• No results found

Det tjuter i öronen - En diskursanalys av dokumentet #pressat läge

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Det tjuter i öronen - En diskursanalys av dokumentet #pressat läge"

Copied!
41
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

BARNDOM-UTBILDNING-SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Det tjuter i öronen

En diskursanalys av dokumentet #pressat läge

It is ringing in my ears

A discourse analysis of the document #pressat läge

Maja Lundgren

Josefin Juell Henriksen

Förskollärarexamen 210 hp Examinator: Hanna Sjögren

(2)

Förord

Orden är mer konkreta än livet, det var ordens konkretion som var min motståndare i livet. Inte som jag tidigare trött deras abstraktion.

Det var inte det att orden säger för lite utan att de säger för mycket. Det är det konkreta vi förstår olika.

Det abstrakta förstår vi antingen på ungefär samma sätt eller inte alls. / Theodor Kallifatides.

Under processen att framskriva vårt examensarbete har vi fått lära oss ett för oss relativt

outforskat teoretiskt fält, diskursanalys och subjektpositionering, och liksom i dikten som inleder förordet har vi fått förståelse för hur språket skapar oss liksom vi skapar språket. Vi har funnit vår styrka i varandra när vi hjälpts åt att finna den kunskap vi behövde längst vägen. Vår lilla lilla pusselbit av det teoretiska fältet inom diskursen otillräckliga förutsättningar i förskola önskar vi ska bidra till en möjlig förändring genom synliggörandet av förskollärarnas uttryck om sin vardag i en förskola för alla. Vi är tacksamma för handledning och uppmuntran från vår handledare Linda Palla. Vi vill också uttrycka vår varma tacksamhet att vi fick vara del i Malmö universitets projekt forskningsanknytning av lärarutbildningen och därmed ta del i Linda Pallas forskningsprojekt om #pressatläge.

Tack till Majas make Mike som ställt upp med godishandling och markservice. Tack till Majas son Lukas för allmän glädjespridning. Tack till Josefins barn Juline och Walter som uthärdat en något tankspridd mor under den här tiden som mest pratat om diskurser och Zoom möten, utan er ingen livsglädje. Tack till vår mamma Birgitta för att du alltid ställer upp. Tack till vår bror Karl som korrekturläst. Tack till Malmö universitet som genom sitt upplägg gjort vårt examensarbete möjlig trots en pågående pandemi. Ni fick det att fungera genom Zoom och inspelade

föreläsningar. Tack till Josefins arbetsgivare förskolan Maracas för stöttning i att bevilja ledighet och vi tror på dig-tillrop.

(3)

I skrivprocessen har vi varit närvarande och delaktiga lika i varje enskild del i arbetet och många är de meningar som bollats och formulerats ord för ord i samtal med varandra. Vi bär lika ansvar för samtliga delar i arbetet.

(4)

Abstract

Denna studie är en diskursanalys av förskollärares berättelser om situationen i förskolan i dokumentet #pressat läge. Studien har utgått från en diskursanalystisk ansats utifrån Foucaults teorier, där syftet var att undersöka förskollärares subjektspositioner som framställs i materialet. I enlighet med den diskursanalytiska ansatsen har studiens metod varit en närläsning av

dokumentet. Undersökningen visar att de mest förekommande diskurserna som framkommer i #pressat läge är ​diskursen om negativ stress​ samt ​diskursen om lojalitet​. Inom diskurserna blir subjektspositionerna: den som verksamheten lutar sig mot, den stressade, den ensamma och otillräckliga, den oroade, den sjuka samt den uppoffrande, den utnyttjade, den skuldbelagda och den beskyddande möjliggjorda.

Nyckelord:​ diskurs, diskursanalys, diskursiv kamp, förskollärare, lojalitet, subjektspositioner,

(5)

Innehållsförteckning

1 Inledning 6

1.1 Syfte och frågeställningar 8

2 Teoretiska perspektiv 8

2.1 Diskurs 9

2.2 Diskursanalys 10

2.3 Subjektspositioner 10

2.4 Foucaults diskursanalytiska ansats 11

3 Tidigare forskning 12

3.1 Sjukskrivningar och ökad ohälsa bland förskollärare 12

3.2 Det asketiska idealet 13

3.3 Subjektspositioneringar i #pressat läge 14

3.4 Internationell forskning 14 4 Metod 15 4.1 Metodval 15 4.2 Urval 16 4.3 Genomförande 17 4.4 Etiska överväganden 17

5 Resultat och analys 18

5.1 Stressat läge 19

5.1.1 Diskursen om negativ stress 19

5.1.2 Subjektspositionerna som möjliggörs i diskursen 25

5.2 Lojalt läge 28

5.2.1 Diskursen om lojalitet 29

5.2.2 Subjektspositionerna som möjliggörs i diskursen 31

5.3 Slutsatser 34 6 Diskussion 34 6.1 Resultatdiskussion 34 6.2 Metoddiskussion 36 6.3 Vidare forskning 37 Referenser 38

(6)

1 Inledning

Detta examensarbete är en del i Malmö universitets satsning “forskningsanknytning av

grundutbildningen” och är under Linda Pallas handledning en del i hennes forskning om barn i behov av särskilt stöd i ett pressat läge.

Förskolan har ett samhällsbärande uppdrag i Sverige med utbildning för och omsorg om de yngsta, den möjliggör för vårdnadshavare att förvärvsarbeta och den skattas högt i internationella mätningar (OECD 2017). Samtidigt effektiviseras svensk förskola och gruppen förskollärare är överrepresenterade i försäkringskassans statistik för långvarig sjukskrivning (Persson & Tallberg Broman, 2019). I följande citerade berättelser ur dokumentet #pressat läge synliggörs två av förskollärare upplevda verkligheter i förskola.

Jag arbetar i en grupp med 23 barn i åldrarna 2-5 år, vi ska vara 3 heltider om alla är friska. Jag känner mig otillräcklig och stressad, det tjuter i öronen och hela hösten har mer eller mindre varit kaos. Stora

barngrupper, kollegor som sjukskrivs pga av stress och inga pengar till vikarier. Vecka efter vecka har ordinarie schema kraschat och jag har stått mitt i den oroliga barngruppen och handskrivit nya scheman med övertid för oss som jobbar, ofta bara starttider med kravet att stanna tills verksamheten tillåter dig att gå hem. Jag avbokade egna läkarbesök, mina barns läkarbesök och annat som jag egentligen behövde göra, för att jag inte visste när jag kunde lämna min arbetsplats. All tid lades i barngrupp, ingen planerings tid, inställt föräldramöte, uteblivna utvecklingssamtal. Flera gånger grät jag på jobbet när vi kolleger

missuppfattade varandra i stressen. Vi slog ihop flera avd vilket gjort barnen osäkra eller utåtagerande och högljudda. Flera barn visade upp signaler på ostimulans, jag försökte sätta igång aktiviteter men fick ofta lämna barnen för att andra barn bråkade med varandra eller en blöja behövde bytas. Jag har kontaktat facket och känner mig tvingad att söka annat arbete, efter att ha arbetat 25 år som förskollärare… (s. 36)

Jag har tidigare uttryckt min oro för barnens utveckling, med anledning av de för stora grupperna i förskolan. Verkligen pressat läge! Jag kan inte låta bli att koppla dessa stora grupper, som har pågått några år nu, till de tonåringar/ungdomar som mår psykiskt dåligt idag. Sverige ligger sämst till, jämfört med många länder, då det gäller psykisk ohälsa bland våra ungdomar. Vad händer med de barn som faktiskt behöver särskilt stöd, från det att de är små, då det sparas på stödpersonal och specialpedagoger? Många barn blir osedda och får ingen hjälp. Det nuvarande läget på vår förskola innebär vikariestopp och definitivt stopp för ev. stödpersonal. I ett område med 100% flerspråkighet och ibland socioekonomiska

problemställningar, innebär detta fullständig katastrof!!! (s. 119-120)

(7)

I dokumentet #pressat läge finns berättelser samlade från förskolepersonal och vårdnadshavare i Sverige. Berättelserna är insamlade som en del i Förskoleupproret. Syftet med #pressat läge var att visa att kvalitet i förskolan inte kan upprätthållas enligt skollag och läroplan när förskolan effektiviseras. Vallberg Roth och Tallberg Broman (2018) visar i sin rapport att de

förutsättningar som förskollärare får för att utföra sitt uppdrag ej motsvarar de krav som ställs i förskolans styrdokument. Krav och förutsättningar samt mål och förutsättningar är i otakt med varandra. Förskollärare bär enligt styrdokument såsom läroplanen (Skolverket, 2018) ansvar för att undervisning utgår från läroplanens mål.

Förskoleupproret är en grupp som startades år 2013 i samband med en fortbildningsinsats. Gruppen arbetar aktivt med påverkansarbete för att skapa bättre förutsättningar för personalen och barnen i förskolan (Förskoleupproret, u.å.). Kraven Förskoleupproret har listat handlar om högre personaltäthet, mindre barngrupper, mindre kringarbete och mer planeringstid samt att barn i särskilda behov får de resurser som krävs. Enligt Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) ska förskolan lägga grund för barns livslånga lust till lärande. Enligt Förskoleupproret (u.å.) vittnar 1600 berättelser i #pressat läge om en verklighet av en förskola i kris.

Persson och Tallberg Broman (2019) har på uppdrag av Malmö stad författat en forskningsrapport om hög sjukfrånvaro och ökad psykisk ohälsa och om dilemman i

förskollärares uppdrag. Den påvisar att förskollärares uppdrag får bristande förutsättningar i svensk förskola. Arbetsbelastningen blir hög med resursbrist, utsträckt lojalitet och gränslöshet i uppdraget är tre av de dilemman som visas ligga till grund för de ökande sjukskrivningarna. De presenterar att lösningar och problem finns i arbetsmiljö, profession och organisation. I rapporten har de även visat på förskollärares upplevelser av otillräckliga personalresurser för barn i behov av särskilt stöd.

Arbetsmiljön i förskolan synliggörs i Persson och Tallberg Broman (2019) samt i

(8)

detta skapas de diskurser som konstruerar förskollärares subjektspositioner. Styrdokumenten och kraven i dessa som är i otakt med de förutsättningar som ges att uppfylla dem skapar rådande diskurser, men även förskollärarna har en agens att vidmakthålla dessa rådande diskurser eller att fatta mod att förändra dem. Palla (2015) menar att förskollärares sätt att prata, tänka och skriva om barn påverkar verksamhetens förmåga att vara inkluderande. Denna studie har en

poststrukturalistisk ansats, vilket innebär att språket har en stor roll i hur verkligheten skapas och bevaras (Bergström & Boréus, 2018). Språk formar vår självbild och hur vi upplever vår

verklighet (Svensson, 2019). I denna studie får språket i berättelserna i dokumentet #pressat läge en bärande roll. Det är talet om som skapar diskursen och förskollärarnas upplevda bild av den verklighet de befinner sig i, i förskolan.

1.1 Syfte och frågeställningar

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare positionerar sig i berättelser från kampanjen #pressat läge.

● Vilka är de mest förekommande uttryck som framkommer i förskollärares berättelser i dokumentet om förskolan och förskolläraruppdraget?

● Vilka positioner för förskollärare konstrueras i dokumentet i förhållande till de mest förekommande uttrycken?

2 Teoretiska perspektiv

Denna studie kommer att utgå från ett poststrukturalistisk perspektiv och i detta kapitel kommer teorin och de centrala begreppen som används i analysen att redogöras. Inledningsvis förklaras begreppet ​diskurs​, därefter begreppet ​diskursanalys​ samt ​subjektspositioner​ och ​Foucaults

(9)

2.1 Diskurs

Diskurs som definition betraktas olika beroende på diskursanalysens valda riktning, detta examensarbete definierar diskurs som “ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett avsnitt av världen)” (Winther Jörgensen & Phillips, 2000, s. 7). Ett bestämt sätt att förstå världen innebär att det finns avgränsningar för vad som betraktas som sanna presentationer av verklighet. Språk kan betrakta olika positioner, olika bilder av skilda upplevda verkligheter (Börjesson och Palmblad, 2007).

Bolander och Fejes (2015) menar att alla texter gör anspråk på vad som är sant, och att det i en diskursanalys blir intressant att undersöka vad som ses som sant i en diskurs. Enligt Börjesson och Palmblad (2007) bör man utgå från frågeställningar om hur verkligheten återges i berättandet och vilka olika bilder av verkligheten som synliggörs och vilken relation dessa har till varandra. “Det finns alltid potentiella strider kring hur företeelser, platser, sociala kategorier och annat ska framställas”, (Börjesson & Palmblad, 2007, s. 13). I denna studie betraktas den diskursiva kampen, där språket synliggör de mest förekommande diskurserna i dokumentet #pressat läge och vilka subjektspositioner som därigenom möjliggörs och skapas samt vidmakthålls av och för förskollärare.

Diskurser står i konflikt med varandra inom den diskursteoretiska ramen. En diskurs är därmed i konflikt med andra diskurser och kämpar om att vara den rådande diskursen. “Ingen diskurs kan etableras totalt, den befinner sig alltid i konflikt med andra diskurser som definierar verkligheten annorlunda (Winther Jörgensen & Phillips, 2000, s. 54). Den mest förekommande diskursen blir då en hegemoni som trycker ner de andra rådande diskurserna, eller står i kamp med dessa (Winther Jörgensen & Phillips, 2000).

(10)

2.2 Diskursanalys

Inom samhällsvetenskap har diskursanalys fått genomslag. Olika bilder av verkligheten visas beroende på vilka positioner som intas. I diskursanalys studeras villkoren för verklighetens olika perspektiv. Kunskap som socialt konstruerad kan inte avspegla en entydig verklighet (Börjesson & Palmblad, 2007). Diskursanalys är ett verktyg för att förstå hur språkets användande utgör en del av konstruktionen av strukturer. Språk konstruerar vår värld genom att forma våra

föreställningar och självbilder (Svensson, 2019). Analysformen betraktar olika former av föreställningar i skilda sammanhang, det vill säga hur verklighet konstrueras. Verklighet

konstrueras i språk och språket konstituerar verklighet (Börjesson och Palmblad, 2007). Språket betraktas som en handling och påverkar hur individer känner, tänker och upplever. Med hjälp av diskursanalys kan en analysera på djupet av förståelse av hur språk har betydelse för hur

människor upplever världen och för interaktioner med andra, det går bakom språkets beskrivande roll (Svensson, 2019). Med diskursanalys dekonstrueras skriven text och visar vad text

inkluderar och exkluderar (Bolander & Fejes, 2015).

I diskursanalys är det intressant att titta på hur förståelse skapas. Det som upplevs som verkligheten på en särskild plats i en särskild tid, då det finns flera bilder av vad som upplevs som sanning respektive verklighet (Börjesson & Palmblad, 2007). Det existerar flera olika diskurser parallellt därav kan en individ ha flera subjektspositioner. Diskursanalys är enligt Börjesson och Palmblad (2007) en användbar metod när en vill undersöka verklighet som konstrueras språkligt och socialt, när empirin består av skrivna texter och/eller transkriberad empiri. Metoden är lämplig för att empiriskt undersöka konstruktion av identiteter, sociala olikheter samt konstruktion av kunskap och föreställningar (Svensson, 2019).

2.3 Subjektspositioner

Enligt Bergström och Ekström (2018) är en subjektsposition en position som en människa kan ta och subjektspositioner bestäms av de rådande diskurserna. En människa kan ha flera olika

(11)

subjektspositioner samtidigt och beroende på vilka de är skapas vissa möjligheter och

begränsningar för människans handlande och livssyn. “Genom att identifiera de bestämningar som subjektspositionering ges vinner man således kunskap om den aktuella diskursen och de handlingsalternativ som denna påbjuder.” (ibid s. 266).

I annan kvalitativ forskning talas det om individer medan det i diskursteori talas om

subjektspositioner. Med fokus på individen behöver vi ta hänsyn till individens egenskaper, varför hen är som hen är och handlar som hen handlar. Med begreppet subjektspositioner ligger istället fokus på möjligheter som ges att tala inom en diskurs. I olika diskurser finns relevans för skilda egenskaper som styr individens rätt att uttala sig, sammanhanget avgör de personliga egenskaper som kan anses adekvata. Diskurser kan därför vara exkluderande. En del i diskursanalys är att undersöka vilka kategorier diskurserna innehar och därav de möjliga subjektspositionerna (Börjesson & Palmblad, 2007).

Lenz Taguchi (2014) tolkar Foucaults diskursteori som att de diskursiva praktikerna formuleras i kollektiva rörelser där det som med språket förmedlas aldrig är helt nytt. Det har sedan tidigare redan formulerats och nyskapas i diskursen. Det hade inte kunnat uttalas och formuleras utan en diskursiv beredskap. Winther Jörgensen och Phillips (2000) skriver att subjektspositionering sker omedvetet och i flertalet positioner under loppet av en dag. Det existerar flera diskurser parallellt i samma sociala sammanhang. Detta leder till att en kan positioneras i olika subjektspositioner samtidigt men att subjektet är överdeterminerat. “Subjektspositioner som inte befinner sig i synlig konflikt med andra positioner är resultatet av hegemoniska processer -ett resultat av att alternativa möjligheter uteslutits och en bestämd diskurs framstår som den objektivt sanna” (Winther Jörgensen & Phillips, 2000, s. 49).

2.4 Foucaults diskursanalytiska ansats

Enligt Bryman (2018) är Foucault en av dem som influerat diskursanalysen mest. Foucault menade att en diskurs är en föreställningsram som påverkar människors sätt att se och förstå ett

(12)

visst föremål, och den skapas av människors sätt att samtala om objektet. Foucault (2008) menar att diskurser inte bara handlar om det som sägs, utan även om beteenden, attityder och kroppsliga uttryck. Diskursen är som en debatt eller en strid mellan motstridiga uttryck. Palla (2011) skriver att ett samhälles syn på vad som är sant styr vilka diskurser som blir ledande, detta kallas en

sanningsregim​ och är ett av Foucaults begrepp. I denna studie blir begreppet sanningsregim

aktuellt då diskurser i förskolan måste sättas i relation till samhällets sanningsregimer. Palla (2011) definierar även Foucaults begrepp ​diskursiv praktik​ som att diskurser förhandlas,

utvecklas och blir befästa genom språkets handling. Denna studie kommer att inrikta sig på den diskursiva praktiken som skapas om förskolan och som synliggörs i dokumentet #pressat läge.

Studiens teoretiska begrepp är därmed diskurs, diskursanalys, subjektspositioner, hegemoni, sanningsregimer och diskursiv praktik. I studien kommer begreppet diskurs att användas för att för att få syn på de skriftliga mest förekommande uttrycken i dokumentet #pressat läge. Detta görs med en diskursanalys enligt Foucaults (2008) diskursanalytiska ansats, där sanningsregimer i dokumentet styr vilka diskurser som kan ses ha hegemoni genom diskursiva praktiker. Dessa diskurser kan förstås som att de konstruerar vissa subjektspositoneringar som förskollärarna i dokumentets berättelser kan anta.

3 Tidigare forskning

I detta avsnitt kommer tidigare forskning inom områdena ​sjukskrivning och ökad ohälsa bland

förskollärare​, ​det asketiska idealet​, ​subjektspositioneringar i #pressat läge ​samt ​internationell forskning​ att presenteras och sättas i relation till denna studien.

3.1 Sjukskrivningar och ökad ohälsa bland förskollärare

Persson och Tallberg Broman (2019) har på uppdrag av Malmö stad författat en

forskningsrapport om hög sjukfrånvaro, ökad psykisk ohälsa och om dilemman i förskollärares uppdrag. Den påvisar att förskollärares uppdrag får bristande förutsättningar i svensk förskola.

(13)

Studien bestod av dokument- och intervjustudier, och utgick från Lefebvres teori kring begreppet plats.

Vallberg Roth och Tallberg Broman (2018) har författat en rapport där de påvisar i sitt resultat att de förutsättningar som förskollärare får för att utföra sitt uppdrag ej motsvarar de krav som ställs i förskolans styrdokument. Krav och förutsättningar samt mål och förutsättningar är i otakt med varandra. Tidigare forskning, skollagen och förskolans övriga styrdokument har granskats i rapporten och likvärdigheten skrivs fram som att det ska gälla inom varje skolform och var i landet än sådan anordnas. Granskningen av tidigare forskning och styrdokument visar på en otakt mellan krav och förutsättningar. Det skrivs fram att skolinspektionens granskningar av förskolan visar på variation i olika förskolorna förutsättningar och kvalitet. Skolinspektionens granskningar diskuteras i relation till resultat från forskning i förskola. Den metod som använts är kvalitativ och med didaktik som teori.

3.2 Det asketiska idealet

Higgins (2003) har i sin artikel ​Teaching and the good life: a critique of the ascetic ideal in

education​ undersökt professionell etik och kritiserar det asketiska idealet. Han hänvisar till att

tidigare forskning undersöker etiken i utbildning utifrån dilemman lärare har utifrån plikt och moraliska dilemman lärare stöter på, till skillnad från Higgins (2003) som undersöker ​the ethos

of service​ i utbildning. Higgins definierar altruism som att utgå från att göra det bästa för andra

utan egenintresse. Fällan med altruism menar Higgins är att det inte blir ett etiskt hållbart ideal då det alltid finns en viss grad av egennytta och egna behov. När hänsyn inte tas till detta förefaller altruism lätt till asketism som karaktäriseras av att individens njutning uppkommer genom uppoffring. Han menar att det är viktigt att titta närmare på om lärarens idé om det goda livet och lärarens vilja om det goda livet för eleverna går att kombinera. Higgins fokuserar i sin praktiska etik på hur lärarens roll som lärare kan bidra till hens egna personliga utveckling, lärare som stödjer barns utveckling till att leva ett gott liv behöver reflektera över sin egen strävan om vad som är ett gott liv. Han kommer fram till att det altruistiska idealet inte är hållbart i

(14)

utbildning utan lätt kollapsar till asketism som leder till utmattade, utbrända lärare. “Good teaching requires self-cultivation rather than self sacrifice” (Higgins, 2003, s. 131)

3.3 Subjektspositioneringar i #pressat läge

Pallas (under review) studie ​Behov i pressat läge​ är en diskursanalys av materialet i

förskollärarupprorets #pressat läge, där analysen fokuserar på barn i behov av särskilt stöd. Den teoretiska grunden i granskningen utgår från Foucault och Butler. Palla granskar kritiskt vilka sanningar som som skapas om barn i behov av särskilt stöd i de 1600 berättelserna. Det resultat som presenteras är att barn i behov av särskilt stöd positioneras som glädjedödare, resurstjuvar och förskolans personal som stressade, slutkörda, sjuka och ledsna. Barn beskrivs i berättelserna som ansvariga för en pressad situation.

3.4 Internationell forskning

Shahid och Nauman (2019) har i en kvantitativ studie i Pakistan undersökt huruvida

förskollärares äktenskapliga status påverkar deras arbetsstress. De använde sig av ett ​Job Stress

Inventory​-frågeformulär som anpassats till studien. Studiens resultat visade att lärarna inte kände

mycket stress på jobbet samt att deras äktenskapsstatus inte påverkade stressnivån.

Grant, Jeon och Buettner (2019) har gjort en amerikansk studie där de undersökt om hur

förskollärares arbetsmiljöer och mående påverkar graden av personalomsättning. De utgick från data från en amerikansk nationell studie av förskollärares arbetsmiljöer, mående, motivation och avsikter att förbli på sitt jobb. Datan samlades in med hjälp av frågeformulär som besvarades av 1129 förskollärare. Studien visade att lärares mående och upplevda arbetsförhållanden påverkar deras avsikter att förbli på sitt jobb eller inom fältet och till sitt engagemang för yrket.

(15)

Lee och Quek (2017) har gjort en kvantitativ studie i Singapore där de undersökt hur förskollärare upplever sina arbetsmiljöer, samt huruvida lärarnas profiler och upplevda arbetsmiljöer påverkar deras arbetstillfredställelse. De använde sig av ett frågeformulär som besvarades av 100 förskollärare från 15 olika förskolor. Studien kom fram till att förskollärarnas nuvarande och ideala arbetsmiljö var långt ifrån varandra. Förskollärarna fokuserade mest på att de ville ha mindre arbetsstress och mer resurser. Studien fann en koppling mellan

arbetstillfredställelse och upplevda arbetsmiljöer, men inte förskollärarnas profiler. Studien påpekar att det behövs kvalitativa studier för att närmare utforska fenomenet.

Denna studien ämnar att undersöka de mest förekommande diskurser som framkommer i dokumentet #pressat läge samt vilka subjektspositioner som dessa möjliggör för förskollärare. Den tidigare forskningen som presenteras ovan har gemensamt att de på olika sätt undersöker förskolepersonals perspektiv på arbetsmiljö och deras egna mående. Denna studie bidrar med att synliggöra de mest förekommande diskurserna i dokumentet #pressat läge och de

subjektspositioner som möjliggörs för förskollärare. Detta synliggör en del av förskollärares arbetsmiljö i ett dokument avsett för politisk påverkan.

4 Metod

Studiens metod är en närläsning av berättelserna från förskollärare i dokumentet #pressat läge för att kunna identifiera de ​mest förekommande ​diskurserna och de subjektspositioner som

förskollärarna tar. För att undersöka hur diskurserna tar sig olika uttryck i dokumentet

identifierade vi olika spår i diskurserna, därefter tittade vi på vilka subjektspositioner som blev möjliga respektive inte möjliga.

4.1 Metodval

En vetenskaplig metod är ett verktyg som används för att få fram relevant kunskap och svar på frågor inom ett forskningsfält (Larsen, 2018). Diskursanalys är en metod som är lämplig att välja

(16)

för att analysera och dekonstruera text (Bolander & Fejes, 2015), i denna studie blir

diskursanalys relevant för att kunna utläsa de mest förekommande diskurserna ur dokumentet #pressat läge. Med hjälp av diskursanalys kan vi utläsa språkets roll i hur verklighet konstrueras (ibid.). I denna studie förelåg intresse att betrakta just hur förskollärarna med hjälp av språket konstruerar sin verklighet och därmed de rådande diskurserna och dess subjektspositioneringar.

#pressat läge är ett offentligt dokument och med detta som insamlad empiri har i denna studie inte utförts insamlande genom exempelvis intervju. Det befintliga materialet har sorterats och kategoriserats utifrån en översiktlig läsning av de mer än 1600 berättelserna för att upptäcka språkliga mönster och återkommande teman. Text ger en representation av rådande verklighet vilket kan utgöra ett underlag för vilka sanningar som representeras och blir de rådande

sanningarna (ibid.). Utifrån denna studies syfte att studera de rådande diskurserna i dokumentet blev diskursanalys en relevant metod. I en diskursanalys har språket stor betydelse, varför materialet måste närläsas. Närläsning innebär att materialet läses och studeras mycket noga ett flertal gånger (Bergström & Ekström, 2018).

4.2 Urval

Alvehus (2013) menar att urval innebär ett strategiskt moment i sig och att urval utformas utifrån undersökningsfrågor. I denna uppsats görs ett strategiskt urval i materialet #pressat läge för att undersöka förskollärares subjektspositionering i diskursen. Med ett strategiskt urval betraktas specifikt förskollärares diskurs samt hur denna positionerar dem. I #pressat läge finns över 1600 berättelser nedtecknade från förskollärare, barnskötare, vårdnadshavare och förskolechefer, och dokumentet är 689 sidor långt. I denna undersökning, i relation till syfte och frågeställningar, är det förskollärarnas berättelser i empirin som är det relevanta och därav görs ett urval av dessa. Alla berättelser skrivna av förskollärare klistras in i ett nytt dokument. Berättelserna av förskollärare närläses därefter och kategoriseras utifrån innehåll för att få syn på de rådande diskurser som skapar dessas subjektspositionering.

(17)

Dokumentet #pressat läge valdes som studiens empiri för att undersöka hur förskollärare

positionerar sig i berättelserna. Det går inte att säga om urvalet är representativt för alla förskolor i Sverige, studiens resultat måste därför ses i sin kontext. Om ett annat material studerats hade studien kunnat få ett annat resultat.

4.3 Genomförande

För att få en överblick av berättelserna från förskollärare i dokumentet #pressat läge lästes dessa först översiktligt och markerades. Efter den översiktliga läsningen fann vi återkommande

mönster i dokumentet vilka talade om stress och om lojalitet, de återkommande mönstren var det vi ville finna. Dessa markerades och kategoriserades utifrån de uttryck som förekom. Stress nämndes av förskollärare i olika form 621 gånger och uttrycktes i relation till flertalet olika situationer vilket vi delade in i spår som skapade olika teman i diskursen. Lojalitet uttrycktes och framskrevs i berättelserna även detta som genomgående teman och därav blev detta också en diskurs med flera spår. Under läsningen arbetade vi utifrån diskursanalytiska frågor såsom: Vad är det vi ser här? Hur återges diskursen? Och hur konstrueras diskursen i språkbruket? Hur uttrycks verklighet i språket? Bolander och Fejes (2015) menar att den analytiska tyngden uppnås genom att studera diskurserna detaljerat och att enbart skriva fram rådande diskurser inte är tillräckligt utan diskurserna behöver dekonstrueras och analyseras. Utifrån de mest

förekommande diskurserna undersöktes vilka olika subjektspositioneringar som möjliggjordes samt vilka som inte var möjliga. Diskurser och subjektspositioner analyserades och kopplades till teori.

4.4 Etiska överväganden

För att vägleda forskare har Vetenskapsrådet (2002) tagit fram forskningsetiska principer med fyra huvudkrav. Nedan beskrivs kraven och sätts i relation till studien.

(18)

Informationskravet​ innebär att deltagare i studien ska informeras om deras roll i studien, att de

kan avbryta sitt deltagande när som helst samt vad som är studiens syfte. I denna diskursanalys av dokumentet #pressat läge blir inte informationskravet relevant då empirin är publicerad på internet.

Samtyckeskravet​ innebär att deltagare i studien ska ge sitt samtycke innan studien börjar. Inte

heller detta krav blir relevant för studien då alla berättelserna är publicerade anonymt.

Konfidentialitetskravet​ innebär att uppgifter om deltagare i studien skall förvaras på ett säkert

sätt så att inte obehöriga kan ta del av dem samt att det inte ska gå att identifiera deltagarna genom uppgifter som framgår i studien. I denna studie var det viktigt att se till att personer eller förskolor inte kunde identifieras på grund av studien då många av berättelserna kan ses som känsliga uppgifter.

Nyttjandekravet​ innebär att uppgifter om deltagarna i studien endast får användas för studien

som de insamlades till. #pressat läge är ett offentligt dokument vilket gör att nyttjandekravet inte är relevant i studien.

5 Resultat och analys

I detta kapitel redogörs analysen och resultatet av studiens empiri för att besvara studiens

frågeställningar. I dokumentet #pressat läge återkommer tal om stress på olika sätt, vilket formar den mest framträdande diskursen som i denna studie kallas diskursen om negativ stress. Mest förekommande uttryck i dokumentet är talet om stress. Ett annat tal om lojalitet och kärlek till barnen är något mindre förekommande, och formar en andra diskurs som kan ställas i kontrast mot den mest framträdande diskursen.

(19)

5.1 Stressat läge

Denna studie har undersökt de mest framträdande diskurserna i dokumentet #pressat läge. I den översiktliga läsningen återfanns ordet stress som tätt förekommande och föranledde en sökning på ordet i dokumentet. Stress omnämns i dokumentet #pressat läge av förskollärare 621 gånger i olika form, så som stress, stressad, stressnivå, stressigt, uppstressad, stresspåslag, stressiga, stressar, stressymptom och stressas. Förskollärarna talar om stressens påverkan dels på dem själva och dels på barngruppen och beskriver de onda cirklar som uppstår. Nedan presenteras olika kategoriseringar av stress som diskurs i dokumentet: stress som leder till sjukdom och sjukskrivning med såväl fysisk som psykisk ohälsa, stress att arbeta med vikarier eller ensam, stress relaterat till barn i behov av särskilt stöd, stress relaterat till höjda krav /minskade resurser, stress i relation till barngruppsstorlek, stress i relation till otillräcklig kompetens, stress som leder till konflikter, stress i relation till professionell roll, stress som leder till frustration och

uppgivenhet, stress i samband med kringliggande arbetsuppgifter och i relation till att inte kunna vara närvarande med det enskilda barnet.

5.1.1 Diskursen om negativ stress

Ett sätt som det skrivs om stress i dokumentet är att stress leder till sjukdom och sjukskrivning, ett exempel på det är citatet nedan:

Jag har precis startat min karriär och 9 månader efter anställningen blev jag sjukskriven av stress för att vi används som slit och släng varor. En dag efter jobbet förstod jag inte vart jag befann mig. Och nu klarar jag inte av att ens befinna mig i en affär utan att bli yr och hamna där igen. Jag känner mig så sviken som har spenderat tid och pengar på denna utbildning och redan känna att jag behöver styra mitt liv i en helt annan riktning för att ens överleva. (s. 39)

Diskurser skapas av språket (Börjesson & Palmblad, 2007), och i citatet ovan används ordet stress i negativ mening som anledning till att förskolläraren blivit sjukskriven, och att stressen uppkommit för att hen blivit behandlad illa som en “slit och släng vara”. Med utgångspunkt i Foucaults diskursanalys (2008) kan man tolka exemplet som att förskolläraren förstår situationen

(20)

på hens arbetsplats som så pass stressande att hen blivit sjuk. I hens språk produceras och befästs diskursen om negativ stress. Att arbeta med vikarier eller ensam skrivs även fram som

stressande:

Vikariebristen känns väldigt stressande i perioder. Jag jobbar på en lantförskola och det verkar vara svårare att få vikarier dit. Många har inte heller körkort. Vad ska vi göra den dagen de som är pensionärer men vikarierar inte orkar mer?! Att inte ha tillräckligt med planeringstid är också ett stressmoment, vi är bara tre förskollärare av sju anställda på mitt jobb. Då behöver vi som är förskollärare mer planeringstid för att hinna med allt som vi ska göra. Istället för att behöva skjuta på saker till nästa vecka. Satsa mer på oss förskollärare eller anställ fler förskollärare! (s. 8)

Stress omnämns här i samband med brist på vikarier, vilket då blir en bristande personaltäthet. Förskolläraren tycks mena att stressen uppkommer som en direkt följd av personalbristen. Detta är ännu ett återkommande sätt som diskursen om negativ stress uttrycks i förskollärarnas

berättelser. De språkliga upprepningarna avgränsar diskurserna i ett material (Svensson, 2019). Den uteblivna planeringstiden talar förskollärarna om som att den ger stress då förskollärarna upplever att de får skjuta verksamheten på framtiden. Höjda krav på måluppfyllelse i

kombination med minskade resurser återspeglas i berättelsen genom hur hen talar om önskan om tid för planering. Planering av undervisning framställs som en förutsättning för kvalitet. Det lyfts genomgående fram som centralt i berättelserna hur stress uppstår till följd av otillräckliga

resurser. Dokumentet #pressat läge påvisar förutsättningar som förändrats över tid till något som är sämre och mer stress belastande nu än förr. Återkommande finns berättelser där förskollärare benämner att förr var stressen mindre och barngrupperna mindre, personaltätheten var högre.

Den sjunkande kompetensen i verksamheten lyfts fram som en stressfaktor liksom de allt större barngrupperna.

Jag har jobbat med barn sen 1979. Blev förskollärare 1992. Utvecklingen har sakta gått mot större

barngrupper. De sista åren har bristen på förskollärare ökat markant. Pedagoger slutar och man får inte tag i nya utbildade, kompetensen har sjunkit och det drabbar barnen. Min vardag är stressig, och full med

(21)

tid för planering av den pedagogiska verksamheten. För att hjälpa varandra måste vi ytterligare slå ihop barngrupper vilket innebär konflikter, stress och känsla av ytterligare otillräcklighet (s. 38)

Återkommande upprepas upplevelsen av otillräcklighet och stress vilket kan tolkas som att det leder till konflikter i arbetslaget som konsekvens. Sammanslagningar av avdelningar skrivs fram som att även det bidra till konflikter.

Vad som nog skänkt mig mest stress är att jag älskar mitt yrke. Jag brinner verkligen för att arbeta med just de minsta. Jag började i en ny kommun då jag var gravid. En med få utbildade, många långtidssjukskrivna, och många på väg tillbaka från sjukskrivning. Innan så hade jag arbetat med utbildade med stort

engagemang, så det blev en ny verklighet för mig. Efter fyra månader ville jag bara gråta. Då hade jag arbetat med så många outbildade vikarier att jag tappat räkningen och knappt orkade bry mig om det, för jag orkade inte lägga mer energi på att vara "tillmötesgående och ta hand om vikarierna så de vill vara kvar", då barnen måste gå först (s. 11)

En hög ambitionsnivå lyfts fram i berättelserna, det talas om kärleken till yrket, lärarrollen och barnen parallellt med att benämnas detta som en orsak till stressfenomenet. Att inte få uppfylla de förväntningar en har på sig själv och på verksamheten. En upplevelse av otillräcklighet nämns återkommande. Brist på kompetenta kollegor framgår i berättelser och uttrycks så som att arbeta med outbildade, arbeta med vikarier och att arbeta ensam. Här ser man spår av den

oppositionella diskursen, vilket kan tolkas som att diskurserna är i konflikt med varandra och kämpar om att vara den rådande diskursen. Diskursen som får hegemoni tycker ner de andra rådande diskurserna (Winther Jörgensen & Phillips, 2000).

Att bli ensam med 19 barn en halvdag är inte optimalt för att kunna garantera barnens säkerhet. Även om övriga avdelningar går in och hjälps åt, så kommer allas arbete utefter läroplanen i kläm. Förskollärare planerar sina undervisande aktiviteter i beroendeställning av sina kollegor. Att undervisa barn i 2-6 års ålder kräver smågrupper. Men fattas det personal och är vikariestopp så kan man endast förvara barnen och försöka se till så att ingen skadar sig! (s. 16)

(22)

Personalbrist och brist på kompetent personal leder till svårigheter med måluppfyllelse utifrån styrdokument och förskollärarna återger i sina berättelser hur de inte känner att de bedriver en barnsäker verksamhet och inte kan garantera deras säkerhet. De beskriver förskolan som barnpassning istället för den utbildning och goda grund för omsorg och lärande som den ska vara. Denna upplevda verklighet av förskolan kan tolkas som att den konstrueras språkligt och socialt i sättet som förskollärarna uttrycker sig (Svensson, 2019).

På vår förskola saknas det personal nästan varje dag och vi tvingas pussla och låna ut personal för att ingen ska jobba helt ensam. Vikarier ska vi helst inte ta in och när vi får och verkligen behöver så finns det inga att få tag på. Planeringar faller då vi måste lösa personalbristen. Utåt ska/får vi inte visa att vi har det jobbigt. Folk mår dåligt, är sjuka ofta och är stressade, man känner sig otillräcklig och går hem med en känsla att man inte kunnat göra sitt jobb fullt ut. Samtidigt läggs det mer och mer krav på oss pedagoger för att vår kommun arbetar för att bli "Sveriges bästa förskola" Ett mål som förövrigt känns väldigt långt borta som det ser ut nu och med all förlorad planeringstid är det omöjligt att uppfylla. Läst 3,5 år på högskolan för att få jobba med det jag verkligen älskar, men som det ser ut nu är det långt ifrån det yrke jag valde att utbilda mig till. Både jag och andra kollegor har varit hemma med utmattningssymptom men inga större förändringar har skett för att skapa bättre förutsättningar att genomföra vårt uppdrag när vi kommit tillbaka. (s. 21)

Stress skrivs även fram som att den leder till frustration och uppgivenhet:

Det är fruktansvärt frustrerande och därmed mycket stressigt att ständigt arbeta med vikarier och själv trots sina få år i yrket vara den som verksamheten lutar sig mot! Jag orkar inte! Har börjat sova dåligt och oroar mig ständigt för vad som kan hända, jag räcker inte till!! (s. 3)

Förskolläraren i citatet visar med sitt språk upp en mycket frustrerad verklighet där situationen i förskolan påverkar personens hela liv. Detta är ett återkommande uttryck i berättelserna, där förskollärare beskriver symptom på stress såsom sömnsvårigheter, ångest och hjärtklappning. Alla texter gör anspråk på vad som är sant (Bolander & Fejes, 2015), och dessa uttryck ovan kan tolkas som att de får statusen av att vara sanna inom diskursen om negativ stress då de

(23)

återkommer genomgående i hela dokumentet. Dessa sanningar blir till en sanningsregim inom diskursen genom den diskursiva praktiken i dokumentet (Palla, 2011).

Att få vara färre barn i barngrupperna har många vinningar. Barnen blir mer sedda under en dag, vi pedagoger kan lättare känna ett lugn för att vi hinner med varje barn och behöver inte stressa oss igenom dagens olika delar för att lyckas hinna med. Det blir färre barn som ska samsas om de ytor förskolan består av. Barnen utsätts inte för lika många relationer och smittor sprids inte lika mycket om det är färre barn som samsas tillsammans (s. 27)

Men.. Förskolan är till för lärande och omsorg. Men för att vi ska få till ett så bra lärande och omsorg som möjligt, krävs det mindre barngrupper för att sänka stressnivån och ljudnivån både för oss pedagoger men mest för våra barn. (s. 7)

Stress återges i berättelser upprepat som åtgärdbar genom färre barn per grupp. Det beskrivs som stress på grund av en stor barngrupp med hög ljudnivå och för många barn per antal

kvadratmeter och antal barn per personal. Det upprepas hur barn kommer i behov av särskilt stöd i en stor barngrupp. Enligt förskolans läroplan (Skolverket, 2018) är förskolan till för lärande och omsorg, och den skattas högt i internationella mätningar (OECD, 2017). För att detta ska kunna uppnås beskrivs i dokumentet #pressat läge att barngruppernas storlek måste minska. Palla (2011) menar på att ett samhälles syn på vad som blir sant styr vilka diskurser som blir ledande. Samhällets syn på förskolan som en plats där barn ska lära sig och bli omhändertagna kan ses som en möjlig sanningsregim, och som i relation till situationen i förskolan som beskrivs i dokumentet skulle kunna uppnås med mindre barngrupper.

Jag ser dagligen hur barnen påverkas av de stora barngrupperna. Idag är barnen mer högljudda,

ofokuserade, i behov av mer bekräftelse än vad de var för X antal år sedan. Jag har flera kollegor som är sjukskrivna pga stress. Även jag har varit det. (s. 15)

Jag har jobbat med barn sen 1979. Blev förskollärare 1992. Utvecklingen har sakta gått mot större

barngrupper. De sista åren har bristen på förskollärare ökat markant. Pedagoger slutar och man får inte tag i nya utbildade, kompetensen har sjunkit och det drabbar barnen. Min vardag är stressig, och full med

(24)

händelser så man inte får ett andrum. Man känner sig otillräcklig och det är en kamp att få till sin barnfria tid för planering av den pedagogiska verksamheten. För att hjälpa varandra måste vi ytterligare slå ihop barngrupper vilket innebär konflikter, stress och känsla av ytterligare otillräcklighet (s. 38)

Återkommande genom förskollärarnas berättelser beskrivs stress av kringliggande uppgifter såsom städning och vikariebokning. Uppgifter som går utanför läraruppdraget, detta i kombination med brist på personal. Användandet av språkliga uttryck bidrar till att skapa

strukturen (Svensson, 2019) och diskurser framträder genom tydligt utmejslade upprepningar av uttryck om den möjligt uppleva verkligheten i förskola. I citaten kan det tolkas som att diskursen om negativ stress befästs genom upprepade uttryck.

Stressen är total man räcker inte till. De små är ledsna och skriker och vi gör allt för att få de lugna och trygga . Medans vi får direktiv att ni måste logga barnen, fixa närmiljöer, utmana barnen, arbeta i smågrupper, vara närvarande pedagog ,torka bord, sopa golv, plocka varor, städa, tvätta, fixa vikarier, kvällsmöten, listan kan göras hur lång som helst. (s. 27)

Förskollärarna beskriver en situation där de upplever stress och otillräcklighet att inte vara närvarande för det enskilda barnet. Styrdokumenten (Skolverket, 2018) talar om att se och bemöta varje individ och förskollärarna uttrycker att de ej ges möjlighet att uppfylla detta vilket kan få samvetsstress som konsekvens.

Otillräcklig för att jag i min skalle verkligen inte kan klura ut hur jag skall lyckas se och bemöta varje enskild individ som jag enligt våra skyldigheter och riktlinjer skall göra. Hur skall jag hinna genomföra det som jag lärt mig under mina 3 år? Den stressen har nu redan visat sig hos mig med panikångestattacker, konstant illamående och alldeles för många sjuktillfällen pga nedsatt immunförsvar. (s. 23)

Stressen beskrivs nedan som skapande av konflikter och slitningar i personalgruppen vilken är ett genomgående tema under diskursen om negativ stress i berättelserna. Foucault (2008) skriver att diskurser skapas i hur det talas om något. I ovanstående citat kan det tolkas som att diskursen om negativ stress befästs ytterligare.

(25)

Sjukskriven sen i påskas 2017. Den dagen hittade jag inte hem. Ringde min man i panik. Grät oavbrutet. Ångest. Sömnlöshet. Sen tog tårarna slut och ångesten tog över. Mitt minne försvann. Kände knappt igen mina barn. Jag såg att de pratade med mig men jag kunde inte förstå orden. Vi hade då nästan 20 barn på 4 deltidare. Kollegor som slutade. Pressad arbetsmiljö med många barn i behov av stöd och INGA resurser. Chefen slutade och ingen fanns att tryggt leda oss framåt. Vi gjorde allt för att barnen inte skulle märka av den kaos som vi upplevde som personal (s. 8)

I #pressat läge är språket kring barn i behov av särskilt stöd ännu ett uttryck i stressdiskursen. Förskollärarna uttrycker att det finns fler barn i behov av särskilt stöd idag och att dessa inte får det stöd de behöver liksom att fler barn kommer i behov av särskilt stöd relaterat till barngruppsstorlek, personalbrist och brist på kompetens. Förskollärarna ger uttryck för detta som stress för såväl dem själva som för barnen.

Talet om stress skulle därför kunna tolkas som att vara en hegemonisk diskurs i dokumentet #pressat läge. Hegenomi menas enligt Winther Jörgensen och Phillips (2000) som den diskurs som framstår som den objektivt sanna genom att alternativa möjligheter uteslutits. Språket i berättelserna skapar de presentationer av verkligheten som blir till möjliga

sanningar i dokumentet #pressat läge. Språkets användning utgör en del av konstruktionen av strukturer (Svensson, 2019). I analysen framkommer diskurser genom tydligt utmejslade upprepningar av uttryck om upplevd verklighet i förskola. Foucault (2008) menar att diskurs som föreställningsram påverkar sättet att se och uppleva ett visst föremål och den skapas av hur det talas om objektet, här skapas diskursen om negativ stress genom hur förskollärarna talar om och uttrycker sin upplevelse av stress i samband med sitt arbete. I nästa avsnitt kommer subjektspositionerna som möjliggörs inom diskursen stress analyseras.

5.1.2 Subjektspositionerna som möjliggörs i diskursen

(26)

Det är fruktansvärt frustrerande och därmed mycket stressigt att ständigt arbeta med vikarier och själv trots sina få år i yrket vara den som verksamheten lutar sig mot! Jag orkar inte! Har börjat sova dåligt och oroar mig ständigt för vad som kan hända, jag räcker inte till!! (s. 3)

Förskolläraren i citatet ovan positionerar sig själv som den som verksamheten lutar sig mot, och upplevelsen av stress skrivs fram som orsakad av ansvaret hen bär. Hen beskrivs bära en upplevd verklighet av otillräcklighet vilket är ett återkommande tema under diskursen stress. Utifrån begreppet subjektspositioner ligger fokus på de möjligheter som ges att uttala sig inom en diskurs (Börjesson & Palmblad, 2007) och i ovanstående citat syns förskollärarens möjlighet att uttrycka sin positionering som den som verksamheten lutar sig mot parallellt med

positioneringen av att vara den oroade, den som inte orkar mer. Inom stress som diskurs positionerar förskolläraren sig i berättelsen ovan som stressad.

I dokumentet framkommer även uttryck om den ensamma och otillräckliga förskolläraren som exemplifieras nedan

Jag kollar svettigt på klockan, om 10 min kommer nästa pedagog, jag är bara ensam i 10 min till med 14 barn. Jag byter barnets kläder samtidigt som jag lyssnar på det föräldrarna vill framföra, springer och löser konflikten i byggrummet och ser kollegan äntligen komma in på avdelningen. (s. 571)

Som det är idag känner jag varje dag dåligt samvete för att jag inte hinner med. Jag hinner inte prata med alla barn varje dag. Jag hinner inte hjälpa dem skriva ut den där fina fylla i teckningen de så gärna ville ha. Jag får ofta avbryta dem när de vill berätta saker eller fråga om något - för att jag måste finnas på flera ställen samtidigt. För vi räcker aldrig till.

Snälla alla politiker där ute, jag älskar mitt jobb och mina barn men vi alla går på knäna och orkar snart inte mer. (s. 7)

Förskolläraren talar om kärleken till barnen parallellt med sitt dåliga samvete att inte kunna finnas där för barnen i den utsträckning hen önskar. De subjektspositioneringar som möjliggörs och vidmakthålls i berättelsen är tätt förekommande genom berättelserna, den otillräckliga,

(27)

stressade och ensamma förskolläraren. Bergstöm och Ekström (2018) menar på att en individ kan ha flera olika subjektspositioner samtidigt, samt att dessa bestäms av de rådande diskurserna. Det kan därav tolkas som att förskolläraren omedvetet positioneras som otillräcklig, stressad och ensam genom de upprepade uttrycken om negativ stress. Positioneringen som den stressade förskolläraren framkommer även i citaten nedan:

Väl på jobbet så känns det som du redan gjort ett långt arbetspass. Du sätter på dig masken och ler och snicksackar med föräldrar och barn som droppar in. Lagom till frukost har oron i barngruppen briserat när de insett att ännu en ny person ska vara hos dem i dag. Du försöker ha de med mest oro och behov av trygghet och invanda rutiner nära dig. Vilket innebär att du har bordet mer än fullt av småttingar och ständigt någon i famnen. Du hoppas vid gud att ingen har bajsat. Du misstänker att någon har feber men hinner inte hämta termometern. Ett glas åker i golvet, vikarien får lämna det andra bordet och springa och hämta dammsugaren. Damsugarens ljud skapar panik och gråten bland barnen sprider sig som ringar på vatten. Med två barn i famnen försöker du få barnen vid det andra bordet att sitta still så att de inte skadar sig på glaset. Paniken vid ditt bord ökar och ljuden spränger i huvudet. Men det är ingenting mot din känsla av dåligt samvete och otillräcklighet. Vikarien som skulle dyka upp efter frukost kommer inte och du vet att det blir ännu en dag av att vända ut och in på dig själv. När du väl kommer hem finns ingenting kvar av dig själv förutom oron för morgondagen… (s. 72).

Förskolläraren positionerar sig som stressad och som den oroade, hen beskriver sig uppleva en känsla även här av otillräcklighet. De positioneringar som möjliggörs och vidmakthålls

återkommer som otillräcklig, stressad och ensam. Hen beskrivs offra sig för sin uppgift att trygga barnen, att ge sitt bästa och gå hem efter dagen uttömd på energi och hopp. Detta skulle kunna tolkas som att de handlingsalternativ som möjliggörs inom diskursen (Bergström & Ekstöm, 2018) skulle kunna vara att uppoffra sig för uppdraget som förskollärare och uttrycks här som upplevelsen att vara stressad, oroad och otillräcklig. I citatet nedan kan den sjuka förskolläraren ses:

Suck, nu är man sjuk igen, kommentarer från vänner och bekanta ”va, är du sjuk igen?” Gråter för att febern går upp fort samt att man återigen måste vara hemma. Karensen svider rejält i ekonomin men vad

(28)

ska man göra? Får vi sjuka barn måste de få sitta nära och i knä, omsorg och trygghet tills föräldrarna kommer. Man är slut och trött, har jobba extra timmar veckan innan pga att flera kollegor är sjuk. (s. 569)

Förskollärarna subjektspositioneras i dokumentet som sjuka. Sjuka av stress med symptom som utmattning, ångest, hjärtklappning, huvudvärk, migrän, ljudkänslighet men även som fysiskt sjuka med upprepade infektioner och virus samt fysiskt sjuka med förslitningsskador såsom ryggproblem och liknande. Ekonomi och psykisk hälsa framskrivs som påverkad av de upprepade sjukdomstillfällena. De beskrivs leda till ytterligare stress hos lärarna genom samvetsstress då de beskrivs veta att de kollegor som är på plats får ökad arbetsbörda och att barngruppen påverkas negativt. Det kan tolkas som att kunna ge stress som konsekvens då det uttrycks i berättelserna att det saknas kompetenta vikarier. Med begreppet subjektspositioner ligger fokus på möjligheter som ges att tala inom en diskurs (Börjesson & Palmblad, 2007) och därigenom kan det tolkas som att förskollärarna här ges möjlighet att uttrycka sig som sjuka i relation till negativ stress.

De möjliga subjektspositioner som skapas inom diskursen exkluderar möjligheten till

subjektspositioneringar som tillfredställd, nöjd, tillräcklig och yrkesstolt. Diskurser kan enligt Börjesson och Palmblad (2007) vara exkluderande då de kan tolkas styra individers rätt att uttala sig. Detta kan tolkas som att uttryck såsom tillfredställd inte möjliggörs i dokumentet. Då

subjektspositioner bestäms av rådande diskurser begränsas personens handlingar och livsåskådning av dessa (Bergström & Ekström, 2018).

5.2 Lojalt läge

I dokumentet #pressat läge, vid sidan av diskursen av negativ stress, finns ett något mindre förekommande tal om lojalitet och kärlek till barnen. Detta formar en kontrasterande diskurs. Börjesson och Palmblad (2007) beskriver att språk kan beakta olika positioner, olika bilder av upplevd verklighet och därav skapar språket i berättelserna en argumenterande kontext.

(29)

Förskollärarna talar om lojaliteten i form av kärlek till barnen och yrket, lojaliteten till kollegor och chefer samt en påtvingad tystnadskultur.

5.2.1 Diskursen om lojalitet

I dokumentet skrivs det mycket om kärlek till barnen och lojalitet till kollegor.

Vi ler och tar emot med öppna armar. Vi kramar, tröstar och uppmuntrar, men under ytan kämpar vi med näbbar och klor för att hålla verksamheten flytande, i det tysta. För vi kan ju inte stå i hallen och säga som det är framför våra föräldrar? Eller hur?

Jag älskar mitt jobb, jag älskar mina barn och mina kollegor. Jag är stolt över att vi orkar kämpa tillsammans.

Jag gör gärna allt och lite till för att barnen ska ha det bra på förskolan. Jag planerar på söndagar om jag har lust. För att jag tycker att det är roligt och för att ha tid att kunna planera och genomföra de saker som jag brinner för. (s. 7)

Dessa stycken står i kontrast mot den negativa tonen i den mest förekommande diskursen om stress. Här framkommer ord som älskar, stolt, ler, kramar, uppmuntrar, kämpar och roligt. Kärleken och lojaliteten beskrivs i dokumentet vara det enda som väger upp mot de negativa faktorerna i förskolan och i förskolläraryrket. Enligt Winther Jörgensen och Philips (2000) kan diskurser stå i konflikt med varandra om att bli den rådande diskursen. I dokumentet kan det tolkas som att den mest förekommande diskursen om negativ stress trycker ner den mindre förekommande diskursen om lojalitet.

Arbetar på en privat förskola i en barngrupp med barn 1-2år. Vi är tre heltidsanställda på 17 barn. Varje dag jobbar vi för att rodda en pedagogisk verksamhet, att jobba efter målen, följa lagar och regler medan barnen får en givande dag i förskolan. Istället känns det som vi förvarar barnen och "slussar" dem mellan

aktiviteter. Jag går varje dag hem med en känsla att jag inte sett alla barn och inte hunnit prata med föräldrarna. Ibland fäller jag en tår av otillräcklighet när jag sätter mig i bilen påväg från jobbet. Jag önskar att ivern och glädjen jag hade för mitt jobb under och efter förskollärarutbildningen kom tillbaka! För egentligen älskar jag ju mitt jobb! (s. 12-13)

(30)

De två diskurserna krockar en del i dokumentet där lojalitet och kärlek beskrivs som att det leder till stress för förskollärarna. Det framskrivs en kärlek till yrket, en kärlek till barnen, ett starkt engagemang och hur detta leder till att stressymptom uppstår. En oro för framtiden såväl för barnen som för verksamheten upptar tankeutrymmet hos lärarna. Börjesson och Palmblad (2007) skriver att diskurser kan existera parallellt och att det kan finnas flera olika bilder av vad som upplevs som sanning respektive verklighet. Diskursen om lojalitet kan därför tolkas vara en upplevd bild av verkligheten som finns parallellt med andra upplevda bilder av verklighet. Lojaliteten till chefer och arbetsgivare framställs inte lika positivt, den beskrivs snarare som påtvingad.

Otydliga arbetsuppgifter, luddig och bred läroplan, varje förskola gör helt olika, inga tydliga riktlinjer, stora barngrupper, mycket sjukskrivningar där dem utan egna barn som vill arbeta heltid straffas ut och får dra ett stort lass, noll resurser varken för barn med speciella behov eller pedagoger etc. hårt jobb i motvind, alltid få höra det negativa som att pengar inte finns, inget grundutbud av material på förskolorna, tvingas till karensdag för smittor som man blir utsatt av i yrket.

I allt detta ska man vara lojal sin arbetsgivare och stå bakom deras beslut vilket inte är särskilt lätt eller ger trovärdig bild till vårdnadshavarna. (s. 76)

Denna påtvingade lojalitet framställs i dokumentet som en tystnadskultur där vårdnadshavare inte får oroas. Enligt Svensson (2019) kan diskursanalys användas för att undersöka konstruktion av kunskap och föreställningar. Det verkar rimligt att beskriva förskollärarna i dokumentets syn på förskolläraruppdraget som att de delvis måste upprätthålla förskolans anseende.

Jag frågade min chef om vi har rätt i denna situation att säga till föräldrar att de SKA hålla barnet hemma eftersom vi inte anser att hen klarar en dag hos oss. Då säger min chef att det har vi inte rätt till! Denna tystnadskultur är bara bra för chefer och de högre upp eftersom vi måste vara lojala mot dem.

Såklart vill man inte heller prata illa om sin verksamhet eftersom man vet hur oroliga föräldrarna blivit om de verkligen visste hur det ser ut hos oss. På förra APT mötet sa vår chef till oss att vi MÅSTE vara lojala mot henne, och inte prata med föräldrar om sådant som inte fungerar. (s. 161)

(31)

Diskursen om lojalitet framställs genom lojalitet och kärlek till barnen, kollegor och yrket, men samtidigt som en påtvingad lojalitet till arbetsgivaren där en fasad ska upprätthållas. Den krockar till viss del med den hegemoniska diskursen om negativ stress. Foucault (2008) menar att

diskurser är som en debatt mellan motstridiga uttryck och det återspeglas i dokumentet genom att uttrycken om lojalitet står i debatt med uttrycken om stress. Subjektspositioner bestäms enligt Bergström och Ekström (2018) av de rådande diskurserna i kontexten. En individ kan ha flera olika subjektspositioneringar parallellt och begränsningar för individens handlande och livssyn konstrueras utifrån vilka de är. Börjesson och Palmblad (2007) beskriver att med begreppet subjektspositioner ligger fokus på de möjligheter som individen har att uttala sig inom en diskurs. Utifrån detta undersöks de subjektspositioner som möjliggörs inom diskursen nedan i denna studie.

5.2.2 Subjektspositionerna som möjliggörs i diskursen

I dokumentet framkommer den uppoffrande förskolläraren, som låter lojaliteten till kollegor väga tyngre än strävan att bli frisk från en sjukdom.

I förskolan frodas bakterier och virus. Personalen utsätts hela tiden för det och även om en efter en tid upplever stärkt immunförsvar så blir även vi sjuka. Lojaliteten till våra kollegor är stark och vi avbryter gärna vår sjukperiod för att komma tillbaka. Anledningen kan vara att vi vet att det är vikariebrist, det är inte garanterat att vi får en vikarie när vi blir sjuka. (s. 19)

Inom en diskurs ges vissa möjligheter att tala och handla (Börjesson & Palmblad, 2007), det kan därför tolkas som att förskolläraren i citatet ovan inte ges möjlighet att uttala sig på annat sätt än just lojal inom diskursen om lojalitet. Den uppoffrande förskolläraren framkommer även som att barnens behov och perspektiv ska gå före personalens på grund utav lojalitet.

Under julen har jag varit sjuk, kroppen protesterar och jag vet inte hur frisk jag måste känna innan jag ska våga återvända till mitt jobb. Att hoppa på stress och glädjetåget.

(32)

För det är väl det som är det svåra, glädjen, lojaliteten och relationerna i arbetsgrupp och barngrupp som gör att vi är beredda att välja barnens behov och perspektiv framför vårt eget så långt att vi till sist går sönder. Vad är det min kropp försöker säga mig? (s. 494)

Uppoffringarna som förskollärarna gör beskrivs som att de går ut över deras egna hälsa. Genom sätt att tala och skriva förhandlas, utvecklas och befästs diskurser vilket Foucault definierar som diskursiv praktik (Palla, 2011). I citatet ovan kan det tolkas som att förskolläraren både befäster diskursen med sitt språk och positionerar sig inom den som den uppoffrande.

2011 blev jag färdig förskollärare och kände att jag hittat helt rätt yrke för mig. Jag älskade det och fick redan innan examen en tjänst i kommunen. De första åren jobbade jag mycket mer än heltid och ställde upp för mina kollegor till tusen när de var hemma och vabbade för sina barn. Mycket ensamarbete och redan då var tillbuden många.

Sen fick jag själv barn och det var då som kraven ökade ytterligare, vart skulle jag finna orken och energin att hålla ihop både min arbetsplats och mitt eget hem?

Efter senaste mammaledigheten så kraschade jag totalt. Både hemma och på min arbetsplats. (s. 188)

Språk konstruerar strukturer enligt (Svensson, 2019) och formar i detta våra föreställningar och självbilder, språket är en aktiv handling som påverkar hur vi känner tänker och upplever. Bakom språkets här beskrivande roll kan vi se vidmakthållandet av en möjlig subjektspositionering som den uppoffrande. Den utnyttjade förskolläraren framkommer även i dokumentet.

Politiker vill gärna att Sverige ska framstå som ett land med välutvecklad barnomsorg och bra skolor, men om nedskärningarna fortsätter och inga resurser tillsätts…..så behöver man inte vara ett geni för att förstå hur de kommer att få ett brutalt uppvaknande inom snar framtid. Samtidigt så är det ju så att så länge vi bara klagar och gnäller, men ändå stannar kvar i yrket…….så länge kommer ingen större förändring att ske. De utnyttjar vår lojalitet, vår bekvämlighet och rädsla för att byta jobb, säga upp oss. Och sorgligast är - vi tillåter dem utnyttja oss. (s. 114)

Förskolläraren i citatet positionerar sig som någon som utnyttjas av människor med mer makt på grund utav sin lojalitet till förskoleverksamheten. De avgränsningar som skapas av språket inom

(33)

diskursen möjliggör olika subjektspositioneringar (Börjesson & Palmblad, 2007) och detta kan tolkas som att förskolläraren ges möjlighet att bli positionerad som den utnyttjade.

Tidigare i diskursanalysen har framkommit lojalitet i samband med tystnadskultur och i detta möjliggörs en subjektsposition som den skuldbelagda förskolläraren:

Jag hatar att man målar upp som om att allt är bra och att jag som anställd inte får lov att säga till föräldrar att idag har det varit ännu en barnpassningsdag , en dag vi bara har försökt överleva och byta blöjor på barnen. Nä vi ska stå och säga att det är ingen fara, vi har haft en väldigt bra dag. Men mina föräldrar ser, de ser mer än chefer tror och när de väl säger ifrån blir det jag som får skulden. Jag är inte lojal mot min förskola! (s. 286)

Lojaliteten framställs som påtvingad och som ett krav från arbetsgivaren. Förskolläraren beskriver att hen ännu en dag mest försökt överleva dagen och att pedagogisk verksamhet uteblivit. Hen subjektspositioneras som den skuldbelagda i en verksamhet som inte fungerar.

Den beskyddande förskolläraren

Ja, jag är utbildad förskollärare men det är inte det jag arbetar som. Jag arbetar som kokerska, diskare, städerska, vaktmästare och ibland förskollärare om jag hinner. Då kan jag också planera, genomföra, dokumentera, analysera och utvärdera…..ibland. Men mest av allt försöker jag skydda barnen….skydda barnen från den verklighet vi upplever i förskolan just nu. Så nej, just nu är jag inte förskollärare, just nu är jag barnens väktare. (s. 571)

Förskolläraren i citatet ovan positionerar sig själv som barnens beskyddare då hen menar på att det inte finns resurser för att bedriva en pedagogisk verksamhet, istället ska barnen skyddas från verksamheten. Den objektivt sanna upplevda verkligheten (Winther Jörgensen & Phillips, 2000) för förskolläraren i berättelsen blir i den citerade berättelsen begränsad till möjligheten att

(34)

5.3 Slutsatser

De mest förekommande diskurserna som framkommer i förskollärarnas beskrivningar av situationen i förskolan och förskolläraruppdraget i #pressat läge är ​diskursen om negativ stress samt ​diskursen om lojalitet​. Stress blir den hegemoniska diskursen som trycker ner diskursen om lojalitet. Subjektspositionerna som möjliggörs inom diskurserna är den som verksamheten lutar sig mot, den stressade, den ensamma och otillräckliga, den oroade, den sjuka samt den

uppoffrande, den utnyttjade, den skuldbelagda och den beskyddande.

6 Diskussion

I detta kapitel presenteras och diskuteras inledningsvis studiens resultat och det sätts i relation till den tidigare forskningen. Därefter diskuteras studiens metod kritiskt och eventuella problem som kan ha påverkat resultatet presenteras. Avslutningsvis ges förslag till vidare forskning.

6.1 Resultatdiskussion

Enligt tidigare forskning har svensk förskola bristande förutsättningar för att kunna bedriva en pedagogisk verksamhet i enlighet med förskollärares uppdrag, där förutsättningar och mål är i otakt. Det visar på att förskollärare är en grupp med hög sjukfrånvaro och en ökande psykisk ohälsa (Persson och Tallberg Broman, 2019, Vallberg Roth och Tallberg Broman 2018). Även i Lee och Quecks (2017) kvantitativa studie i Singapore visade resultaten att förskollärare

upplever stor stress i arbetet samt att de har brist på resurser. De fann kopplingar mellan

förskollärares arbetsmiljöer och arbetstillfredställelse, men menade på att det behövs kvalitativa studier för att närmare utforska fenomenet. I denna kvalitativa studies granskning av #pressat läge framkom att förskollärare beskriver sig känna att kraven på yrket ökat samtidigt som resurser i förskolan beskrivits som att de minskat, vilket tolkats ha lett till stress och psykisk ohälsa bland många av förskollärarna. Berättelserna beskrivs vittna bland annat om högre krav i styrdokument samtidigt som det har blivit större barngrupper, mindre personaltäthet samt fler

(35)

barn i behov av särskilt stöd. I Shahid och Naumans (2019) studie framkom det att förskollärare i Pakistan inte kände mycket stress på jobbet, vilket står i klar kontrast till den svenska förskolan. I relation till denna studie har övervägts att det kan finnas stora skillnader mellan förskola i

Sverige och förskola i Pakistan. Grant, Jeon och Buettner (2019) kom fram till att amerikanska förskollärares arbetsmiljöer och mående påverkade deras avsikter att förbli på sitt jobb samt för deras engagemang för yrket, vilket även framkom i denna studie. Under diskursen om negativ stress uttryckte förskollärarna tankar om att söka sig vidare till andra yrken eller utbildningar. Detta i relation till arbetsmiljö.

Palla (under review) fann att förskolans personal subjektspositionerade sig som “otillräckliga, stressade, slutkörda, ledsna och sjuka” (Palla, under review, sid 17), vilket även denna studie kom fram till, med subjektspositioneringar som den som verksamheten lutar sig mot, den stressade, den ensamma och otillräckliga, den oroade, den sjuka samt den uppoffrande, den utnyttjade, den skuldbelagda och den beskyddande.

Återkommande mönster ses av positioneringar i berättelserna av förskollärare som beskrivs ha uppoffrat sig för yrket, barnen, verksamheten så till den grad att det får utmattning för

förskolläraren själv som möjlig följd. Enligt Higgins (2003) är asketism att i hemlighet uppnå njutning genom uppoffring och är baksidan av myntet det altruistiska idealet. Han har i sin studie kommit fram till att lärare kan tolkas ta en asketisk position i sin strävan att vara altruistisk. Han menar att det altruistiska idealet inte är hållbart i utbildning utan lätt kollapsar till asketism som leder till utmattade, utbrända lärare. I denna studie kunde subjektspositioneringen den

uppoffrande förskolläraren identifieras, vilket skrivs fram som att det leder till utmattning och sjukskrivning. Detta i jämförelse med Higgins (2003) resultat skulle kunna tolkas som att den uppoffrande förskolläraren skulle kunna jämföras med en asketisk positionering.

Svensk förskola skattas högt i internationella mätningar (OECD 2017) samtidigt effektiviseras svensk förskola och förskollärare är överrepresenterade i försäkringskassans statistik för

References

Related documents

Ett antal objekt i Jönköpings län valdes ut för att de vid det första registre- ringstillfället – då en fotokonceptkarta i skala 1:10.000 användes – var lätta att mäta in,

Hon berättar om det kritiska läget idag och om de våldsamma föränd- ringar som Somalia gått igenom: från självständigheten på 60-talet till inbördeskriget när etiopiska

Både Kil och Hagfors menar att en faktor som bidragit till att inte fler dispenser har givits i kommunens LIS-områden beror på att det inte har funnits något intresse

Vi enades om att syftet skall vara att samla kvinnliga forskare och stude- rande, att stödja rekrytering av kvinnor till högre utbildning samt verka för spridning av kvinno-

Struktureringen gjordes utifrån studiens syfte och frågeställningar konkretiserade i fyra fokusområden: en skola för alla, elever i behov av särskilt stöd, heldagsskolan och

Här visar resultatet tydligt, att informanternas egna positiva erfarenheter av lustfyllt skrivande genomsyrar de didaktiska valen, för att elevernas också ska få samma möjlighet

Detta verkar gynnande på så sätt att de inte enbart samverkar med det gemensamma uppdraget för ögonen utan också kontinuerligt tillåts lufta sina meningsskiljaktigheter

I den står det att dösen är en storstensgrav från stenåldern och ligger i en åkerholme invid E6/E22 ca 100 meter söder om Skegrie kyrka.. En zon på ca fem meter