitt historieintresse och kanske även historiemedvetande, en form som, precis som skolan, bygger på vetenskaplighet. Jag finner här en möjlighet med Internet och det relativt sentida mediet, bloggen. Bloggen är ett verktyg för kommunikation och förmedling på Internet som har växt sig starkt under senare åren. Jag avser i detta examensarbete att utforma ett förslag på hur en blogg om historia kan se ut och diskutera vilken potential denna blogg kan ha när det gäller att stimulera ett historieintresse samt ett historiemedvetande hos läsaren.
Jag menar inte på något sätt att skolans historieundervisning inte fungerar och att vi därför bör lägga krutet på ett annat sätt att förmedla historia. Som blivande historielärare är jag självklart positivt inställd till allt arbete som ämnar förbättra historieundervisningen och skapa givande lärosituationer för alla elever. Jag anser dock att dagens intresse för historia bör tas tillvara på alla möjliga sätt. Bloggen är ett medium som kan fungera som ett komplement till skolans undervisning. Det är ett medium som ligger i tiden och har möjligheter för historieförmedling, möjligheter som bör diskuteras.
5
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att utforma en blogg som kan fungera som ett verktyg för kommunikation kring historia. Intentionen med denna blogg är att den ska stimulera ett intresse för historia såväl som ett historiemedvetande hos dess läsare. Uppsatsen kommer inte att diskutera några resultat rörande huruvida ett intresse för historia eller ett historiemedvetande faktiskt stimuleras hos dess läsare då bloggen enbart konstrueras i teorin. Uppsatsens fokus ligger dessutom i sändarperspektivet, det vill säga bloggens förmedlingsmöjligheter. Den tänkta åldersgruppen för bloggen är elever på grundskolans senare år.
Uppsatsen baseras på följande frågeställningar:
• Hur ser intresset av historia och historiska bloggar ut bland elever på grundskolans senare år?
• Hur bör en blogg om historia utformas för att stimulera ett intresse samt ett historiemedvetande hos läsaren?
• Vilken potential har en sådan blogg som verktyg för kommunikation kring historia?
3. Tidigare forskning
Det finns i dag bloggar runt om i världen som fokuserar på historia, på såväl amatörmässig nivå som på mer professionell nivå. De flesta kretsar dock kring skaparen av bloggens personliga koppling och intresse av historia och dess fokus ligger inte direkt på att stimulera ett intresse för historia och historiemedvetande hos läsaren. Jag har inte funnit någon direkt forskning kring bloggars kommunikativa potential när det gäller just historia och unga människor. Det finns dock, trots det faktum att bloggen är ett relativt sentida medium, en hel del forskning kring bloggar och bloggande. Jag förutspår även att vi har mer forskning att vänta inom den närmaste framtiden.
I 3.1 behandlas forskning kring akademiska bloggar samt bloggens koppling till unga och till skolan. I 3.2 behandlas forskning kring historieintresse i grundskolans senare år.
3.1 Bloggar och bloggande
Sara Kjellberg, doktorand vid Lunds Universitet, har koncentrerat sin forskning till akademikers bloggande. Kjellberg studerar i ”Blogs as interfaces between several worlds”
6
den svenska akademiska bloggosfären. Hon genomför en fallstudie på 67 svenska akademiska bloggar där personen bakom bloggen antingen är involverad i forskning eller undervisar på universitetsnivå. En del av syftet med studien är att undersöka hur akademikerna använder sina bloggar som kommunikationsverktyg.2 Kjellberg lyckas inte urskilja någon specifik målgrupp som bloggarna riktar sig mot men dess författare använder ett personligt tilltal i inläggen.3 Genom att undersöka hur länkningar sker de 67 bloggarna emellan kan Kjellberg se hur de binds ihop i den svenska bloggsfären. Hon uppmärksammar att de bloggar som flest av de andra undersökta bloggarna länkar till är de som är mest aktiva i sitt bloggande, uppdaterar sin blogg ofta och använder bloggen som ett verktyg.4 Kjellberg drar från sin undersökning slutsatsen att bloggen är en ny kommunikationsform, den ersätter alltså inte någonting annat. Hon menar att bloggen fungerar som en samlingspunkt för fyra olika områden, nämligen den egna och andras forskning, allmänheten, det privata livet och universitetet.5
Maria José Lúzon vid University of Zaragoza har mer att säga angående länkningar i bloggar.6 Baserat på sin studie av 15 akademiska bloggar finner Lúzon att länkningar är ett viktigt verktyg i bloggen för att dela information och på så sätt skapa och upprätthålla relationer i bloggosfären samt skapa en bild av bloggen som kompetent. Lúzon fann i sin studie vidare att länkningar mellan olika bloggar samt från bloggen till olika platser på Internet gör att bloggen kan fungera som en sorts strukturerad informationskälla varifrån läsaren kan söka sig vidare. 7
Carina Bierich undersöker i sitt examensarbete hur elever och lärare på gymnasienivå uppfattar bloggar och hur de anser att bloggen kan användas i skolan. Resultaten visar på att majoriteten av såväl elever som lärare anser att en blogg är subjektiv och personlig. Bland de tillfrågade eleverna läser över hälften bloggar, det är dock vanligare bland tjejerna att läsa bloggar än bland killarna. Anledningarna till bloggläsandet är varierande, likaså är svaren på hur ofta de läser bloggar.8 Bland de tillfrågade lärarna anser en klar majoritet att
2 Kjellberg, Sara, “Blogs as Interfaces between Several Worlds: A Case Study of the Swedish Academic
Blogosphere,” Human IT 10.3 (2009): 1–45, <http://www.hb.se/bhs/ith/3-10/sk_eng.pdf> (2010-10-02)
3 Kjellberg, 2009, s. 21-22, <http://www.hb.se/bhs/ith/3-10/sk_eng.pdf> (2010-10-02) 4 Kjellberg, 2009, s. 26-27, <http://www.hb.se/bhs/ith/3-10/sk_eng.pdf> (2010-10-02) 5 Kjellberg, 2009, s. 30, <http://www.hb.se/bhs/ith/3-10/sk_eng.pdf> (2010-10-02)
6 Lúzon, Maria José, “Scholarly Hyperwriting: The Function of Links in AcademicWeblogs”, Journal of the
American Society for Information Science and Technology 60.1 (2009): 75-89,
<http://onlinelibrary.wiley.com.support.mah.se/doi/10.1002/asi.20937/pdf> (2010-10-20)
7 Lúzon, 2009, s. 85-87, <http://onlinelibrary.wiley.com.support.mah.se/doi/10.1002/asi.20937/pdf>
(2010-10-20)
8 Bierich, Carina, Blogg I skolan-en studie av gymnasieelevers och lärares bloggvanor och uppfattningar om
7
bloggläsande kan leda till inspiration att läsa mer och skriva själv.9 Det framkommer även att den större andelen av lärarna inte använder bloggar på något sätt i sin undervisning men att ett större antal tror att bloggen i framtiden kan komma att bli ett allt vanligare förekommande verktyg i skolundervisningen.10
3.2 Intresse av historia
Ett, till denna uppsats centralt forskningsområde, är hur historieintresset ser ut bland elever på grundskolans senare år. 2003 genomfördes en nationell utvärdering med syftet att utvärdera vilka kunskaper elever i årskurs 9 besitter samt vilka attityder desamma har till historieämnet. Denna utvärdering sammanfattas och diskuteras av Lars Berggren och Roger Johansson i Educare. Historievetenskap i årskurs 9. När det gäller elevers inställning till ämnet historia har informanterna i undersökningen bland annat fått ta ställning till sex påståenden. De kunde välja att svara att påståendet antingen stämmer mycket dåligt, stämmer ganska dåligt,
stämmer ganska bra eller stämmer mycket bra. Det var en majoritet, nämligen över 76 procent av eleverna som svarade att det stämde ganska eller mycket bra att historia intresserade dem. Det var en än större majoritet som ansåg att det är viktigt att ha kunskaper i historia (81,2%).11 Det var endast små skillnader i hur flickor och pojkar svarade.12 Ett resultat som konfunderar Berggren och Johansson var dock att drygt 40 % av informanterna angav att de arbetar med historia enbart för proven. Hur kan det vara så att en stor procent av de tillfrågade svarar att de enbart arbetar med historia för proven då en så stor majoritet angivit att historia intresserar dem? Berggren och Johansson frågar sig om detta kan ha att göra med att elevernas intresse för historia går utanför skolämnet historia.13 När det kommer till framtiden angav en knapp majoritet (55,1) att det behövs historiekunskaper för fortsatta studier och endast 33,6 % ansåg att det behövdes historiekunskaper för framtida arbete. Knappt 40 % av de tillfrågade angav att det stämmer ganska eller mycket bra att de tycker att historia är ett svårt ämne.14
Undersökningens resultat angående historieintresset är alltså blandat. En stor andel av informanterna är intresserade av historia, men det är även en relativt stor andel som anger att de inte tror att historiekunskaper behövs för framtida studier eller arbete och många tycker att ämnet är svårt och studerar enbart för provens skull.
9 Bierich, s. 21, <http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/21920/1/gupea_2077_21920_1.pdf> (2010-10-09) 10 Bierich, s. 22-23, <http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/21920/1/gupea_2077_21920_1.pdf> (2010-10-09) 11 Berggren, Lars & Johansson, Roger, Educare. Historievetenskap i årskurs 9, Malmö 2006, s. 26
12 Berggren & Johansson, 2006, s.28-29 13 Berggren & Johansson, 2006, s. 32-33 14 Berggren & Johansson, 2006, s. 26
8
Det har även gjorts ett antal examensarbeten på senare år angående just elevers intresse för historia. Jag har valt att presentera två av dessa, båda från lärarutbildningen i Malmö. De är utvalda för att de är publicerade på senare år och berör elever på grundskolans senare år. I Historia – hur intressant kan det vara? – En undersökning av högstadieelevers intresse av historia undersöker Näsström intresset av historia och omvärlden hos elever på grundskolans senare år. Resultatet av undersökningen visade att historieintresset såg olikt ut beroende på ålder, det var högre i årskurs 9 än i årskurs 7. Uppsatsen undersökte även hur intresset såg ut för vad som sker lokalt till globalt. Resultatet visade att flest elever var mest intresserade av vad som skedde på global nivå.15 I En undersökning av historieintresset på grundskolans senare år undersöker Johansson vad elever i grundskolans senare år tycker om
historieundervisningen och hur den kan förbättras. Resultat som är relevant för denna uppsats är att det var ungefär samma antal elever som fann historia intressant som elever som fann historia ointressant. Undersökningen visade vidare på att eleverna var intresserade av att lära sig mer om ämnen som ligger nära nutiden.16 Näsström såväl som Johansson använde sig av enkäter samt gruppintervjuer som metod.
4. Metod och material
Jag har valt utvecklingsarbete som metod då jag är intresserad av att utforma något nytt som jag finner saknas, nämligen en blogg om historia för elever på grundskolans senare år. Jag tror på att alltid leta efter nya lösningar och min intention är att, genom det moderna kommunikationsverktyget bloggen, svara till ett behov jag tror finns. I kapitel 4.1 går jag inledningsvis igenom metoden för utvecklingsarbetet, i 4.2 återfinns en beskrivning av den enkätundersökning som genomförts, i 4.3 diskuteras valet av metod och alternativa metoder och, slutligen, i 4.4 presenteras material i form av befintliga bloggar kring historia, vilka har varit av relevans för arbetet.
4.1 Utvecklingsarbete
Uppsatsen är ett utvecklingsarbete med målet att sammankoppla ett modernt kommunikationsverktyg, bloggen, med historiedidaktiska teorier kring hur historia förmedlas för att väcka intresse för historia och stimulera ett historiemedvetande. Det
15 Näsström, Karin, Historia – hur intressant kan det vara? – En undersökning av högstadieelevers intresse
av historia, Malmö Högskola 2009, <http://hdl.handle.net/2043/7807> (2009-11-01)
16 Johansson, Cecilia, En undersökning av historieintresset på grundskolans senare år, Malmö Högskola
9
aktuella problemområdet i denna uppsats är att många ungdomar inte finner en mening med historia och inte kopplar den till livet utanför skolan. Detta är en hypotes som grundar sig i bland annat den nationella utvärderingen från 2003 där det visar sig att en stor andel av informanterna svarade att de enbart studerar inför proven samt att de inte ser någon användning för historia i framtida studier eller arbetsliv17. Det önskvärda förhållandet som ska stärkas, genom att utveckla en blogg om historia, är ett ökat intresse för och en känsla av en djupare mening med historia samt ett stimulerat historiemedvetande. Uppsatsen följer så gott det går metoden för utvecklingsarbete som beskrivs av Inge Carlström och Lena-Pia Carlström Hagman i boken Metodik för utvecklingsarbete och utvärdering18. Boken är delvis riktad mot lärarstudenter som skriver examensarbeten men den utgår ändå ofta från ett verksamhetsperspektiv. Det vill säga, för att kunna följa metoden som beskrivs i boken behövs det mer tid och resurser än vad som finns inom ramarna för examensarbeten, såsom detta. Enligt metoden finns det en modell för utvecklingsarbeten där arbetet delas upp i olika faser. I utvecklingsarbeten inom skolverksamheter gäller det att först välja vilket område som behöver utvecklas och kartlägga vilka problem det finns samt vad det finns för tidigare forskning av utvecklingsområdet för att kunna formulera sitt syfte och sina frågeställningar och mål med arbetet. Efter detta följer fas två där utvecklingsarbetet planeras. I fas tre sker ett fältarbete där man testar det ”nya” och undersöker hur det mottas. I fas fyra analyserar man den information man har fått av samt de erfarenheter som fältarbetet gav för att kunna göra en utvärdering av hur det har gått. I fas fem diskuteras hur man ska kunna använda resultaten i utvecklingsarbetet i verksamheten. 19 Eftersom det i denna uppsats inte finns tid eller resurser för att genomföra ett fältarbete och sedan utvärdera det blir arbetsgången lite annorlunda. Jag följer metoden i fas ett och två. I planeringsfasen väljer jag att använda mig av en enkätundersökning för att samla in information utöver den teoretiska förankringen i form av historiedidaktisk teori och tidigare forskning. Istället för att göra en fältstudie i fas tre, samlar jag in mer information. Jag söker efter bloggar om historia på Internet, studerar bloggosfären, fördjupar mig i historiedidaktisk teori och undersökningar gällande ungas användning av Internet samt genomför en enkätundersökning med elever på grundskolans senare år gällande historieintresse och bloggar. I fas fyra slutligen, sker bearbetningen och analys av de insamlade uppgifterna och ett förslag av en historisk blogg redovisas och dess möjliga
17 Berggren & Johansson, 2006, s. 26, 32-33
18 Carlström, Inge & Carlström Hagman, Lena-Pia, Metodik för utvecklingsarbete och utvärdering, Lund 2006 19 Carlström & Carlström Hagman, 2006, s 104
10
potential diskuteras. Förslaget på den historiska bloggen bygger på hela utvecklingsarbetet och dess syfte är stimulera ett historieintresse samt ett historiemedvetande.
Enligt Carlström & Carlström Hagman är detta en godkänd arbetsgång för uppsatsarbete.20
4.2 Enkätundersökning
Valet av undersökningsmetod i detta utvecklingsarbete är kvantitativ i form av en enkätundersökning. Valet föll på enkäter riktade till elever på grundskolans senare år som metod då de kan ge en överblick över elevernas intresse och efterfrågan av historia som ämne samt historieförmedling i bloggformat. Baserat på enkäter med flervalsalternativ kan även en översikt fås av vad eleverna tycker ska ingå i en historisk blogg.
Undersökningen är riktad mot grundskolans senare år för att avgränsa uppsatsen. Bloggar som förmedlingskanal av historia kan vara av intresse av människor i alla åldrar. En avgränsning har dock gjorts för att resultatet ska bli mer givande för den specifika undersökta åldersgruppen. Grunden till detta ligger i ett antagande om att vad som efterfrågas i en historisk blogg varierar mycket kopplat till ålder.
Enkätundersökningen ägde rum den 9:e december 2009 på en högstadieskola i en mellanstor stad i sydvästra Sverige. Samtliga klasser på skolan deltog i undersökningen, det vill säga, 2 sjätteklasser, 2 sjundeklasser, 2 åttonde klasser samt 2 niondeklasser. Sammanlagt deltog 160 elever varav 68 var tjejer och 92 var killar. Av dessa informanters svarsenkäter var det 5 stycken som fick sorteras bort som ogiltiga då de var inkorrekt ifyllda eller inte ifyllda alls. Antalet korrekt ifyllda svarsenkäter blev därför 155 totalt, varav 66 kom från tjejer och 89 kom från killar. Då detta bortfall av enkäter inte var så stort räknar jag inte med att det påverkar resultatet. Frågeformuläret bestod av 15 korta frågor där det på alla frågor fanns en chans att kommentera med egna ord (se bilaga 1). Innan enkäten delades ut förklarades vad enkäten skulle användas till och att den skulle vara anonym. Informanterna blev även informerade om vad en blogg är samt på vilket sätt frågorna skulle besvaras.
Frågorna på enkäten utreder informanternas vana att läsa bloggar, deras inställning till ämnet historia, vilken sorts historia de skulle vara intresserade av att läsa om på en blogg, hur de skulle vilja att bloggen skulle skrivas samt om de överhuvudtaget skulle vara intresserade av att läsa en blogg om historia. Enkäten innehöll frågor där informanterna
11
som svar skulle rangordna ett antal alternativ samt attitydfrågor där de skulle sätta ett kryss längs en linje. Det fanns förklaringar till hur de skulle svara på frågorna men det uppkom ändå en del problem. Ett stort antal av informanterna kryssade bara för ett alternativ istället för att rangordna alla alternativen. På grund av detta har jag, för att slippa sortera bort alla dessa informanters enkätsvar som ogiltiga, valt att inte redovisa rangordningen utan bara det alternativ som rangordnats högst. På så sätt kan även de enkäter där enbart ett kryss gjorts hanteras som giltiga. När det gäller attitydfrågorna kunde informanterna sätta sitt kryss varsomhelst. Till exempel på frågan ”Tycker du historia är intressant?” kunde de sätta sitt kryss var som helst mellan ”inte alls” och ”mycket intressant”. När resultaten sedan sammanställdes lades en mall över linjen och svaren sorterades in i en skala mellan 1 och 9 för att de skulle kunna hanteras i redovisningen.
4.3 Alternativa metoder
Det hade troligen varit tillräckligt att basera utvecklingsarbetet av bloggen på tidigare forskning kring historieintresse och forskning kring ungas Internetanvändning samt bloggar. Jag fann dock inte tillräckligt med lämplig forskning kring ungas användning av bloggar. Dessutom var syftet med att även genomföra en enkätundersökning att av samma informanter få svar på såväl deras intresse av historia, vad intresset baseras på, vilka perioder och sorters historia de är intresserade av, som om de läser bloggar, skulle vara intresserade av en historisk blogg och hur de i så fall skulle vilja att den såg ut och innehöll. Jag ser en fördel i att få alla dessa svar av samma personer och valde att göra denna undersökning för att förbättra möjligheterna att utveckla en så bra historisk blogg som möjligt. Jag vill utforma ett verktyg som är förankrat i såväl historiedidaktisk teori som i de elever bloggen konstrueras för.
Det skulle ha hjälpt undersökningen om jag hade haft möjlighet att intervjua en del av enkätens informanter vidare för att får en djupare förståelse för vad som efterfrågas av en historisk blogg och varför. För att detta skulle vara givande skulle jag dock ha behövt intervjua både de som är intresserade av historia och de som inte är det samt de som redan idag läser bloggar och de som inte gör det då bloggens syfte inte bara är att stimulera ett redan befintligt intresse av historia utan även bidra till att ett intresse utvecklas. Kravet på informanternas anonymitet gjorde det dock omöjligt att gå vidare med utvalda informanter. Att enbart intervjua ett antal elever istället för att göra en kvantitativ undersökning skulle inte ha gett mig det breda underlag som jag vill ska ligga till grund för bloggen.
12
4.4 Material
Då denna uppsats har formen av ett utvecklingsarbete ämnar den att utveckla ett nytt material, något jag finner saknas, nämligen en blogg om historia. Utvecklandet av bloggen baseras på tidigare forskning, historiedidaktiska teorier samt en enkätundersökning, men jag har även undersökt bloggar kring historia som finns idag för att få en bild av hur andra tacklat uppgiften samt hur deras arbete emottagits. Det finns nämligen en hel del bloggar som kretsar kring historia idag. Två av dessa bloggar har valts ut för presentation här nedan, nämligen bloggen Aardvarchaeology samt bloggen Museum nu.
Aardvarchaeology21 är en blogg som drivs av Martin Rundqvist. Rundqvist arbetar bland annat med arkeologi och hans blogg har drivits på Science Blogs (samlingsplats för bloggar) sedan 2006. Bloggen, som skrivs på engelska, är populär och ligger i skrivande stund på 54 plats på Technoratis22 lista för ämnet science, samt på 3:e plats på svenska Bloggtoppen23. Rundqvist skriver ungefär ett inlägg varje till var tredje dag. Inläggen har varierande längd och vissa innehåller bilder eller youtube24- klipp medan andra enbart består av text. Rundqvist beskriver sig med orden: “Swedish archaeologist, journal editor, public speaker, skeptic, atheist, lefty liberal, bookworm, and father of two.”25 Det är i princip detta hans blogg handlar om också. Inläggens innehåll varierar mellan Rundqvists vardag, tips på böcker, filmer och tv-spel, historiska anekdoter, texter om arkeologiska utgrävningar, reklam om när han ska hålla föreläsningar, tips om när hans kollegor kommit ut med böcker och dylikt samt hans åsikter i olika samhällsfrågor. Inläggen avslutas ofta med tips på hur man kan läsa vidare om ämnena i inlägget, antingen genom ord länkade till Technoratis söktjänst eller till andra bloggare som tagit upp ämnet eller liknande ämnen i egna inlägg. Antalet kommentarer till varje inlägg varierar, allt från inga kommentarer alls till över 50 stycken.
Bloggen är uppdelad i tre spalter. I högerspalten kan man bland annat söka bland Science Blogs bloggar och se vilka bloggar som har de senaste inläggen. I mittenspalten hittar vi inläggen och vänsterspalten hittar vi bland annat en kort introduktion till vem Rundqvist är samt en profilbild. Vi hittar även listor med hans senaste inlägg samt de senaste kommentarerna. I vänsterspalten återfinns även ett arkiv som är uppdelat efter
21 <http://scienceblogs.com/aardvarchaeology/>, (2010-09-28)
22 Internationell samlingssida och söktjänst för bloggar, <http://technorati.com/>, (2010-09-28) 23 Svensk samlingssida och söktjänst för bloggar, <http://www.bloggtoppen.se/>, (2010-09-28) 24 Mötesplats för videodelning, <http://www.youtube.com/>
13
månad och år. Det går även att söka sig bakåt i bloggen utefter olika kategorier som inläggen har sorterats in i allt eftersom. Rundqvist har även listat omkring 30 inlägg enligt egen åsikt är bland de bästa för att ge nya läsare en inblick i bloggen.
Aardvarchaeology är en personlig blogg på så sätt att den speglar Rundqvists liv som professionell arkeolog, hans vardagsliv, hans filmsmak, musiksmak samt hans åsikter. Men när man läser bloggens inlägg och dess kommentarer är det inte svårt att fatta ett förtroende för Rundqvist. Vetenskapligheten är påtaglig vilket inte minst märks i kommentarerna som även de ofta håller en hög vetenskaplig nivå och granskar, ifrågasätter och håller med om vad Rundqvist har skrivit om. Bloggen är även personlig på så sätt att Rundqvist gärna träffar sina läsare runt om i världen och att bjuder in till kontakt via bland annat Twitter26, Facebook27, mail och Msn messenger.
Museum nu28 är en blogg som utgår ifrån Statens historiska museer och skrivs mestadels av Fredrik Svanberg som är ansvarig för Statens historiska museers arbete med forskning och utveckling. Det publiceras i genomsnitt ett inlägg varje dag till ett inlägg var tredje dag. Inläggen tar upp vad som händer gällande arkeologi, till exempel nya utgrävningar, tips på historiska utställningar på olika museer, tips på föreläsningar om historia, arkeologi och kulturarv, diskussioner om museers roll och deras vara och icke vara och diskussioner om historieskrivningens roll. Under rubriken på varje inlägg finns att läsa vem som har skrivit inlägget samt datum, antal kommentarer inlägget fått och i vilken kategori inlägget sorteras in i. Efter inläggen finns det ibland länkar till andra som bloggar om liknande ämnen och det finns även möjlighet att enkelt dela inlägget med andra över till exempel Facebook. Bloggen Museum nu är personlig på så sätt att den blir ett uttryck för författarens, mestadels Svanbergs, åsikter och funderingar. Bloggen är även skriven med ett ganska personligt språk och det känns att det är en människa som skriver bloggen, inte en institution. Kommentarer efterfrågas på bloggen och Svanberg vill att de ska påverka bloggens innehåll samt påverka hans arbete på Statens historiska museer. Antalet kommentarer varierar men det rör sig ofta om inga kommentarer alls upp till 10 kommentarer. Intrycket av de som kommenterar är att de är intresserade av det som tas upp i bloggen och insatta i dess ämnen. Kommentarerna är oftast välriktade och leder inte sällan till en minidiskussion i kommentarfältet, något som uppmuntras av det faktum att Svanberg svarar på de allra flesta kommentarerna.
26 Informationsnätverk i realtid, <http://twitter.com/> 27 Mötesplats på Internet, <http://www.facebook.com/> 28 <http://blogg.historiska.se/museumnu>, (2010-09-29)
14
Bloggen är indelad i tre spalter. I den högra spalten återfinns själva inläggen, den egentliga texten. I den mittersta och den högra spalten finns det olika sorters genvägar. Läsaren kan här snabbt se och gå till de senaste inläggen och de senaste kommentarerna på bloggen samt navigera i bloggen med hjälp av dess arkiv och dess kategorier vari inläggen är sorterade. Det finns möjlighet att prenumerera på bloggen samt följa den på Twitter och Youtube. Det finns en hel del länkar till andra sidor hos Statens historiska museer samt till bloggar och hemsidor rörande museer, arkeologi och kulturarv.
5. Bloggar
Då termen ”blogg” i allra högsta grad är centralt för denna uppsats tar detta kapitel i 5.1upp vad ”bloggfenomenet” innebär och i 5.2 kort om ungas förhållande till Internet.
5.1 Bloggandets utveckling och funktion i dagens samhälle
Ordet blogg är en förkortning av det svenska ordet webblogg (på engelska blog från ordet weblog). Det finns en mängd olika definitioner på vad en blogg egentligen är och att klargöra dess historia är mycket svårt då det även här finns många olika bud. Enligt Nationalencyklopedins onlineversion är en blogg en ”personlig och öppen dagbok eller logg på webben”29. Definitionen enligt Encyclopedia Britannica Online lyder: ”online journal where an individual, group, or corporation presents a record of activities, thoughts, or beliefs”30. Enligt de båda uppslagsverken är alltså en blogg en sorts offentlig dagbok. Denna definition stämmer dock inte helt överens med verkligheten och den mängd olika sorters bloggar som det faktiskt finns. De största skillnaderna mellan en blogg och en hemsida är att en blogg i regel uppdateras med nya inlägg ofta och att det finns ett kommentarfält kopplat till varje inlägg där läsarna kan lämna kommentarer, ställa frågor och diskutera inlägget. Författaren till bloggen kan sedan välja att svara på frågorna i kommentarfältet eller ta upp dem i kommande inlägg.31
Exakt när bloggandet började är svårt att säga, men man talar ofta om att de första bloggarna började komma under 1999. Åsikterna kring detta årtal går dock isär eftersom det finns olika definitioner av vad en blogg är.32 Knappt 10 år senare uppskattar en studie
29 Nationalencyklopedin online, <http://ne.se/lang/blogg>, (2010-01-18)
30Encyclopedia Britannica Online, <http://search.eb.com/eb/article-9404269>, (2010-01-18) 31 Encyclopedia Britannica online, 2010-01-18
32 Hewitt, Hugh, Blog – understanding the information reformation that’s changing your world, Nashville 2005,
15
av Universal McCann (2008) att 190 miljoner människor hade startat en blogg.33 Dock säger inte detta antal att 190 miljoner människor år 2008 aktivt drev en blogg då undersökningen endast säger att detta antal startat en blogg. Utvecklingen har gått otroligt fort och bloggen har snabbt etablerat sig som ett nytt medel för kommunikation. Bloggar är idag en naturlig del av många människors liv. Precis som att läsa tidningar och magasin, titta på tv eller surfa runt på olika hemsidor så är det mycket vanligt att, som en daglig rutin, läsa olika bloggar och kanske till och med återkomma till dessa bloggar flera gånger per dag för att se om de uppdaterats med nya inlägg.
Till skillnad ifrån vid starten för bloggandet så är det idag mycket enkelt att starta en blogg då det finns många hemsidor på Internet för detta; att starta en blogg idag behöver inte ta mer än en timme. Detta kan vara en av anledningarna till att det idag finns så många bloggar, men det finns många andra skäl. Ett annat skäl är att det kan finnas mycket att vinna på att driva en blogg. Hugh Hewitt, journalist och författare, har gett sin bok från 2005 titeln Blog – understanding the information reformation that is changing your world. Med denna titel beskriver han hur han ser på bloggfenomenet; han menar att det är en reformation och revolution av informationsutbytet och han uppmanar alla som läser hans bok att snabbt sätta sig in i vad bloggandet går ut på så att de kan använda det till sin fördel. Han menar att det är mycket viktigt att följa med i utvecklingen, om man inte gör det blir man den som förlorar på den.34
Bloggar kan skapas och användas för att nå diverse mål. Det kan till exempel handla om företagsbloggar med målet att stärka företagsnamnet och snabbt kunna lansera nya produkter och idéer, det kan handla om bloggar drivna av personer med författardrömmar som vill visa upp sina texter för en publik, det kan handla om journalister som genom bloggar för fram texter och detaljer som aldrig hamnar i tidningen eller politiker som driver bloggar med målet att nå ut med sina idéer till väljarna. Andra exempel på bloggar är modebloggar, dagboksliknande vardagsbloggar, matbloggar, humorbloggar, akademikerbloggar och mycket mer. En blogg kan drivas av en person eller ett antal personer, den kan vara öppen eller kräva lösenord för att kunna läsas och texterna kan vara verklighetsbaserade eller helt fabricerade. Med bloggen som nytt kommunikationsverktyg kan alla vara författare och journalister, alla kan publicera sig och genom sin sida på Internet nå ut till en större eller mindre publik.
33 Nationalencyklopedin online, 2010-01-18 34 Hewitt, 2005, s. x
16
Ett begrepp som beskriver gemenskapen mellan alla bloggar och bloggare kallas bloggosfären. I boken Uses of Blogs beskrivs detta begrepp som: ”common term to describe the overall community of blogs and bloggers, which is interlinked through a large number of crossreferences between individual blog entries.”35
5.2 Datorer, barn och unga
Enligt Hans Erlandsson, författare till boken Barn, unga och Internet – allt med alla alltid, så gör barn och unga idag samma saker som de gjorde förr, men idag görs mycket av det på datorn. Han skriver att ”de gör i stort sett exakt samma saker nu som då, fast numera digitalt, interaktivt och många saker görs samtidigt!”36 Erlandsson pekar även mot att det kan uppstå språkbarriärer mellan dagens unga och den äldre generationen som inte förstår språket på Internet.37 Han menar vidare att ”[v]i vuxna saknar fortfarande i mångt och mycket den djupa förståelsen för vad Internet står för, har svårt att inse vidden i vad online-gemenskap med mera betyder och har därmed dåliga möjligheter att ge råd.”38
6. Teoretiska perspektiv och begrepp
I detta kapitel diskuteras några teoretiska perspektiv och begrepp som kommer att ligga till grund för att svara till uppsatsens syfte. Mest utrymme i detta kapitel ägnas historiedidaktisk teori kring historiebruk, historieförmedling, historieintresse och historiemedvetande då dessa begrepp är centrala i syfte och frågeställningar och behövs för att kunna diskutera vilka möjligheter och problemområden som kan finnas med historieförmedling genom en blogg.
6.1 Historiebruk och historieförmedling
Historia finns överallt omkring oss och brukas på olika sätt. Det kan handla om såväl historiska filmer, litteratur, tidningar och reklam som monument, museer och mycket mer. Varför brukar vi då historia? Klas-Göran Karlsson, professor i historia, menar att ”[a]lla bruk av historia kan i vid mening sägas handla om människors sökande efter mening och
35 Bruns, Axel & Jacobs, Joanne (red), Uses of Blogs, New York 2007, s. 5
36 Erlandsson, Hans, Barn, unga och Internet- allt med alla alltid, Sundbyberg 2006, s. 5 37 Erlandsson, 2006, s. 10
17
sammanhang i tillvaron.”39. Peter Aronsson, professor i historiebruk och kulturarv, skriver att ”[h]istoriebruk är de processer då delar av historiekulturen aktiveras för att forma bestämda meningsskapande och handlingsorienterande helheter”.40 Det handlar alltså, enligt Karlsson och Aronsson, om ett användande av historia för att skapa mening i den individuella livssituationen.
När det gäller individers kontakt med historia bör, enligt Karlsson, ett antal historiedidaktiska frågor ställas, nämligen: ”vilken historia som förmedlas, hur denna historia förmedlas samt av vem och till eller för vem”.41 Dessa grundläggande frågor kommer att återkomma genom uppsatsen, kopplade till arbetets mål, den historiska bloggen. Karlsson menar att analys av historieförmedling alltid bör innefatta frågor gällande produktion och konsumtion av historia. Mellan produktionen och konsumtionen, alternativt avsändaren och mottagaren, finns olika förmedlingskanaler. En sådan kanal är undervisningen i skolan, men det finns många andra.42 Aronsson skiljer på två olika modeller för kommunikationsprocesser som ett historiebruk kan anta. Dessa två modeller användas i senare i uppsatsen för att diskutera möjligheter för den tänkta bloggen om historias kommunikationsprocess. Modellerna benämner Aronsson förmedlingsmodellen respektive dialogmodellen. 43
”Förmedlingsmodellen ser framför sig en instans som vill och kan, sätter upp mål, skaffar sig medel,
gestaltar och implementerar dessa och når ett avsett resultat. Detta är politik som fostran men också en klassisk vetenskaplig modell, där populärvetenskap förmedlar den riktiga kunskapen så väl som möjligt. Den sociala ingenjörskonsten och de vetenskapliga sanningsanspråken har höga anspråk på genomslag.44
Det handlar alltså om en modell där det finns en vetenskaplig kunskap om historien och där målet är att genom olika historiebruk förmedla denna kunskap på bästa sätt.
Dialogmodellen ser framför sig en självgestaltning, där det är individen eller gruppen själv som ges medel
och förutsättningar för att uttrycka sin historia. Som renodling så är det i själva dialogen som kunskapen
39 Karlsson, Klas-Göran, ”Historiedidaktik: begrepp, teori och analys”, i Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander
(red), Historien är nu, Lund 2009a, s. 59
40 Aronsson, Peter, Historiebruk – att använda det förflutna, Lund 2009, s. 17 41 Karlsson, 2009a, s. 38
42 Karlsson, 2009a, s. 38 43 Aronsson, 2009, s. 99f 44 Aronsson, 2009, s. 99
18
blir till. Detta gäller oftast kulturkunskap där självupptäckandet är en möjlig och oundgänglig del av kunskapsprocessen.45
Dialogmodellen skiljer sig ifrån förmedlingsmodellen på många sätt. Här handlar det mycket om brukarnas självupptäckande av den egna historien och kunskapen om att historia inte redan finns, redo att förmedlas, utan att den uppkommer i dialogen. Aronsson kopplar förmedlingsmodellen till en essentialistisk kunskapssyn och dialogmodellen till en konstruktivistisk kunskapssyn.46 Dessa två kommunikationsmodeller kan vidare jämföras med andra historiedidaktiska teorier. Förmedlingsmodellen kan jämföras med den så kallade nedsippringsteorin. Med nedsippringsteorin menas att det finns en riktig och god historia, vilken utarbetas och forskas i av historiker. Denna vetenskapligt riktiga historia bearbetas sedan på olika sätt och sipprar ner till eleven i skolan eller andra konsumenter av historia. Karlsson och många andra av dagens historiedidaktiker ställer sig kritiska till denna teori då den anses alltför begränsad. Den innebär i princip att det finns en ”riktig” historia som ska förmedlas till folket. Idag menar Karlsson, står det dock ganska klart att det inte finns en ”riktig” historia som alla söker och behöver. Nedsippringsteorin har fått konkurens av mer samtida teorier. Fokus ligger idag inte på att endast skaffa sig kunskap om dåtiden och att lära sig så mycket historiska fakta som möjligt. Vad som är ”viktig” historia anses idag ofta vara mer kopplat till individen och den individuella utvecklingen. Individer och grupper av människor söker olika sorters historia för att förklara sina livssituationer och därmed produceras, förmedlas och konsumeras många olika sorter historia i dagens samhälle. Historikernas vetenskapliga historieskrivning är kanske inte nödvändigtvis den historia som är av intresse utanför universitetsvärlden.
Vilken historia efterfrågas då av de som står utanför skaran av historiker? Klas-Göran Karlsson menar att ”[m]edan ett vetenskapligt historiebruk är orienterat mot kognitiva funktioner som har att göra med kunskap, tolkning och förklaring, står icke-vetenskapliga historiebruk i tydligare relation till attityder och föreställningar, känslor och värden.”47 Karlsson hävdar att det finns en stor efterfråga av historia som känns nära och konkret samt präglad av moral och kontinuitet. ”Den traditionella inåtvända, framåtsyftande och samtidighetsorienterade historieskrivningen har fått stark konkurrens av en utåtriktad historieskrivning som explicit söker sig bakåt i historien utifrån nuets problem, intressen
45Aronsson, 2009, s. 99f 46 Aronsson 2009, s. 100 47 Karlsson, 2009a, s. 39, 49
19
och behov”.48 Karlsson menar vidare att den moderna historievetenskapen har hamnat lite utanför samhällslivet. Den historiska vetenskapen har enligt honom placerat sig i ett elfenbenstorn.49 Bilden av den vetenskapliga historieskrivningen uppe i ett elfenbenstorn och all annan historieskrivning och bruk inunder är stark och ställer fler frågor. Vari ligger skillnaden mellan den vetenskapliga historieskrivningen och den icke-vetenskapliga? Om man vill nå en bred publik, skapa intresse för historia och arbeta med att utveckla brukarens historiemedvetande, ska man då undvika en för vetenskaplig historieskrivning? Lars Andersson, som var redaktör för Historisk Tidskrift åren 2002-2005, hävdar att så inte är fallet, den vetenskapliga historien bör inte frångås, men förmedlingen av den bör förbättras. Han menar att historiker har hållit sig där uppe i elfenbenstornet och helt enkelt har varit för dåliga på att förmedla sina forskningsresultat till allmänheten. Svenska historiker har, enligt Andersson, ”inte ägnat framställningssättet, formen, tillräckligt intresse”.50 Han menar vidare att detta går att åtgärda genom att använda ett mer levande språk, vilket är möjligt utan att texten förlorar sin vetenskaplighet. Han betonar att han inte menar att historiker varken ska producera just det som efterfrågas eller minska vetenskapligheten i vad som framställs, han menar bara att framställningen bör vara mer tillgänglig och intresseväckande.51
Gällande vetenskaplighet i historieförmedlingen kan det sägas att det finns två olika skolor. Vissa forskare anser att vetenskaplighet är av största betydelse för utvecklandet av ett historiemedvetande medan andra anser att historia som vetenskap inte längre står i livets tjänst utan är ett mål i sig själv. De senare menar att ett historiemedvetande inte kan aktiveras med hjälp av historia som vetenskap och undervisningsämne då den inte kan relatera till vad människor behöver. Så kallad riktig eller viktig historia är central i den första skolan men i den andra handlar det mer om hur historien förmedlas; relevans, formspråk och urval är där av betydelse. Den första skolan påminner om nedsippringsteorin medan den andra påminner om kritik av nedsippringsteorin av bland andra 1800-talsfilosofen Friedrich Nietzsche.52 Klas-Göran Karlsson menar att det inte behöver handla om antingen eller, han menar att ”[d]en vetenskapligt framtagna och begripliggjorda kunskapen har ett existensberättigande, om den relateras till vårt eget samhälle med dess
48 Karlsson, Klas-Göran, ”Den historiska kunskapen – hur utvecklas den?”, i Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander
(red), Historien är nu, Lund 2009b, s. 215
49 Karlsson, 2009b, 207f
50 Andersson, Lars M., ”Historisk tidskrift och historien”, i Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red), Historien
är nu, Lund 2009, s. 232
51 Andersson, 2009, s. 232 52 Karlsson, 2009b, s. 216
20
behov och dess problem”.53 Karlsson visar på att det inte handlar om att välja bort vetenskapligheten för att göra historien relevant och meningsskapande för individen, det gäller att utgå från nuet samt arbeta med själva förmedlingen. Denna mellanväg mellan historievetenskapen och det individuella, meningsskapande intresset för historia diskuteras vidare kapitel 8.
6.2 Historiemedvetande
Begreppet historiemedvetande hörs allt oftare och har idag blivit ett självklart inslag i historiedidaktiska texter och diskussioner. Det är dock ett svårdefinierat begrepp med många olika tolkningar. För att senare i denna uppsats kunna använda begreppet kommer jag i detta kapitel diskutera begreppets egen historia, några av dess olika definitioner och tolkningar, dess möjliga konkretion samt mitt val av definition och tolkning av begreppet, vilket kommer användas framöver i uppsatsen.
I sin artikel ”Historiemedvetande – begreppsanalys, samhällsteori, didaktik”, publicerad 1997 i Historiedidaktik, skriver historiedidaktikern Bernard Eric Jensen att i Nordeuropa har begreppet historiemedvetande under de senaste 20-30 åren blivit historiedidaktikens nya rotationspunkt. Han menar diskussionerna om historiemedvetande har gjort att ”historiedidaktikens syfte och arbetsfält delvis omdefinierats”.54 Eftersom ett historiemedvetande kan stimuleras även i vardagslivet utanför skolan menar Jensen att fler och fler historiedidaktiker efter begreppets introduktion börjat intressera sig för elevers möte med historia utanför ramarna för skolans undervisning. Jensen beskriver hur den tyske historiedidaktikern Karl-Ernst Jeismann började använda begreppet på 1970-talet och sedan dess haft det som central utgångspunkt i sitt arbete. Andra historiedidaktiker anammade inte begreppet lika tidigt, Jensen beskriver vidare hur professor Jörn Rüsen inte började använda begreppet historiemedvetande som central utgångspunkt förrän under 1990-talet. Idag är dock begreppet vida känt, men trots det finns det ingen konsensus gällande vad begreppet innebär. Jensen pekar på att de olika tolkningarna av vad historiemedvetande innebär kan ha att göra med en tidig artikel av Jeismann, vari Jensen hittar fyra olika definitioner av begreppet. Artikeln, med namnet ”Geschichtsbewusstsein”, publicerad 1979, används ofta som utgångspunkt i arbetet med historiemedvetande och har därför stor inverkan på hur begreppet tolkas. Jensen finner följande fyra olika definitioner:
53 Karlsson, 2009a, s. 57
54 Jensen, Bernard Eric, ”Historiemedvetande – begreppsanalys, samhällsteori, didaktik”, i Christer Karlegärd &
21
[1.] Historiemedvetande är den ständigt närvarande vetskapen om att alla människor och alla inriktningar och former av samliv som de skapat existerar i tid, det vill säga de har en härkomst och en framtid och utgör inte något som är stabilt, oföränderligt och utan förutsättningar.
[2.] Historiemedvetande innefattar sammanhangen mellan tolkning av det förflutna, förståelse av nutiden och perspektiv på framtiden.
[3.] Historiemedvetande är hur dåtiden är närvarande i föreställning och uppfattning.
[4.] Historiemedvetande vilar på en gemensam förståelse som baseras på emotionella upplevelser. Den gemensamma förståelsen är en nödvändig beståndsdel i bildandet och upprätthållandet av mänskliga samhällen.55
Jensen menar vidare att för att förstå begreppet och dess olika definitioner krävs att man ser till begreppets delar. Vad innebär historia? Är historia dåtid eller är historia dåtid, nutid och framtid? Vad innebär medvetande? Handlar det om ett ”självmedvetande”? Eller ett mer omedvetet, diffust medvetande?56 Klas Göran Karlsson förklarar historiemedvetandet som ”den mentala process genom vilken den samtida människan orienterar sig i tid, i ljuset av historiska erfarenheter och kunskaper, och i förväntning av en specifik framtida utveckling”.57 Jag har valt att använda Karlssons definition av historiemedvetande framöver då den stämmer väl överens med min egen uppfattning och passar uppsatsens syfte. I denna definition handlar ett historiemedvetande om tre tidsdimensioner som samverkar för att människan ska kunna orientera sig, ett då, ett nu och ett sen. Karlssons förklaring är ganska teoretisk och abstrakt, men med hjälp av nedanstående diskussion kring historiemedvetandet och dess konkretion är det hans beskrivning som ligger till grund för uppsatsens analys.
Själva konkretiseringen, operationaliseringen och frågan om hur ett historiemedvetande kan fördjupas är av största vikt i denna uppsats. Magnus Hermansson Adler, universitetslektor i ämnesdidaktik, verkar fokuserad på den praktiska tillämningen av begreppet då hans intention med Historieundervisningens byggstenar är att med grund i teorier visa på konkreta metoder för undervisningen. Han, liksom Jensen, ser att det inte finns någon klar, allmängiltig definition av vad historiemedvetande egentligen innebär.
55 Jeismann 1979 citerad i Jensen, 1997, s. 51 56 Jensen, 1997, s. 49-57
22
Han skriver att det är ett centralt begrepp i grundskolans kursplan från 1994 och att det även nämns i gymnasieskolans kursplan, men att han själv är osäker på om begreppet har en praktisk och självklar plats i undervisningen.58 Även Karlsson håller med om att för att kunna arbeta med historiemedvetandet praktiskt så behöver det konkretiseras. Han menar att för att kunna använda begreppet mer konkret så krävs det att två frågor ställs gällande historiemedvetandets uppbyggnad, nämligen ”Hur känner man i en didaktisk ’text’ igen ett historiemedvetande när man ser det?”59 Samt den tvådelade frågan: ”Hur förändras ett historiemedvetande?”60 Och ”Kan man med inre medel påverka och kvalificera historiemedvetandet genom att konfrontera det med systematiska historiska vetande som kännetecknar historievetenskap och historieundervisning?”61 Svaren på dessa frågor, är dock, menar Karlsson, svårare att svara på då det inte finns tillräckligt med forskning att tillgå. Aronsson håller med om svårigheten med konkretion och anser att det inte är så lätt att skapa en metod baserad på begreppet historiemedvetande.62
Karlsson menar att ett historiemedvetande kan fördjupas i förmedlingssituationer. Han nämner här vikten av att arbeta med den så kallade dubbla historiska tankeoperationen, att ”kombinera de två insikterna att människan är skapad av historien och att människan är skapare av historien.”63 Eliasson arbetar vidare med en operationalisering av begreppet historiemedvetande i ”Kan ett historiemedvetande fördjupas?”. Han skriver att den dubbla historiska tankeoperationen handlar om att ”förena ett framåtsyftande genetiskt perspektiv med ett tillbakasyftande genealogiskt”.64 För att koppla till ovanstående diskussion kring den historiska vetenskaplighetens roll i historieförmedling och historiemedvetande så menar Eliasson att det framåtsyftande historieperspektivet är kopplat till det vetenskapliga historiebruket medan det tillbakablickande perspektivet är kopplat till att skapa mening.65 Karlsson diskuterar hur det genetiska perspektivet på historia är det perspektiv som är vanligast i dagens historieundervisning. Det genetiska perspektivet är fokuserat på kronologi; det handlar om att förstå hur händelser, processer och skeenden i historien har lett fram till var vi är idag. Det handlar om begrepp som orsak och verkan och förklaringar av varför det ser ut som det gör idag. Vi människor är historia på så sätt att vi är formade av
58 Hermansson Adler, Magnus, Historieundervisningens byggstenar, Lund 2009, s. 84 59 Karlsson, 2009a, s. 51
60 Karlsson 2009a, s. 54 61 Karlsson, 2009a, s. 55 62 Aronsson, 2009, s. 68f 63 Karlsson, 2009a, s. 55
64 Eliasson, Per, ”Kan ett historiemedvetande fördjupas”, i Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red), Historien är
nu, Lund 2009, s. 309
23
den historiska utvecklingen. I det genealogiska perspektivet ligger fokus på att vi människor gör historia eftersom vi hanterar vår livssituation genom en användning av historien. Detta perspektiv är inriktat på att leta sig tillbaka i historien för att finna svar som hjälper oss att förstå vår livssituation. Vilka svar vi söker är individuellt och baserat på intresse och behov, men de hjälper oss att skapa mening och förståelse. Det är alltså betraktaren som letar sig bakåt i historien som väljer vad som är av intresse.66 Själva svaren är dock inte vad som är av central betydelse i det genealogiska perspektivet. Eliasson pekar på att om det i det genetiska perspektivet är svaren till de frågor som vi ställer till det förflutna som är det centrala så är det i det genealogiska perspektivet ”snarare hur vi använder historia för att argumentera för vår ståndpunkt och försvara våra handlingar”.67 Identitets- och meningsskapande står centralt i det genealogiska perspektivet men det är först när det genealogiska och det genetiska perspektivet möts som ett historiemedvetande, enligt Eliasson, kan utvecklas. Detta möte är den så kallade dubbla tankeoperationen vari eleven kan skapa sig en egen historia. För att detta ska kunna ske menar Eliasson att historieundervisningen i skolan bör utgå från elevernas livsvärld.68
Eliasson och Karlsson diskuterar historiemedvetandet och den dubbla tankeoperationen, där det genealogiska perspektivet möter det genetiska perspektivet, utifrån en undervisningssituation i skolan. Deras diskussioner kommer i denna uppsats istället appliceras på en annan form där eleven möter historia, nämligen den tänkta bloggen om historia. I kapitel 8 kommer ovan diskuterade begrepp och perspektiv diskuteras i koppling till en blogg och hur den ska utformas för att kunna stimulera ett historiemedvetande hos läsaren.
7. Resultat av enkätundersökningen
I detta kapitel redovisas och diskuteras resultatet av enkätundersökningen. Svaren från samtliga av enkätens frågor presenteras, men av de valfria kommentarer som givits presenteras bara ett urval, baserat på vad som är av intresse för utvecklingsarbetet. Jag har valt att inte skilja på killar och tjejers svar eller svar från olika årskurser då skillnaderna inte var häpnadsväckande. På en fråga visas dock både killarnas och tjejernas svar eftersom de var så pass olika. Då enkätundersökningens syfte är att ge utvecklingsarbetet en
66 Karlsson, 2009a, s. 44-47. 67 Eliasson, 2009, s. 321. 68 Eliasson, 2009, s. 322, 325.
24
utgångspunkt och verklighetsförankring har jag valt att fokusera enbart till det som är av betydelse för uppsatsens frågeställningar.
Det var sammanlagt 155 elever som svarade på enkäten varav 66 var tjejer och 89 var killar. Vidare gick 45 stycken av informanterna i 6.an, 36 i 7:an, 42 i 8:an och 32 i 9:an. På frågan ”tycker du att historia är intressant?” gav informanterna mycket spridda svar, vilket kan utläsas av diagram1.
Diagram 1
Källa: Enkätundersökning 2009-12-09
De högsta procentantalen återfinns i graderings siffrorna 5,6 och 7. I procent var det flest informanter som angav en 5:a, det vill säga de kryssade precis i mitten. Det var inte några markanta skillnader mellan killar och tjejer eller mellan de olika årskurserna.
Informanterna var mer positiva till frågan ”tycker du att historieundervisningen i skolan är bra?”
25 Diagram 2
Källa: Enkätundersökning 2009-12-09
Det var här desto fler som angav en gradering från 5 och uppåt än från 5 och nedåt. Återigen var det allra flest som angav en 5:a. Den mer positiva inställningen till skolans historieundervisning än historieämnet i sig är intressant. En hel del spridda kommentarer om detta visade på att informanterna tyckte om sina historielärare, vilket självklart kan ha en betydelse för om de tycker om undervisningen eller ej.
Frågan ”hur ofta läser du bloggar?” besvarades enligt diagram 3 nedan. Diagram 3
26
Det är ett stort antal av eleverna som har angivit att de aldrig läser bloggar, nämligen knappt 37 % av informanterna. Det är dock en majoritet som läser bloggar. 55.5 % läser bloggar allt ifrån några gånger i veckan till dagligen. Det största antalet av dem som läser bloggar gör det några gånger i månaden. De definitioner på ”annat” som framkom var bland annat de som skrev att de hade egen blogg.
På frågan ”vilken tid skulle du helst vilja läsa om i en blogg om historia?” utmärkte sig ett svarsalternativ.
Diagram 4
Källa: Enkätundersökning 2009-12-09
Störst andel av informanterna svarade att de helst ville läsa om 1900-2000-tal i bloggen, det vill säga historia närmare nutiden. Ett antal respondenter visade genom att kommentera denna fråga på olika sätt att de gillade nutidshistoria extra mycket.
Även på frågan, ”vilken historia skulle du helst vilja läsa om i en blogg om historia?” var det ett svar som utmärkte sig.
27 Diagram 5
Källa: Enkätundersökning 2009-12-09
En majoritet, drygt 54 %, av informanterna svarade att de helst skulle läsa om världshistoria på bloggen. Det mest populära svaret därefter var lokalhistoria vilket 24,5 % angav. Det är beaktansvärt att det är det stora och det lilla perspektivet som främst intresserar.
Då svaren på frågan ”Vilken sorts historia skulle du helst vilja läsa om i en blogg om historia?” skiljde sig relativt mycket mellan tjejer och killar presenteras deras svar för sig. Diagram 6
28
Nästan 50 % av informanterna svarade att de helst skulle vilja läsa om krigshistoria på bloggen. Därefter var det historiska orsaker som lockade mest. Krig var det mest populära svarsalternativet bland tjejerna såväl som killarna, men det var en betydligt lägre procentsats av tjejerna som valde detta alternativet än av killarna. Av tjejerna var det knappt 29 % som helst ville läsa om krigshistoria och av killarna var det 64 % som ville detsamma. En nästan lika stor andel av tjejerna som ville läsa om krig, nämligen drygt 27 % svarade att de skulle vilja läsa om historiska orsaker till dagens händelser. Därefter svarade 22,7 % att de skulle vilja läsa om samhällsutveckling. Precis som bland tjejerna var det alternativet om historiska orsaker som var näst populärast bland killarna, 22,5 % av killarna valde detta alternativ.
Det var en majoritet av informanterna (71%) som ville läsa om tips på historiska filmer, böcker, tv-spel, tidningar och liknande i bloggen. Det var även en majoritet (89,7%) som svarade att de hellre ville att bloggen skulle ha en personlig stil än en opersonlig.
Svaren till den avslutande frågan ”Om det fanns en historisk blogg som var utformad efter dina val på denna enkät, skulle du vara intresserad av att läsa den?” var mycket spridda som kan utläsas av diagram 7.
Diagram 7
Källa: Enkätundersökning 2009-12-09
Det var fler som var svarade 5-9 på skalan än 1-5. Allra flest satte ett sitt kryss i mitten, motsvarande en 5:a. Näst flest gav en 7:a. Det var även en relativt stor procent av informanterna, nämligen drygt 12 %, som gav en 1:a, vilket svarar mot inte alls intresserad.
29
Intresset för en blogg om historia är alltså ganska blandat. En förklaring till att intresset inte är större kan självklart vara att de helt enkelt inte är intresserade av historia. Det kan även vara så att det ljumma intresset består i att de aldrig stött på en blogg om historia förr och därför ställer sig frågande. Troligen tänker många ungdomar på personliga livsstilsbloggar, modebloggar eller dylikt när de hör ordet blogg eftersom det är sådana bloggar som i Sverige har flest läsare. Det relativt ljumma intresset till en blogg om historia kan även ha att göra med att informanterna tänker sig historia som ett skolämne som inte hör till något de vill läsa om på sin fritid.
För att sammanfatta enkätundersökningens resultat så var intresset för historia relativt blandat med en liten övervikt av dem som ansåg att historia var intressant eller lite mer än intressant. Aningen större andel ansåg att deras historieundervisning var bra. En majoritet av informanterna läser bloggar men det finns även en betydande andel som aldrig läser bloggar. Gällande vilken historia som informanterna vill läsa om så har störst antal svarat att de vill läsa om historia från perioden 1900-2000. Flest vill vidare läsa om världshistoria och det är krigshistoria som intresserar mest. En övervägande majoritet vill att den tänkta bloggen ska vara skriven i personlig stil och ge tips på annan historisk media. Avslutningsvis var intresset av att läsa en historisk blogg blandat men det var fler som var positiva till tanken än negativa.
Det finns ett visst intresse för bloggar, det finns ett visst intresse för historia och det finns ett visst intresse för historiska bloggar. Detta säger dock inte att det är samma personer som är intresserade av historia som de som är intresserade av bloggar och det visar inte om det är flest av dem som är intresserade av historia eller flest av dem som är intresserade av bloggar som även är intresserade av en historisk blogg.
8. Historiabloggen
I kapitlet beskrivs och diskuteras den tänkta bloggen om historia som härefter benämns Historiabloggen. Kapitlet bygger på tidigare forskning gällande historieintresse, information om bloggar och bloggande, den genomförda enkätundersökningen samt historiedidaktisk teori. Kapitlet inleds i 8.1 med en presentation av bloggens uppbyggnad och funktioner samt praktiska detaljer såsom vem eller vilka som skriver bloggen, hur den drivs samt hur den kan marknadsföras. I 8.2 beskrivs bloggens innehåll, det vill säga vilka ämnen och teman som bloggens inlägg kommer att ta upp och diskutera, i 8.3, diskuteras Historiabloggen som möjlig kanal för historieförmedling. Fokus ligger på bloggens form
30
som ett modernt verktyg som främjar kommunikation. I 8.4 ges exempel på hur bloggen kan användas i skolans undervisning och i 8.5, slutligen, diskuteras källkritik kring Historiabloggen.
8.1 Historiabloggens uppbyggnad
Historiabloggen är en blogg på Internet med syftet att vara en väg in till historien för dess läsare. Ett vidare syfte är att stimulera läsarens historieintresse såväl som historiemedvetande. Bloggen är en är en gemensam plats för alla i Sverige som är intresserade av att läsa den, men dess språk och perspektiv är främst riktat mot elever på grundskolans senare år.
Historiabloggen är uppbyggd på så sätt att inlägg publiceras löpande, minst ett inlägg bör publiceras per dag. För att skapa en struktur på bloggen som den återkommande besökaren ska känna igen har dessa inlägg olika teman och inläggen rubriceras utefter sitt tema. Alla inlägg under ett visst tema sorteras efter publikation direkt in i bloggens arkiv. Det är på så sätt möjligt att gå in och läsa alla inlägg som publicerats under ett visst tema. Det går även att söka sig tillbaka i bloggens arkiv i bakvänd kronologi.
Idén bakom Historiabloggen bygger till stor del på interaktionen med dess läsare. Det är inte meningen att bloggen ska vara bara en ytterligare form där historieskrivning kan publiceras. Den ska vara något nytt, en plats där läsaren ställer frågor till historien eller efterfrågar just den historieskrivning som intresserar dem, en plats där historia diskuteras och en plats där alla får en möjlighet att skriva historia. Kommentarfältet och möjligheten till direkt kommunikation med bloggens författare är här av största vikt. Efter varje inlägg har läsarna möjlighet att kommentera och diskutera inläggets innehåll. Enstaka kommentarer eller hela diskussioner kan sedan belysas ytterligare genom att lyftas upp till egna inlägg och sedan kan diskussionen fortsätta i det inläggets kommentarfält, och så kan det fortsätta. Meningen är att bloggen har vissa fasta ramar som utgångspunkt för att skapa en struktur som gör att läsaren känner igen sig och lär känna sidans uppbyggnad och funktioner, men att dess innehåll i mångt och mycket ska kunna styras av läsarna själva. Historiabloggen kopplas samman med det informationsflöde som finns på Internet genom länkningar. Författarna till Historiabloggen kan enkelt länka till andra sidor på Internet; till exempel till artiklar i webbtidningar, diskussioner kring historia i andra bloggar, till webbsända historiska dokumentärer, till museums hemsidor och så vidare. På så sätt blir bloggen så mycket mer än vad som står i inläggen, den blir en väg in till historia
