• No results found

”Undervisning i relation till barns lek i förskolan” - En kvalitativ undersökning om förskollärares syn på begreppet undervisning samt om de ser något samband mellan undervisning och lek

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "”Undervisning i relation till barns lek i förskolan” - En kvalitativ undersökning om förskollärares syn på begreppet undervisning samt om de ser något samband mellan undervisning och lek"

Copied!
44
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

BARN–UNGA–SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

”Undervisning i relation till barns lek i

förskolan”

En kvalitativ undersökning om förskollärares syn på begreppet undervisning

samt om de ser något samband mellan undervisning och lek

”Education in relation to children’s

play in preschool”

A qualitative analysis about preschool teachers and their views in the term

education and if they see any connection between education and play

Betty Persson

Sara Johansson

Förskollärarexamen 210hp Examinator: Despina Tzimoula Datum: 2018-08-31 Handledare: Linda Palla

(2)

Förord

Vi vill rikta vår tacksamhet till de pedagoger som ställde upp för intervju och som gjorde denna studie möjlig. Men även till Robin x2, våra familjer samt vänner som har stöttat och inspirerat oss under arbetets gång.

Vi har genom arbetet samarbetat och gjort så mycket som möjligt tillsammans. När vi skrev kapitlet tidigare forskning delade vi upp artiklarna för att lästa och skriva hälften var. Vi har under arbetets gång läst litteratur och annan forskning kring ämnet för att sedan dela med sig av detta till varandra. Vi har tillsammans ändrat och skrivit om de olika delarna för att få ett så bra samarbete som möjligt och för att båda ska få sina åsikter hörda. Samarbetet har fungerat bra, vi båda känner att vi har kunnat få fram våra åsikter där båda blivit nöjda med resultatet.

(3)

Abstrakt

Följande studie kommer att behandla förskollärares syn på 2018s revidering av läroplanen och deras ökade ansvar att bedriva undervisning i förskolan då undervisning tillkommer som ett nytt begrepp i läroplanen. Syftet med studien är att synliggöra vad revideringen av läroplanen för förskolan innebär för förskollärare samt om de ser en relation mellan undervisning och lek i förskolan.

Frågeställningarna som kommer att besvaras är:

• Vad kan förtydligandet av förskolans läroplan innebära för förskollärarna? • Hur ser förskollärarnas föreställningar om begreppen undervisning och lek ut?

• Ser förskollärarna en relation mellan undervisning och lek? Hur motiverar de svaren?

För att utföra studien har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra förskollärare. De transkriberade intervjuerna har sedan analyserats genom en innehållsanalys och ett sociokulturellt perspektiv. I resultatet kan vi läsa att förskollärarna ser fram emot den kommande revideringen då den som de utrycker “kommer att tydliggöra” deras uppdrag. Det råder för närvarande en viss osäkerhet på vad undervisnings begreppet kommer att innebära för förskollärarna i verksamheten och hur de kan arbeta med det. Studien grundas på ett sociokulturellt perspektiv samt begreppen lek, lärande och undervisning.

Samtliga förskollärare uttrycker att de tycker det är svårt att beskriva vad undervisning och lek är då båda enligt dem är stora och breda begrepp som är svåra att uttrycka i ord. De uttrycker att det finns ett samband mellan undervisning och lek, då lek kan utgöra grunden för att utveckla undervisningen i förskolan.

(4)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställning ... 3

2 Bakgrund... 4

3 Tidigare forskning ... 6

3.1 Undervisning ... 6

3.1.1 Definition av undervisning i förskolan ... 6

3.1.2 Förskolechefers syn på läroplan och kvalitetsarbete ... 6

3.1.3 Tankar från förskolans personal om undervisning ... 7

3.2 Lek ... 7

3.2.1 Lek som ett verktyg ... 7

3.2.2 Förskollärares ståndpunkt kring lek och lärande ... 8

3.2.3 Förskollärares perspektiv på lek ... 8

3.3 Sammanfattning ... 9 4 Teori ... 10 4.1 Sociokulturella perspektivet ... 10 4.2 Lärande... 11 4.3 Undervisning ... 12 4.4 Lek ... 13 5 Metod... 15

5.1 Metodval - kvalitativ analys ... 15

5.2 Intervju ... 15

5.3 Urval ... 16

5.4 Genomförande ... 16

5.5 Forskningsetiska överväganden... 17

5.6 Analysmetod ... 18

6 Resultat & Analys ... 20

6.1 Innebörden av en förtydligad läroplan enligt förskollärarna... 20

6.2 Förskollärarnas föreställningar om begreppen undervisning och lek ... 22

6.3 “Leken är väldigt mycket” ... 24

6.4 Förskollärarnas tankar om en relation mellan undervisning och lek ... 27

6.5 Sammanfattning ... 28 7 Diskussion ... 30 7.1 Resultatdiskussion ... 30 7.2 Metoddiskussion ... 34 7.3 Framtida forskning... 35 Referenser ... 36 Bilaga ... 39

(5)

1

1 Inledning

Läroplanen för förskolan genomgår år 2018 en revidering då begreppet undervisning kommer att skrivas in. Eftersom barn spenderar en stor del av sin barndom i förskolan menar Doverborg, Pramling och Pramling Samuelsson (2014) att det finns skäl för oss att fundera över hur förskolan kan bidra till barns lärande genom undervisning. Enligt forskare finns det flera olika åsikter om vad barnen och förskollärarna ska sysselsätta sig med i förskolan. Tidigare i verksamheten har fokus legat på omsorg av barn, men i takt med att samhället förändras har också fokus ändrat form (ibid). Jonsson, Williams och Pramling Samuelsson (2017) skriver att förskolan alltid varit starkt förknippad med omsorg och lek. Begreppet undervisning har snarare förknippats med en lärare som står längst fram i klassrummet och där man strävar efter att förmedla kunskap till barnen. På liknande sätt skriver Doverborg, Pramling och Pramling Samuelsson (2014) att förskolans tradition av lek och temainriktat arbete ska vara aktuellt. Förskolan ska med andra ord både bevaras och förändras med tanke på revidering av läroplanen, vilket gör att många förskollärare inte riktigt vet hur de ska bemöta och ta sig an uppdraget. Även Engdahl (2010) skriver att förskolans verksamhet inte brukar nämnas som undervisning då begreppet brukar vara förknippat med vuxenstyrd förmedlingspedagogik. Utifrån detta hävdar hon att undervisningen måste göras större och få en egen betydelse inom förskolans verksamhet. Undervisning är förskollärarens yrkesutövning, för vad är det annars förskollärare gör i förskolan? (ibid).

Just hur undervisningen kommer att se ut i förskolans verksamhet återstår att se med den kommande revideringen av läroplanen för förskolan. I Skolverkets (2018) revideringsförslag av den nuvarande läroplanen för förskolan kan det tolkas som att de försöker redogöra för vad undervisning i förskolan kan vara. I Skolverkets förslag kan undervisning tolkas vara både vardagliga rutiner och aktiviteter på förskolan, spontant och planerat lärande. Målet beskrivs alltså inte som att det ska bedrivas lektioner eller ämnesundervisning utan att undervisning i förskolan ska användas för att främja barns lärande och utveckling på ett lekfullt sätt (ibid). Doverborg, Pramling och Pramling Samuelsson (2014) påstår att samhällets medborgare förmodar att man i skolan lägger fokus på undervisning medan förskolan lägger fokus på leken. Doverborg m.fl. (2014) beskriver att begreppet undervisning är så pass starkt kopplat till skolan och den uppfattning att läraren är den som förmedlar kunskap, vilket kan vara en förbestämd syn på dagens undervisningsform i skolan. Undervisningen idag går ut på att den som undervisar måste anpassa sig till de som blir undervisade, förskolläraren måste vara lyhörd och

(6)

2

kunna justera sin undervisning efter barnen. Därför beskrivs undervisning mer som en dialog mellan de olika parterna än en monolog. Med undervisning menas det planerade aktiviteterna som ska innehålla ett mål eller syfte som pedagogerna strävar mot att uppnå med barnen. Målet i fråga kan variera beroende på vad pedagogen uppmärksammat som ett bristområde eller för att introducera ett nytt material eller erfarenhet till barnen (ibid).

I Skolverkets slutrapport (2018) uppmärksammas det att det råder stora skillnader i hur de granskade förskolorna tar sig an arbetet med den pedagogiska kvaliteten. Det här kan resultera i att barnen inte erbjuds likvärdiga förutsättningar och möjligheter. Läroplanen har blivit reviderad flera gånger med målet att med tiden bli mer innehållsfokuserad för att bidra till ett ökat kunnande hos barnen och för att tydliggöra för förskollärarna. I den reviderade läroplanen för förskolan (98/16) har förskolans mål och riktlinjer förstärkts inom områden som språk, matematik och naturkunskap och teknik. Johansson och Pramling Samuelsson (2007) hävdar att i barnens värld går lärande och lek ihop som en helhet och att barnen varken skiljer mellan eller förhåller sig till dessa. Lek är inte bara något som barnen gör, den gör något med barnen. Liknande paralleller kan ses med lärandet, det handlar inte bara om att barnen lär sig något utan även att lärandet gör något med barnen.

Undervisning är ett begrepp som ännu inte fått en riktig plats ute på förskolan då det inte finns med i den nuvarande läroplanen. Det finns mycket att läsa om begreppet undervisning men inte lika mycket som är kopplat till undervisning i förskolan. Genom olika politiska debatter framkommer det att förskolan betraktas som barnens första utbildningsform vilket leder till ett ökat intresse för att höja kvalitén och reflektera över hur förskolans verksamhet kan bidra till barnens utveckling. Då undervisning är på väg in genom revideringen för läroplanen år 2018 anser vi att det är ett ämne som blir aktuellt för vårat kommande yrke. Ämnet har lett till en politisk debatt som visar på en oklarhet samt osäkerhet för vad revideringen kan komma att innebära för förskolan. Medans en del av Sveriges befolkning ser det som något positivt att införa undervisning och tycker det ska bli spännande att se förändringen i förskolan samt att revideringen kan komma att höja kvalitén på förskolans verksamhet men även höja statusen på yrket förskollärare. Det finns också en mängd i vår befolkning som är oroliga då man inte vet vad undervisning kan komma att innebära samt att de känner en oro för att förskolan kan bli för mycket skolifierad. Eftersom begreppet undervisning i förskolan är nytt och man inte vet hur revideringen kan komma att påverka förskolan blir det intressant för samhället att få se förskollärarnas föreställningar på hur de tror att undervisning kan komma att påverka förskolan

(7)

3

samt hur undervisning i förskolan kan se ut. Genom förskollärarnas föreställningar kan vi uppmärksamma olika spänningsfält som rör förskolans verksamhet. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ute på förskolor tror att den nya revideringen av läroplanen 2018 kan komma att innebära för förskolan. Då lek är en stor del av vardagen ute i verksamheten undersöker studien också om förskollärarna ser något samband mellan de två begreppen, undervisning och lek.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med studien är att få en inblick på hur förskollärarna tror att revideringen av läroplanen kan komma att innebära för dem samt om de ser en relation mellan undervisning och lek i förskolan. Det här görs utifrån följande frågeställningar:

• Vad tror förskollärarna att revideringen av läroplanen kommer att innebära för dem? • Hur ser förskollärarnas föreställningar om begreppen undervisning och lek ut? • Vilken relation ser förskollärarna mellan undervisning och lek? Hur motiveras det?

(8)

4

2 Bakgrund

Engdahl (2010) skriver att förskolans villkor ändrades på ett avgörande sätt när regeringen år 1996 överförde ansvaret från det socialpolitiska till det utbildningspolitiska området. Barnomsorg- och skolkommittén fick i uppgift att föreslå en nationell läroplan för förskolan. Förskolan blev det första steget i samhällets utbildningspolitiska led och tanken med det var att skapa en enhetlig syn på kunskap och lärande i ett 1–19-årsperspektiv (ibid). Sheridan och Pramling Samuelsson (2006) skriver att förskolan år 1996 blev en del av det svenska utbildningssystemet och 1998 kom den första läroplanen. I läroplanen för förskolan (98/16) skrivs leken in som att ha en stor betydelse för barnens liv och viktig för deras lärande.

I samband med den nya Skollagen år 2010 reviderades förskolans läroplan då regeringen ansåg att förskolans potential inte utnyttjas fullt ut. Områdena matematik, språk, naturkunskap och teknik förstärktes genom Lpfö 98/10, medan texterna som innehöll lek förblev oförändrade. I samband med att Skollagen reviderades (SFS 2010:800) blev förskolan en egen skolform och det pedagogiska uppdraget stärktes. I Skollagen lyfts undervisningsbegreppet fram och innebär att pedagoger ska följa, utmana samt stimulera barnens utveckling och lärande. Enligt Knutsdotter, Olofsson, genom Engdahl (2010) är begreppet undervisning inte ett ifrågasättande från regeringen av pedagogiken i förskolan, och syftar därför inte att förändra verksamheten eller arbetssätten. Många förskollärare anser inte att de undervisar, de uppfattar begreppet som ett skolbegrepp med nära anknytning till förmedling av kunskaper. De anser att barn ofta lär sig hela tiden oavsett vad och genom att tala och arbeta med undervisning, närmar sig förskolans verksamhet den som bedrivs i skolan. En annan uppfattning som förskollärare uttrycker är att det pedagogiska ansvaret förstärks genom införandet av begreppet undervisning. Begreppet tydliggör förskollärarnas ansvar att bedriva undervisning och att förskollärarna gör mer än leker och passar barn. Det kan bli motsättningar i verksamheten när de olika tankesätten möts. Oavsett hur förskollärarna ställer sig till begreppet undervisning är de eniga om att leken är en viktig del av barnens utveckling och välbefinnande.

Skolverket påbörjade våren 2017 framtagningen av en kunskapsöversikt kring begreppet utbildning och undervisning i förskolan. Karlsson (2018) skriver på skolverkets hemsida att begreppen undervisning och utbildning behöver bli tydligare: Vad det innebär och vem som ska bedriva undervisningen. Leken lyfts fram som central i förskolan, att lärande för de små barnen utgår ifrån leken.

(9)

5

Läroplanen är under revidering, det här för att den reviderade versionen ska ta sig an begreppet undervisning. Undervisning i förskolan idag är något som många uttrycket som ett oklart och otydligt begrepp. Personal ute på förskolor är inte bekanta med begreppet och det finns inget förtydligande på vad begreppet innebär i läroplanen. Skolinspektionen (2018) fick i uppdrag år 2015 att under tre år tid granska förskolans måluppfyllelse och kvalité, resultatet av granskningen visade att det inte bedrivs tillräckligt målstyrt pedagogiskt arbete. I rapporten uppmärksammades att undervisning uppfattas som otydligt av flera vilket leder till att förskollärare och andra i förskolan undviker praktisera det i verksamheten (ibid).

(10)

6

3 Tidigare forskning

I följande kapitel kommer tidigare forskning som gjorts inom områdena undervisning och lek presenteras. Vid sökning på de två begreppen i relation till varandra har vi uppmärksammat en kunskapslucka, däremot hittade vi forskning när vi separerade de två begreppen. Forskningen kommer att redogöras under två underrubriker. Två undersökningar är internationellt publicerade artiklar, övriga är nationellt publicerade artiklar. I presentationen av tidigare forskning har vi valt att belysa de delar som vi kan koppla till vårt syfte om lek och undervisning.

3.1 Undervisning

3.1.1 Definition av undervisning i förskolan

I en undersökning av Rosenqvist (2000) tolkar och beskriver hon de blivande förskollärarnas föreställningar om begreppet undervisning. För att komma fram till ett resultat tar Rosenqvist hjälp av en grupp studenter, studenterna diskuterar olika frågor rörande undervisning en gång per termin. Undersökningen håller på under 5 terminer och är frivilligt för studenterna att delta. Rosenqvists slutsatser efter att studien avslutats är att de studenter som deltagit har olika föreställningar om vad undervisningsbegreppet är. Samtliga deltagare i undersökningen uttrycker att förskollärare måste ha ett syfte eller mål i aktiviteten att arbeta mot. Utifrån det insamlade materialet tolkar Rosenqvist de som att vissa studenter har ändrat sina föreställningar om undervisning genom undersökningens gång. Ytterligare en aspekt blir synlig genom undersökningen och det är att utbildningen som studenterna går inte har någon större påverkan när det gäller deras föreställningar om undervisning och vad det kan innebära. I studenternas föreställningar tolkar Rosenquist att undervisningsbegreppet har en stark anknytning till skolans undervisning men att samtalen pekar på att det finns möjlighet att skapa nya innebörder till begreppet undervisning.

3.1.2 Förskolechefers syn på läroplan och kvalitetsarbete

Brodin och Renblad (2014) gör en undersökning om revideringen av läroplanen 2010 samt regeringens mål att öka kvalitén på de svenska förskolorna. De efterforskar om hur fyra olika förskolechefer tänker kring läroplanen och hur kvalitetsarbetet är på förskolan. Undersökningens metod består av att elva kommunala förskolor väljs ut inom en kommun, dessa förskolor styrs av fyra olika förskolechefer. Studien utgår ifrån fokusgruppsmetodik.

(11)

7

Fokusgruppen är en kvalitativ forskningsinriktning där en grupp människor uttrycker och delar sina tankar och åsikter. Fokusgruppen träffas vid olika tillfällen för att diskutera och få fram åsikter om den reviderade läroplanen. I resultatet utifrån dessa träffar kan Brodin och Renblad utläsa att när läroplanen reviderades tillkom det ett stort ansvar på förskolans personal, speciellt på förskollärarna. Fokusgruppen uttrycker det som att ansvaret går från att passa barn till att utföra pedagogiska aktiviteter. Genom läroplanens revidering 2010 fick förskolecheferna ett ansvar som innebar att anställa fler förskollärare. I takt med denna förändring blev barnskötarna färre och antalet förskollärare fler, detta på grund av att de nya kraven som tillkom med den reviderade läroplanen skulle uppfyllas.

3.1.3 Tankar från förskolans personal om undervisning

Jonsson, Williams & Pramling Samuelsson (2017) undersöker innebörden av det senaste begreppet undervisning som tillkommer i läroplanen för förskolan och hur förskolans personal tänker kring hur det är att undervisa barnen i förskolan. För att samla in material till studien använder de sig av en kvalitativ metod som bestod av samtal i fokusgrupper. I fokusgrupperna diskuteras olika frågor mellan respondenterna. Vid analys av empirin använder de sig av Billings metod om argumentativa synsätt som utgångspunkt, vilket grundar sig i människans förmåga att använda sig av argumentation för att göra en förändring. Som slutsats i undersökningen framkommer det genom diskussioner hos personalen att några beskriver undervisning som något som kräver mer av verksamheten än den som personalen bedriver sedan tidigare. De som deltar i studien upplever undervisning som någon som är fullt av krav. De kommer även fram till att begreppet undervisning kan göra att kvalitén på verksamheten och status på förskolläraryrket höjs.

3.2 Lek

3.2.1 Lek som ett verktyg

I Tullgrens (2004) undersökning granskar hon förskolan som en arena för politisk styrning och där leken används som ett verktyg i verksamheten. Hon utgår från två frågeställningar, vilka tekniker som pedagogerna använder sig av när de styr barnen i leken samt vad i leken som blir föremål för styrningen hos pedagogerna. Hon samlar in material genom intervjuer med barn och pedagoger samt videoobservation av barnens lek. Som slutsats har Tullgren (2004) beskrivit leken på förskolan som något där barnen ska kunna vara fria och aktiva. Utifrån observationerna ser Tullberg att pedagogerna försöker stötta och uppmuntra barnen i deras lek

(12)

8

samt att de försöker göra de aktiva och intresserade av att vilja delta. Hon ser också att pedagogerna går in och försöker styra leken till exempel genom att styra bort från det som är läskigt och obehagligt och istället få dem till att ledas in på glada och trevliga lekarna. Pedagogerna tittar även på hur barnen leker, hur de är mot varandra och hur de kommunicerar med varandra i leken. De uppmuntrar barnen att ge uttryck för till exempel sina känslor samt att få dem att aktivera sig och skapa ett större intresse i att delta i leken, trots allt så är leken en väg till barnens lärande.

3.2.2 Förskollärares ståndpunkt kring lek och lärande

I en internationellt publicerad undersökning av Broström, Johansson, Sandberg och Frøkjær (2014) framgår det att situationer som förskollärare värdesätter högst är de som bidrar till barns sociala kompetens och som bygger på deras egna initiativ samt den fria leken. Syftet med studien är att undersöka vad svenska och danska förskollärare har för perspektiv på vad lärande i förskolan är. Studien är gjord med enkätfrågor där förskollärarna ska värdera frågorna med 1– 4. Förskollärarna från de båda länderna värderar och karaktäriserar lärande mycket likt, dock värderar svenska förskollärare fri lek samt lek mellan barn och pedagoger högre än vad danska förskollärare gör. En annan likhet mellan de två länderna är att båda värderar barn som leker med andra barn som den viktigaste faktorn för att barn ska lära. Kreativa aktiviteter, läsning och skrivning är inte lika ofta högt värderade. Boström m.fl. påpekar även betydelsen av när förskollärarna tar sin examen, de olika årtiondens utbildning verkar enligt resultatet från studien påverkar deras synsätt. Vilket kan bli relevant för studien om det går att urskilja att olika epoker inom förskollärarutbildningen påverkar förskollärarnas uppfattning av vad verksamheten bör innefatta och hur arbetet ska gå till.

3.2.3 Förskollärares perspektiv på lek

I en undersökning av Lynch (2015) studeras förskollärares perspektiv på lek i klassrummet. Lynchs (2015) undersökning görs i Amerika och undersöker ett kvalitativt urval av amerikanska pedagogers diskussioner om lek på förskolan. En nätnografisk1 analys görs på det

1Nätnografi: är en etnografisk undersökningsmetod som sker genom till exempel olika sociala medier på internet. Man studerar oftast människors attityder och beteende online genom för att sedan analysera interaktionen och kommunikationen.

(13)

9

insamlade materialet av pedagogers diskussioner om olika läromedel. I sammanställningen av resultatet uppmärksammas det att den större delen av diskussionerna på internet är i negativ betoning. Det handlar bland annat om att barnens lek inte är tillräckligt målinriktade och saknar planering samt att barnen får ut mer om en pedagog planerar en aktivitet. Respondenterna uttrycker sig i undersökningen om att förskolan inte bara är för skojs skull utan att det ska ske ett lärande genom att vistas där. I resultatet upptäcktes även positiva attityder som att barnen lär sig genom leken, exempelvis att samarbeta och att dela med sig till varandra av till exempel leksaker. Det uppmärksammas också att barnen lär sig saker genom den fria leken, vid exempelvis demonstrationer i rollek samt motoriska färdigheter genom att rita, pyssla och klippa eller springa och hoppa. Att barnen kommunicerar med varandra kan leda till att de utvecklar sitt talspråk och kroppsspråk.

3.3 Sammanfattning

I studien undersöker vi hur förskollärare idag ser på revideringen av läroplanen och begreppet undervisning samt vad undervisning innebär för dem, vilket leder oss till Jonsson, Williams och Pramling Samuelsson samt Rosenqvist undersökningar där begreppet undervisning och de blivande förskollärares föreställningar om begreppet undersöks. I båda undersökningarna studeras förskollärares föreställningar om begreppet undervisning samt hur och vad undervisning är. Vi kommer i vår studie intervjua förskollärare för att få reda på vad de har för föreställningar om begreppet undervisning och hur de tror att det kan komma att se ut i förskolan nu när det ska bli en del i läroplanen. Vi kommer genom vår studie få en mer uppdaterad information då begreppet undervisning kan ses annorlunda nu än från när de två andra undersökningarna gjordes. Brodin och Renblad undersöker det förändrade ansvaret för förskollärare genom de olika revideringarna. Vilket kan kopplas till vår studie där vi ska försöka synliggöra hur förskollärarna tror att förskolan och förskollärarnas uppdrag kan komma att förändras då undervisning ska komma att bli ett begrepp i den reviderade läroplanen.

Likt Thullgren, Lynch, Broström, Johansson, Sandberg och Frøkjær kommer vår studie också att behandla begreppet lek. I den tidigare forskningen vi presenterat studeras förskollärares perspektiv på lek och hur leken kan användas som ett verktyg i förskolan samt hur relationen mellan lek och lärande kan se ut i olika länder. Olika värderingar om vad som är god kvalitet kan ge olika utformningar av en verksamhet. Detta är relevant till vår studie då vi kommer att undersöka vad lek innebär för förskollärarna i intervjuerna. Genom studien vill vi undersöka om förskollärarna ser en relation mellan lek och undervisning.

(14)

10

4 Teori

I följande kapitel kommer studiens teoretiska utgångspunkt presenteras, vilket ska fungera som ett verktyg vid analys av den insamlade empirin. Enligt Jensen (2013) är teori ett sätt att “fånga” ett särskilt fenomen. Fenomenen i fråga är undervisning och lek och vi tar hjälp av det sociokulturella perspektivet för att förstå hur förskollärarna skapar mening. Vi tar avstamp i begreppen undervisning och lek men i det övergripande utgår vi ifrån det sociokulturella perspektivet. Begreppen undervisning, lärande och lek kommer vi att använda oss av för att förklara och analysera i vårt arbete. Det är begrepp som är centrala för studien och kommer att dyka upp många gånger. För att få en djupare inblick i vad begreppen innebär har det gjorts en begreppsdefinition. Intervjuernas frågor är byggda runt dessa begrepp, därför blir de centrala för vår teori. Förskollärarna har fått beskriva vad dessa begreppen betyder för dem och vi kommer med hjälp av begreppsdefinitionen analysera det som förskollärarna sagt. Begreppen kan också kopplas till det sociokulturella perspektivet, med hjälp av detta perspektivet ska vi analysera och försöka förstå innebörden i det som förskollärarna säger.

4.1 Sociokulturella perspektivet

Enligt det sociokulturella perspektivet sker lärande genom interaktion och kommunikation. En stor influens till det sociokulturella perspektivet är Vygotskij, han byggde ofta sina teorier runt kommunikationens roll för lärande. En av de främsta förespråkarna för det sociokulturella perspektivet i Sverige är Roger Säljö. Säljö (2000) hävdar även att lärande sker i samspel och genom interaktion mellan individer. Förskolans arbete bygger mycket på samspel och interaktion med olika individer i närheten, vilket gör att det sociokulturella perspektivet lämpar sig till studien.

Enligt Williams (2006) är utgångspunkten för perspektivet att kunskap skapas och bevaras genom människor och deras specifika kulturella sammanhang. Samspelet mellan den som bär på kunskapen och den som inhämtar kunskap är betydelsefullt för perspektivet (ibid). I förskolan sker inte barns inlärning enbart genom att förskollärare eller annan personal berättar och visar hur saker är och kan vara för barnen. Barn lär sig också utav varandra och genom att få uppleva saker själv. Barnen besitter också på mycket värdefull kunskap som de kan dela med sig av till de vuxna. Säljö (2000) menar att den som inhämtar kunskap är till en början beroende av källan med kunskapen, men så småningom övertar personen i fråga allt större ansvar och kan sedan hantera handlingen på egen hand. Det kan kopplas som ett av förskolans uppdrag

(15)

11

som innebär att utbildningen i förskolan ska lägga grunden till barnens livslånga lärande. Inom utbildning hittas begreppet undervisning vilket innebär att barnen ska stimuleras och utmanas, som riktning och utgångspunkt ska de mål som står i läroplanen för förskolan användas, de syftar mot en lärande process hos barnen.

Säljö (2014) nämner att inom den sociokulturella förståelsen av undervisning ramas analyserna in av individen, redskapen (artefakterna) och det institutionella sammanhanget (kontexten). Därmed blir det möjligt att förstå undervisning som en dialogisk och språklig process som äger rum i en viss given miljö. Det förskollärarna uttalar sig om i studien kan genom det sociokulturella perspektivet förstås att den kunskap och information vi tar del av i intervjuerna är temporär samt att förskollärarnas olika erfarenheter bidrar till den sociala miljön som råder på just deras förskola. Detta kan bidra till att barn som går på olika förskolor kan få olika erfarenheter och uppfattningar om till exempel undervisning.

Det sociokulturella perspektivet intresserar sig främst för hur lärande som deltagande i en social praktik kan ta form. Säljö (2014) nämner att lärandet är en viktig del i livet för att kunna förbättra våra levnadsvillkor och för att få välutbildade medborgare i samhället. Han skriver också att frågan om hur människor lär sig kommer aldrig få ett svar, lärandet är inte begränsat. Lärandet kan vara ett tänkbart resultat till den verksamhet som pågår i vårt liv, det är dock svårt att hitta en koppling till något specifikt sammanhang då det sker. Lärande handlar enligt Säljö (2014) om vad vi människor tar med oss från de sociala händelserna vi upplever och hur vi använder oss av dessa i framtiden. Williams (2006) talar om att kommunikation är en stor del inom det sociokulturella perspektivet då han anser att lärandet sker genom samverkan med andra. I samspel genom specifika sammanhang växer och bibehålls individers kunskap fram vilket är en utgångspunkt inom sociokulturellt perspektiv (ibid). Även Aroseus (2013) pratar om vikten av sociala sammanhang, att det är genom dem som vi lär oss och att det är där lärandet sker.

4.2 Lärande

Pihlgren (2017) skriver att lärande är ett nära relaterat begrepp till undervisning. Lärande används ofta i förskolans sammanhang för att beskriva de processer där barnen lär sig. Hon vill dock poängtera skillnaden mellan de två begreppen. Lärande är en process som kan ske med eller utan medverkan från exempelvis förskolläraren medan undervisning är målstyrda processer där pedagoger vill att barnen ska utveckla sitt lärande inom ett specifikt område där

(16)

12

pedagoger håller i undervisningen (ibid). I läroplanen för förskolan (98/16) står det att förskolan är grunden till barnens livslånga lärande. Förskolan ska stimulera deras lärande och utveckling. Lärandet som sker på förskolan ska ske i samspel med pedagoger men även barn emellan. Lärande är ett centralt begrepp inom den sociokulturella teorin där det pratas om att ett lärande sker i kommunikation med andra men även på egen hand.

Pramling Samuelsson och Sheridan (2006) tar upp att det finns skillnader i barns lärande beroende på om de lär sig på egen hand eller de lär sig i förskolan i samspel med pedagoger. Lärandet som sker i förskolan har ett planerat innehåll och är riktat mot ett mål medan lärandet som sker hos barnen spontant sker utan någon planering. Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) skriver att lärande i förskolan utgår ifrån att lyssna på barnens intresse, upplevelser och erfarenheter. Det handlar om att skapa möjligheter för att få fram barnens nyfikenhet och kreativitet, barnen ska lära med alla sina sinnen. Under en vanlig dag på förskolan finns det många tillfällen för lärande. Det gäller att pedagogerna ständigt är aktiva och tillgängliga för att fånga upp och utveckla barns lärande (ibid). Johansson och Pramling Samuelsson (2007) nämner att en väsentlig del i barns lärande ligger i deras kommunikativa förmåga.

Säljö (2014) påstår att ur ett sociokulturellt perspektiv är lärandet inte något som kan undvikas, men att den stora frågan är vad vi tar med oss samt lär oss i olika sammanhang och situationer. Han skriver också att vi människor föreställer oss lärandet som något som sker genom en individuell process och att detta sker i vår hjärna (ibid).

4.3 Undervisning

Undervisning kan kopplas ihop med begreppet lärande som är centralt inom det sociokulturella perspektivet, vilket gör att undervisning också blir ett centralt begrepp. Idag är lärande en stor del av det som utgör förskolans läroplan men läroplanen är under revidering och begreppet undervisning ska bli inskrivet. Lärande och undervisning går lite hand i hand, en del av lärandet i förskolan kommer istället att bedrivas som undervisning. Undervisning i förskolan sker oftast i olika sociala sammanhang vilket den sociokulturella teorin innefattar, barnen lär sig genom interaktion och kommunikation med andra.

Skollagen (2010:800) definierar begreppet undervisning som ”sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden”. Pihlgren (2017) belyser att undervisning är den

(17)

13

planerade aktivitet som förskolläraren organiserar med avsikt att det ska ske ett lärande hos barnet eller barngruppen. Lärande sker inom individen som lär sig. Doverborg m.fl. (2014) skriver att barns utveckling och lärande har en nära relation till de erfarenheter som de samlar på sig i sin vardag både i hemmet och på förskolan. Förskolans läroplan har olika strävansmål som barnen tillsammans med pedagoger ska sträva efter att försöka uppnå, där olika innehåll pekas ut för att utveckla barns lärande (ibid). Sheridan och Williams (2018) skriver att undervisning är de målstyrda processer som leds av förskollärare och syftar till barnens utveckling och lärande genom inhämtning av värden och kunskaper. Ytterligare beskrivs undervisning som att avsiktligt stödja lärande av ett visst slag. Utbildning i förskolan utgår ifrån en undervisningssituation och i skollagen står det att det är förskollärarna som är ansvariga för att undervisningen sker. Undervisning med högre kvalité kan man se genom att barns sociala, kognitiva, motoriska och emotionella lärande integreras, precis som att lek, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet i olika vardagliga sammanhang som är värdefulla för barnen.Vygotskij (2001) introducerade begreppet proximal utvecklingszon vilket innebär skillnaden på vad barn kan åstadkomma i samspel med någon annan eller själv.

4.4 Lek

Lek är ett fenomen som kan förekomma i sociala sammanhang. Det kan ske i samspel med andra men även på egen hand, vilket kan kopplas till den sociokulturella teorin där man anser att människor lär sig genom sociala sammanhang.

Welén (2009) skriver att synen på lek har förändrats över historiens gång och synsättet är en återspegling av tidens samhällsvärderingar och dess syn på barn och lek. Lek som fenomen har visat sig vara mycket svårt att definiera trots att alla är överens om att barn, ungdomar och vuxna under perioder ägnar sig åt att lekfullt utforska sin miljö samt engagera sig i lekar med mera. Jensen (2013) skriver likt Welén att både barn och vuxna leker men att lek främst är förknippat med barn. Han skriver även att det är svårt att fånga ett fenomen som lek för det betyder olika saker för många. Lek är rolig eller lustfylld, de som leker är glada eller upplever leken som positiv eller/och belönande i sig. Den är frivillig och spontan, det går inte att tvinga någon att leka. Leken är även ett självändamål där processen är viktigare än färdig produkt (ibid). I Läroplanen för förskola (98/16) definieras lek som följande:

Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda

(18)

14

lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter. (Lpfö 98/16, sid 6)

Johansson och Pramling Samuelsson (2007) skriver att det är i barnens lek som de skapar sig en värld av mening, förutsättningar och värden. Genom leken delar barnen sina livsvärldar med varandra. De skriver också att det är i leken som barnen lär sig och deras kommunikativa kompetens växer fram (ibid).

(19)

15

5 Metod

I följande kapitel kommer vi att presentera val av metod, olika ställningstaganden och tillvägagångssätt som gjorts för att utföra studien. I kapitlet beskrivs hur data samlats in som blivit vårt empiriska material, vilka urval som gjorts samt hur vi har analyserat empirin genom transkribering av intervju och forskningsetiska överväganden.

5.1 Metodval - kvalitativ analys

Syftet med arbetet är att synliggöra vad undervisning innebär för förskollärare samt hur de ser på relationen mellan undervisning och lek i förskolan. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning då vi valt att intervjua förskollärare. Alvehus (2013) menar att i en kvalitativ analys står meningar och innebörder i fokus. På så vis kan den kvalitativa metoden ge en fördjupad förståelse för ämnet som ska studeras. Enligt Bryman (2011) är den kvalitativa metoden föränderlig och intresset är inriktat på respondentens ståndpunkter. Alvehus (2013) skriver även att kvalitativ forskning är tolkande forskning. Med tolkningen kan forskaren lättare betrakta ett fenomen vilket kan leda till en ny infallsvinkel inom forskningsområdet. Larsen (2009) skriver att målet med en kvalitativ undersökning är att skapa sig en förståelse inom ett område. Materialet från en kvalitativ undersökning kan inte generaliseras men har överförbarhet.

5.2 Intervju

Kvale och Brinkmann (2014) beskriver att det krävs en dialog för att få en fördjupad förståelse över hur människor uppfattar och deltar i världen. Genom samtal lär vi känna varandra, vi får ny kunskap om deras erfarenheter, känslor med mera, vilket med intervjuer kan öppna upp för ny kunskap om personens åsikter och synpunkter.

Åtta intervjufrågor har utformats för att undersöka förskollärarnas perspektiv kring lek och undervisning, deras syn på relationen mellan dessa två begrepp samt om deras pedagogiska ansvar. Frågorna är utformade för att uppnå studiens syfte, vid formuleringen av intervjufrågorna utnyttjades det som Alvehus (2013) kallar för semistrukturerade frågor. Det innebär val av ett fåtal öppna frågor som ger samtalet fokus. Det finns inget rätt eller fel svar på frågorna och förskolläraren som intervjuas har möjlighet att påverka intervjuns innehåll (ibid). Vi vill ge förskollärarna utrymme att uttrycka sig fritt, det kan tillkomma följdfrågor under samtalets gång för ett rikare innehåll. Fokus på samtalen kommer att ligga på

(20)

16

undervisning och lek, följaktligen kommer intervjufrågorna vara utformade därefter. Vi har valt att inte skicka ut frågorna i förväg då respondenten i fråga hade kunnat funderat ut svar till frågorna och vi är mer intresserade av förskollärarnas naturliga svar till studien. Under intervjun kommer ljudupptagningar att göras som sedan transkriberas till skriftform. Svaren från intervjun kommer att bli utgångspunkt för vidare analys av vårt forskningsområde. Alvehus (2013) skriver att det finns en risk att den som blir intervjuad blir störd av att spela in intervjun och att hon eller han kan bli begränsade i sina svar. Han skriver även att det kan vara en trygghet för den som blir intervjuad att det som sägs blir antecknat ord för ord och därigenom minskas risken för misstolkning i jämförelse med en intervju enbart med anteckningar, då intervjuaren väljer vad som är väsentligt att anteckna.

5.3 Urval

Vi valde att endast intervjua förskollärare då de bär ansvaret för att undervisning ska bedrivas i förskolan. Vi tog kontakt med två förskolor och fyra förskollärare, två på vardera förskolan. Förskollärarna arbetar på olika avdelningar med barn i åldrarna 1–6 år, vilket kan möjliggöra för ett bredare innehåll av intervjuerna. Både förskola och personal har vi tidigare relationer till och kontakt med. Förskolorna är strategiskt utvalda då vi visste att de hade börjat diskutera undervisningsbegreppet på den ena medan den andra förskolan inte alls börjat undersöka och använda sig av begreppet. Vi skickade ut en öppen förfrågan till förskolan och förskollärarna ifall någon frivillig ville delta i studien. Som tidigare nämnt har vi valt att göra fyra intervjuer och det är på grund av att vi vill gräva djupare i den insamlade data. Den data som samlats in kommer inte att generaliseras för alla förskollärare. På en av förskolorna har personalen börjat diskutera begreppet undervisning och vad det kan innebära samt hur de kan arbeta med det i verksamheten. Den andra förskolan använder sig i nuläget inte av undervisning utan benämner innehållet i verksamheten som aktiviteter och situationer. Det tog vi i beaktning då valet av förskolor att hålla intervjuer på gjordes för att få ett mer omfattande material. Då deras erfarenheter av begreppen undervisning och lek samt förskolans verksamhet varierar kan svaren göra det samma.

5.4 Genomförande

Vi initierade kontakt med förskolorna via mailkontakt, där vi delgav studiens syfte. Vi bedömde att det ger mer om förskolläraren är inställd på vilket ämne som kommer belysas. Fyra intervjuer med kvinnliga förskollärare gjordes från två olika förskolor, två från respektive förskola. Vid

(21)

17

två av intervjutillfällena deltog vi båda, men på grund av sjukdom deltog endast en av oss vid de andra två tillfällena. Intervjuerna utfördes på respondenternas arbetsplats för att dels spara tid och för att de lättare skulle kunna delta samt att de fick vara i en miljö där de är bekanta och känner sig hemma.

Innan intervjuerna blev en samtyckesblankett (se bilaga 1) mailat till de som skulle delta. Trots att alla i vår studie är vuxna valde vi att skicka ut samtyckesblanketter för att inte missa att delge deras rättigheter. De fick också informationen muntligt vid intervjutillfället. Det utformades åtta intervjufrågor som berörde undervisning och lek samt relationen mellan begreppen. Till intervjuerna skrev vi ut frågorna på papper för att stödja och underlätta för förskollärarna så att de hela tiden kunde se vad de skulle besvara. Ljudinspelningar gjordes för att få så noggrant resultat som möjlig samt att inte missa viktiga detaljer i förskollärarnas uttalande. För att bearbeta ljudinspelningarna har materialet transkriberats. Detta innebär att ljudinspelningarna från intervjuerna har blivit ordagrant antecknade. De fyra förskollärare tog olika lång tid på sig att svara på frågorna, allt mellan 12–25 minuter. Efter avklarade intervjuer och efter det att vi stängt av inspelningen uppmärksammade vi att förskollärarna hade mer information att dela med oss, kanske slappnade respondenterna av mer när inspelningen var avslutad och kunde prata friare kring frågor som intresserar dem inom området. Vi har inte använt oss av förskollärarnas uttalande efter intervjuerna, men deras uttalande fick oss att fundera över val av frågor till intervjun och om resultatet hade blivit annorlunda om vi valt utföra intervjun på ett annat sätt eller om vi hade fortsatt längre med inspelningen.

5.5 Forskningsetiska överväganden

Vi har utgått från Vetenskapsrådets forskningsetiska överväganden (u.å.) samt Hillén, Johansson och Karlsson (2013) i vår studie. Båda tar upp de fyra huvudkraven, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Vi delger de olika kraven med förskollärarna som ställer upp för intervju i en samtyckesblankett så att de är medvetna om vad det insamlade materialet kommer att användas till och deras rättigheter.

Informationskravet innebär att vi har informerat deltagarna om deras uppgift i projektet samt

vilka villkor som gäller för deras deltagande. Det är frivilligt att deltaga och de har under arbetets gång rätt att avbryta sin medverkan. Detta blev de deltagande förskollärarna informerade om när vi sågs men även i samtyckesblanketten där förklarade vi att deras

(22)

18

deltagande var frivilligt. I samtyckesblanketten fick förskollärarna också reda på om vilket ämne vi kommer att beröra under intervjun.

Samtyckeskravet innebär att forskaren ska erhålla undersökningsdeltagarens samtycke för att

delta i studien. Efter att deltagarna har informerats gav samtliga sitt godkännande om att medverka i studien. Eftersom deltagarna är myndiga behövdes ett muntligt godkännande från förskollärarna att de ville delta. Vi hade från början kontakt via mail om de kunde tänka sig att delta men vi frågade även en extra gång när vi sågs innan intervjun skulle börja.

Konfidentialitetskravet innebär att det inte ska gå att identifiera deltagarna i texten, deras

personliga uppgifter får inte komma ut, speciellt inte etiskt känsliga uppgifter. I resultat och analysdelen kommer förskollärarna benämnas med fiktiva namn. I samtyckesblanketten som vi skickade ut behövde inte förskollärarna skriva på utan det var bara för att de skulle få en överblick. De fick också veta att när vi skriver om dem i arbetet kommer de att få fiktiva namn. Intervjuerna gjordes med ljudupptagningar där deltagarna blev informerade om att det bara är vi som utför intervjun som kommer ha tillgång till dem samt att materialet kommer att raderas när arbetet är klart.

Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som samlas in om enskilda personer endast får

användas för forskningens ändamål. Förskollärarna informerades om att det enbart är forskarna som har tillgång till informationen och att efter arbetet är färdigställt kommer all data att raderas vilket vi skrev ut i samtyckesblanketten.

5.6 Analysmetod

För att analysera data från intervjuerna kommer vi att använda oss av en innehållsanalys. Larsen (2009) beskriver att innehållsanalys är ett användbart sätt att analysera den kvalitativa datan för att identifiera mönster, gemensamma drag eller skillnader. Efter insamling av datamaterialet omvandlades materialet till textformat som sorterades från studiens olika kategorier så som Innebörden av en förtydligad läroplan enligt förskolläraren, Förskollärarnas föreställningar om begreppen undervisning och lek samt deras tankar om en relation mellan undervisning och lek. Datamaterialet har granskats för att identifiera meningsfulla mönster eller processer, som i sin tur utvärderas mot existerande forskning och teorier (ibid). Genom att läsa arbetet flera gånger kunde datamaterialet kategoriseras och likheter respektive skillnader kunde synliggöras mellan de olika svaren. Vi markerade med olika färger i transkriberingen för att underlätta och

(23)

19

tydliggöra olika kategorier. För läsbarhetens skull har vi redigerat citaten men vi har gjort det i minsta möjliga mån för att förmedla det respondenten själv upplever. De olika kategorierna bildar rubriker i nästa kapitel. Inriktning är viktig för att finna mönster i transkriberat intervjumaterial. Det som söks är manifesta inslag, det vill säga sådant som uttrycks explicit, kan också användas för att komma åt det inte fullt utsagda.

(24)

20

6 Resultat & Analys

I kapitlet kommer ett urval från den insamlade data att presenteras. Resultatet är utifrån intervjuer med fyra verksamma förskollärare som bildar studiens empiri. Citaten som kommer bli aktuella i detta kapitel är alla hämtade från förskollärarnas uttalande. Vid analys av empirin har olika delar belysts olika starkt vilket har kategoriserats till underrubriker i kapitlet. För att tolka empirin kommer den att kopplas till ett sociokulturellt perspektiv samt begreppen lek, undervisning och lärande. Förskollärarna kommer i presentationen av empirin benämnas som förskollärare F1, F2, F3, F4. Vi kommer att diskutera och analysera en frågeställning i taget. Först kommer förskollärarnas tankar om vad en förytligad läroplan kan innebära för att därefter gå över till förskollärarnas funderingar kring undervisning och lek, vi kommer att avsluta med förskollärarnas tankar om de ser en relation mellan undervisning och lek.

6.1 Innebörden av en förtydligad läroplan enligt förskollärarna

I studiens empiri kan vi utläsa att samtliga förskollärare uttrycker sig positivt till revideringen av läroplanen då de tror att ett tydliggörande av deras uppdrag kommer att stärka verksamheten och förhoppningsvis professionen förskollärare. Vi kan också utläsa att samtliga förskollärarna också uttrycker att det inte enbart blir en ansvarsförändring för verksamheten och speciellt för förskollärarna. De uttrycker det på något skilda sätt men det som framkommer mest i deras uttalanden är att det måste ske en organisationsförändring för att bedriva de mål som kommer i 2018 revidering av Läroplan för förskolan.

Det har under många år varit lite luddigt men det blir ju tydligare och tydligare med läroplanen. I läroplanen står det tydligt att det är förskolläraren som ska ansvara för att det sker undervisning. Då blir det lättare att dela upp ansvarsområden om man då är i olika yrkeskategorier. (F3)

F3 uttrycker att det finns en oklarhet i den rådande läroplanen, närmare bestämt förskollärarnas uppdrag i verksamheten. F3 säger också att det står tydligt i läroplanen att det är förskollärare som ska bedriva undervisningen, vilket kan tolkas som att hon talar om den pågående revideringen av läroplanen under 2018. I den rådande revideringen står det inte att det är förskollärarnas ansvar att undervisning bedrivs, det skall däremot synliggöras i den reviderade versionen. Vilka de olika ansvarsområdena som F3 nämner beskrivs inte vidare, det kan tolkas som hon talar om barnskötare och förskolechefer i verksamheten. Verksamhetens kvalitet blir med andra ord beroende på hur de olika yrkeskategorierna tar sig an uppgifterna utifrån läroplanen. Hur förskolechefen tolkar och introducerar begreppet undervisning i verksamheten får betydelse för hur förskollärarna och barnskötarna tar sig an begreppet och vilka möjligheter

(25)

21

de får att reflektera och planera undervisning. Williams (2006) menar på att i det sociokulturella perspektivet är samspelet mellan den som bär på kunskapen och den som inhämtar kunskap väsentlig. I detta fall är det Skolverket som bär på kunskapen och förmedlar den genom läroplanen till bland annat förskolechefer som tolkar sitt uppdrag och i sin tur skapar möjligheter för att förskollärare kan konstruera undervisning i verksamheten. Något som även verkar vara väsentligt för F1.

Det är ju förskolechefen som har ansvar för den pedagogiska verksamheten och att vi får tid. En organisation som stödjer arbetet, det går ju inte att vi bara läggs på en massa grejer utan att få extra tid. (F1)

Likt de övriga förskollärarnas uttalande tolkar vi det som att F1 också menar på att det måste bli en förändring i organisationen om undervisning ska kunna bedrivas. Förskollärarna uttrycker att de tycker det är viktigt att förskolechefen samt hela organisationen ser till att de bli en förändring, framför allt att förskollärarna får mer tid till planering. Det går inte att lägga på en massa uppgifter och ansvar på förskollärarna om de inte får mer undansatt tid till planering, utan mer tid blir det svårt att planera för mer undervisning. Kommunikationen är enligt Williams (2006) en viktig del inom det sociokulturella perspektivet, vilket innebära att kommunikation kan vara en väsentlig del för de olika parterna ska kunna dra lärdom från varandra. I det här fallet menar F1 på att förskollärare och förskolechef bör har en öppen dialog om hur de vill att förändringen inom verksamheten ska se ut och hur de kan göra för att underlätta för båda parterna. Allt från förskollärarnas perspektiv på hur verksamheten fungerar, till förskolechefens tankar om hur det borde fungera. En sak som förskollärarna i studien har gemensamt verkar vara att förskollärarna ska få tid till att planera den undervisningssituationer och miljöer som stimulerar barnens utveckling.

Med revideringen hoppas jag att förskollärare “sharpens up a little”. För mig handlar det om att jag behöver mer planeringstid för att klara av att bedriva undervisning. (F2)

F2s uttalande kan tolkas som att hon med den nya revideringen vill tro att förskollärare ska ta ett större ansvar i verksamheten, de ska visa framfötterna och visa på kunskaperna från sin högskoleutbildning. F2 vill även se att mer undervisning bedrivs i samband med den nya revideringen, då det finns mycket i verksamheten som sker utan syfte och mål. Säljö (2014) menar på att lärandet är en stor och central del i våra liv och behövs för att utveckla våra levnadsvillkor genom välutbildade samhällsmedborgare (ibid). Det kan därför vara av relevans att förskollärarna planerar sitt syfte från läroplanens mål.

(26)

22

Förskollärarna uttrycker sig om undervisning, för att det ska kunna bedrivas i verksamheten behöver det ske en förändring i förskolans organisation. F2 uttalar sig om att hon behöver mer tid för att kunna planera undervisningssituationer för barnen. Mer planeringstid kan betyda mindre tid med barnen i verksamheten vilket vi kan se likheter med F3:s citat tidigare i kapitlet om yrkeskategoriernas olika ansvar. Det kan exempelvis vara att förskolechefen sätter undan tid åt förskollärarna att planera och bedriva undervisning och att barnskötarna sköter verksamheten under resterande tid.

6.2 Förskollärarnas föreställningar om begreppen

undervisning och lek

För de deltagande i studien tolkas undervisningsbegreppet som något otydligt då det inte har tillämpats i förskolan.

Undervisning för mig är att det ska finnas ett syfte i en planerad aktivitet och att efteråt ska aktiviteten reflekteras och analyseras. [...] Det sker dock inte mycket undervisning, men jag skulle vilja det. (F2)

F2 ger ett intryck om att hon ser fram emot den kommande revideringen av läroplanen och vad det kan innebära för verksamheten. Att undervisningen synliggörs uppfattas som positivt av F2, vilket uttrycks genom saknaden av planerade aktiviteter. För att lärandesituationerna på förskolan ska kunna kallas för undervisning menar F2 att det krävs en planerad aktivitet med ett tydligt syfte och mål, samt att aktiviteten efteråt ska reflekteras och analyseras. När pedagogerna sitter ner för att analysera och reflektera kan det ske i sociala sammanhang med andra, till exempel om de sitter ner för att analysera och reflektera i grupp. Aroseus (2013) nämner att inom det sociokulturella sammanhanget är det sociala samspel av stor vikt. Det är genom de sociala samspelen som man kan se lärande eller lära sig själv. Likt det som Aroseus nämner kan det genom reflektionstillfällena analyseras över undervisningstillfället för att upptäcka nya lärande som pedagogerna inte tänkt eller lagt märke till under tiden som undervisningen bedrevs. I efterhand kan olika saker synliggöras som barnen har lärt sig med hjälp av det sociala samspelet med varandra. F2 uttrycker att det inte sker mycket undervisning ute i förskolan men att hon skulle vilja det. Vi tolkar det som att hon menar att med en ny revidering av läroplanen och med ett nytt begrepp som undervisning kommer förskolan vara tvungen att öka så de blir fler undervisningstillfällen i verksamheten.

(27)

23

Undervisning är att förskollärarna är närvarande och att man utmanar barnen mot något mål så att det blir en målstyrd process. Ett syfte med vad man vill ha fram från situationen sen ska undervisningen ske överallt. (F1)

F1:s beskriver att undervisning för henne är de situationer där en närvarande förskollärare utmanar barnen i en process och att det är viktigt att det finns ett syfte med situationen. F1 säger att undervisning ska ske överallt vilket kan tolkas på två sätt; att undervisningstillfällen kan vara på olika platser exempelvis hallen, köket, lekrummet. Det kan även tolkas som att undervisning kan ske under hela dagen. Det finns en otydlighet då det inte framkommer om alla situationer under hela dagen har ett mål, vilket är ett krav enligt F1 för att undervisning ska bedrivas. Säljö (2014) skriver att vi inte kan undvika att lära oss saker, frågan är istället vad vi lär oss i de olika situationerna vilket kan kopplas till det som F1 säger att undervisning ska ske överallt.

Om vi är på väg mot ett mål och vi ser delar av det i leken då sker det ett lärande i leken. Undervisning för mig är inte bara den aktiviteten utan det är hela processen, vad sker i leken runt omkring, vad sker i leken kopplat till det vi gjorde i samlingen eller undervisningssituationen. [...] Jag tänker att jag har ett tydligt uppdrag som sker under hela dagen och att det är processen jag ska titta efter. Undervisning är det som sker hela vägen fram till målet. Nu skedde det lite i leken och lite där. På det viset tror jag att vi får ett djupare lärande, jag tänker inte att nu har vi undervisning asså men att här bak ligger ju ändå målet. (F3)

Till en början uttalar sig F3 om att undervisning är när det sker ett lärande i leken. Det kan vara spontana oplanerade situationerna men som kan kopplas till det mål som förskolläraren tänkt sig. Processen är för F3 viktig för att det ska ske ett lärande. Säljö (2014) skriver att om vi rabblar upp olika företeelser som inte har något inneboende sammanhang eller mönster för en person är det sannolikt att personen inte kommer ihåg alla. Det kan relateras till F3 uttalande om att undervisning kan ske under hela dagen, att det är förskollärarens uppdrag att se lärandet i leken. Det kan även tolkas som att F3 menar att det är variationen av material och situationer som bidrar till barns lärande. Beroende på målet ifråga varierar även de olika tillvägagångssätten. Johansson och Pramling Samuelsson (2007) skriver att en väsentlig del i barns lärande ligger i deras kommunikativa förmåga. Det är i likhet med Säljö (2014) som skriver att kunskaper är något objektliknande som kommer utifrån och in, det är alltså inte som vi ofta föreställer oss en individuell process som äger rum i hjärnan.

Senare i uttalande säger F3 att hon inte tänker att ”nu har vi undervisning”. Det kan bli tvetydigt då det är utifrån de här situationerna hon utgår ifrån för att nå målet samt att det ska ske en process hos barnen. Att ha ett mål som F3 beskriver kan vara väldigt brett. Det går att få in olika typer av lärande genom att ha ett mål vilket även är en ganska godtycklig form av

(28)

24

undervisning, där syftet med aktiviteten kan komma i efterhand när man sett vad som hände i situationen.

Undervisning för mig tycker jag ordet säger lite grann… visa på under. Att titta på något man inte har tänkt på innan men som utmanar en och lär något nytt. Undervisning för mig är inte att jag berättar hur något ska gå till utan att vi upptäcker det tillsammans. (F4)

För att förklara begreppet delar F4 upp ordet undervisning i två delar; under och visning. Undervisning är något nytt förskolläraren upptäcker och utforskar tillsammans med barnen och som samtidigt utvecklar och utmanar. Undervisning ger barnen nya erfarenheter och nya lärdomar. Det innebär inte att pedagoger ska stå framför barnen och berätta steg för steg hur de ska göra utan vi tolkar det som att undervisning sker i samspel med varandra, pedagoger och barn som upptäcker nya saker tillsammans. Det som F4 talar om kan kopplas till det som Williams (2006) och Säljö (2014) som det mest centrala inom den sociokulturella teorin, nämligen det sociala samspelet mellan människor. Det är utifrån det sociala samspelet som vi lär oss nya saker, både lärande och undervisning kan ske i sociala sammanhang.

Det behöver inte ske under en samling utan det kan vara av- och påklädning eller lunch, det är ju något barnen lär sig. Men det är kanske inte undervisning. (F1)

Genom citatet ovan uttrycker F1 att hon är osäker på vad undervisning egentligen är och hur det kan se ut. Hon uttrycker sig som att undervisning kan ske på olika platser så länge barnen lär sig något. Vi tolkar det som att lärande och undervisningssituationer för henne betyder samma sak. Vi tolkar att F1 i detta citat styrker det som hon tidigare sagt att undervisning kan ske överallt, men att hon tvivlar på vad som egentligen räknas som undervisning. Undervisning belyser Pihlgren (2017) som de aktiviteter som är planerade och utförs av förskollärare samt att de finns en avsikt att det ska ske ett lärande hos barnen. Det som F1 pratar om kan då istället vara ett lärande och det menar Pihlgren (2017) är de situationerna som dyker upp och där det inte behövs någon pedagog.

6.3 “Leken är väldigt mycket”

Som rubriken avslöjar så innefattar begreppet lek väldigt mycket för förskollärarna och det kan upplevas svårt att definiera, vilket medför att vi har fått olika svar av förskollärarna. Flera av dem börjar med att säga att för dem är lek något som barnen tycker är roligt och som sker av deras intresse. När samtalet fortskrider varierar svaren något. Olika delar lyfts fram beroende på vad pedagogen har för barnsyn och tycker är viktigt i leken.

(29)

25

Lek är väldigt mycket och sker under hela dagen, barn leker med saker som de tycker är roligt och som engagerar dem. Undersökning är lek och när de härmar varandra, rutinsituationer är kanske inte lek men där kan man också få in lek. (F1)

Lek är något som sker utifrån barnens meningsskapande och intresse. Något de tycker är kul att göra, även jag som vuxen. (F2)

Lek är för mig som förskollärare en jättestor del av vår verksamhet, det är där vi kan se vad barnen har för intresse. Om jag ska välja en nivå på min undervisning kan jag se det i leken så att jag inte lägger mig för högt eller för lågt men lagom. Jag känner ofta att det är i leken jag kan se resultat från undervisningssituationen. Allt socialt kan jag se i leken, hur de är med varandra och mot varandra. (F3)

Utifrån vad förskollärarnas citat ovan uttrycker om begreppet lek kan det uppfattas som något stor och det är svårt att sätta ord på vad det innebär. Det kan vara allt från saker som barnen gör och tycker är roligt till att det är något som sker på deras villkor. Samtliga förskollärare i studien tycks uppfatta leken som någon lustfyllt för barnen samt att de genom leken får möjligheter att uttrycka sig på olika sätt samt i olika former. Leken utgör en stor del av vardagen på förskolan. I leken så sker det något med barnen vilket kan tolkas som att det är ett lärande som dyker upp i de här situationerna. En annan tolkning kan vara att det som sker i leken kan få plats i de planerade aktiviteterna som till exempel i undervisningen eller vid maten, för att tolka F3 så kan leken ta plats överallt och hela tiden. Vuxna kan använda sig av leken i rutinsituationen på förskolan som exempelvis vid måltiderna för att engagera dem och locka dem till att så småningom klara uppgifterna på egen hand. De lär sig mer och mer med tidens gång. Likt det förskollärarna uttrycket skriver Säljö (2000) att barn till en början är beroende av en vuxen för att klara olika uppgifter men att de efterhand lär sig mer och mer och kan tillslut klara det själv. De här kan kopplas till F2 som säger att leken utgår ifrån barnens meningsskapande, de leker ofta lekar för att skapa sig en djupare förståelse. Som vuxen kan man vara aktiv och försöka uppmärksamma vad det är som är centralt i leken och möjligtvis bygga vidare på just det för att utmana barnen vidare vilket kan kopplas till den proximala utveckligszonen som Vygotskij (2001) nämner vilket även F3 verkar ha i tankarna när hon beskriver vad lek är för henne. Förskollärarnas uttalande om att de kan få in undervisning och lärande i alla situationer i förskolan. På samma sätt uttrycker sig F1 om leken är hon tycker att leken kan ta plats i samtliga situationer.

Lek är ju väldigt mycket tycker jag, jag tror att leken är ett sätt för barnen att bearbeta sin omvärld. De kan använda sin fantasi och det händer så mycket i leken. Barn vill ju leka och de gläds åt att leka tillsammans med andra. För mig är leken social, man lär sig mycket i leken. Den är fantasifull och rolig och frågar man barn vad de vill göra så är det leka. (F3)

(30)

26

F3 menar på att lek är ett stort begrepp och svårt att beskriva, vilket innebär att det blir svårt att beskriva lek som bara en sak då den innefattar så mycket. I leken får barnen en möjlighet att utveckla och omvandla de händelser och andra saker de varit med om och F3 uttrycker att barn blir glada av att få leka. I större delen av dagen på förskolan ingår det lek, för F3 verkar det vara av stor betydelse att barnen gläds av leken då de genom leken lär sig mycket. Leken sker på barnens villkor och det är barnen som själv väljer hur det ska gå till och hur den ska formas. I leken finns det möjligheter för barnen att använda sin fantasi för att bygga upp hur leken ska se ut. Läroplanen för förskola (98/16) nämner att i lekens olika former stimuleras olika områden såsom fantasi, kommunikation och inlevelse vilket kan leda till deras lärande. F3 uttrycker sig om att leken är social och bidrar till mycket lärande men även om leken inte är social så lär sig barnen mycket själva. Vilket kan kopplas till Säljö (2014) och den sociokulturella förståelsen av undervisning, men han betonar också vikten av artefakterna och kontexten i ett sammanhang. Det vill säga att det inte bara är i de sociala sammanhangen som barnen lär sig, det finns många kringliggande faktorer som kan påverka barnens utveckling och vilja att lära sig mer. F3:s uttalande kan tolkas till att hon tycker att verksamheten ska vara utformad på ett lekfullt sätt så att barnen kan få göra det de vill och utforska samt bearbeta deras omvärld och det som är meningsfullt för dem. Williams (2006) nämner att i samspel från olika sammanhang växer och bibehålls en viss kunskap vilket är en utgångspunkt inom den sociokulturella teorin. Vilket kan kopplas till underliggande citat från F2 där hon uttrycker sig om att lek bara kan uppkomma när som under en dag.

Men att undervisningen inte sker naturligt, alltså den sker inte, lek kan bara ske på en dag utan en förskollärares delaktighet men det gör inte undervisning. (F2)

Genom F2:s uttalande kan det uppfattas som att hon tycker att lek är något som kan dyka upp när som helst under dagen. Leken sker på ett naturligt sätt, det är ingen som behöver berätta innan vad den ska handla om eller hur den ska gå till men att hon samtidigt påpekar att undervisning inte kan ske naturligt. Vilket kan tolkas som att hon skiljer på vad barnen lär sig när de leker samt i de situationer där en vuxen är aktivt närvarande. Genom F2 kan man utläsa att hon menar på att undervisning och lek kan ske när som helst under dagen i spontana situationer samt de som är planerade. Vid undervisning måste det ligga något bakom, något som förberetts innan det kan inte bara ske spontant så som lek kan. Vilket kan kopplas samman med Pihlgren (2017) som nämner att undervisning är de planerade aktiviteterna vilket innebär att det måste finnas en planering med mål som man vill att barnen ska sträva efter. I undervisning är syftet att barnen ska uppnå någon slags av utveckling och lärande. Läroplanen

References

Related documents

Även när det gäller lekresponsiv undervisning i förskolan, visar Björklunds och Palmérs studies resultat att didaktisk kompetens krävs av förskollärare för att kunna

Sheridan och Williams (2018) menar att utbildning kan beskrivas som det övergripliga begreppet där även undervisning inkluderas. Hela förskolans verksamhet är

Då den tidigare forskning vi tagit del av till största del utförts innan revideringen av läroplanen (Skolverket, 2018) vill vi med denna studie bidra med kunskap till den

Lärarna som pedagogisk idé hålls samman av tolkningsrepertoaren om gapet (kapitel fem). Vetenskapssamhället, Socialstyrelsen och Högskoleverket är diskursivt formerande krafter

Jag kommer att återkomma till frågan om vilka som ingår i vi:et lite senare, men för tillfället räcker det med att konstatera att vi:et i Then We Came to the End både gör anspråk

I och med att undervisning är ett relativt nytt begrepp i förskolan var studiens syfte att ta reda på förskollärares uppfattningar om lek som undervisningsverktyg.

Betraktat ur ett hermeneutiskt perspektiv kan man se det som att begreppet undervisning behöver kopplas till styrdokumenten och ges en form och en innebörd som är relevant

För att utvärdera QIAsymphony SPs kliniska prestanda extraherades 5 kända positiva kliniska prover (Laboratoriemedicinska länskliniken, molekylärdiagnostik &